Ekonomisk basstatistik. Bokslutsstatistik. Ekonomi

Transkript

1 Ekonomisk basstatistik Bokslutsstatistik 2000 Ekonomi

2 Upplysningar om rapportens innehåll lämnas på Landstingsförbundet av Gun Bahnö, tel Sofia Nenzelius, tel Rekvisition av rapporten sker från på tel eller fax Best nr 2060 * ISBN

3 Innehåll Inledning 5 Landstingen, regionerna och Gotlands kommun 5 Vad ska uppgifterna användas till? 5 Dessa verksamheter redovisas 5 Några resultat i sammanfattning 9 Utgifter per verksamhet 10 Inkomster per verksamhet 11 Utgifter per utgiftsslag 13 Inkomster per inkomstslag 15 Hälso- och sjukvård 18 Sjukvårdens kostnader efter verksamhet 18 Sjukvårdens utgifter efter utgiftsslag 20 Tandvård 21 Social verksamhet och omsorger om psykiskt utvecklingsstörda 22 Utbildning och kultur 23 Trafik, central förvaltning m m 25 3

4 Ekonomiskt resultat och finansiell utveckling m m 27 Ekonomiskt resultat 27 Finansiell utveckling 28 Balansräkning 29 Bilaga 30 Huvudmän som har regionsjukhus 30 Översiktsschema för L-BAS Definitioner 32 TABELLBILAGA 33 4

5 Inledning Landstingen, regionerna och Gotlands kommun I denna rapport redovisas ekonomiska uppgifter om landstingen, regionerna samt Gotlands kommun och deras olika verksamheter. Av Gotland kommuns verksamheter räknas hälso- och sjukvården inkl tandvården samt folkhögskolor som en landstingsverksamhet. Vad ska uppgifterna användas till? Uppgifter om huvudmännens ekonomiska situation, om kostnader och intäkter för olika verksamheter inom hälso- och sjukvård, delar av omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, landstingskommunala utbildningar, kollektivtrafik m m redovisas i denna rapport. I huvudsak avser uppgifterna I tabellbilagan framgår uppgifter för varje enskild huvudman. Uppgifterna i rapporten kan användas av huvudmännen för jämförelser och bedömningar av egna kostnader etc med andras. Centralt används uppgifterna vid utredningar och överläggningar om landstingens verksamhet och ekonomi. Uppgifterna utgör också ett väsentligt underlag för SCB:s statistik över kommunernas finanser. Denna utgör bl a underlag för utarbetande av nationalräkenskaperna för den kommunala sektorn. Uppgifterna publiceras i denna rapport och i Kommunernas finanser. Uppgifter om landstingens ekonomi ingår också i Statistisk Årsbok för Landsting. Dessa verksamheter redovisas Verksamhetsindelningen följer fortfarande L-planen. Läns och regionsjukvård (Huvudverksamhetsområde 0 enligt L-planen) Här redovisas den hälso- och sjukvård som bedrivs på akutsjukhus, d v s på regionsjukhus, länssjukhus och länsdelssjukhus. Sjukhusen är organisatoriskt uppdelade på olika kliniker för sluten vård och öppna mottagningar för öppen vård. Det finns kliniker för sluten och öppen korttidsvård, psykiatrisk vård och geriatriska vård (långtidssjukvård). Vid sidan av dessa enheter finns ett antal s k serviceenheter (stödverksamheter till kliniker och mottagningar) såsom laboratorieavdelningar, operationsavdelningar, blodgivarcentraler, sjukhuskök, fastighetstekniska avdelningar etc. Kostnaderna på dessa serviceenheter ska fördelas till klinikerna och mottagningarna i proportion till utnyttjandegrad. 5

6 Läns- och regionsjukvården delas in i följande verksamheter (verksamhetsområden enligt L-planen): Öppen somatisk korttidsvård Sluten (och gemensam) somatisk korttidsvård Långtidssjukvård (geriatrik) Öppen psykiatrisk vård Sluten och gemensam psykiatrisk vård Primärvård m m (Huvudverksamhetsområde 1) Här redovisas den hälso- och sjukvård som bedrivs utanför akutsjukhusen på vårdcentraler, läkarstationer, distriktssköterskemottagningar etc. Tandvård redovisas ibland under detta verksamhetsområde (primärvård m m) Öppen primärvård Sluten (och gemensam) primärvård (Fr o m 1992 har primärkommunerna övertagit ansvaret för i stort sett hela äldrevården, varför denna verksamhet i stort sett försvunnit ur landstingens verksamhet.) Tandvård (vuxentandvård, barntandvård och specialisttandvård) Övrig verksamhet (Här redovisas bl a sjuktransporter, hjälpmedels- och habiliteringsverksamhet) Social verksamhet (Huvudverksamhetsområde 2) Barn- och ungdomsvård Övrig social verksamhet Omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (Huvudverksamhetsområde 3) Fr o m den första januari 1996 har ansvaret för omsorgsverksamheten överlämnats till primärkommunerna. Endast den särskilda insatsen vårdgivning och annat personligt stöd finns kvar i några landsting. Undervisning Övrig omsorgsverksamhet 6

7 Utbildning och kultur (Huvudverksamhetsområde 4) Landstingen är huvudmän för vissa vårdutbildningar såväl på högskole- som på gymnasienivå. Landstingen ansvarar även för utbildning inom andra områden. Av totalt 147 folkhögskolor i landet står landstingen som huvudmän för 48. Naturbruksgymnasierna, som utbildar för jord-, skogs-, och trädgårdsutbildningarna har också landstingen som huvudmän. Folkhögskoleutbildning Gymnasieutbildning Högskoleutbildning Personalutbildning Övrig utbildningsverksamhet Kulturverksamhet Allmän service Diverse verksamheter (Huvudverksamhetsområde 7) Under detta verksamhetsområde redovisas bl a serviceinriktad verksamhet med övriga verksamhetsområden som mottagare, t ex fastighetsförvaltning, centraltvätt och centralkök. Här redovisas även kollektivtrafik. Ansvaret och kostnaderna för trafiken delar landstinget i regel med primärkommunerna. I några landsting har landstinget hela ansvaret. Fastighetsförvaltning Kollektivtrafik ADB-verksamhet Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Näringslivsfrämjande åtgärder Turism Central förvaltning (Huvudverksamhetsområde 8) Centrala tjänstemannaorgan I övrigt redovisas Centrala konferenser och sammanträden, Centrala förtroendemannaorgan samt Övrig verksamhet. Dessa områden specificeras inte i rapporten. 7

8 Finansiering (Huvudverksamhetsområde 9) Under Finansiering redovisas kostnader och intäkter som avser landstingsverksamheten i helhet till skillnad från en speciell verksamhet. Landstingsskatten och generella statsbidrag redovisas här. Av landstingens totala intäkter redovisas 75 procent under Finansiering. På kostnadssidan redovisas endast cirka 3 procent som landstingsgemensamt. Pensioner och övrigt Interna räntor Förändring av pensionsavsättning (Fr o m 1998 ingår dessa kostnader i verksamhetens kostnader) Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader 8

9 Några resultat i sammanfattning Av rapporten framgår bl a att landstingens kostnader (räknat i fast pris) ökade med 1,1 procent nettokostnaden för landstingsverksamheten uppgick till 123 miljarder kronor Hälso- och sjukvårdens andel av kostnaderna var 85 procent. inkomsterna utgjordes till 69 procent av skatter och till 10 procent av statsbidrag. Patientavgifterna till sjukvården och tandvården utgjorde 3 procent av inkomsterna. personalkostnaderna motsvarade 49 procent av landstingens utgifter. Pensionsskuldens ökning ingår i beloppet. 77 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader avsåg läns- och regionsjukvård och 23 procent primärvård. öppen primärvård motsvarade 19 procent av hälso- och sjukvårdens kostnader. 9

10 Miljoner kronor Utgifter per verksamhet Nettokostnaderna för samtliga huvudmäns olika verksamheter uppgick till 123 miljarder kronor Kostnaden för 1999 var 117 miljarder kronor. Detta ger en volymförändringen mellan 1999 och 2000 på 1,1 procent. (Fr o m 2000 redovisas volymförändring som förändring av verksamhetens nettokostnad i fast pris.) Av diagram 1 framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna. I tabellerna 1A och 1B i tabellbilagan redovisas nettokostnaderna för de enskilda landstingen i miljoner kronor respektive kronor per invånare. I tabell 1C redovisas volymförändringen för de enskilda landstingen.. Diagram 1. Nettokostnader för samtliga landsting fördelade efter verksamheter ,8% ,8% ,8% 0,3% 3,1% 4,2% 4,0% 0 Läns- och regionsjukvård Primärvård Tandvård Omsorg och social verksamhet Utbildning och kultur Trafik Övrigt I tabell 1 redovisas landstingens kostnader och intäkter per verksamhet. 10

11 Inkomster per verksamhet De externa inkomsterna (inkl försäljning till andra landsting) uppgick till 160 miljarder kronor Generellt finansieras landstingens verksamhet i mycket stor utsträckning med skatteintäkter och generella bidrag. Större delen av inkomsterna, 108 miljarder kronor, utgörs av skatter, som finansierar landstingsverksamheten utan "öronmärkning" till särskilda verksamheter. Skatteintäkterna redovisas därför under Finansiering där inkomstkällor som inte är knutna direkt till någon särskild verksamhet redovisas. En sådan intäkt är också generella statsbidrag, som uppgick till 11 miljarder kronor. Statsbidraget för läkemedel inom den öppna vården är specialdestinerat och därmed direkt knutet till hälso- och sjukvården. Totalt redovisas 75 procent av intäkterna under Finansiering. Intäkterna till läns- och regionsjukvården (patientavgifter, ersättningar för lämnade tjänster m m) motsvarar 9 procent av intäkterna. Intäkterna till primärvården var 10 procent av inkomsterna (inkl bidraget för läkemedel m m inom läkemedelsförmånen, 8 procent). Intäkterna direkt till tandvården motsvarar 2 procent av de totala intäkterna. Inom tandvården finansieras en ovanligt stor del av kostnader med intäkter direkt till tandvården (80 procent). Diagram 2. Externa inkomster för samtliga landsting fördelade efter verksamhet Utbildning och kultur 1% Tandvård 2% Övrigt 3% Primärvård 10% Läns- och regionsjukvård 9% Finansiering 75% 11

12 Tabell 1. Kostnader och intäkter för samtliga huvudmän Miljarder kronor. Externa kostnader Externa intäkter Nettokostnad Investeringsutgifter Läns- och regionsjukvård, landsting 80,7 88,8 13,6 3,9 Läns- och regionsjukvård inkl Gotland 81,3 89,3 13,7 0,0 Primvård, landsting 24,2 38,3 16,7 0,5 Primärvård inkl Gotland 24,3 38,5 16,9 0,0 Hälso- och sjukvård, landsting 105,0 127,1 30,4 4,4 Hälso- och sjukvård inkl Gotland 105,7 127,9 30,5 0,0 Tandvård, landsting 3,4 6,1 3,2 0,2 Tandvård inkl Gotland 3,4 6,1 3,2 0,0 Social verksamhet, landsting 0,2 0,4 0,2 0,0 Omsorg om psyk. utvecklingsstörda, landsting 0,2 0,4 0,2 0,0 Utbildning 2,1 3,6 1,9 0,1 Kultur, landsting 1,6 2,1 0,4.. Diverse verksamhet, landsting 2,0 13,5 3,4 1,0 Trafik, landsting (netto) 5,2 5,1 Central förvaltning, landsting 4,0 3,4 0,2 0,1 Förändring av pensionsskuld mm -1,1 1,0 0,2 0,1 Summa verksamhet, landsting 122,6 162,6 40,0 5,9 Summa verksamhet inkl Gotland 123,4 163,4 40,2 1,3 Finansiering utanför verksamheten 1,1 119,8 skatteintäkter 107,8 generella statsbidrag (netto) 10,8 finansiella kostnader/ intäkter 1,0 1,2 extraordinära kostnader/ intäkter 0,1 0,0 I tabellerna 5-16 och 30 i tabellbilagan redovisas kostnader och intäkter för respektive landsting. 12

13 Miljoner kronor Utgifter per utgiftsslag Av diagram 3 och tabell 2A framgår att personalkostnaderna utgjorde 49 procent av landstingens externa utgifter (exkl köp från andra landsting) på 164 miljarder kronor Övriga kostnader för personal uppgick till 27 miljarder kronor, motsvarande 16 procent av utgifterna (exkl köp från andra landsting). Här ingår även pensionskostnader (individuella delen av PFA98, pensionsutbetalningar samt förändring av pensionsavsättning). Pensionskostnaderna (exkl förändring av pensionsavsättning) är fr o m 2000 utfördelade på verksamheterna. Kostnaderna för material och tjänster svarade för 28 procent av utgifterna. (Den största enskilda posten är kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen, 15,8 miljarder kronor.) Köp av verksamhet svarade för 10 procent av utgifterna. Landstingens lämnade bidrag utgjorde 6 procent vilket i huvudsak innefattar bidragen till trafikföretag (5,2 miljarder kronor). Diagram 3. Externa utgifter för samtliga landsting per utgiftsslag % % % % 6 % % 2 % 4 % 0 Löner Övriga kostnader för personal Material och tjänster Köp av verksamhet Lämnade bidrag Investeringar i mark och byggnader Investeringar i inventarier Övriga kostnader 13

14 Tabell 2. Utgifter per utgiftsslag Samtliga verksamheter 0-9. Miljoner kronor. Utgiftslag Landsting Procentuell andel av externa utgifter Procentuell andel av externa utgifter (exkl köp från landsting) Löner exkl. skattefria ersättningar ,4 32,3 Övriga kostnader för personal ,8 16,3 förändring av pensionsskuld 350 0,2 0,2 Köp av verksamhet ,3 10,0 därav från landsting ,6 Lämnade bidrag ,9 6,1 därav bidrag till trafiken (netto) ,0 3,1 Material och tjänster ,5 28,3 därav köp av verksamhetsanslutna tjänster ,4 1,2 varav från landsting 336 0,2 därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material ,2 13,6 varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen ,3 9,6 Nedskrivningar och förlust vid avyttring, avskrivning ,0 3,1 Kostnader utanför verksamhetsresultatet ,6 0,7 SUMMA EXTERNA KOSTNADER ,5 96,4 Investeringsutgifter för byggnader och mark ,7 1,7 Investeringsutgifter för inventarier ,7 1,8 Övriga investeringsutgifter 98 0,1 0,1 SUMMA INVESTERINGSUTGIFTER ,5 3,6 Totala externa utgifter ,0 TOTALA EXTERNA UTGIFTER exkl köp från landsting ,0 14

15 Inkomster per inkomstslag I diagram 4 redovisas landstingens olika inkomstkällor. Totalt uppgick landstingens externa inkomster till 155,4 miljarder kronor (exkl försäljning till landsting). Den största inkomstkällan är landstingsskatten. Den uppgick till 107,8 miljarder kronor 2000, motsvarande 69 procent av de externa inkomsterna. Det generella statsbidraget utgjorde 10,8 miljarder kronor (7 procent av inkomsterna). Erhållna bidrag uppgick till 21,3 miljarder kronor, vilket motsvarar 14 procent av inkomsterna. Här ingår ersättning för läkemedel inom läkemedelsförmånen, 15,9 miljarder, övriga specialdestinerade statsbidrag, 4,5 miljarder kronor (3 procent) samt övriga bidrag, 0,8 miljarder kronor (1 procent). Investeringsinkomsterna är endast 40 miljoner kronor. Försäljning av verksamhet (exkl försäljning till landsting) uppgick till 2,9 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av inkomsterna. Försäljning av tjänster (exkl försäljning till landsting) uppgick till 4 miljarder kronor, vilket motsvarar 3 procent av inkomsterna. Försäljning av material och varor uppgick till 1,2 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent av inkomsterna Patientavgifterna 4,8 miljarder kronor, vilket motsvarar 3 procent av inkomsterna. 15

16 Miljoner kronor Diagram 4. Externa inkomster för samtliga landsting efter inkomstslag % % % 3 % 3 % 2 % 2 % 0 Skatteinkomster Erhållna bidrag (inkl specialdestinerat statsbidrag) Generella statsbidrag Patientavgifter Försäljning av tjänster Försäljning av verksamhet Övrigt 16

17 Tabell 3. Inkomster för samtliga landsting per inkomstslag Miljoner kronor. Inkomstslag Landsting Procentuell andel av externa inkomster Procentuell andel av externa inkomster (exkl försäljning till landsting) Patientavgifter och andra avgifter ,0 3,1 för läkarbesök o sjukvårdande behandling ,2 1,2 för sluten vård 499 0,3 0,3 för tandvård ,4 1,4 övrigt 267 0,2 0,2 Försäljning av verksamhet ,5 1,9 till landsting ,7 Försäljning av tjänster ,6 2,6 till landsting 192 0,1 Försäljning av material och varor ,7 0,8 Erhållna bidrag ,3 13,7 därav specialdestinerade statsbidrag ,8 2,9 bidrag för läkemedelsförmånen ,0 10,3 övriga bidrag 824 0,5 0,5 Intäkter utanför verksamhetsresultatet ,0 77,1 därav bidrag från staten (nettoredovisat) ,7 6,9 ränteinkomster 845 0,5 0,5 skatteintäkter ,5 69,4 Övriga intäkter ,8 0,8 SUMMA EXTERNA INTÄKTER ,0 100,0 Summa investeringsinkomster 40 0,0 Totala externa inkomster ,0 TOTALA EXTERNA INKOMSTER (exkl försäljning till landsting) ,0 17

18 Hälso- och sjukvård Sjukvårdens kostnader efter verksamhet År 2000 uppgick nettokostnaderna för hälso- och sjukvård exklusive tandvård till 105 miljarder kronor för landstingen. Hälso- och sjukvårdens kostnader motsvarar 85 procent av landstingens totala verksamhet. Tre fjärdedelar (81 miljarder kronor) av kostnaderna avsåg läns- och regionsjukvård och en fjärdedel (24 miljarder kronor) primärvård exklusive tandvård. Fr o m 1998 har landstingen övertagit kostnadsansvaret från staten för läkemedel inom den öppna vården. För 2000 uppgick kostnaderna till 15,8 miljarder kronor. En "vinst-och förlustmodell" som tecknats mellan Landstingsförbundet och staten begränsade landstingens maximala risk till 150 miljoner kronor år Nettokostnaderna för sjukvården påverkas alltså minimalt av det nya kostnadsansvaret för läkemedel. Av diagram 5 och tabell 4 framgår översiktligt hur hälso- och sjukvårdens nettokostnader fördelas på verksamhetsområden. Till den slutna vården gick 55 procent av sjukvårdens resurser och 45 procent till den öppna vården. Av den slutna vården redovisas 80 procent under somatisk korttidsvård. 18

19 Diagram 5. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader fördelade efter verksamheter Övrigt 4% Öppen primärvård 19% Psykiatrisk vård 11% Somatisk korttidsvård 63% Geriatrisk vård 3% Tabell 4. Nettokostnader för samtliga huvudmän för verksamheter inom hälso- och sjukvård Miljoner kronor. Samtliga Verksamhetsområde Totalt andel Procentuell Somatisk korttidsvård ,5 Geriatrisk vård ,0 Psykiatrisk vård ,4 Summa läns- och regionsjukvård ,0 Öppen primärvård ,8 Sluten och gemensam primärvård 105 0,1 Övrig verksamhet ,1 Summa primärvård (exkl tandvård) ,0 Summa hälso- och sjukvård ,0 19

20 Sjukvårdens utgifter efter utgiftsslag Av hälso- och sjukvårdens externa kostnader på totalt 128 miljarder kronor avsåg 47 miljarder kronor löner och 23 miljarder kronor övriga personalkostnader. Totalt motsvarade personalkostnaderna 55 procent av de externa kostnaderna. Investeringarna uppgick till 4,4 miljarder kronor. Tabell 5. Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård Miljoner kronor. Läns-Reg Primärv Hälso-sjukv Landsting Inkl Gotland Landsting Inkl Gotland Landstin Inkl Gotland Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar och förlust vid avyttring Kostnader utanför verksamheten Summa externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Övriga investeringsutgifter Summa investeringsutgifter (Interna kostnader) (Summa bruttokostnader) Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Intäkter utanför verksamheten Summa externa intäkter Summa investeringsinkomster (Interna intäkter) (Summa bruttointäkter) De externa inkomsterna under läns- och regionsjukvård uppgick till 13,7 miljarder kronor. Patientavgifter uppgick till 1,5 miljarder kronor. Inom primärvård exklusive tandvård uppgick de externa inkomsterna till 16,9 miljarder kronor. Patientavgifterna uppgick till 1 miljarder kronor. 20

21 Tandvård Tandvårdens nettokostnader uppgick till 3,4 miljarder kronor. Tandvårdens externa inkomster uppgick till 3,2 miljarder kronor. 70 procent av beloppet avser patientavgifter. Tandvården finansieras i högre grad än andra landstingskommunala verksamheter med intäkter direkt till verksamheten, d v s med patientavgifter, försäkringskasseersättningar m m. Tabell 6. Utgifter och inkomster för tandvård Miljoner kronor. Landsting Inkl Gotland Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal Köp av verksamhet Lämnade bidrag 6 6 Material och tjänster Nedskrivningar och förlust vid avyttring Kostnader utanför verksamheten 0 0 Summa externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader 6 6 Inventarier Övriga investeringsutgifter 0 0 Summa investeringsutgifter (Interna kostnader) (Summa bruttokostnader) Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Intäkter utanför verksamheten 0 0 Summa externa intäkter Summa investeringsinkomster 0 0 (Interna intäkter) (Summa bruttointäkter)

22 Social verksamhet och omsorger om psykiskt utvecklingsstörda Elva huvudmän har överfört den sociala verksamheten till länets kommuner. Nettokostnaderna för samtliga landsting uppgick 2000 till 0,2 miljarder kronor. Samtliga landsting har överfört omsorgsverksamheten till kommunerna och skatteväxlat. De kostnader som några landsting fortfarande redovisar uppgår till 0,2 miljarder kronor och avser särskilda insatser "för rådgivning och annat personligt stöd". Tabell 7. Utgifter och inkomster för social verksamhet och omsorger om psykiskt utvecklingsstörda Miljoner kronor. Social Omsorg Landsting Landsting Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal Köp av verksamhet 2 14 Lämnade bidrag 23 0 Material och tjänster Nedskrivningar och förlust vid avyttring 6 1 Kostnader utanför verksamheten 0 0 Summa externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader 1 0 Inventarier 10 0 Övriga investeringsutgifter 0 0 Summa investeringsutgifter 10 0 (Interna kostnader) (Summa bruttokostnader) Patientavgifter och andra avgifter 0 0 Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster 6 4 Försäljning av material och varor 0 0 Erhållna bidrag 3 46 Övriga intäkter 5 2 Intäkter utanför verksamheten 0 0 Summa externa intäkter Summa investeringsinkomster 0 0 (Interna intäkter) (Summa bruttointäkter)

23 Miljoner kronor Utbildning och kultur Landstingen är huvudmän för delar av högskolan samt för cirka en tredjedel av totalt 147 folkhögskolor i landet. Samtliga landsting har 2000 helt eller delvis överlämnat gymnasieverksamheten till kommunerna och skatteväxlat. Den landstingskommunala utbildningens nettokostnad var 2,1 miljarder kronor Landstingens kostnader för utbildning motsvarade 1,7 procent av de totala kostnaderna. Kostnaderna för kulturella ändamål uppgick till 1,6 miljarder kronor. Diagram 6. Nettokostnader för utbildning och kultur fördelade på verksamhetsområde % % % % 3 % 3 % 4 % 0 Folkhögskoleutbildning Gymnasieutbildning Högskoleutbildning Personalutbildning Övrig utbildningsverksamhet Kulturverksamhet Allmän service 23

24 Tabell 8. Utgifter och inkomster för utbildning och kultur Miljoner kronor. Utbildning Kultur Landsting Landsting Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal Köp av verksamhet Lämnade bidrag Material och tjänster Nedskrivningar och förlust vid avyttring 73 8 Kostnader utanför verksamheten 0 0 Summa externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader 28.. Inventarier 61.. Övriga investeringsutgifter 0.. Summa investeringsutgifter 88.. (Interna kostnader) (Summa bruttokostnader) Patientavgifter och andra avgifter 11 0 Försäljning av verksamhet Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Intäkter utanför verksamheten 0 0 Summa externa intäkter Summa investeringsinkomster 6.. (Interna intäkter) (Summa bruttointäkter)

25 Trafik, central förvaltning m m I tabellen nedan framgår kostnaderna för ett antal verksamheter som redovisas under området Diverse verksamheter samt Central förvaltning. Den största utgiftsposten för landstingen, 5,2 miljarder kronor, avsåg kollektivtrafiken. Knappt 60 procent av kostnaderna avser Stockholms läns landsting. Många landsting har gjort fastighetsförvaltningar till egna resultatenheter med marknadsanpassade hyror. Av de totala bruttokostnaderna på 11 miljarder kronor har 9 miljarder kronor fördelats ut i verksamheten. (De utfördelade kostnaderna motsvaras av de interna intäkterna.) Nettokostnaderna för central förvaltning uppgick till 4 miljarder kronor för landstingen. Cirka 35 procent av kostnaderna avsåg centrala tjänstemannaorganisationen. Tabell 9. Kostnader för samtliga landsting för kollektivtrafik, central förvaltning m m Miljoner kronor. Bruttokostnad Externa intäkter Interna intäkter Nettokostnad Kollektivtrafik (netto) Fastighetsförvaltning ADB-verksamhet Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Näringslivsfrämjande åtgärder Turism Central förvaltning varav centrala tjänstemannaorgan

26 Tabell 10. Utgifter och inkomster för diverse verksamheter och central förvaltning Miljoner kronor. Diverse Central Landsting Landsting Löner exkl. skattefria ersättningar Övriga personalkostnader Köp av verksamhet Lämnade bidrag därav trafik Material och tjänster Nedskrivningar och förlust vid avyttring Kostnader utanför verksamheten 0 0 Summa externa kostnader Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Övriga investeringsutgifter 0 0 Summa investeringsutgifter (Interna kostnader) (Summa bruttokostnader) Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet 8 10 Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor Erhållna bidrag Övriga intäkter Intäkter utanför verksamheten 0 0 Summa externa intäkter Summa investeringsinkomster 7 0 (Interna intäkter) (Summa bruttointäkter)

27 Ekonomiskt resultat och finansiell utveckling m m Ekonomiskt resultat Samtliga landsting har redovisat resultaträkning samt balansräkning enligt den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad. Finansieringsanalysen har anpassats till lagen. Förutom att reglera uppställningen av balans- och resultaträkning reglerar redovisningslagen hur pensioner ska redovisas. Här sägs att pensioner som tjänas in före 1998 inte skall tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen. I tabellen nedan visas resultaträkningen för 1999 och 2000 enligt blandmodellen. Resultaträkning. Samtliga landsting. Miljoner kronor Nettokostnader Därav pensionskostnader exkl löneskatt Därav avskrivningar Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära nettokostnader Årets resultat I pensionskostnader ingår individuella delen av PFA98, pensionsutbetalningarna samt förändring av pensionsavsättning. Löneskatten är för alla pensionskostnader 24,26%. 27

28 Finansiell utveckling Förändringen i redovisningen av avskrivningar och pensionsavsättning till verksamhetens nettokostnader får vissa konsekvenser för uppställningen av finansieringsanalysen, såtillvida att förändringarna måste återföras för att de internt sparade medlen ska kunna beräknas. I tabellen nedan redovisas finansieringsanalysen 1999 och 2000 enligt blandmodellen. Finansieringsanalys. Samtliga landsting. Miljoner kronor Internt tillförda medel 1) Försäljning av anläggningstillgångar Nettoökning av långfristiga skulder Nettoinvesteringar Nettoökning av långfristiga fordringar Nettoökning av rörelsekapitalpåverkande extraordinära kostnader FÖRÄNDRING I RÖRELSEKAPITAL ) Årets resultat + Avskrivningar + Förändring av pensionsavsättning + Förändring av LÖF -/+ Realisationsvinst/förlust = Summa internt tillförda medel 28

29 Balansräkning Även balansräkningen har en ny uppställningsform fr o m 1998 då en ny post Avsättningar infördes. Här skall som tidigare nämnts pensionsförpliktelser som intjänats fr o m 1998 redovisas liksom premieskulden till LÖF. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Tidigare redovisades hela pensionsskulden och LÖF som en långfristig skuld. I tabellen nedan redovisas balansräkningen för 1999 och balansräkningen för 2000 enligt blandmodellen. Balansräkning. Samtliga landsting. Miljoner kronor Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Soliditet (Procent) 45,4 40,4 Pensionsförmåner intjänade före I tabell 36 redovisas detaljerade uppgifter om landstingens tillgångar och skulder för respektive landsting. 29

30 BILAGA Huvudmän som har regionsjukhus *) Stockholms läns landsting *) Landstinget i Uppsala län *) Landstinget Sörmland Landstinget i Östergötland *) Landstinget i Jönköpings län Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Landstinget Blekinge Region Skåne *) Landstinget Halland Västra Götalandsregionen *) Landstinget i Värmland Örebro läns landsting *) Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting *) Norrbottens läns landsting Gotlands kommun 30

31 Definitioner Bruttokostnader Samtliga kostnader på driftbudgeten, d v s samtliga kostnader för den löpande verksamheten. (Förutom en driftbudget finns en investeringsbudget, som avser utgifter som berör anläggningstillgångar utom långfristiga fordringar). Både externa och interna (beräknade) kostnader ingår. Om begreppet bruttokostnader används kommer vissa kostnader att dubbelräknas. Vid en summering av bruttokostnader för flera verksamhetsområden inom ett landsting dubbelräknas kostnader genom att tjänster mellan verksamhetsområden inom landstinget bokförs dels som en extern kostnad av det levererande verksamhetsområdet, dels som en intern kostnad av det köpande verksamhetsområdet. (Det levererande verksamhetsområdet tar även upp en motsvarande intern intäkt). En ytterligare form av dubbelföring av kostnader uppstår om kostnader för flera eller alla huvudmän summeras. Resultatet blir att kostnader för tjänster mellan huvudmännen dubbelräknas. En kostnad uppstår både för den säljande och den köpande huvudmannen. Externa kostnader Bruttokostnader exklusive interna kostnader, d v s endast kostnader som innebär utbetalningar. Används detta begrepp kommer bl a kapitaltjänstkostnader (avskrivningar och interna räntor på fastigheter och inventarier) att uteslutas. Nettokostnad Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäkter. Utgifter Kostnader på driftbudgeten samt investeringsutgifter. 31

32 TABELLBILAGA 32