Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Transkript

1 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

2 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2006 Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

3 2 Statistik om hälso- och sjukvård Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av: Gun Bahnö (ekonomi) tfn Martin Lindblom (verksamhet) tfn Siv-Marie Lindquist (verksamhet) tfn Sofia Nenzelius (ekonomi) tfn Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn Fax Sveriges Kommuner och Landsting, juni 2007 Grafisk form och produktion Elisabet Jonsson Omslagsillustration Tomas Arfert Tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri ab, Borås Papper Silverblade Silk 300 gr (omslag), Maxioffset 100 gr (inlaga) Typsnitt BerlingNova och Charlotte Sans skl, tabeller i Franklin Gothic. isbn issn

4 Inledning 3 Förord Sveriges Kommuner och Landsting samlar årligen in statistik om landstingens och regionernas verksamhet och ekonomi. I denna rapport redovisas uppgifter avseende år Statistiken ska ge information om hälso- och sjukvård och annan landstingsverksamhet på såväl regional som nationell nivå. Uppgifterna ska tillgodose statens krav på information om sektorn. Inte minst ska landstingen och regionerna ges möjlighet att jämföra sig med varandra. Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsentligt från och med insamlingen En ny indelningsgrund Verksamhetsindelning för landsting och regioner, vi 2000, togs då i bruk. Delområdena i vi 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av de prestationer som har utförts, och vad det har kostat att utföra dem. Tidigare statistik gav inga möjligheter till integrerad analys av prestationer och kostnader. All landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. Inom primärvården kan bland annat allmänläkarvård, sjuksköterskeverksamhet, sjukgymnastik och arbetsterapi följas upp. Specialiserad vård indelas i förhållandevis få delområden jämfört med primärvård trots att största delen av sjukvårdskostnaderna hamnar där. Tanken är att patientregistret ska användas som kompletterande datakälla till vi Registret innehåller detaljerad in- formation om specialiserad vård. Landstingen och regionerna levererar uppgifterna till Socialstyrelsen. Efter att vissa bearbetningar har gjorts och personuppgifterna avidentifierats får förbundet tillgång till registret. Vissa övergripande uppgifter från patientregistret redovisas i denna rapport. Mer omfattande jämförelser och beskrivningar kommer senare att presenteras i rapporten Patienter i specialiserad vård Jämförelser och analyser baserade på statistik enligt vi 2000 och patientregistret kommer även att presenteras i rapporten Landsting och regioner i diagram och siffror 2006 senare i höst samt i databasen Sjukvårdsdata i Fokus, tillgänglig via vår webbplats (se sidan 5). Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram den statistik som presenteras här. Kvaliteten i uppgifterna har ökat successivt och statistiken har kunnat presenteras allt tidigare under året. Ambitionen är att statistiken ska utvecklas ytterligare, bland annat genom erfarenhetsutbyten mellan landstingen via de nätverk som är knutna till statistiken. Stockholm i juni 2007 Agneta Rönn Statistiksektionen Sveriges Kommuner och Landsting

5 4 Statistik om hälso- och sjukvård Innehåll 1 Inledning Vad redovisas i rapporten? Vad ska statistiken användas till? Ny statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Ny statistik och därmed vissa brister Annan verksamhets- och ekonomistatistik Definitioner och använda begrepp Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Utgifter efter utgiftsslag Inkomster efter inkomstslag Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Hälso- och sjukvård Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer i översikt Läkarbesök och vårdplatser åren Utgifter och inkomster Primärvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad somatisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Specialiserad psykiatrisk vård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Kostnader och prestationer efter delområde Tandvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Prestationer efter delområde Övrig hälso- och sjukvård Kostnader efter delområde Kostnader för enskilda huvudmän Prestationer m m Utgifter och inkomster Regional utveckling Kostnader efter område Kostnader för enskilda huvudmän Utgifter och inkomster Utbildning och kultur Trafik och infrastruktur samt allmän regional utveckling Tabellbilaga Befolkning Ekonomi Verksamhet Bilagor Bilaga 1 Indelningsgrunder Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp

6 Inledning 5 1 Inledning 1.1 Vad redovisas i rapporten? I denna statistikrapport redovisas uppgifter om den landstingskommunala verksamhet som har bedrivits under Uppgifterna har inhämtats från landsting, regioner och Gotlands kommun via enkäter. Gotlands kommun som ansvarar för såväl landstingskommunal som primärkommunal verksamhet har enbart lämnat uppgifter om hälso- och sjukvård, inte om övriga verksamheter eller om verksamheten totalt. Landstingens verksamhet beskrivs på övergripande nivå och per område och delområde enligt Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI2000. Indelningen med definitioner beskrivs i bilaga 1. Verksamheten beskrivs i såväl ekonomiska termer som i verksamhets-/prestationstermer såsom besök och vårdtillfällen. Vilka prestationsmått som används inom de olika delarna av sjukvården och hur dessa mått hänger ihop framgår av figuren på sidan 14 och av bilaga 2. Den statistik som har samlats in redovisas i absoluta tal, och i vissa fall i relation till invånare, och kommenteras kortfattat. Ytterligare jämförelser baserade på statistiken kommer att redovisas senare i år i en separat rapport, Landsting och regioner i diagram och siffror Jämförelsetal presenteras även i databasen Sjukvårdsdata i Fokus på förbundets webbplats (klicka på Vi arbetar med, Statistik). Texttabeller och diagram avser i allt väsentligt riksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i tabellbilaga. Vissa övergripande uppgifter från patientregistret redovisas i denna rapport. Mer omfattande jämförelser och beskrivningar kommer senare att presenteras i rapporten Patienter i specialiserad vård Nedan används begreppet huvudman i betydelsen landsting, regioner och Gotlands kommun. Ofta används begreppet landsting synonymt med huvudman. 1.2 Vad ska statistiken användas till? Sveriges Kommuner och Landsting producerar merparten av den statistik som rör landstingens ekonomi och en väsentlig del av verksamhetsstatistiken inom hälso- och sjukvårdsområdet. Den ekonomiska statistiken tillgodoser även statens krav på officiell statistik och ligger bland annat till grund för nationalräkenskaperna. Den tjänar även som underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgifterna presenteras i rapporter från Statistiska centralbyrån (scb), statistikansvarig myndighet för ekonomisk information. Sveriges Kommuner och Landsting svarar, sedan många år tillbaka, för statistikinsamlingen från landstingen, enligt överenskommelser med scb. Verksamhetsstatistiken produceras i nära samarbete med Socialstyrelsen, statistikansvarig myndighet för hälso- och sjukvården. Statistiken ska kunna användas på alla samhällsnivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vad landstingen och svensk hälso- och sjukvård åstadkommer och hur skattemedlen används. Uppgifterna ska ge en jämförbar och rättvisande bild av landstingens olika verksamhetsområden oberoende av organisation och driftform och ska därmed kunna användas av landstingen som underlag för analyser och jämförelser. Sveriges Kommuner och Landsting har, som företrädare för landstingen, behov av underlag för analyser av ekonomi och verksamhet.

7 6 Statistik om hälso- och sjukvård Statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå Förändringar i enlighet med en statistiköversyn från 1998 Under senare delen av 1990-talet genomförde dåvarande Landstingsförbundet (nuvarande Sveriges Kommuner och Landsting) gemensamt med medlemmarna och i samarbete med Socialstyrelsen, scb med flera, en översyn av hälso- och sjukvårdsstatistiken. Översynen resulterade i att en rad förändringar genomfördes i statistiken och att ett antal projekt startades för att utveckla statistiken vidare. Patientrelaterad information används och vidareutvecklas I konsekvens med beslutet att använda och vidareutveckla patientrelaterad information utnyttjar Sveriges Kommuner och Landsting sedan 1999 det så kallade patientregistret för djupare analyser och jämförelser av specialiserad sluten vård. Uppgifterna till registret inhämtas av Socialstyrelsen och ställs även till förbundens förfogande. Registret innehåller uppgifter om diagnoser, ålder, kön, hemort etc för varje enskilt vårdtillfälle/patient i sluten vård. Från och med 2002 ska patientregistret även innehålla information om patienter som besökt läkare i specialiserad vård. På samma sätt som för vårdtillfället ska information om diagnos, ålder, kön etc finnas för läkarbesöket. Uppgifterna om öppen vård är fortfarande ofullständiga, men enligt planerna ska en del resultat från verksamheten 2006 kunna redovisas under hösten Uppgifter avseende 2006 kommer att redovisas i rapporten Patienter i specialiserad vård Ett arbete pågår på förbundet för att medverka i utvecklingen av så kallade KPP-system (kpp = Kostnad per patient), där kostnader knyts till det enskilda vårdtillfället/besöket. En databas med uppgifter för ett antal sjukhus med kpp-redovisning finns på förbundets webbplats (Klicka på: Vi arbetar med, Statistik.) Uppgifterna omfattar kostnadsuppgifter motsvarande cirka 43 procent av det totala antalet vårdtillfällen inom somatisk korttidsvård. Prestationer och kostnader knyts samman År 2002 infördes den nya modellen vi 2000, för den landstingsgemensamma ekonomi- och verksamhetsstatistiken. Ambitionsnivån höjdes därmed högst väsentligt, bland annat genom att vi 2000 innehåller betydligt fler delområden jämfört med tidigare indelning. Enligt vi 2000 delas landstingsverksamheten in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. Verksamheten inom dessa huvudområden är i sin tur indelade i områden med vidare förgreningar i delområden. Totalt finns ett fyrtiotal delområden, vilket framgår i bilaga 1. Valet av delområden i vi 2000 har i stor utsträckning bestämts efter principen att det ska vara möjligt att redovisa och analysera prestationer tillsammans med kostnader. Med vi 2000 skapas förutsättningar för integrerad analys av verksamhet och ekonomi, vilket tidigare har saknats. Ambitionsnivån har även höjts genom att all landstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oavsett vem som har producerat den. 1.4 Viss osäkerhet i jämförelserna Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort arbete för att få fram statistiken enligt vi Jämfört med uppgifterna för första året har kvaliteten ökat successivt och statistiken har kunnat presenteras snabbare, men fortfarande finns det vissa brister. Några landsting har svårt att skilja ut dagsjukvårdsbesök och hemsjukvårdsbesök från vanliga mottagningsbesök. Uppgifterna om telefonkontakter i primärvården är i vissa landsting och regioner ofullständigt redovisade och därmed underskattade. Uppgifterna om nettokostnad per delområde inom hälso- och sjukvården är behäftade med viss osäkerhet. För att få fram uppgifterna krävs att kostnader och intäkter omfördelas från ansvarsområden i respektive landsting till delområdena enligt vi Ofta ska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden. Vissa landsting har hjälp av en väl utvecklad internredovisning, medan andra tvingas använda nycklar av olika slag. Fördelningsnycklarna kan ha utformats med större och mindre precision.

8 Inledning 7 Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsutbyten mellan landstingen bland annat via de nätverk som finns för statistiken samt genom att använda statistiken för uppföljning räknar vi med att kvaliteten och jämförbarheten kommer att öka ytterligare och att uppgifterna ska kunna presenteras ännu tidigare under året. 1.5 Annan verksamhets- och ekonomistatistik Totalkostnadsbokslut Med ett antal års mellanrum sammanställer förbunden uppgifter om prestationer och kostnader per klinik och mottagning i den specialiserade vården. En förutsättning för att sjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att de upprättar ett så kallat totalkostnadsbokslut, där samtliga kostnader fördelas till kliniker respektive mottagningar. Den senaste rapporten avsåg verksamhet Nytt för denna undersökning är att uppgifterna ur totalkostnadsboksluten har kompletterats med uppgifter från patientregistret och kostnadsvikter baserade på kpp-data. Jämförelserna har därigenom blivit mer rättvisande. Hänsyn kan tas till att patientstruktur vad gäller sjukdomar, ålder med mera varierar mellan kliniker. En ny undersökning avseende 2007 års verksamhet planeras. Statistik för 2006 har presenterats i rapporten Nyckeltal Hälso- och sjukvård. Huvudrapport samt i ett antal delrapporter. 1.6 Definitioner och använda begrepp För att få en enhetlig redovisning av områden och delområden enligt vi 2000 finns en handbok med definitioner och anvisningar. Handboken innehåller även en exempelsamling som uppdateras och utvecklas kontinuerligt. För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kostnads-/intäktsslag finns en landstingsgemensam baskontoplan. Den definierar begreppen och uppdateras löpande. Uppgifterna för 2006 redovisades enligt L-BAS 2005 (en kontoplan för landstingens externredovisning). I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur vi 2000 samt l- bas 2005 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra indelningsgrunder samt definitioner på använda begrepp och termer. l-bas 2005 och vi 2000 finns tillgängliga på förbundens webbplats: under Vi arbetar med, Ekonomi, Redovisning. Statistik från Nysam En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbetat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvården. För närvarande (verksamhetsåret 2006) deltar 13 landsting/regioner i Nysam (Nyckeltalssamverkan).

9 8 Statistik om hälso- och sjukvård Landstingens och regionernas ekonomi Ekonomiskt resultat, finansiell utveckling och ekonomisk ställning Nedan redovisas i sammandrag för landsting och regioner resultaträkning, finansieringsanalys respektive balansräkning. Såväl resultaträkning som balansräkning redovisas enligt den uppställning som finns angiven i den kommunala redovisningslagen. För resultaträkningen innebär detta bland annat att avskrivningarna och förändringen av pensionsavsättningar ingår i verksamhetens nettokostnader medan räntan på pensionsavsättningen redovisas som finansiell kostnad. Enligt redovisningslagen ska pensionsförmåner som tjänats in före 1998 inte tas upp i balansräkningen som skuld utan bara redovisas som en ansvarsförbindelse. Detta förfarande benämns blandmodellen. I tabell 1 presenteras resultaträkningen för åren 2004 till 2006 enligt blandmodellen. (Statsbidraget till läkemedelsförmånen redovisas från och med 2005 som ett generellt statsbidrag, inte som specialdestinerat, under verksamhetens intäkter.) Tabell 1 Resultaträkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter minus kostnader Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster, netto Årets resultat Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomi finns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien EkonomiNytt. Bokslutsuppgifterna för 2006 publicerades i mars 2007, men för att få en fullständig bild av verksamheten 2006 presenteras uppgifterna här på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Gotlands kommun. För landsting och regioner sammantagna visar boksluten ett överskott på 1,8 miljarder kronor för helåret Detta kan jämföras med ett resultat för 2005 på 4,3 miljarder. Resultatet för 2006 påverkas emellertid av en rad tillfälliga faktorer som försvårar jämförbarheten med tidigare år. Infasningen av det nya kommunala pensionsavtalet medför tillfälligt lägre kostnader Den diskonteringsränta som används i beräkning av pensionsskulden har justerats ned, vilket medför en tillfälligt högre kostnad Under 2007 genomförs en revidering av antagandet om medellivslängd i pensionsskuldberäkningarna. I bokslutet 2006 har samtliga landsting gjort vissa reserveringar för att beakta den kostnadsökning detta kommer att medföra. Dessa tillfälliga poster har beräknats påverka resultatet 2006 negativt med 3,0 miljarder kronor. Alla landsting, utom två, redovisade positiva resultat Verksamhetens kostnader uppgick till 214,9 miljarder kronor 2006 och avskrivningarna till 5,9 miljarder kronor. I tabell 4 framgår hur dessa kostnader (220,8 miljarder) fördelas mellan olika kostnadsslag och i tabell 6 hur kostnaderna fördelar sig mellan verksamhetsområden. Intäkterna i verksamheten uppgick till 31,0 miljarder kronor, skatteintäkterna till 155,9 och generella statsbidrag (nettoredovisade) till 35,8 miljar- Tabell 2 Finansieringsanalys 1, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Löpande verksamhet Investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Finansieringsanalysen har från och med 2005 anpassats till rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Enligt denna ska finansieringsanalysen redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynna ut i förändring av likvida medel.

10 Landstingens och regionernas ekonomi 9 Tabell 3 Balansräkning, samtliga landsting och regioner, miljoner kronor Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Tillgångar Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder Soliditet, % Ansvarsförbindelser Pensionsförmåner intjänade före Inkl löneskatt. Diagram 1 Utgifter efter utgiftsslag 2006, samtliga landsting och regioner Investeringar i inventarier 2 % Investeringar i mark Övriga kostnader 5 % och byggnader 2 % Lämnade bidrag 6 % Köp av verksamhet 10 % Material och tjänster 28 % Löner 31% Övriga kostnader för personal 16 % der. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovisas i tabell 5 (intäktsslag) och 6 (verksamheter). I tabell 2 redovisas en sammanställning av landstingens och regionernas finansieringsanalys enligt blandmodellen. Finansieringsanalysen har från 2005 anpassats till rekommendationen från Rådet för kommunal redovisning. Enligt denna ska finansieringsanalysen redovisa betalningsflödena uppdelat på sektorerna löpande verksamhet, investeringar och finansiering och mynna ut i förändring av likvida medel. I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren enligt blandmodellen. Uppgifter om landstingens och regionernas tillgångar, egna kapital och skulder framgår. Tabell 4 Utgifter efter utgiftsslag 2006, samtliga landsting och regioner Utgiftsslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av utgifterna utgifterna exkl köp från lt/region Löner exkl skattefria ersättningar ,7 30,6 Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) ,9 16,4 Köp av verksamhet ,8 10,4 varav från landsting/regioner ,8 Lämnade bidrag ,5 5,6 varav bidrag till trafiken ,0 3,1 Material ,5 17,0 varav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material ,1 13,5 varav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen ,4 8,6 Tjänster ,0 11,2 varav köp av verksamhetsanslutna tjänster ,5 2,5 varav från landsting/regioner 374 0,2 Nedskrivningar och förlust vid avyttring 130 0,1 0,1 Verksamhetens kostnader totalt ,5 95,4 Avskrivningar ,6 2,6 Effekten av förändringar av nya pensionsberäkningar ,5 1,5 Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar ,5 98,4 Kostnader utanför verksamhetsresultatet ,8 0,8 Kostnader totalt ,3 96,2 Investeringsutgifter för byggnader och mark ,9 2,0 Investeringsutgifter för inventarier ,8 1,8 Summa investeringsutgifter ,7 3,8 Utgifter totalt ,0 exkl köp från landsting/regioner ,0 1 Exkl inköp av finansiella anläggningstillgångar.

11 10 Statistik om hälso- och sjukvård Även balansräkningen har en ny uppställningsform från och med 1998, då en ny post Avsättningar infördes. Här ska, som tidigare nämnts, pensionsförpliktelser som intjänats från och med 1998 redovisas liksom premieskulden till Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag (löf). Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Tidigare redovisades hela pensionsskulden och premieskulden till löf som en långfristig skuld. 2.2 Utgifter efter utgiftsslag Landstingens och regionernas totala kostnader uppgick till 222,6 miljarder kronor och de totala utgifterna till 231,2 miljarder kronor Exkluderas kostnaderna för köp från landsting och regioner (kostnaden räknas både i säljande och köpande landsting) hamnar utgifterna på 224,4 miljarder kronor. Lönekostnaderna utgjorde 31 procent och övriga kostnader för personal 16 procent av utgifterna. Detta framgår av tabell 4 och diagram 1. Diagram 2 Inkomster efter inkomstslag 2006, samtliga landsting och regioner Försäljning av tjänster 2 % Patientavgifter 3 % Generella statsbidrag 16 % Erhållna bidrag 3 % Försäljning av verksamhet 2 % Övrigt 2 % Skatteinkomster 72 % 2.3 Inkomster efter inkomstslag Landstingens totala inkomster uppgick till 224,5 miljarder kronor Landstingsskatten utgjorde cirka 72 procent av inkomsterna (exklusive försäljning till landsting). Det generella statsbidraget (nettoredovisat), 35,8 miljarder kronor, motsvarade 16 procent av inkomsterna. Detta framgår av tabell 5 och diagram 2. Tabell 5 Inkomster efter inkomstslag 2006, samtliga landsting och regioner Inkomstslag Miljoner Procentuell Procentuell kronor andel av andel av inkomstinkomsterna erna exkl försäljning från lt/region Patientavgifter och andra avgifter ,6 2,7 varav för öppenvård ,0 1,0 varav för sluten vård 540 0,2 0,2 varav för tandvård ,2 1,2 varav övrigt 353 0,2 0,2 Försäljning av verksamhet ,0 2,2 varav till landsting/region ,9 Försäljning av tjänster ,3 2,4 varav till landsting/region 703 0,3 Försäljning av material och varor ,5 0,6 Erhållna bidrag ,7 2,8 varav specialdestinerade statsbidrag ,6 1,7 Övriga intäkter ,7 0,7 Verksamhetens intäkter totalt ,8 11,0 Intäkter utanför verksamhetsresultatet ,2 89,0 varav bidrag från staten (netto) ,9 16,5 varav ränteinkomster 750 0,3 0,3 varav skatteintäkter ,4 71,7 Intäkter totalt ,0 100,0 Summa investeringsinkomster ,0 0,0 Inkomster totalt ,0 exkl försäljning till landsting/region ,0 1 Exkl inköp av finansiella anläggningstillgångar.

12 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling Landstingens och regionernas verksamhet har delats in i två huvudområden, hälso- och sjukvård respektive regional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokostnaden för hälso- och sjukvård uppgick till 173,5 miljarder kronor och nettokostnaderna för regional utveckling till 13,2 miljarder Cirka 93 procent av landstingens kostnader gick därmed till hälso- och sjukvårdsändamål. Nettokostnaden för huvudområdet hälso- och sjukvård 2005 var 165,4 miljarder kronor medan den 2006 uppgick till cirka 173,5 miljarder. Volymmässigt blir detta en ökning i fast pris på 2,5 procent. För samtliga verksamheter blir ökningen i fast pris 2,6 procent. En samlad redovisning av samhällets kostnader (inklusive statens och hushållens utgifter) för hälso- och sjukvård presenteras av scb i Nationalräkenskaperna. För 2006 beräknades utgifterna för hälso- och sjukvården till 222,5 miljarder kronor. Kommunerna har efter Ädelreformen 1992 ett samlat ansvar för långvarig service och vård till äldre och handikappade. I nationalräkenskaperna redovisas detta inom äldre- och handikappomsorgen. Enligt rapporten Vad kostar hemsjukvården i kommunerna? från Sveriges Kommuner och Landsting beräknas de kommunala sjukvårdskostnaderna uppgå till cirka 17 miljarder kronor Tabell 6 Kostnader och intäkter efter område , samtliga landsting och regioner, inklusive Gotland kommuns nettokostnader för hälso- och sjukvård, miljarder kronor Netto- Verksamhetens kostnad 2 externa interna externa interna kostnader kostnader intäkter intäkter Primärvård 28,7 24,7 13,0 2,5 6,6 Specialiserad somatisk vård 90,5 70,7 43,2 9,2 14,9 Specialiserad psykiatrisk vård 16,1 14,1 7,5 1,2 4,3 Tandvård 4,7 7,2 2,4 3,6 1,4 Övrig hälso- och sjukvård 12,9 15,1 5,7 4,2 3,9 Läkemedelsförmån 19,4 19,4 0,0 0,0 0,0 Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,1 1,0 0,2 0,0 0,0 Hälso- och sjukvård 173,5 152,2 72,0 20,7 31,1 Utbildning 0,8 1,9 0,4 1,5 0,1 Kultur 2,3 2,8 0,3 0,6 0,1 Trafik och infrastruktur 8,8 10,3 0,3 1,7 0,0 Allmän regional utveckling 1,2 1,3 0,1 0,1 0,0 Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Regional utveckling 13,2 16,3 1,0 3,9 0,2 Serviceverksamheter 0,0 45,2-11,6 6,3 27,3 Övrigt 3 4,4 7,2 0,0 0,1 2,7 Summa verksamhet 4 191,1 221,0 61,4 31,0 61,4 Finansiering utanför verksamheten 1,8 193,4 skatteintäkter 155,9 generella statsbidrag 35,8 finansiella intäkter/kostnader 1,7 1,8 extraordinära intäkter/kostnader 0,1 0,0 1 Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen har brutits ut och re- konto 446. dovisas som ett eget verksamhetsområde. 4 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderar 2 Bruttokostnad minus bruttointäkt. Gotlands kommuns nettokostnader (1 227 mnkr) för hälso- och 3 Interna ränteintäkter, intäkter för tandvårdsmoms, effekten av föränd- sjukvård. När det gäller verksamheternas kostnader och intäkter ringar av nya pensionsberäkningar 2006 och pensionsutbetalningar under ingår inte Gotland.

13 12 Statistik om hälso- och sjukvård Diagram 3 Nettokostnader efter område 2006, samtliga landsting och regioner Övrigt 2 % Trafik och infrastruktur 5 % Övrig hälso- o sjukvård, inkl pol verksamhet 8 % Tandvård 3 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Läkemedelsförmån 10 % 3.1 Kostnader efter område Primärvård 15 % Specialiserad somatisk vård 48 % Läkemedelsbidraget generellt fr o m 2005 Läkemedelsbidraget redovisas från och med 2005 inte i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag vilket gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder. Tidigare har statsbidraget, som grovt sett motsvarat kostnaden, redovisats tillsammans med kostnaderna i verksamheten. Vid jämförelser mellan landsting används begreppet nettokostnad och därmed har läkemedelsförmånen fram till 2005 inte påverkat kostnaderna i någon större utsträckning. Diagram 4 Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2006, tusental kronor per invånare Tusental kronor per invånare Stockholm Hälso- o sjukvård Regional utveckling Genomsnitt för riket = kr/inv Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten I tabellbilagan redovisas kostnaderna för läkemedel både inom och utanför läkemedelsförmånen, se tabell E 29 E 30. Bakgrunden till den ändrade redovisningen är det nya avtalet med staten, där läkemedelsbidraget är förutbestämt för åren och därmed inte påverkas av kostnadsutvecklingen i de enskilda landstingen. Utvecklingen inom läkemedelsområdet har lett till att det i allt mindre utsträckning går att matcha läkemedelsbidraget mot förmånskostnaderna. Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningen mellan verksamheterna. Av de totala nettokostnaderna är det specialiserad somatisk vård (48 %), primärvård (15 %), läkemedelsförmån (10%) och specialiserad psykiatrisk vård (9 %) som har de största andelarna. De fyra områdena tillsammans motsvarar 82 procent av landstingens totala nettokostnader. Under huvudområdet Regional utveckling utgör trafik och infrastruktur det resursmässigt största delområdet med 5 procent. I tabellerna E 2 och E 3 i tabellbilagan redovisas en översikt av verksamheternas nettokostnader för de enskilda huvudmännen i miljoner kronor respektive kronor per invånare. En översiktlig nettokostnadsutveckling mellan åren 2005 och 2006 återfinns i tabell E Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna för sjukvård respektive regional utveckling per invånare i respektive landsting. Nettokostnaderna är de kostnader som ska finansieras med skatter, generella statsbidrag och finansnetto. Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvarsområdena skiljer sig något mellan landstingen. Ansvaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inte läkarinsatser, kan överlämnas från landsting/ regioner till kommuner och så har skett hos cirka hälften av landstingen/regionerna. Stockholms läns landsting ansvarar som enda landsting/region för färdtjänst. Norrbottens läns landsting har överlämnat ansvaret för rehabilitering till kommunerna i länet. Västra Götalandsregionen har unika kostnader för vissa verksamheter under regional utveckling. För mer information se EkonomiNytt 12/06.

14 Hälso- och sjukvård 13 4 Hälso- och sjukvård 4.1 Kostnader efter område I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård (174 miljarder kronor) gick 52 procent till specialiserad somatisk vård, 17 procent till primärvård och 9 procent till specialiserad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrig hälso- och sjukvård, som bland annat omfattar handikapp- och hjälpmedelsverksamhet samt ambulans- och sjuktransporter, motsvarade 7 procent av nettokostnaderna. Från och med 2005 redovisas läkemedelsförmånen som ett eget område. Syftet med detta är att tydliggöra den förändring som har skett gällande redovisning av läkemedelsbidraget från och med Bidraget redovisas inte längre i verksamheten utan som ett generellt statsbidrag. Detta gör att hälso- och sjukvårdens nettokostnader revideras upp med dryga 19 miljarder då kostnaderna för läkemedelsförmånen fortfarande redovisas i verksamheten (se kapitel 3). År 2006 utgör dessa 19 miljarder 11 procent av hälso- och sjukvårdens nettokostnader. 4.2 Kostnader för enskilda huvudmän I diagram 6 presenteras uppgifter om hälso- och sjukvårdskostnader för enskilda huvudmän. Nettokostnaderna redovisas per invånare och område. Som beskrivits i föregående kapitel finns vissa olikheter i ansvarsområden mellan landstingen, som förklarar vissa kostnadsskillnader. Det finns andra orsaker till skillnader i kostnader mellan huvudmännen, bland annat har landstingen olika förutsättningar att bedriva verksamhet. I utjämningssystemet används för hälso- och sjukvården ett så kallat behovsindex för att utjämna för strukturella skillnader, bland annat i vårdtyngd, demografi och socioekonomi (ålder, inkomst, sysselsättning med mera) samt merkostnader i gles bebyggelse och merkostnader för små landsting. Diagram 5 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område 2006, samtliga huvudmän Övrig hälso- och sjukvård 7 % Tandvård 3 % Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1 % Läkemedelsförmån 11 % Primärvård 17 % Specialiserad psykiatrisk vård 9 % Specialiserad somatisk vård 52 % Diagram 6 Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvudman 2006, tusental kronor per invånare Tusental kronor per invånare Tandvård Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Genomsnitt för riket = kr/inv Läkemedelsförmånen Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland Övrigt Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 28 i tabellbilagan.

15 14 Statistik om hälso- och sjukvård Prestationer i översikt Fler prestationsmått redovisas Som mått på prestationer i hälso- och sjukvården används besök respektive vårdtillfälle/utskriven patient. Besök används för att beskriva behandlingar i öppen vård och vårdtillfällen behandlingar i sluten vård. Båda måtten är trubbiga men genom att använda den information som finns om varje enskilt vårdtillfälle i det så kallade patientregistret kan vårdtillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos med mera. Vårdtillfällena kan dessutom grupperas i så kallade DRG-system 2. I ett sådant system är grupperna såväl medicinskt som resursmässigt homogena. För läkarbesök i den öppna specialiserade vården finns motsvarande möjligheter att komplettera måttet besök med information om diagnos, ålder etc. Inom den specialiserade vården särskiljs mottagningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjukvård definieras enligt det nationella termarbetet 3 som öppen vård som innebär mer omfattande och/eller resurskrävande insatser än vad ett besök normalt kräver. Enligt regelverket ska det för patienten finnas en upprättad vårdplan. Exempel på dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill säga kirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggs in på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet och besök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder. Hemsjukvård, som enligt det nationella termarbetet definieras som en tredje vårdform vid sidan av öppen och sluten vård, särredovisas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl primärvård som specialiserad somatisk respektive psykiatrisk vård utgör hemsjukvården delområden inom samtliga tre områden. Besök inom hemsjukvård får därmed en annan innebörd än besök på mottagning eller besök inom dagsjukvård. Inom primärvården har det blivit allt vanligare att ett vanligt besök på vårdcentralen ersätts med en telefonkontakt. Från och med 2001 insamlas uppgifter om antalet telefonkontakter. För Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård Öppenvård Mottagningsbesök Hembesök Telefonkontakt Öppenvård Handikappverksamhet/ hjälpmedelsverksamhet Mottagningsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Mottagningsverksamhet Mottagningsbesök inkl. ev hembesök Sluten vård Vårdtillfälle Dagsjukvård Dagsjukvårdsbesök Hemsjukvård Hemsjukvårdsbesök Sluten vård Vårdtillfälle 2. Diagnosrelaterade grupper. 3. Nationella termer med Definitioner och Regelverk inom hälso- och sjukvården.

16 Hälso- och sjukvård 15 att räknas/registreras ska telefonkontakten ersätta ett vanligt besök och det ska finnas en journalanteckning enligt journallagen. Ytterligare en differentiering av prestationerna i öppen vård erhålls genom att hembesök särredovisas. Detta sker dock enbart i primärvården beroende på att hembesöken framförallt sker där. I figuren på sidan 14 sammanfattas de prestationsbegrepp som har använts i denna rapport. All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas De kostnader som redovisas för en verksamhet och ett landsting, inkluderar kostnader för verksamhet som landstinget har köpt av andra vårdproducenter. Kostnaden avser med andra ord den verksamhet som har konsumerats av invånarna i landstinget, oavsett vem som har producerat den. (Kostnader för verksamhet som landstinget har sålt har på motsvarande sätt exkluderats.) För att kunna koppla samman kostnader och verksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifterna om prestationer på samma sätt, det vill säga de ska inkludera verksamhet som har köpts av andra producenter än landstinget. För verksamheter där en relativt omfattande köpt verksamhet finns, presenteras uppgifter separat för köpt verksamhet, i annat fall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfinansierade verksamheten totalt. Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestationerna inom öppen vård och hemsjukvård i sammanfattning. I primärvården redovisas förutom prestationerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även telefonkontakter i de fall de har journalförts och ersatt ett vanligt besök. I specialiserad vård förekommer förutom mottagningsbesök, hembesök och hemsjukvårdsbesök även dagsjukvårdsbesök. Observera att några landsting även för 2006 haft svårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en del uppgifter fortfarande är ofullständiga. Tabell 7 Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2006, samtliga huvudmän, tusental Primärvård Specialiserad Specialiserad Totalt, somatisk vård psykiatrisk vård Hälso o sjukvård varav Annan varav Annan varav Annan varav Annan vårdgivare vårdgivare vårdgivare vårdgivare Läkare Mottagningsbesök och hembesök varav allmänläkarvård mödrahälsovård barnhälsovård Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvårdsbesök med läkarmedverkan Annan personalkategori än läkare Mottagningsbesök och hembesök varav mödrahälsovård barnhälsovård handikapp-/hjälpm verks Hemsjukvårdsbesök Dagsjukvårdsbesök utan läkarmedverkan Några landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjukvård och dagsjukvård från mottagningsbesök och hembesök, varför uppgifterna är underskattade. 2 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård (ej primärvård/specialiserad vård).

17 16 Statistik om hälso- och sjukvård Diagram 7 Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård 2006 efter typ av vårdkontakt och område, samtliga huvudmän, tusental Tusental vårdkontakter Dagsjukvårdsbesök Telefonkontakter Mottagnings- och hembesök Hemsjukvårdsbesök Som framgår av diagram 7 sker flest besök i primärvård. Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i primärvården, men antalet besök är sannolikt underskattat. På samma sätt är dagsjukvårdsbesöken ofullständigt redovisade. Några huvudmän har haft svårt att separera dagsjukvårdsbesök från vanliga besök hos läkare och andra personalkategorier i specialiserad vård. 0 Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälso och sjukvård Diagram 8 Läkarbesök 1 och besök 1 hos övriga personalkategorier 2006 efter område, samtliga huvudmän, tusental Tusental besök Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Övrig hälsoo sjukvård I diagram 8 presenteras uppgifter om hur besöken fördelas på läkare respektive övrig sjukvårdspersonal. Flest besök görs hos andra personalkategorier än läkare i primärvård. Läkarbesöken fördelar sig i stort sett jämnt mellan primärvård och specialiserad vård Läkare Annan personal än läkare Diagram 9 Totalt antal besök 1 per invånare efter område och huvudman 2006 Besök/invånare Primärvård Specialiserad somatisk vård Specialiserad psykiatrisk vård Genomsnitt för riket = 6,6 Övrig hälso o sjukvård I diagram 9 visas antalet besök per invånare och huvudman. Genomsnittligt antal besök per invånare i riket var 6,6. Även fördelningen av besök mellan de olika delarna av hälso- och sjukvården framgår av diagrammet. Stockholm Uppsala Sörmland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge Skåne Halland V:a Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Gotland 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök o dagsjukvårdsbesök. 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök, hos läkare och annan personal.

18 Hälso- och sjukvård 17 Vårdkontakter i sluten vård I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om prestationer i sluten vård, vårdtillfällen, efter medicinsk huvudgrupp. I bilaga 2 framgår vad som ingår under respektive huvudgrupp. Diagram 10 Vårdtillfällen 2006, samtliga huvudmän Psykiatrisk vård 6 % Övrig somatisk vård 6 % Primärvård 0,3 % Kirurgisk korttidsvård 43 % Medicinsk korttidsvård 45 % 4.4 Besök och vårdplatser åren I tabell 8 (på sidan 18) och diagram 11 presenteras uppgifter om antalet besök åren 2001 till Före 2004 redovisades inte dagsjukvården uppdelad på läkare respektive annan personalkategori. Därför redovisas besöken inklusive dagsjukvård först från och med Diagram 11 Besök 1 åren , samtliga huvudmän, tusental Läkare Annan personal än läkare Tusental Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och åren dagsjukvårdsbesök.

19 18 Statistik om hälso- och sjukvård Tabell 8 Besök 1 samt procentuell förändring , tusental, samtliga huvudmän Läkarbesök Totalt , , , , , , ,0 procentuell förändring 0,2 5,2 0,1 0,4 1,5 varav Primärvård , , , , , , ,8 procentuell förändring 0,3 4,5 2,0 2,4 2,2 Specialiserad somatisk vård , , , , , , ,8 procentuell förändring 0,3 6,0 2,3 1,7 1,0 Specialiserad psykiatrisk vård 916,6 950,9 925,3 915,1 937,7 937,8 933,4 procentuell förändring 3,7 2,7 1,1 0,0 0,5 Besök hos annan vårdpersonal än läkare Totalt , , , , , , ,4 procentuell förändring 2,4 2,0 3,3 0,1 3,1 varav Primärvård , , , , , , ,2 procentuell förändring 2,3 1,3 1,9 0,3 2,5 Specialiserad somatisk vård 5 658, , , , , , ,4 procentuell förändring 0,3 6,1 7,4 0,0 5,5 Specialiserad psykiatrisk vård 2 554, , , , , , ,7 procentuell förändring 7,6 1,7 4,9 4,6 2,7 Övrig hälso- och sjukvård 404,8 432,8 402,4 458,0 458,0 423,4 444,2 procentuell förändring 6,9 7,0 13,8 7,5 4,9 Samtliga besök Totalt , , , , , , ,4 procentuell förändring 1,3 3,4 1,8 0,5 2,4 1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök. 2 Exklusive dagsjukvård. Index, 2001 = Antalet läkarbesök har minskat under perioden Mellan 2005 och 2006 ökade totala antalet läkarbesök med i genomsnitt 1,5 procent. I tabell V 4.1 i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mellan 2005 och 2006 per huvudman. Diagram 12 Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen åren Medicinsk korttidsvård 105 Kirurgisk korttidsvård Specialiserad psykiatrisk vård Geriatrisk vård Vårdplatser, totalt Redovisade besök hos andra personalkategorier än läkare har ökat i antal mellan 2005 och Den genomsnittliga ökningen var 3,1 procent. I tabellbilagan visas besökens förändring per huvudman i tabell V 4.2. Antalet vårdplatser har successivt minskat under en rad år och detta gäller även för perioden 2001 till 2006 enligt uppgifterna i tabell 9. Antalet disponibla vårdplatser totalt har minskat från till mellan 2005 och Minskningar har skett inom såväl den specialiserade somatiska vården som den specialiserade psykiatriska vården. I tabell V34 i tabellbilagan visas vårdplatsernas förändring mellan 2005 och 2006 per huvudman. I diagram 12 visas utvecklingen av antalet vårdplatser totalt och i vissa huvudgrupper. Minskningen av vårdplatser inom specialiserad psykiatrisk vård har planat ut mellan 2005 och

20 Hälso- och sjukvård 19 Tabell 9 Vårdplatser efter verksamhetsområde , samtliga huvudmän Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen varav Primärvård Specialiserad somatisk vård varav Medicinsk korttidsvård Kirurgisk korttidsvård Ofördelad korttidsvård Geriatrisk vård Övrigt Specialiserad psykiatrisk vård Vårdplatser vid övriga enheter Totalt Vårdplatser/1 000 inv 3,3 3,1 3,0 3,0 2,9 2,9 Tekniska platser Platser på patienthotell Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande. 2 Exkl tekniska platser och platser på patienthotell. 4.5 Utgifter och inkomster Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjukvårdens externa kostnader, exklusive köp från landsting och regioner, till 145,8 miljarder kronor och de externa intäkterna (exklusive försäljning till landsting och regioner) till 14,4 miljarder år Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttointäkter) var 172,3 miljarder kronor och utgifterna för investeringar 4,0 miljarder. Ovanstående uppgifter för respektive huvudman återfinns i tabellerna E 25 E 28 i tabellbilagan. Tabell 10 Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2006, samtliga landsting och regioner Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor Löner exkl skattefria ersättningar Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) Köp av verksamhet varav från landsting/regioner Lämnade bidrag Material och tjänster varav läkemedel inom förmånen Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn Verksamhetens externa kostnader exkl köp från landstig/regioner Nettokostnad Mark och byggnader Inventarier Summa investeringsutgifter Patientavgifter och andra avgifter Försäljning av verksamhet varav till landsting/regioner Försäljning av tjänster Försäljning av material och varor 504 Erhållna bidrag Övriga intäkter 596 Verksamhetens externa intäkter exkl försäljning till landsting/regioner Summa investeringsinkomster 4