Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING

Transkript

1 Ortsanalys för BARSEBÄCKS BY - en liten ort med stora kvaliteter SAMRÅDSHANDLING

2 Förord Barsebäcks by och den öppna jordbruksmark som omger den är präglade av närheten till Barsebäcks gods med anor från 1300-talet. Bebyggelsen består av småhus och byn har en genuin bykärna. Idag har byn ca 520 invånare. Byn har goda rekreationsmöjligheter tack vare det kustnära läget och närheten till miljön runt godset. Hur kan Barsebäcks by utvecklas och samtidigt behålla sin småskaliga bykaraktär? Ortsanalysen är ett led i att beskriva Barsebäcks bys karaktär och vad som är viktigt att ta fasta på vid en utveckling av byn. En ortsanalys är ett redskap för att skapa en samlad bild av platsen, livsmiljön och förhållandet till omgivningen. Den ska användas som ett verktyg för politiker, stadsplanerare och allmänheten för att förstå ortens historia, dagens situation och framtidsmöjligheter. Analysen är genomförd under januari till april 2012 på uppdrag av Kävlinge kommun med Göran Sandberg som projektledare. Till grund för undersökningen ligger en workshop med byns invånare, studie på plats, litteratur- samt kartstudier. Ortsanalysen är utförd av FOJAB arkitekter, Magdalena Hedman, Eva Sjölin, Elvira Grandin och Pia Månsson i samarbete med Kävlinge kommun. Fotografier: Kävlinge kommun s.4, s.7, s.8, s.11, s.14 Övriga foton: FOJAB Arkitekter Kartor: Utsnitt ur Häradsekonomiska kartan samt Skånska Rekognosceringskartan s.5 Övriga kartor: FOJAB arkitekter. Medverkande Kävlinge kommun: Göran Sandberg, Marianne Nilsson, Lars Johansson, Mats Rosén FOJAB Arkitekter: Magdalena Hedman, Eva Sjölin, Elvira Grandin, Pia Månsson 2 Ortsanalys för Barsebäcks by

3 Innehåll Kyrkbyn på slätten 4 Stationssamhället 4 Villaorten 7 Barsebäcks slott 7 Åker och grönska 8 Cykel, buss och bil 11 Livet i Barsebäck 12 Styrkor och svagheter 13 Planeringsstrategier 14 Sammanfattning 2 Ortsanalys alys för Barsebäcks sb by 3

4 520 invånare småhusbebyggelse stenkyrka från 1100-talet Barsebäcks slott 1 kommunal förskola (under avveckling) 1 privat förskola 1 privat skola f-9 bygdegård sportyta Barsebäcks by - en liten ort med stora kvaliteter Väster om E6:an i det öppna jordbrukslandskapet ligger Barsebäcks by med drygt 500 invånare. Bebyggelsen utgörs av småhus från tidigt 1800-tal till sent 1900-tal. I byn fi nns kyrka, två förskolor, en grundskola F-9, bygdegård och idrottsyta. Norr om byn ligger Barsebäcks gods med slottsbyggnad och slottspark. Byn är en utpräglad bostadsort och saknar kommersiell service som affär, kiosk eller liknande. I de centrala delarna fi nns gemensamma grönytor. Byn kan nås med kollektivtrafi k i form av buss som går från Kävlinge via Löddeköpinge. Närheten till E6:an och det lugna läget nära kusten gör Barsebäcks by till en attraktiv bostadsort. Kyrkbyn på slätten Samhället har anor långt tillbaka i tiden med en stark koppling till intilliggande Barsebäcks gods. Den omgivande trakten är rik på fornlämningar och en av de äldsta boendemiljöerna i Skåne. Orten har sitt ursprung i Barsebäcks socken som omfattar hela Barsebäckshalvön mellan Lundåkrabukten i norr och Lommabukten i söder. Sockenkyrkan uppfördes under 1100-talet och den äldre byn växte fram kring denna. Kyrkan ligger fortfarande centralt i orten och många gemensamma aktiviteter äger rum här. Samhällets namn kan härledas till 1145 och tros komma från den å som har sitt utlopp i Salviken söder om byn. Byn kom tidigt att präglas av den framstående släkt som på 1300-talet byggde sin sätesgård i anslutning till byn. Släkten tog sig namnet Barsebäck efter orten och deras gods kom att äga i princip all mark i socknen fram till 1900-talet. Godset har bytt ägare ett flertal gånger under historiens lopp men enheten har fortfarande ett mycket stort markinnehav. Godsägaren hade länge en dominerande ställning i bygden och de bönder som bodde i byn fick bruka och bo på marken under förutsättning att dagsverken utfördes åt ägaren. Bybebyggelsen bestod av korsvirkeshus sam- lade kring stenkyrkan i byns mitt och strukturen var relativt oförändrad fram till dess att skiftesreformerna påbörjades i mitten av 1700-talet. Ett första skifte genomfördes 1752 men byns struktur kom framför allt att påverkas av det laga skifte som genomfördes Före skiftet bestod byn av 69 gårdar och 26 gathus som beboddes av torpare och godsanställda. Efter skiftet bestod Barsebäcks by av 8 gårdar, samtliga gathus, kyrkan och prästgården. Stationssamhället Under slutet av 1800-talet byggdes ett stort antal järnvägar i Skåne, varav de flesta finansierades av privat kapital. Dåvarande ägaren till Barsebäcks gods såg stora möjligheter i en järnvägsförbindelse som kunde frakta sill från den nya hamnen i Barsebäckshamn till centralorten och knutpunkten Kävlinge. Banan stod klar 1907 och på sin väg mot hamnen från Kävlinge stannade tåget i Hög, Löddeköpinge och Barsebäcks by. Järnvägen gick tidigt med förlust och förstatligades lades tågtrafiken ned och spåren revs upp 2 år senare. Under 1900-talet sålde godset successivt ut husen i byn som fick nya ägare. 4 Ortsanalys för Barsebäcks by

5 Barsebäcks vitputsade 1100-tals kyrka i sten med trädkrans och kyrkogård. I bakgrunden skymtar prästgården. Kartan till höger visar Barsebäcks by före laga skifte 1832, då kyrkbyns struktur kom att genomgå stora förändringar. Utsnittet kommer från Skånska rekognosceringskartan Stationshuset med personal och nyfi ken allmänhet i början av 1900-talet. Byggnaden fi nns kvar och används idag som privatbostad. Häradsekonomiska kartan visar bystrukturen efter såväl skiftesreformer som ny järnväg. Bygatorna har rätats upp och orten har fått ett mer rationellt uttryck. Ortsanalys för Barsebäcks by 5

6 Slott Slottspark 1700-tal Barsebäcks gods Ekonomibyggnader tal Planerad bebyggelse Ny skola Prästgård Bygdegård Kyrka Skolhus Stationshus 1960-tal 1960-tal Äldre bykärna Barsebäcks bys historiska utveckling. Godset och byns centrum har anor långt tillbaka i tiden men den mesta av den äldre bebyggelsen stammar från 1800-talet. 6 Ortsanalys för Barsebäcks by

7 Barsebäck från sydöst, fl ygbild från Villaorten I samband med gröna vågen på 60-talet, då många stadsbor flyttade till kranskommunerna för en ny tillvaro med eget hus och egen täppa, byggdes en stor del av Barsebäcks by ut. Utbyggnaden drevs på av att Barsebäcksverket skulle startas och möjliggjordes genom att godset sålde av ett stort antal tomter. Under perioden fördubblades ortens yta och villor och kedjehus radade upp sig såväl söder som norr och väster om bykärnan. Placeringen anpassades till byns struktur för att minimera användet av värdefull jordbruksmark. Ytterligare ett tjugotal villor tillkom under perioden Barsebäck blev klassat som tätort 1970 och i dagsläget finns det ca 175 bebyggda tomter i byn. I den östra delen av byn har en ny Montessoriskola nyligen uppförts och detaljplan finns för ny bebyggelse väster om denna. I kommunens senaste översiktsplan diskuteras ytterligare utbyggnadsmöjligheter i den östra och södra delen av Barsebäck. Idag har byn ca 520 invånare. Ungefär 50% av invånarna är 20 till 64 år, ca 30% är barn och ungdomar under 20 år och ca 20% är över 64 år. Medelåldern i Barsebäcks by är 39 år. Barsebäcks slott Barsebäcks slott härstammar från medeltiden och bestod från början av ett befäst hus av samma typ som Glimmingehus och omgavs av en vallgrav. Godset var länge danskt och har ägts av flera av det danska rikets mäktigaste stormannaätter. Först 1680 kom godset i svensk ägo och under 1700-talet tog nuvarande ägare, Hamiltonsläkten, över godset som då var i ett bedrövligt skick. Delar av det ursprungliga stenhuset finns bevarat i det nuvarande slottet som uppfördes i slutet av 1800-talet. Idag består slottet av en trevånings byggnad med endast den ena flygeln kvar. En del av den gamla vallgraven som går runt parken finns kvar i delvis bevarat skick. Slottsbyggnaden omges av en 1700-talspark som präglas av högresta lövträd och alléer. Parken är berömd för sina sällsynta trädslag och har besökts av Carl von Linné. Varken slott eller slottspark är öppen för allmänheten. Godset äger ca 1700 hektar mark, varav den största delen utgörs av åkermark. Godset är ett modernt jordbruk och dess ekonomibyggnader ligger i den del som vetter mot byn. De äldsta av dessa byggnader är från 1800-talet men många är av mycket modernare snitt. Den 50 meter höga spannmålssilon från 1967 är ett framträdande inslag i byns siluett. Ortsanalys för Barsebäcks by 7

8 Åker och grönska Området kring Barsebäck är helt uppodlat och utgörs av ett öppet och svagt kuperat jordbrukslandskap. Kust och hav ligger mycket nära men de böljande åkrarna väster om byn döljer sikten. Omgivningarna har en relativt tydlig godskaraktär med storskaliga åkrar och äldre lövträdsallér. Barsebäcks gods slottspark norr om byn bildar ett stort sammanhängande lövträdsbestånd och fungerar som en fond åt de nordsydliga gatorna i byn. Uppvuxna trädgårdar ger byn en grön ytterkant och bidrar till den lummiga karaktären i de centrala delarna. Vid kyrkan och prästgården finns en sammanhängande skogsdunge. Flera gator kantas av allér och bymiljön är rik på vackra, äldre lövträd. I den äldre bebyggelsens trädgårdar hittar man vårdträd som ask och vid kyrkan och den gamla skolbyggnaden bland annat tidstypiska kastanjeträd medan huvudgatans allé utgörs av lind. Byn innehåller flera grönytor som är allmänt tillgängliga. I centrum finns en grön plats vid kyrkan och bakom denna ytterligare en trädkantad grönyta med en inhägnad damm. I ortens norra del finns två likstora gräsytor med storvuxna träd som markerar godsets entré. I byns västra del finns en mindre lekplats och en grön sportyta, Maskrosvallen, med fotbollsplan. Större och sammanhängande grönstrukturer för exempelvis promenader saknas och godsets slottspark är inte öppen för allmänheten. Det kustnära läget erbjuder däremot goda rekreationsmiljöer på ett lite längre avstånd. 8 Ortsanalys för Barsebäcks by

9 Slottspark Barsebäcks gods Silo-landmärke Grönyta Grönyta Lindallé Lekplats Prästgård Kyrkogård Grönt torg Skolgård Idrottsyta Landmärke Allé, trädsamling Sammanhängande vegetation Öppen grönyta Åkermark Framträdande vegetationsvolymer Framträdande gårdar Kartan ovan visar hur grönska och rekreationsytor fördelas inom orten. Grönstrukturen är starkt präglad av lövträdsvegetationen som fi nns vid den äldre bebyggelsen och godsets slottspark i norr. Byn omges av ett vidsträckt jordbrukslandskap som bidrar med sin särskilda karaktär och är ett viktigt inslag för upplevelsen av Barsebäcks by. Ortsanalys för Barsebäcks by 9

10 Slottspark Barsebäcks gods Hofterupsvägen Mot Kävlinge / E6 Mot kusten Sjövägen Speedyskogen Privat skola Barsebäcksvägen Slottsvägen Lekplats Bygdegård Kyrka Löddevägen Maskrosvallen - fotboll mm Förskola - privat Förskola - kommunal Gillhögsvägen Centrum Busshållplats Genomfartsgata Huvudgatustruktur Gång- och cykelväg Återvinningsstation Pinhättevägen Kartan visar byns gatunät och de målpunkter som fi nns inom orten. Byns tre infartsgator sammanstrålar i centrum där majoriteten av mål- och mötespunkterna fi nns. 10 Ortsanalys för Barsebäcks by

11 Busshållplatsen på Löddevägen mitt i byn. Parallellt med Sjövägen fi nns ett gång- och cykelstråk med havet som slutdestination. Cykel, buss och bil Huvudgatustrukturen i Barsebäck byggs upp av de tre gator som leder in till kyrkan i byns centrum. Den nordligaste gatan utgörs av den gamla huvudgatan och det är främst kring denna som byns kvarter och gator samlats. I ortens nordligaste del passerar vägen mellan kusten och E6:an och fungerar som en avgränsning mellan godsmiljön och den egentliga byn. Kvarteren är rektangulära och byns gator har därför en rutnätstruktur även om många av gatorna i de nyare delarna utgörs av säckgator. Gatorna har vanligtvis karaktären av villagator utan trottoarer, är belagda med asfalt och kantas av häckar och träd. Den borttagna järnvägens diagonala dragning har satt sin prägel på gatustrukturen och syns i kvarteren söder om kyrkan och vid Maskrosvallen i väster. Gång- och cykelvägnätet är inte särskilt utbyggt och fotgängare och cyklister rör sig vanligtvis i kanten av de befintliga gatorna. Separerade gång- och cykelvägar finns främst i anslutning till centrum och de nyare östra delarna. I den västra delen finns ett stråk som leder mot havet och kustens rekreationsområden. En pilgrimsled genom Skåne och Blekinge håller på att växa fram som ett resultat av ett samarbete mellan Lunds stift och lokala församlingar och kommer att passera kyrkan i Barsebäcks by. Byn innehåller få arbetsplatser, saknar kommersiell service och orten är en typisk pendlarort. Bilen är därför en nödvändig del av vardagen för de boende i Barsebäck. Kollektivtrafik finns i form av buss till Kävlinge och Löddeköpinge. Byns busshållplats ligger i centrum. I Kävlinge finns möjlighet att byta till tåg som går vidare mot exempelvis Malmö eller Lund. Ortsanalys för Barsebäcks by 11

12 Barsebäcks by- workshop med de boende Livet i Barsebäck I samband med ortsanalysen har en workshop anordnats tillsammans med byns invånare. Syftet med mötet var att få information om hur man lever och bor i orten, vad man upplever som kvaliteter och brister samt att få in synpunkter på ortens framtida utveckling. Informationen har sedan legat till grund för såväl ortsanalys som fördjupad översiktsplan för kustzonen i Kävlinge kommun. I Barsebäcks by träffas man ute på gatan och umgås hemma hos varandra. Handlar gör man i närmsta större affär som finns i Löddeköpinge. Kyrkan och bygdegården håller i flera aktiviteter, kurser och olika träffar. Vid Maskrosvallen finns en allmän motionsstuga i kommunal regi. Skolorna utgör naturliga träffpunkter för barn och deras föräldrar och midsommar brukar firas tillsammans vid bygdegården. Många av byborna upplever att sammanhållningen i orten är stark. Det man uppskattar mycket med Barsebäcks by är tryggheten och lugnet, den fina sammanhållningen, att det finns bra skolor och gott om lekplatser och aktiviteter för barn. Man lyfter även fram kyrkan och bygdegården som viktiga mötesplatser och uppskattar närheten till havet och bygdens vackra natur. Många av byborna anser att kommunikationerna till och från byn är begränsade, att det är brist på säkra övergångar utmed vägarna och att det finns för få promenadstråk i omgivande natur. Generellt tycker man att det kommunala underhållet är eftersatt och vill gärna se en upprustning av exempelvis Maskrosvallen. En del av byborna tycker även att det saknas tillräckliga parkeringsytor. 12 Ortsanalys för Barsebäcks by Byn bör växa varsamt, så att de som fl yttar in känner sig välkomna

13 Tryggt Tyst Kyrkan Bygdegården Havsnära Bra skolor Bybornas bild av Barsebäcks kvaliteter, sammanställning från workshop. Inför framtiden vill man att byn ska växa långsamt. Man är mer positiv till utbyggnadsplaner i den östra delen än i den södra delen och tycker att det är viktigt att man planerar in gemensamma grönytor och passager i de nya delarna. Bostadstyper man saknar är seniorboende och lägenheter i olika storlekar. Många motsätter sig nedläggningen av den kommunala förskolan och tycker att kommunen ska planera för en ny. Byborna vill gärna ha bättre vägskyltning och nya trädalléer på vägarna in mot byn, utvecklade promenadstråk längs kusten och önskar att Speedyskogen görs om till park. Området öster om prästbostaden/ kyrkogården föreslås bli grönområde, anpassat för lek och bollspel. Byborna är stolta över ortens historia och tycker att den borde synliggöras mer, man tycker även att det vore fint ifall godset kunde integreras mer i byn. Styrkor och svagheter Barsebäck har en stark bykänsla, lång historia och stolta invånare som trivs. Byn ligger nära hav och stränder. Förskola och skola finns inom orten. Barsebäck är en attraktiv bostadsort med charmig bebyggelse och lummiga gator, nära E6:an och det övergripande vägnätet. Kyrkan och bygdegården har många aktiviteter och fungerar som gemensamma mötesplatser. Kommersiell service, exempelvis dagligvaruhandel, saknas. När den kommunala förskolan läggs ner minskar den kommunala servicen och de boende får förlita sig helt på privata initiativ. Att bo i Barsebäck förutsätter tillgång till bil. Barn och ungdomar är beroende av att bli skjutsade till och från aktiviteter. Kollektivtrafiken utgör inte ett attraktivt alternativ till bilen. + Bykänsla och tillhörighet + Närhet till hav + Bra service med förskola och skola + Mötesplatser - komersiell service - kommunal barnomsorg - kollektivtrafi k Ortsanalys för Barsebäcks by 13

14 Barsebäcks by - utvecklingsförslag Barsebäcks by ska växa långsamt med bevarad bystruktur och karaktär. Den nya bebyggelsen ska ha en skala och uttryck som anknyter till den befi ntliga kulturhistoriskt intressanta miljön. Strategier för Barsebäcks by Målsättningen med planeringsstrategierna är att dels ta avstamp i det som idag gör Barsebäcks by till en attraktiv bostadsort, bland annat den starka bykänslan, och uppskattningen av ortens historiska kvaliteter, likväl som tillgängligheten till naturen och trygghetskänslan. Dels är målsättningen också att kunna utöka orten, och förbättra dess attraktionskraft, utan att de tidigare nämnda kvaliteterna går förlorade. Huvuddragen i strategierna är förtätning, sammanlänkning och förstärkning av existerande strukturer och kvaliteter, till exempel genom hur de nya bostadsområdena detaljplanläggs i enlighet med befintliga bebyggelsemiljöer och genom anläggande av nya alléer samt nya rörelsestråk för olika ändamål. De presenteras mer detaljerat på följande sidor, inlett med en sammanfattning av strategierna i sin helhet på nästa sida. Stärk serviceutbudet När den befintliga kommunala förskolan rivs kommer den kommunala servicen att försvagas. Vid framtida planering bör man därför ta höjd för en en ny förskola. Förslaget har ett område reserverat för detta ändamål på gröningen öster om kyrkan. Ett äldreboende eller seniorboende skulle även ge orten ett mer komplett bostadsutbud. Planeringen bör vidare ha som målsättning att stärka möjligheten till småverksamheter, exempelvis någon mindre dagligvarubutik. Kartan visar möjliga placeringar för den här typen av servicefunktioner, antingen centralt i orten eller vid någon av entréerna. Nya stråk och samlad grönstruktur Naturen och närheten till havet är ett viktig inslag när man bor i Barsebäcks by, ändå saknas såväl sammanhängande grönstruktur som gång- och cykelstråk inom och utanför orten. Vid framtida planering bör nya grönytor planeras in och stråk till omgivande natur och målpunkter inom orten stärkas. Exempelvis kan alléer anläggas längs med både Löddevägen i söder, och längs med det stråk som skär genom den föreslagna nya bebyggelsen öster om kyrkan. Utveckla turismnäringen Barsebäcks attraktiva läge och fina, historiska miljö utgör en potential som kan tas till vara ännu bättre än idag. Det finns goda förutsättningar för Bed & breakfast-verksamhet eller övernattningsmöjlighet. 14 Ortsanalys för Barsebäcks by

15 Skola planerad bostadsutbyggnad nytt grönstråk planerad bostadsutbyggnad promenad till mossen Flygbild över Barsebäcks by med huvuddragen av planförslaget inritade. Ortsanalys för Barsebäcks by 15

16 Bebyggelse från senare tid håller en skala som harmonierar med den äldre. Ny småskalig bebyggelse Barsebäcks by kan kompletteras med ny bebyggelse, men utbyggnaden bör ske i försiktig takt. Nya områden kan bestå av byggnader i upp till två våningar. Områdena bör innehålla blandade upplåtelseformer, nya grönytor och tillgängliga stråk. Föreslagna områden är dels ytor öster om kyrkan, där redan planlagd bebyggelse nu är under uppförande, och dels vid den södra entrén till orten. Bevara bykaraktären Barsebäcks unika karaktär bör bevaras och ligga till grund för den framtida utvecklingen. Byns historia kan tas tillvara i större utsträckning än idag och bli mer synlig för såväl boende som besökare. Exempel på ny bebyggelse där kontakten med det om-givande landskapet bibehålls. (Vandkunsten, Raus Vaang) Bebyggelse från ca 1970 i södra delen av Barsebäcks by. Husen ligger på rad, med en vegetationsridå som möter det öppna landskapet. 16 Ortsanalys för Barsebäcks by

17 E6/E20 Barsebäcks gods Privat skola Gång- och cykelväg mot Saltsjöbadet Lek Bygdegård Utredningsområde för service och bostäder Kyrka Löddevägen Utveckla idrottsområde Privat förskola Utredningsområde för grönstruktur, rekreation och dagvatten Barsebäcksvägen Pinhättevägen Gång- och cykelväg mot Löddeköpinge Gång- och cykelväg mot Barsebäckshamn Gångstråk till Barsebäcks mosse Barsebäcks mosse 0 m 100 m 200 m Föreslaget utbyggnadsområde Utredningsområde för service och bostäder Föreslagen grönyta Befintlig trädallé Föreslagen trädallé Föreslaget grönstråk Föreslaget gångstråk Bef. gång- och cykelväg Föreslagen gång- och cykelväg Sammanställning av de åtgärder som kan bli aktuella i Barsebäcks by framöver. Förslagskarta Sammanställning av de åtgärder som kan bli aktuella i Barsebäcks by framöver. Småskalig, utbyggnad i den östra och södra delen med blandade upplåtelseformer och eventuellt plats för äldre/seniorboende. Möjlighet för service i den centrala delen. Nya trädallér samt park och lekytor insprängda i den nya bebyggelsen och ett nytt grönstråk från centrum till skolan i öster. Ortsanalys för Barsebäcks by 17

18 Etapputbyggnad Utvecklingsområdena i Barsebäcks by kan bebyggas i fyra steg, där den första etappen är under uppförande. Etapp två är avslutar utbyggnaden österut. Etapp tre är något mindre i omfattning, och syftar till att skapa en tydlig entré vid ankomst till byn söderifrån. Den första etappen innehåller ca 25 bostäder, den andra ca 50 och den tredje ca Utredningsområde för service och bostäder utgör etapp 4. Lämplig utbyggnadsperiod för etapp 2-4 skulle kunna vara 15 år, 5 år per etapp. 4 1 Ca 25 bostäder - under utbyggnad Utredningsområde 2 Ca 50 bostäder 3 Ca bostäder Etappkarta över utbyggnadsområdena i Barsebäcks by. 18 Ortsanalys för Barsebäcks by

19 Service Service i Barsebäcks by Kartan visar möjliga lägen för en framtida etablering av service och mötesplatser i byn. Ortsanalys för Barsebäcks by 19

20 Lek Park Lek Lek Nytt grönstråk Nytt promenadstråk Bef. gång- och cykelväg Ny gång- och cykelväg Ny grönyta Befintlig trädallé Ny trädallé Lek Utredningsområde för grönstruktur, rekreation och dagvatten Grönstruktur och rekreation Kartan visar föreslagna alléer och rekreationsstråk i byn. 20 Ortsanalys för Barsebäcks by

21 Till sist... Sammanfattningsvis kan Barsebäcks by beskrivas som en ort med anor sen medeltiden i naturskön miljö, relativt nära till både hav och servicefunktioner. Orten har en stark bykänsla, tack vare både de boendes uppskattning för sin hemort det lugna och lite avskilda läget, men också genom att den vuxit fram långsamt, under lång tid; flera av de boende har också bott här i många generationer. Dessutom finns här flera identitetsskapande karaktärer som kan lyftas fram ytterligare. De främsta nackdelarna är bristen på servicefunktioner samt att man som boende här är beroende av bilen. När för- och nackdelar vägs mot varandra framstår ändå Barsebäcks by som en attraktiv boendeort, som följaktligen också ökar i storlek. Vid fortsatt utveckling och expansion så bör man därför vara noga med att inte förstöra de kvaliteter som gör orten till vad den är idag, utan istället ta fasta på dem, och förstärka dem. Planeringsstrategierna har därför fokus på att fortsatt bebyggelse förhåller sig till ortens nuvarande utseende, och att de karaktärskapande utökas och förlängs för att öka kvaliteten på den offentliga miljön. Vidare föreslås också att vissa servicefunktioner, som till exempel ett seniorboende, förläggs här, bland annat för att bredda ortens attraktivitet för olika målgrupper. I samband med den planerade pilgrimsleden kan ett utökat fokus på turistnäring, exempelvis i form av en Bed & Breakfastanläggning, också ge orten större variation. Ortsanalys för Barsebäcks by 21

22 Kullagatan Kävlinge växel fax kommunen@kavlinge.se