Dialog i Sätrabrunn - sammanställning av material

Transkript

1 Sammanställning KSF, planering och utveckling Dialog i Sätrabrunn - sammanställning av material Detta är en sammanställning av de spännande och givande diskussionerna vi förde under dialogmötet den 4 november 2010 med invånarna i Sätrabrunn. Materialet kommer först och främst användas i framtagandet av en ortsanalys för Sätrabrunn och i ett senare skede som underlagsmaterial för vidare dialog i processen med att ta fram en ny översiktsplan för Sala kommun. Stormöte i Societetshuset 51 personer kom för att diskutera bygden och dess framtidsmöjligheter vid kvällsmötet i Societetshuset torsdagen den 4 november Nedan följer en beskrivning av kvällens olika aktiviteter med en kort redogörelse av resultaten. SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Box 304, Sala Besöksadress: Stora torget 1 Växel: Fax: kommun.info@sala.se Isabell Lundqvist Planering och utveckling Isabell.lundqvist@sala.se Direkt:

2 Sätra brunn / Sätra Brunn eller Sätrabrunn Den inledande frågan som vi var tvungna att reda ut är hur orten Sätrabrunn egentligen ska stavas. Under det förberedande arbetet stötte vi på 3 olika stavningar och definitioner. I Nationalencyklopedin kan man läsa att Sätra Brunn är samhället, Sätra brunn är hälsobrunnen och att Sätrabrunn är Trafikverkets stavning på vägskyltarna. Vi beskrev detta för mötesdeltagarna som sedan skrev ner stavningarna de ansåg rätt. Det är invånarna i Sätrabrunn som bidrar mest till ortsanalysens innehåll och bör få bestämma stavningen på sin ort. Resultatet blev: Sätrabrunn - orten Sätra Brunn - hälsobrunnen Vad är Sätrabrunnsandan? För att besvara frågan hade vi bjudit in fyra personer från bygden för att berätta om sin syn på Sätrabrunn utifrån sitt specifika perspektiv. De fyra var Marie Hillbom med boendeperspektivet, Kurt Andersson från Sätra IF, Bo Andersson med lantbrukarperspektivet och Tord Berglind från hälsobrunnen. Nedan följer citat ur deras 3- minutersföreläsningar: Jag flyttade hit från Stockholm Då var jag 12 år och överlycklig över att få bo på landet och ha häst. Djur och natur betyder fortfarande mycket för mig. Marie Hillbom Avveckling/utveckling av lantbruket har gjort att jag nästan är själv kvar i trakten. Verksamheten blir större och större och byn är för oss en trång transportled, det behövs fler gång- och cykelvägar. Bo Andersson Sätra Brunn är en magisk plats som vi för åtta år sedan kände att vi måste rädda. Nu ska verksamheten breddas för att få hit fler människor, då kan vi få det där vi saknar. Tord Berglind När jag flyttade hit från Möklinta var det en naturlig följd att man gick med i idrottsföreningen. Då fanns det många lag men idag är det

3 bara seniorlaget kvar. Det är svårt att rekrytera ungdomar och framförallt ledare som kan bidra ideellt. Kurt Andersson Jag upplever att det finns en slumrande gemenskap i Sätrabrunn som skulle behöva utvecklas till en bygdegemenskap. Hur ska vi kunna lära känna nya människor när det inte finns något samlingsställe? Marie Hillbom Jag har vuxit upp i byn och kommer väl ihåg när det var riktig fart på brunnen, men nu känns det som att det gått lite utför för bygden, särskilt när affärerna försvunnit. Bo Andersson Vi har visioner om en stor skidverksamhet med konstsnöspår i elljusspåret, som dessutom skulle kunna kopplas till brunnen och användas av dess gäster. Kurt Andersson Marie Hillbom och Bo Andersson berättar om sin syn på Sätrabrunn.

4 Workshop 1. Efter de fyra förläsningarna var det dags för mötesdeltagarna att själva fundera kring Sätrabrunns anda och identitet. Följande fraser sammanfattar gruppernas diskussioner: Alla känner alla-mentalitet vilket ger trygghet. Skolan och idrotten står för en del av identiteten. Sömning sovstad där engagemanget är lågt. Brunnen är ortens främsta identitet och historiskt dragplåtser. Dålig sammanhållning. En ort som lever upp på sommaren. Sätrabrunn borde vara egen postort för att stärka identiteten. Lite hemmablindhet råder, man ser inte det man har utan bara det man inte har. Det saknas bygderåd som för samman bygden, det är för svårt att få bybor att komma på det som anordnas. Midsommarfirandet på brunnen ger identitet. Schysst stämning. Enkelt, glatt lättsamt, positivt. Styrkor och svagheter Under det första diskussionspasset avhandlades inte bara andan i bygden utan även vad som är Sätrabrunns främsta styrkor och vad som skulle kunna bli bättre. Varje grupp fick lista 5 aspekter för att besvara de två frågorna. I pausen röstade sedan alla deltagare på de viktigaste aspekterna genom att klistra på klistermärken på topplis-

5 torna. Utifrån denna omröstning har aspekterna sammanställts till två listor: Sätrabrunns främsta styrkor: 1. Skola och dagis (31 poäng) 2. Hälsobrunnen (30 poäng) 3. Sätra IF och skidåkning (22 poäng) 4. Företagande (15 poäng) 5. Utvecklingsmöjligheter (8 poäng) Övriga styrkor var bland annat närheten till andra städer, naturen och alla känner alla -mentaliteten. Fem saker som skulle kunna bli bättre: 1. Affär och daglivaruhandel (22 poäng) 2. Kommunikationerna (15 poäng) 3. Engagemanget för bygden, ett bygdecenter (14 poäng) 4. Säkrare genomfart / Sätrabrunn som postadress (12 poäng vardera) 5. Fler gång- och cykelvägar (10 poäng) Förutom dessa svagheter nämndes behovet av nytt boende av olika karaktär, bristen på mötesplatser, att idrotten behöver specialiseras, att användningen av Lugnet behöver öka, att sopstationen behöver städas upp, att det finns ett behovet av en bensinstation och ökat underhåll av lekplatsen. Mötesdeltagarna röstar på Sätrabrunns styrkor och svagheter

6 Workshop 2 - strandskydd Sedan 1 juli 2009 finns det en ny strandskyddslagstiftning i Sverige. Lagstiftningen innebär både skärpningar och lättnader. En av lättnaderna är att det ska vara lättare att få dispens från strandskyddet i landsbygdsutvecklingsområden. För att få använda sig av denna lättnad måste kommunen peka ut intressanta landsbygsutvecklingsområden i sin översiktsplan. Detta arbete har vi påbörjat i Sala kommun och under mötet i Sätrabrunn passade vi på att diskutera ämnet och samla in förslag på områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS). Mötesdeltagarna fick dels diskutera vad begreppet landsbygdsutveckling kan innebära, samt inventera bygdens stränder utifrån dess användning. Vad innebär begreppet landsbygdsutveckling i Sätrabrunn? Att utveckla landsbygdens potential så att det ger en tillväxt och positiv utveckling. Framgång ger också tillväxt i underentreprenörleden. Fler boende och företag, satsning på turismnäring samtidigt som man värna naturen och sjöarna. Arbetstillfällen, turism och att hälsobrunnen utvecklas. Småföretagande och utbyggnad av bredband. Utveckla hållbar turism. Att man inom områden som boende, service, kommunikationer ser till bygdens helhet. Vad behövs av ny bebyggelse och äldreboenden? Vilken service behövs? Vilka nya idéer kan skapa jobb i eller runt Sätrabrunn. Det behövs ett fungerande nätverk för ortens företag.

7 Vilken sorts verksamhet kan vara intressant som landsbygdsutveckling i strandnära lägen? Fler bostäder, övernattningsmöjligheter och turism av alla dess slag. Fisketurism i Fläcksjön. Naturrum, fågelskådning, paddling och älgjakt. Turism som camping, övernattning. Kanotturer med tanke på Svartån. Campingen i Stävre. Cykelleder. Sommarkollo med djur och natur. Bergabo blir Villa Villekulla. Fågelskådning, viltsafari, kanotuthyrning, fiske, camping, badplatser, fritidsboende. Inventering och förslag på karta Blå nål representerar en strand eller sjö som man använder för till exempel bad, paddling, promenad, motion, skridskoåkning, camping, fågelskådning etc. Gul nål representerar en anläggning eller ett område som skulle kunna pekas ut som LIS-område. Det kan till exempel handla om kanotuthyrning, färjor och fiskeplatser. Röd nål visar möjliga områden för ny bebyggelse.

8 En av sju strandskyddskartor. Stävresjön, Fläcksjön och Gussjön har i dagsläget de mest använda stränderna för bland annat bad och fiske. Många vill utveckla friluftslivet och turismen runt Fläcksjön i Svartådalen. Stävresjön, Fläcksjön, Silvköparen och Långforsen ses som det bästa läget för nya bostäder. Lynchanalys av Sätrabrunn I ortsanalysen för Sätrabrunn kommer det ingå en fysisk analys av tätorten. Analysmetoden är uppkallad efter Kevin Lynch och går förenklat ut på att invånarna får markera ut sina viktiga platser och stråk i samhället. Under fikapausen vid stormötet fick deltagarna göra just detta. Nedan sammanfattas resultatet av nålarna på kartan.

9 Landmärken Ett landmärke är ett objekt som är karaktäristiskt för en plats. Knutpunkter - Många av hälsobrunnens historiska byggnader, bland annat Brunnshuset, kyrkan och Skogsgården - Skolan och förskolan - Fotbollsplatsen och hockeyrinken - Mulleplatsen Knutpunkter är platser där man uppehåller sig, träffar bekanta och till exempel byter färdmedel. - Brunnen - Mulleplatsen och elljusspåret - Fotbollsplatsen och hockeyrinken - Fläckebo kyrka, församlingsgård och hembygdsgård. - Busshållplatsen i Sätrabrunn Barriär Stråk En barriär är något som skärmar av områden och är svåra att passera. Barriären kan vara både fysisk och psykisk. Exempel är järnvägar, vägar, inhägnade områden, industrier, skogar och vattendrag. - Genomfartvägen, väg 771. Det finns inga cykelbanor längs med vägen. Stråk är det vi rör oss på: gator, järnvägar, gång- och cykelvägar, vattendrag och stigar. Stråken kan leda till ett förutbestämt mål eller vara promenadstråk och motionsslingor i naturen.

10 Workshop 3 - viktiga framtidsfrågor Det sista passet under mötet bestod av diskussionsfrågor om Sätrabrunns framtida utveckling. Nedan följer en sammanfattning av frågor och svar. Hur ser turismen och marknadsföringen ut idag? Vilka är styrkorna med dagens arbete? - Hälsobrunnen står för 90 % av turismen och marknadsföringen. - Öppen Gårdsverksamhet som på Olsbo gård. - Ingen samordnad marknadsföring. Hur kan turismen utvecklas och hur ska vi nå ut? - Samverkan mellan Hälsobrunnen, hästgårdarna, Olsbo gård, Svartådalen, Hebo trädgård, hantverksrundan etc. - Information på brunnen. - Bygdecentrum? - Vildsvinsjakt. - Synas utåt med egna skyltar. Vilken image ska vi marknadsföra? - Brunnen är viktig, den är ansiktet utåt, men det finns mycket mer att erbjuda! Till exempel mer rehab, bordsvatten/mineralvatten, fågelskådning, företagande, föreningsliv, turism, lokalodlat, natur och jakt. Vilken service behövs på orten? - Skola, dagis, fritids. - Närbutik. - Snygga och prydliga utemiljöer. - Bensinstation. - Äldreboende. - Affärs-service center Hur skulle näringslivet kunna utvecklas? - En grundförutsättning är infrastruktur, allt från bredband till bättre vägar.

11 - Fler företag på orten + att brunnens styrka som arbetsplats kan utvecklas. - Fler hantverkare skulle kunna vara verksamma på brunnen och i orten. - Fler boenden behövs för att locka till sig nya invånare och företagare. - Nätverk mellan bef. företag. - Hitta potentialerna som finns. - Faddersystem alla välkomnar nya, hur tar vi hand om dem? En Sätrabrunn-broschyr. Hur skulle fler arbetstillfällen kunna skapas lokalt på orten? - Vi måste bättre använda det vi har här, resurserna. - Få företagare att våga sats på Sätrabrunn, till exempel de som är internetbaserade. - Först behöver vi attraktivt boende! - Bättre fördelning av nya etableringar. Inte allt i Sala. - Aktiv kommunal marknadsföring. Vad är ett attraktivt boende i Sätrabrunn? - Närheten till naturen. - Vettiga priser. - Att det finns servicemöjligheter. Vilken typ av boende behövs? - Livsstilsboende (seniorboende med service på brunnen, hästboende). - Hyresrätter. - Familjevillor. - Bostadsrättsradhus. - Kategoriboende. Var kan ny bebyggelse lokaliseras? - Norr om brunnen. - I närheten av Fläcksjön. - Vid gamla plantskolan. Vad saknas i utbudet av nöjesliv? - En lokal. - Ett råd som har till uppgift att ordna olika tillställningar.

12 - Lokal teater eller revy i samarbete med en kör. Kan spelas på brunnens scen och använda den gamla klädgarderoben. - Konserter i Brunnskyrkan. Vad saknas i utbudet av idrott? - Mycket saknas men vi tror inte att det finns underlag för så många olika idrotter på en sån liten ort som Sätrabrunn. - Dans och pingis i Lugnet. - Boulebana på brunnen. - Minigolfbanan kan restaureras och utvecklas. - Välfungerande hockeyrink med värmestuga. - En komplett konstsnöanläggning med anslutning till omklädningsrum t.ex. badhuset. - Asfalterad tennisbana. - Beachvolleyplan. - Boulebana. Hur kan vi utveckla föreningslivet i Sätrabrunn? - Genom att samverka med andra klubbar i och utom kommunen. Samverka med lokala företagare genom att gynna sponsorer och ideellt arbete mer. - Genom att aldrig bli nöjda. - Att man på ett enkelt sätt når ut till ortens befolkning, typ bygdeblad. - Våga lyssna på ungdomarna. - Fortsatt satsning av elljusspåret + konstsnö med anslutning till badhuset. - Återuppväcka ungdomsslöjden i samarbete med Sala slöjd- och hantverksförening. Övriga tankar om lokal utveckling: - Motorbana! - Lugnet skulle behöva utrustas för att på ett enklare sätt kunna användas. - Barnäventyr i naturen. - Något utöver det vanliga som lockar barn och deras familjer hit på semester.

13 Tack för all hjälp och på återseende!