Ortsanalys för SÄTRABRUNN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ortsanalys för SÄTRABRUNN"

Transkript

1 Ortsanalys för SÄTRABRUNN

2 Ortsanalys för Sätrabrunn Sala kommun Kommunstyrelsens förvaltning Planering och utveckling Foton: Kommunens bildbank och litteraturen nedan. Litteraturhänvisning: Sätra brunn 00 år, Nils-Johan Höglund, Jan-Olof Sjölund och Lisa Ström, Jönköping 00 Kila socken del, Sätra brunn, Ruth Rosenius-Högman, Västerås Handbok i historisk verklighets lykt, Agneta Hamnstedt och Niklas Ulfvebrand, Västerås 007

3 Förord Sätra Brunn tillhör det svenska kulturarvet och upptäcktes som hälsokälla år 700. Vid de naturliga källorna i Sätra fanns det redan innan brunnnens grundande mindre bebyggelsegrupper och gårdar. Människor hade brukat marken och använt sig av källvattnet under lång tid. Kurorten växte fram under 700-talet med ny bebyggelse inom brunnsområdet samtidigt som Sätraborna passade på att hyra ut eller sälja hus och mark till de som ville ha en stuga i den nya kurorten. Brunnnen har under sina 00 första år givit vård samtidigt som en ort vuxit fram. Tillsammans erbjuder de idag en starkt social och kulturell miljö. Ortsanalys är en arbetsmetod som bygger på den norska analysmetoden stedsanalyse. Arbetsmetoden ses nationellt som en del i arbetet för att uppnå regeringens mål för en hållbar utveckling av Sveriges städer och tätorter. Genom ortsanalys kan kommunen få en bättre handlingsplan för ortens utveckling och en geogra isk sammanhållen helhetssyn. Ortsanalysen för Sätrabrunn är ett underlag och en geogra isk fördjupning inför arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Sala kommun. Syftet med analysen är att beskriva Sätrabrunns karaktär i dag och genom analyser av styrkor och svagheter sammanfatta tankar för ortens framtida utveckling. Ortsanalysen för Sätrabrunn är sammanställd av enheten för Planering och utveckling, Sala kommun under 00. Kommunekologen Kjell Eklund har skrivit om Sätrabrunns landskapsbild och natur. De viktigaste bidragen till ortsanalysen kommer dock ifrån Sätrabrunnsborna själva, som har bidragit med kunskap och inspiration vid ett stormöte på orten i november 00. Ett stort tack till alla som har engagerat sig i ortsanalysarbetet! Isabell Lundqvist och Anna Jägvald Planarkitekter Sala kommun Sala Innehåll Bakgrund och metod Beskrivning av Sätrabrunn Geogra i Sätra brunn/sätra Brunn eller Sätrabrunn? Befolkning Kommunikationer Historia Landskap och natur 6 Fysiska strukturer 7 Service, turism och för eningsliv 0 Analys Sätrabrunns anda och identitet Styrkor och svagheter 4 Sammanfattande tankar om framtida utveckling 6 Vad händer nu? 8

4 Bakgrund och metod Sala kommun har valt att utföra ortsanalyser av de mindre tätorterna som en inledande fas på arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för hela kommunen. Anledningen till metodvalet är att ortsanalyser tas fram genom dialog och i samverkan med invånare, föreningar och andra aktörer vilket resulterar i ett välförankrat material. Det är inte experterna som ska beskriva en ort utan de människor som faktiskt bor och verkar på platsen. Tidigt i processen formulerades syftet med ortsanalyserna till: att nå ett väl förankrat planeringsunderlag som tar fasta på ortens karaktär och identitet inför upprättandet av ny översiktsplan för Sala kommun. att genom dialog med boende, organisationer och näringsliv öka engagemanget och intresset för ortens utveckling. att fånga upp pågående diskussioner och projekt. Ortsanalyserna ska i sin slutgiltiga form beskriva de olika orternas karaktär och identitet utifrån bland annat fysiska strukturer, historia och folkliv. Utifrån dagens situation formuleras styrkor och svagheter, vilket resulterar i en rad slutsatser om behov inför framtiden. För att ta tillvara och uppfylla dessa behov i det framtida planeringsarbetet har sammanfattande tankar om fortsatt utveckling formulerats. För att hitta formen för dialog och engagemang i orterna anlitade Sala kommun en landskapsarkitektstudent som ick i uppdrag att ta fram en modell för det praktiska arbetet med ortsanalyserna. Den färdiga modellen tar bland annat upp annonsering, inbjudan, samarbeten, praktiska förberedelser, workshopformer och uppföljning, vilket har varit till stor hjälp under ortsanalysturnén genom kommunen. Sätrabrunn var den järde orten som besöktes på turnén. Vid ett stormöte den 4 november 00 ick deltagarna lyssna till fyra lokala föreläsare som berättade om sin syn på andan i bygden och sina tankar om framtida utveckling. Därefter följde tre workshops som fokuserade på styrkor och svagheter, strandskydd samt viktiga framtidsfrågor utifrån fyra olika temaområden. På stormötet kom 60 personer, diskussionerna var livliga, och kreativa, och stämningen var mycket god. Det var uppenbart att Sätrabrunnsborna är engagerade och har många idéer och utvecklingsförslag. Efter dialogen i Sätrabrunn sammanställdes mötesmaterialet och skickades i ett nyhetsbrev till besökarna från stormötet. Materialet har sedan legat till grund för denna ortsanalys, som även den har granskats av en referensgrupp i Sätrabrunn. Avgränsning Ortsanalysens fysiska avgränsning är Sätrabrunns centralort och brunnsområdet. Det är dock viktigt att poängtera att denna analys beskriver orten och inte kurorten och företaget Sätra Brunn. Anledningen till att brunnsområdet ingår är att den är en historisk förutsättning för orten Sätrabrunn och att området fortfarande spelar en stor roll för invånarna i bygden. För att tydliggöra den omkringliggande landsbygdens betydelse för orten utgår bland annat beskrivningarna av landskapet, service och folkliv, anda och styrkor och svagheter från ett större geogra iskt område. Stormöte i Societetshuset 4 november 00.

5 Beskrivning av Sätrabrunn Geogra i Sätrabrunn ligger i Sala kommuns sydvästra del och tillhör Fläckebo/Kila församling. Närmaste större ort är Sala cirka.5 mil i nordöst. Till Västerås och Mälaren i söder är det. mil och till Surahammar i sydväst cirka mil. Sätrabrunns mindre grannorter är Kila, Fläckebo, Ransta och Salbohed. Anledningen till att orten växt fram och ligger där den ligger idag är natur- och vattenförhållandena som gjorde det möjligt för Samuel Skragge att etablera en hälsobrunn vid källorna i Sätra. Det är tack vare vattnet och dess läkande kraft som Sätrabrunn växer och lever än idag. SALA d Stävresjön Gullvalla Ramnäs Fläckebo Gussjön Degerängen Holmbo Järilsbo Heden Fläckebo församling Nyby Lövåsen Sätrabrunn Asplund Bännerstigen Kila församling Olsbo Sisjön Svartån Karta, Sätrabrunn i regionen. ( Karta och, Fläckebo och Kila församlingars läge i Sala kommun (överst) och Sätrabrunn med grannbyar.

6 Sätra brunn / Sätra Brunn eller Sätrabrunn? Den inledande frågan som vi var tvungna att reda ut tillsammans med Sätrabrunns invånarne var hur orten Sätrabrunn egentligen ska stavas. Under förberedelserna av mötet stötte vi på olika stavningar och de initioner. I Nationalencyklopedin kan man läsa att Sätra Brunn är samhället, Sätra brunn är hälsobrunnen och att Sätrabrunn är Tra ikverkets stavning för vägskyltarna. Vi beskrev detta för mötesdeltagarna som sedan skrev ner stavningarna de ansåg rätt. Det är invånarna i Sätrabrunn som bidrar mest till ortsanalysens innehåll och bör få bestämma stavningen på sin egen ort. Resultatet och stavningarna som vi därför använder oss av i ortsanalysen är: Sätrabrunn - orten Sätra Brunn - hälsobrunnen Befolkning År 005 bodde det 5 personer i orten Sätrabrunn och befolkningen har legat relativt stabilt runt 00 personer sedan 990 enligt Statistiska centralbyrån (SCB). År Invånare Tabell : Befolkning i Sätrabrunn under (SCB). Diagram : Åldersfördelning i Sätrabrunn. Den vertikala axeln återger antal personer och den horisontella återger åldersintervallen 0-99 år (SCB). Befolkningsstrukturen i Sätrabrunn har två ålderstoppar, 0-9 år och år (se tabell ovan). Generellt har Sätrabrunn en högre andel 0-9 åringar än resterande Sala kommun och riket i helhet. Åldersgruppen 0-4 år är däremot mindre i Sätrabrunn jämfört med Sala kommun och riket, det samma gäller för åldersgruppen 65+. Kommunikationer Till och från Sätrabrunn tar man sig antingen med cykel, bil eller buss. Västmanlands länstra ik tra- ikerar sträckan mellan Sätrabrunn och Sala med linje 6. I Tomta kan man byta buss för vidare tra- ik mot Västerås (linje 569) och Ransta (linje 65). På vardagar avgår 7 turer åt vardera håll mellan Sala och Sätrabrunn. Mellan Sätrabrunn och Västerås avgår 4 turer åt vardera håll och mellan Sät- rabrunn och Ransta turer åt vardera håll. Under helgerna är turerna få, med bara en buss åt vardera håll mellan Sala och Sätrabrunn. Historia Sätrabrunn har ett brokigt för lutet som sträcker sig långt tillbaka genom århundradena. Med sin placering på Badelundaåsen är det en trakt som tidigt fått ta emot in luenser utifrån genom att åsen alltid fungerat som en viktig transportled i nord sydlig riktning. Människor och varor har transporterats från Mälaren i söder upp till Dalarna i norr och omvänt ner till Västerås och dess insjöhamn. Men innan dess var platsen en del i ett gränsområde mellan två bygder, Kila i öster och Fläckebo i väster. Våtmarker både öster om åsen och västerut tillsammans med det rikliga ut lödet av grundvatten från åsen gav förutsättningar för ett mycket bra bete och till fodertäkt. Flera fäbodar etablerade sig i trakten redan under de första århundradena på 000 talet. På platsen för dagens Sätrabrunn låg redan på 00 talet en skattbelagd fäbod som markerar värdet på den här platsen för dåtidens befolkningar. Med tiden utvecklades fäboden till en fast bosättning vilket var en vanlig gång för de fäbodar som låg nära dåtidens bebyggda områden eller utefter mer frekventa leder. Något århundrade senare (700-talet), upptäcktes den hälsobringande

7 effekten hos grundvattnet som strömmade fram ur åsen. Detta i en tid då det blev allt mer populärt att stärka sin hälsa med järnrikt hälsovatten. FORNNORDISK KÄLLKULT Landskapens naturliga källor som springer fram på många platser runt om i Norden har under historien symboliserat liv, hälsa, godhet, och fruktsamhet. Sedan urminnes tider har människor dyrkat och vårdat dessa källor för att få hjälp under svåra tider eller bot på krämpor och sjukdomar. Enligt sägnen väcktes källan till liv varje vår genom rensning av vinterns skräp och majning. Man offrade en blommande kvist, drack av vattnet och badade för att med hela sin kropp ta del av de heliga krafterna. Dessa kulthandlingar tror man tillägnades alstrandets och fruktbarhetens gud Frö och hans kvinnliga komplement Fröja. Enligt litterär vittnesbörd från hedendomens tid offrades vid exceptionella tillfällen även människor genom drunkning till gudinnan. Badet inom källkulten anses symbolisera ett sådant offer. Den största kraften ansågs källan ha denna dag vid solgången, alltså den stund då solen under den korta försommarnatten sjunker ner under horisonten för att snart åter höja sig. Under reformationen som påbörjades under 500-talet gick kyrkan och kungamakten hårt åt mot papistiskt ofog och här inkluderades källkulten. Många av de mest besökta källorna ålades med förbud mot religiösa ritualer. Många källor stensattes eller revs. Men som historien klart visar är det inte lätt att utplåna traditioner, och människor samlas än idag vid källor runt om i landet. SAMUEL SKRAGGE OCH SÄTRA BRUNN I slutet av 600-talet togs sig lagmannen i Norrbo härad, Per Gyllenhöök, till hälsokällan som låg på gränsen mellan Kila och Fläckebo för en brunnskur. Han hade i sin ålderdom drabbats av svår värk, vilket gjorde att hans ena arm var i stort sett lam. Källan hade en lång historia och hade besökts sedan urminnes tider särskilt i solgången. Resultatet blev gott och lagmannen åter ick bruket av sin arm. Efter den lyckade kuren spred han ordet om hälsokällan till vem som ville höra på och dess rykte nådde snart provinsialläkaren i Västmanland, Samuel Skragge. Under slutet av 600-talet och början av 700-talet var vattenbehandling, hydroterapi, på högsta mode. Många soldater led, efter de många krigsåren, av värk i leder och muskler och de europeiska kurorterna blomstrade. För oss i Norden blev resorna till kontinentens kurorter långa och kostsamma så det var mycket angeläget att hitta platser för vård inom landets gränser. På kungligt uppdrag tog sig Skragge an uppgiften att hitta de svenska kurorterna. Han skriver i ett brev år 70 att han under sommaren 700 rest ikring här i orten för att probera åtskilliga källor, som sades smaka annorlunda än ordinarie källwatn. Han begavs sig längre bårt till Fläckiebo sockn för att undersöka den källa som han hört att lagman Gyllenhöök brukat för sin lama arm. Han fann att Illustration av Samuel Skragge (Bo Svärd). källan uppfyllde alla hans förväntningar och han hade som han själv uttryckte det: största orsak at ödmiukeligen tacka den store Guden för dhe hälsosamme gåfwor, som han i denn kiällan förwahrat hafwer. Utan dröjsmål köper han marken där källorna var belägna och drar upp riktlinjer för den nya verksamheten och hälsobrunnen. Detta påverkade självklart den be intliga befolkningen och många tog chansen att dryga ut kassan genom att inackordera brunnsgästerna fram till alla bekvämligheter hunnit byggas. 4

8 Sakta men säkert byggdes brunnsområdet upp med brunnshus, badstuga, kyrka, sjukhus och logementer. Ryktet om Sätra Brunn och vattnets läkande egenskaper spred sig snabbt. För att försäkra sig om att verkligen få plats på Sätra Brunn lät många högreståndspersoner bygga ett sommarhus i anslutning till källan. Dessa hus är nu en del av Brunnen och lera av dem bär namn efter sina ursprungliga ägare. HÄLSOBRUNNEN Till Sätra Brunn kom inte bara societeten utan även allmogen och de fattiga var välkomna. Som gäst på 700-talet var du tvungen att följa strikta regler, oavsett samhällsstatus. Tidigt på morgonen var källan öppen för de fattigaste, lite senare kom allmogen och vid sextiden på morgonen var det dags för societeten att besöka källan. Gästerna ordinerades att dricka lera liter vatten om dagen. Mellan glasen skulle man promenera runt i parken under lättsam konversation, samtal om religion, politik och pengar var förbjudna, det kunde skapa upprörda känslor. Resten av dagen ägnade man åt socialt umgänge, utfärder och nöjen. Brunnen fungerade också som en plats där man under kontrollerade former kunde hitta lämpliga äktenskapskandidater. Samuel Skragge hade också en klar uppfattning om vad man borde äta och dricka. Han ordinerade återhållsamhet med brännvin, och ansåg att det kunde vara farligt att äta grönsallad och kött. Under 800-talet utvecklades verksamheten och det blev allt vanligare att man ordinerades bad i 5 det hälsobringade vattnet. Kanske var det inte bara vattnet som bidrog till att gästerna blev friskare. Det sociala umgänget och alla promenaderna bidrog säkert. I brunnshuset fanns tidigare kryckor och käppar som lämnats kvar som bevis på lyckade kurer. DET MUNTRA LIVET PÅ BRUNNEN Det sociala livet var starkt traditionsbundet på brunnen under 900-talet med exempel som grötlunk, midsommar irande, barnteater, konserter och inte minst kabaréer. Trivseln var så hög bland medarbetarna att man återvände sommar efter sommar. Sång och musik i alla dess former var viktiga ingredienser. Personalen på brunnen har utgjorts av dels folk från bygden, som med långvarig tradition arbetat som baderskor, städerskor, kökspersonal och vaktmästare, dels av sjukgymnaster, sjuksköterskor och privatpraktiserande läkare. ÄNDRAD INRIKTNING innebar förändringar mot en större grad av affärsmässighet, effektivisering, organisationsutveckling samt satsningar på nya verksamheter. På grund av att Landstinget hade dragit in sina rehabiliteringsköp hade Sätra Brunns styrelse beslutat att rehabiliteringen skulle kompletteras med konferensverksamhet och att brunnen skulle vara öppet året om. Denna förändring krävde en rad fysiska förändringar som till exempel vinterboning av byggnaderna. Conversations salongen och Societetshuset blev några av de första Historiska byggnader på brunnsområdet.

9 OD sångsällskap sjunger in våren i Sätra Brunn. byggnaderna som iordningställdes för den nya kurs- och konferensverksamheten. Att brunnen öppnades för allmänheten var en affärsidé i sig vilket gjorde det möjligt att satsa på ny bassäng, restaurang och friskvård. Det nya friskvårdskonceptet med vattengymnastik, skönhetsbehandlingar, massage och bad tog fart. 997 öppnade Sätra Brunn vandrarhem i ett samarbetet med STF. Den senaste förändringen för brunnen under 000-talet är att den inte bara är öppen för allmänhet utan att man även ska kunna investera i brunnen och företaget. Denna inasieringsmodell har man kallat lokalkapital vilket betyder att Salaborna (och andra) kan satsa pengar i verksamheten som man så småningom får tillbaka genom ekonomisk avkastning eller i form av årliga presentcheckar att använda på brunnen. Landskap och natur Den stora Badelundaåsen som orten Sätrabrunn ligger på präglar landskapet, fast den här är lack till sitt utseende och till och med mer eller mindre försvinner på sina ställen. I samhället ansluter även en biås norrut (Lövåsen) som visserligen är mindre men tydligare tack vare sin mer utpräglade ryggade form. Gamla vägsystem har alltid löpt på de här åsarna och två sådana vägar sammanstrålar i Sätrabrunn vilket säkert bidragit till att ett samhälle har etablerat sig här. Minnen från den riktigt gamla vägen i form av så kallad hålväg inns fortfarande kvar på båda åsarna här och var. Brudallén på brunnsområdet. Badelundaåsen bär den typiska åstallskogen med inslag av gran medan Lövåsen har ett större inslag av gran och på sina håll även ren lundvegetation där hasseln är vanligt förekommande. Badelundaåsen omges i Sätrabrunn på båda sidorna av våtmarker. Den östra Göklundsmossen och södra Tångmossen är av olika våtmarkstyp. Tångmossen har en mer högmosseprägel med surare torv medan Göklundsmossen innehåller kärrtorv som nu håller på att exploateras för jordframställning. På den västra sidan av åsen ligger vidsträckta grunda våtmarker hela vägen ned mot Solingemyren. Tack vare utströmningen av grundvatten från åsen i riklig mängd och i kombination 6

10 med att kärrtorven är av svarttorvtyp inns det gott om näring i torven. Ett förhållande som bitvis skapat förutsättningar för rikkärrvegetation. Tidigare, innan de stora utdikningarna genomfördes för att vinna odlingsbar mark, växte här orkidéer som Guckusko och Flugblomster i slåttermarkerna vilket lärjungar till Linné upptäckte. I dag inns det endast fragment kvar av den en gång mycket rika vegetationen med ett fåtal arter som visar på vad som en gång fanns i blomsterväg. Det bredbladiga gräset Storgröe som idag är en rödlistad växt har här en av två kända växtplatser i kommunen. Det mesta av de rika våtmarkerna har under de senaste århundradena omvandlats till odlad jord vilket kan ses i de stora ytorna med svartjord (torvjordar) som odlats upp. Inom samhället och i anslutning till brunnsområdet korsar även en geologiskt intressant förkastning igenom som tydligt märks där den löper parallellt med gamla vägen. Förkastningen är en vertikal brant i en mörk, inkornig basisk bergart (grå gnejs). Den nästan lodräta branten är 4 6 m hög och orienterad i VNV OSO riktning. Ovanpå själva branten är berggrunden utformad som en nästan plan berghäll som visar tecken på glacial slipning och eventuell spolning från isälvsvatten. Även här dominerar tallen som bitvis uppnått en hög ålder. Den intressantaste trädvegetationen inner vi främst inom brunnsområdet med sina mäktiga gamla granar och tallar. Flera av tallarna håller en ålder kring 00 år vilket även märks på inslaget 7 av gammelträdsarter bland lavar och vedlevande svampar. Bland annat Grovtickan och Vintertagging inns på områdets tallar. Den engelska parken med alla sina olika ädellövträd är även intressant botaniskt trots att det på senare tid dött almar till följd av almsjukan. Fysiska strukturer Den fysiska strukturen som bygger upp en ort kan beskrivas och analyseras på många sätt. Tillsammans med invånarna har Sala kommun gjort en Lynchanalys av Sätrabrunn. Metoden är framtagen av stadsplaneraren och författaren Kevin Lynch på 960-talet och utgår ifrån människors uppfattning om omgivningen istället för experttolkningar. Analysen är visuellt lättläst. Under stormötet i Sätrabrunn ick deltagarna markera ut landmärken, knutpunkter, barriärer och stråk på kartor över orten. Som en inledning beskrivs även de tydligast uppdelade områdena i Sätrabrunn. OMRÅDEN Med grund i historien och Sätrabrunns framväxt kan man inom orten identi iera ett antal karaktäristiska områden.. Sätrabrunns angränsande landsbygdsområden innehåller den tidigaste bebyggelsen i trakten, alltså de bosättningar som fanns redan innan brunnen etablerades. Då såväl som nu består bebyggelsen av tydligt avgränsade gårdar med tillhörande ekonomibyggnader för lantbruket. Gårdarna har strategiskt placerats i landskapet, i anslutning till skogsområden, åsen och färdlederna. Den öppna våtmarks- och lerjorden har brukats under lång tid.. Brunnsområdet har en säregen karaktär med många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Parken håller ihop brunnsområdet och vittnar om platsens betydelse för välbe innande och friskvård. Historiens vingslag präglar detta område.. Under 60-, 70- och 80-talet planlades och byggdes en sammanhållen bebyggelse väster om brunnen på båda sidorna om Enebacksvägen. Bebyggelsen består av friliggande småhus och radhuslägenheter. Ett område söder om Sätravägen är även avsatt för industriändamål antogs en detaljplan för området mellan brunnen och den ovan beskrivna bebyggelsen. Utbyggnaden är tänkt att ske etappvis med ett 50-tal nya bostäder i småhus och marklägenheter. Försäljning av dessa tomter fortgår. 5. I Heden har det bildats ett för invånarna mycket viktigt område och det är skolmiljön med tillhörande utemiljöer. I anslutning till skolan åter inns även en av Sätra IF s idrottsplatser. LANDMÄRKEN Ett landmärke är ett objekt som är karaktäristiskt för en plats. Exempel är byggnader, torn, konstverk och broar.

11 DARSBO Hagalund : : 7 HASSMYRA Nydal (S:) (S:5)(S:8) (S:9) (S:0) 6 FLÄCKEBO KLO KLOCKARBOL :7 8 : Fångstgrop F.KLOCKARBOL Vitmossen GUSSJÖ 7 ÖDESVALLEN : 5 ASPLUND : :5 4 Karlshem 4 :7 6 :5 :7 : :7 Hedåsen FLÄCKEBO-NÄS :6 Skogsliden S: : GUSSJÖ :7 :9 :8 4: 0 Fridsborg 4: : s Uddbo Änges s :40 :47 Nyby 0 : :9 :8 Björntorpet S ASPLUND :0 Sandviken FLÄCKEBO : bana Ish HEDBO 0 :7 Hedbo :7 0 4 SÄTRA : : Plantskola SÄTRA BOÅSEN :6 Nysätra 4 Boåsmossen LÖVÅSEN :7 :7 ASP- FLÄCKEBO- HEDBO Danielsberg SÄTRA BRUNN Kurort Kurort : : Kl Kl st st Kapell Kapell Segerkällan Skogsgården Skogsgården : Brudgumskällan Brudgumskällan Lundtorpet : :7 LÖVÅS :8 :9 :7 TULLS Hedensberg Ögonkällan Olovs Olovs källa källa TU Enba GRÄLL Murt SÄTR BRUN 4 : I Sätrabrunn pekade invånarna ut ett lertal av hälsobrunnens historiska byggnader som landmärken i bygden. Kanske är Brunnshuset den mest karaktäriserande byggnaden som funnits på platsen sedan kurortens grundande och blivit en symbol för Sätra Brunn. Den används till och med i hälsobrunnens logotyp. Än idag inhyser huset en brunn med rinnande Sätravatten, öppen för alla som känner sig behöva en vederkvickelse. Övriga landmärken som markerats i kartan är kyrkan och Skogsgården samt skolan och förskolan, fotbollsplatsen och hockeyrinken. Karta 4, landmärken, knutpunkter och områden. KNUTPUNKTER Knutpunkter är platser där man till exempel uppehåller sig, träffar bekanta och byter färdmedel. Brunnsområdet fungerar som en viktig knutpunkt och mötesplats i Sätrabrunn. Här samlas inte bara ortsinvånarna utan även besökare från Sverige och världen vilket ger många möjligheter till spännande möten. För vardagslivet i Sätrabrunn spelar elljusspåret och mulleplatsen roll som mötesplats där man träffar på bekanta under promenaden eller motionsrundan. Även fotbollsplatsen och hockeyrin- Landmärken Knutpunkter, mötesplatser Hälsobrunnen Skolan Förskolan Busshållsplatsen Idrottsplatser L Hälsobrunnen Elljusspåret Idrottsplatser Skolan Områden,,,,4 och 5 ken är platser där ortens sportintresserade möts. Hedens skola markerades som knutpunkt och mötesplats i Sätrabrunn vilket inte är förvånande 8 :8 :8 FLÄCKEBO- NYBY : s : : :0 : 5: SÄTRALUND :7 :7 4 5 Brunnshuset en sommardag och som logga för Sätra Brunn.

12 USSJÖ :5 :7 : 0 DESVALLEN pet :4 : : ÖDESVALLEN s VEDARSBO Hagalund : 7 HASSMYRA (S:) (S:5)(S:8) (S:9) (S:0) Fotb planer Sylberget Heden : 6 FLÄCKEBO KLOCKARBOL Skola JÄRILSBO Nydal :7 8 : Österbo Fångstgrop 7 :4 :5 F.KLOCKARBOL Vitmossen GUSSJÖ 5 Holmbo Hagbacken : ÖDESVALLEN : 5 ASPLUND GUSSJÖ : :44 GYLLMYRAN :5 4 Karlshem 4 :7 6 HOLMBO Mellangården :44 4 :5 :7 : :7 Hedåsen FLÄCKEBO-NÄS :6 S: : :7 Skogsliden :7 GUSSJÖ :9 : s :8 4: ÖDESVALLEN ÖDESVALLEN 0 Fridsborg NYBY 4: : s Uddbo Änges s :40 :47 GUSSJÖ Nyby 0 :0 : :9 :8 Björntorpet S ASPLUND 0 :0 Sandviken Hansägan LÖVÅSEN : FLÄCKEBO Ish bana Lunda Fanten 0 :5 HEDBO :7 Hedbo :7 0 : :4 :5 GULLVALLA Sveaborg 0: 6 GULLVALLA HEDBO Mek verkstad 4 :7 SÄTRA ASPLUND :7 5 : 4 : :7 :4 s Plantskola SÄTRA SÄTRA :8 ÖSTER-VRENNINGE 0 s BOÅSEN :6 Nysätra 4 4:0 Lövtorp :9 LÖVÅSEN Boåsmossen :7 :7 : : : : :7 :6 :4 :5 :0 LÖVÅSEN : : :9 :8 Hebotorp Tref.- : källa 5 : BÄNNERSTIGEN LÖVÅSEN KÄLLSVED : :9 SÄTRA BRUNN Kurort Kl st Kapell STORA BOVALLEN GRÄLLSTA Segerkällan Skogsgården Brudkällan : Brudgumskällan Lundtorpet : :70 :7 : :8 :9 :7 Hedensberg Ögonkällan Olovs källa STORA BOVALLEN : Ormängen LÖVÅSEN TULLSTA Enbacken TULLSTA GRÄLLSTA : 4 Murtorpet SÄTRA BRUNN Reningsdammar Lilla Bovallen :9 : :7 7 :0 5 :4 :6 KULLBACKEN : Hagaberg FÄNGS- BACKA FÄNGS- BACKA GRÄLLSTA Fängsbacka LÖVÅSEN LÖVÅSEN :8 : HEBO NORRLUND Solbacken KILA- HASS- MYRA : ASP- SÄTRALUND FLÄCKEBO- FLÄCKEBO- FLÄCKEBO- Fångstgrop :7 :9 :9 :9 :0 Göklundsmossen :5 :5 :8 :9 GRÄLLSTA :9 Göklund :9 : Nylund Skräddarbo Hebolund : : KILA- SKRÄDDARBO Danielsberg : 5 S : KILA-HEBO Hebo SKOGEN :5 6 Rönningen SKOGEN :8 :9 5 : Brotorpet : FLÄCKEBO-NYBY :6 Fångstgrop : 0: 5: s 9: 9: 8: : : : : :7 :7 Fångstgrop : :5 : : Lr Solingsbäcken : :8 :5 då skolor i allmänhet samlar mycket folk som elever, lärare och föräldrar. En liten skola som den i Sätrabrunn skapar både identitet och gemenskap. Andra viktiga knutpunkter och mötesplatser som inte ligger i den egna orten, utan i Fläckebo, är Fläckebo kyrka, församlingsgård och hembygdsförening. Sätrabrunn tillhör som tidigare beskrivits Fläckebo/Kila församling vilket förklarar detta utpekande. Sätrabrunns busshållplats är en viktig knutpunkt för de som pendlar och reser kommunalt till och från orten. BARRIÄRER En barriär är något som skärmar av områden och är svår att passera. Barriären kan vara både fysisk och psykisk. Exempel är järnvägar, vägar, inhägnade områden, industrier, skogar och vattendrag. Den utpekade barriären i Sätrabrunn är genomfartsvägen, väg 77. Dess negativa effekt är extra stor på de platser där det inte inns gång- och cykelvägar längs med vägen. Detta begränsar framkomligheten för invånarna och framför allt för ortens barn och ungdomar som inte kan transportera sig säkert på egen hand genom Sätrabrunn. En trolig följd blir att föräldrar skjutsar sina barn med bil de sträckor barnen egentligen skulle kunna gå eller cykla. För närvarande utreder Tra- ikverket tra iksituationen i Sätrabrunn, läs mer på sidan 7. 9 Karta 5 Stråk och barriärer. Stråk för rekreation och motion Svårpasserade barriärer 4 :9 0 4 :7 6 :7 :8 :8 :8 :8 : 4 :7 : 4 K-BJÖRSBO : : :7 :0 : 5: :74 :7 5 :7 :5 :5 Även passager över vägen behöver bli bättre för att barriäreffekten ska minska och tillgängligheten inom orten öka. Ett speciellt förhållande som är viktigt att beakta i Sätrabrunn, och på landsbygden i stort, är att säkra övergångar över vägar inte får begränsa jordbruksmaskinernas framkomlighet.

13 STRÅK Stråk är det vi rör oss på: gator, järnvägar, gångoch cykelvägar, vattendrag och stigar. Stråken kan leda till ett förutbestämt mål eller vara promenadstråk och motionsslingor i naturen. Sätrabrunnsborna rör sig på många ställen i bygden vilket skapar goda förutsättningar för möten mellan människor. Brunnsområdet och de centrala delarna av orten erbjuder kortare promenadstråk i den kulturhistoriska miljön medan det omkringliggande landskapet erbjuder naturupplevelser i både skog och öppet landskap. Dessa stråk redovisas i sin helhet i kartan 5 Stråk och barriärer på sidan 9. Service, turism och föreningsliv Sätrabrunn skiljer sig från kommunens andra mindre orter när det gäller service och fritidsaktiviteter. Den offentliga servicen är begränsad till förskola och skola. Dagligvaruhandel saknas, men det kommersiella utbudet är betydligt större än i kommunens andra mindre tätorter. Tack vare hälsobrunnen och den SPA- och konferensverksamhet som bedrivs idag har Sätrabrunnsborna tillgång till restaurang, café, pub, badhus, kurbehandlingar, konst och konsthantverk samt en rad evenemang som högtids irande, musik- och kulturevenmang och mässor. Dessutom har orten en aktiv idrottsförening som samlar fotbolls-, hockey- och skidsportsintresserade. OFFENTLIG SERVICE Hedens skola är belägen mellan Sätrabrunn och Fläckebo, vid Sätra IF s idrottsplats. Skolan har för närvarande 90 elever med cirka 5 i varje klass från förskoleklass till årskurs 6. Tack vare att skolan ligger nära skog och är omgiven av en stor trädgård sker mycket av idrotten utomhus. För inomhusidrott och slöjd åker eleverna till Västerfärnebo. Skolan har eget skolbibliotek och tillgång till skolbuss. I stort sett alla barn från Sätrabrunn åker skolskjuts till Hedens skola på grund av dess läge några kilometer utanför byns centrum och att vägen dit inte är en säker skolväg för barnen. Promenadstråk på brunnsområdet. Sätrabrunns förskola ligger däremot i Sätrabrunn, i anslutning till samlingslokalen Lugnet, och har tre avdelningar med cirka 40 barn. 0

14 Hedens skola. Musikkväll på brunnsgården. Midsommar irande på Sätra Brunn. BRUNNENS UTBUD Inom hälsobrunnens verksamhet är i stort sett alla aktiviteter och lokaler öppna för allmänheten. Restaurangen, caféet och puben erbjuder därför Sätrabrunnsborna högkvalitativ mat och dryck inom gångavstånd. Badhuset med vattengymnastik och kurbehandlingar är bokningsbara även om man inte är övernattande gäst vilket blir en tillgång och mötesplats för ortsbefolkningen. Brunnsområdets park- och grönområden erbjuder tillsammans med elljusspåret vackra promenadvägar. ANTIKMÄSSAN I SÄTRA BRUNN Varje år anordnas en stor antikmässa i brunnens historiska byggnader. Mässan pågår under tre dagar och bjuder på intressanta kurser och föredrag samt ett 50-tal utställare som visar upp och säljer sina saker. Mässan lockar många besökare som kan passa på att njuta av omgivningarna och övriga attraktioner som inns på brunnen. MIDSOMMAR OCH NATIONALDAGSFIRANDE Två stora evenemang anordnas i Sätrabrunn under våren och sommaren. På nationaldagen iras något väldigt svenskt på brunnen: att ika. I en bull- och kaktävling utses vinnare i klasserna bullar, mjuka kakor, hårda kakor och tårtor. Ordförande i juryn är sockenprästen Sture Holmberg (som ikat sig runt i socknen i decennier) och när tävlingen är avgjord bjuds det på ett härligt taberas på Brunnsgården dit alla är välkomna att ta för sig av läckerheterna. Brunnens traditionella midsommar irande lockar varje år tusentals människor från hela landet till Sätra Brunn. Barnen tågar från Societetshuset till ängen nedanför Nybygget där det traditionella midsommartalet hålls av brunnens intendent. (numera brunnens VD). Sedan dansar man in sommaren runt den rikt utsmyckade midsommarstången och njuter av en picknick i det gröna. SOMMARMUSIK OCH PUBKVÄLLAR Musik och kultur har alltid varit viktiga inslag i livet på Sätra Brunn. Denna tradition lever vidare och det anordnas både pubkvällar och sommarmusik på Brunnsgården. Dessa evenemang lockar inte bara brunnsgäster utan många Sätrabrunnsbor och Salabor. BRUNNSPOJKARNA Brunnspojkarna är en ekonomiska förening som på olika sätt driver utvecklingen av brunnen framåt. Bland annat driver föreningen ett litet taxibolag som transporterar gäster till och från Sätra Brunn, man anordnar temahelger för till exempel hästintresserade samt arbetar med att ställa om energiförsörjningen av brunnsområdet till ett mer hållbart system med lokala och ekologiska intentioner. SÄTRA IF Sätra IF är en lokal idrottsförening med inriktning på fotboll och skidverksamhet. Just skidverksamheten är något man satsar hårt på och tankar inns på utveckling av skidspår och konstsnöanläggningar. Man driver även en bastu som är öppen för allmänheten en gång i veckan. Som i många idrottsföreningar brottas man dock med liten budget och svårigheter med att locka ledare till ideellt arbete.

15 HASSMYRA (S:) Fotb planer Heden (S:5)(S:8) (S:9) (S:0) 6 FLÄCKEBO KLOCKARBOL Skola Nydal 8 Fångstgrop F.KLOCKARBOL Vitmossen 7 :7 ÖDESVALLEN 4 ASPLUND : Karlshem 4 :7 6 :5 :7 : :7 Hedåsen FLÄCKEBO-NÄS :6 Skogsliden S: : GUSSJÖ :7 :9 :8 4: 0 Fridsborg 4: : s Uddbo Änges s :40 :47 Nyby 0 :9 :8 Björntorpet S ASPLUND :0 Sandviken : bana Ish HEDBO 0 Hedbo :7 0 Mek verkstad 4 SÄTRA : :7 Plantskola SÄTRA BOÅSEN :4 0 :6 Nysätra 4 Boåsmossen LÖVÅSEN :7 :7 ASP- FLÄCKEBO- HEDBO Danielsberg Tref.- källa SÄTRA BRUNN Kurort : Kl st Kapell Skogsgården Brudkällan : Hed Ögo Segerkällan Olovs k Brudgumskällan 4 : :7 :0 5: : SÄTRALUND :7 5 :7 : Karta 6, service, turism och föreningsliv. Hedens skola Restaurang, café, pub och hantverksbodar Busshållplats Kyrka Badhus Idrottsplats

16 Analys Bo Andersson berättar om sin syn på Sätrabrunn. SÄTRABRUNNS ANDA OCH IDENTITET Genom ortsanalysen av Sätrabrunn vill vi ta reda på mer om och dokumentera vardagslivet i bygden. Hur ser livet ut här, vilken mentalitet råder, inns det en karaktäristik Sätrabrunnsanda och vad är ortens själ och identitet? Dessa frågor diskuterades av deltagarna under stormötet i Sätrabrunn. Som en inspiration för att komma igång berättade fyra personer från bygden om sin syn på Sätrabrunn utifrån sitt speci- ika perspektiv. De fyra var Marie Hillbom med boendeperspektivet, Kurt Andersson från Sätra IF, Bo Andersson med lantbrukarperspektivet och Tord Berglind från hälsobrunnen. Nedan följer citat ur deras -minutersföreläsningar: Jag lyttade hit från Stockholm 968. Då var jag år och överlycklig över att få bo på landet och ha häst. Djur och natur betyder fortfarande mycket för mig. Marie Hillbom Avveckling/utveckling av lantbruket har gjort att jag nästan är ensam lantbrukare kvar i trakten. Verksamheten blir större och större och byn är för oss en trång transportled, det behövs ler gång- och cykelvägar. Bo Andersson Sätra Brunn är en magisk plats som vi för åtta års sedan kände att vi måste rädda. Nu ska verksamheten breddas för att få hit ler människor, då kan vi få det där vi saknar. Tord Berglind När jag lyttade hit från Möklinta var det en naturlig följd att man gick med i idrottsföreningen. Då fanns det många lag men idag är det bara seniorlaget kvar. Det är svårt att rekrytera ungdomar och framförallt ledare som kan bidra ideellt till fotbollsverksamheten. Kurt Andersson Jag upplever att det inns en slumrande gemenskap i Sätrabrunn som skulle behöva utvecklas till en bygdegemenskap. Hur ska vi kunna lära känna nya människor när det inte inns något samlingsställe? Marie Hillbom Jag har vuxit upp i byn och kommer väl ihåg när det var riktig fart på brunnen, men nu känns det som att det gått lite utför för bygden, särskilt när affärerna försvunnit. Bo Andersson

17 Vi har visioner om en stor skidverksamhet med konstsnöspår i elljusspåret, som dessutom skulle kunna kopplas till brunnen och användas av dess gäster. Kurt Andersson Efter berättelserna från Marie, Kurt, Bo och Tord ick deltagarna på mötet diskutera vidare på temat anda och identitet. Nedan följer en kort sammanfattning av diskussionerna. I Sätrabrunn råder det enligt deltagarna en schysst stämning och mentaliteten beskrivs som enkel, glad, lättsam och positiv. Alla känner alla och man känner sig trygg i omgivningen. Tack vare skola och förskola samt ett aktivt idrottsliv skapas identitet och gemenskap i bygden. Hälsobrunnen står för en stor del av ortens identitet och är ett historiskt dragplåster och besöksmål. På grund av att brunnen tar emot många besökare främst under sommarhalvåret känner Sätrabrunnsborna att orten inte är så aktiv på vintern utan bara lever upp på sommaren. De evenemang som anordnas på brunnen lockar både den lokala befolkningen och turister, som exempel nämns midsommar irandet som är ett stort evenemang i regionen. Man misstänker att man är lite hemmablind, man ser inte det man har utan det man inte har. Kanske förlitar man sig idag för mycket på att brunnen ska anordna aktiviteter? En önskan kan iallafall utläsas hos befolkningen: att få ta del av brunnen mer och på nya sätt. Utanför brunnens värld anser Sätrabrunnsborna att det råder brister i sammanhållningen och att engagemanget är lågt för bygdens utveckling. Man menar att det inns idéer och tankar om framtiden men att det inte inns forum eller samarbeten som kan ta tag i frågorna. En sömning ort där ett ökat engagemang skulle kunna väcka mycket. En anledning till detta fenomen kan mycket väl vara att det saknas ett bygderåd eller en förening som driver arbetet. Som enskild förening eller sammanslutning är det svårt att nå ut och få invånarna att komma på de evenemang som anordnas. Styrkor och svagheter Under det första diskussionspasset avhandlades inte bara andan i bygden utan även vad som är Sätrabrunns främsta styrkor och vad som skulle kunna bli bättre. Varje grupp ick lista 5 aspekter för att besvara de två frågorna. I pausen röstade sedan alla deltagare på de viktigaste aspekterna genom att klistra på klistermärken på topplistorna. Utifrån denna omröstning har aspekterna sammanställts till två listor: SÄTRABRUNNS FRÄMSTA STYRKOR:. Skola och dagis ( poäng). Hälsobrunnen (0 poäng). Sätra IF och skidåkning ( poäng) 4. Företagande (5 poäng) 5. Utvecklingsmöjligheter (8 poäng) I Sätrabrunn listar man alltså Hedens skola och Sätrabrunns förskola som ortens främsta styrkor. Omröstning om Sätrabrunns främsta styrkor och vad som skulle kunna bli bättre. 4

18 I en liten lokal skola inns det genrellt bättre möjligheter till utrymme och uppmärksamhet för varje barn vilket skapar trygghet och gemenskap. Det ger också bättre möjligheter till en lugn och lärande arbetsmiljö då klassernas storlek hålls på en mer hanterbar nivå för läraren, i Hedens skola har varje årskurs cirka 5 elever. På grund av skolans läge mellan Sätrabrunn och Fläckebo åker en stor del av barnen skolskjuts. Förskolebarnen går däremot i Sätrabrunn. Tätt efter skola och dagis i omröstningen av Sätrabrunns styrkor kom hälsobrunnen. Ortsborna värderar den kulturhistoriska miljön som brunnnen utgör samtidigt som man tar del av livet på brunnen. Detta gör att servicebilden ser annorlunda ut för Sätrabrunn än för kommunens andra mindre orter då man har restaurang, pub, café, hantverksbutiker, badhus och Spaanläggning på orten. Dessutom används brunnen som mötesplast vid arrangemang som pubkvällar, musikkvällar, midsommar irande, nationaldags irande etc. En förening som uppskattas och förenar människor i Sätrabrunn är Sätra IF med fotboll och skidverksamhet. Det inns en hel del lokalt företagande i Sätrabrunn som tillsammans med brunnen och föreningslivet ger goda utvecklingsmöjligheter inför framtiden. Som tidigare beskrivits behöver styrkorna samordnas för att få ordentligt genomslag. Övriga styrkor som nämndes var bland annat närheten till andra städer, naturen och alla känner alla -mentaliteten. 5 FEM SAKER SOM SKULLE KUNNA BLI BÄTTRE:. Affär och dagligvaruhandel ( poäng). Säkrare genomfart och ler gång- och cykelvägar( poäng). Kommunikationerna (5 poäng) 4. Engagemanget för bygden, ett bygdecenter (4 poäng) 5. Sätrabrunn som postadress ( poäng) En av de största bristerna i Sätrabrunn enligt invånarna själva är avsaknaden av affär och dagligvaruhandel, service som tidigare funnits på orten. En negativ konsekvens av att det inte inns dagligvaruhandel i Sätrabrunn blir ett ökat bilberoende då man måste transportera sig med bil för att handla. Den andra stora svagheten berör tra iksituationen i samhället. Situationen i byn påverkas av den bristande kollektiva tra iken (punkt ) vilket ökar antalet resor med bil som varje dag passerar byn. Sätravägen som går rakt igenom orten upplevs som ett hinder som gör tra iksituationen otrygg. Många efterfrågar därför ler gång- och cykelvägar. Det pågår dock ett arbete inom Tra ikverket för att se över tra iksituationen i Sätrabrunn läs mer på sidan 7. Som på många andra ställen i kommunen är kommunikationerna till och från Sätrabrunn begränsade. Särskilt problematiskt blir situationen under helgerna då det bara går en buss åt vardera håll mellan Sala och Sätrabrunn. Situationen i Sätrabrunn är dessutom annorlunda jämfört med andra orten då många SPA- och konferensgäster besöker brunnen varje år. Situationen innebär att de lesta besökare kommer med bil vilket får konsekvenser inom området och i byn. En svaghet som lyftes även i diskussionerna om anda och identitet är det svaga engagemanget för bygden. Ett bygdecenter och bygderåd skulle kunna råda bot på detta. För att öka gemenskapskänslan och stärka ortens identitet fanns förslaget att Sätrabrunn borde ha en egen postadress, liknande Möklinta och Ransta. Sedan mötet i Sätrabrunn har en politiskt skrivelse kommit in som tar upp just detta. Det är idag oklart vad resultatet blir. Förutom dessa svagheter nämndes behovet av nytt boende av olika karaktär, bristen på mötesplatser, att idrotten behöver specialiseras, att sopstationen behöver städas upp, att det inns ett behov av en bensinstation och ökat underhåll av lekplatsen. Många av Sätrabrunns svagheter rör kommunikationer och tra iksituationen i orten.

19 Sammanfattande tankar om fortsatt utveckling Denna sammanfattning grundar sig i de tankar och idéer som kom in under dialogen i Sätrabrunn samt i tidigare diskussioner inom och mellan Sala kommun och andra aktörer. I beskrivningen görs ingen skillnad på kommunalt eller privat ansvarsområde utan rekommendationerna ska ses som generella och kan användas som stöd i allt utvecklingsarbete som berör Sätrabrunn. Stärk Sätrabrunns identitet och bygg vidare på styrkorna Sätrabrunn är en bygd med starka band bakåt i historien. De speciella natur- och vattenförhållandena har gett förutsättningarna för människor att bosätta sig i området och varit direkt avgörande för etableringen av hälsobrunnen Sätra Brunn. Människor har under århundraden uppsökt källorna för att försäkra sig om god hälsa, lycka, godhet och fruksamhet samt för att råda bot på skador och sjukdom. Förutom vattnets välgörande kraft har bygden under långt tid erbjudit sociala och kulturella mötesplatser bland annat i form av högtids irande, musikkvällar och cabaréer. Hälsobrunnen som identitetsskapare och de styrkor som inns i bygden bör ligga till grund även för den framtida utvecklingen av orten. Kan man använda sig av den etablerade identiteten inns goda möjligheter för det lokala näringslivet att utvecklas och nya arbetstillfällen kan skapas. Identitet är även något man med fördel kan använda sig av i marknadsföringen av Sätrabrunn som boendeort. Det pågår för närvarande ett utvecklingsarbete för brunnsområdet där bland annat ett syfte är att hitta nya attraktiva boenden. Detta kan bidra till en in lytning och ökad befolkning vilket påverkar ortens utveckling positivt då bland annat underlaget för service och kommunikationer ökar. Något att satsa på? Attraktivt boende i kulturmiljöbygd med stark identitet. Skapa större samarbete mellan ortsinvånarna och brunnen Samtidigt som Sätrabrunn har en stark och etablerad identitet inns det ett behov av bättre samspel mellan företaget Sätra Brunn och ortens invånare. Det inns ett tydligt beroendeförhållande mellan orten och brunnen som, hanterat på rätt sätt, skulle kunna bidra till en gemensam positivutveckling. Under stormötet framträdde en känsla av att Sätrabrunnborna i vissa lägen känner sig utanför livet på brunnen. Samtidigt misstänker man att man kan vara lite hemmablind. Det vore positivt för hela orten om nya samarbeten och forum kunde skapas där man kan mötas och anordna evenemang tillsammans. Tankar inns bland annat hos ortsinvånarna på att återuppta traditionen med cabaréer och revyer. I dessa lägen kan brunnen erbjuda historiska lokaler, kostymer och rekvisita samtidigt som ortsinvånarna bidrar med lokala amatörskådespelare och musiker. En annan idé var att använda brunnen som marknadsföringsplats för lokala företag, entreprenörer, turismidkare. Det är även viktigt att se ur brunnens perspektiv och behovet av att ortsinvånarna stödjer 6

20 verksamheten genom att nyttja servicen och utbudet som inns. Detta är bara några exempel på de utvecklingsmöjligheter som inns om man samordnar sina insatser och inte förlitar sig för mycket på att den andra parten ordnar det som behövs. Marknadsför Sätrabrunn som boendeort Identiteten och den speciella miljön skulle med fördel kunna användas i marknadsföringen av Sätrabrunn som boendeort. Pendlingsläget är bra och serviceutbudet unikt tack vare brunnens verksamhet. Det inns helt klart attraktioner i området som skulle kunna locka nya invånare. Det bedrivs även ett utvecklingsarbete inom hälsobrunnens verksamhet där man tittar på möjligheterna att bland annat bygga nya boenden i anslutning till brunnsområdet. Bilda en bygdeutvecklingsförening För att väcka den slumrande gemenskapen som beskrivits av ortsinvånarna skulle en bygdeutvecklingsförening eller byaråd kunna bildas. I ett sådant sammanhang kan man samla eldsjälar och de krafter och idéer som redan idag inns i bygden. Är man tydligt organiserad torde även samarbetet med brunnen underlättas då man som 7 tidigare beskrivit kan ta stöd i varandra och tillsammans marknadsföra och locka besökare till de evenemang som anordnas. En bygdeförening skulle även föra människor närmare varandra och bidra till ökad gemenskap i bygden. För att få en bred diskussion om ortens utveckling är det viktigt att involvera ungdomarna i detta arbete. Utveckla näringslivet och skapa nya arbetstillfällen I Sätrabrunn inns stora möjligheter att utveckla det lokala näringslivet. Kan man bättre utnyttja det kundunderlag som varje år besöker Sätra Brunn kan nya besöksmål och verksamheter skapas. Bland annat skulle nya rid-, vandrings- och cykelleder kunna skapas, lokalodlade produkter erbjudas, det lokala hantverket utvecklas samt kompletterande aktiviteter och äventyr erbjudas. Även i detta sammanhang skulle en samordning av krafterna underlätta arbetet. Ett gott exempel är Svartådalens bygdeutveckling där aktörer maknadsför sig tillsammans och delar på praktiska lösningar för till exempel fakturering och bokningssystem. Minska vägens barriäreffekt Genomfartstra iken som går på Sätravägen mellan Västerås och Norberg bidrar idag till att skapa en barriär i orten. Dessutom består tra iken av en hel del tung tra ik vilket innebär ytterligare risker. Framkomligheten längs med vägen är idag begränsad då gång- och cykelvägar endast är utbyggda efter vissa sträckor. Detta medför att många idag går och cyklar i vägrenen. Denna problematik har under 00 kartlagts av Tra ikverket som även tagit fram ett åtgärdsförslag med nya gång- och cykelvägdragningar. Huvuddragen i förslaget är att bygga en gång- och cykelbana utmed Sätravägens norra sida, som kan separeras från vägen med kantsten eller betongblock. Som alternativ anges dock att gång- och cykeltra ikanter kan hänvisas till Furuvägen istället. Tra ikverket anger i sin förstudie att utbyggnaden mellan Enebacksvägen och ortsnamnsskylten bör prioriteras. Ett samråd har skett med invånarna Cyklist längs med Sätravägen (källa: Tra ikverkets förstudie 866).

21 i Sätrabrunn och berörda myndigheter under första halvåret av 00 och efter länsstyrelsens beslut om miljöpåverkan fattar Tra ikverket beslut om åtgärd skall vidtas. Därefter upprättas bygghandlingar för projektets fullföljande. Samordna idrotten med andra föreningar Sätra IF har i dagsläget aktiviteter inom både fotboll, hockey och skidåkning. Tankar inns på att i framtiden fokusera satsningarna på skidåkningen och bland annat erbjuda ett konstsnöspår i Sätrabrunn. En förutsättning för att Sätrabrunn ska kunna bli centrum för skid idrott är att föreningen samordnar sig med andra sportföreningar i kommunen och diskutera om och hur man skulle kunna dela upp sportgrenarna mellan klubbarna. Med tanke på att många idrottsföreningar brottas med begränsade resurser borde det innas vinster med en samordning av insatserna, lokalerna och friluftsområdena. Arbeta vidare med Sätrabrunns fysiska struktur och centrum Idag består samhället Sätrabrunn av två större bebyggelsegrupper, en i form av brunnsområdet och en i form av bycentrumet vid Sätravägen/Gullvallavägen. Frågor som har dykt upp under arbetet med denna ortsanalys är: Klarar ett litet samhälle som Sätrabrunn att vara uppdelat i två delar? Kan man binda ihop områdena för att undvika tvåkärnigheten genom att förtäta längs Urban Hjärnes väg? Eller kan det vara så att den kulturhistorikt värdefulla miljön kräver ett visst respektavstånd till övrig bebyggelse? Den service som tidigare funnits i byn i form av dagligvaruhandel har försvunnit vilket har lämnat ett tomrum efter sig. Detta förhållande gör att det inte inns någon tydlig kärna i Sätrabrunn och ett framtida bytorg skulle behöva utredas vidare. En idé att ta med sig i arbetet är möjligheten att inrymma ler centrumfunktioner på själva brunnsområdet. Kan det skapas en kommersiell kärna med till exempel lanthandel med rätt känsla i brunnsmiljön? Denna service skulle då vara riktad både till brunnens gäster och de boende i Sätrabrunn. Hur kan man ta hjälp av varandra för att bredda utbudet? Vad händer nu? Denna ortsanalys ska ses som ett första steg i arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för hela Sala kommun. Det inventeringsarbete och den beskrivning av Sätrabrunn som sammanställts här kommer i det framtida planeringsarbetet fungera som kunskapsunderlag och visa på vilka de viktigaste utvecklingsfrågorna är i bygden. Med hjälp av ortsanalysen kan politiker, tjänstemän och andra aktörer positionera sig och driva utvecklingsarbetet framåt. Kan vi tillsammans formulera rekommendationer inför framtiden kan vi komma längre än om var och en jobbar på sitt hörn. Självklart kan analysen även användas externt utanför kommunen i marknadsföringssyfte och som information om kommunen och Sätrabrunnbygden. När väl arbetet drar igång med Sala kommuns nya översiktsplan kommer vi återkomma till Sätrabrunn med dialoger, samarbeten och andra aktiviteter. Vi hoppas att alla som varit delaktiga i ortsanalysarbetet även fortsättningsvis vill arbeta med bygdens utveckling tillsammans med oss. På återseende! 8

Dialog i Sätrabrunn - sammanställning av material

Dialog i Sätrabrunn - sammanställning av material Sammanställning 2010-11-12 KSF, planering och utveckling isabell.lundqvist@sala.se 0224-55292 Dialog i Sätrabrunn - sammanställning av material Detta är en sammanställning av de spännande och givande diskussionerna

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012

WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 SAMMANSTÄLLNING AV: WORKSHOP OM UTOMHUSAKTIVITETER I DET FRAMTIDA BRUNNSHÖG - 10/11 2012 Den 10 november genomfördes en öppen workshop med boende och verksamma på Brunnshög, Östra Torn och Norra Fäladen.

Läs mer

Dialog i Ransta - sammanställning av material

Dialog i Ransta - sammanställning av material Sammanställning 2010-06-02 Sofia Forsberg KSF, planering och utveckling isabell.lundqvist@sala.se 0224-55292 Dialog i Ransta - sammanställning av material Detta är en sammanställning av de spännande och

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015. Idéer och värden Dokumentation från visionsworkshopar om Älvsjö Örby februari/ mars 2015. Bakgrund Stockholm växer. Ett politiskt löfte finns om att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Älvsjö är

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Lokal plan för Fölene

Lokal plan för Fölene Lokal plan för Fölene Innehållsförteckning 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Fölene...3 4 Vad är det bästa med Fölene?...4 5 Slogan för Fölene...4

Läs mer

SÖLVESBORG. - av naturliga skäl -

SÖLVESBORG. - av naturliga skäl - SÖLVESBORG - av naturliga skäl - Jag pendlar en halvtimme inåt landet. När jag kommer hem och öppnar bildörren känner jag lukten av hav, det är underbart. Jimmy, 42 år värme och engagemang Sölvesborg är

Läs mer

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra.

Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagered en pärla i våra hjärtan Välkommen till Fagereds socken en spännande socken att upptäcka på egen hand eller tillsammans med andra. Fagereds socken kan erbjuda mycket allt ifrån avskildhet, lugn

Läs mer

Vandrande skolbussar Uppföljning

Vandrande skolbussar Uppföljning Fariba Daryani JANUARI 2007 Vandrande skolbussar Uppföljning När man börjat blir man fast (Förälder i Vandrande skolbuss) Att gå med Vandrande skolbussen är något vi ser fram emot (Barn i Vandrande skolbuss)

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance

Fysiska aktiviteter FYSISKA AKTIVITETER. Zumba och Linedance Fysiska aktiviteter Zumba och Linedance Vad innebar Vi träffas ett par gånger i veckan och dansar tillsammans med en instruktör. Hittills har vi testat att hålla kurser i både Zumba och Linedance. Vi dansar

Läs mer

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu!

Varför en vision? Och det roliga arbetet börjar nu! Varför en vision? Det finns en sådan stolthet och vilja till utveckling i Hjo, men för att samla våra krafter och få draghjälp av varandra behöver vi också en gemensam målbild en vision som talar om för

Läs mer

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010

Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Redovisning av enkätundersökningen - Gyllins naturpark, våren 2010 Bakgrund I början av 2010 tog Gatukontorets projektgrupp i samarbete med kulturgeograf Susan Bolgar fram en enkät om Gyllins naturpark.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010. Kaninens förskola KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2009/2010 Kaninens förskola Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Tillvägagångssätt...3 4. Bakgrundsfaktor... 3 5. Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning

Läs mer

Redovisning av Journalnr 2009 5187 Utvecklad besöksnäring Skålö av stödmottagare Skålö Bystugeförening

Redovisning av Journalnr 2009 5187 Utvecklad besöksnäring Skålö av stödmottagare Skålö Bystugeförening Redovisning av Journalnr 2009 5187 Utvecklad besöksnäring Skålö av stödmottagare Skålö Bystugeförening Kontaktpersoner är: Lars Åke Johannesson Margareta Johansson Projektledare Ekonomiansvarig Tel. 070

Läs mer

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter

Läs mer

Dokumentation 2013 Malung-Sälen Älvdalen Mora Orsa

Dokumentation 2013 Malung-Sälen Älvdalen Mora Orsa Dokumentation 2013 Malung-Sälen Älvdalen Mora Orsa Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Hälsoveckan 2013 Syfte Mål Aktiviteter 3 Hälsoveckan 2013 fyller 10 år 4 Inledning 4 Hälsoveckans temaområden

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge 2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde

Läs mer

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR!

FRAMTIDSDEKLARERA! SENAST 31 AUG VILL VI HA DINA TANKAR! En Översiktsplan Den här informationen har tagits fram som en del i arbetet med en översiktsplan; en vision för hur mark och vatten i Ovanåkers kommun ska utvecklas under åren 2015-2030. Översiktsplanen

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010

Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Vårtal vid Agunnaryds hembygdsgård 2010 Kära Agunnarydsbor och besökande gäster! Jag ska berätta för er om Inget. Ja, hon hette inte Inget utan Ingrid Kajsa. Men hon kallades alltid Inget på Kjöpet. Hon

Läs mer

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING

BORGHOLMS KOMMUN Samrådshandling FÖRDJUPNING AV ÖVERSIKTSPLAN BYXELKROKSOMRÅDET 2013 KAPITEL 1 INLEDNING KAPITEL 1 INLEDNING - 1 Innehåll Kapitel 1 INTRODUKTION... 3 Bakgrund och syfte... 4 Vision och mål... 6 Beskrivning av arbetet... 6 Kapitel 2 PLANFÖRSLAGET...9 Allmänt om planförslaget...11 Människan

Läs mer

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov

Lokal plan för Skölvene bygd. Som att bo mitt i ett sommarlov Lokal plan för Skölvene bygd Som att bo mitt i ett sommarlov Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen... 3 2 Vem har tagit fram planen och hur... 3 3 Beskrivning av Skölvene bygd...3 4 Vad

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan

Lokal Utvecklingsplan Lokal Utvecklingsplan Enåkers-bygden Heby kommun, Uppsala län Januari 2009 Det kommer att krävas mycket arbete och ta lång tid, men det är en stor utmaning för oss alla som bor i bygden. Och arbetet har

Läs mer

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson

Sammanställning av ungas åsikter. November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Sammanställning av ungas åsikter November 2009 Anna Lena Pogulis Carina Ingesson Bakgrund Kommunfullmäktige har antagit ett strategiskt område Barn och unga vår framtid. Utifrån de övergripande och nämndsspecifika

Läs mer

Tallens utvärdering Våren 2013

Tallens utvärdering Våren 2013 Tallens utvärdering Våren 2013 Vårens mål på Tallen som följer LpFö98 /10 : Trygghet: - att barnet ska känna förtroende för oss. - att barnet ska känna värme och glädje i gemenskap med varandra. - att

Läs mer

OP 2010. Röster från män 70 år-

OP 2010. Röster från män 70 år- OP 2010 Röster från män 70 år- 1. Hur skulle du vilja förbättra miljön i Sandvikens kommuns olika centrum? Cykelbana efter Järbovägen. Av- och påfart Rv80- Järbovägen. Fler poliser. Det är en enorm förstörelse

Läs mer

Skapandet är det största i livet

Skapandet är det största i livet Skapandet är det största i livet Helena Langenhed (1917 2002), Flahall gård, Härryda socken, Sävedals härad, Västergötland. Det var det första stället utan ström jag hörde talas om. Redan i slutet av 1970-talet

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö

4 MARKANVÄNDNING OCH BEBYGGELSEUTVECKLING 4.6 Ellenö 4.6 ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil. Samhället har vuxit upp kring en hållplats

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling 54 Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun Markanvändning och bebyggelseutveckling Tätorterna Ellenö Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 km söder om Färgelanda.

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning

Läs mer

Förskolan Trollstigen AB

Förskolan Trollstigen AB Systematisk kvalitetsredovisning för Förskolan Trollstigen AB 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning..sid 3 Normer och värden..sid 4 Utveckling och lärande...sid 6 Barns inflytande.sid 9 Förskola och

Läs mer

Kultur- och fritidsvaneundersökningen

Kultur- och fritidsvaneundersökningen LERUM Kultur- och fritidsvaneundersökningen Frivan en källa att ösa ur Barn, kultur och natur ska göras till bärare av kommunens identitet Saxat ur kommunens inriktningsmål 2009-2011 Bakgrund Kultur- och

Läs mer

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana.

Efter godkännande av planprogram skall detaljplaner upprättas. Den första planen rör Erikstorpsområdet med camping, stugby och golfbana. Landskrona 2011-03-10 KS 45 Stadsbyggnadskontoret har lämnat ut till samråd förslag till planprogram för Norra Borstahusen. Avsikten med programmet är att skapa planstöd för byggnation på upp till 1100

Läs mer

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM 2014 2018 FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ Våra kandidater till kommunfullmäktige. ETT VÄXANDE LULEÅ Vårt Luleå är ett samhälle där alla människor känner sig välkomna.

Läs mer

STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor

STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor GULLSPÅNGS KOMMUN - DÄR KOMMUNEN OCH FÖRENINGSLIVET SKAPAR KULTUR TILLSAMMANS FÖR ATT ÖKA TILLVÄXTEN PROJEKTPLAN

Läs mer

Vad har du för övrig erfarenhet? Mina tidigare arbetslivserfarenheter utanför nationen består av arbete inom storkök samt som brevbärare åt Posten.

Vad har du för övrig erfarenhet? Mina tidigare arbetslivserfarenheter utanför nationen består av arbete inom storkök samt som brevbärare åt Posten. Kandidat till klubbchef vt 2013 Sofie Mähler Jag heter Sofie Mähler och läser Civilingenjör Teknisk Fysik, andra året. Kommer ifrån Näsåker i Ångermanland och flyttade jag till Uppsala hösten 2011. Jag

Läs mer

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Adelöv - LIVET PÅ LANDET 2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret.

FRÅGEFORMULÄR. Var vänlig fyll i ett eget frågeformulär, även om ni är flera personer i hushållet som har fått formuläret. FRÅGEFORMULÄR Det är helt frivilligt att besvara frågorna i det här frågeformuläret. Om Du inte vill delta, eller väljer att avbryta efter att ha besvarat ett antal frågor, så behöver Du inte förklara

Läs mer

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009

Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)

Läs mer

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad

Fisketurism. Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Fisketurism Inspirationsträff för ännu bättre fisketurism i Sjuhärad Rådde gård onsdag 8 januari 2014 Inspirationsträff om fisketurism arbetsgrupp skapad för fortsatt analys Ett 60-tal personer samlades

Läs mer

Motionsidrott för glädje och gemenskap

Motionsidrott för glädje och gemenskap Motionsidrott för glädje och gemenskap Korpen Svenska Motionsidrottsförbundet Besöksadress: Fiskartorpsvägen 15A, 114 73 Stockholm Telefon växel: 08-699 60 00 info@korpen.se Hemsida: www.korpen.se Lär

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (5)

Tjänsteskrivelse 1 (5) Tjänsteskrivelse 1 (5) 2010-09-08 FRN 2009/82 Fritidnämnden Redovisning av fritidsvanor bland barn och unga från vissa av Nackas särskolor Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till

Läs mer

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs

Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Inventering av upplevelsevärden och värden för rörligt friluftsliv och rekreation i Vidbynäs Sammanfattning Innehållsförteckning Inventering av upplevelsevärden och faktorer av värde för friluftsliv och

Läs mer

2003-2008 med fortsättning 2009

2003-2008 med fortsättning 2009 Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2008 med fortsättning 2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund.3 De guidade turerna

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Förskolan Paletten www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se Ladda

Läs mer

Hur skapar vi ett engagerat ambassadörskapsnätverk och hur får vi fler att engagera sig?

Hur skapar vi ett engagerat ambassadörskapsnätverk och hur får vi fler att engagera sig? Workshop Ambassadörsträff 12 november, 2014 Vad är ambassadörskap? Det finns en gemensam syn att ambassadörskapet i första hand ska bygga på engagerade invånare och verksamma som tror på Eskilstuna. Det

Läs mer

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan

Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.

Läs mer

REMISS. REMISS Vision Kvibergs Park. Idrott & förening

REMISS. REMISS Vision Kvibergs Park. Idrott & förening REMISS Vision Kvibergs Park Idrott & förening Kvibergs Park är Sveriges främsta mötesplats där idrott, hälsa, kultur och utbildning förenas. Här skapas glädje, gemenskap och meningsfull fritid som bidrar

Läs mer

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD

Läs mer

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken

Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken Introduktion Välkomna Dagordning: 1. Vem är jag och varför står jag här? 2. Projektet Utvecklingsplan för Bjursås socken 1. Vad vill vi uppnå? 2. Hur skall vi jobba för att uppnå det? 3. Hur skall alla

Läs mer

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf

Herren behöver dem. Av: Johannes Djerf Herren behöver dem Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att fråga om någon vet vilken produkt som denna logga tillhör? (bild). Karlsson Klister, det som är känt för att kunna laga allt. Det lagade mina

Läs mer

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING

KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning

Läs mer

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN

ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN ALI, SARA & ALLEMANSRÅTTAN Allemansrätten är en fantastisk möjlighet för alla i Sverige att röra sig fritt i naturen. Men vi behöver också ta ansvar för natur och djurliv och visa hänsyn mot markägare

Läs mer

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ!

Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! Bjud hem värl en BLI VÄRDFAMILJ! YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Välkommen till Naturstig Miskarp

Välkommen till Naturstig Miskarp Välkommen till Naturstig Miskarp Naturstig Miskarp kom till under Mjölby Golfklubbs arbete med GEOcertifiering. Under arbetet såg man en möjlighet att skapa en lärorik naturstig för allmänheten som en

Läs mer

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé

Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vykort från Cucao, Isla de Chiloé Vi längtade ut till havet Océano Pacífico där vi trodde att vi kunde idka lite beach walking, dvs. vandring på stranden. Har man en gång provat detta vill man alltid tillbaka.

Läs mer

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster.

Busshållplats med markerad upphöjd yta, från öster. Framsida, mot järnvägen. Busshållplats med markerad upphöjd yta, från väster. 2. ANALYS 29 2.1 BESÖK För att få lite idéer på hur stationsområdet i Vårgårda kan utvecklas har jag valt att titta närmare på två andra stationer med liknande bakgrund. Jag har valt stationerna Herrljunga

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism

Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:2011-03-23 Diarienummer:2008-001 R Turismcheckens namn Elinor Krabbe Sökande (Namn/Förening) Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av

Läs mer

Sinnenas stig GNESTA

Sinnenas stig GNESTA Sinnenas stig GNESTA Välkommen till denna promenad där du ska få en sinnesupplevelse samtidigt som du får en härlig vandring i Gnestas vackra miljö. Fokus är på DIG och dina sinnen, tanken är att du ska

Läs mer

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet 2010.11.30 Journalnr 2009-5294 VÄGEN, en musikal om Malmköping SAMMANFATTNING De positiva effekter projektet har givit oss är följande, utan inbördes

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö

Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Fördjupad översiktsplan 12.1 Natur- och kulturmiljö Grönstruktur Landskapet runt är omväxlande. Skogsmarken dominerar men det finns även stora arealer med åkermark eller öppen mark. En levande landsbygd

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

LOKAL UTVECKLINGSPLAN

LOKAL UTVECKLINGSPLAN LOKAL UTVECKLINGSPLAN D E T T A Ä R E N L O K A L U T V E C K L I N G S P L A N F Ö R V Å R T F U N K T I O N - E L L A O M R Å D E V E D E V Å G S O M Ä R I D Y L L E N I B E R G S L A G E N M E D N Ä

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare

Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik. Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Det här är Centerpartiets Örnsköldsvik Ännu lite tryggare Absolut mera grönt Och väldigt mycket öppnare Centerpartiet är redan ett parti att räkna med i Örnsköldsvik. Vi har inte den formella makten, däremot

Läs mer

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling

Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Sammanställning av dialogmöten Landsbygdsutveckling Lillpite 2014-03-11 Om synpunkter eller frågor när det gäller sammanställningen, kontakta helena.lindehag@pitea.se Inledning: I Piteå kommun pågår flertal

Läs mer

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv 7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård

Tjänsteskrivelse. Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (5) Datum 2013-09-19 Vår referens Rebecka Olofsson Föreningssekreterare Tjänsteskrivelse rebecka.olofsson@malmo.se Ansökan om bidrag för spontanfotboll i Rosengård FRI-2013-1575

Läs mer

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet

Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Ett nytt sätt att se på Falköping Sveriges första Cittaslow har börjat värdesätta sin särart och identitet Allt är klätt i vitt denna vackra januaridag i Falköping, Sveriges hittills enda Slow City. Eller

Läs mer

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007

LANDSKAPSANALYS VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN. Fördjupning och tillägg till översiktsplanen MARELD LANDSKAP 2007 LANDSKAPSANALYS MARELD LANDSKAP 2007 VINDKRAFT PÅ TÖFTEDALSFJÄLLET OCH BURÅSEN Fördjupning och tillägg till översiktsplanen ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2008-06-18 bilaga 3 2 Metod Landskapsrummen har

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010-2011 Öppna förskolan Familjecentralen Noltorps enhet ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar Beskrivning

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Kl 16.00 söndagen den 22 mars i samma lokal, Föreningslokalen, är det årsmöte för Sockenrådet där alla Tolgbor har rösträtt och är varmt välkomna!

Kl 16.00 söndagen den 22 mars i samma lokal, Föreningslokalen, är det årsmöte för Sockenrådet där alla Tolgbor har rösträtt och är varmt välkomna! NY I TOLGS SOCKEN? Bott här ett tag, men har inte riktigt koll på vad som finns och sker i Tolg? Välkommen på info-träff söndagen den 22 mars kl 15.00 i Föreningslokalen! Nummer 1 2015 På plats finns glada

Läs mer

Vilja lyckas. Rätt väg

Vilja lyckas. Rätt väg Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte

Läs mer

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården

TallgårdenNytt. I huvudet på Linda. Alla vi på Tallgården TallgårdenNytt Månadsbrev mars-april månad 2012. Finns även att hämta på förskolans hemsida, www.mjolby.se Redaktör Pia Adlertz, pia.adlertz@mjolby.se I huvudet på Linda Hej alla föräldrar Äntligen börjar

Läs mer

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014.

MARS 2015. Företagsamheten 2015. Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen Jämtlands mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Eva-Märet Nordenberg, Böle Byskola. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. s län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem är företagsam?...

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

Eldsjälen Bengt Karlsson har vässat Västerberslagens UFO tidning till nya försäljningsrekord

Eldsjälen Bengt Karlsson har vässat Västerberslagens UFO tidning till nya försäljningsrekord Eldsjälen Bengt Karlsson har vässat Västerberslagens UFO tidning till nya försäljningsrekord Hos Bengt Karlsson, 67 år, väcktes ett starkt UFO intresse efter att han själv såg en flygande farkost 1989,

Läs mer

Svartlå mer än bara en by

Svartlå mer än bara en by Svartlå mer än bara en by Inflyttning Just nu pågår en generationsväxling i Svartlå. Äldre personer flyttar härifrån och barnfamiljer flyttar hit i deras ställe. Detta visar sig tydligt i statistiken för

Läs mer

Jonatan Nilsson Industriell Ekonomi, inriktning Energiteknik University of Illinois våren 2014 Urbana Champaign, Illinois, USA Mail: jonatni@kth.

Jonatan Nilsson Industriell Ekonomi, inriktning Energiteknik University of Illinois våren 2014 Urbana Champaign, Illinois, USA Mail: jonatni@kth. Jonatan Nilsson Industriell Ekonomi, inriktning Energiteknik University of Illinois våren 2014 Urbana Champaign, Illinois, USA Mail: jonatni@kth.se Jag insåg rätt fort efter jag hade börjat på Industriell

Läs mer

Renar och snöskotertrafik

Renar och snöskotertrafik Renar och snöskotertrafik www.snöskoterrådet.se Tips och råd om hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt om du möter renar på din färd Att komma ut i naturen en gnistrande vacker vårvinterdag

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen

Läs mer

Hej Millan! Bästa hälsningar. Bengt Lundquist. Ordförande i Magnarps Intresseförening Tel 070-6091609

Hej Millan! Bästa hälsningar. Bengt Lundquist. Ordförande i Magnarps Intresseförening Tel 070-6091609 Från: Bengt Lundquist Till: Millan Hagström Ärende: Grönstrukturplanen Datum: den 9 april 2013 13:43:32 Bilagor: Idébeskrivning nov 2012-MW.doc Magnarps Intresseförenings visionsplan för Magnarp 2013.docx

Läs mer

Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011

Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011 Rapport från besök i Rameshwari school, Khamare 14-16 oktober 2011 Jag, Jenny Adhikari, min man MadhuSudan, samt vår halvåriga dotter Agnes i sällskap med två svenska kvinnor vid namn Isabella och Veronique,

Läs mer

Markanvändning och bebyggelseutveckling

Markanvändning och bebyggelseutveckling TÄTORTERNA Markanvändning och bebyggelseutveckling ELLENÖ Utgångspunkter Om Ellenö Ellenö är kommunens sydligast belägna samhälle, cirka 6 kilometer söder om Färgelanda. Avståndet till Uddevalla är 2 mil.

Läs mer

KLASATORPET Förslag Klass 1

KLASATORPET Förslag Klass 1 Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning

Läs mer

Min mest spännande krigsupplevelse

Min mest spännande krigsupplevelse Min mest spännande krigsupplevelse LAURI TÖRNI: ASEVELI 1934-1954, Brother in Arms, (Vapenbroder) Jubileumspublikation, New York Fortsättnigskrig,1941-1944 Mars1943, Ontasjö (Ontajärvi), Öst-Karelen Korpral

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT

Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad

Läs mer

Barbro Björkhem. Barbro Björkhem

Barbro Björkhem. Barbro Björkhem Barbro Björkhem Barbro Björkhem 2012 Pilgrimssnäckor på stigen Copyright 2012, Barbro Björkhem Ansvarig utgivare: Barbro Björkhem Framställt på vulkan.se ISBN:978-91-637-0087-3 1 Innehåll Pilgrimssnäckor

Läs mer