Barnavårdsvett. 32:a årgången Nr 2, 2012 Juni

Transkript

1 Barnavårdsvett Utgivare: Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Adress: Uddevalla sjukhus, Uddevalla. Tfn: :a årgången Nr 2, 2012 Juni Innehållsförteckning: Utgivare: Centrala Barnhälsovårdsteamet sid 1 Studiedagar och informationsmöten sid 1 Sommarhälsning till BVC sid 2 Lika för alla? sid 3-4 Kvinnlig könsstympning sid 4-5 Du har rätt att säga nej! sid 5-6 Vita jordgubbar?! Tips för överkänsliga sid 6 Solråd för barn, 1177/barn och föräldrar sid 6-7 Barnsäkerhetsdag i Uddevalla sid 7-8 Riskprofilen, Din Säkerhet sid 8-9 Sammanfattning dietistträffar sid 9-11 Babyskyddsuthyrning på NÄL sid 11 NTF FyrBoDal har flyttat sid 12 Boktips sid Komjölksallergiträffar sid 14 Frågor och Svar sid Sommarschema MBHV-psykologerna sid 18 Sommarschema Centrala Barnhälsovården sid 19 Trevlig som m ar önskar Centrala B arnhälsovårdsteam et!

2 1 Utgivare av Barnavård s vett: Centrala Barnhälsovården, Primärvården FyrBoDal Centrala Barnhälsovården Uddevalla sjukhus Uddevalla Samtliga medarbetare kan nås genom teamassistenten. Per Möllborg per.mollborg@vgregion.se verksamhetschef samt mobil barnhälsovårdsöverläkare Nina Knutsson nina.knutsson@vgregion.se verksamhetsutvecklare Anna Magouli anna.magouli@vgregion.se dietist Mikaela Johansson mikaela.johansson@vgregion.se teamassistent Psykologtjänsten är vakant fax Studiedagar och informationsmöten för personal inom Barnhälsovården FyrBoDal hösten 2012 Då vi i skrivandets stund inte har alla datum fastställda återkommer vi med detta via vår hemsida och mail.

3 2 Sommarhälsning till BVC Att göra skillnad! De senaste 16 åren har jag arbetat med barnhälsovård på en övergripande nivå. För det mesta har det varit fantastiskt roligt och givande men det har också funnits perioder som varit jobbiga. Funderade ändå under dessa otaliga bilresor i Västra Götalandsregionen kring anledningarna till att man blir kvar länge på ett arbete. Föga förvånande kretsade tankarna kring meningsfullhet och känslan av sammanhang som forskaren Antonovsky skrivit om i boken Hälsans mysterium. När vi från centrala barnhälsovården reser runt till de olika BVC-enheterna så möter vi just engagemang och att BVC-personal upplever ett meningsfullt arbete. Att möta barn och föräldrar under barnens första år bygger viktiga relationer och en möjlighet att påverka och finnas där på ett positivt sätt. Många gånger ger personalen mer än vad det professionella åtagandet kräver och jag har otaliga exempel på hur man hjälpt familjer långt utöver vad man kan förvänta sig. Jag tror också att detta är den främsta anledningen till att föräldrar, även de som ofta har en misstro mot myndigheter, vårdgivare ändå i princip alltid går med sina barn på BVC och vänder sig dit när problem uppstår. Även de familjer där man gjort anmälningar kring omsorgssvikt enligt vår skyldighet kommer i regel tillbaka och förstår kärnan i att vi bryr oss och vill gott. En viktig kvalitetsfaktor som upplevs positiv av föräldrar är kontinuitet och något som vi enligt min åsikt borde fokusera mer på inom hälso- och sjukvården. Flera undersökningar har visat att få träffa samma person som är engagerad är mer avgörande än vilken vidareutbildning personen har. Den professionella kompetensen är alltid en viktig ingrediens men kan inte få fullt genomslag om den inte kombineras med förmågan att bygga bra relationer. Inom Fyrbodal har vi en låg personalomsättning inom barnhälsovården generellt vilket är en stark kvalitetsfaktor. När vi har gått igenom årets statistik kan jag också konstatera att barnhälsovårdens verksamhet inom Fyrbodal aldrig varit bättre sett som helhet. Vaccinationerna sköts föredömligt i hela området och vi har den högsta noterade täckningsgraden när det gäller MPR vaccinationen med 98% av barn födda Hembesöken har ökat, föräldrastödet växer och samarbetet med socialtjänst fungerar på många håll bättre än tidigare. Det enda som uppvisar sjunkande siffror är amningsfrekvensen men vi ser en tendens att det åtminstone planar ut och det finns flera idéer hur vi kan samverka med MVC, BB för att vända trenden. Fortfarande finns det dock områden som är dålig bemannade med BVC-sjuksköterskor och läkare i förhållande till antalet barn och vi kommer fortsätta att uppmärksamma verksamhetschefer och vårdgivare för att försöka förändra denna situation. Med ökad bemanning kommer också ökad kvalitet vilket vi har kunnat visa genom den årliga statistiken. Avslutningsvis vill vi inom centrala barnhälsovården önska er alla en härlig sommar med välförtjänt semester och jag är helt övertygad om att just du gör stor skillnad för många barn och deras familjer. Per Möllborg, verksamhetschef, barnhälsovårdsöverläkare

4 3 Lika för alla? social position och etnicitet som determinanter för amning, föräldrars rökvanor och kontakter med BVC Avhandling av Thomas Wallby Institutionen för kvinnors och barns hälsa Uppsala Universitet Barnhälsovårdens uppdrag är att minska dödlighet, sjuklighet och handikapp hos nyblivna mödrar och deras barn. Minska skadliga påfrestningar för föräldrar och barn samt att ge stöd till föräldrar. Genomföra hälsoövervakning till förskolebarn samt minska hälsoproblem för barnfamiljer och ge anpassad service. Sist men inte minst att uppmärksamma och förebygga sådant som kan hota barns hälsa i närmiljö och samhället. Vilka grupper har då det största behovet? Invandrarfamiljer, adoptivföräldrar, unga föräldrar, föräldrar med kognitiva svårigheter, ensamstående föräldrar, familjer med funktionsnedsättningar och familjer med låga inkomster. Övergripande syfte Att studera i vad mån barnhälsovården i Uppsala län når sårbara grupper av föräldrar och deras barn med, dels generella dels utökade insatser. Att undersöka hur två centrala bestämningsfaktorer för barns hälsa som barnhälsovården ägnar särskild uppmärksamhet, tobaksrökning och amning, fördelar sig i dessa grupper. Att utvärdera en regional BHV - databas Metod Registerstudier och datakällor användes. Analysen gjordes genom att mäta om variationen av en egenskap kan förklaras av en annan (t ex hur längd förklaras av ålder). Eller hur en faktor kan skilja sig åt mellan olika grupper (t ex hur risken av passiv rökning skiljer sig mellan olika inkomstgrupper). Resultat Rökning är vanligare förekommande bland fäder med utländsk bakgrund, i familjer med låga inkomster, hos unga mödrar och bland ensamstående föräldrar. Amning visar ingen skillnad mellan grupperna för den tidiga amningen men ensamstående mammor slutar oftare amma före sex månaders ålder och unga mödrar likaså. Kontakter med BVC visar att BVC når i stort sett alla småbarnsföräldrar med det generella programmet men att invandrarfamiljer, familjer med låga inkomster, unga och ensamstående deltar i lägre utsträckning i föräldragrupper. Slutsatser 1) Det krävs specifika och omfattande kunskaper för att arbeta med barnhälsovård vilket motiverar en särskild specialistutbildning i Child public health. 2) Ett tydligt beskrivet uppdrag av det psykosociala omhändertagandet med riktlinjer, metoder och vårdprogram. Kontinuerlig handledning, metodutveckling, forskning och datainsamling. 3) Det krävs tillräckliga resurser, kompetens, kontinuitet samt ett vårdtyngdsmått för en bättre resursfördelning. 4) Bättre tillvaratagande på kompetens, organisation med en genomgående kontinuitet såsom hel - BVC. 5) Barnhälsovården har en skyldighet att samverka vilket kräver prioriteringar, kunskap och planering, tydliga strukturer. Familjecentral ger många fördelar när det gäller samverkan.

5 4 forts. 6) Hembesöket är ett av grundredskapen inom barnhälsovården och fungerar som relationsskapande och stödidentifierande. 7) Föräldrastöd i grupp ger möjlighet till både kontakt och kunskap men är starkt socialt selekterande. Det finns också många brister när det gäller teknik, lokaler, fortbildning och handledning. 8) Att skapa en relation är en process som kräver tid, kontinuitet, tillit, ömsesidighet och en tilltro på den egna förmågan hos den man pratar med. 9) Samtalet som arbetsform innebär stor skillnad jämfört med att bara ge information. Det är viktigt med positiv förstärkning och att ge ökad självtillit. 10) Orems egenvårdsteori är en bra grund för att göra saker för patienten, att vägleda,stödja, och skapa en utvecklande miljö. Vill du läsa hela avhandlingen som är skriven på svenska hittar du den på Uppsala Universitet Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare BHV Inför sommaren vill vi uppmärksamma Kvinnlig könsstympning är förbjudet enligt svensk lag och straffbart i Sverige även när ingreppet utförs i ett annat land. Kan beställas från Socialstyrelsen. Kostar 68 kr. Kan också laddas hem. Finns på fyra språk exkl. svenska Utdrag ur Sammanfattningen Denna kunskapsöversikt riktar sig till personal inom socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola med mera, som på ett eller annat sätt kommer i kontakt med människor som har könsstympning som en del av sin kultur. Avsikten är att ge berörd personal möjlighet att förvärva och fördjupa sina kunskaper om kvinnlig könsstympning. Detta kan i sin tur leda till förbättrade metoder vad gäller omhändertagande och bemötande av kvinnor som könsstympats eller flickor som riskerar att könsstympas. Relevant lagstiftning beskrivs och det förebyggande arbetet poängteras. Könsstympning av flickor är förbjuden i Sverige. Man räknar med att mellan miljoner flickor och kvinnor i Afrika är könsstympade och att ytterligare 2 miljoner flickor varje år utsätts för ingreppet (WHO 2001). I Sverige utgör somalierna den största grupp som har könsstympning som tradition. Könsstympning av flickor har därför blivit synliggjort sedan slutet av 1980-talet, när somaliska flyktingar började komma hit. Seden finns dock även i andra länder; i exempelvis Eritrea, Etiopien och Gambia utövas traditionen i skild omfattning bland vissa grupper.

6 Forts 5 Flickor som har blivit, eller riskerar att bli, utsatta för någon form av könsstympning finns på många skolor runt om i landet, på grund av invandring till vårt land från länder där kvinnlig könsstympning är en sedvänja. All skolpersonal i Sverige har anmälningsskyldighet vad gäller misstanke och vetskap om kvinnlig könsstympning, och det är viktigt att personalen får utbildning och information om denna tradition. Många lärare är oroliga för att kontakten med flickan och föräldrarna skadas om man gör en anmälan. Lagstiftningen är dock mycket tydlig när det gäller skyldigheten att anmäla, och om inget görs finns risken att andra flickor inom familjen blir utsatta för samma smärtsamma övergrepp. Det är därför bra att utarbeta handlingsplaner och rutiner kring anmälningar och förfaringssätt. Det kan också vara bra att ha en gemensam policy på skolan kring hur man kan ta upp ämnet med eleverna både med dem som kan vara berörda och övriga. Socialtjänsten är en annan viktig aktör. Kvinnlig könsstympning är för socialtjänsten ett relativt nytt fenomen att hantera. Därav följer att det finns ganska ringa erfarenhet av att arbeta med denna problematik. Rapportens avsnitt om socialtjänsten beskriver bland annat utredningsförfarandet vid tre olika typer av ärenden: 1. om risken är överhängande att könsstympning sker 2. om föräldrarna har en positiv inställning till könsstympning 3. om stympning har skett. Socialtjänsten har också en viktig uppgift i det förebyggande arbetet. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Du har rätt att säga nej! ( broschyren finns att ladda ner på socialstyrelsens hemsida, den finns bara på svenska) Kvinnlig omskärelse kallas könsstympning för att visa att det är fråga om en stympning. Det är inte fråga om att bara göra om, utan något tas i de flesta fall bort från kvinnans kropp. 6 Forts Sammanfattning Den här skriften vänder sig till dig som är tjej och som kan komma att könsstympas. Den vänder sig också till dig som redan är könsstympad. Det finns hjälp att få. Det är förbjudet att könsstympa flickor i Sverige. Om man bor i Sverige är det också förbjudet att resa till ett annat land för att könsstympa en flicka. Den som har utfört ingreppet kan då dömas för detta i Sverige. Ingen har rätt att utsätta dig för kvinnlig könsstympning. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare

7 6 Vita jordgubbar?! Tips för överkänsliga Jordgubbar är det absolut populäraste bäret att äta i Sverige. Vissa reagerar på det röda färgämnet i jordgubbar, som heter Antoisan. Det finns dock både vita jordgubbar och vita smultron på samma sätt som det finns vita vinbär och gula hallon. De vita jordgubbarna är ännu inte så vanliga., men förutom att de ofta fungerar för allergiker finns det ytterligare en fördel om du odlar själv. Du slipper fåglarna för de luras att tro att de är omogna och låter bären sitta kvar. I Sydamerika växer den vita jordgubben vilt. Det kan vara svårt att hitta i den lokala plantskolan, men det går att beställa frön och plantor på Internet. Info ifrån (astma och allergiförbundet) Anna Magouli, dietist Solråd för barn-1177/barn och föräldrar Barns hud är mycket känsligare än vuxnas och blir lättare bränd i solen. Man ska skydda barnen med luftiga kläder och solkräm. Spädbarn ska helst inte alls vara i direkt solljus. Solråd för spädbarn Spädbarn, det vill säga barn under ett år, har nästan inget skydd mot solens strålar och ska helst inte alls vara i direkt solljus. Men om barnen är skyddade med kläder och solkräm är det ingen fara om de hamnar i solsken korta stunder under lek eller en tur i barnvagnen. När solen är som starkast, mellan klockan 11 och 15, bör spädbarn vara inomhus eller i skuggan. Undvik solen mitt på dagen På förmiddagar och eftermiddagar kan barn över ett år leka i solen om de har skyddande kläder och solskyddsmedel. Mellan klockan 11 och 15, när solen är som starkast, är det bra om småbarn undviker att vara på stranden, sjön eller på andra öppna platser. Om man är utomhus mitt på dagen kan man försöka vara på ett ställe med mycket träd som skyddar mot solens strålar. Vill man ändå vara på stranden när solen är som starkast kan man sätta upp ett parasoll eller ett enkelt tält, så att barnen kan få skugga en del av tiden.

8 Forts 7 Fråga om råd Om barnet har bränt sig eller mår dåligt av för mycket sol, och man är osäker på vad man ska göra, kan man kontakta barnavårdscentralen eller vårdcentralen. Man kan också kontakta Sjukvårdsrådgivningen (1177) på telefon. Man bör kontakta vårdcentralen om barnet har svåra soleksem. Det gäller också om barnet har fått en kraftig brännskada där det har bildats blåsor på huden. Barnsäkerhets dag i Uddevalla Vårens regiongemensamma utbildningstillfälle för barnhälsovårdens personal startade i Uddevalla den 23/5. Kristina Jansson från NTF i Vänersborg talade om olika bilbarnskydd och stolar. Vikten av att sätta på bältet på rätt sätt vare sig vi använder stolens eller bilens bälte. Vi fick ta del av en film med krockande bilar och där se skillnaden mellan att åka i framåtvänd visavi bakåtvänd bilbarnstol. Vi såg också vådan av att sätta bilbältet under armen istället för över axeln. Åsa Olsson från MSB (myndigheten för samhällsskydd och beredskap) började med att hänvisa till Anna Carlssons avhandling Child injuries at home där hon visar att informationen från BVC gör att föräldrar ändrar sitt beteende. Hon gjorde en genomgång taget från socialstyrelsens dödsorsaksskaderegister (länken) För de minsta barnen är det vanligast med fallskador, förgiftningar och brännskador i form av skållningsskador. När barnen blir äldre tillkommer kvävning, drunkning, idrotts- och fritidsskador. Patientregistret visar att skadefrekvensen de senaste åren ökat (cirka 20% under tre år)för de minsta barnen 0 1 år. Orsaken till ökningen blev en källa till diskussion bland åhörarna. Några av de anledningar som fördes fram som tänkbara var bland annat en ökad invandring, att man idag ständigt är uppkopplad, en ökad stress, gåstolar, en öppen planlösning, varma kaminer, pooler och dammar utan skydd, spishällar som saknar skydd och höga matstolar som används utanför matsituationen. Är pappor farliga? Åsa redovisade en rapport som Karolinska Institutet gjort där man under åren såg att pappaledigheten tredubblades. Under samma period halverades skador på barn 0-2 år. Slutsatsen man dragit är att det inte är någon skillnad i skadefrekvens vare sig det är mamma eller pappa som är hemma med barnen. Är olyckor vanligare bland invandrare? Man tittade på fyra årgångar barn födda 1990, 1995, 2000 och Referensen var svenskfödda barn som fick 1,0. Man jämförde alla skadetyper och det visade sig att utlandsfödda barn fick 0,82, 0,79, 0,76 och 0,72. Endast i samband med drunkningsolyckor var utlandsfödda överrepresenterade. Antalet olyckor med gåstolar är 400 per år och utför en trappa åker ett barn per dag. Från skötbordet ramlar två barn per dag. Bland åhörarna diskuterades vad göra. Ett förslag som kom var att länka i Barnets hälsobok till t ex Det är också viktigt att ge tidig information om gåstolens risker. Sedan handlade det om drunkning. Det finns en bra film om det på din säkerhet. Tio barn per år drunknar. Det är tillsammans med trafikolyckor den vanligaste dödsorsaken 0-6 år. VG-regionen ligger högst Sverige. De vanligaste olyckorna sker nära hemmet, vid stranden eller vid en pool. Särskilt utsatt är barn som härstammar från mellan östern, barn till ensamstående föräldrar och barn med epilepsi. Föredragshållaren påminde om det obehagliga i att barn drunknar tyst och snabbt.

9 8 forts Maria Stridsberg från Konsumentverket frågade - är det ok att barn skadar sig? Hon gav svaret att det är ok med små skador men inte skador som ger men för livet. Det är viktigt med produktsäkerhet. Konsumentverket tar emot anmälningar om barnprodukter och utför marknadskontroller. Man har också i sitt uppdrag att samarbeta med andra myndigheter. Hon gav oss en lista över de mest olycksdrabbade produkterna mellan åren : - Höga barnstolar 800 fall/år - Barnvagnar 600 fall/år - Skötbord 600 fall/år - Gåstolar 350 fall/år - Barnsängar 150 fall/år - Nappar 95 fall/år - Barngrindar 80 fall/år Hon rekommenderade att testcylinder ska finnas på varje BVC. Den går att beställa gratis på Konsumentverket. På konsumentverkets hemsida finns mycket matnyttigt att läsa. Till sist fick vi veta att import av en produkt tillverkad i ett land utanför EU gör importören till tillverkare det vill säga med tillverkarens ansvar. Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Om risker i hemmet och på fritiden DinSäkerhet.se har gjort en ny interaktiv film som kallas Riskprofilen. Filmen ska hjälpa föräldrar att uppmärksamma risker för barn i hemmet. Testa din förmåga att upptäcka risker för barn i hemmet! Så här funkar Riskprofilen: Du som spelar utsätts för en rad riskfyllda situationer som sker parallellt i filmen. Genom att dra muspekaren bestämmer du själv vilken scen du vill se mest av. Din riskprofil baseras på vilka risker du uppmärksammat mest och din kunskap om dem. Spela spelet: Visste du att hemmet är den plats där flest barn skadar sig? Lär dig mer om barns risker i hemmet: DinSäkerhet.se är Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) målgruppsanpassade webbplats till privatpersoner.

10 Forts 9 Webbplatsen svarar på frågor om bland annat: Barnsäkerhet Äldresäkerhet Brandsäkerhet Farliga ämnen hemma Naturens påverkan Säkerhet vid fritidsaktiviteter och resor Informationssäkerhet Din beredskap vid olycka och kris Här finns DinSäkerhet.se i sociala medier Facebook.com/dinsakerhet.se Twitter.com/Dinsakerhet DinSäkerhet.se har också en egen spellista på YouTube där webbplatsens alla filmer finns. Adressen till kanalen på YouTube är Youtube.se/msb Välj spellista DinSäkerhet.se Nina Knutsson, verksamhetsutvecklare Sammanfattning dietistträffar vt Nu är dietistträffarna för vt-2012 genomförda. Träffarna har utgått ifrån det regiongemensamma primärpreventiva programmet och Livsmedelsverkets rekommendationer för små barn och arbetet med detta i praktiken. Primärpreventivt program Samtliga grupper har diskuterat kring att hitta ett bra sätt att arbeta med materialet tillsammans med föräldrarna, (så att det inte bara stoppas ner i barnvagnen på väg hem.) Det är mycket text i materialet. En utmaning ligger i att ställa frågorna till föräldrarna och lyssna på vad de säger och att sedan använda texten som ett stöd i samtalet där det behövs fyllas på med kunskap. Texten kanske kan vara bra när de kommer hem och den andre föräldern frågar om vad de talat om på BVC. Inplastade skrivbordsex finns att beställa av CBHV FyrBoDal, för er som behöver nya. Materialet finns också att beställa på andra språk än svenska. Det finns Arabiska, Spanska, Engelska, Sorani, Turkiska och Somaliska. Synpunkter gällande bra tillfälle att genomföra samtalen togs upp. På vissa ställen är ettårskontrollen alltför omfattande för att utrymme ska finnas för detta. Många tyckte då att det passade bättre vid 18-månaderskontrollen. Efter två-årskontrollen upplevde personalen att vissa barn redan fått dåliga matvanor och att det därför var viktigt att mota Olle i grind vid 18- månader. Vi tittade också på VG-regionens film tillsammans och diskuterade kring den. Tanken är att den ska kunna användas i föräldragrupper för att starta igång samtalet. Övervikt: Att prata om Mat/aktivitet och viktutveckling med föräldrar till barn som har övervikt kan vara känsligt och behov finns att diskutera detta mer och utbyta erfarenheter kollegor emellan.

11 10 forts Vid BMI-4 år kan frågan uppkomma och då är det samtidigt mycket annat som ska gås igenom. Fetma föranleder ju läkarebesök, men ett nytt besök för att tala mer om BMI vid övervikt kan vara ett sätt att arbeta. Kan också vara bra om man kan tala med båda föräldrarna. En fråga som kom upp var hur mycket barnet medvetandegörs angående vikt kopplat till mat etc. Det kan tex vara svårt/olämpligt att tala om övervikt och gränssättning om barnet är i rummet. En annan fråga är hur föräldrarna uttrycker sig hemma. Viss rädsla för försämrad kontakt med föräldrarna om man tar upp barnets övervikt förekommer också. Dryck uppgavs ofta vara inblandat både när det handlade om matkrångel och vid övervikt. Att våga sluta nattamma/ge välling på natten till barn som matkrånglar kan vara svårt. Likaså att inte ge välling istället för mat. Vissa barn dricker sig mätta på ett glas mjölk innan maten. Inte sällan kan det löna sig att se över hur mycket och vad de överviktiga barnen dricker. Ibland dricker de betydligt mer än ca 5 dl mjölk/mjölkprodukter per dag och det är en relativt enkel förändring att genomföra en minskning. Material som kan användas är Lätta tips 4-6 år och för enkla näringsberäknade recept finns MENY att ladda ner på CBHV:s hemsida. (Ladda ner hela till er själva om ni vill, så kan ni skriva ut recept till föräldrar som efterfrågar detta.) Matkrångel: Arbetssätt och patientfall/erfarenheter gällande matkrångel diskuterades. Material gällande matkrångel finns på vår hemsida. Materialet är uppdelat i faktorer som handlar om matsituation och faktorer som handlar om praktiska mattips. En matdagbok finns också att skriva ut. Vi talade om vikten av att arbeta utifrån ett MI-perspektiv och behovet av fingertoppskänsla, oavsett material, i samtal med föräldrar/barn. Nya råd ifrån Livsmedelsverket: Kort diskussion kring de nya kostråden. I stort innebär de inget nytt, men många ansåg ändå det som positivt att barnen inte behöver äta samma livsmedel i flera dagar och tror att matintroduktionen kommer bli mer naturlig nu. På vissa ställen har dock personalen märkt att det kan bli en utmaning att få föräldrarna att erbjuda nyttiga smakprov och inte söt yoghurt och glass. När vi säger att det är bra att barnet lär sig att äta familjens mat menar vi i de fall den är hälsosam inte fruktyoghurt och pommes frites. Ett annat tänkbart problem med rådet att äta samma livsmedel i flera dagar har tagits bort är att barn sällan reagerar på rotfrukter, och spannmål som normalt ingått i vår traditionella barnmatsintroduktion. Om man börjar med lite vad som helst ifrån tallriken som kanske är halvfabrikat etc är det mycket ett litet barn kan reagera på vad ska man sedan utesluta? Vi talade även om att vegankost var ok till barn. OBS! Här måste vi vara observanta på att föräldrarna är kunniga, då risken för näringsbrist är högre i dessa grupper. Här måste barnen få tillskott av bla B12. Ibland tycker föräldrarna att det är ok att barnet dricker mjölk eller äter ägg/fisk etc och då kan man vara lugnare. En vegetarisk kost kan ibland vara minus kött, men utan fiberrika grönsaker/baljväxter och då är det svårt att få tillräckligt med näring. Synpunkter på D-vitamin ifrån en veckas ålder framfördes gällande lilla infobladet med bilder som bör göras om med korrekt info. Ibland är det svårt att få föräldrar att förstå varför de ska ge barnen lättmjölk. Det är då viktigt att förtydliga att det handlar om fettkvalitet och inte att vi ska ta bort fett ifrån barnens mat. De kan få fett i maten i form av rapsolja etc som är lätt att smyga bort när de inte behöver det längre.

12 Forts 11 Nya broschyrer gällande kostråd för spädbarn och för små barn, gällande de nya kostråden finns att beställa på Livsmedelsverkets hemsida. Där finns även personalhandledning att ladda ner. Se över er version med jämna mellanrum så ni har de senaste ändringarna. Livsmedelsverket har gjort en film gällande kostråden. Den är ca 6 min lång och kan också ses i tre kortare varianter. Filmen får alla BVC utsända via centrala barnhälsovården. Vi tittade på filmen tillsammans och diskuterade innehållet. Komjölkinfo till ammande mammor: Materialet finns nu på vår hemsida. Tack för visat intresse och givande diskussioner! Ser fram emot att träffas igen i höst! Anna Magouli, dietist Babyskyddsuthyrningen på NÄL Även denna sommar kommer öppettiderna för att hyra babyskydd i personalbutiken vara begränsade, här är öppettiderna för babyskyddsuthyrningen i sommar: Vecka Vecka Veckorna 29, 30 och Hälsningar Kristina Kristina Jansson, informatör/projektledare Fabriksvägen Trollhättan Tel: , växeln kristina.jansson@ntf.se

13 12 Boktips! Flyttat!!! NTF FyrBoDal har flyttat och finns numera i Trollhättan. Den nya adressen är: NTF FyrBoDal Fabriksvägen Trollhättan Nytt telefonnummer: Det här är en varm, humoristisk och allvarsam bok om barn mellan noll och fem år. Malin Alfvén och Louise Hallin, kända från radioprogrammet Knattetimmen, svarar på föräldrars små och stora frågor kring mat, sömn, beteende, relationer och utveckling. Hur gör man när måltiderna blir en maktkamp, när man blir galen av sömnbrist eller när barnet inte vill träffa farmor och farfar? Dessa och 127 andra frågor besvaras på ett respektfullt, klokt och inkännande sätt som stärker såväl föräldrar som barn. Boken vänder sig till alla som inte tycker att föräldraskapet är enkelt och självklart. Även för dig som arbetar på BVC och i förskolan är boken ett användbart verktyg både som stöd i arbetet och att rekommendera till föräldrar. Malin Alfvén är leg. psykolog med inriktning på barn och föräldrar. Louise Hallin är leg. barnmorska och leg. psykoterapeut med specialistutbildning i barn- och ungdomspsykiatri.

14 Forts. 13 Stimulerande tv-program och fantasieggande filmer, i lagom utsträckning, kan vara bra för barnet. Däremot kan barn som tittar mycket på tv och film få problem med uppmärksamhet, sömn och socialt beteende. Problemet är om den totala så kallade skärmtiden går ut över barnets tid för lek, läsning och social samvaro. Små barn, tv, filmer och dataspel ger fakta och råd till föräldrar om tv-, filmtittande och dataspel. Den tar upp vad som kan vara stimulerande för barnet och vad som är olämpligt. Broschyren är skriven av Hugo Lagercrantz, professor i barnmedicin vid Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm. Broschyren hette tidigare Små barn och teve-tittande. Denna andra upplaga har uppdaterats med nya rön kring tv-, filmtittande och dataspel. Lagercrantz Hugo Ett maskrosbarns berättelse När Morgan Alling skildrade sin tuffa barndom i radioprogrammet Sommar år 2009 blev gensvaret enormt. Kanske för att ingen hade anat att den glada, spexande, populära skådespelaren hade en annan sida. Att det bakom skratten även fanns en stor sorg. Kriget är slut är en gripande skildring av ett maskrosbarn som inte bara klarade sig utan har lyckats vända motgångarna till en styrka. Med stor detaljrikedom och tidsatmosfär tecknar Morgan Alling ett porträtt av en pojke som överlever tack vare sin humor och sin längtan efter revansch. "Det här är en brutal och osentimental sanning, en dörr som slås upp på vid gavel och blottar familjeförhållande många av oss inte tror existerar. Allings berättarröst hörs tydligt genom boken, det är nästan som att han personligen sitter och berättar sin historia." Mama "Jag kommer ibland att tänka på Susanna Alakoskis 'Svinalängorna'.... en biografi som inte duckar eller tar några omvägar ens runt det som fortfarande måste göra ont att berätta om." Borås Tidning Morgan Alling

15 14 KOMJÖLKSALLERGITRÄFFAR Hösten 2012 Du som förälder eller annan anhörig (far- eller morförälder, dagmamma, förskolepersonal) är välkommen till en träff där vi pratar om mat för barn med komjölksallergi. Lokal: Barnmottagningen, NÄL, Trollhättan Alternativa tider: Onsdag 22 augusti Onsdag 19 september Onsdag 17 oktober Onsdag 14 november Onsdag 12 december Samma program alla dagar Klockan: Ur innehållet: Hur läser vi ingrediensförteckningen? Vad finns det för komjölksersättningar och hur kan de användas? Exempel på andra mjölkfria produkter. Behövs extra kalk? Anmälan skall göras i förväg på telefon senast dagen innan. Aktuell dag anmäler ni er på Barnmottagningen senast kl Kom gärna utan barn. Observera att träffen är för anhöriga till komjölksallergiska/överkänsliga barn. Multiallergiska barn träffar efter remiss dietist vid enskilt besök. Välkomna! Frida Hoas leg dietist Turid Osland Johansson leg dietist

16 Frågor & Svar 15 Fråga: Invandrarfamilj med pojke på 5½ vecka som önskar omskärelse utifrån religiös övertygelse. Kan vi remittera patienten eller skall vi skriva remiss till Stockholm då vi hört att ingreppet utförs där. Svar: Denna fråga är som ni vet mycket omdebatterad. Barnläkarföreningens etiska råd har gett sin syn och i princip har inga vårdgivare i Västra Götalandsregionen erbjudit omskärelse på grund av religiösa skäl trots att Västra Götalandsregionen politiskt har sagt ja. Ett upphandlingsförsök gjordes förra året men man fick inte in några anbud. Nu verkar det ändå som att vår länssjukvårdsklinik, det vill säga NU-sjukvårdens kirurgklinik, erbjuder operation på ovan nämnda grunder. Föräldrarna betalar ingreppet själva och kostnaden är enligt uppgift 2500 kronor. Att man skall betala själv följer regionens beslut. Om NU-sjukvårdens kirurgklinik även kommer att ta emot andra patienter från regionen kan jag inte uttala mig om. Frågan är ställd men har inte fått något svar ännu. Min uppmaning till er på BVC inom NU-sjukvårdens upptagningsområde är att skicka en remiss till kirurgkliniken, NÄL med ovanstående frågeställning så verkar det som att operationen utförs i nuläget. Ytterligare alternativ finns i Stockholm på en privat klinik med barnkirurgisk kompetens (Läkarhuset Odenplan) som har lång erfarenhet av ingreppet och vill föräldrarna vända sig dit krävs inga remisser utan de får själva ta den kontakten. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Fråga: Flicka som är 8 månader och som fick sin första Pentavac vid 3 månaders ålder. När hon var 6 månader upptäcktes det att hon tillhörde riskgrupp TB och hepatit B och därför fick hon Infanrix Hexa. Nu är frågan hur vi kan ge henne ett bra hepatit B-skydd samtidigt som den vanliga primärvaccinationen pågår. Svar: Inte en helt ovanlig fråga. Vi har ett bra system med att man redan på BB identifierar barn med ökad risk för tuberkulos och hepatit B med ett frågeformulär som barnläkaren vid utskrivning fyller i. Ibland missas det men det sker ganska sällan och någon enstaka gång noterar inte BVC att det är ett riskbarn. Hepatit B-vaccinationen består av tre sprutor och i det här fallet får flickan sin första dos i samband med Infanrix Hexa vid 6 månaders ålder. Min rekommendation är att man nu ger en Engerix B så fort som möjligt och sedan en ny Infanrix Hexa när flickan är cirka 13 månader så har hon ett fullgott hepatit B-skydd. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Fråga: En pojke som är 18 månader som har vattenkoppor. BVC-sjuksköterskan undrar hur länge man skall vänta med att MPR-vaccinationen. Svar: Vattenkoppor interagerar inte med några av beståndsdelarna i MPR/MMR-vaccinationen. Jag tycker att man skall ge vaccinationen när pojken har hämtat sig från sin varicella och mår bra. Det är inte så ovanligt med feber 5-12 dagar efter MPR-vaccinationen så det kan ju vara skönt om han haft tid att hämta sig. Skall man resa utomlands så tycker jag att man ger MPR fortast möjligt. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare

17 16 Forts Fråga: BVC-sjuksköterska som undrar om man kan tidigarelägga första vaccinationstillfället för att få sommaren att fungera bättre arbetsmässigt med tanke på ledigheter och färre personal i tjänst på BVC. Svar: Man kan absolut påbörja första vaccinationsdosen vid 2 månaders ålder istället för 3 månader. Däremot är det viktigt att man håller intervallen med minst två månader mellan dos 1 och dos 2 samt sex månader mellan dos 2 och dos 3. Detta för att få ett adekvat antikroppssvar och bästa skydd. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Fråga: En mamma som är mycket tveksam till att vaccinera sitt barn överhuvudtaget. Hon vill inte diskutera mer med BVC-sjuksköterskan eller BVC-läkaren. Kan hon remitteras till mig för vidare diskussion då det verkar finnas en öppning för detta. Svar: Jag har sedan många år tillbaka en vaccinationsmottagning på Barnmottagningen i Uddevalla för dels biverkningar kring vaccinationer men också en möjlighet för föräldrar att diskutera kring vaccinationer om dess för- och nackdelar. En förutsättning för att det skall bli ett bra möte är att det finns någon öppning och vilja hos föräldrarna att diskutera frågan. Man skall alltså inte tvinga dit föräldrarna utan är de helt övertygade att inte vaccinera sina barn får man respektera det och ge information att om de alltid är välkomna att höra av sig åter. De föräldrar jag träffar på Barnmottagningen brukar ofta komma fram till att ge sina barn åtminstone stelkramp, difteri och polio. Detta får ges i separata doser och vi håller i den hanteringen från Barnmottagningen. Föräldrarna informeras om att de får betala vaccinet själva samt en mindre administrationsavgift. I en del fall väljer de att följa det vanliga basprogrammet och då gör de det via sin vanliga BVC. Det är inte så sällan vi får återbud från familjer och det beror nog oftast på att de inte varit tillräckligt motiverade för att ta en diskussion. På nätet cirkulerar mängder av uppfattningar kring vaccinationer som inte har vetenskapligt stöd. Erfarenheten är att en del är pålästa men andra behöver en mer grundlig genomgång över hur vaccinationer fungerar, vilka sjukdomar som finns globalt och hur eventuella biverkningar ser ut. Jag vill alltid ha en remiss till Barnmottagningen i mitt namn till Uddevalla sjukhus så att remissen kan registreras, datajournal kan läggas upp och att kallelse sker på rätt sätt. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Fråga: Det har diskuterats på vår BVC om det blir allmän hepatit B-vaccination i Västra Götalandsregionen. Det är flera landsting i Sverige som har tagit beslutet om att erbjuda kostnadsfritt hepatit B- vaccination dvs kombinationsvaccin erbjuds med hepatit B ingående. Hur ser det ut hos oss? Svar: Diskussionen är inte ny utan har varit aktuell de sista 10 åren. Vi har diskuterat med smittskyddsenheten i regionen angående frågan och det finns en klar och positiv hållning till detta från både oss inom barnhälsovården och smittskyddet. Det är dock ett politiskt beslut och i nuläget har vi inget som tyder på att detta kommer att ske inom den närmaste tiden. Min personliga uppfattning är att det bästa är om vaccinationsbeslut blir nationellt gällande och att Socialstyrelsen beslutar.

18 Forts 17 Samtidigt såg vi att när pneumokockvaccination erbjöds kostnadsfritt i vissa landsting så skyndades det nationella beslutet på att erbjuda detta inom allmänna kostnadsfria barnvaccinationsprogrammet (oktober 2008). Så möjligen kan de landsting som går före skynda på processen för ett nationellt beslut. Per Möllborg, barnhälsovårdsöverläkare Frågor och svar: Oxalsyra i rabarber. Kan små barn äta rabarber? Rabarber innehåller oxalsyra. Oxalsyra innehåller flera giftiga ämnen och hämmar bla upptaget av kalcium. De flesta förgiftningsfallen bland barn på grund av rabarber är förknippade med att barnet konsumerat bladen som innehåller mkt högre halter oxalsyra än stjälken. Oftast gäller det mildare symptom från magtarmkanalen i form av kräkningar, diarré som upphör efter ett par timmar. De toxikologiska effekterna av oxalsyra är antingen lokala frätskador, eller njurskador. Om stora mängder kalciumoxalat bildas i kroppen kan bla hypokalcemi uppstå. Positiva effekter av tillagning kan vara att oxalsyra i spenat och rabarber löses ut vid kokning och blanchering och därmed förhindras att svårlösliga kalciumföreningar bildas. På så sätt ökar tillgängligheten av kalcium. Livsmedelsverket gör bedömningen att det inte är befogat med råd till spädbarn- och småbarnsföräldrar vad gäller oxalsyra i rabarber, då en normal konsumtion av rabarber inte utgör någon risk för spädbarn- och småbarn. Veganer och vegetarianer som kanske redan har lågt kalciumintag kan dock vara en riskgrupp. Anna Magouli, dietist Fråga: Gammaldags mjölk- är den pastöriserad? Svar: Ja, den är sk lågpastöriserad. Lågpastörisering är den vanligaste pastöriseringen. Så ur bakteriesynpunkt är det helt ok med gammeldags mjölk. Däremot är det inte den mjölken som rekommenderas av andra skäl. Anna Magouli, dietist Fråga: Kan man ge färskpotatis till barn under ett år? Ska de skalas i så fall? Svar: Aktuell fråga nu med midsommar i tankarna På sommaren kan det ibland vara svårt att hitta annan potatis än färskpotatis i affären. Att all grön/skadad potatis innehåller solanin som är giftigt vet de flesta. Varken barn eller vuxna ska äta grön potatis. Visst kan man nöja sig med att ta bort en liten skadad del som endast är lätt missfärgad, men mitt råd är ändå att slänga hela potatisen eftersom det är svårt att veta hur stor marginal man ska ha. Det man sällan tänker på är att det även finns en liten mängd solanin i all potatis strax under skalet. Därför bör man skala all potatis till barn under ett års ålder, även färskpotatis. Visst är de allra minsta färskpotatisarna söta, men det finns ingen anledning att ge just dessa till de minsta barnen, (mycket skal på väldigt liten potatis), utan tvärtom. Ta en stor färskpotatis istället, skala den och dela den i bitar eller mosa till de små barnen. Anna Magouli, dietist

19 Semesterschema för Psykologverksamheten inom MBHV 2012 v 24 v 25 v 26 v 27 v 28 v 29 v 30 v 31 v 32 v 33 v 34 v 35 Marie Skårman Munkedal Marie Sandén Vänersborg Elin Alfredsson Vänersborg Gunnel Bäck Strömstad/Tanum Åsa Löfgren Thn/Lilla Edet Elisabeth Berger Lysekil/Uddevalla Jill Bengtsson sjukskriven Marianne Wallin Orust/Uddevalla Marina Cavenius Dalsland Helena Klint Uddevalla Karolina Haglund föräldraledig Sofia Lantz Trollhättan Julia Hamon Sotenäs Mari Hillefors Assistent Per Möllborg Verksamhetschef * * * * *I tjänst fredagar v Om ordinarie psykolog har semester välj tjänstgörande psykolog närmast geografiskt. Mari Hillefors Vänersborg

20 Semester och ledighet under sommaren 2012 för Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vid behov av kontakt, vänd dig till den av oss som är i tjänst, verksamhetschefen och teamassistenten kan även mailas då vi kollar mailen även på semestern. Namn Telefonnummer V 23 V 24 V 25 V 26 V 27 V 28 V 29 V 30 V 31 V 32 V 33 V 34 V 35 Per Möllborg, BHV-överläkare per.mollborg@vgregion.se X X X X X Nina.knutsson, vårdutvecklare sem nina.knutsson@vgregion.se X X X X Mån-tis Anna Magouli dietist anna.magouli@vgregion.se fp fp X X X X Mikaela Johansson, teamassistent fp Ons-fre mikaela.johansson@vgregion.se fax X X X X fp mån X = semester fp = föräldraledig Per Möllborg är i tjänst fredagar v 30-33