Bostadsmarknaden för studenter och andra unga vuxna i Uppsala Evidens

Transkript

1 Bostadsmarknaden för studenter och andra unga vuxna i Uppsala Evidens 1

2 Stark mediabild av skriande bostadsbrist för studenter 2

3 Innehåll En ny ekonomisk geografi och efterfrågan på Uppsalas bostadsmarknad Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur inklusive prognos för de närmaste tio till tjugo åren fokus på unga vuxna Beskrivning av unga vuxna och unga vuxnas boende, ekonomi och boendepreferenser idag en heterogen grupp Studenternas boendevillkor Inkomstutveckling och bostadskostnader studenterna halkar efter Marknadsaktörer och sökstrategier Demografisk och ekonomisk bostadsefterfrågan Sammanfattande slutsatser 3

4 En ny ekonomisk geografi och efterfrågan på Uppsalas bostadsmarknad 4

5 Självförstärkande tillväxt i stora regioner Nya ekonomiska geografin Klassisk teori Marknadspotentialer Faktortillgångar Geografisk marknadspotential Växande marknad Attraktivitet för företag med skalfördelar Lokalisering av företag med skalfördelar 5

6 Stark befolkningstillväxt i storstadsregionerna Procent /år 2,0 Årlig procentuell befolkningstillväxt i landets lokala arbetsmarknader ,5 1,0 1,0 0,5 0,0 0,1 0,2-0,5-0,5-1,0-1,5-1,1-2, Källa: SCB och Evidens Storlek (Antal invånare) 6

7 Endast i storstadsregionerna blir de unga vuxna fler Procent /år 1,0 Årlig procentuell befolkningstillväxt i åldersgruppen år i landets lokala arbetsmarknader ,5 0,5 0,0-0,5-0,5-1,0-0,8-1,5-2,0-2,0-1,8-2, Källa: SCB och Evidens Storlek (Antal invånare) 7

8 21-24 åringar flyttar till storstadsregionerna Procent /år 1,5 Årlig procentuell befolkningstillväxt i åldersgruppen år i landets lokala arbetsmarknader ,0 0,8 0,5 0,2 0,0-0,5-0,2-1,0-0,8-0,8-1, Källa: SCB och Evidens Storlek (Antal invånare) 8

9 Även åringar flyttar till storstadsregionerna Procent /år 1,0 Årlig procentuell befolkningstillväxt i åldersgruppen år i landets lokala arbetsmarknader ,5 0,3 0,0-0,5-1,0-1,5-1,2-1,0-2,0-2,5-2,5-3,0-2,9-3, Källa: SCB och Evidens Storlek (Antal invånare) 9

10 2001:4 2002:1 2002:2 2002:3 2002:4 2003:1 2003:2 2003:3 2003:4 2004:1 2004:2 2004:3 2004:4 2005:1 2005:2 2005:3 2005:4 2006:1 2006:2 2006:3 2006:4 2007:1 2007:2 2007:3 2007:4 2008:1 2008:2 2008:3 2008:4 2009:1 2009:2 2009:3 2009:4 2010:1 2010:2 2010:3 2010:4 2011:1 2011:2 2011:3 2011:4 2012:1 Höga flyttnetton i samtliga stora regioner Antal personer Flyttnetto i storstadsregioner Glidande medelvärde Källa: Evidens och SCB Stockholmsregionen exkl Ua Uppsalaregionen Malmöregionen Göteborgsregionen 10

11 2001:4 2002:1 2002:2 2002:3 2002:4 2003:1 2003:2 2003:3 2003:4 2004:1 2004:2 2004:3 2004:4 2005:1 2005:2 2005:3 2005:4 2006:1 2006:2 2006:3 2006:4 2007:1 2007:2 2007:3 2007:4 2008:1 2008:2 2008:3 2008:4 2009:1 2009:2 2009:3 2009:4 2010:1 2010:2 2010:3 2010:4 2011:1 2011:2 2011:3 2011:4 2012:1 Fortsatt högt födelsenetto Antal personer Födelsenetto i storstadsregionerna Glidande medelvärde Källa: Evidens och SCB Stockholmsregionen exkl Ua Uppsalaregionen Malmöregionen Göteborgsregionen 11

12 2002:1 2002:2 2002:3 2002:4 2003:1 2003:2 2003:3 2003:4 2004:1 2004:2 2004:3 2004:4 2005:1 2005:2 2005:3 2005:4 2006:1 2006:2 2006:3 2006:4 2007:1 2007:2 2007:3 2007:4 2008:1 2008:2 2008:3 2008:4 2009:1 2009:2 2009:3 2009:4 2010:1 2010:2 2010:3 2010:4 2011:1 2011:2 2011:3 2011:4 2012:1 Kraftigt stigande bostadsefterfrågan i Uppsala de senaste 10 åren Kr/kvm Bostadsrättspriser i utvalda kommuner 2002:1-2012:1. Fasta priser 2012: Källa: Evidens och Värderingsdata Uppsala kommun Örebro kommun Västerås kommun Upplands Väsby Sigtuna kommun Norrtälje kommun Vallentuna kommun Österåkers kommun Linköpings kommun 12

13 Ökad arbetspendling till Stockholm från Uppsala Antal Antalet inpendlare till Stockholms kommun Uppsala+Knivsta Källa: SCB och Evidens 13

14 Bostadspriserna i Uppsala närmar sig Stockholms närförort dvs integrationen med Stockholms LA ökar Kr/kvm Bostadsrättspriser i Uppsala Fasta priser 2011: Ökning 55 % Ökning 67 % 78 % av priset % av priset Källa: Värderingsdata och Evidens Uppsala kommun Stockholms närförort 14

15 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur inklusive prognos för de närmaste tio till tjugo åren fokus på unga vuxna 15

16 Hög befolkningstillväxt i Uppsala men avtagande trend Procent Årlig procentuell befolkningstillväxt i Uppsala kommun, Uppsalaregionen samt Hela landet, år ,4 2,2 2,0 1,8 1,6 Procent per år i genomsnitt Uppsala 1,0 1,1 1,5 Uppsalaregionen 0,7 0,9 1,1 Hela landet 0,4 0,6 0,8 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Källa: SCB och Evidens Uppsala Uppsalaregionen Hela landet År 16

17 Något högre tillväxt enligt kommunens senaste prognos Antal Befolkningsprognos för Uppsala kommun, befolkningsförändring, Källa: Uppsala kommun och Evidens Födelsenetto Flyttningsnetto Folkökning 17

18 Inrikes flyttnetto faller Antal invånare Flyttnetto i Uppsala År Källa: SCB och Evidens Inrikes flyttnetto Utrikes flyttnetto 18

19 Gruppen åringar har vuxit under de senaste åren Index 140 Index åringar, 75+ åringar och den totala befolkningen i Uppsala+Knivsta Index 1997= Index 75+ åringar Index åringar Index total befolkning Källa: SCB och Evidens 19

20 Något färre åringar de närmaste åren enligt prognosen från Uppsala kommun Antal Befolkningsprognos för Uppsala kommun, ålderskohorter, år 1-12 år år år år år år + 80 år Källa: Uppsala kommun och Evidens 20

21 Svag tillväxt för åringar och därefter faller antalet, stark tillväxt bland 65+ både på kort och medellång sikt Antal Befolkningsutveckling för åldergrupperna år, år, 65+ år i Uppsala kommun, Befolkningsutveckling per år % åringar -0,49-0,84-0,72 0, åringar 0,97 1,04 1,05 0, åringar 2,45 2,68 2,79 3, Källa: SCB, Statisticon, Uppsala kommun och Evidens år år 65+ år 21

22 Fallande antal åringar de närmaste 15 åren Antal invånare Befolkning efter ålder i Uppsala kommun idag, igår och i morgon Ålder vid årets slut Källa: SCB och Evidens

23 Positivt flyttnetto i åldrarna år men negativt flyttnetto för åringar Antal flyttare/år Flyttmönster efter ålder i Uppsala kommun Ålder vid årets slut Källa: SCB och Evidens Inflyttade Utflyttade Netto 23

24 Beskrivning av unga vuxna och unga vuxnas boende, ekonomi och boendepreferenser idag en heterogen grupp 24

25 Unga vuxna är en heterogen grupp i riket Huvudsaklig sysselsättning Procent Antal Förvärvsarbetande ej studerande Arbetslösa ej studerande Studerande och arbetar Studerar, ej förvärvsarbete Totalt

26 Det krävs en bred palett Hushållstyp Hyresbetalningsförmåga (Kr/månad) Ensamstående, endast studiemedel Ensamstående med studiemedel och inkomst som inte begränsar studiemedlens storlek ( kr och 30 procent skatt) Sammanboende enbart studiemedel Sammanboende med extraknäck enl ovan Ensamstående heltidsarbetande ( kr/mån) Två heltidsarbetande ( kr/mån)

27 Andel i eget boende år Uppsala kommun Eget boende i form av: Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem 4 2 Övrigt eget 0 0 Summa Källa Hyresgästföreningen

28 Andel i eget boende och ålder år 2007 i Uppsala kommun Eget boende i form av: Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem 0 3 Övrigt eget 0 0 Summa Källa Hyresgästföreningen

29 Andel i övrigt boende utanför föräldrahemmet i Uppsala kommun år Övriga ej mambo Anhörig 0 1 Kompisar 6 5 Studentboende Hyr rum 4 3 Andra hand 6 12 Annat 3 2 Summa Källa Hyresgästföreningen

30 Hushållstyp år i Uppsala kommun Storlek Egen bostad Övriga Ensam Sambo Totalt Källa Hyresgästföreningen

31 Bäst passande boendeform i Uppsala kommun år Boendepreferens Bor idag 2007 Föräldrar Anhöriga Kompisar Studentbostad Hyra rum Hyresrätt Bostadsrätt Egna hem Annat Källa Hyresgästföreningen

32 Önskad storlek på bostad - de som inte svarat Hos föräldrar år Önskad storlek Samtliga 1 rkv 4 1 rok 18 2 rok 37 3 rok 26 4 rok 7 5 rok 5 Vet ej 3 Källa Hyresgästföreningen

33 Studenternas boendevillkor 33

34 Cirka helårstudenter under hela perioden Antal studenter Antal helårsstudenter i Uppsala

35 Antal helårsstudenter Antal helårsstudenter UU SLU Totalt Källa. UHÄ 35

36 Uppsala har totalt omkring studentbostäder Aktör Antal studentbostäder Studentstaden Uppsala Förenade Nationsbostäder (UFN) Heimstaden Akademiförvaltningen 420 Ultuna 412 Uppsalahem 350 Waldenströmska 170 Eklundshof 170 Övriga (Norrbyska, Arken, Ansgar, Klangen m fl) Ca 700 Totalt Ca Källa: UFN 36

37 Stort utbud av studentbostäder i Uppsala jämfört med andra orter 2007/2008 Studentbostadsbeståndet i utvalda kommuner 2007/2008 Antal studentbostäder i kommunen Antal registrerade studenter* Antal studentbostäder i kommunen per 100 registrerade studenter Antal helårsstudenter kalenderåret 2008 Stockholms län ,0 - Antal studentbostäder i kommunen per 100 helårs studenter GU+Chalmers , ,4 Lunds Universitet , ,1 Uppsala Universitet , ,2 Umeå Universitet , ,9 Malmö högskola , ,4 Högskolan i Jönköping , Karlstad Universitet , ,2 *Antalet registrerade studenter är betydligt högre än antalet helårsstudenter 23,8 Källa. Evidens och SCB 37

38 Stort utbud av studentbostäder i Uppsala jämfört med andra orter 2011 Antal studenter och studentbostadsbeståndet i utvalda kommuner 2011* Antal studentbostäder i kommunen Antal registrerade studenter** Antal studentbostäder i kommunen per 100 registrerade studenter Antal helårsstudenter HT 2011 (nettoräknade) Antal studentbostäder i kommunen per 100 helårs studenter Stockholms län , ,3 GU+Chalmers , ,8 Lunds Universitet , ,5 Uppsala Universitet , ,9 Umeå Universitet , ,0 Malmö högskola , ,3 Högskolan i Jönköping 1 850*** , ,6 Karlstad Universitet 1 900*** , ,3 * Antal studenter exklusive uppdragsutbildningar. ** Antalet registrerade studenter är betydligt högre än antalet helårsstudenter. *** Antal studentbostäder år 2007/

39 Bostadsbyggandet i Uppsala Antal Totalt bostadsbyggande (bostadsrätter, hyresrätter, studentbostäder, småhus) i Uppsala Källa: SCB 39

40 och utbudet har ökat kraftigt de senaste åren samtidigt som antalet registrerade studenter har ökat Antalet nybyggda studentlägenheter *Kvoten för antalet studentlägenheter per 100 registrerade studenter år 2010 har ökat till 45,3 och per 100 helårsstudenter har kvoten minskat till 53,2. 40

41 Utbudet av små bostäder har ökat de senaste åren Antal Antal nybyggda hyresrätter, bostadsrätter och studentlägenheter fördelat på bostadsstorlekar i Uppsala kommun åren rok & mindre 3rok & större 41

42 Antal boende per bostad - totalt Kvot 2,5 Totalt antal boende per bostad i Uppsala+Knivsta 1990,1997 och ,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Källa: SCB och Evidens

43 Antal boende per bostad åringar per mindre bostad Kvot 1,20 Antal åringar per liten bostad (2 rok och mindre) i Uppsala+Knivsta 1990, 1997 och ,00 0,80 0,60 0,40 0, Källa: SCB och Evidens 43

44 I dagsläget finns lediga studentbostäder i Uppsala Den 3 maj 2012 fanns 165 lediga bostäder på studentboet.se Omkring hälften hyrs ut under sommaren. Övriga har längre kontrakt Samtidigt fanns ytterligare 42 lediga studentbostäder på studentstaden.se 44

45 84 procent av samtliga tillfrågade studenter anser att bostadssituationen i Uppsala är svår (2011) Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

46 Bostadssituationen är inte ett av de viktigare skälen vid val eller rekommendation av Uppsala som studieort Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

47 Studenternas ålderstruktur vid de olika lärosätena, andel, höstterminen 2008 Källa: Boverket, Student söker bostad översyn av studenternas bostadssituation. 47

48 Vanligaste bostadsformen är studentrum eller studentlägenhet Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

49 Majoriteten, 89 procent, av studenterna har förstahandskontrakt på sin lägenhet Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

50 Studenterna får permanent boende relativt snabbt Nästan 70 procent fick ett permanent boende under första terminen och under andra terminen hade 80 procent fått ett permanent boende. Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

51 Studenterna i Uppsala betalar i genomsnitt kronor i månaden i hyra De flesta betalar hyra under 12 månader, 30 procent betalar hyra under 10 månader. Nästan 80 procent anser att de har en rimlig boendekostnad. 73 procent av studenterna är nöjda med kostnaden för sitt boende (36 procent är mycket nöjda och 37 procent är ganska nöjda). Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

52 83 procent är nöjda med läget för sin bostad (51 procent mycket nöjda, 32 procent ganska nöjda) Av de som bor i centrala Uppsala är 95 procent nöjda. Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

53 81 procent är nöjda med standarden på sin bostad Studenter som bor i centrala Uppsala är mer nöjda med standarden (83%) än de som bor utanför de centrala delarna i Uppsala (76%). Av studenterna som bor i studentrum är 65 procent nöjda med standarden. Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

54 Allt sammantaget är 86 procent av de tillfrågande studenterna i Uppsala nöjda med sin boendesituation och medelbetyget landar på 4,2 av 5 Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

55 Ingen större oro för den egna bostadssituationen Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

56 Vad anses som viktiga aspekter vid val av boende för studenterna i Uppsala? Bra kommunikationer anses av nästan hälften av studenterna som mycket viktigt. Slår man ihop "mycket viktigt" och "ganska viktigt" så blir aspekten billigt viktigast följt av nära till livsmedelsbutik, nära vänner och kommunikationer. Minst viktigt är det att kunna bo kvar efter studierna. Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

57 Inkomstutveckling och bostadskostnader studenterna halkar efter 57

58 Unga vuxna lägger mindre på boendet 2008 än tio år tidigare Andel (%) av disponibel inkomst som går till boende, åringar 2008 Regioner Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Övriga kommuner < inv Övriga kommuner > inv Källa: SCB, HEK 58

59 Studenternas inkomster halkar efter allt mer Tusentals kronor Disponibel inkomst per konsumtionsenhet för samtliga personer år efter sysselsättning. Medianvärden i tusentals kronor i 2010 års priser Utveckling i procent Samtliga personer år 37,0 37,1 Förvärvsarbetande 38,6 42,7 Icke förvärvsarbetande 6,4 2,6 Studerande 7,5 5,2 Arbetslösa, sjuka, pensionärer 7,4 6, Samtliga personer år Förvärvsarbetande Studerande Källa: SCB och Evidens 59

60 Vanligaste inkomstkällan för studenterna är studiebidrag De studenter som förvärvsarbetar under studietiden arbetar i snitt 11,7 timmar per vecka. Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

61 Studenterna kan tänka sig att betala kronor i månaden för en bostad som uppfyller de önskemål man har Samtliga UU SLU Män Kvinnor Centrala Uppsala Ej centrala Uppsala Ej Uppsala kr kr kr kr kr kr kr kr Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

62 Marknadsaktörer och sökstrategier 62

63 Nästan 30 olika aktörer för studentbostäder i Uppsala Bostadsbolag Studentstaden Uppsala Akademiförvaltning Heimstaden Uppsalahem AB Stena Fastigheter Uppsala kommuns fastighet AB Graflunds Klangen Nationernas bostadsstiftelser (UFN) Gotlands nation Gästrike-Hälsinglands nation Göteborgs nation Kalmar nation Stiftelsen Norrlandsgårdarna Smålands nation Stockholms nation Södermanlands-Nerikes nation Upplands nation Värmlands nation Västgöta nation Västmanland-Dala nation Östgöta nation Studentbostadsstiftelser Ansgarsgården Norrbyska studenthemmet Nykterhetsvännernas studenthem Ultuna studentbostäder Waldenströmska studenthemmet Bostadsbolag utanför Uppsala 63

64 och många olika kösystem ger en icke transparent marknad De tre studentbostadsstiftelserna Norrlandsgårdarna, Gästrike-Hälsinge nations studentbostäder och Stockholms nations studentbostäder har nyligen lanserat ett gemensamt ansökningssystem för studentbostäder på Övriga nationer hanterar sina respektive bostadsköer separat. Köplats baseras vanligen på antal terminer som nationsmedlem, nationsmeriter samt studiepoäng, exempelvis: Göteborgs nation: Rum utlyses på anslagstavlor när de blir lediga. Köplats avgörs av antal terminer som nationsmedlem, nationsmeriter samt studiepoäng Östgöta nation: Möjlighet att ställa sig i kö under en köteckningsdag. Tilldelning sker efter antal terminer som nationsmedlem, nationsmeriter, studiepoäng samt anknytning till Östergötland Södermanlands-Nerikes nation: Köteckningsdag 1 gång per månad. Tilldelning sker efter antal terminer som nationsmedlem Studentbostadsstiftelserna har liknande kösystem och tilldelningssystem som nationernas bostadsstiftelser, men här förekommer dessutom personliga inval Bostadsbolagens köer hanteras vanligen via respektive hemsida och tilldelning sker efter kötid Källa: Studentboet.se samt respektive organisations hemsida 64

65 Nya institutionella villkor för andrahands uthyrning I slutet av mars kom delbetänkandet Enklare för privatpersoner att hyra ut sin bostad med bostadsrätt eller äganderätt. Regeringens vårbudgetproposition tar upp detta. Och även förslag på fördubblat schablonavdrag för uthyrning av egen bostad, sänkt fastighetsavgift för flerbostadshus och förlängd avgiftsbefrielse vid nybyggnation. Bostadsminister Stefan Attefall kommentar till förslagen kring andrahandsuthyrning är att bostadsbristen inte kan byggas bort över en natt och att det därför är viktigt att skapa en tydligare och mer transparent andrahandsmarknad. Utredningen förslag i korthet Rätt att som bostadsrättsinnehavare själv kunna besluta om uthyrning Friare hyressättning vid privatuthyrning och kort uppsägningstid för hyresgäst Säker dispositionsrätt av sin egen bostad Nu följer en remissrunda. Remissvaren ska vara inne den 16 maj Slutsats: sannolikt ökat utbud av bostäder på sikt 65

66 Intervjuer 66

67 Sammanfattande intervjuresultat (1/2) Under en period vid höstterminens start är det problematiskt för nyanlända studenter att hitta bostad. Bostadsundersökningen bland studenter i Uppsalavisar dock att 70% av alla studenter har fått ett förstahandskontrakt under första terminen Utländska studenter som inte kommer inom Erasmusprogrammet (sk mastersstudenter eller Betalande studenter) är extra utsatta. Mest utsatta är utomeuropeiska studenter Mediebilden av bostadssituationen med tältauktioner etc är onödigt negativ Hösten 2011 erbjöds akutboende för studenter som inte lyckats lösa boendefrågan. Endast 10 personer utnyttjade detta Uppsalahem erbjöd vid terminsstarten korttidskontrakt till studenter i ett samarbete med kåren. Lyckades inte hyra ut alla bostäder Många aktörer på studentbostadsmarknaden och dålig samordning ger en icketransparent och svåröverskådlig marknad för bostadssökande Minskade ungdomskullar påverkar troligen inte UU och SLU. Fortsatt högt söktryck förväntas. I dagsläget finns inga indikationer om minskning av antalet studieplatser Internationella studenter är mest utsatta, speciellt de utomeuropeiska Bristen på lägenheter när man är klar stoppar upp systemet Studenterna är inte den grupp som har det värst på bostadsmarknaden. Andra ungdomar har det värre 67

68 Sammanfattande intervjuresultat (2/2) De intervjuade bedömer att det troligen är väldigt få som tackar nej till en studieplats på grund av bostadsbrist Kan dock finnas ett osynligt tapp där unga inte ens söker till Uppsala på grund av en uppfattning om stora bostadsproblem Många studenter har en osäker bostadssituation och flyttar runt mycket, vilket bedöms påverka studierna negativt Några av de intervjuade framhåller att bostadsgaranti för alla nyantagna studenter vore bra Med ytterligare förbättrade studiekontroller av de boende kan fler lägenheter frigöras för studenter Dock måste även personer som flyttar från en studiebostad ta vägen någonstans Uppsalahems kontroll av 650 lägenheter i Studentstaden hösten 2011 ledde till nästan 200 frigjorda bostäder. Efter dessa kontroller har dock uppsägningstakten varit fortsatt hög i hela beståndet och Uppsalahems bedömning är att det inte är möjligt att skala upp siffrorna Ytterligare ökat samarbete mellan bostadsaktörerna och större transparens skulle underlätta för studenter att hitta bostad, exempelvis Studentboet.se och Uppsalastudent.com Stor variation i utbudet av studentbostäder efterfrågas; såväl ordentliga lågbudgetalternativ som boenden med högre kvalitet 68

69 Demografisk och ekonomisk bostadsefterfrågan Demografiskt efterfrågetryck och utrymmesstandard Befolkningsutveckling Bostadsstock och byggande Utrymmesstandard Prognoser utifrån olika ambitionsnivåer för utrymmesstandard Ekonomisk bostadsefterfrågan och konjunktur Geografisk efterfrågestruktur Ekonometrisk modell Prognos Sammanvägning och slutsatser 69

70 Bostadsbeståndet storlek relativt befolkningen är hög i Uppsala jämför med andra större högskoleorter, högt byggande sista 10 åren Antal bostäder per 100 invånare, per kommungrupp Kommungrupp Storstockholm 49,3 48,9 47,5 47,8 46,8 Storgöteborg 47,1 47,0 46,5 46,6 46,2 Stormalmö 48,9 48,5 47,9 47,7 46,6 Högskoleorter med > inv. 47,9 48,3 48,8 48,9 48,5 Högskoleorter med < inv. 46,6 48,2 49,4 49,7 50,1 Övriga kommuner med > inv. 46,2 47,7 48,7 49,0 49,2 Övriga kommuner med < inv. 44,9 47,0 49,0 49,8 50,6 Uppsala 46,8 45,8 45,0 49,2 49,1 Hela riket 47,1 47,9 48,3 48,7 48,5 70

71 Preliminärt beräknat demografiskt bostadsbyggnadsbehov modellskattade resultat ** Tillväxttakt (årlig befolkningstillväxt) - tre scenarios Ambitionsnivå Stock "Skuld" 1,2 % 1,5 % 2 % Idag 2,04* *** Högre nivå *** Varav byggande av bostäder 2 rok och mindre Idag Högre nivå *Större universitetsorter har 2,06. ** Modellen bifogas separat i excelformat. *** Med skuld menas att 50 procent av samtliga åringar som saknar och önskar bostad skall få bostad. För den högre nivån har dessutom en ökad stock till två personer per bostad adderats. 71

72 Andel i eget boende år Uppsala kommun Eget boende i form av: Hyresrätt Bostadsrätt Egnahem 4 2 Övrigt eget 0 0 Summa Källa Hyresgästföreningen

73 Andel i övrigt boende utanför föräldrahemmet i Uppsala kommun år Övriga ej mambo Anhörig 0 1 Kompisar 6 5 Studentboende Hyr rum 4 3 Andra hand 6 12 Annat 3 2 Summa Källa Hyresgästföreningen

74 Hushållstyp år i Uppsala kommun Storlek Egen bostad Övriga Ensam Sambo Totalt Källa Hyresgästföreningen

75 Idag saknas nästan bostäder för unga vuxna i Uppsala om alla som vill ska ha en egen bostad Skattat demografiskt bostadsbehov bland åringar, år 2011 Totalt antal åringar, 2011 (mantalskrivna) Studenter (ej mantalskrivna), antagande: 50% som vill ha bostad i Uppsala Summa totalt antal åringar och studenter Utan regulärt boende, 2011 Önskar ej regulärt boende, 2011 Andel % 36,00 Antal Andel % 10,00 Antal Önskar regulära bostäder, Varav ensamhushåll Varav sambohushåll Totalt antal bostäder * Modellen bifogas separat i excelformat. 75% %

76 Ekonomisk bostadsefterfrågan och konjunktur 76

77 Studenterna kan tänka sig att betala kronor i månaden för en bostad som uppfyller de önskemål man har Samtliga UU SLU Män Kvinnor Centrala Uppsala Ej centrala Uppsala Ej Uppsala kr kr kr kr kr kr kr kr Källa: ARS Research AB, Bostadsundersökning bland studenterna i Uppsala, vintern

78 Geografisk profil för betalningsvilja Betalningsvilja kr/kvm/år i Uppsalas tätortsområden 2002 (realt) och 2011/ Real betalningsvilja 2002 Betalningsvilja 2011/2012 Källa: Evidens och Värderingsdata 78

79 Betalningsvilja hyresrätter kronor per kvadratmeter och år 1:or :or :or :or :or :or :or :or :or :or :or :or

80 Förklaringsmodell för betalningsviljans utveckling över tid Efterfrågan Befolkning + Finansiellt netto + Ränta - Betalningsvilja kr/kvm och år Utbud Lägenhetsstock - Nyproduktionsvolym 80

81 Pris, kr/kvm Bostadsrättspriser och boendeutgift i Uppsala 1997:1-2012:1. Fasta priser 2012:1 Boendeutgift, kr/kvm/år Källa: Evidens, Värderingsdata och Swedbank Bostadsrättspris Boendeutgift 81

82 Prognosförutsättningar mest troligt scenario Befolkning Befolkningstillväxten vara ungefär lika hög som idag, dvs drygt en procent per år. Reporänta I huvudscenariot följer reporäntan Riksbankens räntebana. I det pessimistiska scenariot antar vi SEB:s senaste prognos (maj 2012). I det optimistiska scenariot ligger reporäntan på uppsidan inom Riksbankens 50-procentiga osäkerhetsintervall Hushållens finansiella netto Hushållens finansiella netto antas öka med 2,5 procent både 2012 och 2013 och med 5 procent Antagandet baseras på att börsen ökar med 5 procent 2012 och 2013 och 10 procent I det pessimistiska scenariot minskar finansiella nettot med 7,5 procent 2012, 5 procent 2013 och 2,5 procent Motsvarande siffror i optimistiska scenariot är ökningar med 7,5 procent 2012 och 2013 och 10 procent

83 Bostadsprisutvecklingen i Uppsala under de närmsta åren Med hänsyn till Evidens prognostiserade befolkningsutveckling, utveckling av ränteläget och hushållens finansiella netto är vår samlade bedömning att bostadsrättspriserna i Uppsala kommun kommer öka med 3-5 procent fram till 2014:3. Enligt vårt pessimistiska scenario är priserna stillastående. I vårt optimistiska scenario stiger priserna i Uppsala med 5-7 procent under prognosperioden. Den samlade bedömningen för utvecklingen av småhuspriserna i Uppsala under perioden 2012:1-2014:3 är att de kommer att stiga svagt. 83

84 1997:1 1997:2 1997:3 1997:4 1998:1 1998:2 1998:3 1998:4 1999:1 1999:2 1999:3 1999:4 2000:1 2000:2 2000:3 2000:4 2001:1 2001:2 2001:3 2001:4 2002:1 2002:2 2002:3 2002:4 2003:1 2003:2 2003:3 2003:4 2004:1 2004:2 2004:3 2004:4 2005:1 2005:2 2005:3 2005:4 2006:1 2006:2 2006:3 2006:4 2007:1 2007:2 2007:3 2007:4 2008:1 2008:2 2008:3 2008:4 2009:1 2009:2 2009:3 2009:4 2010:1 2010:2 2010:3 2010:4 2011:1 2011:2 2011:3 2011:4 2012:1 2012:2 2012:3 2012:4 2013:1 2013:2 2013:3 2013:4 2014:1 Faktiskt utfall och modellskattat utfall Kr/kvm Fasta priser Faktiskt pris, skattat pris och prognos i Uppsala 1997:1-2014:1. Fasta priser 2012: Källa: Evidens och Mäklarstatistik Prognos Faktiskt pris Skattat pris 84

85 Mkr Hushållens finansiella netto och BR-pris i Uppsala 2005:1-2011:4 Fasta priser 2011: Kr/kvm Hushållens finansiella netto Pris BR Uppsala Källa: SCB, Valueguard och Evidens 85

86 Sammanfattande slutsatser 86

87 Sammanfattande slutsatser Uppsala redovisar hög tillväxt med stigande priser och ökad konkurrens på hyresrättsmarknaden som följd Unga vuxna har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden - stor bostadsrättsmarknad i Uppsala som är stängd för unga vuxna utan eget sparkapital Studenter har andra villkor på bostadsmarknaden än andra unga vuxna genom utbudet av specialbostäder i form av studentbostäder det är därför enklare att få bostad som student än som övrig ung vuxen Uppsala har största utbudet av studentbostäder bland samtliga universitetsorter i förhållande till antalet studerade Trots detta förhållande är bilden av studenters möjlighet att skaffa bostad överdrivet negativ de flesta får bostad redan under första terminen och är mycket nöjda med sitt boende De finns många aktörer på studentbostadsmarknaden men dessa är inte samordnade och utbudet eller möjligheter att skaffa bostad är inte transparent för bostadssökande vilket missgynnar studenter utan kontakter i den lokala miljön. Vidare är det oklart när studentperioden upphör och när boende måste flytta till annat boende 87

88 Sammanfattande slutsatser, forts. Den grupp bland unga vuxna som har störst problem med etablering på bostadsmarknaden är unga vuxna med svag förankring på arbetsmarknaden och låga inkomster och litet sparkapital. För denna grupp krävs sannolikt särskilda insatser och i synnerhet fler hyresbostäder. Beroende på hur man räknar finns idag en bostadsskuld för denna grupp på mellan bostäder. En möjlig strategi är att öka antalet hyresrätter som öronmärks för unga vuxna i det befintliga hyresrättsbeståndet samt i nyproduktionen Nyproduktion av små och yteffektiva bostäder för unga vuxna Nya villkor för andrahandsuthyrning av bostadsrätter kan komma att öka utbudet av bostäder som är attraktiva för unga vuxna Sammantaget är bilden att nyproduktion av studentbostäder är möjligt men måste underordnas strikt företagsekonomiska villkor möjligheterna är störst i attraktiva lägen nära universiteten Sammanfattningsvis visar studien att: 1. Samordna och implementera en portal och regelverk för uthyrning och uppsägning av studentbostäder 2. Följ utvecklingen av ett ökat utbud som följd av nya regler för andrahandsuthyrning av bostadsrätter 3. Öronmärk mindre och kostnadseffektiva bostäder i det befintliga bostadsbeståndet för unga vuxna 4. Öka nyproduktionen av hyresrätter och bygg också små och yteffektiva bostäder vid nyproduktion 5. Producera studentbostäder i attraktiva lägen i takt med efterfrågans utveckling 88