(Ordföranden) - Robin.

Transkript

1 Remissdebatt (Ordförande, Ylva Hazell): - Då börjar vi remissdebatten 2011 med att alla i styrelsen säger sitt namn och vad de har suttit på för post. - Linnéa Andersson, jag har varit sekreterare. - Salomon Abresparr och jag har suttit eller jag vet inte om jag har suttit men, jag har varit vice ordförande. - Klas Rosenkvist, jag har varit kassör. - Laura de Jong, jag har varit vice kassör fram till maj i år, förra året menar jag. - Carin Fröjd, jag har varit anställdasekreterare. - Josefin Årevall, ledamot från och med, eller... från oktober. - Oskar Löfgren, Fältbiolog.. fältbiologisekreterare. - Lovisa Nilsson, Ordförande. - Sofie Karlsson, Uppsalaklubben. Ni har ju varit några färre än rekommenderat. Då undrar jag hur har det fungerat och har ni tänkt på något särskilt för att, ja, kunna arbeta så bra som möjligt ändå? - Linnéa Andersson, sekreterare. Vi har väl försökt att hitta andra som kan göra saker än att va, än oss själva. eh. Utskott och andra personer i föreningen och så har vi försökt sålla bland våra arbetsuppgifter. - Laura. I styrelsen har också Elinor Strand suttit från förra årets riksårsmöte till maj, och Sofia Grönborg har suttit från maj till augusti. - Linn Andersson, Bromma fältbiologer. Eh, jo. En styrelse har ju ansvar och förtroende från föreningen att förvalta organisationen under verksamhesåret. Eh, och jag ser två problem under året, dels så har folk hoppat av, eh, Laura och Elinor. Laura visste man på förra RÅM att hon skulle bara sitta halva året så det är inte så problematiskt. Men att en hoppar av, det tycker jag är att inte ta det ansvar som man får från årsmötet, och att eh folk har, eh, tillsatts under året, Sofia och Josefin, och Josefin står inte med i viktiga papper. Men eh, att dom tillsätts utan förtroende från medlemmarna tycker jag också är väldigt underligt. Eh, och ett sätt att lösa det här är ju att tillsätta ett extra årsmöte under året när ma n känner att nu har vi för lite folk i styrelsen eller nån har hoppat av så vi behöver flera. Eh och det är samma sak med valberedningen. Folk har åkt iväg och blivit tillsatta utan förtroende från medlemmarna. Hur har ni tänkt när ni har fattat dom besluten? - Lovisa Nilsson. Angående att personer har tillkommit under året, så har ni valt styrelsen och gett oss ert förtroende, eller ja, eh, och det betyder att ni tycker att dessa personer kommer att förvalta föreningen på ett bra sätt och tycker att vi har rätt att besluta vissa saker under året, till exempel att tillsätta nya personer. Det var mitt svar på en utav frågorna. - Ja Carin Fröjd. Ja och när vi valdes, eh, redan vid förra riksårsmötet så var vi ju redan en ganska liten skara, en decimerad skara. Med tre vakanta platser, om inte mer. - Linnéa Andersson. Angående valberedningen så har det valberedningsförslag som ligger, har som vi har sagt innan, har stöd av den formella valberedningen också. Och, så vi ser därmed inget problem med att styrelsen själva har hittat personer som har gjort valberedningsarbetet, när de valda personerna i valberedningen har uttryckt att dom inte har förmågan att göra det. - Eh, Josefin Årevall. Eh, angående att folk hoppar av tycker jag det är jätteviktigt att poängtera att det är ett stort ansvar att sitta i styrelsen eller i en annan förtroendeval post. Men att det är inte död och liv, man måste få ta personliga, personliga skäl, man måste få ha personliga skäl. Eh, att, att säga ifrån om man inte vill fortsätta arbetet. Och angående valberedningens jobb att ta in nya i styrelsen. För det är inte, ja när jag tillträdde i styrelsen i oktober så var, var det valberedningen som valberedde mig, och det var ingen i styrelsen som hade nånting med det att göra, utan styrelsen hade uttryckt en önskan om att, det, dom behövde hjälp med sitt arbete. Och valberedningen, valberedningen letade kontinuerligt efter vakanta, eum, för att fylla de vakanta platserna.

2 - Kristin Axelsson, göteborgsklubben. Jag skulle bara vilja sakupplysa och fylla i några saker angående det här med styrelseledamöter som väljs in under åert så står det i kommentarerna till fältbiologernas stadgar såhär: vid styrelseledamots avsägelse kan styrelsen adjungera annan medlem av föreningen till närmast följande årsmöte. Och sen skulle jag också säga angående att Josefin inte står med i viktigare papper, det beror på att det handlar om vilka som satt under det aktuella verksamhetsåret det vill säga fram till trettioförsta augusti. (Ordföranden) - Robin. - Robin Pranter, Robin Pranter lundaklubben. Jag undrar hur ni går till väga när ni har beslutat var, jag undrar hur ni går tillväga när ni har beslutat var ni haft era styrelsemöten? - Linnéa Andersson. Eftersom det är styrelseledarmöterna som håller i mötena, eh, enligt ett rullande schema eller vad man ska säga, så har det varit mycket upp till dom som har ordnat respektive möte att bestämma vart det ska förläggas. För att fungera så bra som möjligt för fixarna. - Linn Andersson Bromma fältbiologer. Bara två små följdfråger. Funderade ni nånsin över att ha ett extra årsmöte och sen så undrar jag om ni nånsin har funderat på om det är relevant med supplanger till styrelsen. Eftersom det finns tendenser till att folk hoppar av? - Linnéa Andersson. Ne vi funderade inte på att ha ett extra årsmöte. Allt annat vi har gjort har känts alldeles fullt tillräckligt och vi tyckte inte att det kändes som att det behövdes. Eftersom att vi inte ens har personer för att fylla den ordinarie styrelsen så har det inte heller känts aktuellt att börja fundera på supplanter eller inte. - Sofie Karlsson uppsalaklubben. Jag undrar om ni skulle vilja berätta några av dom roligaste eller häftigaste saker ni har varit med och gjort under det här året? - Eh Lovisa Nilsson. Jag tycker att stym i falsterbo var väldigt trevligt. För då hade vi cirka femton medlemmar på plats. Vi ägnade oss jättemycket åt fältbiologi, och fick se grönfläckig padda och stinkpadda, eh, i pannlampornas sken. - Det har vart jättemånga, Carin Fröjd förresten. Det har vart jättemånga roliga stym och det vill jag också tillägga till den som frågade, Robin, som frågade vart vi hade förlagt dom. Vi har ju haft ganska stor geografisk spridning och vi har förlagt dom förhållandevis nära där vi bor så det har varit ganska geografisk spridning. Och sen så har vi försökt förlägga dom där det finns roliga aktiviteter så vi har kunnat få dit andra människor, andra fältbiologer, som har besökt våra möten. Och det har vi lyckats hyfsat bra med. Eh, och ett roligt stym där vi var väldigt många var till exempel i Gävle där vårt kansli ligger och där vi hade redaktionen med oss, kansliutskottet, eh, förlagsutskottet, ja, dom kanske. - Linnéa Andersson. Eh, det här är ju några av dom häftiga roliga grejer vi har gjort i tillsammans. Angående dom saker som har gjorts, som har hänt i föreningen som vi liksom har deltagit i så tycker jag att något av det roligaste är när det har pluppat upp lite klubbar på olika håll. Skövde fältbiologer till exempel. Ja med fler, jag kommer inte på några fler just nu. Det tycker jag är jättekul, fler klubbar! (ordförande) Linda. - Linda från Finngårdarna. Sofie tog min fråga men då kan jag ju bara passa på ge massa cred till styrelsen för att vore det inte för allt arbete som ni har gjort och som massa andra medlemmar också gör förra året så skulle ju inte det här mötet vara här idag, så fett med cred till er. - Linnea Andersson. Tack Linda - Magnus Bjelkefeldt. Jag skulle vilja veta vad Oskar och Josefine och Laura och Klas och Salomon också har haft för roligt i styrelsen det här året.

3 - Öh Oskar Löfgren. Jag hade tänkt säga exakt samma som Lovisa eftersom attt det var också mitt favorit-stym men jag kan också nämna det andra stymet vi hade i Skåne, Åhus, som också gick ut på att blanda stym med fältaktiviteter Öh fågelskådning för att få dit lite medlemmar och få känna lite på dom. - Josefine. Jag har haft en liten ingångsperiod kan man säga i tre månader. Och jag har haft jättejättemycket roligt på den korta tiden jag har hunnit med ganska mycket ändå vi har haft våra olika stym är så här helt fantastiska och jag rekommenderar verkligen medlemmar att komma dit och vädra sina åsikter, vara med på mötet, vara matlagare - Laura. Jag tycker det har vart väldigt roligt som Karin sa att vi har haft väldigt många andra medlemmar på våra styrelsemöten eh bland annat våra representanter i andra organisationer. Sen det tråkigaste jag har gjort det här året har ju varit att hoppa av men då har det vart troligt att komma tillbaka under hösten och vara matlagare, det har känts väldigt fint. - Klas. Ja jag håller med Oskar, dom bästa styrelsemötena eh som jag också var med och arrangerade var ju dom i Skåne. Med mä mycket fåglar men det var även väldigt väldigt roligt att vara i Skattungbyn då va vi också några dagar extra där och kunde ta det lite lite lugnare och dom hade fina höns. - Salomon: jag har inte sagt någonting än för det är väldigt svårt att komma på någonting som har vart sådär extra extra roligt för att allting har vart så himla himla roligt och fantastiskt, även dom tråkiga sakerna har vart roliga på sitt sätt. Och eh ja men det har vart jättebra de, natursjyddsföreningens riksstämma har vi inte nämnt, den var mycket spännande. Och ett annat guldkorn var när Alva Anderberg kom på ett möte med tre kilo dumpsterchoklad till oss. (ordförande) - Är det någon mer som vill ställa en fråga? Mm. - Johan Runesson, växsjö. I verksamhetsuppföljelsen i verksamhetsplanen som står i viktiga papper eh så står det bland annat under rubriken rutiner eh fältbiologerna ska kompensera den brist på kontinuitet som är problem för ungdomsföreningar genom att ha välfungerande rutiner och generellt arbeta långsiktigt detta genom överlämningar arbetsgrupper emellan och dokumentation på kansliet på det så står det den väldigt utförliga kommentaren pågående punkt. Kan man få nåt konkret exempel. - Ja håller med om att det här eh, ja Carin Fröjd. Eh jag håller med om att det här är verkligen ett pågående arbete och nåt som man skulle kunna jobba hur mycket som helst med. Men en grej som jag tycker har funkat väldigt bra i det här med överlämningsarbetet är att den vi var väldigt nya i den nya styrelsen, eller asså, det var väldigt många som blir, inte så många som blev omvalda och väldigt många som hoppade in nya i styrelsen. Men det som jag tycker har funkat bra var, det är många i den gamla styrelsen som har suttit kvar i utskott och det har känts som dom funnits där som ett stöd och att man har kunnat ringa och fråga. Jag har suttit som anställda sekreterare och jag vet inte hur många gånger jag har ringt både elisabeth och adam knapasjö, eh, elisabeth eh gregersen och adam knapasjö och haft jättestort stöd från dom och det har känts väldigt bra. - Sara vikström lund. Jag undrar ifall ni har några tips och råd för personer som ska sitta i den nya riksstyrelsen eller är intresserade av att i framtiden kanske sitta i styrelsen. Och också ifall, om ni tycker om eran tidigare erfarenhet i fältbiologerna har haft en betydande roll när ni suttit i riksstyrelsen? - Lovisa Nilsson. Jag tycker att om man känner för att sitta i styrelsen eller funderar på det så ska man fundera ut vad man tycker är intressantast, vad man vill lära sig, vad man tycker är roligt. För att sedan kanske specificera sitt styrelsearbete och inte tänka att man ska kunna allting med en gång och göra allting. Utan det hade ju vart jätteonödigt om alla vi hade kunnat exakt samma saker, utan alla i styrelsen har ju sin egen roll. Så tänk eftervad man vill göra, och gör det med den energin man har. Jag glömde av andra frågan. - Jag undrar ifall ni tycker att eran tidigare erfarenheter från fältbiologerna haft en betydande roll när ni suttit i styrelsen, eller gett er något? - Fö.. Josefin. För min del så har det spelat stor roll. Eh, jag tycker att jag har lärt mig så otroligt mycket från fältbiologerna under den tid jag har vart med och aktiv. Men jag ser, jag ser det som att det viktiga är att vara engagerad och föreningsvana tror jag kan ge precis lika mycket. Att va van vid en annan förening, va van att diskutera, va van att stå för det man tycker och sen är det självklart en fördel om man vet hur föreningen fungerar. Men jag tror att det är viktigt att det finns folk i styrelsen som inte riktigt vet hur det fungerar. Och ifrågasätter saker som andra tar sj.., för självklart.

4 - Linnéa Andersson. Jag håller verkligen med både Josefin och Lovisa. Om man kombinerar dom lite, om jag kombinerar dom lite så blir mina tankar ungefär såhär: att man lär sig ju saker från väldigt många olika sätt å jag har lärt mig väldigt mycket av allt det jag kan från just fältbiologerna och det har jag haft väldigt stor nytta av. men någon annan kan ju ha väldigt stor nytta av något helt annat. Eh, av at ha en handikappad lillebror, och veta hur det är att anpassa saker för handikappade människor. Det skulle man kunna ha hur mycket nytta av som helst i styrelsen, eh, precis som att ha ordnat fältstation öland, kan man ha stor nytta av i styrelsen för då vet man hur man ska stötta aktivitetsutskottet. Så att, självklart har man nytta av sin, alla sina erfarenheter. (ordföranden) - Ja, då börjar vi närma oss paustiden vi utlovat. Så jag vill kolla hur många frågor eller personer är det som vill säga nånting mer?...jag ska bara kolla med min kollega här. Nu vill jag fråga om vi kan dra över en kvart?...någon där emot?... bra då fortsätter vi. Och då hade vi en fråga här. - Ja, Hilda Bergström från stockholm. Eh, jag som ska sitta i, eller ja det vet vi ju inte än men som är föreslagen till den nya styrelsen. Skulle väl gärna vilja veta om ni har, ni som ska avgå nu om ni har några bra tips? Liksom till dom nya. Det bästa tipsen är ja inte ja så som finns. - Linnéa. Eh, jag tänker att vi kom med tips här innan, att Lovisa. Smarta tips tycker jag. Och det här är också nånting som vi eh, kommer prata om på överlämningar, avspark, på telefon hela året så. (ord) - Jenny. - Jenny Luukkonen från göteborgsklubben. Jag skulle vilja rikta ett stort tack till hela styrelsen för ert fina arbete under året och särskilt till Josefin Årevall och Linnéa Andersson. Som jag förstår det har gått igenom föreningens samtliga protokoll från 1992 till 2010 för att göra en relevant och behövlig uppdatering av våra policys. Sedan skulle jag vilja nån kanske kan ge exempel på några svåra frågor, diskussioner eller beslut som ni har behövt ta under året...om det finns några såna. - Linnéa Andersson. Jag vill börja med att säga tack för det. Och påpeka att vi har även använt oss av arbete som tidigare styrelser har utfört. Svåra frågor vi har pratat om har bland annat varit föreningsstruktur och hur, hur vi ska rådgöra distrikt och klubbar och hur vi ska hantera klubbarna i vårat medlemsregister. Och ta fram en smidig kommunikation mellan föreningens alla olika delar. (ordis) - Röd tröja där nere. - Elsa solberg Lund. Eh, jag hoppas först och främst att alla ni som blir omvalda gör det för att ni vill det och inte för att ni känner en plikt, eller ja en plikt är ju bra men. Eh, för jag vet att det är ont om styrelseplatser och jag undrar vad ni tänker om det varför det är så få som vill sitta i styrelsen och ni som nu sitter där? - Lovisa Nilsson. Jag tänker att det beror på att vi har relativt få aktiva medlemmar och då blir det ganska logiskt att alla som är aktiva inte kan va förtroendevalda så det blir svårt att hitta folk som vill. Man kan kanske inte plocka upp nån som bara får hem fältbiologen liksom. - Oskar Löfgren. Det jag kände själv som talar emot att jag skulle gå med var att jag själv inte riktigt visste vad styrelsen syssla med och en allmän rädsla för byråkrati. - Linnéa Andersson. Jag tror också att det är en ond cirkel. Ju färre man är i styrelsen desto mer arbete blir det och desto läskigare verkar det. Om vi skulle vara tolv personer valberedda tror jag att det skulle vara lättare att hitta den trettonde än när vi är sex personer valberedda och man ska hitta den sjunde. - Patrich Scott Rossi Arvika. Det kanske blir som en lite destruktiv fråga men eh om ni kunde ge lite kritik till er själva eller sårå om nån, om ni känner att ni har gjort det, gjort det bra om ni kunde göra nånting bättre och så vidare. jag tycker det är ganska fint om man kan. Öppen. Jag tycker det är ganska fint när man får veta när man är liksom utanför här och kunna förstå er lite, ja. Tack.

5 - Salomon. Vi kunde ha haft större framförhållning. Eh, speciellt när det gäller förberedelserna inför RÅM, viktiga papper och verksamhetsberättelsen kunde vi ha börjat med i september istället för november, december. Men ja. Em. - Linnéa Andersson. Ja, jag tänker också att mitt största jag kunde gjort bättre är att inte börja i sista minuten med saker. Eh, men, men sån är jag som människa och ja. Nej jag kommer inte på nåt mer. - Jag kom, Salomon. Jag kom på en till sak vi kunde också ha gjort bättre och, eller.. Det hänger ju också ihop med att vi haft många arbetsuppgifter som riktar sig inåt i föreningen. Det hade vart väldigt roligt att också att rikta sig utåt och att ha den funktionen att ha styrelsen. Eh. Men den har fått stryka på foten för annat. Men vi har också gjort mycket utåtriktat vill jag också påpeka. Men man kan alltid bli bättre på det. - Laura. Eh, som ett resultat av att vi har varit få personer och många nya i styrelsen så tycker jag att det har varit, att saker har gjorts för att dom ska göras och som dom har gjorts förut och att jag har saknat lite visionärt arbete som a men just för att det har varit så mycket annat som ska hinnas före. - Carin. Ja jag vill instämma lite med Laura och att vi var så många nya också så tror jag också det beror på. För att då måste man lära sig hur man gör och då kan man inte va lika kreativ som ifall man redan vet det. Det är i alla fall som jag tror om ni förstår vad jag menar. Eh, en sak jag tänkt, jag tänkte jättemycket saker man skulle kunna göra bättre. Eh, och jag tror att det kom.. eh, nu är vi ju fler gamla rävar som, vi har suttit sitter kvar nu. Har gått och pratat lite om det löst och jag min bok är full där av kritik och grejer som jag har tänkt. Såhär smågrejer som att vi vill ha bättre, att vi ska ha bättre kontakt med kansliet, att vi ska förlägga fler styrelsemöten där tillexempel skulle jag vilja göra. Utnyttja det mer, utnyttja utskotten mera har vi pratat om, att vi ska ha bättre kontakt med dom och ringa och höras mer om det liksom. (ordförande) - Malin. - Malin från Abisko. Jag vill bara skicka ett tack till styrelsen för att eh, a, när jag kom förbi uppsala på höstkanten så fanns det ett paket till mig där, eh, från styrelsen, en jättefin tändsticksask. Eh, special designad och så en lapp. Och det var så fint att få den. Jag har suttit med i ett utskott under året och det var ett tack för det antar jag. Så tack så jättemycket, för det. (ordförande) - Johanna sista. - Eh, ja. Johanna Paulsson Abisko. Från, som RÅM-kommite så skulle jag vilja tacka för ett gott samarbete. Jätte tack verkligen för samarbete kring det här mötet, riksårsmötet. Det tycker jag har funkat skitbra. - Ja tack, Salomon. Tack så mycket tillbaka det har varit en jättejättebra RÅM-kommitte verkligen, det har det vart. Och samarbetet har gått jättejättejättejättebra. (ordis) - Ja. Då okej då tar vi dom absolut sista. Räcker man upp handen nu så får man säga nånting annars så är det kört... Mm. Då börjar vi där. - Patrich från Arvika. Fast Östersund egentligen men, ja jag vill bara tacka för svaret och så för att i svarade så fint. - Kristin Axelsson göteborgsklubben. Det känns lite tråkigt att komma med kritik såhär när jag egentligen tycker att det allra mesta ni har gjort har varit väldigt bra och att det är härligt att det finns ett starkt gäng som arbetar för fältbiologerna. Men, eh, förra årets RÅM så togs det ett beslut om att dom miljöpolitiska programmen skulle tas upp varje RÅM för att sedan röstas igenom av årsmötet och som jag förstod det blev det slutgiltiga beskedet igår att dom inte kommer att tas upp. Därför att dom inte stod med på dagordningen. Vad har ni gjort för att förhindra att det händer igen? - Josefin. Det är en miss som har begåtts och vi har resonerat om det och tänker att en ny rutinär svår ibland att få in och nästa år så kommer vi ta med, eller vi kommer ta med till avsparken och överlämningen till nästa styrelse att dom tar med det här på årskomihåget. För nästa år.

6 - Linnéa Andersson. Enligt beslutet så ska det komma in förslag från nätverken på hur dom vill uppdatera sina miljöpolitiska program. Och vi har försökt kommunicera med nätverken under året och få in förslag på nya miljöpolitiska program men inte fått in några. Eh, då tänkte vi att vi gjorde en liten specilallösning och arbetade fram dom här på RÅM men insåg sedan att det gör ju att inte alla som inte är här kan få veta att det är såhär dom nya kommer se ut och..ja, eh, e. - Salomon. Jag tänker att receptet till nästa år i mångt och mycket är förbättrad kommunikation med hela föreningen. (ordföranden) - Sista ordet där borta. - Jag skulle vilja sluta med att besvara Elsas fråga. Josefin. Josefin. Jag skulle vilja besvara Elsas fråga och jag har sagt ja till ett kommande verksamhetsår i styrelsen. Nu är det ju dock inte färdigt. Och det gör jag inte för, för att jag känner att det är min plikt. Utan jag tycker det är så himla kul att sitta i styrelsen, det är så himla inspirerande och man lär sig otroligt mycket och det är ett underbart gäng, det är en fantastisk förening. Och det är därför. (ordföranden) - Då finner jag remissdebatten avslutad.