Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning
|
|
- Klara Åström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fokus på arbetslivsdeltagande för personer med funktionsnedsättning Finland har stora utmaningar både i nuet och i framtiden helt oberoende av finanskrisen. För att klara av utmaningarna måste sysselsättningsgraden stiga och produktiviteten förbättras. För att detta ska bli möjligt måste arbetslivet, både beträffande välmående och arbetsförmåga, utvecklas. De som står utanför arbetslivet måste fås med, kunnandet måste förbättras, skatteoch socialskyddssystemet utvecklas osv. En potentiell, ofta bortglömd grupp, är personer med funktionsnedsättning. En partiell arbetsför person är en människa som har en funktionsnedsättning, en skada eller sjukdom som försvårar sysselsättning. I denna artikel används termerna synonymt eftersom fokus är på arbetslivsdeltagande. Rätt jobb innebär att funktionsnedsättningen inverkan på arbetsförmågan minimeras. En ökning av de partiellt arbetsföras andel i arbetslivet skulle ge betydande fördelar. Vårt näringsliv genomgår en strukturförändring. I Finland fanns i september 2014 drygt arbetssökande arbetslösa. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i företag. Ofta finns behov av arbetstagare till deltidsjobb med uppgifter på verkställande nivå samt till arbetsuppgifter som kräver specialkunskap och högskoleutbildning. Många av de här jobben skulle passa partiellt arbetsförmögna och personer med funktionsnedsättning. Bland de partiellt arbetsförmögna finns personer som kan arbeta både på deltid och heltid. Underskottet i den offentliga ekonomin förklaras inte med konjunktursvackan utan i bakgrunden finns redan nu en mer bestående obalans mellan inkomster och utgifter. Med nuvarande struktur på den offentliga sektorn kommer läget att ytterligare försvagas då befolkningen åldras under kommande årtionden. Försörjningsgraden (förhållandet mellan arbetande och icke arbetande) försvagas från nuvarande läge, där det på 100 arbetande människor går drygt 120 icke arbetande människor som måste försörjas, med ytterligare 20 personer om inte sysselsättningsgraden kan höjas. Potentialen hos partiellt arbetsföra Enligt Folkpensionsanstaltens och Pensionsskyddscentralens utredningar finns det upp till personer som enbart lyfter sjukpension som både kan och vill arbeta ingen marginell grupp alls. Även om merparten av de personer som lyfter sjukpension är äldre uppgår under 50- åringarna till ca Liknande beräkningar har Pellervo ekonomiska forskningsinstitut PTT kommit fram till i sin ekonomiska utredning av arbetsförmåga och arbetspotential bland personer med funktionsnedsättning och arbets- och näringsministeriet i sin arbetsförmedlingsstatistik. 1/7
2 Om personer ur den här gruppen skulle sysselsättas med t.ex. lönenivån euro i månaden och förtjäna sitt uppehälle med löneinkomst istället för pension och boendestöd, skulle den offentliga ekonomin jämnvikt på årsnivå förbättras med upp till 800 miljoner euro. Samtidigt skulle arbetskarriärerna förlängas och sysselsättningsgraden öka med en procentenhet. Enbart genom att höja pensionsåldern och försnabba de ungas slutförande av sin utbildning löser man inte den offentliga ekonomins utmaningar. Av finansministeriets beräknade s.k. hållbarhetsgap utgör 800 miljoner euro en tiondel. Samhället har därför orsak att vakna upp på alla nivåer beträffande personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföras möjlighet att delta i arbetslivet och i deras potential i att höja sysselsättningsgraden. Upprätthållande av arbetsförmåga Många personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra har lyckats ta sig in på arbetsmarknaden och behålla sin arbetsplats. I själva verket finns enligt Statistikcentralens utredning från år 2011 långt över en miljon personer med en långvarig sjukdom eller skada i arbetslivet. Också personer med funktionsnedsättning finns tiotals tusen i arbetslivet antalet varierar utgående från hur gruppen definieras. Av de arbetsföra åringarna lider rent av 55 procent av en långvarig sjukdom eller skada. Antalet personer med funktionsnedsättning bokförs inte i Finland, men på basen av olika internationella utredningar uppgår enligt en bred definition personer med funktionsnedsättning till drygt 15 procent av befolkningen och personer med grav funktionsnedsättning till 2 4 procent. För många påverkar inte ens en långvarig sjukdom eller skada möjligheten att arbeta. För 18 %, drygt människor, uppfattas sjukdom eller skada påverka möjligheterna att arbeta. Drygt personer står utanför arbetslivet till följd av hälsoproblem. Till och med många av dem skulle ha en möjlighet att delta i arbetslivet genom anpassning av arbetsmiljön, arbetstider och arbetsuppgifter. Utgående från Statistikcentralens utredning vill ca personer som i dag befinner sig utanför arbetslivet arbeta. Den vanligaste orsaken till försvagad arbetsförmåga, framförallt för äldre personer, är belastningsbesvär (MS muskoskeletala sjukdomar). För yngres del accentueras igen psykiska problem. Men även om arbetsförmågan tillfälligt skulle försvagas har hälsovården och rehabiliteringen utvecklats till den grad att verksamhets- och arbetsförmågan kan återställas för merparten. Yrkesmässig, social och medicinsk rehabilitering ger bättre resultat desto snabbare samt ju mer systematiskt och helhetstäckande åtgärden sätts in. Sist och slutligen är det endast en minoritet av oss som går genom arbetslivet utan att uppleva en märkbar nedsättning av arbetsförmågan. Därför är det också viktigt ur samhället att alla satsar på upprätthållande av arbetsförmåga likväl personen själv som arbetsgivaren. 2/7
3 Satsningar gagnar alla Nyttan av satsningar är naturligtvis klarast ur individens egen synvinkel. Följderna av en sjukdom och skada återspeglas på hela livet i form av verksamhetsförmågan. Försvagad arbetsförmåga betyder för merparten minskade möjligheterna att förtjäna inkomst och ett lägre uppehälle. Även beträffande arbetsförmågan sträcker sig verkningarna över resten av livet i form av inkomstrelaterat stöd. Ur arbetsgivarens synvinkel är det även ekonomiskt motiverat att satsa på förebyggande åtgärder, arbetsvälmående och bevarande av arbetsförmåga. I Näringslivets centralförbund EK:s medlemsföretag orsakar sjukdomar och olyckor i medeltal 11 sjukfrånvarodagar per år. När sjukfrånvarodagens pris för arbetsgivaren är drygt 300 euro kan man beräkna att helhetskostnaden för 18 miljoner sjukdagar blir nästan 5,5 miljarder euro per år. Drygt personer byter arbetsplats per år. Om man uppskattar att av dessa är icke-önskade ur arbetsgivarens synvinkel och rekryteringen av ny personal i medeltal beräknas medföra kostnader på euro, utgör arbetsgivarnas kostnader på årsnivå drygt 3,5 miljarder euro. En del av dessa kostnader skulle kunna undvikas genom satsningar på arbetsgemenskap, arbetsklimat och välmående på arbetsplatsen. Också arbetslöshetens pris är hårt för arbetsgivaren. Varje år utbetalas drygt 3 miljoner euro i sjukpensioner som i sista hand bekostas av arbetsgivarna. Om det är frågan om ett litet heller större företag kan arbetstagarna direkt påverka sina egna invalidpensionsavgifter. När man tar med övriga effekter t.ex. sänkt produktivitet samt förluster och kostnader både för personer och den allmänna ekonomin kan man uppskatta att samhällskostnaderna för försvagat arbetsvälmående och försvagad arbetsförmåga överstiger 20 miljarder euro. Genom att satsa på förebyggande åtgärder och rehabilitering kan vi sänka dessa kostnader även nettomässigt. Satsningarnas karaktär av investering Ofta ses satsningar på arbetsvälmående, arbetsförmåga och rehabilitering endast som utgiftsposter av engångskaraktär. Så som jag ser det är detta särskilt fallet vad gäller tjänster som kommunerna bär ansvaret för. Väsentligt skulle ändå vara att på alla nivåer uppmärksamma satsningarnas karaktär av investeringar. Det här gäller alla som påverkas av verksamhetsförmågans och arbetsinsatsens försämring: naturligtvis individen själv, arbetsgivaren, förmannen, kollegerna, arbetshälsovården, närstående, organisatörerna av den offentliga sektorns social- och hälsotjänster samt även alla medborgare som ju står för dessa tjänsters kostnader. Kostnaderna gäller alltså oss alla för mångas del i flera av våra roller. 3/7
4 I den förebyggande verksamheten är det ofta svårt att påvisa nytta, eftersom effekterna blir synliga endast i efterhand och även då är orsak och verkan svåra att fastställa. Samma gäller även i mångt och mycket den yrkesmässiga medicinska och framförallt sociala rehabiliteringens effekter. När satsningarna granskas på längre sikt synliggörs effekterna av att samhällsmedlemmarnas verksamhets- och arbetsförmåga bevaras och återställs. Satsningarna återbetalar sig i ökad arbetsinsats och ökade skatteintäkter samt i minskade kostnader för offentliga tjänster. Samhällets stöd till arbetsgivaren Bland personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra finns gott om utbildade och i medeltal mer motiverade arbetssökande. De har lika stor rätt att delta i samhällsverksamhet samt att förtjäna sitt uppehälle med arbete och företagande som alla andra. Partiellt arbetsföra har naturligtvis sina egna begränsningar beträffande olika uppgifter. Funktionsnedsättning kan i hög grad kompenseras genom anpassning av arbetsförhållandena samt genom att beakta individuella behov. Samhället erbjuder nuförtiden en fungerande åtgärdspalett till stöd för sysselsättningsåtgärder och självständig sysselsättning. Genom stöd till anpassade arbetsförhållanden kompenseras arrangemang och införskaffningar på arbetsplatsen som gör det möjligt för partiellt arbetsföra att jobba. Anpassningsstöd kan även beviljas för den tid som en kollega lagt ned på hjälp till personen med funktionsnedsättning. Så gott som utan undantag gagnas hela arbetsgemenskapen av arrangemangen. Anpassningsstödet kan uppgå till euro. Behovet på satsning av arbetsgivarens och arbetsgemenskapens vid anställning av en partiellt arbetsför person minskas kännbart med hjälp av arbete med stöd-tjänster. En arbetskonsulent (työhönvalmentaja) fungerar som länk mellan arbetstagaren och arbetsgivaren och stöder därigenom hela arbetsgemenskapen. Arbetskonsulenten stöder arbetstagaren i arbetssökning, inlärning i arbete och i frågor som ansluter sig till arbetsförhållandet. Arbetsgivaren får hjälp av arbetskonsulenten i att finna en lämplig arbetstagare, i orientering till arbetet och arbetsgemenskapen samt i frågor i anslutning till arbetsförhållandet, såsom ansökan av lönesubvention. Arbetskonsulenten minskar märkbart behovet av stöd från arbetsgivare och kolleger och kostar inte arbetsgivaren någonting. Vid anställning av en person med partiell arbetsförmåga kan arbetsgivaren få lönesubvention, ifall de krav som ställs på arbetsgivaren uppfylls. För en person som har svårt att finna arbete kan lönesubventionen utbetalas i förhöjd form upp till euro i månaden. Subventionen kan som mest täcka 50/75 procent av lönekostnaderna under givna förutsättningar. Lönesubvention kan även utbetalas under en lång tidsperiod, ifall den partiella arbetsförmågan är bestående. 4/7
5 Arbetsgivarens kostnader Till följd av stöden är arbetsgivarens kostnader vid anställning av en partiellt arbetsför människa ofta betydligt lägre än beträffande andra anställningar. Kostnaderna är tiotals procent lägre framförallt på lägre lönenivåer. Dessutom sänker arbete med stödtjänsten märkbart de risker som rekryteringen av en person med funktionsnedsättning eventuellt kan innebära. Arbetsgivarens kostnader vid anställning av en person som har svårt att finna jobb kan under det första året (rekryteringsåret) som en följd av lönesubventionen och anpassningsstödet blir över 60 procent förmånligare än vid en alternativ rekrytering av en person med vanlig lönesubvention. Det här gäller för månadslöner på upp till euro. Ännu på euros lönenivå är skillnaden 35 procent. Även om arbetsförhållandenas anpassningsstöd utelämnas, är arbetsgivarens kostnader vid rekrytering av en person med funktionsnedsättning som är berättigad till högre stöd procent lägre ända upp till en lönenivå på euro. Tumregeln är att det inte finns skäl att åtminstone utgående kostnader och risker utesluta partiellt arbetsföra personer från rekryteringsavväganden. Även beträffande dem borde avgörandet fällas av personens kunnande och lämplighet för uppgiften. Samhällsstödet förringar på inget sätt dessa personers arbetsinsats utan är positiv diskriminering med hjälp av vilken man vill trygga lika möjligheter för dem att delta i samhället och lyfta personer med funktionsnedsättning från marginalen till kärnan. 5/7
6 Invalidpensionens motivationsfälla Även om en arbetsplats finns att få kan en person som beviljats Folkpensionsanstalten FPA:s invalidpension hindras att ta jobbet till följd av motivationsfällan; det lönar sig inte att ta ett lönejobb eller utöka arbetsinsatsen ifall månadslönen ligger mellan 743 och euro. I detta fall får personen i fråga mindre pengar i handen än om hon lever på FPAs invalidpension och boendestöd samt ifall hon eventuellt förtjänar 743,38 euro i månaden. För en person som lever på FPA:s invalidpension skärs stödet på en gång bort då lönen överstiger 743,38 euro i månaden. Motivationsfällan som orsakas av nedskärningen måste avlägsnas. En jämlik och stödande modell skulle exempelvis vara att anpassa pensionerna på liknande sätt som arbetslöshetsersättningen idag anpassas: varje förtjänad euro skulle minska pensionen med t.ex. 40 cent efter skyddsandelen. Reformen skulle ge människor som lever på FPA:s invalidpension en ekonomisk sporre och möjlighet att söka och ta emot arbete. En person som utgående från det läget skulle anställas med en månadslön på euro skulle utöka sin årsinkomst med euro. 6/7
7 Centrala lösningsåtgärder Utgående från arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är möjligheterna ingalunda obefintliga för personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra personer. Av personer vars sysselsättning försvåras av sjukdom eller skada har under de senaste åren drygt funnit arbete. För omkring 60 procent av dem har stödåtgärder använts vid sysselsättningen. Ännu finns det mycket att göra för att möjligheterna att delta i arbetslivet ska komma upp på en tillräckligt hög nivå för personer med funktionsnedsättning, partiellt arbetsföra och andra personer i svårt läge på arbetsmarknaden. Endast på det sättet kan vi trygga välfärden i vårt land. De centralaste åtgärderna är enligt min mening: 1. Satsning på arbetsförmåga och arbetsvälmående 2. Förändrade attityder och ökad kunskap beträffande personer med funktionsnedsättning och partiellt arbetsföra 3. Nedmontering av socialskyddssystemets motivationsfällor 4. Skräddarsyende av arbetsuppgifter samt utveckling av ledarskap och arbetsmiljöer 5. Insikten att satsningar på arbetsförmåga, arbetsvälmående och rehabilitering är investeringar Harri Hietala, ekonomist, forskare Vates-stiftelsen 7/7
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar
Läs merArbetspension för arbete!
Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merRP 131/2013 rd. som beviljats som invalid- eller sjukpension.
RP 131/2013 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 12 i lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen
Läs merRiksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel
Riksförsäkringsverkets allmänna råd Sjukdom, tandvård samt läkemedel ISSN 1404-563X Riksförsäkringsverkets allmänna råd om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 16 december 2002. Riksförsäkringsverket
Läs merArbetspension för arbete
Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.
Läs merTillgänglig arbetsmiljö
Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare
Läs merPolicy för. Arbetsmarknad
Policy för Arbetsmarknad Denna arbetsmarknadspolicy är s syn på arbete/sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Policyn utgår från vårt mål att uppnå ett samhälle för alla. Arbete är en viktig
Läs merRiktlinjerna i Finlands arbetspolitik
Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens
Läs merAlla metoder ska tas i bruk. Anvisningar för att stöda arbetsförmågan
Nina Nevala Mirkka Vuorento Alla metoder ska tas i bruk Anvisningar för att stöda arbetsförmågan Hur och varifrån ansöker man om partiell sjukdagpenning? Vad ska jag göra om jag behöver hjälpmedel i mitt
Läs merFörsäkringskassans allmänna råd
Försäkringskassans allmänna råd ISSN 1652-8743 Försäkringskassans allmänna råd om ändring i Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning; beslutade den 3
Läs merArbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla. Social- och hälsovårdsministeriet
Arbetsförmågan ett gemensamt mål för oss alla Social- och hälsovårdsministeriet Strategi för social- och hälsovårdspolitiken Socialt hållbart Finland 2020: behandlar alla samhällsmedlemmar jämlikt, stärker
Läs merVad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet
Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut
Läs merFull sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning
Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,
Läs merKommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet
Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet Kommunernas försvagade
Läs merMot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning
Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning Twitter: @nikolaselomaa Målet är att möjliggöra fortsatt arbete trots eventuella
Läs merArbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för sin del det löftet
Arbetskarriäravtal 2012 Ett avtal om arbetskarriärer abets a äe varför? Arbetsmarknadsparterna förband sig år 2009 och på nytt i regeringsprogrammet att förlänga arbetskarriärerna Detta avtal infriar för
Läs merProjektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression
Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto
Läs merArbetslivscykeln. skick. Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned
Arbetslivscykeln i skick Tjänster till den anställda när arbetsförmågan går ned 2 Keva stöder fortsatt arbete när arbetsförmågan går ned Om du har en sjukdom som gör att du riskerar att förlora arbetsförmågan
Läs merFå och behålla jobb - när du har tvångssyndrom
Få och behålla jobb - när du har tvångssyndrom INLEDNING Många som lider av tvångssyndrom (OCD) kan trots sina besvär arbeta fulltid. Men för en del kan det vara en utmaning att få och behålla jobb. Tvångshandlingarna
Läs merSATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig
SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande
Läs merLättläst sammanfattning
Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett
Läs merÖkad hälsa och minskad sjukfrånvaro
Få ihop text och bild Regeringens åtgärdsprogram Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Försäkringskassans uppdrag och roll Information arbetsgivarverket 1 hösten 2016 Att förebygga sjukfrånvaro Sjukpenningtalet
Läs merPlatsen är ledig. understödsprogram för sysselsättning av ungdomar och personer med partiell arbetsförmåga
Platsen är ledig understödsprogram för sysselsättning av ungdomar och personer med partiell arbetsförmåga Platsen är ledig grundläggande utgångspunkter Avsikten med understödsprogrammet Platsen är ledig
Läs merUPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO
UPPFÖLJNING AV SJUKFRÅNVARO Idag betonar man vikten av att i ett tidigt skede ingripa i sådana situationer på arbetsplatsen som kan leda till försämringar i arbetslivskvalitet, de anställdas arbetsförmåga
Läs merKimitoöns personalstrategi. Godkänd i fullmäktige
Kimitoöns personalstrategi Godkänd i fullmäktige 28.5.2018 Innehåll: 1. Utgångspunkter 2. Rekrytering 3. Ledar- och medarbetarskap 4. Arbetshälsa 5. Kunnande och belöning 6. Utvärdering och uppföljning
Läs merVALTIOVARAINMINISTERIÖ MÄÄRÄYS 29.1.2014 Henkilöstö- ja hallintopolitiikkaosasto OHJE VM/276/00.00.00/2014 Valtion työmarkkinalaitos
VALTIOVARAINMINISTERIÖ MÄÄRÄYS 29.1.2014 Henkilöstö- ja hallintopolitiikkaosasto OHJE VM/276/00.00.00/2014 Valtion työmarkkinalaitos Sisältöalue Yrkeskompetens, ekonomiskt understöd, utbildningsersättning
Läs merTack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år.
Bästa Ingrid, Tack för det brev, från Handikappförbunden, som genom dig förmedlats till mig. Vi hade senast brevkontakt i juli i år. I mitt senaste brev redogjorde jag för min grundläggande syn, att funktionsnedsatta
Läs merMan 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år
Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och
Läs merFINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING
FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 21.12.2015 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk FM/2875/00.00.00/2015 Innehåll Yrkeskompetens Ekonomiskt understöd Utbildningsersättning
Läs merFler jobb till kvinnor
Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som
Läs merMetoden Arbete med stöd i korthet
Metoden Arbete med stöd i korthet Arbete med stöd är en metod för att sysselsätta personer med speciella behov inom den öppna arbetsmarknaden. Ett individuellt, långvarigt stöd erbjuds både klienten och
Läs merPensionsreformen Barbro Lillqvist
Pensionsreformen 2017 Barbro Lillqvist Reformens mål Förlänga tiden i arbetslivet med 2 år Höja den förväntade pensionsåldern för dem som fyllt 25 år till minst 62,4 år före år 2025 En hållbar finansiering
Läs merArbetshälsa och långa arbetskarriärer?
Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska
Läs merVem vinner på en bra arbetsmiljö?
Vem vinner på en bra arbetsmiljö? Illustration: Robert Nyberg. Är arbetsmiljö viktigt? Vilka är de viktigaste fackliga områdena? Är det anställningstrygghet och uppenbara plånboksfrågor om lön och skydd
Läs merLinköpin kommun linkoping.se. Se kraften och kompetensen. hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN
Linköpin kommun linkoping.se Se kraften och kompetensen hos personer med funktionsnedsättning EN VÄGLEDNING FÖR CHEFER I LINKÖPINGS KOMMUN Se kraften och kompetensen Det handlar om hur du och jag tänker.
Läs merSilvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland
181016 Silvija Mehrstam Verksamhetsamordnare Västra Götaland Arbetsförmedlingens uppdrag Det övergripande målet för Arbetsförmedlingen är att verka för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom
Läs merRP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, 9 i lagen om handikappförmåner och 35 och 70 i lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner
Läs merBra chefer gör företag attraktiva
Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen
Läs merPlatsen är ledig II understödsprogram för sysselsättning av ungdomar och personer med partiell arbetsförmåga
Platsen är ledig II understödsprogram för sysselsättning av ungdomar och personer med partiell arbetsförmåga 1 Platsen är ledig II grundläggande utgångspunkter Avsikten med understödsprogrammet Platsen
Läs merR E H A B I L I T E R I N G
GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1
Läs merFunktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.
Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och
Läs merUndersökning om arbetsförhållanden 2013
Arbetsmarknaden 0 Undersökning om arbetsförhållanden 0 Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet Unga upplever allt oftare åldersdiskriminering i arbetet De preliminära resultaten från Statistikcentralens
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista
Läs merNyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst
Nyanländ med hörselnedsättning Vad gör Arbetsförmedlingen? Pia Uhlin leg. audionom Rehabilitering till arbete, syn/döv/hörsel Väst Arbetsförmedlingens uppdrag Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering.
Läs mer20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa
20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
Läs merRP 176/2013 rd. I denna proposition föreslås det att regeringens proposition med förslag till lag om
Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och till vissa lagar som har samband med den (RP
Läs merSänkta trösklar högt i tak
Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling, trygghet Lättläst Lättläst version av FunkA-utredningen Stockholm 2012 SOU 2012:31 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av
Läs merSänkta trösklar högt i tak
Sänkta trösklar högt i tak Arbete, utveckling och trygghet SOU 2012:31 s nuvarande uppdrag Översyn av regelverket om arbetshjälpmedel Krav på arbetsmarknadsförsäkringar vid anställningar med lönesubvention
Läs merVälfärdstendens Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada
Välfärdstendens 216 Delrapport 3: Trygghet vid arbetsskada Inledning Folksam har sedan år 27 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska
Läs merKort om Arbetsförmedlingen Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan
Kort om Arbetsförmedlingen 160906 Helene Ohlsson Arbetsterapeut AR Enheten Trollhättan Uppdraget Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering. Vi ska förbättra arbetsmarknaden genom att: Sammanföra dem
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merFöräldrars förvärvsarbete
74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete
Läs merÄr arbetspensionssystemet hållbart?
Mikko Kautto Mikko Kautto är direktör med ansvar för forskning, statistik och planering vid Pensionsskyddscentralen. Är arbetspensionssystemet hållbart? Det främsta målet för pensionsskyddet är att förhindra
Läs merFINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning
Läs merSju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln
Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln
Läs merTrivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27
Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta
Läs merJobb åt unga. - med rätt lön och villkor. Socialdemokraterna i Halmstad
Jobb åt unga - med rätt lön och villkor Socialdemokraterna i Halmstad Ge jobb! Jobb skapar välfärd, både för den enskilda individen och för samhället. Tillkomsten av fler jobb är vår högsta prioritering
Läs merSjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan
Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.
Läs merDaglig verksamhet i framtiden?
Daglig verksamhet i framtiden? Sakkunnig Annette Tallberg FDUV arbetar för frihet, delaktighet, utveckling och valmöjligheter för alla också för dem som behöver stöd i vardagen. fduv.fi Dagens tema Daglig
Läs merSamtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018
Samtal om pågående översyn av sjukförsäkringen NFF den 13 november 2018 claes.jansson@regeringskansliet.se Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum 1 Utredningen En trygg sjukförsäkring
Läs merPersonal inom vård och omsorg
Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1
Läs merNya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder
Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige
Läs merYRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA
2018 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA YRITTÄJIEN MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet att uppnå framgång och oberoende. I en föränderlig och osäker
Läs mer1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom arbetslivet på 2010-talet
Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Kommunernas arbetslivsutvecklingsprojekt och finansieringen av dem på 2010-talet 1. Förändringarna i kommunernas omvärld definierar utvecklingsbehoven inom
Läs merRP 189/2005 rd. I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd för arbetslösa ändras. I propositionen föreslås att ikraftträdandebestämmelsen
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 15 kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om utkomstskydd
Läs merHur länge ska folk jobba?
DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med
Läs merYRKESINRIKTAD REHABILITERING
YRKESINRIKTAD REHABILITERING Yrkesinriktad rehabilitering hjälp för fortsatt arbete Nedsatt arbetsförmåga kan hindra dig från att arbeta i något skede av din yrkeskarriär. Då kan yrkesinriktad rehabilitering
Läs merYRKESINRIKTAD REHABILITERING
YRKESINRIKTAD REHABILITERING Du kan kolla beloppet av din intjänade pension på Kevas webbplats www.keva.fi/pensionsuppgifter. 2 Yrkesinriktad rehabilitering hjälp för fortsatt arbete Nedsatt arbetsförmåga
Läs merFakta om ungdomsgarantin
9.4.2014 Fakta om ungdomsgarantin Slutrapporten över det forskningsinriktade stödet för ungdomsgarantin publicerades den 1 april 2014. Nedan presenterade fakta bygger till stora delar på nämnda rapport.
Läs merCoachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503
Läs merPÅ LÄTTLÄST SVENSKA. Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD
PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Extra kraft DET HÄR ÄR SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta varandra och komma igång
Läs merRP 130/2009 rd. Lagen om alterneringsledighet, som varit i kraft för viss tid, upphör att gälla den 31 december
RP 130/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om alterneringsledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Lagen om alterneringsledighet, som varit i
Läs merYttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11)
Sundbyberg 2011-06-07 Dnr.nr: Fi2011/631 Vår referens: Mikael Klein Till: Finansdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över Huvudbetänkandet Långtidsutredningen 2011 (SOU 2011:11) Handikappförbundens
Läs merSVEKET. - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga
SVEKET - så slår höjda arbetsgivaravgifter mot unga Inledning Samtliga oppositionspartier i Sveriges riksdag vill höja arbetsgivaravgifterna för unga. Givet dagens opinionsläge finns det därför en uppenbar
Läs merTID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA!
TID FÖR AKTIVITETS ERSÄTTNING FÖR UNGA! EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se TEMAGRUPPEN UNGA I ARBETSLIVET Personer med funktionsnedsättning har rätt till arbete som andra. De ska få
Läs merHur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning?
Hur går det på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning? Inledning SCB-undersökningen Situationen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning 2017 Personer med funktionsnedsättning
Läs merSÅ FUNKAR ARBETS LINJEN
SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merVår referens 2009-10-01 Karin Fristedt
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar
Läs merArbetsförmåga annorlunda för sjömän?
Arbetsförmåga annorlunda för sjömän? Mikael Ojala Överläkare, neurolog Sjömanspensionskassan 1 Olika perspektiv på arbetsförmåga Personen ifråga själv Arbetsgivaren FPAs bestämmelser om SF-dagpenningar
Läs merSJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION
SJÖMÄNNENS DELTIDSPENSION 1 Sjömännens deltidspension Syftet med deltidspensionen är att ge äldre arbetstagare en möjlighet att minska sin arbetsinsats och gå stegvis i pension. Ett delmål är även att
Läs merTILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING
TILL DIG SOM ANSÖKER OM DAGPENNING MEDLEMSKAP Se till att du inte har några obetalda medlemsavgifter. Om du har betalat din medlemsavgift själv ber vi dig bifoga en kopia av det senaste betalningsverifikatet.
Läs merRP 157/2009 rd. 1. Nuläge
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 i lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen
Läs merTrygghetsanställning
Lättläst svenska Trygghetsanställning Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är arbetssökande och som har nedsatt arbetsförmåga på grund av funktionsnedsättning.
Läs merFoto: Mattias Ahlm. Effektiv väg tillbaka till arbete
Foto: Mattias Ahlm Effektiv väg tillbaka till arbete Våra socialförsäkringssystem ska handla om att rätt ersättning ska gå till rätt person. De ska vara robusta och hålla in i framtiden och de ska sätta
Läs merRiktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet
MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd
Läs merNordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden
Nordiskt statistikermöte 2004 ( 19. 20. augusti, ÅBO ) INDIKATORSAMHÄLLET Indikatorerna i välfärdpolitiskt beslutsfattande i Norden Rolf Myhrman Social- och hälsoministeriet (Finland) Innehåll Samspel
Läs merNy kompetens genom läroavtal
Ny kompetens genom läroavtal Erfarenheter och behov hos EK:s medlemsföretag Finlands Näringsliv Ny kompetens genom läroavtal Erfarenheter och behovhos EK:s medlemsföretag VAD ÄR LÄROAVTALSUTBILDNING? TRE
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 i folkpensionslagen och av 5 i lagen om garantipension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det
Läs merProjekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik
Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se
Läs merJobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?
Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem
Läs merSEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa
SEAM Stöd till chefer om psykisk ohälsa Temadagen Psykisk ohälsa och arbetsliv, mars 2018 ANNIKA LEXÉN, Dr med vet, Lunds universitet Bakgrund till stödpaketet Psykisk ohälsa: o Ett växande problem i vårt
Läs merRehabiliteringskedja o Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja
Rehabiliteringskedja 2008-07-01 o 2009-01-01 Juni 2008 Regler rehabiliteringskedja 1 Dag 1-90 Arbetstagaren erhåller sjuklön av arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna. Dag ett är karensdag och
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs meren handbok om rehabilitering
Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka
Läs merEn rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merKompetensutveckling. inkl regler för fritidsstudier. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21.
Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Bodil Larsson, tfn 13 55 23 Riktlinjer för Kompetensutveckling inkl regler för fritidsstudier Antagna av Kommunstyrelsen 2002-08-21. Syfte Vi ska
Läs mer