Kallelse till Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde

Transkript

1 Kallelse styrelsen Kallelse till Kommunförbundet Norrbottens styrelsesammanträde Ordinarie ledamöter i Kommunförbundet Norrbottens styrelse kallas till sammanträde Tid: Den 11 december 2015 klockan (Observera att styrelsen beslutat ändrat datum) Plats: Kommunförbundet Norrbottens lokaler, Kungsgatan 23 B, Luleå Program och föredragningslista med tillhörande handlingar bifogas. Handlingarna finns även tillgängliga på webbplatsen Se Politisk organisation Styrelsen Kallelser mm Delgivningar redovisas endast på webbplatsen enligt styrelsens beslut. Ordinarie ledamot som inte kan närvara ombeds kalla sin ersättare och meddela detta till Kommunförbundet Norrbottens kansli på telefon eller e- post: kahn@bd.komforb.se KOMMUNFÖRBUNDET NORRBOTTEN Britta Flinkfeldt Jansson Ordförande /Kjell-Åke Halldén

2 Kallelse styrelsen Föredragningslista för styrelsens sammanträde 1. Val av justerare 2. Föredragningslista 3. Flyktingsituationen ur ett kommunperspektiv Kenneth Andersson, Migrationsverket Region Nord Leif Klingensjö, sektionschef, SKL Kent Ögren, ordförande, och Carina Wiro, verksamhetsledare, Civilförsvarsförbundet Kajsa Myrberg, direktör, rapporterar om Kommunförbundet Norrbottens integrationsarbete Dialog kring flyktingsituationen Lunch 4. Försvarsmaktens nya uppdrag ur ett kommunperspektiv Muntlig information av Ulf Lindgren, F Uppdrag till IT Norrbotten gällande framtagandet av ett OPS-Offentlig privat samverkan avtal med IP-Only samt övrig information av IT Norrbotten Information av Tony Blomqvist, IT Norrbotten Bilaga: IT Norrbottens skrivelse och förslag till beslut 6. UF Ung företagsamhet Bilagor: a) PM, c) Skrivelse från Ung Företagsamhet i Norrbotten 7. Verksamhetsplan och budget 2016 Bilagor: a) PM, b)verksamhetsplan och budget Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 9. Instruktion till FoUI-utskottet Bilagor: a) PM, b) Förslag enligt rubrik 10. Frågor att ta upp under dialogmötet med Riksdagsledamöterna Bilaga: PM

3 Kallelse styrelsen Avtal om Centrum för Riskanalys och Riskhantering Bilaga: PM 12. Rapporter Rapport från Tillväxtberedningen Rapport från Barn- och utbildningsberedningen Rapport från Socialberedningen Rapport från FoUI-utskottet Rapport från Kulturberedningen Direktörens rapport 13. Delgivningar Protokoll från länshandikapprådet Övriga frågor

4 Plats för noteringar: Ärende 5

5 Entledigande av IT Norrbotten/förhandlingsgruppens uppdrag att ta fram ett förslag till ramavtal/opsavtal med IP-Only IT Norrbotten redogör i bilaga för bakgrunden till styrelsens beslut att ge IT Norrbotten i uppdrag att genomföra en utredning om samverkansmodell 3 Offentlig privat samverkan (OPS). Till detta arbete kopplades en styrgrupp med representation från Kommunförbundet Norrbottens medlemskommuner och IT Norrbotten. I samband med utredningen tillställdes ett frågeformulär till tre möjliga partners, Telenor, Telia och IP-Only. IP Only var den enda operatören som accepterade samtliga krav och förväntningar i frågeformuläret. Förhandlingsgruppen konstaterar att det inte längre finns någon gemensam grund för att förhandla vidare med IP Only. Då det inte råder någon samsyn mellan kommunerna att finna en gemensam plattform för att lösa problematiken kring finansiering av bredbandsutbyggnaden, refinansiering av den tekniska utrustningen i stadsnäten samt kommunikationsoperatörsrollen. Förhandlingsgruppens förslag behandlades vid styrgruppens möte som beslutade föreslå styrelsen besluta: Att IT Norrbotten/förhandlingsgruppen entledigas från uppdraget att ta fram ett förslag till ramavtal/ops avtal med IP-Only Presidiet har vid sitt sammanträde beslutat föreslå styrelsen bifalla ovanstående förslag

6 PM-Underlag för beslut avseende Kommunförbundets uppdrag till IT Norrbotten gällande framtagandet av ett OPS- Offentlig privat samverkan avtal med IP-Only 1. Bakgrund - Regeringens digitala agenda - mål Målet för regeringens bredbandspolitik är att Sverige ska ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband och 90 procent av alla hushåll bör ha tillgång till 100 Mbit/s senast år Norrbottens digitala mål-rus Den regionala utvecklingsstrategin för Norrbotten (RUS) går ett steg längre än regeringens digitala agenda och fastställer att alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet, med strävan mot 100 Mbit/s senast år Ambitionen är att det ska finnas god tillgång till fysisk infrastruktur för bredband i hela Norrbotten. Tillgången ska vara robust och kunna motstå påfrestningar utan allvarliga driftsavbrott. IT NORRBOTTEN AB Boden Business Park Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

7 1.2 Norrbottens regionala digitala agenda I agendan konstaterar vi Bredband är en förutsättning för samhällsutvecklingen. En väl utbyggd it-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och individer i olika delar av landet. Användandet av bredband och internet är så omfattande att denna typ av infrastruktur är lika nödvändig för samhällets utveckling som hamnar, järnvägar och vägar. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda bredbandstjänster är en självklarhet. I Norrbotten har vi stora avstånd mellan orter, och många gånger långa avstånd till skolor, tjänster och vård. I vårt glesbefolkade län är bredband betydelsefullt för att enskilda och företag ska kunna delta och utvecklas i samhället. För att Norrbotten ska utvecklas på ett positivt sätt befolkningsoch företagarmässigt är det därför av största vikt att vi fortsätter bygga ut itinfrastrukturen. En väl fungerande it-infrastruktur är en basal nödvändighet för framtidens glesbygd. Man kan kanske till och med gå så långt som att säga att ur ett glesbygdsperspektiv är det en överlevnadsfråga att ha tillgång till väl utbyggd it-infrastruktur. 2. Gemensam digital strategi för Norrbotten Vid Kommunförbundets och IT Norrbottens styrelsekonferens Gemensam digital strategi för Norrbotten den 8 januari 2014 presenterades IT Norrbottens förstudie Effektivisering av stadsnäten samt finansiering av bredbandsutbyggnaden i Norrbotten. Syftet med förstudien var att den skulle vara en delåtgärdsplan som ska svara på hur Norrbotten ska kunna uppnå det strategiskt uppsatta målet om att alla i länet ska ha tillgång till bredband med hög kapacitet. 2.1 Nuläge aktuell status Norrbotten (2012) Förstudien visade även att officiell statistik från PTS t.o.m. 2012, som avser alla tillgängliga nätägare och operatörer i Norrbottens kommuner som har tillgång till fiber eller fiber-lan visar på stora skillnader mellan Norrbottens kommuner. Skillnader för befolkningen i tätorter är mellan 13 och 80 procent. För landsbygden mellan 0 och 36 procent. Den officiella statistiken från PTS visade att utbyggnadstakten för fiber eller fiber-lan mellan år är 3.2 procent per år. För att alla ska ha tillgång till bredband via fiber eller fiber-lan till år 2020 krävs en fördubbling av utbyggnadstakten jämfört med idag. IT NORRBOTTEN AB Boden Business Park Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

8 Om utbyggnationen fortsätter i samma takt som idag kommer ca 30 procent av befolkningen sakna tillgång till fiber eller fiber-lan år Målsättning med förstudien Målsättningen med förstudien var att den skulle leda till kommunala beslut som ligger till grund för en utökad samverkan mellan stadsnäten/ kommunerna i Norrbotten. Genom utökad samverkan förväntas kommunerna/stadsnäten få ett mer effektivt resursutnyttjande, lägre driftskostnader och lägre inköpspriser vilket i sin tur förväntas leda till en snabbare och mer omfattande utbyggnad av bredbandsinfrastrukturen i Norrbotten. Detta för att klara av den övergripande målsättningen i RUS. Förstudien konstaterade att kommunerna hade ett val att göra: A. Antingen fortsätter man arbeta på nuvarande sätt d.v.s. var och en för sig utifrån sitt nuvarande arbetssätt och förmåga, vilket innebär att ojämlikheten ökar avseende tillgången till höghastighetsbredband. Utvecklingsmöjligheterna för medborgare och företagen minskar i förhållande till var man bor, i vilken kommun man vistas eller bor, tätort i förhållande till landsbygd, tillgång till internetbaserade tjänster avseende sjukvård och omsorg, mobiltelefoni m.m. B. Eller så beslutar man sig för en regionalpolitisk strategi att arbeta tillsammans, samverka och ta tillvara och utveckla de goda exempel som finns inom länet avseende stadsnätsverksamhet. Finna gemensamma IT NORRBOTTEN AB Boden Business Park Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

9 finansieringsformer som gynnar och ökar utbyggnadstakten av fiberbaserat bredband i hela Norrbotten för att nå uppsatta bredbandsmål till år Den presenterade förstudien utgick från en regionalpolitisk strategi där så många stadsnät/kommuner som möjligt samverkar. Graden av samverkan har direkt inverkan på det finansiella resultatet. 2.3 Nytt beslut och uppdrag Utifrån konferensen och beslut från Kommunförbundets styrelse fick IT Norrbotten ett nytt uppdrag: Att genomföra en detaljerad kartläggning av Norrbottens nuvarande bredbands- och mobiltelefonisituation för att säkerhetsställa nuläget. Att lämna en utförlig beskrivning av de olika förslagen till samverkansmodell samt möjliga konsekvenser av dessa. 3. IT Norrbottens rapport Kartläggning av fiberinfrastrukturen samt kostnadsestimat för fibrering av Norrbotten. Syftet med denna rapport var att ge en detaljerad bild av nuvarande fiberinfrastruktur i Norrbotten samt beräkna kostnaden för en fibrering av hela Norrbotten. Beräkningarna har utgått ifrån att man kan nyttja de befintliga kommunala näten. Den totala kostnaden för att etablera fiber till alla byggnader på landsbygd och tätort i hela Norrbotten beräknas uppgå till drygt 3.6 miljarder kronor. Motsvarande analys har även gjorts för att ansluta 90 procent av alla byggnader på landsbygd och tätort genom att plocka bort de dyraste anslutningarna. I det fallet beräknas kostnaderna till ca 2.6 miljarder kronor. Avseende den genomsnittliga kostnaden för att ansluta en byggnad i tätorten så finns den lägsta kostnaden i Jokkmokk där kostnaden för att ansluta en byggnad ligger på kr medan den dyraste genomsnittskostnaden ligger på nästan kr per byggnad i Haparanda, Kalix, Pajala och Gällivare. Motsvarande kostnader för att ansluta en byggnad på landsbygden visar att den lägsta genomsnittliga kostnaden har Älvsbyn med kronor och den dyraste genomsnittskostnaden är så hög som kr per byggnad i Jokkmokk. 4. Norrbotten behöver en finansiell partner. Utifrån utredningarna kunde vi konstatera följande. A. Flera kommuners stadsnät har en gammal teknik som inte klarar trippel play d.v.s. tjänster som internet, IP-telefoni eller tv tjänster. Här måste i princip hela nätet refinansieras. IT NORRBOTTEN AB Boden Business Park Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

10 B. Flera kommuner har små eller t.o.m. inga ekonomiska resurser att bygga ut fibernätet för att täcka in resursbehovet i kommunen avseende fiberinfrastruktur företag och hushåll. C. Flera kommuner små eller inga resurser för att projektera utbyggnaden samt inte möjlighet att drifta nätet i 24 timmar per dygn årets alla dagar. D. Ett flertal stadsnät har i princip endast en tjänst internet, riktat till hushåll och företag. Utifrån ovanstående förutsättningar erhöll IT Norrbotten ett uppdrag av Kommunförbundet att genomföra en kompletterande utredning om samverkansmodell 3 Offentlig privat samverkan (OPS). I samband med utredningen tillställdes ett frågeformulär till tre möjliga partners, Telenor, Telia och IP-Only. IP Only var den enda operatören som accepterade samtliga krav och förväntningar i frågeformuläret. IT Norrbotten fick då ett nytt uppdrag att ta fram ett förslag till Ramavtal med IP-Only. Till detta arbete kopplades dels en styrgrupp bestående av kommunalråden från en liten, en mellanstor kommun och en stor kommun i Norrbotten. Till utredningen kopplades även en referensgrupp bestående av stadsnätscheferna i berörda 11 kommuner (samtliga kommuner förutom Luleå, Piteå och Boden). IT Norrbotten utsåg en förhandlingsgrupp bestående av Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten, Catherine Melby, regional bredbandskoordinator It Norrbotten, Crister Lundgren, IT och stadsnätschef Älvsbyn, Glen Eriksson IT och stadsnätschef Arvidsjaur. På ett likartat sätt organiserade IP-Only sitt förhandlingsarbete. Den 20 september 2014 upprättades en avsiktsförklaring mellan IT Norrbotten och IP Only, avseende avtalsförhandlingarna. Den 23 februari erhöll IT Norrbotten ett erbjudande från IP-Only riktat till 10 kommuner avseende Offentlig-Privat-Samverkan (OPS) för utbyggnad och drift av öppet fibernät i Norrbotten. Erbjudandet gick till 10 kommuner då Kiruna kommun beslutat sig för att hoppa av förhandlingsarbetet. Utifrån erbjudandet ställde sedan IT Norrbotten/arbetsgruppen kompletterande frågor till IP-Only, vilka vi även fick svar på. Den 20 augusti inbjöds samtliga 10 kommuner till en gemensam konferens för att diskutera IP-Onlys erbjudande. Syftet med mötet var även att ta ett beslut om hur vi skulle gå vidare med förhandlingarna med IP-Only. Ett antal dagar innan konferensen meddelade Pajala och Övertorneå kommun att de avstår från vidare förhandlingar med IP-Only. IT NORRBOTTEN AB Boden Business Park Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

11 Vid konferensen deltog åtta kommuner: Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Haparanda, Gällivare, Kalix, Överkalix, Jokkmokk. Resultatet av konferensen var att Gällivare informerade om att de förde diskussioner om att samverka med Kiruna kommun. Två kommuner, Arvidsjaur och Älvsbyn informerade om att de ville gå vidare avseende förhandlingarna med IP Only. Fyra kommuner ville avvakta. En kommun hade inte diskuterat frågan. Sammanfattning Förhandlingsgruppen kan konstatera att det inte längre finns någon gemensam grund för att förhandla vidare med IP Only. Då det inte råder någon samsyn mellan kommunerna att finna en gemensam plattform för att lösa problematiken kring finansiering av bredbandsutbyggnaden, refinansiering av den tekniska utrustningen i stadsnäten samt kommunikationsoperatörsrollen. Förslag till beslut: IT Norrbotten/förhandlingsgruppen entledigas från uppdraget att ta fram ett förslag till ramavtal/ops avtal med IP-Only. Förhandlingsgruppens förslag till styrgruppen behandlades vid styrgruppens möte den 29 oktober Styrgruppen beslutade enligt förhandlingsgruppens förslag. Följande deltog vid styrgruppsmötet: Britta Flinkfeldt Jansson, Arjeplogs kommun, Robert Bernhardsson, Jokkmokks kommun, Ellinor Söderlund, Kalix kommun. Föredragande var Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten. Vi vill dock påminna om att den redovisade problematiken som IT Norrbotten påvisat i våra utredningar avseende bl.a. finansiering av bredbandsutbyggnaden för att nå målsättningen i RUS, stadsnätens organisation, öppet nät med ett flertal konkurrerande tjänster, re-finansiering av den tekniska utrustningen i stadsnäten för att klara trippel play tjänster, drift 24 timmar per dygn 365 dagar per år m.m. kvarstår i de flesta kommunerna. Om ovanstående frågeställningar inte löses så får det direkt effekter för arbetet med e-tjänster i kommunerna, e-hälsotjänster, företagens möjligheter att verka och utvecklas, invånarnas krav och önskemål och givetvis och totalt sätt den ekonomiska tillväxten i Norrbotten. Vid Stadsnätsforums möte med samtliga stadsnät i oktober månad, så ser den nuvarande situationen ut enligt följande: Arjeplog: Ej bestämt inriktning, ej beslut. Arvidsjaur: Ja till IP-Only lösning. Teracom som extern KO from 1 nov 2015 ca 12 månader framåt. Ej beslut därefter. Boden: Strategi för centrala delen, Upplåts till marknaden. Landsbygden åtgärder från kommunen. Har KO i kommunen. IT NORRBOTTEN AB Boden Business Park Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

12 Gällivare: Teracom som extern KO from 1 nov 2015 ca 18 månader framåt. Vill därefter samarbeta med Kiruna. Haparanda: Kommunalt fibernät. Ej bestämt inriktning för framtiden. Ev. samverka med Kalix. Jokkmokk: Teracom som extern KO from 1 november 2015 ca 18 månader framåt. Ej bestämt sig för lösning därefter. Kalix: Stadsnät med egen KO. Arbete pågår. Kiruna: Teracom som extern KO from 1 nov 2015 ca 12 månader framåt. Därefter stadsnät med egen KO. Arbete pågår. Luleå: Stadsnät med egen KO. Pajala: Teracom som extern KO from 1 nov 2015 och ca 24 månader framåt. Vill därefter samarbeta med Kiruna. Piteå: Stadsnät med egen KO. Älvsbyn: Stadsnät med egen KO. Ja till IP-Only. Dock inget beslut fattat. Överkalix: Kommunalt fibernät. Upphandlar f.n. KO. Övertorneå: Stadsnät med egen KO. Vill samarbeta med Kalix. Med vänliga hälsningar IT Norrbotten AB Tony Blomqvist, VD IT NORRBOTTEN AB Boden Business Park Teknikvägen Boden Tel info@itnorrbotten.se

13 Plats för noteringar: Ärende

14 Skrivelse från UF - Ung Företagsamhet Ung Företagsamhet Norrbotten är en ideell organisation med över 20 års erfarenhet av entreprenörskap i den norrbottniska skolan. UF har verksamhet i länets alla kommuner, på både grund- och gymnasieskola. Mest kända är processutbildning UF-företagande där gymnasieelever som en del av sin utbildning startar, driver och avvecklar ett företag. Sedan något år tillbaka arbetar UF även på grundskolan med tre olika läromedel som utvecklar elevers kunskaper om demokrati, samhällsekonomi, entreprenörskap och att bli aktiva samhällsmedborgare. Ett starkt samarbete sker med näringslivet som genom partnerskap finansierar verksamheten till drygt 50 %. Det finns även sedan många år ett starkt och bra samarbete med kommunerna som idag bidrar med ca 25 % (2,50 kr/innevånare). Resterande kommer från andra offentliga finansiärer. Det finns behov på utökad verksamhet i grundskolan vilket gör det möjligt för länets elever i både grundskola och gymnasieskola att utveckla en tro på sin egen företagsamhet. På så sätt bidrar Ung Företagsamhet till tillväxt och stärkt konkurrenskraft för regionen långsiktigt. Målsättningen är att öka finansieringen från näringslivet och även att länets kommuner ser samma betydelse i en utökad verksamhet. Ung Företagsamhet söker en ökad finansiering från kommunerna med 1 kr/innevånare, totalt 3,50 kr/innevånare från och med UF vill att kommunförbundet rekommenderar kommunerna att stödja verksamheten och godkänna förslaget om ökad finansiering från länets kommuner till Ung Företagsamhet Norrbotten med 1 kr/innevånare, till totalt 3,50 kr/innevånare från Presidiet föreslår styrelsen besluta att rekommendera kommunerna fortsättningsvis att stödja verksamheten med 2,50 kr/innevånare att inte rekommendera en ökad finansiering med 1 kr till totalt 3,50 kr/ innevånare från 2017

15 Entreprenörskap för alla skolelever i Norrbotten Ung Företagsamhet gör skillnad Morgondagens företagare finns i dagens skolor och vi arbetar för att ge unga människor en tro på sin egen företagsamhet. Ett av organisationens grundsyften är att utveckla av regionen och sammanlänka skola och näringsliv. På så sätt bidrar Ung Företagsamhet till att skapa tillväxt i Norrbotten. Bakgrund Ung Företagsamhet Norrbotten är en ideell organisation med över 20 års erfarenhet av entreprenörskap i den norrbottniska skolan. Vi har verksamhet i länets alla kommuner, på både grund- och gymnasieskola. Mest kända är vi för vår processutbildning UF-företagande där gymnasieelever som en del av sin utbildning startar, driver och avvecklar ett företag. Sedan något år tillbaka arbetar vi även på grundskolan med tre olika läromedel som utvecklar elevers kunskaper om demokrati, samhällsekonomi, entreprenörskap och att bli aktiva samhällsmedborgare. Tillsammans med nätverket för tidigare UF-företagare, UF-alumni, sträcker sig vår målgrupp från sexåringar i förskoleklass till unga vuxna 1. Resultat UF-företagande 2. Det är 20 % större sannolikhet att en UF-alumn startar företag i framtiden. UF-alumnen har högre genomsnittlig inkomst, både som företagare och anställd, (7-12 %) Det är 20 % lägre sannolikhet att en UF-alumn är arbetslös. UF-alumnen har 44 % större sannolikhet att bli chef. UF-alumnerna anställer fler personer i sina företag och deras företag överlever i högre grad än andra företag. UF-alumnerna startar oftare aktiebolag (sannolikheten är 80% större för kvinnor och 60 % större för män) 3 I Norrbotten drev totalt 637 elever (jämt fördelat på tjejer och killar), eller var fjärde elev i 2:an och 3:an på gymnasiet, UF-företag föregående läsår. Vi är stolta över att vi har verksamhet på gymnasiesärskolan i Kalix, Piteå, Boden och att Luleå startar upp under nästa läsår. Ytterligare ett led i att uppfylla målet om att UF-företagande ska vara för alla är att vi under en tvåårsperiod kommer att arbeta intensivt med de ungdomar som är nyanlända och går Introduktionsprogrammet språkintroduktion (IMSPRA). Vårt mål är att det under nästa läsår startas UF-företag av nyanlända ungdomar i Luleå, Övertorneå och Jokkmokk, vilka valts ut som fokuskommuner. På 1 Barn och unga måste genom hela utbildningssystemet fortlöpande prioriteras när det gäller företagsamhet och entreprenörskap (RUS, Kompetensförsörjning) 2 Karl Wennberg, Niklas Elert. Effekter av utbildning i Entreprenörskap. (2012). Ratio. 3 Kvinnors och mäns potential för entreprenörskap och företagande ska tas tillvara (RUS, Horisontellt kriterium för Jämställdhet) Sida 1 av 2

16 detta sätt bidrar Ung Företagsamhet i Norrbotten både till att uppfylla det horisontella kriteriet för Integration och mångfald samt till att Främja förutsättningar för personlig utveckling och karriärmöjligheter oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, sexuell läggning, religion eller funktionshinder i enlighet med RUS. Finansiering Ung Företagsamhet i Norrbotten är stolta över vårt starka samarbete med näringslivet som genom partnerskap finansierar verksamheten till drygt 50 %. Resterande kommer från olika offentliga finansiärer där länets kommuner idag bidrar med ca 25 % (2,50 kr/innevånare). Genom Ung Företagsamhets utökade verksamhet i grundskolan gör vi det möjligt för länets elever i både grundskola och gymnasieskola att utveckla en tro på sin egen företagsamhet. På så sätt bidrar Ung Företagsamhet till tillväxt och stärkt konkurrenskraft för regionen över tid. Med den utökade verksamheten i grundskolan och en ökning av antal UF-elever för läsåret 2015/2016 ser vi ett behov och en potential för att öka finansieringen från näringslivet och siktar på en ökning på ca 30 % kommande år. Vi hoppas att även länets kommuner ser samma potential i vår utökade verksamhet och söker därför en ökad finansiering även från kommunerna med 1 kr/innevånare, totalt 3,50 kr/innevånare från och med Förslag Ung Företagsamhet i Norrbotten föreslår Kommunförbundets styrelse; att rekommendera kommunerna att godkänna förslaget om ökad finansiering från länets kommuner till Ung Företagsamhet Norrbotten med 1 kr/innevånare, till totalt 3,50 kr/innevånare från Sida 2 av 2

17 Plats för noteringar: Ärende 7

18 Verksamhetsplan och budget 2016 Bifogat förslag till verksamhetsplan 2016 bygger på den Inriktning som antogs av styrelsen och av förbundsfullmäktige Presidiet har beslutat föreslå Att förslaget till Verksamhetsplan och budget 2016 antas

19 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET 2016

20 Innehåll Inledning Uppdraget Verksamhetsidé Övergripande mål Strategiska områden Strategiska områden Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Utbildning och lärande/mediacenter Miljö och samhällsbyggnad Forskning och utveckling/innovation Norrbotten Integration Uppföljning Styrelsens övergripande mål Kurser och konferenser... 8 Bilagor 1. Budgetsammanställning Komplett styrkort

21 Inledning Detta dokument utgör Kommunförbundet Norrbottens Verksamhetsplan och budget för Dokumentet bygger på den Inriktning som antogs av styrelsen och av förbundsfullmäktige Kommunförbundet Norrbotten är en fristående intresseorganisation som ägs av länets 14 kommuner. Syftet med förbundets verksamhet är att tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och att tillhandahålla service. Ett övergripande mål är att stödja och utveckla den kommunala självstyrelsen. Kommunförbundets uppdrag är att under styrelsen ansvara för förbundets administration och löpande verksamhet. 1. Uppdraget Förbundets grunduppdrag är att i nära samarbete med medlemmarna, organisera, driva och utveckla arenor och nätverk för dialog och kunskapsutveckling. Härvid ska förbundet: Tillvarata kommunernas/medlemmarnas intressen, främja deras samverkan och samarbete för att utveckla verksamheterna och stärka det kommunala självstyret Ena kommunernas röster och företräda dem vid regionala-, nationella- och internationella forum och i överläggningar/förhandlingar med Norrbottens läns landsting (Region Norrbotten) Genom omvärlds- och intressebevakning informera om och initiera gemensamma aktiviteter/insatser inom kommunalregionala frågor/områden Skapa konkurrenskraftiga mötesplatser för lärande, för tjänstemän och förtroendevalda och därmed medverka till erfarenhetsutbyte samt kunskaps- och kompetensutveckling Förestå och vidareutveckla MediaCenter Norrbotten. 1.1 Verksamhetsidé Kommunförbundet Norrbotten ska genom ett processinriktat arbetssätt och ett utvecklat beredningsförfarande företräda, påverka, driva och stödja kommunerna i deras samarbete för en positiv och hållbar regional utveckling i såväl ett nationellt- som internationellt perspektiv. 1.2 Övergripande mål I inriktning har styrelsen formulerat följande övergripande mål för verksamheten: 1. Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt 2. Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet 3. Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen 4. Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser för bättre samhällsservice 5. Öka användandet av modern teknik i verksamheterna till nytta för invånare, personal och beslutsfattare 6. Verka för ökad jämställdhet i kommunerna. 2

22 1.3 Strategiska områden Ovanstående inriktning och övergripande mål ska förverkligas genom ett samlat och processinriktat arbetssätt med medlemmarna inom nedanstående områden: Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Utbildning och lärande/mediacenter Miljö och samhällsbyggnad FoUI Norrbotten Integration Det finns, utöver de strategiska områdena, ett antal sakområden som är speciellt betydelsefulla där Kommunförbundet Norrbotten ska vara en aktör på regional nivå. Kultur är ett exempel på ett sakområde där förbundet kan bidra påtagligt genom att samordna insatser. Relationen mellan de övergripande horisontella målen för och de strategiska områdena redovisas i figur 1. Kommunförbundets har definierat mål för 2016 utifrån de övergripande målen, vilket redovisas i styrkort i figur 2. I bilaga 1 finns förutom mål även aktiviteter angivna. Politiska företrädarskapet Verksamhetsutveckling Kompetensförsörjning Samarbete Modern teknik Jämställdhet Hållbar tillväxt och utveckling Socialtjänst Utbildning och lärande/mediacenter Miljö- och Samhällsbyggnad FoUI Integration Figur 1. Övergripande horisontella mål och strategiska områden för Kommunförbundet Norrbotten 3

23 Övergripande mål Mål 2016 Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt En utvecklad dialog mellan kommunförbundet, styrelsen, kommunchefer och förvaltningschefer samt förbättrad återkoppling mellan beredningar och styrelse Kommunförbundet har implementerat en kommunikationsstrategi för Kommunförbundet Norrbotten Ökad kunskap om de politiska arenorna i landet samt en utvecklad plan för deltagandet i framtiden Etablerade rutiner för att redovisa nationella satsningar Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser för bättre samhällsservice Verka för användandet av modern teknik till nytta för En utvecklad modell för att arbeta med resultaten från kommunbesöken tillsammans med företrädare från kommunerna Etablerade rutiner för samverkan mellan kommunförbundet och akademin samt andra kunskapsmiljöer En efterfrågad och tillgänglig kurs- och konferensverksamhet samt seminarieverksamhet En utvecklad samverkan mellan forskningsledare, samverkansledare och utvecklingsledare Påbörjat arbetet med en behovsstyrd process för kompetensförsörjning Steg två i satsning på ledarskapsutveckling påbörjad En utvecklad och känd kompetensplattform i länet där kommunförbundet är en aktör Ökad innovation inom offentlig sektor för nya arbetssätt och samnyttjande av personal mellan kommunerna Princip för gemensamma åtaganden för Norrbottens kommuner Ett ökat regionalt lärande genom goda exempel på samarbete En väl fungerande samordning mellan e-nämnden och Kommunförbundet Kommunförbundet har ökat användningen av modern teknik i den ordinarie verksamheten En reviderad regional digital agenda där kommunförbundets områden är beaktade Ökad användning av digitala lösningar i kommunala verksamheter Lokal handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik är tagen i samtliga kommuner Verka för ökad jämställdhet i kommunerna CEMR-deklarerad verksamhet vid KF En reviderad jämställdhetsplan på kommunförbundet i enlighet med CEMR-deklarationen En breddad samverkan mellan det offentliga och näringslivet i arbetet med att synliggöra det regionala jämställdhetsarbetet Figur 2. Styrkort

24 2. Strategiska områden 2.1 Hållbar tillväxt och utveckling Kommunförbundet Norrbotten är en huvudaktör i det regionala strategiarbetet, vars syfte är att prioritera resurser och stärka förutsättningar för tillväxt i regionen. Grunden för den regionala utvecklingsstrategin utgörs av Europa 2020 och den nationella strategin för regional tillväxt och attraktionskraft. Det är viktigt att det politiska ledarskapet får en framskjuten och aktiv roll och är med och påverkar i strategiarbetet på olika arenor. Som en aktiv part inom Europaforum Norra Sverige är förbundet med och påverkar politiska ställningstaganden, både på EU-nivå och nationellt. Under 2016 genomförs en gemensam OECD-studie som ett viktigt underlag i påverkansarbetet för bibehållande av den extra allokeringen i form av gleshetsbonusen. Studien ska undersöka nyttoeffekten för att om möjligt kunna ge stärkt legitimitet åt argumentationen från norra Sverige och norra Finland. Vår närhet till Arktis är en fördel då EU har starkt intresse för arktiska frågor. Inom tillväxtberedningen kommer under 2016 en Arktis politisk plattform att tas fram i en process med fyra workshops och en avslutande Norrbottenskonferens, för bred politiskt förankring. Under 2016 ska förbundet via tillväxtberedningen lämna yttrande på inriktningsunderlag inför nationell transportinfrastrukturplan Förbundet deltar i aktiviteter för Botniska korridoren, malmbanan med koppling till Northern Axis. 2.2 Socialtjänst Området omfattar omsorg om äldre, individ och familjeomsorg, personer med funktionsnedsättning och hälso- och sjukvård inom kommunens ansvarsområde. Verksamheten ska präglas av bästa tillgängliga kunskap, genomföras med god kvalitet samt utgå och utformas utifrån den enskildes behov och förutsättningar. Samverkan med andra aktörer är viktig, inte minst med landstinget för utvecklingen av kvalité, resultat och säkerhet i verksamheten. Det politiska företrädarskapet i social-/samverkansberedningen har ett viktigt uppdrag att driva och påverka samverkans- och utvecklingsfrågorna på olika arenor. Olika faktorer i omvärlden, i Sverige som internationellt påverkar förutsättningar för verksamhetsområdet som utvecklingen på arbets- och bostadsmarknaden, stora flyktingströmmar och ensamkommande barn som ansöker om asyl. Inflytande och medskapande i socialtjänsten ska stärkas och utvecklas. Den erfarenhetsbaserade kunskap som finns hos brukare/patienter/närstående är mycket värdefull och behöver tas till vara. Utifrån den beslutade strategin för patient och brukarmedverkan ska en gemensam handlingsplan för kommuner och landsting tas fram. Ny lagstiftning är på gång kring informationsöverföring mellan myndigheter och av den anledningen måste ett stort utvecklingsarbete startas. Genom att använda digitaliseringens möjligheter ökar vård- och omsorgspersonalens förutsättningar att bedriva ett arbete som baseras på relevant, aktuell och korrekt information. Det pågår nationellt en utveckling av likvärdig och strukturerad dokumentation inom samtliga områden i socialtjänsten. Det finns behov av att bidra till att utveckla införandet av ÄBIC (äldres behov i centrum) med stöd, råd 5

25 och utbildningsinsatser. Modellen utgår från den enskildes behov inom olika livsområden och stödjer en rättssäker och likvärdig dokumentation i hela kedjan - handläggning, utförande och uppföljning. 2.3 Utbildning och lärande/mediacenter Kommunförbundets arbete inom området Utbildning och lärande/mediacenter omfattar verksamheter inom förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning samt Mediacenters verksamhet. Mediacenter tillhandahåller filmer till kommunerna, med institutionell visningsrätt, strömmande eller på dvd. Kommunförbundets aktiviteter inom Utbildning och lärande är i ett skede av förändring. En rekrytering har skett av en samverkansledare med delvis nytt uppdrag och nära samverkan, både internt och externt, kommer att vara prioriterat för det arbete som utförs inom området. Exempelvis kommer ett gemensamt planeringsarbete mellan vetenskaplig ledare vid FoUI, samverkansledare och Mediacenter att etableras. Kommunförbundet kommer under året att fortsätta samordna fortbildnings- och informationsinsatser och att arbeta fram länsövergripande överenskommelser med viktiga partners, som t.ex. Norrbottens Läns landsting. Aktuellt under 2016 är att slutföra den länsgemensamma överenskommelsen mellan skola och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) om ansvarsfördelning när det gäller barn och ungdomar med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Särskilt fokus under 2016 är på de utmaningar kommunernas verksamheter ställs inför inom området Utbildning och lärande då många nyanlända barn, ungdomar och vuxna kommer till våra kommuner. Kommunförbundet kommer att samla kompetenser från flera områden för dialog och samverkan. Exempelvis i kommande gemensamma konferensdagar där vi kommer att arbeta förvaltningsövergripande. Kommunförbundets ansvariga för socialtjänst, integration, FoUI samt Utbildning och lärande kommer under året att samverka i gemensamma frågor både på tjänstepersons- och politikernivå. Användningen av modern teknik ökar i verksamheterna. Med anledning av Skoldatatekets nedläggning och med avstamp i tidigare utredningar om Mediacenters verksamhet, ska en översyn göras. Syftet med översynen är att undersöka hur området skolans digitalisering kommunernas behov av IKT och mediepedagogiskt stöd kan byggas upp. 2.4 Miljö och samhällsbyggnad Miljö- och samhällsbyggnadsområdet omfattar verksamheter inom miljö, planering, byggande, kommunalteknik, klimat och energi samt räddningstjänst och krisberedskap. Genom ett utvecklat processarbete, ibland i tvärsektoriella nätverk, olika projektarbeten och utbildningar verkar Kommunförbundet Norrbotten inom området. Det kommande året ligger fokus bl.a. på miljösamverkan Norrbotten och avfallsfrågor. Miljösamverkan Norrbotten fortsätter enligt plan. Det är ett treårigt projekt där länsstyrelsen och samtliga kommuner deltar och Kommunförbundet Norrbotten är projektägare. Under det 6

26 kommande året fortsätter arbetet kring enskilda avlopp. Nya delprojekt startas inom förorenad mark och avfall för anläggningsändamål/bygg- och rivningsavfall. Avfallsfrågorna diskuteras också intensivt på nationell nivå. Producentansvaret har utretts och en förändring där kommunerna blir ansvariga för insamlingsdelen av producentansvaret kommer att genomföras. Detta kommer i hög grad att påverka våra mindre kommuner som i dag inte själva hanterar avfall. Vår samverkansgrupp avfall deltar i Avfall Sveriges utredningar inför förändringen och frågan kommer att belysas under året bland annat i seminarieform. Inom räddningstjänsten samverkar kommunerna inom många områden. Kommunförbundet har aktivt deltagit i utvecklingen av denna samverkan under Vid behov kommer förbundet att fortsätta detta arbete även under Forskning och utveckling/innovation Norrbotten Social hållbarhet är ett nytt forsknings- och utvecklingsområde inom FoUI Norrbotten. Begreppet innefattar ett antal aspekter som anknyter till både materiella (exempelvis byggd miljö) och icke-materiella (t ex inkludering, jämställdhet). Att definiera och mäta social hållbarhet är knepigt eftersom innebörden kan variera beroende plats och sammanhang och ett viktigt steg för FoUI är att tillsammans med Norrbottens kommuner bygga ett kunskapsnätverk inom vilket begreppet social hållbarhet kan konkretiseras och utvecklas, som ett verktyg för samhällsutveckling med utgångspunkt i kommunernas olika förutsättningar. Insikter och kunskaper från forskning (exempelvis Attract-projektet om samhällsomvandlingen i Malmfälten) och goda exempel på hur man kan tänka och planera socialt hållbart blir viktiga inslag i arbetet. Parallellt med utvecklingsarbetet kring social hållbarhet påbörjas en satsning inom området folkhälsa, där en forskarutbildad utvecklingsledare kopplas till FoUI fr.o.m Detta arbete kommer att planeras i nära samverkan med länsstyrelsen och landstinget och uppdragen utformas i dialog med kommunerna. Mer allmänt blir arbetsuppgifterna att stödja och utveckla samverkan mellan kommunerna i folkhälsofrågor, bistå med stöd vid implementering och utvärdering av olika folkhälsosatsningar och att tillgängliggöra metoder för uppföljning. Det kommer också att handla om att identifiera fler och mer relevanta indikatorer för att mäta folkhälsans utveckling bland olika kategorier av medborgare länet, något som skulle kunna öka precisionen med avseende på vilka insatser som behövs. Inom profilområdet socialtjänst kommer huvudfokus under 2016 vara att fortsatt stödja införandet av en evidensbaserad praktik (EBP).Det sker främst genom kontinuerliga nätverksträffar och utbildning av EBP-kontaktpersoner och i form av workshops om EBP som genomförs med ledningsgrupper inom socialtjänsten ute i kommunerna. En viktig del blir att fortsätta det påbörjade arbetet med att erbjuda stöd till arbetet med lokal och systematisk uppföljning ute i kommunerna, något som även inkluderar skolans område. En särskild satsning planeras på att förmedla arbetsmetoder och modeller för brukarmedverkan och delaktighet och att erbjuda utbildning om detta till personal inom olika verksamhetsområden i socialtjänsten. 7

27 Inom området utbildning och lärande fortsätter arbetet kring en förskola/skola på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det handlar bl a om att ge stöd till skolans systematiska kvalitetsarbete, dels genom FoUI-projektet BEED (Beprövad erfarenhet och elevinflytande) och dels genom ett utvecklingsarbete riktat mot förstelärare. Ytterligare en uppgift är att tillsammans med samverkansledare för området Utbildning och lärande samt Mediecenter undersöka hur området skolans digitalisering - kommunernas behov av IKT och mediepedagogiskt stöd - kan byggas upp. FoUI medverkar i två större projekt inom profilområdet utbildning och lärande; dels det Vinnova-finansierade idag-projektet om distansöverbryggande undervisning (Lapplands gymnasium ) och dels En Spirande modell om samverkan mellan förskola, lärarstuderande och universitet. FoUI planerar en tvådagarskonferens på temat Krympa växa under Syftet är att belysa olika strukturellas trender och utmaningar som påverkar kommunernas möjligheter att överleva, utvecklas och erbjuda en god välfärd för sina medborgare. Tanken är också att FoUI ska presentera resultat från sina kommunbesök liksom att företrädare från olika kommuner ges utrymme att ge lokala exempel på hur man tar sig an och arbetar med olika utmaningar på ett framgångsrikt sätt. 2.6 Integration Kommunerna står inför en stor utmaning vad gäller nyanlända flyktingar och då främst avseende ensamkommande flyktingbarn. Integrationsfrågan är tvärsektoriell och kommunförbundet tar ett samlat grepp om frågorna över sektorsgränserna, indelat i bl.a. utbildningssystemet, arbetsmarknaden, hälsa/folkhälsa samt Kultur och jämställdhet. De aktiviteter som planeras inriktas på såväl akuta frågor som långsiktigt arbete. Kommunförbundets integrationsarbete har även inriktning på samverkan, till nytta för individen och som ett led i en långsiktig kompetensförsörjning för kommunerna. Fokus i detta arbete ligger på att lyfta goda exempel på samverkan, bidra till erfarenhetsutbyte och att medverka i dialog för att ytterligare inventera utvecklingsområden att arbeta vidare med. Flertalet av aktiviteterna inom området återfinns därför inom de andra strategiområdena. 3. Uppföljning Nedanstående verksamheter ska löpande följas under verksamhetsåret och redovisas i delårsredovisningen per och i årsredovisningen. 3.1 Styrelsens övergripande mål 3.2 Kurser och konferenser Antalet kurser/konferenser med antal deltagare och bedömda eller på annat sätt definierade effekter ska löpande dokumenteras under ansvar av respektive handläggare. 8

28 Kommunförbundet Norrbotten Bilaga 1 till Verksamhetsplan 2016 Sammanställning av budget 2016 Kostnader Budget 2016 Budget Styrelsen *) Revision Kansli Direktören Socialtjänst Barn- och utbildning Miljö o samh.byggn/folkhälsa EU och internationalisering Tillväxt/regional utveckling Kultur/fritid, jämställdhet Kompetensförs, integration Samverkansberedning FoUI UR/Film Kurser/konferenser Summa Intäkter 10 Intäkter kurs/konferens Finansiering Summa Resultat 0 0 *) Styrelsen har fattat beslut om medfinansering för 2016 enligt följande: North Sweden kr, CRR kr, Miljösamverkan kr, RFSL kr, Jämställdhetspris kr. Totalt kr (ingår i styrelsens budget).

29 Bilaga 2 sidan 1 Övergripande mål Strategier Mål 2016 Nyckelaktiviteter Fördjupa och bredda det politiska företrädarskapet regionalt, nationellt och internationellt Utvecklar dialogen inom styrelsen, mellan styrelsen och beredningar, med medlemmarna, med riksdagspolitiker, med den framtida Region Norrbotten m fl Tillhandahåller kontinuerlig kunskapsutveckling Tillhandahåller resurser för politikers och tjänstepersoners deltagande Aktivt medverkar på olika arenor som förbundets representant (K) En utvecklad dialog mellan kommunförbundet, styrelsen, kommunchefer och förvaltningschefer samt förbättrad återkoppling mellan beredningar och styrelse Kommunförbundet har implementerat en kommunikationsstrategi för Kommunförbundet Norrbotten Ökad kunskap om de politiska arenorna i landet samt en utvecklad plan för deltagandet i framtiden Etablerade rutiner för att redovisa nationella satsningar Kommuncheferna görs delaktiga i beredningsförfarandet Verka för disciplin vid styrelsemötena med avseende på avsatt tid, innehåll och presentation Återrapportering från beredningarnas ordförande som en punkt på styrelsens dagordning Skapa strukturerad kommunikation mellan kommunförbundet och kommunchefernas ledningsgrupper Ta fram en kommunikationsstrategi grafisk profil, web, budskap mm. Delta på olika arenor som t.ex. Europaforum samarbete. Utvecklar den interna dialogen kring de gemensamma kommunalregionala frågorna och därmed bidra till ett mer dynamiskt samarbete (K) Undersöka möjligheten till samverkan inom och utom länet om deltagande vid olika event som t.ex. Almedalen Ta fram rutiner för att redovisa nationella satsningar, från dokumentation till att tillgängliggöra resultat Verka för att de kommunala verksamheterna utvecklas med stöd av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet Fungerar som förmedlande länk mellan kommunerna och universiteten och andra kunskapsmiljöer i regionen och landet Utvecklar rollen att vara ett nav i en regional stödstruktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning inom och mellan de kommunala verksamheterna i länet Erbjuder- både fysiskt och webbaserat- föreläsningar, seminarier, workshops och andra former för kunskapsbildning och kunskapsspridning Erbjuder metodstöd, konsultation och handledning av forsknings- och utvecklingsarbeten och utvärderingar Utvecklar sin interna kompetens att efterfråga och använda forskningsbaserad kunskap samt skapar för systematisk kunskapsutveckling och lärande i enlighet med en evidensbaserad praktik, dvs (K) En utvecklad modell för att arbeta med resultaten från kommunbesöken tillsammans med företrädare från kommunerna Etablerade rutiner för samverkan mellan kommunförbundet och akademin samt andra kunskapsmiljöer En efterfrågad och tillgänglig kurs- och konferensverksamhet samt seminarieverksamhet En utvecklad samverkan mellan forskningsledare, samverkansledare och utvecklingsledare Etablera ledningsgrupp för FoUI-frågor bestående av tjänstepersoner inom områdena utbildning och socialtjänst Regional tvådagarskonferens runt frågorna om kommunernas utmaning runt att krympa/växa Ta initiativ till ett fördjupat samarbete inom området utbildning och lärande tillsammans med skolchefer och LTU Ta fram riktlinjer för finansiering av kurs- och konferensverksamheten samt processkartlägga och utveckla verksamheten Utöka det interna tvärgruppssamarbetet inom våra sakområden

30 Bilaga 2 sidan 2 Öka förutsättningarna för att kommunerna på sikt ska klara kompetensförsörjningen Följer och stödjer det samarbete som sker inomregionalt inom utbildningsområdet Bidrar till kompetensutveckling och ett utvecklat samarbete inom utbildningsområdet Omvärldsbevakar, informerar, ger kunskap samt initierar samarbeten inom introduktionsinsatserna och inom integrationsområdet i sin helhet Bidrar till att kommunernas attraktivitet som arbetsgivare ökar, genom att bland annat ta del av och regionalisera SKLs satsning på kommunerna som attraktiva arbetsgivare Påbörjat arbetet med en behovsstyrd process för kompetensförsörjning Steg två i satsning på ledarskapsutveckling påbörjad En utvecklad och känd kompetensplattform i länet där kommunförbundet är en aktör Ge stöd till och sprida erfarenheter från projekt för innovativa modeller inom kompetensförsörjning Samordna och planera utbildning i kommunikativt ledarskap Delta i arbetet med att utveckla kompetensplattformen i Norrbotten med särskilda tyngdpunkt på integration Genomföra utbildningsinsatser för att utveckla kommunernas samarbete inom integrationsområdet samt bidra till kompetensförsörjning inom området Delger kommunvisa kompetensförsörjningsplaner (K) Utvecklar samarbetet inom utbildningsområdet med målet att det på sikt (år 2020) får vara högst 10% av åringarna som inte avslutat gymnasiestudierna eller fortsatt sina studier samt att andelen åringar som har minst en tvåårig eftergymnasial utbildning uppgår till minst 45% (K) Verka för ett utökat samarbete mellan kommunerna för effektivisering och gemensamt nyttjande av resurser för bättre samhällsservice Aktivt och systematiskt driver, utvecklar och stödjer samtal mellan medlemmarna med målsättningen att nå samsyn och samförstånd kring vad, hur och vilka som ska delta i olika samarbeten, hur de gemensamägda bolagen ska styras, utvecklingsarbeten inom ramen för enämnden mm Delta på andra kommunala samverkansarenor och utgör bryggan mellan olika kommuners engagemang för att öka samverkan med varandra Väcker och driver mellankommunala samarbeten (K) Ökad innovation inom offentlig sektor för nya arbetssätt och samnyttjande av personal mellan kommunerna Princip för gemensamma åtaganden för Norrbottens kommuner Ett ökat regionalt lärande genom goda exempel på samarbete En väl fungerande samordning mellan e-nämnden och Kommunförbundet Undersöka möjligheten att söka externa medel för satsningar ex. vis. Vinnova Sammanställa behov av att dela specialisttjänster Dialog styrelse/beredningar/kommunchefer om gemensamma åtaganden och samverkan Konferens/utbildningsinsatser för politiker och tjänstepersoner Identifiera och prioritera strategiska nätverk (regionalt, nationellt och internationellt) Bjuder in kommunförbundet som observatör i dess forum för samarbete (K) Utveckla samarbetet mellan Kommunförbundet och e- nämnden för stöd vid gemensam upphandling av digitala lösningar via e-nämnden Verka för användandet av modern teknik till nytta för Stödjer implementeringen av intentionerna i Regional Digital Agenda, Strategin för esamhället och andra nationella strategier för e-utveckling. Därvid ska förbundet bland annat arbeta för en sammanhållen strategi för kommunala verksamheter Samordnar aktiviteter med enämnden, IT Norrbotten och andra aktörer inom sakområdet Kommunförbundet har ökat användningen av modern teknik i den ordinarie verksamheten Utveckla streaming av seminarier och konferenser Öka användningen av videomöten för beredningar, styrelsemöten, nätverksträffar och arbetsgrupper Utbildningsinsatser inom området modern teknik och metodik för digital kommunikation, internt och för utvalda målgrupper i kommunerna

31 Bilaga 2 sidan 3 Implementerar intentionerna i Regional Digital Agenda och Strategin för esamhället (K) En reviderad regional digital agenda där kommunförbundets områden är beaktade Ökad användning av digitala lösningar i kommunala verksamheter Lokal handlingsplan för trygghet, service och delaktighet i hemmet med stöd av digital teknik är tagen i samtliga kommuner Delta i arbetet med den digitala agendan Stödja arbetet med införandet av modern teknik i verksamheter Aktivt stödja arbetet med lokala handlingsplaner för "trygghet, service och delaktighet i hemmet Verka för ökad jämställdhet i kommunerna Omvärldsbevakar, samordnar nätverk och genomför utbildningar för att stödja implementeringen av principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMR-deklarationen CEMR-deklarerad verksamhet vid KF En reviderad jämställdhetsplan på kommunförbundet i enlighet med CEMR-deklarationen Internutbildning av samtliga i Kommunförbundets personal inom CEMR Revidera Kommunförbundets jämställdhetsplan Synliggör de nationella politiska målen och de regionala strategierna och programmen för att få genomslag för arbetet Implementerar principerna för jämställdhet som finns reglerade i internationella avtal, främst CEMRdeklarationen (K) En breddad samverkan mellan det offentliga och näringslivet i arbetet med att synliggöra det regionala jämställdhetsarbetet Aktiv medverkan i Samverkan för jämställdhet Norrbotten Fortsätta stödja kommunerna i deras arbete med handlingsplaner genom goda exempel Följer implementeringen och uppföljningen av jämställdhet i Norrbotten, för en bättre helhetsbild (K)

32 Plats för noteringar: Ärende 8

33 Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning Norrbottens kommuner och Norrbottens läns landsting har sedan 2008 haft samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel. Nuvarande avtal löper ut den 31 december Den politiska samverkansberedningen för hälso- och sjukvård, omsorg och skola har gett sina tjänstepersonsorganisationer i uppdrag att ta fram ett förslag till samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning mellan kommunerna och landstinget. Enligt förslaget till samverkansavtal har kommuner och landsting ett ömsesidigt samarbete, intresse och ansvar för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning. Det lagstadgade ansvaret att erbjuda hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning regleras i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763). Parternas inflytande och medverkan i gemensamma frågor inom hjälpmedelsområdet säkerställs i samverkansorganisationen och som ska användas för gemensamma beslut och uppföljning av verksamheten. Målet med samverkansavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienterna/brukarna på lika villkor får tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel i hela länet. Samarbetet kring hjälpmedelsfrågorna ska också ge en effektiv hjälpmedelsförsörjning av god kvalité. Parallella organisationer ska undvikas. Samverkansavtalet innebär att landstinget och kommunen tar ett gemensamt ansvar för att utveckla hjälpmedelsverksamheten och kompetensen i hjälpmedelsfrågor i syfte att patient/brukare ska få tillgång till hjälpmedel på ett för bägge parter kostnadseffektivt sätt. Avtalet omfattar upphandling av hjälpmedel, inköp av hjälpmedel, rådgivning och konsultation, administrativa rutiner, IT-stöd samt lagerhållning. Kostnad grundabonnemang 23,50 kr per invånare. Samverkansavtalet gäller under perioden med en automatisk förlängning om 12 månader.

34 Socialberedningen har beslutat föreslå styrelsen Att rekommendera medlemskommunerna att anta Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning Presidiet har under sitt sammanträde inte tagit ställning i ärendet utan beslutat ge kansliet uppdraget att utarbeta en sammanfattning till styrelsens behandling av ärendet. Uppdraget är genomfört genom ovanstående beskrivning.

35 3 NOVEMBER 2015 Samverkansavtal för försörjning av hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning Norrbottens läns landsting, här kallad landstinget, och xxx kommun, här kallad kommunen, har träffat samverkansavtal om hjälpmedelsverksamheten. Avtalet avser samverkan mellan Division Service inom Norrbottens Läns Landsting och Socialförvaltningarna i respektive kommun. Bakgrund Ansvaret för försörjning av personliga hjälpmedel är knutet till hälso- och sjukvårdsansvaret enligt Hälso- och sjukvårdslagen. I Norrbottens län styrs ansvarsförhållandena av avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Norrbottens läns landsting och kommunerna i länet. Till grund för samverkan gäller Kommunaliserad hälso- och sjukvård i hemmen, Hjälpmedelspolicy för förskrivning av personliga hjälpmedel samt Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Detta samverkansavtal reglerar försörjningen av personliga hjälpmedel för de 14 kommunerna samt vårdgivarnas och landstingets samarbete kring denna verksamhet. Den gemensamma ambitionen är att bibehålla och vidareutveckla en långsiktig och förtroendefull samverkan i en anda av öppenhet och dialog. Det ömsesidiga åtagandet ska bidra till en gynnsam utveckling till nytta för patienterna/brukarna. Detta avtal ersätter tidigare tecknade avtal mellan landstinget och kommunen avseende hjälpmedel. Mål och syfte Målet med samverkansavtalet och en gemensam hjälpmedelsförsörjning är att patienterna/brukarna på lika villkor får tillgång till funktionellt fullgoda hjälpmedel i hela länet. Samarbetet kring hjälpmedelsfrågorna ska också ge en effektiv hjälpmedelsförsörjning av god kvalité. Parallella organisationer ska undvikas. Kommunerna och landstinget åtar sig att gemensamt arbeta för att vårdprocess/vårdkedja för patienterna/brukarna fungerar. Samverkansavtalet innebär att landstinget och kommunen tar ett gemensamt ansvar för att utveckla hjälpmedelsverksamheten och kompetensen i hjälpmedelsfrågor i syfte att patient/brukare ska få tillgång till hjälpmedel på ett för bägge parter kostnadseffektivt sätt. Omfattning Med hjälpmedelsverksamhet avses division Services verksamhet och de personliga hjälpmedel som landstinget och kommunerna har ett gemensamt intresse och ett delat ansvar för: 1

36 3 NOVEMBER 2015 Hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning, Hjälpmedel till personer med kommunikations- eller kognitiva funktionsnedsättningar. Samverkansavtalet omfattar även hjälpmedelsprodukter enligt ovan som också används som utrustning, som en del i en behandling och pedagogiska hjälpmedel i kommunernas verksamheter. Landstinget förbinder sig att tillhandahålla ett gemensamt fastställt länssortiment och lagerhålla de produkter som fastställts som lagervaror. Landstinget tillhandahåller också teknisk service av kommunen ägda hjälpmedel i den omfattning som kommunen avropar. Landstingets specialistverksamheter som tillhandahåller hjälpmedel ingår inte i avtalet t.ex. syn, hörsel, andning, ortopedi och hjälpmedel som förskrivs av logoped samt hjälpmedel till barn 0-17 år. Kostnadsfördelning Grunden för den ersättning som kommunerna betalar till landstinget är en fördelning av landstingets självkostnader för tillhandahållande av hjälpmedel. Den ersättning som följer av samverkansavtalet betalas till landstinget i form av en årlig abonnemangsersättning. Specifikation av omfattning och övriga villkor framgår av: Grundabonnemang (bilaga 1) Hyra hjälpmedel (bilaga 2) Avrop av hjälpmedel (bilaga3) Teknisk service av kommunen ägda hjälpmedel (bilaga 4) Prislista (bilaga 5) Definitioner (bilaga 6) Genom att underteckna detta samverkansavtal kan kommunen teckna ett sidoavtal avseende transporter till/från landstingets hjälpmedelsverksamhet i Boden. Sidoavtal Transporter (bilaga 7) Avtalsperiod Samverkansavtalet gäller under perioden , med en automatisk förlängning om 12 månader i taget. Parterna äger rätt att under avtalsperioden säga upp avtalet inför ett årsskifte om väsentliga förändringar inträffar i parternas verksamhet. För att avtalet ska upphöra måste skriftligt uppsägning dock göras senast nio månader före det kommande årsskiftet. Parterna äger rätt att påkalla förhandling vid behov av revidering eller mindre justeringar av avtalet. Dessa ska då ske i en partssammansatt grupp. Om förutsättningarna för detta samverkansavtal förändras på grund av lagstiftning eller huvudmannaskap äger parterna rätt att uppta förhandling. Samverkansorganisation Parternas inflytande och medverkan i gemensamma frågor inom bl.a. hjälpmedelsområdet säkerställs i samverkansorganisationen. 2

37 3 NOVEMBER 2015 Den politiska samverkansberedningen: har det övergripande ansvaret för samarbetsfrågor. Den politiska samverkansberedningen har representanter från kommuner och landsting. Länsstyrgrupp: hanterar samverkansfrågor mellan länets kommuner och landstinget. Länsstyrgruppen ska fastställa och följa upp länsövergripande överenskommelser och rekommendationer som därefter kommer att ligga till grund för lokala avtal. Samordningsansvarig för kommunerna är Kommunförbundet Norrbotten. Samverkan Länsnivå Samverkansmötet: svarar för att utveckla hjälpmedelsverksamheten och kompetensen i hjälpmedelsfrågor. Ett forum för informationsutbyte mellan kommunerna och landstinget samt omvärldsbevakning inom hjälpmedelsområdet. Kommunförbundet ansvarar för att länets 14 kommuner tillsammans utser fyra representanter. Landstinget utser fyra representanter. Samråd med utsedda kommunrepresentanter ska ske gällande: fastställande av länssortiment avvikelser planering av utbildning viktig information från leverantörer Landstinget är sammankallande till samverkansmöten 10 ggr/år. Länshjälpmedelsgruppen: utgör ett forum för dialog och informationsutbyte avseende förskrivning av hjälpmedel. Genom information och kommunikation ges förutsättningar för en likvärdig grundsyn på förskrivning för enskilda i Norrbottens län. Samverkan kommunnivå Information om ändrade ekonomiska förutsättningar (exempelvis vid utrangering av hjälpmedel som behöver ersättas i stor omfattning) ska ske till varje enskild kommun. Kommunen utser mottagare av informationen. Lokala samverkansmöten: Respektive kommun utser en kontaktperson som landstinget kan vända sig till i kommunspecifika frågor. Division Service erbjuder årligen varje kommun lokalt att samverka genom att kalla till lokala samverkansmöten. Samrådet sker gällande: lokala förutsättningar för handhavande av hjälpmedel transporter i förekommande fall filialförråd uppföljning Uppföljning Samverkansavtalet genom ledningsrådet/samråd ska följa upp avseende verksamhet, kvalité och ekonomi en till två gånger per år. Uppföljningen görs i en grupp med representanter från landstinget och kommunerna. Division Service är sammankallande. 3

38 3 NOVEMBER 2015 Division Service utser 2 representanter, kommunerna utser via Kommunförbundet 4 representanter. Rapportering görs till kommunerna och länsstyrgruppen. Upphandling Landstinget genomför upphandlingar av hjälpmedel tillsammans med de kommuner som ingått samverkansavtal och vill delta i gemensamma upphandlingar, s k samordnade upphandlingar. Det praktiska upphandlingsarbetet genomförs av landstinget. Landstinget samverkar med kommunerna i fastställandet av sortiment och framtagandet av kravspecifikationer. Representanter från kommuner ska ingå i arbetet. Kommunerna lämnar en fullmakt till landstinget gällande rätt att utföra upphandling samt teckna avtal. Varje deltagande kommun måste fatta ett eget tilldelningsbeslut för varje enskild upphandling. Landstinget utformar tilldelningsbesluten och lämnar, efter påskrift av varje kommun, ut informationen om beslutet till samtliga anbudsgivare. De upphandlingar som genomförs resulterar i ramavtal med en eller flera leverantörer. Kommunerna informeras om avtalen och kan sedan göra avrop från dem. Det är inte tillåtet att göra inköp/upphandlingar vid sidan om upphandlade ramavtal. Om landstinget eller någon deltagande kommun inte följer ramavtalen och detta leder till att en leverantör riktar ett skadeståndanspråk till följd av avtalsbrott står landstinget eller den kommun som orsakat skadan för hela det eventuella skadeståndet. Detsamma gäller skadestånd enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) på grund av otillåtna direktupphandlingar. Andra skadeståndsanspråk som väcks mot landstinget på grund av brott mot LOU ska fördelas enligt den fördelningsprincip som ligger till grund för grundabonnemanget. Vid upphandling av hjälpmedel kommer landstinget att samverka med övriga landsting i norra regionen. Förskrivarstöd Landstingets hjälpmedelsverksamhet är uppdelad på två verksamheter med olika uppdrag. Kommunerna kan vid behov få råd och stöd i produkt- och servicefrågor, administrativa rutiner och IT-stöd för hjälpmedelshantering från division Service. Kommunerna kan delta vid utbildning på sortiment, mässor och annan utbildning/ information som anordnas. Utöver detta avtal kan förskrivare konsultera hjälpmedelskonsulent inom division Länssjukvård i enskilda patientärenden som ett expertstöd vid komplicerade förskrivningar i enlighet med 2013 års avtal om Kommunaliserad hälso- och sjukvård i hemmet. Detta gäller även för särskilda boendeformer. IT-stöd Förskrivare i kommunen ska använda landstingets gällande IT-stöd för att beställa hjälpmedel och teknisk service. Division Service tillhandahåller information om händelser och transaktioner till kommunen via landstingets datalager. 4

39 3 NOVEMBER 2015 Miljö Landstinget ska arbeta utifrån gällande föreskrifter och lagar inom miljöområdet. Vid val av sortiment vid produktutvärderingar ska landstingets riktlinjer för ekologiskt hållbar upphandling tillämpas. Landstinget ansvarar för att utrangering av hjälpmedel som ingår i det sortiment som hyrs ut tas om hand på ett miljöanpassat sätt. Kommunen ansvarar för utrangering av sina hjälpmedel på motsvarande sätt. Tvist Tvister i anledning av detta samverkansavtal ska lösas inom ramen för samverkansorganisationen. Frågor angående tillämpning av detta samverkansavtal som inte kan lösas i samförstånd ska lyftas till närmaste nivå. Om frågan inte kan lösas i linjeorganisationen på tjänstepersonsnivå ska rapportering ske till den politiska samverkansberedningen. Det som inte kan lösas inom ramen för samverkansorganisationen ska avgöras av svensk allmän domstol med tingsrätt som första instans. Detta avtal är upprättat i två exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För landstinget För kommunen Luleå den xxx den 5

40 BILAGA 1 - GRUNDABONNEMANG 3 NOVEMBER 2015 Bilaga 1 Grundabonnemang Avtalsbilagan reglerar den omfattning och ersättning som följer av samverkansavtalet. Omfattning Abonnemanget omfattar rådgivning/konsultation, tillbudsutredningar, kvalitetsuppföljning, administrativa rutiner och IT-stöd för hjälpmedelshantering samt landstingets åtagande i upphandling och inköp av hjälpmedel. Abonnemanget omfattar också landstingets kostnader för ledning och administration av hjälpmedelsförsörjningen. I abonnemanget ingår: Licenser för förskrivare i kommunen till landstingets beställningssystem (för närvarande WebSesam ) Utbildning av användarstöd i gällande IT-system Utbildning som anordnas avseende hjälpmedelssortiment och fördjupad produktutbildning Tillgång till rapporter ur landstingets datalager (två licenser) Vid övergång till elektroniska fakturaunderlag ytterligare två licenser till kommunens ekonomiansvariga till rapporter ur landstingets datalager Kommunen svarar för: Att ge nya förskrivare introduktion i landstingets IT-system för hjälpmedel samt andra rutiner i förskrivningsprocessen. Att tillsammans med övriga kommuner utse personer som deltar i fastställande av länssortimentet och vid upprättande av kravspecifikationer. Ersättningen betalas till landstinget i form av ett årligt abonnemang baserat på antal invånare i kommunen. Av kommunen efterfrågade övriga utbildningar kan ordnas efter särskild överenskommelse. Ekonomisk ersättning och prisjustering Beräkningen av abonnemanget görs utifrån antalet invånare i kommunen per den 31 december året före beräkningsåret. Aktuell ersättning per invånare framgår av separat prislista Abonnemanget gäller fast hela året. Justering av abonnemanget görs per 1 februari varje år enligt landstingsprisindex exklusive läkemedel i oktober. Vid väsentliga förändringar i t ex landstingets organisation kan abonnemangen komma att justeras efter överenskommelse mellan landstinget och kommunernas företrädare. 1(1) VERSION: SAMVERKANSAVTAL HJÄLPMEDEL

41 HYRA AV HJÄLPMEDEL 3 NOVEMBER 2015 Bilaga 2 Hyra av hjälpmedel Bilagan reglerar den omfattning och ersättning som följer av att kommunen avser hyra hjälpmedel av landstinget. Beställning och leverans Beställningen ska normalt vara klar för leverans inom tre arbetsdagar om produkten finns i lager. Beställning av specialanpassade hjälpmedel levereras efter särskild överenskommelse. Ersättningar enligt detta avtal avser kostnader till lastbrygga på division Service hjälpmedelsverksamhet i Boden. Leverans och kostnad för transport till beställare regleras i separat sidoavtal. Retur av hjälpmedel Förskrivaren ansvarar för att retur sker när behovet av hjälpmedlet upphör. Förskrivaren svarar för att hjälpmedlen är märkta med individnummer vid återlämningen. Hyrda komponenter sampackade och tydligt märkta för att kunna härledas - ska följa med hjälpmedlet vid retur. Hjälpmedlen ska vara rengjorda vid återlämnandet. Köpta komponenter kan returneras när behovet av hjälpmedlet upphör för att kunna nyttjas av andra brukare. Återbetalning sker inte för köpta returnerade komponenter. Kostnader för returtransporter specificeras i bilaga 5. Teknisk service Reparationer av hyrda hjälpmedel ska vara påbörjade inom tre arbetsdagar. Akuta reparationer ska vara åtgärdat inom 24 timmar. Brådskande reparationer ska vara åtgärdade inom tre arbetsdagar. Landstinget utför besiktningar enligt gällande föreskrifter och lagar. Besiktning av hyrda patientlyftar sker årligen utan beställning. Ekonomiska ersättningar Samtliga ersättningar framgår av separat prislista. Omkostnadspåslag Beräknas i procent av hyreskostnaden under avskrivningstiden. Omkostnadspåslaget innefattar av ersättning för lagerhantering, rekonditionering, anpassningar, löpande service och underhåll samt reservdelar. Hyra Hyresperioden räknas i dagar från och med leveransdag till och med det datum som anges på returblanketten. Vid avsaknad av returblankett gäller återlämningsdatum den dag hjälpmedlet returneras till Länsservice lager. Särskilda rutiner för återlämningar runt månadsskifte tillämpas. Hyra för hjälpmedel utgörs av dagshyra som bygger på landstingets kostnader för produkter som redovisas som inventarier, främst avskrivning, intern ränta samt tid i lager. Köp av komponenter till hyrda hjälpmedel Pris enligt prislista med påslag enligt Beställning av hjälpmedel Misskötta och onormalt smutsiga hjälpmedel Enligt prislista (bilaga 5) Förlorade eller förstörda produkter Aktuellt restvärde enligt prismodellen med en lägsta avgift. Saknas restvärde debiteras en fast avgift. Komponenter debiteras en avgift beräknat på inköpspriset om individen har ett 1(2) VERSION: SAMVERKANSAVTAL HJÄLPMEDEL

42 HYRA AV HJÄLPMEDEL 3 NOVEMBER 2015 restvärde. Specialanpassning av hjälpmedel Ersättning tas ut per timme med en lägst avgift per insats. Förbrukningsmaterial ingår i timpriset. Montering och demontering av personlyftar debiteras per styck Hemlyft montering Hemlyft flyttning inom samma adress Hemlyft demontering Rakskena i tak, stolpe eller vägg Travers i tak, stolpe eller vägg Vid montage i bjälklag eller på pendlar vid sänkta innertak tillkommer ersättningar för: Rakskena Travers Montering, flyttning av lyftmotorer debiteras med timdebitering. Förbrukningsmaterial ingår i priserna. Ansvar och kostnader för återställande av lokaler efter demontering ingår inte landstingets åtagande. Deltagande vid projektering och planering debiteras enligt prislista Restid debiteras per timme per tekniker. Resekostnader debiteras per mil. Traktamenten debiteras i förekommande fall. Garantier För garantier på hjälpmedel gäller produktleverantörens garantitid. Försäkring Samtliga hjälpmedel hyrs ut oförsäkrade. Kommunen svarar för förlust eller annan skada som beror på skador eller förluster som uppkommer efter mottagandet eller före överlämning till transportör vid återlämning. Se Prisbilaga (bilaga5). Överflyttning av betalningsansvar Vid överflyttning av betalningsansvar mellan landstinget och kommunen när patient/brukare tar med sig hjälpmedlet ska de i samverkan mellan landstinget och kommunerna fastställda rutinerna tillämpas. 2(2) VERSION: SAMVERKANSAVTAL HJÄLPMEDEL

43 AVROP AV HJÄLPMEDEL 3 NOVEMBER 2015 Bilaga 3 Avrop av hjälpmedel Bilaga 3 reglerar den omfattning och ersättning som följer av att kommunen avser avropa, dvs beställa hjälpmedel via landstinget enligt upphandlat ramavtal. Avrop avser: Omfattning Hjälpmedel i länssortimentet som används som utrustning i verksamheten eller gemensamt av flera brukare. Personliga hjälpmedel i länssortimentet som endast kan köpas. Komponenter till hyrda hjälpmedel som endast kan köpas. Avrop kan göras direkt av produktleverantör enligt tecknade ramavtal. Speciellt gäller det vid större leveranser eller där behovet inte är akut. Landstinget har för dessa hjälpmedel inget ansvar för reklamationer, garanti, transport eller statistikunderlag. Anpassning av hjälpmedel som kommunen äger som används som utrustning i verksamheten eller gemensamt av flera brukare ingår inte i priset utan denna service beställs och debiteras separat. Specialanpassning av hjälpmedel samt projektering, montering eller demontering av personlyftar ingår inte i priset för hjälpmedlet utan beställs och debiteras separat. Beställning och leverans Beställningen ska vara klar för leverans inom tre arbetsdagar om produkten finns i lager. Beställning av specialanpassade hjälpmedel levereras efter särskild överenskommelse. Ersättningar enligt detta avtal avser kostnader till lastbrygga på division Service hjälpmedelsverksamhet i Boden. Leverans och kostnader för transporter till beställare regleras enligt prislista (bilaga 5). Teknisk service Kommunen är ansvarig för att ägda hjälpmedel är säkra för brukare och personal. Köp av tjänster för säkerhetskontroller, besiktning, service eller underhåll av kommunen ägda hjälpmedel regleras enligt prislista (bilaga 5). Ekonomiska ersättningar Samtliga ersättningar framgår av separat prislista. Avrop av nytt hjälpmedel och komponenter till hyrda hjälpmedel Anskaffningspris plus påslag Köp av begagnat hjälpmedel Aktuellt restvärde enligt prismodellen med en lägsta avgift. Saknas restvärde debiteras en fast avgift. Komponenter debiteras en avgift beräknat på inköpspriset om individen har ett restvärde. Anpassning, specialanpassning av hjälpmedel samt övriga insatser av tekniker Ersättning tas ut per påbörjad halvtimme. Förbrukningsmaterial ingår i timpriset. Montering och demontering av personlyftar debiteras per styck Hemlyft montering Hemlyft flyttning inom samma adress 1(2) VERSION: SAMVERKANSAVTAL HJÄLPMEDEL

44 AVROP AV HJÄLPMEDEL 3 NOVEMBER 2015 Hemlyft demontering Rakskena i tak, stolpe eller vägg Travers i tak, stolpe eller vägg Vid montage i bjälklag eller på pendlar vid sänkta innertak tillkommer ersättningar för: Rakskena Travers Montering, flyttning av lyftmotorer debiteras med timdebitering. Förbrukningsmaterial ingår i priserna. Ansvar och kostnader för återställande av lokaler efter demontering ingår inte landstingets åtagande. Deltagande vid projektering och planering debiteras per timme. Restid debiteras per timme per tekniker. Resekostnader debiteras per mil. Traktamenten debiteras i förekommande fall. Reservdelar Inköpspris plus påslag Garantier För garantier på hjälpmedel gäller produktleverantörens garantitid. 2(2) VERSION: SAMVERKANSAVTAL HJÄLPMEDEL

45 TEKNISK SERVICE AV KOMMUNEN ÄGDA HJÄLPMEDEL 3 NOVEMBER 2015 Bilaga 4 Teknisk service av kommunen ägda hjälpmedel Bilagan reglerar omfattning och ersättning - i de fall som kommunen väljer att köpa teknisk service av landstinget - för de hjälpmedel som kommunen äger. Omfattning Bilagan omfattar köp av tjänster för säkerhetskontroller, besiktning, service och underhåll av kommunen ägda personlyftar. Abonnemanget avser ersättning för rutinmässiga tjänster enligt plan. Enstaka insatser debiteras enligt timpristaxa. Montering och demontering debiteras separat. Rutinmässig säkerhetskontroll, underhåll och besiktning av lyftar ska göras en gång per år. Landstinget ansvarar för att planering görs i samarbete med av kommunen utsedd kontaktperson. Övriga förutsättningar anges i särskild rutin. Reparation av lyftar vid andra tidpunkter än vid den rutinmässiga kontrollen beställs vid behov och debiteras per insats enligt timpristaxa. I samråd planeras när åtgärden kan påbörjas. Kommunen äger också rätt att avropa tekniska tjänster för övriga av kommunen ägda hjälpmedel vid behov. I samråd planeras när åtgärden kan påbörjas. Debitering görs enligt timpristaxa. Ekonomiska ersättningar Samtliga ersättningar framgår av separat prislista. Abonnemang Debiteras per lyft. Förbrukningsmaterial ingår i priset. Debitering görs efter att besiktning och service genomförts. Kostnader för reservdelar, resekostnader och restid tillkommer. Timdebitering Debiteras per påbörjad halvtimme per tekniker. Förbrukningsmaterial ingår i timpriset. Inköpspris plus påslag Reservdelar Montering och demontering Enligt bilaga för Avrop av hjälpmedel. Restid och resekostnader Restid debiteras per timme per tekniker. Resekostnader debiteras med per mil. Traktamenten debiteras i förekommande fall. 1(1)

46 PRISLISTA HJÄLPMEDEL NOVEMBER 2015 Bilaga 5 Prislista hjälpmedel Prislistan redovisar aktuella ersättningar som följer av att kommunen avropar och/eller hyr hjälpmedel via landstinget enligt upphandlat ramavtal. Prislistan gäller från 1 januari 2016 till 31 januari Samtliga ersättningar är exklusive moms. Grundabonnemang per invånare 23,50 kronor per invånare Avrop av nytt hjälpmedel och komponenter/tillbehör till hyrda hjälpmedel Anskaffningspris plus påslag med 15 procent. Avrop med direktleverans Ersättning efter överenskommelse vid varje tillfälle som motsvarar arbetsinsats för inköpsadministration Köp av begagnat hjälpmedel Aktuellt restvärde enligt prismodellen, dock lägst 295 kronor. Saknas restvärde debiteras en avgift på 5 procent av anskaffningsvärdet, dock lägst 295 kronor. Komponenter debiteras en avgift på 50 procent av inköpspris om individen har ett restvärde. Omkostnadspåslag hyra av hjälpmedel 53 procent av hyreskostnaden under avskrivningstiden. Omkostnadspåslaget innefattar ersättning för lagerhantering, rekonditionering, anpassningar, löpande service och underhåll samt reservdelar. Hyra Hyresperioden räknas i dagar från och med leveransdag till och med det datum som anges på returblanketten. Vid avsaknad av returblankett gäller återlämningsdatum den dag hjälpmedlet returneras till Länsservice lager. Hyra för hjälpmedel utgörs av dagshyra som bygger på landstingets kostnader för produkter som redovisas som inventarier, främst avskrivning, intern ränta samt tid i lager. Misskötta och onormalt smutsiga hjälpmedel Fast avgift på 295 kronor per hjälpmedel. Förlorade eller förstörda produkter Aktuellt restvärde enligt prismodellen, dock lägst 295 kronor. Saknas restvärde debiteras en avgift på 5 procent av anskaffningsvärdet, dock lägst 295 kronor. Komponenter debiteras en avgift på 50 procent av inköpspris om individen har ett restvärde. Anpassning enligt bilaga för avrop av hjälpmedel, specialanpassning av hjälpmedel samt övriga insatser av tekniker. 445 kronor per timme, lägst 445 kronor per insats. Förbrukningsmaterial ingår i timpriset. Abonnemang för service och besiktning av sängar 445 kronor per säng Abonnemang för service och besiktning av personlyftar 445 kronor per personlyft Montering och demontering av personlyftar Pris per styck Hemlyft montering kronor Hemlyft flyttning inom samma adress 690 kronor Hemlyft demontering 445 kronor Rakskena i tak, stolpe eller vägg kronor Travers i tak, stolpe eller vägg kronor Vid montage i bjälklag eller på pendlar vid sänkta innertak tillkommer för: Rakskena kronor Travers kronor 1(2) VERSION: SAMVERKANSAVTAL HJÄLPMEDEL

47 PRISLISTA HJÄLPMEDEL NOVEMBER 2015 Montering, flyttning av lyftmotorer debiteras med timdebitering. Förbrukningsmaterial ingår i priserna. Ansvar och kostnader för återställande av lokaler efter demontering ingår inte landstingets åtagande. Deltagande vid projektering och planering debiteras enligt prislista Restid debiteras med enligt prislista per timme per tekniker. Resekostnader debiteras med 50 kronor per mil. Traktamenten debiteras i förekommande fall. Reservdelar Inköpspris plus påslag med 15 procent. Av kommunen efterfrågad utbildning Enligt särskild överenskommelse Transporter från division Service hjälpmedelsverksamhet i Boden Grundersättning för transporter från division Service hjälpmedelsverksamhet i Boden. Debiteras per hyrt hjälpmedel. Icke skrymmande 50 kronor Skrymmande 260 kronor Transport till övriga avtalade leveransplatser i kommunen kronor alternativt extra leveranstillfällen tillkommer ett abonnemang per leveransplats respektive leveranstillfälle (per år) Transporter av hjälpmedel till och från ordinärt boende samt enstaka transporter till och från särskilda boenden som inte har fast leveransplats tillkommer en fast kostnad per transport Icke skrymmande 500 kronor Skrymmande kronor Akuta transporter av hjälpmedel till och från ordinärt boende samt akuta enstaka transporter till och från särskilda boenden som inte har en fast leveransplats tillkommer en fast kostnad per transport Icke skrymmande Skrymmande Övriga transporter debiteras med faktisk transportkostnad samt en fast administrativ avgift om 50 kronor kronor kronor Fakturering och betalningsvillkor Fakturering av hyrda och avropade hjälpmedel samt övriga beställda tjänster sker månadsvis i efterskott. Elektroniska fakturaunderlag finns tillgängliga i landstingets datalager. Följesedel bifogas varje leverans. Fakturering av grundabonnemang och abonnemang för transporter sker månadsvis med en faktura per kommun. Betalning ska ske inom 30 dagar från fakturadatum. Dröjsmålsränta debiteras enligt räntelagen. Prisjusteringar Prisjusteringar på hjälpmedlen görs löpande och följer produktleverantörernas prislistor. Justering av abonnemang och priserna för division Service tjänster görs per 1 februari varje år enligt landstingsprisindex exklusive läkemedel i oktober. 2(2) VERSION: SAMVERKANSAVTAL HJÄLPMEDEL

48 3 NOVEMBER 2015 Bilaga 6 Definitioner Hjälpmedel A Akut leverans/transport Kan beställas för att lösa ett akut behov av enstaka hjälpmedel hos en brukare. Extra kostnad debiteras kunden (se prislista) och beställs hos kundtjänst hjälpmedel Anpassning Hjälpmedlet anpassas med leverantörens standardtillbehör. CE-märkningen kvarstår samt att hjälpmedlet kan återställas i ursprungligt skick Arbetsorder Akut Akuta behov som åtgärdas ska vara kopplade till svårigheter att sköta basala behov som att sova, komma till/från toaletten samt klara att äta och dricka. Ska vara åtgärdade inom 24 timmar efter beställning. Arbetsorder Brådskande Ska vara åtgärdad inom 3 (tre) arbetsdagar efter beställning Arbetsorder Normal Ska vara påbörjad inom 3 (tre) arbetsdagar efter beställning. F I L O P S Förebyggande underhåll Teknisk kontroll, underhåll och service, periodiskt utifrån tidsintervall och/eller driftstimmar Individmärkning Unik märkning för identifiering av hjälpmedel för spårbarhet Länssortiment De hjälpmedel som vid upphandlingarna fastställs som sortiment i samverkan mellan landstinget och kommunerna. Vid fastställande av länssortiment ska hela länets behov av hjälpmedel beaktas och totalekonomiska aspekter vägas in Olycka (negativ händelse)/tillbud med hjälpmedel Inträffar olycka/tillbud i samband med användning av hjälpmedel ska detta inrapporteras till hjälpmedelskonsulent för kännedom och ev. åtgärd. Hjälpmedlet ska omedelbart tas ut bruk. Inrapporteringen sker på avsedd blankett och beskriver händelseförloppet. Det aktuella hjälpmedlet ska skickas in för utredning. Personligt hjälpmedel Medicintekniska produkter och anpassning av dessa, samt i särskilda fall konsumentprodukter, som en person behöver i det dagliga livet för att förbättra eller kompensera kroppsfunktion för ökad aktivitetsgrad och delaktighet. Personliga hjälpmedel förskrivs för individuella behov. Proforma Tidsbegränsat lån från leverantör utan köptvång. Lånet görs enligt leverantörens riktlinjer. Transportkostnad debiteras beställande enhet. Skrymmande gods Till skrymande gods vid transport räknas: Säng, tippbräda, skötbord, mobil lyft, duschvagn och eldriven rullstol. Specialanpassning Kan man inte tillgodose det individuella behovet genom att anpassa hjälpmedlet finns möjligheten att gå vidare och specialanpassa produkten. 1

49 3 NOVEMBER 2015 U Å Specialanpassning kan ske genom att man: - kombinerar tillgängliga produkter på ett sätt som tillverkaren ej avsett eller godkänt - utför konstruktionsmässiga ingrepp (tillägg) på en färdig produkt - konstruerar och tillverkar en ny produkt - använder en färdig produkt på ett nytt sätt inom ett nytt användningsområde som avviker från tillverkarens anvisning Produktförändringen innebär att man tar bort CE-märkningen. CE-märkning Tillverkaren ansvarar för att produkten uppfyller de krav som finns angivna i det medicintekniska direktivet. CE-märkningen är en symbol för att produkten uppfyller dessa krav. Den innebär att produkten har en säker funktion då den används som tillverkaren har föreskrivit Sortimentsgrupper För varje upphandling finns sortimentsgrupper med representanter från de olika verksamheterna (kommun och landsting/privata vårdgivare). Sortimentsgruppens uppgift är: - Medverka vid arbetet med att ta fram kravspecifikationer inom aktuell upphandlingsområde. - Säkerställa ett ändamålsenligt sortiment av rätt kvalité för länets invånare. - Arbeta fram ett länssortiment för att patienten/brukaren skall få tillgång till säkra och lämpliga hjälpmedel som är ekonomiskt försvarbart ur landstingets och kommunens perspektiv. Utrustning Hjälpmedel som används som utrustning i verksamheten eller gemensamt av flera brukare. Återlämningsdatum Hyran på återlämnat hjälpmedel avslutas på det datum som anges på returblanketten. Vid avsaknad av returblankett gäller återlämningsdatum den dag hjälpmedlet returneras till Länsservice lager. 2

50 TRANSPORTER AV HJÄLPMEDEL 3 NOVEMBER 2015 Sidoavtal Grundavtal. Varje kommun har fått ett eget avtal. Transporter av hjälpmedel Norrbottens läns landsting här kallad landstinget och x kommun här kallad kommunen har träffat samverkansavtal om utveckling av hjälpmedelsverksamheten. Sidoavtalet reglerar den omfattning och ersättning för transporter som följer av att kommunen avser hyra och avropa hjälpmedel via landstinget enligt upphandlat avtal. Avtalsperiod Sidoavtalet gäller under perioden Avtalet kan sägas upp senast sex månader före ett årsskifte. Om samverkansavtalet sägs upp upphör sidoavtalet att gälla vid samma tidpunkt. Detta avtal ersätter tidigare sidoavtal för ovanstående period. Omfattning Transporter enligt detta sidoavtal omfattar: 1 Transporter till och från division Service hjälpmedelsverksamhet i Boden till en leveransplats i kommunen (stomnät). 2 Transporter till övriga leveransplatser för hjälpmedel inom kommunen. 3 Transporter till och från brukare i ordinärt boende inom kommunen. Förutsättningar Hjälpmedel levereras enligt schema till och från avtalade leveransplatser inom kommunen enligt särskild förteckning. Leveransplats är godsmottagning/motsvarande. Återlämnade hjälpmedel avhämtas från godsmottagning/motsvarande enligt hämtorder. Hjälpmedel till brukare i ordinärt boende levereras enligt schema om inte annan överenskommelse gjorts mellan beställare och landstinget. Förändringar av leveransplatser görs i samråd mellan kommunen och division Service 2 veckor innan förändringen ska träda i kraft. Ekonomiska ersättningar Samtliga ersättningar är exklusive moms. En grundersättning för transporter från division Service hjälpmedelsverksamhet i Boden till ett leveransställe i kommunen en gång per vecka debiteras per hyrt hjälpmedel enligt prislista. För transporter till övriga avtalade leveransplatser i kommunen alternativt ytterligare schemalagda leveranstillfällen tillkommer ett abonnemang per leveransplats och leveranstillfälle. Om behov uppkommer under avtalstiden av transporter till ytterligare avtalade leveransplatser i kommunen alternativt fler schemalagda leveranstillfällen tillkommer ett abonnemang per leveransplats och leveranstillfälle. För transporter till och från ordinärt boende samt enstaka transporter till och från särskilda boenden som inte har fast leveransplats tillkommer en fast kostnad per transport. För de som ska bedriva transporter själva Alternativ skrivning 1(2) VERSION: SAMVERKANSAVTAL HJÄLPMEDEL

51 TRANSPORTER AV HJÄLPMEDEL 3 NOVEMBER 2015 För enstaka transporter utöver de schemalagda tillkommer faktisk transportkostnad samt en fast administrativ avgift. Leverans Hjälpmedel levereras normalt enligt det leveransschema som gäller för kommunen. Detta förutsatt att hjälpmedlet finns i lager och att beställningen sker senast klockan arbetsdagen före leveransdag. Enstaka leveranser utöver de schemalagda sker efter samråd mellan beställare och hjälpmedelsverksamheten. För hämtningar av hjälpmedel från fast leveransplats ska en hämtorder läggas in i WebSesam av förskrivaren. För hämtning från ordinärt boende registreras hämtordern i första hand av förskrivaren eller av Länsservice i andra hand. Hjälpmedel som ska hämtas från godsmottagning/motsvarande ska märkas med en returlapp. Avvikelser Transportskador på gods meddelas division Service skyndsamt dock senast inom fem arbetsdagar efter leverans. Fakturering och betalningsvillkor Fakturering sker månadsvis i efterskott. Eventuellt abonnemang debiteras i förskott. Betalning ska ske inom 30 dagar från fakturadatum. Dröjsmålsränta debiteras enligt räntelagen. Prisjusteringar Prisjusteringar på transporterna följer transportörernas prislistor. Justeringarna görs enlighet med villkor i tecknade avtal med gällande transportörer. Ändringar och tillägg Ändringar och tillägg till detta avtal kan göras skriftligt efter överenskommelse mellan parterna. Detta avtal är upprättat i två exemplar av vilka parterna tagit var sitt. För landstinget: För kommunen: Luleå den x den 2(2) VERSION: SAMVERKANSAVTAL HJÄLPMEDEL

52 Plats för noteringar: Ärende 9

53 Styrelsen Instruktion till FoUI -utskottet, revidering FoU utskottet har under sitt sammanträde beslutat föreslå styrelsen revidera Instruktion till FoUI- utskottet enligt bilaga. Förslag till ändringar är färgmarkerade. Presidiet har under sitt sammanträde inte tagit ställning i ärendet utan beslutat ge kansliet uppdraget att komplettera förslaget till styrelsens behandling av ärendet. Uppdraget är genomfört enligt bilagt förslag. Kansliet föreslår Att förslaget till Instruktion till FoUI -utskottet, revidering, bifalls 1

54 Ulf Hyvönen Instruktion för FoUI-utskottet FoUI-utskottet ansvarar för frågor som rör samverkan kring forskning, utveckling och innovation i länets kommuner, inom socialtjänst- och skolområdet liksom mer övergripande frågor om bl a kompetensutveckling, styrning och ledning. Utskottet har ett särskilt ansvar att bevaka att FoUIverksamheten bedrivs med fokus på att möta kommunernas behov av att verksamheterna ska bedrivas med bästa möjliga evidens som utgångspunkt. Utskottet har rätt att fatta beslut enligt vad som framgår av nedanstående. Utskottet kan i sin tur delegera vissa frågor av administrativ karaktär eller smärre förhandlingsfrågor till FoUI-chefen. Uppdraget FoUI-utskottet är både ett förankrings- och expertorgan. Som förankringsorgan har utskottet uppgiften att ha god kommunikation med medlemskommunerna. Som expertorgan har utskottet uppgiften att följa och driva utvecklingen inom det egna verksamhetsområdet. FoUI-utskottet har följande uppdrag: att fånga upp idéer och förslag på FoUI- uppdrag och att besluta om prioriteringar av större projekt inom de ekonomiska ramar som finns att stå som garant för att FoUI-verksamheten styrs mot områden som är av primärt intresse för kommunerna i länet att ansvara för att årliga verksamhets- och aktivitetsplaner, liksom projektspecifika budgetplaner tas fram att ansvara för utarbetandet av långsiktig, strategisk inriktning av FoUI-verksamheten att ansvara för att arbetet inom utskottets ansvarsområde följs upp och utvärderas samt att detta återförs till styrelsen att inom sitt arbetsområde sprida relevant information till medlemskommunerna och medverka till att olika FoUI-projekt ges en god lokal och regional förankring Alla önskemål om uppdrag till FoUI från de politiska beredningarna ska beredas och beslutas av FoUI-utskottet i samråd med FoUI-chefen. Mer omfattande aktiviteter som inte är angivna som nyckelaktiviteter i verksamhetsplanen för FoUI Norrbotten, ska förankras i och i förekommande fall beslutas av FoUI-utskottet. Sådana mer omfattande aktiviteter kan vara: o Utvärderingar, till exempel utvärderingen av kommunaliseringen av hemsjukvården samt av Norrbus. o o Förfrågningar om deltagande i utvecklings- och forskningsprojekt. Ansökningar om projektmedel från externa finansiärer under förutsättning att ansökan ej förutsätter medfinansiering från Kommunförbundet som överstiger ett prisbasbelopp, i reda pengar eller i arbetstid