Liljevalchs konsthall

Transkript

1 Liljevalchs konsthall Liljevalchs konsthall före och efter ombyggnad 2009 Foton: Nina Broberg

2 Ledningsgruppen besöker Kalmar slott Projekt Värdig entré Värdig entré-projektet initierades 2006 med ambitionen att göra entréer till vårt kulturarv tillgängliga för alla på ett värdigt sätt både för människor och miljö. Värdig entré är ett samarbetsprojekt mellan Statens fastighetsverk, Stockholms stad och EIDD (European Institut for Design and Disability) Sverige. Projektet vill visa att det går att förena dagens krav på tillgänglighet med innovativa och estetiskt tilltalande lösningar i kulturhistoriskt känsliga miljöer. Målet är att fastigheterna ska användas och levandegöras samtidigt som byggnadernas kulturvärden ska bevaras. Under början av 2007 valde ledningsgruppen för Värdig entré ut fyra objekt som skulle tjäna som pilotprojekt : Bancohuset vid Järntorget i Gamla stan, Liljevalchs konsthall, Stockholms stadshus och Residenset i Göteborg. Projektet gjorde också en upphandling av arkitekter och designer för pilotprojekten. Syftet med att även ta med designer i projekten var att ta fram och utveckla nya produkter som med eller utan modifieringar skulle kunna användas för andra objekt. Tanken var också att stimulera industrin till produktutveckling inom området genom att skapa en efterfrågan på en ny typ av produkter. Ledningsgruppen diskuterade också hur designprocessen skulle gå till. Design för alla, som betyder design för den mänskliga mångfalden och allas delaktighet, skulle vara vägledande för Värdig entré-projektet. Det betyder bland annat att man i varje delprojekt börjar arbetet med att bilda en arbetsgrupp med representanter för alla intressenter i projektet, såsom fastighetens ägare och förvaltare, verksamhetens ledning och nyckelpersoner, kultursakkunniga, sakkunniga i tillgänglighet, brukarrepresentanter, arkitekter och designer. Genom att representanterna i arbetsgruppen har mandat att ta beslut inom sina ansvarsområden i projektet blir också hela arbetsgruppen beslutsför och resultatinriktad. Arbetsgruppen börjar sitt arbete med att ta fram ett gemensamt program med en beskrivning av fastigheten, kulturhistoriska värden, verksamheten och vad man vill uppnå med projektet. Med denna gemensamma grund finns goda förutsättningar för en bra designprocess och ett bra resultat som alla är delaktiga i.

3 Pilotprojekt Liljevalchs Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm var alltså ett av de fyra pilotprojekt som skulle ingå i Värdig entré-projektet. Konsthallen har alltsedan den öppnades 1916 varit en välbesökt lokal för olika typer av konst- och kulturevenemang. Byggnaden, som ägs av Stockholms stad (genom en stiftelse), har ett stort kulturhistoriskt värde och frågan om kulturminnesförklaring har väckts hos Länsstyrelsen. Besökare, som inte kunde använda den stora trappan vid huvudentrén, var fram till 2007 hänvisade till personalingången i källarvåningen på byggnadens baksida. Här fanns den stora utmaningen att ta fram förslag till en värdig entré för alla genom huvudentrén.

4 Historik 1916 Liljevalchs konsthall uppfördes efter ritningar av arkitekt Carl Bergsten. Modern byggnadsteknik, bl a armerad betong, användes vid uppförandet av byggnaden. Nya museibyggnader i Europa studerades av arkitekten och senaste rön tillämpades i konsthallen. För belysning av salarna användes lanterniner och glasade sadeltak. Konsthallen är utformad i strikt klassicistisk stil och är med sina strama former ett gott exempel på Bergstens formspråk. Byggnadens exteriör och publika utrymmen är i huvudsak bevarade i sin ursprungliga utformning. Källarens rum för teknik, förråd och personal har genomgått en kontinuerlig modernisering. Stadsmuseet har bedömt Liljevalchs konsthall med Blå Porten äga synnerligen stort kulturhistoriskt värde. Fråga om kulturminnesförklaring har väckts hos Länsstyrelsen Liljevalchs konsthall finns upptagen på den lista över 25 byggnader som Stockholms stad accepterat att låta byggnadsminnesförklara enligt kommunfullmäktiges beslut

5 Tidigare entréförslag Under början av 2000-talet har flera olika förslag för att förbättra tillgängligheten till Liljevalchs konsthall tagits fram, men förkastats av olika anledningar. Ett av förslagen var att göra en ny ramp ner till källarvåningen vid fasaden mot Djurgårdsvägen, en ny dörröppning i fasad och en ny hiss inne i byggnaden. Det innebar alltså att de som inte kunde använda trappan vid huvudentrén fick gå en särskild väg ner via rampen, den nya dörren och sedan ta den nya hissen upp till entréhallen. Detta förslag förkastades för att det trots stora ingrepp i den befintliga byggnaden ändå inte kunde erbjuda en värdig entré för alla via den ursprungliga huvudentrén. Det fanns också förslag om att göra en helt ny huvudentré till Liljevalchs vid Blå Portens entré mot Djurgårdsvägen. Detta förslag innebar stora förändringar av både byggnad, entréförhållanden och hur man rörde sig inom byggnaden.

6 Arbetsgrupp 2007 Vintern 2007 bildades arbetsgruppen för Värdig entré Liljevalchs med följande personer: Hans Blidberg, Liljevalchs konsthall Ernst Althin, Kulturförvaltningen, Stockholms stad Cent-Åke Käck, Kulturförvaltningen, Stockholms stad Charlotte Norlin, Kulturnämndens handikappråd Britt Wisth, Stadsmuseét, Stockholms stad Stig Ahlström, Plan 5 Arkitekter AB Lars Håkansson, Oxyma Innovation AB Hans Tell, SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign Rasmus Renglin, Kulturarvsenheten, Statens fastighetsverk Lars Cedergrund, Tillgänglighetsprojektet, Stockholms stad Lennart Klaesson, Tillgänglighetsprojektet, Stockholms stad och projektledare för pilotprojekt Värdig entré Liljevalchs Arbetsgruppen hade sitt första möte den 12 februari 2007 och hade därefter möten en gång i månaden med mindre uppehåll under sommaren och julhelgen. Under slutet av 2007 utökades arbetsgruppen med Tony Novo i egenskap av byggledare. Under vintern 2008 inbjöds också Skönhetsrådets sekreterare Martin Rörby och Monica Hector till arbetsgruppens möten.

7 Arbetsgruppen i möte på Liljevalchs

8 Kulturnämndens handikappråd granskar entrén Foto: Lars Håkansson Program 2007 En av arbetsgruppens första uppgifter var att ta fram ett program för projekt Värdig entré Liljevalchs. Ett första utkast diskuterades vid arbetsgruppen möte i slutet av mars Efter justeringar godkändes programmet av arbetsgruppen i maj Program för pilotprojekt Liljevalchs konsthall inom utvecklingsprojekt Värdig entré daterat innehåller, förutom en bakgrund till projektet, historik, beskrivning av konsthallens verksamhet, byggnad, värdebeskrivning, skyddsföreskrifter, rumssamband och rörelsemönster, fysiska hinder, mål för verksamheten, funktionellla mål för projektet, samarbetsformer, tidplan och ekonomi.

9 Idéförslag Under våren 2007 påbörjade konsultgruppen med arkitekt och designer sitt arbete med att ta fram flera olika idéförslag för att förbättra tillgängligheten till Liljevalchs. Det var olika varianter med ramp, hiss och alternativa lägen för entrén. De tog också fram några tänkta användare, så kallade persona, för att genom dessa pröva de olika idéförslagens för- och nackdelar. Arbetsgruppen engagerade också kulturnämndens handikappråd med besök på plats för att höra deras synpunkter på både befintliga förhållanden och på de olika idéförslag som konsulterna tagit fram. Arbetsgruppen diskuterade de olika idéförslagen och kom gemensamt fram till att förorda två principlösningar: dels en ramp i terrassytan intill entrén och dels en hiss i hörnan intill entrétrappan och terrassytan. Båda dessa förslag innebar att alla besökare, oavsett funktionsförmåga, skulle kunna använda den ursprungliga huvudentrén.

10 Kulturnämndens handikappråd i entréhallen Foto: Lars Håkansson Bearbetning Vid arbetsgruppens fortsatta diskussioner om de två principlösningarna kom man fram till att gå vidare med ett förslag som innehöll både ramp och hiss. Motivet för detta var att rampen med en bekväm lutning (1:20) skulle bli ganska lång eftersom nivåskillnaden mellan gata och entré var 1,6 m. Med hänsyn till de som hade svårigheter att gå längre sträckor skulle hissen vara ett bättre alternativ. Samtidigt var det säkert många som skulle föredra rampen. Rampen var också ett bra alternativ om hissen skulle vara ur funktion eller vid nödutrymning av konsthallen. En annan viktig synpunkt från brukarrepresentanterna var att utforma hissen som en vanlig personhiss och inte som en lyftanordning där man kände sig som ett kolli. Det var också viktigt att alla skulle kunna använda hissen utan hjälp från personal och att man inte skulle känna sig instängd i hissen. Dessa brukarkrav låg sedan till grund för konsultgruppens arbete med att ta fram en ny typ av hiss som ännu inte fanns på marknaden. För att göra hela entrén värdig ingick också att se över de tunga och svåröppnade ytterdörrarna, vindfånget och entrén inne med bland annat toaletter för besökare. Ett förslag med nya automatiska skjutdörrar i det gamla vindfånget och en ombyggnad av två mindre toaletter till en rymlig toalett med plats för en person i uterullstol godkändes av arbetsgruppen.

11 Illustration på hissen och ombyggda trappan. Oxyma Innovation AB Förhandsbesked Under hösten 2007 presenterades förslaget för chefen för kulturförvaltningen, byggnadsantikvarier på stadsmuséet, bygglovshandläggare, skönhetsrådet och för stadsmiljögruppen. Alla var positiva till förslaget. En del ifrågasatte dock om det var motiverat att bygga både hiss och ramp. Kulturnämnden informerades om förslaget och gav sitt klartecken att gå vidare med projektet. Medel från Stockholm stads Tillgänglighetsprojekt skulle bekosta projektet.

12 Bygglov 2008 En ansökan om bygglov lämnades in den 20 november I början av januari 2008 gjorde arbetsgruppen tillsammans med bygglovshandläggaren tester av ny belysning vid Liljevalchs entré. Bygglovsremissen från Stadsmuséet den 8 februari 2008 hade följande slutsats : Det är Stadsmuséets bedömning att den föreslagna utformningen och placeringen av rampen är helt godtagbar ur kulturhistorisk synpunkt. I den mån hissen bedöms nödvändig är den föreslagna utformningen och placeringen sådan att hissen gör så lite intrång i kulturmiljön som möjligt. Det är viktigt att hissen noga utförs enligt nu liggande förslag vad gäller utformning och kvalitet då den föreslås vid byggnadens huvudfasad och entréparti. Skönhetsrådets bygglovsremiss, som skrivits av rådets sekreterare Martin Rörby, avstyrkte hissen och ville se en bearbetning av rampen med bl a ett respektavstånd mellan ramp och fasad. Arbetsgruppen kompletterade bygglovsansökan med bearbetade ritningar och en kompletterande beskrivning med motiven för att bygga både ramp och hiss. Den 7 april 2008 beviljade stadsbyggnadsnämnden bygglov för ramp och hiss.

13 Ombyggnad 2008 I februari 2008 skickades anbudsförfrågan ut för ombyggnad av entrén och den nya rampen. Blidö Entreprenad AB fick uppdraget för den yttre ombyggnaden för rampen och förberedelser för hissen. Kungsfiskaren Bygg & Fastighets AB fick i uppdrag att bygga om entrén och toaletten innanför. Ombyggnadsarbetena påbörjades i juni 2008 och var klara för slutbesiktning den 25 september.

14 Hiss 2009 Under våren 2008 gjorde Värdig entré-projektet en gemensam upphandling av hisstillverkare för de olika delprojekten. Hissgruppen AB fick i denna upphandling uppdraget att utveckla och bygga hissen vid Liljevalchs konsthall. Vid ett första upphandlingsmöte den 21 november 2008 bestämdes organisation, villkor och tidplan för hissentreprenaden. En projektgrupp för hissprojektet bildades med följande personer: Åke Carlsson, Hissgruppen AB Hans Ydfors, Berco AB (lyftbord) Anders Jämtfjäll, ACC Glasrådgivare Lars Håkansson, Oxyma Innovation AB Stig Ahlström, Plan 5 Arkitekter Hans Blidberg, Liljevalchs konsthall Ernst Althin, Kulturförvaltningen Charlotte Norlin, Kulturnämndens handikappråd Per-Anders Johansson, Statens fastighetsverk Rasmus Renglin, Statens fastighetsverk Hans Tell, SVID Finn Petrén, EIDD / Design för alla Lars Cedergrund, Tillgänglighetsprojektet, Stockholms stad Lennart Klaesson, Tillgänglighetsprojektet, Stockholms stad och projektledare för hissprojektet

15 Första projekteringsmötet hölls den 8 december 2008 och sedan träffades projektgruppen en gång i månaden fram till sommaren Flertalet möten hölls på Hissgruppens verkstad i Bromma där hissen först monterades för att kunna testas i full skala inomhus. I juni 2009 engagerades Tony Novo som byggledare för hissen. Hissgropen vid Liljevalchs färdigställdes i början av oktober 2009 och montering av lyftbord och glasschakt var klar i mitten av november Hissen godkändes för drift i november 2009 och har sedan dess använts flitigt av besökare till Liljevalchs konsthall.

16 Utvärdering 2010 Den 14 april 2010 träffades arbetsgruppen för att göra en utvärdering av delprojekt Liljevalchs inom Värdig entréprojektet. Hans Blidberg på Liljevalchs kunde då berätta att trots den extremt kalla och snörika vintern hade både hiss, ramp och trappa fungerat mycket bra. Ett kortare driftstopp på hissen under julhelgen berodde på ett fel i en fotocellsridå som nu är utbytt. Alla på konsthallen är mycket nöjda med den ombyggda entrén, med både ramp och hiss. De har också konstaterat att antalet besökare med rullator, rullstol och barnvagnar har ökat och att besökarna uppskattar den välkomnande entrén. Hans Blidberg har skrivit en egen utvärdering av projektet som bifogas denna rapport.

17 Foton: Nina Broberg Kulturnämndens handikappråd gjorde ett besök på Liljevalchs i april 2010 och var då mycket nöjda med ombyggnaden. Det enda de kunde anmärka på var att det saknades kontrastmarkering på trappans första och sista steg och att kontrastmarkeringarna på glasdörrarna borde vara tydligare. Även Charlotte Norling, i egenskap av brukarrepresentant, har skrivit en utvärdering av delprojekt Liljevalchs som också bifogas.

18 Hans Blidberg, Liljevalchs konsthall : VÄRDIG ENTRÉ är projektnamnet på framgångsrikt arbete med tillgänglighet i kulturskyddade byggnader. Namnet ger associationer åt många håll men inte främst till tillgänglighet, inte till nytänkande och inte till samarbete som varit hörnstenar i projektet. Överraskningen blir därför stor och positiv när man tittar närmare och ser vad det genererat. Då upptäcker man att det här rymts både spännande och nytt idé- och konstruktionsarbete som lett till fina väl avvägda lösningar. Byggnaderna har tillförts modern och anpassad tillgänglighet och i vissa fall, vågar man nästan säga, estetiska värden. Det hands on arbete som präglat hela processen från en trevande start med förstudier av projektet och genomgångar av tidigare prövade eller föreslagna lösningar har varit vägvinnande. Detta märks kanske främst i exemplet Liljevalchs konsthall där man från första mötet i arbetsgruppen, via bygglov till genomförda byggnadsarbeten och tekniska nya lösningar är klar på knappa tre år. Att arbetet med Liljevalchs konsthall har varit en framgångsrik process tar jag till intäkt för att berätta lite närmare om arbetet och dess utfall. Även om arbetet inte varit ett regelmässigt projekt har processen följt projektets traditionella form med beställare, en projektledare och en arbetsgrupp. I vårt fall har arbetsgruppen bestått av en referensgrupp med berörda parter i vidaste bemärkelse från myndigheter till nyttjare. Projektledaren har varit den verkställande kraften. Referensgruppens vidd, med representanter från alla berörda intressen, har varit av stor betydelse då man här har fått omedelbar respons på föreslagna lösningar av problem. Gruppens storlek har inte fördröjt arbetet utan tvärt om.

19 Redan från början var arkitekt och designers med i arbetet och hade förslagsställarens roll vid möten i arbetsgruppen. Omedelbara resonemang och återkopplingar på de alternativa förslagen medförde en snar utveckling mot en lösning. Man enades mycket snart om en ramp- och hisslösning för den utvändiga delen. Detta medförde i sig nya krav på den gamla inre entrén som fordrade genomgripande men pietetsfulla åtgärder för att leva upp till den yttre entréns standard. De åtgärder som initierades invändigt av projektet blev automatiska dörrar, tillgänglig toalett och förbättrad belysning. Ganska snart i projektet blev det uppenbart att nya tekniska lösningar behövdes för att kunna lösa frågan om den utvändiga hissen. Det ställdes också mycket stora krav på dess exteriör med hänsyn till byggnadens känsliga fasad. Hissen blev därmed snarast ett eget projekt som fördes fram separat medan rampen kunde drivas vidare och byggas i första hand. Denna lösning visade sig logistiskt lyckad och slutresultatet gynnades säkert av detta. Såväl hissen, egentligen ett lyftbord, samt dess hus fanns inte på marknaden utan utvecklades för sitt ändamål, en som projektet hoppas lyckad spin off effekt användbar för liknande andra lösningar. Resultatet av detta projekt är mycket lyckat och uppskattat av konsthallens många besökare. Man uppskattar rampens låga lutning dess sittmöjligheter och åker gärna flitigt i hissen. Att hissen måste fungera genom s k hålldon under färden är en funktion som lagen kräver - men nyttjaren har svårt att förstå - att ändra på detta ligger dock utanför detta projekt och dess framgångssaga. Till sist: Idag är Liljevalchs, ritad av Carl Bergsten 1914, en konsthall som helt bär arkitektens genuina prägel, är helt tillgänglig enligt samtidens normer och har tillförts en rad plusvärden genom en ny värdig entré. Hissen i kvällsbelysning Foto: Nina Broberg

20 Kulturnämndens handikappråd. Foto: Lars Håkansson Charlotte Norlin, kulturnämndens handikappråd : Vem som helst kan drabbas av en trafikolycka, en stroke eller en annan svår sjukdom. Det är något som man inte gärna tänker på. För de som har drabbats förändras livet radikalt. Plötsligt har det vuxit upp hinder överallt. En liten tröskel som man inte lade märke till förut har blivit helt oöverstiglig. Att öppna vissa dörrar är nästan övermäktigt och att ta sig upp eller nedför trappor - särskilt om man tar sig fram i en rullstol - är en omöjlighet. Det kan räcka med två trappsteg upp eller ned till en affär som man inte har reflekterat över förut. Nu går det inte längre att ta sig in. Man upptäcker att om det över huvudtaget går att ta sig in till olika ställen som restauranger, biografer eller andra kulturinstitutioner så hänvisas man ofta till en ful och obskyr ingång på baksidan. Där ska man ringa på en klocka och har man tur kanske någon dyker upp och öppnar efter en lång stund. Det är en ganska förödmjukande och tråkig upplevelse som ger en känsla av att man tillhör en sekunda kategori och är mindre värd. Liljevalchs konsthall hänvisade tidigare till just en sådan entré på baksidan, men blev sedan en av byggnaderna i projektet Värdig entré - ett samarbete mellan Statens Fastighetsverk, Stockholms Stad och Design för alla. De övriga byggnaderna är Stockholms Stadshus, Södra Bancohuset och residenset i Göteborg. Syftet har varit att hitta en lösning för en värdig entré som kan tillämpas mer generellt på kulturhistoriska byggnader med alla hänsyn och restriktioner som det innebär. Tanken är att alla människor oavsett ålder, funktionshinder eller hur de tar sig fram - i barnvagn, rullstol, med rollerblades eller rullator - ska kunna ta sig in genom samma entré tillsammans. Det har varit ett unikt samarbete då alla inblandade parter har ingått i en arbetsgrupp för respektive projekt. Alla har medverkat på varje möte - arkitekter, designers, tjänstemän, byggkonsulter, stadsantikvarier, representanter från Skönhetsrådet, projektledare, tillverkare och brukarrepresentanter. Just detta - att alla har medverkat på varje möte och direkt kunnat tillfrågas och diskutera mer eller mindre känsliga frågor har varit mycket konstruktivt, givande och roligt. Dessutom har arbetsgrupperna för samtliga projekt träffats för att utbyta erfarenheter.

21 Resultatet för just Liljevalchs konsthall har blivit fantastiskt bra. Den långa estetiskt tilltalande rampen med rabatten i mitten ser ut som om den alltid har funnits där. Hissen som är ett idealiskt komplement för de som inte orkar ta sig upp för rampen är inte bara praktisk utan också väldigt fin att se på. En värdig entré handlar inte bara om att rent praktiskt kunna ta sig in tillsammans med alla andra utan också att allt som gör det möjligt är attraktivt och snyggt designat. Det är en viktig aspekt som ofta glöms bort i de här sammanhangen. Dock inte på Liljevalchs konsthall där man har åstadkommit en väldigt fin lösning som både är praktisk och estetiskt tilltalande. Den är ett föredöme och ett exempel på en verkligt värdig entré. Foto: Nina Broberg Om inget annat anges står Lennart Klaesson för foton i detta dokument. För mer information : om program, beskrivningar, ritningar, produktblad, foton mm, kontakta: Lennart Klaesson Tillgänglighetsprojektet Box Stockholm lennart.klaesson@tk.stockholm.se tel