PROTOKOLL 1 (77)

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (77) Kommunstyrelsen Plats och tid Kommunstyrelsens sammanträdesrum kl Beslutande Lorents Burman (S), ordförande Agneta Hansson (V) Andreas Löwenhöök (M) Andreas Westerberg (FP), Ann Åström (S) Bengt Markstedt (S) Carina Sundbom (C) Gunilla Åström (S) Hans Brettschneider (MP) Johan Söderberg (M) Lennart Hägglund (KD) Monica Widman Lundmark (S), deltog endast vid föredragningar Pierre Lidström (S) Tjänstgörande ersättare Staffan Asplund (S) för Elizabeth Westerlund Hans Öhlund (S) för Monica Widman Lundmark Olof Nyström (S) för Stefan Hofverberg Catharina Falk (FP) för Lennart Hägglund, 481 Mats Wahlberg (S) för Hans Brettschneider, 482 Catharina Falk för Andreas Westerberg, Övriga deltagande Jörgen Svedberg, demokratilots, kl Yngve Lindmark, utredningsstrateg, kl Rolf Edlund, kommunjurist, kl Patrik Larsen, mark- och exploateringschef, kl Enar Nordvik, arkitekt, kl Petra Sääf, praktikant, kl Ersättare Anette Lindgren (M) Maria Sandström (C) Tjänstemän Kristina Sundin Jonsson, kommunchef Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare Justerare Agneta Hansson Paragrafer Ersättare Lennart Hägglund Underskrifter.. Lorents Burman, ordförande Lotta Fahlgren Lidman, sekreterare.. Agneta Hansson, justerare BEVIS OM ANSLAG Justering av kommunstyrelsens protokoll har tillkännagivits på kommunens anslagstavla Sammanträdesdatum Anslaget har satts upp Anslaget tas ner efter Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelsens sekretariat Underskrift. Lotta Fahlgren Lidman

2 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Lenita Hellman (M) och Andreas Löwenhöök (M) om att HBT-certifiera Ungdomshälsan (3/15) Kommunfullmäktigeledamöterna Lenita Hellman (M) och Andreas Löwenhöök (M) anför i en motion bland annat att Moderaterna arbetar för att Skellefteå ska vara en kommun där alla ges förutsättningar att komma till sin rätt, där alla bemöts och bedöms som individer med unika individuella egenskaper. I ett fritt och öppet samhälle är möjligheterna som störst att vara den man är. Folkhälsomyndigheten pekar på att HBTQ-personer, det vill säga homosexuella, bisexuella, trans- och queer-personer, i större utsträckning blir utsatta för kränkande, diskriminerande och/eller exkluderande bemötande jämfört med bland andra heterosexuella personer. Moderaterna i Skellefteå har mött HBTQ-personer som vittnar om att de fortfarande upplever negativa attityder av offentliga verksamheter i vår kommun. Detta beror sällan på ett medvetet beteende utan på att det finns en heteronormativ föreställning i samhället. Genom utbildningsinsatser, i grundutbildning och vidareutbildning, och medvetandegörande av heteronormen hos kommunens verksamheter skapas förutsättningar för ett öppet och likvärdigt bemötande. Ett mer omfattande sätt att arbeta med attityder och bemötandefrågor är att HBT-certifiera verksamheter. En verksamhet som är HBT-certifierad arbetar strategiskt i syfte att erbjuda en god arbetsmiljö för anställda och ett respektfullt bemötande av patienter/klienter/brukare utifrån ett normkritiskt HBT-perspektiv. Certifieringen genomförs av RFSL, riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter. I Skellefteå kommun är Ungdomshälsan en verksamhet som har goda kunskaper inom HBTQ-frågorna. Den verksamheten skulle vara betjänt av en kvittens, i form av en HBT-certifiering, för att tydligt kunna synliggöra deras goda bemötande och kompetens. Inom Västerbottens läns landsting, som i samverkan med Skellefteå kommun driver Ungdomshälsan, finns det ett politiskt intresse att ge Ungdomshälsan möjlighet att HBT-certifiera sig. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Moderaterna att kommunfullmäktige ska fatta följande beslut att ge kommunstyrelsen i uppdrag att i samverkan med socialnämnden och Västerbottens läns landsting skapa förutsättningar för HBT-certifiering av Ungdomshälsan i Skellefteå.

3 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 3 Socialnämnden har gjort en konsekvensanalys av förslaget och anför följande: HBTQ-personer löper större risk att drabbas av olika former av ohälsa än övriga befolkningen. Hur personal bemöter sina besökare är många gånger avgörande för hur vården blir. Kunskap om HBTQ-frågor är därför en viktig grundförutsättning för att ge rätt bemötande, oavsett kön och sexuell läggning. I Ungdomens Hus, där Ungdomshälsan har sina lokaler, har man diskuterat möjligheten till HBT-certifiering för alla verksamheter i huset, inklusive Ungdomsmottagningen. När man granskat RFSL:s erbjudande om certifiering har man funnit att kostnaden i pengar och arbetstid var hög då personalgruppen redan besitter hög kompetens på området. Ett annat alternativ är att satsa på en HBTQ-diplomering istället som Adlon Kunskapscenter erbjuder. Diplomeringen räcker i tre år och kan därefter förnyas för en ny treårsperiod. Eftersom socialtjänsten endast ansvarar för en tjänst inom Ungdomshälsan har ett samråd skett med landstinget och deras personal inför besvarandet av motionen. För landstinget framstår förslaget om HBTQ-diplomering som mer attraktivt i sin uppläggning, då den dessutom stöds av Folkhälsomyndigheten. RFSL:s utbildningsprogram kostar kronor och en certifiering gäller i tre år. Därefter tillkommer nya kostnader för omcertifiering. Det åtgår även avsevärd arbetstid under 6 8 månader för att klara kraven. En HBTQ-diplomering kostar kronor för utbildning av personer. Nyanställd personal erbjuds därefter en Catch-up-utbildning för kronor för att säkerställa fortsatt kompetens i arbetsgruppen. Med detta förordar socialnämnden att Ungdomshälsan och övriga verksamheter inom Ungdomens hus genomför en HBTQ-diplomering i samverkan mellan kommun och landsting. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Socialnämnden får i uppdrag att i samverkan med landstinget genomföra en HBTQ-diplomering av Ungdomshälsan och övriga verksamheter inom Ungdomens hus. 2. Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd.

4 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 4 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 516 Socialnämndens protokoll , 154 Socialkontorets tjänsteskrivelse Socialkontorets motionssvar Bilaga. Information från Adlon Kundskapscenter om HBTQ-diplomering Motion (3/15)

5 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Peter Lindkvist (SD) om att införa campingförbud på parkeringsytan öster om Mobackenbadet (13/15) Kommunfullmäktigeledamoten Peter Lindkvist (SD) anför i en motion följande: Motionen avser att avlysa området vid älven mellan öster om Mobackenbadet. Orsaken är att det nu används som en permanent camping med stora påfrestningar på den känsliga miljön där avseende hygien och risken för att vattnet som bara är meter ifrån campingområdet med ytterst bristfälliga hygienanläggningar. Det har utplacerats ett utedass där som antingen inte räcker till eller av annat skäl används tillräckligt. Eftersom älvsvattnet används till dricksvatten, speciellt med tidigare problem i åminne, parasitutbrottet så borde skydd av vatten täkten vara viktig. Således anser jag att man skyndsamt förbjuder camping i området. Motionen remitterades till tekniska nämnden som anför att motionen inte ligger inom deras ansvarsområde eftersom marken ägs av fritidsnämnden och byaåldersmännen tillsammans. Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterade därefter motionen till fritidsnämnden. Fritidsnämnden anför att markanvändningen regleras genom detaljplan. Fritidsnämnden ansvarar för ytan där Mobackenbadet ligger och där råder campingförbud som på övriga badplatser. Området direkt öster om badet är avsatt för elektriska starkströmsanläggningar som förvaltas av Skellefteå Kraft och där får man inte campa. Området strax öster om detta är allmän plats, parkmark som förvaltas av tekniska nämnden och där får man inte campa. Motionen bör därför avslås. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås med hänvisning till att det redan är campingförbud på det område som avses.

6 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 6 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 517 Fritidsnämndens protokoll , 205 Fritidskontorets tjänsteskrivelse Tekniska kontorets skrivelse Motion (13/15)

7 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Lars Åhman (FP) om att förnya samarbetet med de nordiska vänorterna (17/14) Kommunfullmäktigeledamoten Lars Åhman (FP) anför i motion bland annat att de äldsta vänortsbanden knöts för Skellefteås del efter Andra världskriget med finska Brahestad, danska Lögstör och norska Mo i Rana. Utan att förringa utbyten med senare vänorter finns det skäl att bättre lyfta fram det nordiska samarbetet. Det bör gå att hålla två bollar i luften samtidigt. Fast det nordiska samarbetet bör ske på ett annat och mer operativt sätt än tidigare. Det kan handla om att utveckla samarbetet mer kring frågekomplex såsom skola, stadsutveckling, kultur och/eller kreativa näringar för att tydligare än vad som skett historiskt fylla vänskapsutbytet med nyttigheter. Genom att se och lära sig mer om grannen blir det också lättare att lära av grannen. Att gjuta liv i det nordiska vänortsutbytet kan ske på olika sätt. Ett är att i ökad utsträckning ta hjälp av civilsamhället och de kontaktnät som redan finns där. Kommunledningskontoret anför att kommunfullmäktige inom kort förväntas ta beslut om en internationell strategi som kommer att ange inriktning på det internationella samarbetet, vilket innefattar även det nordiska vänortsutbytet. Dessutom anser kommunledningskontoret att kommunens vänortssamarbeten redan gått från att vara artighetsbesök till att fokuseras kring konkreta samarbetsområden och därmed föreslås motionen inte föranleda någon ytterligare åtgärd. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Vänortssamarbetena prövas i enlighet med beslut i kommunfullmäktige , Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd. Yrkande Arbetsutskottet föreslår att motionen inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd så inriktning på det internationella samarbetet anges i internationella strategin. Andreas Westerberg (FP) yrkar att vänortssamarbetena prövas i enlighet med beslut i kommunfullmäktige , 283 och att motionen med det inte ska föranleda någon ytterligare åtgärd.

8 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 8 Beslutsgång Ordförande ställer arbetsutskottets förslag och Andreas Westerbergs yrkande var för sig under proposition och finner att kommunstyrelsen bifallit Andreas Westerbergs yrkande. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 518 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (17/14)

9 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Peter Lindkvist (SD) om att chefer och högre befattningshavare som anställs för att utveckla Skellefteå också ska bo och verka i Skellefteå (16/15) Kommunfullmäktigeledamoten Peter Lindkvist (SD) har i motion föreslagit att chefer och högre befattningshavare som anställs av kommunen ska bo i Skellefteå kommun. Motionären anser att man som chef fysiskt måste finnas på plats för att kunna leda arbetet. Motionären anser att det ska vara krav på att man bor, lever och betalar skatt i Skellefteå kommun för att kunna anställas som chef eller i någon annan högre befattning. Personalnämnden anför att ett av målet i Skellefteå kommuns rekryteringspolicy är att säkerställa att rätt kompetens anställs. Detta sker genom att kompetensbaserad rekrytering används under rekryteringsarbetet för att det ska bli rätt person på rätt plats. I denna form är det inte möjligt att ha ett krav på att man ska bo inom kommunen. Bästa kvalifikationer ska avgöra. Motionen bör därför avslås. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 519 Personalnämndens protokoll , 90 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (16/15)

10 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Lennart Hägglund (KD) och Charlotta Enqvist (KD) om att erbjuda internationell feriepraktik till gymnasieungdomar (18/15) Kommunfullmäktigeledamöterna Lennart Hägglund (KD) och Charlotta Enqvist (KD) anför i en motion följande: Skellefteå kommun har en tydlig målsättning att vi år 2030 ska vara invånare. Det är en utmaning att klara av. För att lyckas klara detta behöver Skellefteå bli extra intressant och sticka ut på ett positivt sätt. Ett sätt kan vara att erbjuda våra gymnasieungdomar internationell feriepraktik. Detta sker redan i Gävle kommun med mycket goda resultat. Att satsa på våra gymnasieungdomar är oerhört viktigt. Forskning visar att den plats man återvänder till för att bilda familj är där man läst på gymnasiet. Kan vi med detta erbjuda våra gymnasister något extra ökar möjligheterna att de återvänder till Skellefteå då det är tid för att bilda familj. Den internationella feriepraktiken som har funnits i Gävle i 14 år innebär att gymnasister i årskurs 2 - får vara med om en utlandsvistelse på två till fyra veckor, i regel tre under sommarlovet - kommunen bekostar resan, boendet samt ett litet stipendium - är olycksfalls- och ansvarsförsäkrad genom kommunen - kommer att knyta spännande kontakter och få nya vänner - erfarenhet ungdomarna får blir utvecklande för dem personligen - konkurrenskraft ökar inför framtida jobbansökningar. Ett krav för att kunna söka internationell feriepraktik är att hen är mantalsskriven/ folkbokförd i kommunen - efter hemkomsten förs en skriftlig och muntlig rapport. Kristdemokraterna anser att om vi erbjuder Skellefteås unga denna möjlighet oavsett ekonomiska förutsättningar, så får de möjlighet att lära känna en annan del av världen. Kristdemokraterna föreslår att Skellefteå kommun inför internationell feriepraktik likt den i Gävle kommun för gymnasister i årskurs 2.

11 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 11 Gymnasiekontoret anför att man delar motionärernas uppfattningar om att det är viktigt att satsa på våra gymnasieungdomar och att utlandspraktik kan leda till både nya kontakter och utvecklande erfarenheter för ungdomarna. Skellefteå kommun har, om inte särskilda omständigheter förelegat, erbjudit feriepraktik efter att ungdomar avslutat årkurs 9 eller första årskurs på gymnasiet. Att erbjuda internationell feriepraktik till ungdomar som avslutat andra året på gymnasiet skulle innebära ett avsteg från den målgrupp som tidigare haft möjlighet till feriepraktik. Gymnasiekontorets bedömning är att det skulle innebära relativt stora kostnader och tid för att etablera kontakt med och därefter löpande kvalitetssäkra de internationella feriepraktikplatserna. Kostnaderna skulle inskränka på den ferieverksamhet vi har i dag. För gymnasieelever finns det redan möjlighet till utbyte genom kommunens fond för internationellt skolutbyte. Elever kan också göra praktik utomlands via programmen Nordplus Junior, Atlas praktik eller via Erasmus+ mobilitet yrkesutbildning. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås med hänvisning till att det finns andra möjligheter till internationellt utbyte. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 520 Gymnasiekontorets tjänsteskrivelse Motion (18/15)

12 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Maria Marklund (S) om cykelvägar till Örviken (15/15) Kommunfullmäktigeledamoten Maria Marklund (S) anför i motion följande: Örviken ligger 16 km utanför Skellefteå, söder om älvmynningen. I byn finns ca 150 hushåll. De flesta jobbar utanför byn. Närmsta samhälle är Skelleftehamn och dit kommer man via Sundgrundsbron. Där går barnen i skola och fritidshem. Där finns också huvuddelen av de organiserade föreningsdrivna fritidsaktiviteter som äldre barn och ungdomar deltar i. Annat man måste korsa bron för att nå är: arbeten, badhus, hälsocentral, post och paketutlämning, folktandvård, matvarubutiker, restauranger, kyrkor, idrottshallar, fritidsgård, biograf, PRO, mm. Över bron går skolbussar och två anslutningsturer till Rönnskärsverken, i övrigt finns ingen kollektivtrafik över bron. Hastigheten på Sundgrundsbron är 70 km/h. Det finns en upplevelse av att trafiksituationen på bron för oskyddade trafikanter har försämrats i takt med att den tunga trafiken ökat. Möjligen påverkas situationen ytterligare negativt av att fler fordon använder GPS för att hitta kortaste och snabbaste väg. Ur ett miljöperspektiv borde barn och ungdomar cykla till kamrater och aktiviteter i Skelleftehamn, men det känns allt för otryggt. Därför går onödigt många bilar över bron. (Vilket ytterligare försämrar de oskyddade trafikanter som ändå finns där.) Att trafiksituationen är dålig konstateras också i Trafikverkets rapport Skellefteåprojektet det allmänna vägtransportsystemet i Skellefteå. Där står: Det är önskvärt att skapa en gång- och cykelförbindelse mellan Örviken och Skelleftehamn. Trafiksituation för cykelpendling till Skellefteå tätort Den som cyklar till Skellefteå tätort har oftast närmast att fara vägen via Stackgrönnan. I Stackgrönnan börjar cykelvägen till Skellefteå. Men den första biten, ca 6 km, är cyklister hänvisade till bilvägen mellan Örviken och Stackgrönnan. Det är en 90-väg utan utrymme vid sidan av körbanan. Kustutveckling För att göra området ännu attraktivare för besökare, både dem komna landvägen och båtturister, kunde en möjlighet att cykla broarna runt (Bergsbyn/Sundgrundsbron) vara en fördel.

13 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 13 Därför yrkas: - att Skellefteå kommun tar med cykelförbindelser till Örviken bland sin prioriterade objekt - att Skellefteå kommun tar in cykelförbindelser till Örviken i cykelplanen. Tekniska nämnden anför att Trafikverket är väghållare för väg 827, Sundgrundsleden. Skellefteå kommun har möjlighet att lämna önskemål till Trafikverket att anlägga en cykelbana intill någon av Trafikverkets vägar i den så kallade länstransportplanen. Den 8 maj 2014 fastställde Region Västerbottens regionstyrelse Länstransportplan Cykelbana på Sundgrundsbron finns inte med på listan över investeringsobjekt i gällande länstransportplan. Investeringsobjekten är utvalda med avseende på trafiksäkerhet, miljö och kollektivtrafik på det statliga vägnätet. Årsskiftet 2012/2013 var senaste gången Skellefteå kommun lämnade in förslag på prioriterade investeringsobjekt till Region Västerbotten. Länstransportplanen revideras med ungefär fyra års mellanrum och Skellefteå kommun har då möjlighet att se över sina prioriteringar. Cykelplan 2011 för Skellefteå kommun innehåller ett antal förslag på åtgärder längs med Trafikverkets vägnät, främst de åtgärder som Skellefteå kommun angett som prioriterade i samband med Länstransportplanen. Tekniska nämnden håller med om att det vore önskvärt med en cykelbana längs med Sundgrundsleden med tanke på trafiksäkerheten, samtidigt som den kan bidra till att fler känner sig manade att övergå från att köra bil till att cykla. I cykelplanens visionsbild för 2030 anges därför en cykelbana mellan Örviken och Skelleftehamn, längs med väg 827, Sundgrundsleden. Därför föreslår tekniska nämnden att kommunen inte ska ta med sträckan Örviken Skelleftehamn bland prioriterade objekt och att eftersom en cykelförbindelse mellan Örviken och Skelleftehamn finns med i Cykelplanens visionsbild för 2030 föranleder det förslaget från motionären ingen ytterligare åtgärd. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen avslås med hänvisning till att sträckan Örviken Skelleftehamn finns med i Cykelplanens visionsbild för Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 521 Tekniska nämndens protokoll , 228 Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Motion (15/15)

14 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Valter Stenberg (S) om att utsmycka brunnslocken i Skellefteå (20/15) Kommunfullmäktigeledamoten Valter Stenberg (S) anför i motion följande: Stolthet kan byggas på många olika sätt, ett kan vara att uppmärksamma positiva händelser och få invånarna att medverka och känna delaktighet till att skapa ett samhälle som är attraktivt att bo och verka i. Ett annat kan vara att visa på vad kreativa personer betytt för bygden. Jag tänkte bidra med en liten pusselbit till detta. I många kommuner har man låtit brunnslock bära ett budskap eller en symbol som ger positiva signaler. Detta kan tyckas banalt men man kan påminnas om att det är många som i yngre dagar inte ville trampa på A-lock men var glada då man fick se ett K-lock. Att ta fram en gjutmall med ett särskilt utseende kostar inget extra om man beställer 50 st lock. Detta är relativt sett ett mycket litet antal i en kommun som Skellefteå. Kommunens va-avdelning ansvarar för cirka nedstigningsbrunnar och närmare tillsynsbrunnar fördelade på dag- och spillvatten. En del av dessa ligger utanför gatumark och är försedda med betonglock men en betydande andel ligger i gatumark. Jag föreslår att tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram förslag till hur locken ska se ut och i första hand placera dessa på publika platser där många människor går och vistas. Tekniska nämnden tycker att motionärens förslag är intressant och bra, men anser inte uppdraget som prioriterat i dagsläget. Många stora infrastrukturprojekt tar mycket tid av va-verksamheten under kommande år, inte minst arbetet med ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen. Tekniska nämnden föreslår därför att uppdraget får vara vilande till efter att projektet Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort genomförts, och att man i det läget även funderar vidare på om man skulle kunna nyttja samma grafiska utsmyckning på ett anpassat sätt även till lock för dricksvattenventiler och eventuellt andra va-detaljer. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade enhälligt att föreslå att motionen ska bifallas genom att tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram förslag på ett Skellefteålock till kommunala brunnar,

15 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 15 dricksvattenventiler och andra passande va-detaljer, att göra skellefteåborna delaktiga i att bestämma lockets utformning samt att successivt ersätta lock på publika platser med Skellefteålock. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Motionen bifalls genom att tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram förslag på ett Skellefteålock till kommunala brunnar, dricksvattenventiler och andra passande va-detaljer, att göra skellefteåborna delaktiga i att bestämma lockets utformning samt att successivt ersätta lock på publika platser med Skellefteålock. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 522 Tekniska nämndens protokoll , 223 Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Motion (20/15)

16 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Motion av Håkan Lindh (FP), Andreas Löwenhöök (M), Daniel Öhgren (C) och Maria Wiksten (KD) om bättre planeringsberedskap (41/13) Kommunfullmäktigeledamöterna Håkan Lindh (FP), Andreas Löwenhöök (M), Maria Wiksten (KD) och Daniel Öhgren (C) föreslår i en motion att kommunstyrelsen ska få i uppdrag att presentera åtgärder för att förbättra planeringsberedskapen. Till exempel genom att peka ut attraktiva tomter för bostadsbyggande, lyfta fram dem som prioriterade och ställa personella resurser i beredskap för en snabb planprocess. Motionärerna anser att Skellefteå kommuns planeringsberedskap måste förbättras, vilket enligt Boverkets definition innefattar strategisk beredskap, markberedskap och resurs- och organisationsberedskap. Det som framförallt behöver förbättras är att kommunen tydligare pekar ut attraktiva tomter för bostadsbyggande och ställer personella resurser i beredskap för en snabb planprocess. Bättre planberedskap skulle leda till ett snabbare byggande och ge bättre förutsättningar för kommunen att bearbeta potentiella exploatörer. Exempel på tomter där detta förfarande är aktuellt är Sörböle 16:8, CK-parkeringen, Södertorg med flera. Kommunledningskontoret konstaterar att kommunen har sedan tidigare en stor planberedskap samtidigt som ett flertal projekt pågår där planer tas fram för att möjliggöra kommande etableringar av såväl näringsliv som bostäder. Motionen återremitterades till kommunledningskontoret som då konstaterar att kommunen för närvarande har en relativt god planeringsberedskap. Däremot kommer den till korta relativt målsättningen att nå invånare år Kommunledningskontoret föreslår att motionen föranleder en särskild utredning kring resurser, omfattning och organisation. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda behovet av resurser, omfattningar och organisation för att klara en bättre planeringsberedskap i relation till målsättningar i utvecklingsstrategin Skellefteå Motionen föranleder ingen ytterligare åtgärd.

17 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 17 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 523 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion (41/13)

18 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Nya tomter på Kantgatan, stadsdelen Alhem Kommunledningskontoret anför att en ny detaljplan håller på att tas fram för sex nya småhustomter på Kantgatan på Alhem. Detaljplanen kommer att antas nu under hösten och om ingen överklagan sker kan dessa tomter släppas till försäljning senare i höst. Tomterna angörs från Kantgatan där anslutning till kommunens vattenledning också kan ske. För att ansluta tomterna till kommunens avloppsledningsnät krävs dock att en ny ledning anläggs söder om tomterna i grönområdet mot Torsgatan. Detta görs för att tomterna ska kunna ansluta sitt avlopp med självfall i ledningarna. Utöver detta har kommunen kostnader för detaljplan och fastighetsbildning. Totalt beräknas kostnaderna för framtagandet av dessa nya tomter bli cirka kronor. För de sex nya tomterna föreslås ett pris om kronor/tomt exklusive anslutningsavgifter. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Tomtpris kronor/tomt exklusive anslutningsavgifter godkänns. 2. 1,2 miljoner kronor beviljas för anläggandet av ny avloppsledning för försörjning av de nya tomterna samt för övriga åtgärder för framtagandet av de nya tomterna. 3. Finansiering sker ur medel för expolatering i 2016 års budget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 531 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Karta och skiss som visar området för de nya tomterna

19 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Nya småhustomter i kvarteret Concordia på Alderholmen i Ursviken Kommunledningskontoret anför att Skellefteå kommun har tagit fram en detaljplan för fem nya tomter i kvarteret Concordia på Alderholmen i Ursviken. Detaljplanen har antagits av bygg- och miljönämnden och väntas vinna laga kraft inom kort förutsatt att ingen överklagan sker. I samma detaljplan skapas även tomter på privat mark som ägs av Norlund bygg. Kommunens tomter ligger alla i första led mot vattnet med infart från Alderholmsvägen. Vatten och avlopp finns framdraget i gatan och anslutning kommer att ske av varje tomt enligt gällande va-taxa för Skellefteå kommun. För att ta fram dessa tomter krävs att ett antal åtgärder för uppstädning och iordningställande av omkringliggande område och gemensamma ytor. Bland annat behöver en parkeringsyta iordningställas och en förfallen pir restaureras för att kunna fungera som småbåtshamn för boende i området. Kostnaderna för detta uppskattas till cirka kronor. För de fem nya tomterna föreslås ett pris om kronor/tomt exklusive anslutningsavgifter. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Tomtpris kronor/tomt exklusive anslutningsavgifter godkänns miljon kronor beviljas för anläggningsåtgärder med mera för framtagandet av de fem nya tomterna. 3. Finansiering sker ur medel för exploatering i 2016 års budget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 532 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Karta som visar aktuellt område

20 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Överlåtelse av fastigheten Operatören 1, stadsdelen Anderstorp Kommunledningskontoret anför att fastigheten Operatören 1 ägs av Skellefteå kommun men upplåts med tomträtt till Fastigheten Operatören 1 AB som är ett dotterbolag till Nordvestor Förvaltning AB. Den årliga avgälden för tomträtten är kronor. Bolaget önskar nu förvärva fastigheten för en köpeskilling om kronor. Fastigheten är cirka kvadratmeter. Bolaget äger byggnaderna på fastigheten. Kommunstyrelsens beslut Fastigheten Operatören 1 överlåts till Fastigheten Operatören 1 AB för en ersättning om kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 533 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Karta som visar Operatören 1 Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret, mark och exploatering Fastigheten Operatören 1 AB Budget och bokslut

21 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Överlåtelse av fastigheten Operatören 2, stadsdelen Anderstorp Kommunledningskontoret anför att fastigheten Operatören 2 ägs av Skellefteå kommun men upplåts med tomträtt till Möbelhuset O Rönnblom AB. Den årliga avgälden för tomträtten är kronor. Bolaget önskar nu förvärva fastigheten för en köpeskilling om kronor. Fastigheten är cirka kvadratmeter. Bolaget äger byggnaderna på fastigheten. Kommunstyrelsens beslut Fastigheten Operatören 2 överlåts till Möbelhuset O Rönnblom AB för en ersättning om kronor. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 534 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Karta som visar fastigheten Operatören 2 Beslutet sänds till: Kommunledningskontoret, mark och exploatering Möbelhuset O Rönnblom AB Budget och bokslut

22 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Driftbidrag Norrbotniabanan AB 2015 Kommunfullmäktige beslutade 2008, när bolaget Norrbotniabanan AB bildades, om att teckna aktier i bolaget och att vara beredd att betala ut ett årligt driftbidrag om högst kronor. Norrbotniabanan AB har därefter vid tre tillfällen begärt att få ut detta driftbidrag för att täcka bolagets kostnader. Totalt belopp är kronor för perioden och nu kronor i september Beslutet i kommunfullmäktige från 2008 saknade skrivning om budget för driftbidraget vilket lett till att utbetalningarna har belastat kommunstyrelsens ordinarie budgetram. Kommunledningskontoret föreslår därför att årets driftbidrag på kronor tas ur kommunstyrelsens förfogandemedel Kommunstyrelsens beslut Finansieringen av driftbidraget till Norrbotniabanan AB på kronor sker ur medel till kommunstyrelsens förfogande i 2015 års budget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 537 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll , 188 Beslutet sänds till: Norrbotniabanan AB Budget och bokslut

23 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Ansökan ur social investeringsfond år Svenska kyrkan i Byske och Magn-asyl i Byske Svenska kyrkan i Byske och Magn-asyl i Byske ansöker om bidrag ur kommunens sociala investeringsfond. Ansökan avser språkcaféverksamhet. Sökt belopp är kronor och ansökan avser år Ansökan lämnas i samverkan med Byske IF samt badhuset, campingen och fritidsgården i Byske. Eftersom hela den sociala investeringsfonden är ianspråktagen av tidigare beviljade projekt finns i dagsläget inga pengar att fördela ut. Det kan bara bli aktuellt om fonden fylls på igen eller om pengar som tidigare beviljats till projekt av någon anledning skulle lämnas tillbaka till fonden. Kommunledningskontoret konstaterar därför att ansökan om bidrag ur den sociala investeringsfonden måste avslås. Nästa ansökningsdatum är egentligen senast 31 oktober men med anledning av att det inte finns pengar att dela ut ur den sociala investeringsfonden föreslår kommunledningskontoret att besked lämnas redan nu så att de sökande kan försöka hitta andra lösningar för finansering. De sökande har också, via kommunens arbetsmarknadsenhet, fått återkoppling om andra möjligeter att söka finansiering och sådana möjligheter undersöks. Lennart Hägglund (KD) anmäler jäv och deltar inte i ärendets handläggning. Kommunstyrelsens beslut 1. Ansökan avslås eftersom hela den sociala investeringsfonden är tagen i anspråk. 2. Pågående arbete med att hitta andra finansieringslösningar noteras. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 538 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ansökan från Svenska kyrkan i Byske och Magn-asyl i Byske inkommen Beslutet sänds till: Svenska kyrkan i Byske Magn-asyl i Byske

24 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Ansökan om bidrag till SM och världscuptävling i Vintersim 2016 Sedan 2012 har Mörkret och kylans glada vänner arrangerat svenskt såväl som skandinaviskt mästerskap i vintersim i Skellefteå. Arrangemanget har vuxit från cirka 60 deltagare till cirka 200 deltagare Förutom att vintersim utgör en unik produkt för Skellefteå som skapar publicitet, så är vintersim en av en rad arrangemang som är viktiga för att Skellefteå ska kunna ligga i framkant vad gäller vinterarrangemang av hög klass har arrangemanget vuxit till att utgöra en deltävling i den internationella världscupen. Kommunledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen beviljar Mörkrets och kylans glada vänner kronor som en eftergift av kostnader för att Fritid Skellefteå ska kunna färdigställa stadion för världscuptävlingen. Vidare får föreningen ett ekonomiskt stöd på kronor (inklusive moms) för att genomföra arrangemanget. Det totala stödet blir därför kronor. Hans Brettschneider (MP) anmäler jäv och deltar inte i ärendets handläggning. Kommunstyrelsens beslut 1. Mörkrets och kylans glada vänner beviljas ett ekonomiskt stöd på kronor. Av dessa utgör kronor en eftergift av kostnader som tilldelas fritidsnämnden och kronor är ett ekonomiskt stöd till föreningen för att genomföra arrangemanget. 2. Finansiering sker ur medel till kommunstyrelsens förfogande för projekt och event i 2016 års budget. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 539 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ansökan om bidrag Beslutet sänds till: Mörkret och kylans glada vänner Fritidsnämnden Budget och bokslut

25 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Nya avgifter i förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem Barn- och grundskolenämnden anför att Skellefteå kommun tillämpar maxtaxa men har en generösare rabattrappa för barn tre jämfört med riksdagens beslut. Andra kommuner tillämpar maxtaxan. Förslaget innebär att Skellefteå kommun följer maxtaxans nivåer. En höjning föreslås till 1 % av inkomsten alternativt 429 kronor/månad som högst. Nuvarande taxa är 0,5 % alternativt 214 kronor/månad. Inga andra förändringar föreslås, det vill säga taxan är i övrigt oförändrad. Förändringen innebär en intäktsökning med cirka 1,5-2 miljoner kronor per år. Barn- och grundskolenämnden beslutade att föreslå kommunfullmäktige avgiftshöjningen i årsbudget Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. En avgiftshöjning sker för barn tre där vistelsetiden understiger 19,99 timmar/vecka, det vill säga en procent av inkomsten alternativt högst 429 kronor per månad tas ut av föräldrarna. 2. Avgifterna gäller för förskola, pedagogisk omsorg samt fritidshem. 3. Avgifterna gäller från och med Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 540 Barn- och grundskolenämndens protokoll , 174 Skol- och kulturkontorets tjänsteskrivelse Barn- och grundskolenämndens protokoll , 230

26 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Månadsrapport september 2015, kommunstyrelsen Kommunledningskontoret redovisar kommunstyrelsens månadsrapport för september Dessa rapporteringstillfällen innebär att kontoansvariga kontinuerligt arbetar med att identifiera eventuella under- och överskott samt att förvaltningen vid budgetavvikelser kan sätta in nödvändiga åtgärder. September månads årsprognos uppgår till ett budgetmässigt överskott på 14,2 miljoner kronor för hela kommunstyrelsens verksamhetsområde, vilket är samma prognos som lämnades i delårsrapporten för augusti. Hela överskottet härrör från den skattefinansierade verksamheten och beror på följande: Prognos budgetavvikelser kommunstyrelsen miljoner kronor Försiktighet i förbrukning av resultatöverföring ,0 Ökat arvode och övriga kostnader kommunfullmäktige -0,8 Personal på näringsliv som tidigare varit finansierade av EU-projekt -0,5 Reavinst vid tomtförsäljning (del av Hedensbyn 25:1) 6,0 Reavinst vid tomtförsäljning (Aldebaran) 3,5 Överskott från exploateringsverksamhet 2,0 Ökat driftbidrag till Länstrafiken -1,0 Summa 14,2 För affärsverksamheten elförsörjning förväntas ingen avvikelse mot budget. Årsprognosen för förvaltningens investeringar är även den samma som i delårsrapporten för augusti, det vill säga ett förväntat överskott på 41,8 miljoner kronor där 28 miljoner kronor avser den skattefinansierade verksamheten och 13,8 miljoner kronor avser affärsverksamheten Elförsörjning. Kommunstyrelsens beslut Redovisningen godkänns.

27 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 27 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 541 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Beslutet sänds till: Budget och bokslut

28 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Redovisning av kommunstyrelsens internkontroll 2015 Kommunledningskontoret anför att en internkontrollplan fastställdes av kommunstyrelsen Intern kontroll är ett brett område som handlar om att ha grepp över både verksamhet och ekonomi, att styra mot effektivitet, att ha ordning och reda samt att skapa trygghet. Med en väl fungerande intern kontroll skyddas såväl tjänstemän som förtroendevalda mot oberättigade misstankar. Utifrån denna plan har kontroller av administrativa, ekonomiska samt verksamhetsrelaterade rutiner gjorts. De, enligt den beslutade planen, ansvariga tjänstemännen har rapporterat resultatet av sina kontroller till förvaltningschefen. Avvikelser inom nio kontrollmoment fanns att rapportera till kommunstyrelsen. Dessa redovisas i särskild bilaga 1. Avvikelserna har åtgärdats, alternativt har en åtgärdsplan upprättats, samtidigt som arbetssätt och rutiner ses över för att inte återupprepa felen. Kommunstyrelsens beslut Redovisningen godkänns. Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 542 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Bilaga 1: Redovisning av genomförd internkontroll kommunstyrelsen 2015 Kommunstyrelsens protokoll , 255 Beslutet sänds till: Budget och bokslut

29 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Kommunalt fritids- och naturreservat i Vitbergsområdet Samhällsbyggnad har under 2014 arbetat fram ett underlag för ett kommunalt reservat i Vitbergsområdet. Bland annat har man tagit fram två olika alternativ för reservatets avgränsning vilka presenterats för kommunstyrelsens arbetsutskott. Kommunstyrelsens beslut 1. Samhällsbyggnad får i uppdrag att i samverkan med kommunledningskontoret gå vidare i planering för ett fritids- och naturreservat i Vitbergsområdet. 2. Samhällsbyggnad får i uppdrag att i samverkan med kommunledningskontoret fortsätta arbetet genom att ta fram en ansökan om statligt markåtkomstbidrag. Ansökans fullföljd ska förutsätta att kommunens finansiering av investering och framtida drift kan säkerställas. 3. Ansökan ska avse förslagets alternativ två. Reservation Agneta Hansson (V), Carina Sundbom (C), Andreas Löwenhöök (M), Johan Söderberg (M), Andreas Westerberg (FP), Hans Brettschneider (MP) och Lennart Hägglund (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för egna yrkanden eller yrkanden de valt att stödja i votering. Yrkanden Arbetsutskottet föreslår att samhällsbyggnad får i uppdrag att i samverkan med kommunledningskontoret gå vidare i planering för ett fritids- och naturreservat i Vitbergsområdet och fortsätta arbetet genom att ta fram en ansökan om statligt markåtkomstbidrag. Ansökans fullföljd ska förutsätta att kommunens finansiering av investering och framtida drift kan säkerställas samt ansökan ska avse förslagets alternativ två. Andreas Löwenhöök (M) yrkar i första hand avslag på att arbetet ska fortsätta och i andra hand att avgränsningen av reservatet i söder ska utgöras av kraftledningen. Agneta Hansson (V) yrkar att ansökan ska avse förslagets alternativ ett. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer först arbetsutskottets förslag och Andreas Löwenhööks yrkande om avslag på fortsättning av arbetet var för sig under proposition och finner att kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag om att arbetet ska fortsätta.

30 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 30 Votering begärs och verkställs med följande godkända voteringsproposition: Den som stöder arbetsutskottets förslag röstar ja. Den som stöder Andreas Löwenhööks yrkande röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 13 ja-röster och 2 nej-röster. Ja Agneta Hansson (V) Andreas Westerberg (FP) Nej Andreas Löwenhöök (M) Johan Söderberg (M) Ann Åström (S) Bengt Markstedt (S) Carina Sundbom (C) Staffan Asplund (S) Gunilla Åström (S) Hans Brettschneider (MP) Lennart Hägglund (KD) Hans Öhlund (S) Pierre Lidström (S) Olof Nyström (S) Lorents Burman (S) Beslutsgång 2 Gällande vilket område markåtkomstbidrag ska sökas för finns tre yrkanden. Ordföranden ställer arbetsutskottets förslag, Andreas Löwenhööks yrkande och Agneta Hanssons yrkande var för sig under proposition och finner att kommunstyrelsen bifallit arbetsutskottets förslag. Votering begärs. Ordförande utser arbetsutskottets förslag till huvudförslag. För att ta fram motförslag till huvudförslaget ställer ordförande Andreas Löwenhööks och Agneta Hanssons yrkanden var för sig under proposition och finner att kommunstyrelsen bifallit Agneta Hanssons yrkande.

31 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 31 Votering begärs och verkställs med följande godkända voteringsproposition: Den som stöder Agneta Hanssons yrkande som motförslag till huvudförslaget röstar ja. Den som stöder Andreas Löwenhööks yrkande som motförslag till huvudförslaget röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 2 ja-röster och 11 nej-röster. Två ledamöter avstår från att rösta. Ja Agneta Hansson (V) Hans Brettschneider (MP) Nej Andreas Löwenhöök (M) Andreas Westerberg (FP) Ann Åström (S) Avstår Olof Nyström (S) Lorents Burman (S) Bengt Markstedt (S) Carina Sundbom (C) Staffan Asplund (S) Gunilla Åström (S) Johan Söderberg (M) Lennart Hägglund (KD) Hans Öhlund (S) Pierre Lidström (S) Beslutsgång 3 Votering är begärd och verkställs med följande godkända voteringsproposition: Den som stöder arbetsutskottets förslag om avgränsning av område för vilket markåtkomstbidrag ska sökas röstar ja. Den som stöder Andreas Löwenhööks yrkande om avgränsning av område röstar nej.

32 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 32 Omröstningsresultat Vid uppropet avges 10 ja-röster och 5 nej-röster. Ja Agneta Hansson (V) Ann Åström (S) Bengt Markstedt (S) Staffan Asplund (S) Gunilla Åström (S) Nej Andreas Löwenhöök (M) Andreas Westerberg (FP) Carina Sundbom (C) Johan Söderberg (M) Lennart Hägglund (KD) Hans Brettschneider (MP) Hans Öhlund (S) Pierre Lidström (S) Olof Nyström (S) Lorents Burman (S) Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 543 Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Förslag till reservatets avgränsning Beslutet sänds till: Samhällsbyggnad, miljö Kommunledningskontoret/samhällsutveckling Styrgruppen för arbetet

33 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Yttrande över betänkandet En ny regional planering - ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Bostadsplaneringskommittén har lämnat sin slutrapport. Kommittén föreslår att det ska införas en regional fysisk planering i Sverige. Indelningsgrunden för den fysiska planeringen ska vara län. I Västerbottens län ska Region Västerbotten vara ansvarig. Region Västerbotten ska bland annat ta fram ett regionalt fysiskt program. Skellefteå kommun anser att - Det är bra att staten tar fram en samlad nationell strategi. - Det är bra att ansvar överförs från staten till Region Västerbotten. - Det är långt viktigare att staten samordnar sin sektorsplanering än att det införs en regional översiktsplanering. Även en samordning av den befintliga regionala planeringen inom olika områden har en högre prioritet än att tillföra en ny planering. - Det är olämpligt att tillämpa samma regelverk kring regional planering i hela landet. Eventuella regelverk måste utformas så flexibelt att de olika delarna av landet kan utforma sina program och strategier med utgångspunkt i respektive regions förutsättningar. I de allra flesta delarna av Sverige ska en regional planering vara frivillig. - En påtvingad mellankommunal/regional planering kommer inte att lösa problemen på bostadsmarknaden i hela landet utan i många fall bara medföra ökade kostnader, och slöseri med resurserna. - En eventuell reglering får inte begränsa det kommunala självstyret. Kommunernas och regionernas kostnader måste kompenseras fullt ut. - De funktionella regionerna överensstämmer inte med de administrativa. Länet som indelningsgrund måste därför ses som en nödlösning. Detta är särskilt tydligt i ett län som Västerbottens län. Eventuellt kommande regelverk måste möjliggöra planering över läns/riksgräns. Kommunstyrelsens beslut Yttrandet godkänns.

34 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 34 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 544 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Näringsdepartementets remiss över betänkandet En ny regional planering ökad samordning och bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Beslutet sänds till: Näringsdepartementet

35 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL Dnr KS Yttrande över betänkandet En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Finansdepartementet har på remiss översänt slutbetänkandet En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) från Utredningen om en kommunallag för framtiden. Utredningen föreslår en ny kommunallag som ska träda i kraft Slutbetänkandet innehåller ett antal förslag som ska ge förbättrade förutsättningar för en professionell verksamhet, en stärkt rättssäkerhet och kontroll och även en tydligare koppling mellan EU och kommunerna. I betänkandet ingår också ett förslag om en lag om försöksverksamhet med majoritetsstyre. Kommunledningskontoret har upprättat förslag till yttrande som innebär att Skellefteå kommun i stort tillstyrker utredningens förslag. Skellefteå kommun har framförallt invändningar mot förslaget när det gäller vissa delar av reglerna om laglighetsprövning; vilka beslut (till exempel beslut om budget) som ska kunna överklagas och vem som ska kunna göra det (enligt förslaget även företag och ideella föreningar). Kommunstyrelsens beslut Yttrandet godkänns med de justeringar som kommunstyrelsen idag beslutat. Yrkande Kommunledningskontoret föreslår att yttrandet godkänns. Lorents Burman (S) yrkar att kommunen ska avstyrka förslaget om majoritetstyrelser och att kommunen också ska avstyrka förslaget om att fullmäktige ska kunna besluta att en minoritet av ledamöterna i styrelser för kommunala bolag får utses utan att lagen om proportionellt valsätt ska tillämpas. Johan Söderberg (M) yrkar att kommunen ska tillstyrka förslagen om laglighetsprövning, se särskild bilaga. Beslutsgång 1 Ordförande ställer kommunledningskontorets förslag och sitt eget yrkande om att avstyrka försöket med majoritetsstyrelse var för sig under proposition och finner att kommunstyrelsen bifallit ordförandes yrkande. Beslutsgång 2 Ordförande ställer kommunledningskontorets förslag och sitt eget yrkande om att avstyrka förslaget om att fullmäktige ska kunna besluta att en

36 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 36 minoritet av ledamöterna i styrelser för kommunala bolag får utses utan att lagen om proportionellt valsätt ska tillämpas, var för sig under proposition och finner att kommunstyrelsen bifallit ordförandes yrkande. Votering begärs och verkställs med följande godkända voteringsproposition: Den som stöder ordförandes yrkande röstar ja. De som stöder kommunledningskontorets förslag röstar nej. Omröstningsresultat Vid uppropet avges 9 ja-röster och 6 nej-röster. Ja Agneta Hansson (V) Ann Åström (S) Bengt Markstedt (S) Staffan Asplund (S) Gunilla Åström (S) Hans Öhlund (S) Nej Andreas Löwenhöök (M) Andreas Westerberg (FP) Carina Sundbom (C) Hans Brettschneider (MP) Johan Söderberg (M) Lennart Hägglund (KD) Pierre Lidström (S) Olof Nyström (S) Lorents Burman (S) Beslutsgång 3 Ordförande ställer kommunledningskontorets förslag och Johan Söderbergs yrkande var för sig under proposition och finner att kommunstyrelsen bifallit kommunledningskontorets förslag. Votering begärs och verkställs med följande godkända voteringsproposition: Den som stöder kommunledningskontorets förslag röstar ja. Den som stöder Johan Söderbergs yrkande röstar nej.

37 SKELLEFTEÅ KOMMUN PROTOKOLL 37 Omröstningsresultat Vid uppropet avges 10 ja-röster och 5 nej-röster. Ja Agneta Hansson (V) Ann Åström (S) Bengt Markstedt (S) Staffan Asplund (S) Gunilla Åström (S) Nej Andreas Löwenhöök (M) Andreas Westerberg (FP) Carina Sundbom (C) Johan Söderberg (M) Lennart Hägglund (KD) Hans Brettschneider (MP) Hans Öhlund (S) Pierre Lidström (S) Olof Nyström (S) Lorents Burman (S) Särskild bilaga med yrkande från Johan Söderberg (M), Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll , 545 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Finansdepartementets remiss över betänkandet En kommunallag för framtid, från utredningen om en kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Beslutet sänds till: Finansdepartementet