Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering
|
|
- Birgitta Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2 BAKGRUND Tankarna bakom IT-satsningen en problematisering Det finns olika anledningar till att använda skolans resurser till en satsning på Informationstekniken. Den första är att IT, i betydelsen datortillämpningar, nu är i så allmänt bruk och så lättillgänglig att grundskolan bör ta ansvar för att ge en grundläggande användarkompetens. Den andra anledningen är att även skolan, som alla andra branscher eller verksamhetsområden, bör använda sig av de möjligheter till effektivisering som IT ger. Det gäller inte enbart det administrativa området som schemaläggning, ekonomi och närvaroregistrering utan även i den ordinarie pedagogiska verksamheten, t ex att med print on demand ge möjligheter för en effektivare distribution och lokal anpassning av läroböcker eller bättre undervisning och genomgångar av bättre förberedda lärare. Den tredje anledningen är att med IT förändras villkoren för pedagogiken genom att föra över så mycket som möjligt till datoranvändning, t ex Totalt IT-anpassad skola (Eriksdalsskolans projektnamn). Tanken är att med IT (huvudsakligen datoranvändning) helt förändra elev- och lärarrollen, villkoren för inlärning, skolans lokalanvändning och organisation och skapa en helt ny pedagogik. I anslutning till denna tredje anledning, eller snarare inflätad i den tredje anledningen, finns en pedagogisk vision eller utopi. Visionen är att bryta ner arbetsorganisationen, hierarkin och maktstrukturerna i skolan, att få till stånd en genomgripande förändring där förmedlingspedagogiken ersätts av fri tillgång till all kunskap och självstudier som sker den tid det passar eleven bäst och där läraren i stället blir den handledande pedagogen. Visionen gäller egentligen hela samhället och är till stora delar en politisk vision. Här är anledningen till att satsa på den nya informationstekniken endast ett medel för att nå pedagogiskt ideologiska mål. Det man kan förvänta sig är att bakgrunden till storsatsningen på projektet IT i Undervisningen är en kombination av dessa tre anledningar. Vad som avgör skälen för satsningen beror också på hur man definierar skolans samhällsuppdrag. 11
2 Skolans uppgift beskrivs i samband med IT-projektet IT i Undervisningen som att ge varje elev kompetensen att... ta ansvar för sin egen inlärning och att söka, sammanställa, presentera och värdera information och därmed omvandla information till kunskap 12. Metoderna för att genomföra detta uppdrag är att arbeta över ämnesgränserna, att lärarrollen förändras från kunskapsförmedlare till att vara handledare i inlärningen, att elevrollen förändras från att vara passiv kunskapsinhämtare till att aktivt söka, bearbeta, analysera och värdera fakta, att tids- och lokalanvändningen löses upp så att eleven kan arbeta i mindre grupper och ostört och att skolbiblioteken utvecklas till att vara skolans centrum för informationssökning. Bibliotekarien är också pedagogen som lotsar eleverna i deras forskningsarbete. 12 Informationsteknologin (IT), i första hand datorer, kommer att på ett avgörande sätt skapa denna metodiska och organisatoriska förändring. Syftet med projektet IT i undervisningen är att öka elevernas aktiva, undersökande arbetssätt 12 All utvärdering måste göras i förhållande till något. Det självklara borde vara att utvärdera mot de uppsatta målen. Av olika skäl är detta dock ovanligt. Ett mycket vanligt förhållande är att målen är formulerade så att de inte är utvärderingsbara. Det finns alltså anledning att titta lite närmare på målen för skolan, skolans samhällsuppdrag, att ta ansvar för sin egen inlärning och att söka, sammanställa, presentera och värdera information och därmed omvandla information till kunskap. Man kan jämföra detta samhällsuppdrag med delar av definitionen för humanism så som den ges i Nationalencyklopedin: å den andra att hon har möjligheter och frihet att utvecklas moraliskt, estetiskt och intellektuellt och därigenom förverkliga sin mänsklighet. Humanismen står också i opposition till teorier som som förnekar människans frihet och beskriver henne som styrd av ödet, arvsynden, 12 Informationsbroschyren Lust att lära - hela livet från IT i undervisningen Stockholms Skolor, sid 3 och 7. 12
3 sin biologiska natur, det genetiska arvet, den sociala miljön eller andra strukturer. (Band 9 sid 150) Det visar sig alltså att målsättningen med skolan inte är en målsättning utan ett grundantagande om människan som kraftfullt ifrågasätts genom sammanblandningen av grundantagande och målbeskrivning. Denna målsättning blir naturligtvis omöjlig att utvärdera, eftersom ett grundantagande inte går att utvärdera. Det kan visserligen vara ett grundantagande som utvärderingen kan vila på men det är något som inte går att bevisa. När det visar sig att skolans samhällsuppdrag inte är en målsättning, blir det mycket besvärligt att utröna om de föreslagna metoderna ens logiskt sett leder till målen. Metoderna att arbeta över ämnesgränserna, att lärarrollen förändras från kunskapsförmedlare till att vara handledare i inlärningen, att elevrollen förändras från att vara passiv kunskapsinhämtare till att aktivt söka, bearbeta, analysera och värdera fakta, att tids- och lokalanvändningen löses upp så att eleven kan arbeta i mindre grupper och ostört och att skolbibliotek utvecklas i alla skolor som ett centrum för informationssökning där bibliotekarien lotsar eleverna i deras forskningsarbete kommer att sväva ganska fritt. De har något slags värde i sig men inte genom att vara metoder för att nå angivna utvärderingsbara mål. Alla de utvalda metoderna, bildar på ett intressant sätt antitesen 13 till den allmänna uppfattningen om traditionell skolorganisation och skolmetodik. Det som har hänt är att man blandat ihop mål och medel. Medlen, antitesmetoderna har blivit målen och målen är borttappade, vilket för med sig att man också tappat bort skolans samhällsuppdrag. Det blir på något sätt så självklart att skolans samhällsuppdrag är att göra alla elever litterata att det tappas bort. Det kan vara en bakgrund till att hela detta stora projekt har blivit ett projekt för att förändra metodiken i grundskolorna i Stockholm, i alla fall utifrån hur det presenteras i skrift 14. Vilken 13 Med antites menar man en ståndpunkt som står på samma grundantaganden som tesen men man drar konsekvent en motsatt slutsats, samma sak fast tvärt om. Det brukar benämnas som att antitesen är tesens negation. Detta tes - antites förhållande har länge varit ett tydligt mönster i svensk pedagogisk/metodisk debatt. Ett enkelt rättesnöre har blivit avviker den rekommenderade metoden från traditionella skolmetoder så är det bra metoder. Vad som är bra metoder avgörs alltså inte av att eleverna faktiskt lär sig det som var meningen och/eller att fler elever lär sig mer utan av att metoden i sin beskrivning utgör en motsats till dominerande metoder. 14 Ågren, A. IT inom undervisningen i Stockholms skolor Tjänsteutlåtande 6, 13
4 referenspunkt skall en utvärdering utvärdera mot? Det finns anledning att påpeka att som ett bakomliggande grundantagande bakom denna studie ligger uppfattningen att människan är född aktiv och undersökande. Som en konsekvens av detta följer uppfattningen att om skolan tillåter individen få fortsätta att vara aktiv och undersökande i skolan, så blir skolan effektivare i att få alla elever fram till den kompetens och kunnande resultatansvaret anger. Eftersom det är en effektivare metodik, har vi allt att vinna på att föra detta i bevis och att metoder för att bedöma registrera och mäta detta utvecklas. Detta leder sedan vidare till hur kunskap och kompetens skall mätas. Det området är blockerat av avståndstagandet från den 30-åriga praxis att endast mäta det som som går att mäta med normalfördelningsbaserade mätinstrument och operationella definitioner. Dessa mätinstrument har tendenser att ge fördel åt metoder som utgår ifrån att hindra eleven från att vara skapande och aktiva. Detta har i sin tur gått hand i hand med regelstyrningens taktik, premiera metodvalet inte resultatet. Även här råder således antitesens problematik. Majoritetsuppfattningen blir att eftersom det bara finns ett felaktigt sätt att mäta så skall vi inte mäta alls. Syntesen att mäta rätt saker tillåts inte växa fram. Regelstyrningens taktik var att fokusera på genomförandet och att tvinga på lärare metoder med argumenten att metoderna i sig är ädlare, socialare och mer humanistiska eller utgick i från en människosyn om att människa är född aktiv. Fokus låg alltså på metoderna inte på resultaten. Som en konsekvens av denna taktik var man obenägen att föra metodernas effektivitet i bevis 15. En av de vanligaste lösningarna i denna situation är att välja att utvärdera mot den tänkta normalfördelningen 16. När man försöker påverka barn och vuxnas kompetens (att lära någon något) och tänkande utgår man naturligtvis från att det går att göra det. Med en systematisk och organiserad miljöpåverkan (det skolan försöker göra) AruN Stockholms skolor, ADB i Undervisningen. Lust att lära - hela livet IT i Undervisningen,Stockholms skolor Det låg i systemets intresse att stödja uppfattning att skolans resultat inte går att mäta, att de högre värden de nya metoderna ledde till inte gick att registrera. Ibland framställdes t o m behoven att söka ta reda på resultaten som illasinnade eller reaktionära. 16 Utan att någonstans redovisa det, utgår man från att det man utvärderar är ett biologiskt fenomen och alltså kan tänkas vara normalfördelat. 14
5 söker man skapa önskvärda kulturprodukter av, i vårt fall, svensk kultur. Kulturprodukter som att kunna läsa svensk skönlitteratur vilket i sin tur leder till att man som en ytterligare kulturprodukt bygger upp en skönlitterär referensram. I detta vida kulturbegreppet ligger hur vi pratar (det svenska språket) hur vi klär oss, hur vi bygger hus i Sverige, hur en arbetsplats fungerar (t ex företagskultur), hur vi tänker, vilka spelregler som gäller i samhället, vad vi är intresserade av, vad vi vill och inte vill lära oss osv. Det är denna vida definition av kultur som ligger i uttrycket i att skolans samhällsuppdrag är att sörja för den kulturella reproduktionen. Kulturella fenomen är inte normalfördelade. Att skåningar i allmänhet är sämre på att åka skidor än Kirunabor eller Samer är ju inget biologiskt fenomen. Det enklaste sättet att sätta normalfördelningen ur spel är att ge de individer som behöver längre tid på sig för att lära sig en önskvärd kompetens mer tid. Att den som aldrig sett en dator är sämre på att hantera den än en individ som lekt med datorer sedan fyra års ålder är en kulturprodukt och inte ett biologiskt fenomen. Att vissa yrkesgrupper har lägre datorkompetens är inte heller normalfördelat. En stor del av all utvärdering av skola och utbildning bygger alltså på diskutabla grundantaganden om det som utvärderas. Först i och med reformerna i anslutning till Lpo 94 görs ett öppet ställningstagande för utvärdering, kvalitetssäkring och resultatansvar och som en konsekvens ett allt tydligare avståndstagande från kvantitativa och på normalfördelningen baserad bedömningar och utvärderingar 17. Det har dock länge funnits lärare som bestämt sig för vad de vill att eleverna skall kunna. De har satt upp egna oredovisade resultatansvar, t ex läsa med en viss kvalité, skriva enligt vissa normer eller behärska datorn så väl att den som teknik sjunker in i bakgrunden på samman sätt som läsandet och skrivande gör för dem som behärskar dessa tekniker. När dessa lärare nu med kravet på i förväg redovisade bedömningskriterier 18 beskriver sina frivilliga pedagogiska resultatansvar visar det sig att de väl går att inordna i kursplanernas mål att uppnå. De möts nu av kollegers och föräldrars uppskattning. Även elever uttrycker sin uppskattning över det de får veta. Det besvärliga för dessa lärare och för skolideologerna är dock att de med viss framgång använder en del av de pedagogiska organisationsformer och metoder som utgör definitionen på det man inte skall göra. De undervisarmed framgång om grundtänkandet bakom 17 Tydligt framskrivet i kap 6 i 1997 års nationella utvecklingsplan för det svenska skolväsendet. (Regeringens skrivelse 1996/97:112 ) 18 Lärare i både grundskolan och på gymnasieskolan är enligt Lpo 94 och Lpf 94 skyldiga att i förväg redovisa hur de kommer att bedöma elevernas kompetens och kunnande. 15
6 kalkylbladet, de synliggör vad geografi för äratt visa vad kalkylprogram är användbara till i just detta ämnesområdeoch klargör kanske till och med vad som är tecknet på att man har förstått vad geografi går ut osv. på Om utvärderingen inte görs mot utvärderingsbara mål i form av elevkompetens om vad som är bra metoder avgörs av annat än huruvida de fungerar, då är det lätt att avfärda dessa lärare. Men om utvärdering görs mot uppnådda elevresultat då kan det också bli besvärligt. Risken finns att de bra/ädla metoderna visar sig inte fungera. Är vi beredda att tolerera den typen av utvärdering? Rimligtvis är de osagda tankarna bakom 183 miljonersprojektet IT i Undervisningen något klarare än vad som framgår, trots att några klara mål inte hade ställts upp i det som skrivits. En rimlig tolkning är: Skolans uppdrag är att ta ansvar för den delen av den kulturella reproduktionen hemmet inte sköter. Förändringar i vår kultur och vårt samhälle gör att det inte längre räcker med att alla ges rätten att bli läsande, skrivande, dvs litterata, och att kunna räkna. Användandet av den elektroniskt baserade informationsteknologin är så omfattande att skolan måste lära sig hur man skall ta ansvar för att få fram eleverna till en viss basnivå. Därför måste vi bygga upp denna kompetens i skolan. (Alla berörda beslutsfattare som själva sett hur datoranvändningen har förändrat deras vardag är beredda att ta ansvar. Men hur?) Det finns runt internet och www en hausse som nästan fått religiösa inslag. Den ena förhoppningen om den nya teknikens möjligheter efter den andra lanseras som om de redan fanns i kommersiellt bruk. I den vågen är oftast IT den diffusa samlingsrubriken. Att det i den anda datorindustrin skapat, också skapas visioner om en revolution inom pedagogiken är naturligt. I den visionen ersätts naturligtvis alla andra medier och läraren av datorer. Vilken skolekonomiansvarig som helst kan lockas av förhoppningen om den stora vinsten med att kunna göra grundskoleverksamheten mindre personalintensiv och att kunna lägga över lärobokskostnaderna på outslitliga elektroniska media. Den som känner till karaktären på skolans produktion och produktionsförhållanden samt skolans faktiska produktionsresultat förförs dock inte av dessa visioner och utopier. Man satsar inte 183 miljoner på ett år på en metodik som inte finns ännu, än mindre är utprövad och som skulle ha ett värde i sig oberoende av om den leder till de för skolan uppsatta målen. Detta hade också projektledningen IT i Undervisningen klart för sig. 16
7 Sammanfattat var nog tanken bakom satsningen IT I Undervisningen : Datorerna håller på att slå igenom på allvar i samhället och skolan måste därför hänga med. Något måste göras för att sätta igång förändringsprocessen och inleda en nödvändig reflektion. Den är logisk, respektabel men svår att utvärdera mot. 17
Litterat Skolans ansvar förutsätter goda texter. Biblioteksbladet 7 95 Bo Sundblad
Litterat Skolans ansvar förutsätter goda texter. Biblioteksbladet 7 95 Bo Sundblad Läsning har alltid omgivits av mystik. Så är det än idag, till och med inom en del av läsforskningen. Att det är på det
Läs merNulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik
140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning
Läs mer1(7) Biblioteksplan 2015-2018. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Plan Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-10-28 144 Dokumentansvarig Kommunchefen Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning Förord...4...5 Folkbibliotek - för
Läs merVisioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan
2011-06-30 Hjälmstaskolan 2011/2012 Arbetsplan Visioner I Hjälmstaskolan skall du: Bli berörd intellektuellt och känslomässigt. Utmanas och överraskas. Känna glädje, skaparlust, trygghet och gemenskap.
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen
Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för
Läs merKommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006
Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över
Läs mer2014-01-08. Tre förslag för stärkt grundskola
2014-01-08 Tre förslag för stärkt grundskola Regeringen stärker grundskolan: Tioårig grundskola, förlängd skolplikt och obligatorisk sommarskola En skola som rustar barn och unga med kunskaper ger alla
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs merHandlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.
Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor. Bakgrund I april 2005 godkände PKN (Primär Kommunala Nämnden) en grundplan för informationskompetens som ska gälla i alla Kalmar läns skolorna.
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för
Läs merVarför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?
Tjänsteskrivelse Datum 2010-06-23 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merUtvecklingsplan för IT inom BUN
Utvecklingsplan för IT inom BUN 2006 2009 Godkänd i BUN 060615, 104 Inledning Med visionen i fokus; Barnet/eleven i centrum för bildning och fostran, är det av största vikt att man följer med i samhällsutvecklingen.
Läs merBiblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018
Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merSOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING
1 Skolplan/utbildningsstrategi för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2008-05-21, 47 Kommunens mål är att Sollentuna ska erbjuda Sveriges bästa utbildningsverksamhet. Den ska präglas av Kunskap Frihet
Läs merLikvärdig skola med hög kvalitet
Gävle Kommun Likvärdig skola med hög kvalitet Sätra rektorsområde Likvärdig skola med hög kvalitet Bakgrund I september 2011 fick Barn & Ungdom i uppdrag av barn- och ungdomsnämnden att återkomma med underlag,
Läs merBygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby
Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby Bakgrund Många av våra barn kommer redan som ettåringar till förskolan för att sedan befinna sig i vår verksamhet fram tills man slutar år 5 som 11-12-åringar.
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merHärnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014. Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola
Härnöns verksamhetsområde Läsåret 2013-2014 Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola 2013-2014 1 Innehållsförteckning Vad säger styrdokumenten? Kartläggning Mål Åtgärder Ansvarsfördelning Åtgärder
Läs merRudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt 2009. Global klass
Global klass Arbetet med Global klass under tio år, där två andra gymnasieskolor i Västerås också är involverade, har inneburit ett systematiskt utvecklingsarbete vad gäller fältstudiemetodik och ämnesövergripande
Läs merCoachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Terra Novaskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Det
Läs merLUPP-undersökning hösten 2008
LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten
Läs merLänsträff 2012 Skolform SMoK
Länsträff 2012 Skolform SMoK SMoK ska i mars 2013 besluta om skolformsfrågan. Tills dess ska vi inom Musik- och Kulturskolorna bestämma oss vilken väg vi ska ta. Organisation - Verksamhet Det finns ingen
Läs merDen fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet
Läs merHandbok för LEDARSAMTAL
Handbok för LEDARSAMTAL Ett material som kan vara en hjälp till att möta ideella ledare till enskilda utvecklingssamtal. 1 Förord SAU skulle aldrig vara vad det är idag om det inte var för alla de ideella
Läs merTionde skolåret - ett utvecklingsprojekt
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merBeslut för gymnasieskola
Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby
Läs merRapport om läget i Stockholms skolor
Rapport om läget i Stockholms skolor Enkätstudie om skolans utveckling och lärarnas situation Socialdemokraterna i Stockholms stad 2013:1 Ge lärare förutsättning att vara lärare De senaste åren har svensk
Läs merOrdförande i utbildningsstyrelsen Kvarnbergsskolan den 17 april 2013 Max Ljungberg (MP) och Produktionschef Pia Andersen ProV Utbildngsstyrelsen och finansieringsnämnden för kännedom Värmdö kommun Ett
Läs merSammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen
Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt
Läs merMål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola
Kulturriket i Bergslagen 2009-03-12 Rev. 2013-03-25 Mål och handlingsplan för samarbetet mellan bibliotek, förskola och skola Innehåll: Bakgrund Mål Handlingsplan Bilagor Bakgrund Skinnskattebergs biblioteks
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merTill Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Stockholm 2009-09-30 Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Föräldraalliansen Sverige är ett nationellt förbund för
Läs merI efterhand eller i förväg kriterier Det går inte
3 UTVÄRDERA MOT VAD? All utvärdering måste göras i förhållande till något. Detta kan synas vara ett trivialt påstående, men det är idag en mycket komplex och inte minst vittförgrenad problematik, vilket
Läs merDelaktighet och inflytande 43 67 67 83 61 68. Skolmiljö 49 79 70 91 82 73. Kunskap och lärande 54 76 84 90 75 78. Bemötande 69 88 85 89 84 85
Regiongemensam elevenkät 215 Index per frågeområde samt NKI 2 212 213 214 215 totalt 215 GR GY2 totalt 215 Trivsel och trygghet 7 98 98 1 9 91 Delaktighet och inflytande 43 7 7 83 1 8 Skolmiljö 49 79 7
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merKommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS
SAMS-utvärdering Harry Petersson Med kompletterande anteckningar från Joakim Tranquist 2009-02-05 Kommentarer om Årsberättelse 2008 och tertialrapport 3 från SAMS 1. Inledning Det var intressant att läsa
Läs merTjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 2014-02-25. Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se
Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (8) Datum 2014-02-25 Tjänsteskrivelse Vår referens Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun 2014 GrF-2013/21 Sammanfattning
Läs merPEDAGOGENS KOMPETENSER
UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Högsby kommuns förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. NY LAG Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan
Läs merVägskälsdag 2 februari 2014
Vägskälsdag 2 februari 2014 Den 2 februari 2014 arrangerade riksstyrelsen en vägskälsdag dit UH:s medlemmar var inbjudna för att fördjupa sig och diskutera kring rekrytering, engagemang och UH:s vision
Läs mer2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9)
Tro Hopp - Kärlek 2. KÄRLEK Kärlekens tillämpning tredje delen: En tjänande kärlek (1 Kor. kap 9) Paulus föredöme (kap 9) Aposteln Paulus vet, att han aldrig kan påverka de troende att tänka och handla
Läs merKvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet
Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6
Läs merProfessionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Läs merVälkommen till Nya Bagarmossens skola!
Välkommen till Nya Bagarmossens skola! Barn ska få all den kunskap de behöver och samtidigt känna sig trygga Hej, Att välja skola för sina barn är ett viktigt beslut. Du måste som förälder känna dig trygg
Läs merLedarskap Utbildning & bildning Matematik
Ledarskap Utbildning & bildning Matematik Sju rektorer samtalar under fem dagar Dialogseminarieserien Olika former för kunskap Veta att (teoretisk, vetenskaplig kunskap, veta att-satser) Veta hur (färdighet,
Läs merProgram för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010
1(6) Program för e-förvaltningsutveckling i Norrköpings kommun 2008-2010 Ersätter programmet för utveckling av elektroniska tjänster 2004-03-01 39 Fastställd av kommunfullmäktige 2008-12-15 214 2(6) Program
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Källkritik s. 11. Fördelar och nackdelar s. 4. Samarbete s. 10. Slutsatser s. 9. Konsekvenser s.
Källkritik s. 11 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Samarbete s. 10 Slutsatser s. 9 ELEVHJÄLP Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Lösningar s. 8 Perspektiv s. 7 Likheter och skillnader s. 6 1 Resonera/diskutera/samtala
Läs merSkolplan för Karlshamns kommun 2002 2005
Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen. Sju Nycklar för framgång
Barn- och utbildningsförvaltningen Sju Nycklar för framgång Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv på olika frågor. Jag förstår liksom
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merCarlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)
1 D nr BG 2005-0082 YTTRANDE 2005-03-19 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98) Riksförbundet
Läs merBIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~
BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som skall ge en överblick över bibliotekens verksamheter och ansvarsfördelningar i
Läs merIskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths
Läs merEnkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015
Utbildnings- och fritidsförvaltningen Håkan Jansson Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 215 Utbildnings- och fritidsförvaltningen genomförde under februari 215 enkätundersökningar
Läs merPerspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?
Perspektiv på lärarlöner, del 11 Jobba i fristående skola = högre lön? Dags att satsa på lärarna i fristående skolor Lärarförbundet har under lång tid visat att lärarnas löner halkar efter. Vi har också
Läs merKan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
Läs merKvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Läs merskola för alla barn i Söderhamns kommun
En skola för alla barn i Söderhamns kommun Vi vill: Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som vi redan har i skolan Bredda utbudet
Läs merAvdelningens verksamhetsplan 2016. Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola
Avdelnings verkssplan 2016 Avd. förskoleklass fritidshem - grundskola - grundsärskola www.skovde.se Skövde kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Ansvarsområde och organisation... 4 3 Styrkort...
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Parkens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
Läs merRiksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)
Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen
Läs merLära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin
Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merStartpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Läs merDemokrati och inflytande. Utbildning med flexibilitet, individualisering och tillgänglighet, efter studerandes behov och förutsättningar.
Mål vuxenutbildning Målområden som anges i Lpf 94 Kunskaper Normer och värden Elevernas ansvar och inflytande Utbildningsval Arbete och samhällsliv Bedömning och betyg Övrigt Målområden i Malmös Skolplan
Läs merRapport Gemensam skolundersökning åk 8 Göteborgsregionen 2011
Rapport Gemensam skolundersökning åk Göteborgsregionen Om undersökningen Syfte: Syftet med undersökningen är bland annat att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkesprogram
Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet
Läs merIndividuella utvecklingsplaner
Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,
Läs merSID 1 (10) 2011-11-18 UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012
SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN SÖDE RMALMSSKOLAN 2011-11-18 Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012 SID 2 (10) Inledning Södermalmsskolan är en F-9 skola som ligger vid Mariatorget i hjärtat av Södermalm.
Läs merOderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16
Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,
Läs merBemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling
Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 2 ã Nationella Skolbiblioteksgruppen ISBN 91-975027-3-1, april 2004 Omslagsbild: Linnéa Funke, 12 år Räcker det inte med en samling böcker?...5
Läs merLikabehandlingsplan 2015/2016
Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra
Läs merNågra viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).
Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458). 1 kap. Inledande bestämmelser Gäller både grundskola och gymnasieskola 1-6 kap Syftet med utbildningen
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merEfter fem tsunamier av motstånd
Efter fem tsunamier av motstånd När forskningen kom till Fittjaskolan gjorde lärarna motstånd. Stå kvar! sade forskaren till rektorn. Och idag är forskningen förankrad och lärarna kan se sig som lärande.
Läs merSkola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse.
Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen Gunilla Nilsson Suikki Förvaltningschef Skola för 2010-talet fokus på utveckling av kvalitet och måluppfyllelse. I Kramfors satsar vi på barnen/eleverna. Vi
Läs merMTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men
Läs merPressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde
2014-09-18 Barn- och ungdomsnämnden Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta Catharina Rosencrantz (M), ordförande i barn- och ungdomsnämnden, telefon
Läs merMycket goda studieresultat
Geflle Montessoriiskollas viisiion Vi har skapat en vision för att bli en riktigt bra skola, en av Sveriges bästa när det gäller trygghet och elevernas kunskaper. För att klara detta behöver vi en vision
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merDethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman
Dethär tycker vi är viktigt! De ungas röst Ann Backman En ungdomsgrupp i Österbotten Deltagare: 3 ungdomar, ålder: 15, 17 och 18 år. En ungdom var gruppansvarig och samlade ihop gruppen. Deltagarna fick
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete 2014/2015
Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Gislaveds särskola Vi har i år haft två klasser med särskoleelever på Gislaveds Gymnasiums nationella särskoleprogram.. Vi har två nationella program: Programmet
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merSÖDERTÄLJE KOMMUN Utbildningskontoret
SÖDERTÄLJE KOMMUN Utbildningskontoret 2007-09-28 RevA1 Hantering av personuppgifter i Södertälje kommuns Skolportal Inledning Införandet av Skolportalen som administrativt verktyg i utvecklingen av Södertäljes
Läs merIndividuella utvecklingsplaner IUP
Individuella utvecklingsplaner IUP 1 SYFTE OCH BAKGRUND Regeringen har beslutat att varje elev i grundskolan skall ha en individuell utvecklingsplan (IUP) från januari 2006. I Säffle är det beslutat att
Läs merTakk. Det er godt å være her sammen med dere
Takk Det er godt å være her sammen med dere Lust til å laere-muligheter til å lykkes Språklig og kulturelt mangfald i barnehage og skole 13 november 2012 Moss/Norge Borås Stad Folkmängd 2012 104000 personer,varav
Läs merNyckeltalsinstitutets. årsrapport 2013
Nyckeltalsinstitutets årsrapport 2013 För 18:e året i rad sammanställer Nyckeltalsinstitutet en rad olika personalnyckeltal. För tolfte året presenteras Attraktiv Arbetsgivarindex AVI och för nionde året
Läs merMer Svedala för pengarna
Mer Svedala för pengarna Valet 2014 Vi bryr oss Söker du ytterligare information eller vill ha kontakt med oss? Besök www.moderat.se/svedala sök oss på Facebook eller kontakta Linda Allansson Wester, kommunstyrelsens
Läs mer