Motioner och utlåtanden

Transkript

1 Motioner och utlåtanden Förslag till Kommunals förbundsmöte i Stockholm den maj 2008

2 INNEHÅLL A Stadgefrågor 3 Utlåtande 13 B Avtals- och förhandlingsfrågor 4 Utlåtande 14 F Studie- och informationsfrågor 5 Utlåtande 17 G Yrkesutbildningsfrågor 6 Utlåtande 18 H Försäkringsfrågor 7 Utlåtande 19 K Samhällsekonomiska och allmänpolitiska frågor 9 Utlåtande 21 O Organisationsfrågor 12 Utlåtande 25

3

4 A - STADGEFRÅGOR A:1 Medlemsavgiften Kommunal Östergötland Det finns ett missnöje bland våra medlemmar när det gäller medlemsavgiften. Förutom att den upplevs hög, vilket kan förklaras, så anses konstruktionen rörig och omständlig, både att förstå och förklara. Som exempel kan nämnas det sista årets alla telefonsamtal rörande den förhöjda finansieringsavgiften till a-kassan. Många samtal har handlat om hur avgiften är konstruerad. Det har också förts många samtal hemma hos medlemmar och mellan arbetskamrater på arbetsplatser om dessa avgifter. Medlemmarna har svårt att förklara medlemsavgiften i Kommunal, och även i förhållande till andra förbunds avgifter. Vi som jobbar med detta kan förklara. Men vi måste ha en avgift vars uppbyggnad går att förklara för medlemmarna, och inte minst bland våra presumtiva medlemmar. Medlemmarna vill ha en enkel konstruktion som är jämförbar med andra förbunds avgifter. Medlemmarna vill kunna förklara den i samtal och diskussion med andra. Medlemmarna vill inte betala hur mycket som helst i fackavgift, trots att vi tycker att det ska vara en solidarisk avgift. Är avgiften för hög, väljer medlemmarna ett annat förbund för att få en lägre avgift. Medlemmarna väljer inte att gå ur facket, vilket också är en medveten handling solidariteten. Vi får inte glömma de medlemmar som är sjuka, föräldralediga eller studerande. Dessa medlemmar kommer troligtvis inte att få det bättre framöver. Deras avgift ska vara låg, så att de kan vara kvar i förbundet. Vi måste hitta en avgift som är lagom hög för att medlemmarna inte ska välja bort oss på grund av avgiften och gå in i ett annat förbund. Vi måste ha en avgift som är så låg för dem som är sjukskrivna, föräldralediga eller studerande, så att de har råd att vara kvar som medlemmar i förbundet. Vi måste ha en konstruktion som är enkel att förklara. Därför yrkar vi att förbundet gör en noggrann utredning av olika konstruktioner t ex tak, intervall, procent, fast avgift, att jämförelser görs med andra förbunds avgifter, att förbundsmötet fattar beslut om att starta en utredning om medlemsavgiftens konstruktion och nivå och att beslut om ny avgift fattas av kongressen

5 B - AVTALS- OCH FÖRHANDLINGSFRÅGOR B:1 Kollektivavtal Kommunal Stockholms län Inom Kommunals olika avtalsområden har konkurrensutsättningen och privatiseringar blivit allt vanligare. Detta har ökat ytterligare sedan den så kallade alliansen fick makten vid valet 2006 i riksdag och i de flesta landsting och kommuner. Det är långt ifrån alla privata företag inom Kommunals område som har kollektivavtal. Antalet privata företag inom vårt område kommer med stor säkerhet att öka ytterligare. I dag saknas en tydlig strategi för hur vi ska förmå företag att teckna kollektivavtal. Vi agerar fortfarande som om kommun- och landstingsavtalet är allenarådande. Kommunal måste på alla nivåer arbeta för att alla företag inom vårt område har kollektivavtal. Alla fackliga förtroendevalda och anställda inom Kommunal måste arbeta för detta. För detta krävs ordentliga resurser och ett annat arbetssätt. Vi yrkar därför att Kommunal utarbetar en strategi för att alla företag inom våra avtalsområden har kollektivavtal och att förbundsstyrelsen får detta i uppdrag och att Kommunal startar en utbildning för fackligt förtroendevalda i argumentation för kollektivavtal. 4

6 F - STUDIE- OCH INFORMATIONSFRÅGOR F:1 Lika villkor för att delta i kurser och konferenser Kommunal Stockholms län Det handlar om allas rätt att få samma chans att delta i debatter, kurser och konferenser. Att kunna delta i och utforma vårt fackliga arbete. Alla ska kunna komma till en gemensam planering, rådslag, kurs eller konferens utan att behöva avvika från lokalen för att andra använt hårspray, rakvatten, parfym eller skalat apelsiner. Man ska kunna delta i debatten, höra vad som sägs, se det som finns i skrift, ta sig fram i lokalen med rullstol och få den mat man kan äta m m. Det är även en jämställdhetsfråga att kunna delta utifrån sig egen situation på hemmaplan, att kunna erbjudas alternativ både i form av internat och av externat. Det handlar om idéerna i Forum Lärum, dvs att ta hänsyn till olika sätt att lära. Alla dessa behov ställer höga krav på oss som arrangerar kurser, rådslag eller gemensamma planeringar att ta hänsyn till olika behov när vi planerar en aktivitet. Men för att kunna göra det krävs att den som ska delta på kursen, rådslaget eller den gemensamma planeringen på något sätt kan framföra sina önskemål. Vi har sedan början av år 2000 haft ett mycket bra studieadministrativt system, Studs. Från år 2006 kan alla kurser och konferenser läggas in i Studs. Den som önskar delta på en kurs eller konferens kan anmäla sig via Studs och beskriva sina behov för oss. Vi har därefter möjlighet att planera för att så långt som möjligt uppfylla dessa behov t ex hörslinga, grupprum, teckentolk, parfymfritt eller behov av annan kost. Därför är det extra viktigt att alla kurser och konferenser i hela förbundet administreras via Studs. Vi ska naturligtvis alltid som organisation så långt det är möjligt försöka hitta bra och ändamålsenliga lokaler, ta hänsyn till varandra och t ex avstå från hårspray, parfym och gosa med katten innan man går hemifrån. Genom Studs har vi dock möjligheter att så långt det är möjligt tillgodose olika behov och önskemål, eller genom dialog med varandra se hur det går att lösa. Det borde tydligare framgå i våra kallelser att vi efterfrågar dessa behov. Oftast efterfrågas endast eventuella matallergier. Vi yrkar att förbundet planerar aktiviteter så att alla så långt som möjligt kan delta, att förbundets alla kurser och konferenser administreras via Studs och att det i alla kallelser framgår tydligt att vi efterfrågar olika behov. 5

7 G - YRKESUTBILDNINGSFRÅGOR G:1 Byte av titulatur för undersköterskor Kommunal Norrbotten På 2001 års kongress fattades beslut om att titulaturen undersköterska skulle bytas ut mot omvårdnadssköterska. Förbundet har lyft frågan med arbetsgivaren Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och detta arbete har bedrivits med framgång i samband med avtalsförhandlingarna. På 2007 års kongress fattades beslut om att riva upp beslutet om byte av titulatur från undersköterska till omvårdnadssköterska. Detta kom som en fullständig överraskning för många av oss, och vi tror inte att många tänkte på konsekvenserna av beslutet. Vi har alltså en förbundsledning som fört långtgående diskussioner med arbetsgivaren om att förändra titulaturen. När man äntligen ser en lösning och nästan är färdig med frågan om titulaturen, så ändrar kongressen beslutet från Detta är naturligtvis inte bra för trovärdigheten för våra förhandlare eller för vårt förbund. Med anledning av ovanstående yrkar vi att 2007 års kongressbeslut om titulatur för undersköterskor rivs upp och att 2001 års kongressbeslut om titulatur för omvårdnadssköterska ska gälla för undersköterskor i fortsättning. 6

8 H - FÖRSÄKRINGSFRÅGOR H:1 Avskaffa självrisken lägsta ersättningsbelopp ska överstiga 100 kronor i försäkringsvillkoren i TFA-KL Kommunal Östergötland När lagen om arbetsskadeförsäkring försämrades under 1990-talet tvingades parterna att göra en översyn av försäkringsvillkoren i TFA-KL, vilket innebar att försäkringsvillkoren försämrades. Bland annat infördes en självrisk som motsvarar 500 kronor samt en regel om att belopp under 100 kronor inte utbetalas. Alltså måste en försäkrad ha dokumenterade utgifter på minst 600 kronor för att få 100 kronor, TFA-KL försäkringsvillkor 33. AFA-försäkring har uppmärksammat att endast hälften av alla anmälda arbetsskador till försäkringskassan återfinns hos AFA. Alltså sker inte anmälan till AFA-försäkring i någon större omfattning. I många arbetsolycksfall kanske det handlar om sjukvårdande behandling som uppgår till 300 kronor. Dessa ärenden anmäls inte till AFA på grund av att ingen ersättning kan utbetalas. Dock finns det många andra ersättningsmoment som kunde vara aktuella. Avskaffas självrisken blir det ett enkelt budskap från försäkringsinformatörer och andra förtroendevalda, dvs att alla skador ska anmälas till AFA-försäkring. Den drabbade behöver inte få ett negativt svar om att ersättning som understiger självrisken inte kan utbetalas. Enligt uppgift från AFA-försäkring blir merkostnaden för TFA-KL cirka 5-7 miljoner kronor per år om självrisken avskaffas. Det är ingen orimlig kostnadsökning med tanke på hur mycket som utbetalas från AFA-försäkring. Därför yrkar vi att förbundsmötet ger förbundsstyrelsen i uppdrag att omförhandla försäkringsvillkoren i TFA-KL så att självrisken tas bort och att lägsta belopp som utbetalas är 100 kronor och att förbundet ser över alla TFA-villkor som omfattar Kommunals medlemmar. H:2 Trafikförsäkringspremie Kommunal Blekinge Den borgerliga regeringen har infört en skatt på trafikförsäkringen som motsvarar 33 procent på trafikförsäkringspremien. Försäkringsbolagen ska ta över statens kostnader för trafikskadades sjukpenning och sjukersättning. 7

9 Med denna extra skatt betalar vi sjukförsäkringen två gånger, och den borgerliga regeringen får skatteintäkter som kan fördelas till dem som redan har det bra i samhället. Vi föreslår att förbundet verkar för att skatten på trafikförsäkringen tas bort. 8

10 K - SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH ALLMÄNPOLITISKA FRÅGOR K:1 Den borgerliga regeringens orättvisa politik Kommunal Stockholms län Den borgerliga regeringens orättvisa politik drabbar svaga grupper inom arbetarrörelsen i allmänhet och våra medlemmar i synnerhet. Förändringen av reglerna i bl a a-kassan och sjukförsäkringen slår hårt mot våra medlemmar. Deltidsanställda och visstidsanställda är stora grupper inom Kommunal. Dessa grupper kommer att drabbas av de nya reglerna som regeringen föreslagit i höstbudgeten. Samtidigt kommer skattesänkningar leda till nya nedskärningar i stat, landsting och kommuner, vilket kan leda till hot mot vårt löfte. Vi upprepar ofta att Kommunal är en kamporganisation. Det är en speciell skyldighet för Kommunal att kämpa när det är våra medlemmar som drabbas. Drabbade medlemmar kan uppleva att vi inom Kommunal är passiva inför regeringens orättvisa politik. Det kan bli en källa till både oro och vrede som kan leda till stora medlemsavhopp. Vi anser därför att Kommunal ser det som en skyldighet att ta initiativ till att främja medlemmarnas ekonomiska och sociala villkor och för en generell välfärdspolitik och anordna protester mot regeringens orättvisa politik, att Kommunal ser det som sin speciella skyldighet att söka samarbete med andra demokratiska organisationer som vilar på en rättvisegrund och som har gemensamma intressen med oss för att motverka den orättvisa politiken och att Kommunal ser det som sin uppgift att tydligt visa medlemmarna vad vi gör för att motverka regeringens orättvisa politik. K:2 Kampanj för rättvisa och solidaritet Kommunal Stockholms län Den svenska arbetarrörelsen kan inte stillatigande se på medan den borgerliga alliansen genomför ett systemskifte som leder till ökade klassklyftor. Vi kan inte vänta till nästa val med att ta strid mot attackerna på arbetslösa och sjuka, mot åtgärder som undergräver kollektivavtal och arbetsrätt, mot skattesänkningar för de rika och mot utförsäljning av våra gemensamma tillgångar. 9

11 Det som arbetarrörelsen byggt upp håller alliansen nu på att rasera. I många kommuner och landsting går de lokala borgerliga majoriteterna hårt fram. När statliga företag, skola, vård och allmännyttiga bostadsföretag, viktig infrastruktur, och till och med sjukhus, tvärt emot vad som lovades i valet, säljs ut förlorar vi inte bara våra gemensamma rikedomar och möjlighet till framtida inkomster, utan också den politiska makten över samhällsutvecklingen. Segregationen kommer att öka för oss medborgare samtidigt som yttrandefriheten begränsas för de anställda. Opinionssiffrorna talar sitt tydliga språk, det här är inte den politik som människor vill ha! I dag är socialdemokraterna ensamma större än de borgerliga partierna tillsammans. Det ger arbetarrörelsen ett starkt mandat att ta på sig uppgiften att organisera kampen mot alliansen och för ett rättvist solidariskt samhälle. Proteströrelsen mot attacken på a-kassan hösten 2006 visar att arbetarrörelsen kan mobilisera till strid. Protesterna måste nu fortsätta och intensifieras. Vi föreslår att Svenska Kommunalarbetareförbundet tar initiativ till en bred kampanj inom arbetarrörelsen mot alliansens politik och för rättvisa och solidaritet. Kampanjen skulle kunna innehålla flygbladsutdelningar, namninsamlingar, möten och demonstrationer. Protester skulle kunna genomföras i samband med riksdagens öppnande i september 2008 och 2009, när regeringen presenterar sin budget eller när andra förslag lanseras som strider mot arbetarrörelsens värderingar. Vi föreslår därför att förbundsmötet ger förbundsstyrelsen i uppdrag att genomföra en bred facklig kampanj i linje med förslaget i denna motion, gärna i samarbete med andra fackliga organisationer, för rättvisa och solidaritet mot alliansens politik. K:3 Den generella välfärden Kommunal Blekinge Med den nya regeringens politik försämras villkoren för våra medlemmar. I sjukförsäkringen har taket sänkts från 10 till 7,5 prisbasbelopp, och sjukersättningsnivån har sänkts. Arbetslöshetsförsäkringen har försämrats på många områden, bl a har arbetsvillkoret skärpts. Ersättningsnivån baseras i dag på de senaste tolv månaderna i stället från tidigare sex månader. Reglerna för uträkning har förändrats. Normalarbetstiden påverkas negativt om man har haft sjukfrånvaro eller frånvaro för vård av sjukt barn. Studerandevillkoret har tagits bort. Överhoppningsbar tid är nu fem år i stället för sju år. Kravet på att arbetsgivaren ska genomföra rehabiliteringsutredningar enligt lagen om allmän försäkring har avskaffats. 10

12 Skattereduktion för fackavgift och avgiften till arbetslöshetsförsäkringen är borttagen. En förhöjd finansieringsavgift för dem som är medlemmar i arbetslöshetsförsäkringen har införts. Vi tycker att det är viktigt att förbundet centralt, regionalt och lokalt arbetar med dessa frågor för att tydliggöra konsekvenserna med en borgerlig regering. Vi föreslår att förbundet verkar för att vi ska återgå till den generella välfärden, att förbundet verkar för att ersättningstaket höjs i sjukförsäkringen, att förbundet verkar för att arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen ska vara sex månader, att förbundet verkar för att återställa reglerna för uträkning av normalarbetstiden, att förbundet verkar för att studerandevillkoret återinförs, att förbundet verkar för att den överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen ska vara sju år, att förbundet verkar för att finansieringsavgiften på arbetslöshetsförsäkringen tas bort, att förbundet verkar för att kravet på att arbetsgivaren ska utföra rehabiliteringsutredningar återinförs och att förbundet verkar för att återinföra skattereduktionen på fackföreningsavgiften. 11

13 O - ORGANISATIONSFRÅGOR O:1 Inskrivning i Kommunal och a-kassan via nätet Kommunal Västerbotten En av våra prioriterade frågor är medlemskapets värde och medlemsrekrytering. Vi bör därför på alla sätt göra det så enkelt som möjligt att bli medlem i Svenska Kommunalarbetareförbundet och a-kassan. I dag används datorer allt mer som ett hjälpmedel att via internet betala räkningar, beställa varor eller att söka den information man behöver i olika frågor. Därför föreslår vi att Kommunal gör det möjligt att söka medlemskap i förbundet och a-kassan via nätet. 12

14 A - STADGEFRÅGOR Utlåtande över motion A:1 I motion A:1 yrkas att förbundet gör en noggrann utredning av olika konstruktioner t ex tak, intervall, procent, fast avgift, att jämförelser görs med andra förbunds avgifter, att förbundsmötet fattar beslut om att starta en utredning om medlemsavgiftens konstruktion och nivå samt att beslut om ny avgift fattas av kongressen Till varje kongress/förbundsmöte finns ett antal motioner om medlemsavgiftens storlek och konstruktion. Kongressen 2004 fattade beslut om att utse en avgiftsutredning som grundligt skulle se över avgiftens utformning. Denna utredning presenterade sin slutrapport på kongressen Utredningen belyste många av de områden motionären tar upp. I sitt förslag till kongressen kunde avgiftsutredningen konstatera att efter det att dagens avgiftssystem infördes år 2000 har kritiken mot avgiftssystemet minskat. Efter att förutsättningslöst belyst ett antal frågor konstaterade utredningen att avgiftskonstruktionen fortfarande i de flesta delar var ändamålsenlig. Utredningen föreslog därför endast mindre justeringar av nuvarande konstruktion. Den borgerliga regeringens införande av förhöjd egenfinansieringsavgift till a-kassan har medfört att den sammanlagda avgiften till Kommunal och a- kassan höjdes kraftigt under förra året. Förbundsstyrelsen ser med oro på förbundets och a-kassans medlemsutveckling, men anser inte i dagsläget att lösningen på detta problem är en förändring av avgiftskonstruktionen. Detta ställningstagande grundar sig också på den nyligen genomförda utredningen. Att kritiskt granska avgifternas ändamålsenlighet och nivå är av vikt, men förbundsstyrelsen anser att det är en felaktig prioritering att efter så kort tid tillsätta en ny utredning. Arbetet bör nu inriktas på att marknadsföra vad medlemmarna får för sin avgift, att åstadkomma resultat och redovisa dessa för medlemmarna. Detta i syfte att bibehålla och värva medlemmar. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet besluta att avslå motion A:1. 13

15 B - AVTALS- OCH FÖRHANDLINGSFRÅGOR Utlåtande över motion B:1 I motion B:1 yrkas att Kommunal utarbetar en strategi för att alla företag inom våra avtalsområden har kollektivavtal och att förbundsstyrelsen får detta i uppdrag samt att Kommunal startar en utbildning för fackligt förtroendevalda i argumentation för kollektivavtal. Motionären tar upp en fråga av största vikt för förbundet. Förbundsstyrelsen skulle vilja uttrycka det så att en facklig organisation har ett antal grundläggande uppgifter. En första uppgift är att organisera arbetstagarna, det vill säga medlemsvärvning. En andra uppgift är att se till att teckna avtal med de arbetsgivare som finns på avtalsområdet. En tredje uppgift är att säkerställa att träffade kollektivavtal följs. Att lyckas med uppgiften att teckna kollektivavtal är givetvis av avgörande betydelse för de medlemmar som arbetar hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal. Men det är också enligt förbundsstyrelsen en viktig fråga för alla de medlemmar som arbetar hos arbetsgivare med kollektivavtal. För den senare gruppen utgör de kollektivavtalslösa arbetsgivarna ett hot, deras arbeten riskerar att bli utkonkurrerade genom dumpning av löne- och anställningsvillkor. Förbundets avtalsområde har, som motionären antyder, genomgått en genomgripande omvandling under de senaste 15 åren. År 1993 hade förbundet cirka 3 00 privatanställda medlemmar i dag är över medlemmar privatanställda. Bakom omvandlingen ligger framför allt konkurrensutsättningen samt privatiseringar av delar av den kommunala och landstingskommunala verksamheten men också andra faktorer spelar in, t ex sammanslagningen med Svenska Lantarbetareförbundet Under efterkrigstiden fram till 1990-talet hade förbundet, jämfört med många andra LO-förbund, förhållandevis lätt att klara av uppgiften att teckna avtal med de arbetsgivare som fanns på förbundets avtalsområden. Genom omvandlingen av förbundets avtalsområden har den situationen förändrats. Det är inte bara antalet arbetsgivare som har mångdubblats det handlar också om att andelen arbetsgivare som försöker ställa sig vid sidan av den svenska modellen med kollektivavtal ökat markant. För några år sedan inledde förbundet ett aktivt arbete för att skärpa politiken och finslipa strategierna mot de arbetsgivare som saknar kollektivavtal. Nya handlingsplaner för arbetet togs fram och kommunicerades med avdelningarnas avtalsansvariga ombudsmän. Den nya politiken som blev resultatet av arbetet har resulterat i att förbundet i mycket högre grad än tidigare varslat företag om stridsåtgärder. I flera fall har förbundet också tvingats vidta stridsåtgärder för att kunna få arbetsgivare bundna av avtal. De allra flesta fall där förbundet tagit öppen strid om rätten till avtal har resulterat 14

16 i snabba framgångar. I ett fåtal fall har förbundet tvingats tillgripa ett mer utdraget ställningskrig. Förbundsstyrelsen är fast övertygad om att även i de senare fallen fortsätta kampen för kollektivavtal med bra löner och goda anställningsvillkor. Förbundets mer offensiva strategi på området har också resulterat i att företag som annars vägrat teckna avtal mot bakgrund av förbundets tidigare vidtagna stridsåtgärder nu själva i ett tidigare förhandlingsskede accepterar att bli bundna av avtal. Det ligger i sakens natur att förbundets strategier på detta område inte i sin helhet kommuniceras i lika vida kretsar som de flesta andra fackliga frågor. En viktig förändring i den nya strategin är dock att medlemmarna hos oseriösa arbetsgivare ska undantas från det direkta inflytandet över de åtgärder som förbundet kan tvingas vidta. På detta sätt minskar risken att direkt berörda medlemmar utsätts för påtryckningar och angrepp från sina arbetsgivare för att förmå förbundet att agera annorlunda. Förbundsstyrelsen kan konstatera att med den struktur som förbundets avtalsområden har fått måste kampen för kollektivavtal ständigt pågå i det fackliga vardagsarbetet. Vi måste fortsätta att ständigt sätta press på arbetsgivare som försöker smita undan kollektivavtalen. För att kampen ska bli framgångsrik krävs att arbetet inte minst lokalt intensifieras. Det är därför angeläget att avdelningarna ser till att aktivt understödja arbetet och tillskjuta tillräckliga resurser. Förbundsstyrelsen gör bedömningen att de befintliga centralt fastslagna strategierna och politiken på området ska utgöra utgångspunkten i detta arbete. I anslutning till de centrala strategierna bör varje avdelning utforma lokala handlingsplaner utifrån de regionala förutsättningarna. För att det lokala arbetet ska bli framgångsrikt fordras också att alla berörda företrädare för lokalavdelningarna känner sig väl förtrogna med argumenten för kollektivavtal. Arbetet med att försöka teckna avtal kan många gånger vara tufft och det är angeläget att företrädare för avdelningarna som arbetar med frågorna känner sig trygg i sin argumentation och övertygelse om kollektivavtalens avgörande betydelse för medlemmarna. Förbundsstyrelsen anser därför att det kan behövas utbildningssatsningar för att stödja det lokala arbetet mot de kollektivavtalslösa arbetsgivarna. Det kan bli aktuellt med olika typer av utbildningsmoment t ex grundläggande kunskap om den svenska kollektivavtalsmodellen, förbundets kollektivavtal, argumentationsteknik, grundläggande förhållningssätt och kännedom om förbund samt respektive avdelnings strategier. Förbundsstyrelsen gör dock bedömningen att sådana utbildningssatsningar vinner på om de såväl planeras som genomförs lokalt. På så sätt kan respektive lokalavdelnings strategier i arbetet integreras på ett naturligt sätt i utbildningen och olika delar kan prioriteras mot bakgrund av de aktuella problemen i respektive avdelning. Givetvis kan förbundskontorets ombudsmän utgöra en resurs vid planering av genomförande av lokala eller eventuellt regionala utbildningarna. 15

17 Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet besluta att anse motion B:1 besvarad. 16

18 F - STUDIE- OCH INFORMATIONSFRÅGOR Utlåtande över motion F:1 I motion F:1 yrkas att förbundet planerar aktiviteter så att alla så långt som möjligt kan delta, att förbundets alla kurser och konferenser administreras via StudS och att det i alla kallelser framgår tydligt att vi efterfrågar olika behov. Motionären anför vissa funktionshinder såsom allergier av olika slag, hörselnedsättning, nedsatt synförmåga, rörelsehinder, behov av särskild kost m m. Motionären tar också upp människors olika möjligheter att kunna delta i t ex internat. Om vi ska fullfölja idéerna kring Forum Lärum som är ett uttryck för Kommunals pedagogiska grundsyn behöver vi som motionären säger kunna erbjuda alla dessa möjligheter och alternativ. Detta ställer höga krav på oss som arrangerar kurser, rådslag eller gemensamma planeringar. Och det underlättar naturligtvis om den som söker till aktiviteten anmäler sina speciella önskemål och behov samt att uppgifterna registreras in i StudS. Då kan arrangören meddela kursgården vilka särskilda behov man har och även i kallelser m m berätta om vilka hänsyn övriga kursdeltagare behöver ta. Än så länge används inte StudS fullt ut. Det vill säga, alla utbildningar och konferenser som genomförs i sektioner, avdelningar och på förbundskontoret administreras inte i StudS. Det är ett slöseri både med personella och ekonomiska resurser. Dessutom minskar det möjligheter till helhetssyn, uppföljning och utvärdering. Till stöd för ökad användning av StudS utbildas användare i avdelningarna. På förbundskontoret tillhandahålls utbildning och rådgivning för användare av StudS. Precis så som motionären säger bör alla kurser och konferenser som Kommunal arrangerar administreras i Studs. Det gäller även för studiecirklar som anordnas i sektionerna. StudS förbättras kontinuerligt. Under 2007 gjorde vi förbättringar i det statistikverktyg som ger oss rapporter och underlag för uppföljningar av olika slag, verksamhetsberättelse och för ekonomisk redovisning. Dessutom gjordes ett flertal förbättringar som gör StudS än mer användarvänligt. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet besluta att bifalla motion F:1 första och andra att-satserna och att anse motion F:1 tredje att-satsen besvarad. 17

19 G - YRKESUTBILDNINGSFRÅGOR Utlåtande över motion G:1 I motion G:1 föreslås att beslutet om yrkestiteln undersköterska rivs upp, och att titulatur för omvårdnadssköterska ska gälla för undersköterska. Motionären beskriver att förbundet har lyft frågan med arbetsgivaren Sveriges Kommuner och Landsting, och att det arbetet har bedrivits med framgång. Motionären menar också att det inte blir någon trovärdighet för förhandlare eller för förbundet. Beslutet att verka för att ändra yrkestitel från undersköterska till omvårdnadssköterska och vice versa har behandlats på kongresserna 2001 och Förbundsstyrelsen instämmer med motionären om att förbundets trovärdighet försämras. Undersköterskor uppbär en hög kompetens inom sitt ansvarsområde. En stor del av områdesansvaret ligger hos undersköterskan och den rollen bör utvecklas vidare. Det finns flera orsaker till att det finns ett behov av yrkestitlar. En viktig orsak är att få möjlighet att ta fram årlig partsgemensam lönestatistik på exempelvis yrkesnivå eller för att vi ska kunna ställa relevanta krav i framtida avtalsrörelser, både centralt och lokalt. De vanligast förekommande yrkestitlarna finns därför definierade i de så kallade lönestatistikavtalen mellan de centrala parterna. Förbundsstyrelsen menar att yrkestiteln så långt möjligt ska beskriva vad yrkeskåren gör. Ju tydligare yrkestiteln beskriver vad den anställde gör, desto lättare blir det att lyfta fram denna grupps speciella kompetens och betydelse. Dessutom kan man vid behov komplettera yrkestiteln med lokala befattningsbenämningar. Förbundsstyrelsen konstaterar också att förbundet har lyft frågan om att ändra yrkestitel med Sveriges Kommuner och Landsting och att förbundet kom väldigt långt i det arbetet. Förbundet äger alltså inte frågan att bestämma yrkestiteln och den bör därför inte behandlas av förbundsmöten eller kongresser. Frågan bör i stället behandlas som en avtalsfråga. Förbundsstyrelsen anser att frågan om yrkestitlar är en avtalsfråga och ska därför behandlas som övriga avtalsfrågor. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet besluta att avslå motion G:1. 18

20 H - FÖRSÄKRINGSFRÅGOR Utlåtande över motion H:1 I motion H:1 yrkas att förbundsmötet ska besluta att ge förbundsstyrelsen i uppdrag att omförhandla villkoren för TFA-KL 33 så att självrisken på 500 kronor tas bort, samt att förbundet ser över samtliga TFA-villkor som omfattar Kommunals medlemmar. Motionären menar att en sådan förändring av villkoren skulle vara ett viktigt led i att få fler medlemmar att anmäla sina arbetsskador. I dagsläget är endast hälften av alla till försäkringskassan anmälda arbetsskador även anmälda till AFA. Då ersättning för kostnader som understiger 600 kronor inte utbetalas, är risken stor att medlemmar inte anmäler skadan till AFA och därmed går miste om ersättning ur andra moment inom försäkringen. Motionären menar även att en avskaffad självrisk underlättar för Kommunals försäkringsinformatörer och andra förtroendevalda i informations- och utbildningsarbetet, då man kan gå ut med budskapet att alla arbetsskador ska anmälas. Motionären sätter fokus på viktiga frågor inom avtalsförsäkringsområdet. Under lång tid har parterna tillsammans med AFA arbetat aktivt för att nå målsättningen att alla anställda ska känna till att man omfattas av avtalsförsäkringar. Detta för att kunna få den ersättning man har rätt till enligt villkoren, då man drabbas av exempelvis en arbetsskada. En slopad självrisk skulle göra informationsarbetet enklare och villkoren mer begripliga, vilket ökar sannolikheten att arbetsskada anmäls. En slopad självrisk skulle också ge medlemmarna en positiv bild av försäkringen, vilket i sin tur kan leda till en ökad informationsspridning. Ett av motiven till införandet av självrisk i TFA-försäkringen var att utbetalningen tog alltför stora administrativa resurser i förhållande till storleken på utbetalad ersättning. Det kan finnas skäl att ompröva detta synsätt då skaderegleringen blivit allt mer automatiserad och de administrativa kostnaderna lägre. Frågan är aktuell. Inom avtalsområdet PSA (Avtal om ersättning för personskada) som bland annat omfattar anställda inom statliga förvaltningar, togs självrisken bort ur TFA-villkoren från 1 januari För Kommunal är det en viktig framgångsfaktor att vi driver frågan om en slopad självrisk i våra avtalade arbetsskadeförsäkringar tillsammans med andra berörda fackliga organisationer inom respektive avtalsområde. Därför bör ett arbete för en förändring av villkoren starta upp tillsammans med övriga fackliga organisationer, med målsättningen att på respektive avtalsområde gå fram med ett gemensamt yrkande på förändring av villkoren i enlighet med motionärens yrkande. 19

21 Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet besluta att anse motion H:1 besvarad. Utlåtande över motion H:2 I motion H:2 yrkas att Kommunal verkar för att skatten på trafikförsäkring tas bort. Motionären vänder sig mot den av regeringen införda skatten på trafikförsäkringspremien. Skatten syftar till att föra över en del av kostnaden för trafikskadade från den allmänna försäkringen till de privata försäkringsbolag som bilägare tecknar den obligatoriska trafikförsäkringen med. Motionären protesterar mot att denna ökade skatteintäkt till staten ger den borgerliga regeringen skatteintäkter att fördela på dem som redan har det bra i samhället. Förbundsstyrelsen instämmer med motionären i synen på skatten på trafikförsäkringen och anser inte heller att kostnader för trafikskadade ska betalas enbart av dem som är registrerade hos Vägverket som bilägare, utan ska bäras gemensamt av det försäkrade kollektivet i den allmänna sjukförsäkringen. Såväl LO som SAP har i olika sammanhang uppmärksammat frågan och framfört samma åsikt som motionären och förbundet hyser. Inom ramen för samarbetet med främst LO framför förbundet dessa åsikter och försöker påverka den borgerliga regeringen att arbeta i en annan riktning. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet besluta att bifalla motion H:2. 20

22 K - SAMHÄLLSEKONOMISKA OCH ALLMÄNPOLITISKA FRÅGOR Utlåtande över motionerna K:1 och K:2 I motion K:1 föreslår motionären att Kommunal ska anordna protester mot den borgerliga regeringens politik i samarbete med andra demokratiska organisationer samt att Kommunal ser det som sin uppgift att tydligt visa medlemmarna vad vi gör för att motverka regeringens orättvisa politik. I motion K:2 föreslår motionärerna att Kommunal ska genomföra en bred facklig kampanj i linje med förslaget i denna motion, gärna i samarbete med andra fackliga organisationer, för rättvisa och solidaritet mot alliansens politik. Den borgerliga regeringen har genomfört en rad förändringar som slår hårt emot många av Kommunals medlemmar. För att protestera mot detta har Kommunal bland annat under hösten 2007 dragit igång Kamp för rättvisa. Varje torsdag på Mynttorget i Stockholm och en gång i månaden runtom i hela Sverige anordnas manifestationer och andra aktiviteter som soppluncher, namninsamlingar, torgmöten och annat. Det uttalade skälet är för att protestera emot den borgerliga regeringens orättvisa politik som slår hårt emot många av Kommunals medlemmar och emot hela samhället i stort i form av förlorad välfärd, solidaritet och trygghet. Aktiviteterna under parollen Kamp för rättvisa har varit öppna för andra fackförbund inom LO. Lokalt har det även funnits ett aktivt samarbete mellan LO-förbunden. Det är förbundsstyrelsens förhoppning att fler människor ska ansluta sig till protesterna, både de lokala aktiviteterna och de manifestationer som hålls varje torsdag i Stockholm. Kommunikationsplanen som fastställts för Kamp för rättvisa fastslår att samarbete med andra fackliga organisationer inom LO kring Kamp för rättvisa välkomnas. Initiativet ska präglas av att vara ett fackligt upprop. När LO genomförde sin manifestation i december 2007 skedde det i samverkan med TCO. Det är arrangören av mötena, förbundsstyrelsen respektive lokalavdelningen, som inom denna ram för varje möte bestämmer hur mötet ska läggas upp. Arrangören måste ta ansvar för paroller, vem som ska tala och om man väljer att samverka med någon annan organisation. Förbundsstyrelsen arbetar även fortlöpande med att genom medieutspel, debattartiklar och annat belysa konsekvenserna för Kommunals medlemmar av den borgerliga regeringens politik. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet besluta att bifalla motion K:1 första och tredje att-satserna, att anse motion K:1 andra att-satsen besvarad och att bifalla motion K:2. 21

23 Utlåtande över motion K:3 Motion K:3 innehåller nio yrkande inom flera olika områden. Ett yrkande handlar bl a om att Kommunal ska verka för en återgång till den generella välfärden, ett annat om höjt ersättningstak i sjukförsäkringen. Flera yrkanden behandlar arbetslöshetsförsäkringen: att arbetsvillkoret ska vara sex månader, att reglerna för beräkning av normalarbetstid återställs, att studerandevillkoret återinförs, att överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen ska vara sju år samt att finansieringsavgiften på arbetslöshetsförsäkringen ska tas bort. Ett yrkande omfattar återinförandet av arbetsgivarens ansvar att utföra rehabiliteringsutredningar. Det sista yrkandet anger att skattereduktion på fackföreningsavgiften ska återinföras. Nedan följer en genomgång av respektive yrkande. I motionen yrkas att Kommunal ska verka för en återgång till den generella välfärden. Den generella välfärden är emellertid ett mycket omfattande begrepp. En del av den generella välfärden är att alla är med, alla betalar för den och alla får del av den oavsett betalningsförmåga. En annan del är att de gemensamma resurserna omfördelas mellan generationer, över inkomstgrupper, mellan kvinnor och män samt mellan sjuka och friska. Det är alla värderingar som Kommunal ställer sig bakom, såväl i dag som tidigare. Under hösten 2007 har Kommunal gjort en mängd aktiviteter med utgångspunkt i Kamp för rättvisa. Det har varit återkommande manifestationer runt om i landet mot regeringens orättvisa, oansvariga och ojämställda politik. När det gäller sjukförsäkringen har det skett flera förändringar efter valet Bland annat har taket i sjukförsäkringen sänkts från 10 till 7,5 prisbasbelopp vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst. Förändringen innebär att en mindre del av inkomsten försäkras. Kommunals kongress 2007 slog fast att det är nödvändigt att slå vakt om 80-procentsnivån i socialförsäkringarna. Ett höjt tak i sjukförsäkringen inte sänkt är viktigt för att behålla stödet för socialförsäkringarnas roll i den generella välfärden. I motionen räknas flera förändringar upp i arbetslöshetsförsäkringen sedan valet Många förändringar har påverkat Kommunals medlemmar negativt. Kommunals kongress 2007 slog också fast att arbetsvillkoret behöver förbättras så att det inte missgynnar deltids- och visstidsanställda. I dag är arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen sex månader, vilket motionären yrkar för. Vad som däremot är ändrat och som har drabbat just deltidsarbetande är att antalet timmar i månaden (ramtiden) som måste uppfyllas enligt arbetsvillkoret har skärpts. Till och med december 2006 var arbetsvillkoret att medlemmen under ramtiden (1 år) skulle ha arbetat minst 70 timmar i månaden i minst sex månader eller arbetat totalt 450 timmar under en sammanhängande tid av sex månader och var och en utav dessa sex månader måste innehålla minst 45 timmars arbete. De nya reglerna för arbetsvillkoret, som gäller från och med januari 2007, innebär att medlemmen under 22

24 ramtiden (1 år) ska arbeta minst 80 timmar i månaden i minst sex månader eller arbeta totalt 480 timmar under en sammanhängande tid av sex månader och var och en utav dessa sex månader måste innehålla minst 50 timmars arbete. Reglerna för beräkning av normalarbetstiden är ändrade. Förändringen innebär att fler medlemmar riskerar att få betydligt lägre ersättning från arbetslöshetsförsäkringen vid arbetslöshet i dag än tidigare. Ändringen slår hårdast mot de medlemmar som har sämst förankring på arbetsmarknaden. Det gäller framför allt medlemmar som arbetar deltid, är behovsanställda, säsongsarbetande och timavlönade. Kommunal har vid flera tillfällen kritiserat denna orättfärdiga situation. Till och med år 2006 gällde att inkomsten och antalet timmar som låg till grund för ersättning från arbetslöshetskassan var beräknade på det bästa av sex månader eller alla månader inom ramtiden med minst 70 timmars arbete. De nya reglerna som gäller från år 2007 innebär att all inkomst och alla timmar under hela ramtiden (1 år) ska sammanräknas och divideras med 51,96 veckor (1 år). Detta oavsett om arbete är utfört under alla månader eller inte. T ex gäller att om du arbetar heltid under sex månader med månadslön på kronor och det är allt arbete som finns under ramtiden (1 år) så divideras både antalet timmar och lönen på hela året. Resultatet blir en ersättning från a- kassan för ett halvtidsarbete och lön på kronor per månad. Av inkomsten får a-kassan betala 80 procent (8 000 kronor) de första 200 dagarna och därefter 70 procent (7 000 kronor). Det är en betydande försämring för Kommunals medlemmar i förhållande till tidigare regler. Studerandevillkoret har tagits bort. Motionären framhåller att förbundet bör verka för ett återinförande. Studerandevillkoret innebar att arbetslöshetsersättningen fungerade som en omställningsförsäkring vid arbetslöshet i övergången mellan studier och under terminsuppehåll. Borttagande av studerandevillkoret har inneburit att studenter vid perioder av arbetslöshet har förlorat rätten till arbetslöshetsersättning. De är därmed hänvisade till att söka ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) för sin försörjning. Kommunal anser att hela området är i behov av en djupare analys. Det gäller både frågan om studiestöd och ersättning från a-kassa i samband med studier. Förbundsstyrelsen är negativ till att återinföra tidigare gällande regler. I stället är det nya tydliga och transparenta regler som behövs. Det ska vara enkelt att beräkna sin inkomst, både under studieperioden, vid arbete och vid terminsuppehåll. Tidigare var den överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen sju år. Den är nu ändrad till fem år. Förbundsstyrelsen ställer sig bakom motionärens förslag att den överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen ska vara sju år. Den förhöjda finansieringsavgiften är en slags skatt som arbetslöshetskassorna är beordrade att ta in från medlemmarna. Den tillkom den 1 januari 2007 och 23

25 har medfört stora administrativa kostnader, samt mycket merarbete för arbetslöshetskassorna. Skatter brukar ju annars betalas via skattsedeln. Avgiften har också medfört att många medlemmar har lämnat a-kassan och en av de främsta anledningarna har varit den höga kostnaden. Många har av besparingsmässiga skäl valt att lämna a-kassan och står nu utan ett fullgott skydd om de blir arbetslösa. Från den 1 juli 2008 finns förslag på att den förhöjda finansieringsavgiften ska ersättas med en arbetslöshetsavgift som ska betalas för varje kalendermånad. Denna avgift ska motsvara 33 procent av den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen som kassan har betalat ut under månaden. Arbetsgivare har ansvar för alla sina anställda, även de som är sjuka och behöver rehabilitering för att kunna komma tillbaka till arbetslivet. I dag ska arbetsgivaren, efter uppmaning från Försäkringskassan, genomföra den rehabiliteringen som Försäkringskassans rehabiliteringsutredning anger. Emellertid har Försäkringskassan, av resursbrist, svårt att inom rimlig tid uppfylla sitt uppdrag. I motionen yrkas för att återinföra kravet på att arbetsgivarna själva ska utföra rehabiliteringsutredningarna. Förbundsstyrelsen anser att en sådan lösning kräver ändrad lagstiftning och införandet av sanktioner mot de arbetsgivare som inte fullföljer sitt ansvar. Utan sanktioner innebär lagändringen troligtvis ingen förbättring för de medlemmar som är i behov av rehabiliteringsutredningar. I motionen yrkas på att Kommunal verkar för ett återinförande av skattereduktionen av fackföreningsavgiften. Skattereduktionen på fackföreningsavgifter tillkom i mitten av 1980-talet. Några år senare, i början av 1990-talet, togs den bort. Skattereduktion blev åter möjlig under 2001 och gällde från och med taxeringsåret Den innebar en skattereduktion motsvarande 25 procent på den fackliga årsavgiften överstigande 400 kronor. Från och med inkomståret 2007, taxeringsår 2008, har skattereduktion för fackföreningsavgift slopats. Genom att slopa rätten till skattereduktion för fackföreningsavgiften bidrar den borgerliga regeringen till att öka kostnaderna för medlemskap i en facklig organisation. Risken är påtaglig att allt fler tvingas avstå från det skyddsnät ett medlemskap i en facklig organisation innebär. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet besluta att anse motion K:3 första, andra och tredje att-satserna besvarade, att bifalla motion K:3 fjärde, sjätte, sjunde, åttonde och nionde attsatserna samt att avslå motion K:3 femte att-satsen. 24

26 O - ORGANISATIONSFRÅGOR Utlåtande över motion O:1 I motion O:1 föreslås att Kommunal gör det möjligt att söka medlemskap i förbundet och a-kassan via nätet. Möjlighet att söka inträde i Kommunal och a-kassan finns i dag via nätet på så sätt att ansökningsblankett kan skrivas ut varefter denna fylls i och skickas in till sektionen respektive avdelningen. Alternativt går det att göra en intresseanmälan och få en inträdesblankett hemskickad för undertecknande. Enligt föreskrift till lagen om arbetslöshetskassor (34 LAK) ska en ansökan om medlemskap vara skriftlig och undertecknad. Till ansökan ska det finnas nödvändiga intyg från arbetsgivaren som styrker att den sökande har förvärvsarbetat i den omfattning som krävs, och vid tiden för ansökan måste den sökande fortfarande arbeta i minst samma omfattning. Eftersom en inträdesansökan ska vara skriftlig och undertecknad innebär det att a-kassan måste begära att sökanden bekräftar ansökan om inträde genom en skriftlig och egenhändigt undertecknad handling för att medlemskap ska kunna beviljas. Enligt Kommunals stadgar 4 mom 3 ska en ansökan om inträde vara skriftlig. Att medlemmarna i större omfattning ska kunna använda internet för medlemsärenden är en viktig framtidsfråga. Förbundsstyrelsen anser att motionen ligger i linje med detta. Det finns därför skäl för att såväl Kommunal som Kommunals a-kassa ser över vilka möjligheter som finns för införande av elektronisk underskrift och elektronisk legitimation. Med hänvisning till ovanstående föreslår förbundsstyrelsen förbundsmötet besluta att anse motion O:1 besvarad. 25