Lärarhandledning SEVEN. Resumé

Transkript

1 Lärarhandledning SEVEN Resumé I Seven möter vi sju kvinnor från sju delar världen, med sju livserfarenheter. Pjäsen består av deras verkliga erfarenheter, historier från liv som berättas med kvinnornas egna ord. Hafsat Abiola är född i Nigera. Som dotter till den nigerianska presidenten flyttade Hafsat till USA för att utbilda sig på Harvard. Då mördades hennes föräldrar av en militär junta i Nigeria som tog över regeringen. Då beslutade sig Hafsat för att återvända till sitt hemland för att starta en organisation som utbilda unga nigerianska kvinnor för att öka möjligheterna till arbete, Kuridat Initiative for Democrazy (KIND). Farida Azizi är född och uppvuxen i Afghanistan där hon redan tidigt engagerade sig i kvinnors rättigheter, ett engagemang som ledde till dödshot. Därför beviljades Farida och hennes familj år 200 asyl i USA, där Farida genom organisationen Vital Voices skapade ett nätverk för afghanska kvinnliga flyktingar i USA. När Farida valde att återvända till Afghanistan startade hon även The Afghanistan Back to Work/Back to School Project, där hon sysselsatte afghanska änkor med att sy skoluniformer till skolflickor, så att dessa flickor kunde återvända till skolan efter talibanernas fall. Anabella de Leon föddes i ett tillstånd av extrem fattigdom i Guatemala. I sitt arbete som åklagare och som medlem i kongressen har hon konsekvent arbetat högljutt för kvinnors deltagande och mot korruption inom den guatemalanska regeringen, ett arbete som lett till otaliga dödshot. Marina Pisklakova bor och verkar i Ryssland, där hon redan 1993 startade den första telefonlinjen och kriscentret för misshandlade kvinnor: Center ANNA. Genom samarbete med Vital Voices har Center ANNA kunnat expandera till 170 kriscenter runtom i Ryssland som varje år hjälper kvinnors som utsatts för våld. Mukhtaran Mai föll i hela världens strålkastarljus när hon blev gruppvåldtagen av fyra män ur den rivaliserande Mastoiklanen på landsbygden i Pakistan, men istället för att välja den vanliga utvägen med självmord drog sina våldtäktsmän inför rätta. Med pengarna som domstolen utfärdade henne valde hon att starta skolor, övertygad om att kunskap är vägen ur förtryck. Inez McCormack uppfostrades i ett protestantiskt hem på Nordirland där misstänksamhet och avståndstagande gentemot katoliker var en obligatorisk ingrediens. Men Inez gifte sig med en katolik och har sedan dess varit engagerat sig i kampen för att överbygga klyftor och konflikter mellan olika etniska och religiösa grupper. Mu Sochua växte upp i Kambodja under röda khmerernas styre. För att ge henne frihet satte Sochuas föräldrar henne på ett plan till Paris när hon var 18 år. Hon återsåg dem aldrig igen.

2 Efter 18 år av exil i USA, där Sochua arbetat som socialarbetare, återvände Socua till sitt hemland och fann ett land där prostitution och trafficking var mer av en regel än ett undantag för kvinnor och unga flickor. Sen dess har hon dedikerat sin tid till arbete mot barn trafficking, bl.a. som Kambodjas jämställdhetsminister.

3 Intro SEVEN handlar om siffran 7. Om sju kvinnor. Men också om så mycket mer. Om sju skildringar av förtryck, om sju vittnesmål om maktlöshet. Men också om så mycket mer. Om sju berättelser om motstånd, om sju hjältinnor som valt att leva mot strömmen. I det här avsnittet lyfter vi fram tre centrala teman i pjäsen, som kan tjäna som utgångspunkt för att tillsammans med eleverna diskutera det ni sett och upplevt. Temana berör frågor som makt, kön och motstånd, om att se det vi ofta blundar för, om att utmana invanda föreställningar och om att våga tänka förändring. Centralt för texten är begreppen lagar och normer, och relationen dem emellan. Med lag avses en nedskriven regel, utfärdad av staten inom ett visst territorium eller av flera stater i ett internationellt samfund (t.ex. FN). Med normer avses alla de föreställningar, förväntningar, idéer och roller som formar bilden av vad en normal människa är. Normer är också en sorts regler, som utgör gränserna för hur vi får vara, men till skillnad mot lagar är normer oskrivna. Normer är ofta också osynliga, vilket innebär att så länge ingen bryter mot dem tänker man ofta inte på dem alls. Problemet med normer är att de begränsar, och att de ofta hänger ihop med maktstrukturer i samhället. För när någon väl bryter mot dem, leder det ofta till negativa konsekvenser, vilket i sin tur gör att normbrytare ofta råkar ut för trakasserier, förtryck och underordning. Både lagar och normer förändras. Om man tittar på historien kan man t.ex. se att normer för hur tjejer och killar ska vara och se ut har varierat kraftigt. Likaså har kvinnors rättigheter juridiskt förändrats drastiskt. Ibland finns också en tydlig koppling mellan lagar och normer. Lagar kan t.ex. instiftas som ett försök att förändra normer, och det kan likaväl vara en förändring i normer som driver på en förändring av lagstiftning. Förhoppningen är att med denna lärarhandledning, genom diskussionsfrågor, fördjupningsuppgifter och tips för att läsa vidare, ge dig och dina elever ett underlag för att diskutera det som händer där i pjäsen och de kontexter den berör och här i vår egen vardag.

4 Tema ett: Laga och normer Han slår dig, alltså älskar han dig. Marina citerar det talesätt som bitit sig in i den ryska kulturen sedan 1500-talet. Även om det sedan dess hunnit passera 500 år av utveckling lever talesättet kvar, vilket Marina får erfara när hon talar med polisen. Idag finns lagstiftning som uttryckligen förbjuder alla sorters våld, och internationellt finns särskilda FN-avtal som utformats för att förbjuda just mäns våld mot kvinnor. Trots det förblir mäns våld mot kvinnor ett ytterst reellt och välutbrett problem. I Sverige anmäls t.ex. över fall av kvinnomisshandel varje år, och undersökningar visar dessutom att endast en femtedel av alla fall anmäls. I en klar majoritet av fallen är det en partner eller på annat sätt närstående man som utövar våldet mot kvinnorna. Att juridiska dokument och lagar förbjuder våldet är såklart viktigt. Men den verklighet som finns visar samtidigt på att det inte är tillräckligt. Juridik och lagar förändrar inte nödvändigtvis sociala och kulturella normer. För även om lagarna förbjuder våldet, kvarstår det faktum att väldigt många män tycker sig ha rätten att utöva våld mot sina partners. Det går att se tydliga kopplingar mellan mäns våldsutövande och de normer som råder för maskulinitet. Medan tjejer uppfostras till att vara vackra, ömtåliga och svaga kopplas den manliga rollen till maktfullhet, styrka och aggressivitet. Likadant ser det ut i det offentliga rummet och det mediala landskapet. Hur ofta ser du t.ex. en film där män inte slåss, eller i alla fall är på väg att börja slåss? Förmodligen betydligt oftare än du ser en stark kvinna i huvudrollen som beskyddar eller räddar en svag man. När samma bild presenteras om och om igen, blir det tillslut det vi betraktar som det normala. Och på så sätt skapas, etableras och upprätthålls normer som i värsta fall leder till att mäns våld mot kvinnor fortsätter. Diskussionsfrågor: - I FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor definieras våld som varje könsbetingad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer att resultera i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor, innefattade hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande vare sig det sker offentligt eller privat. Diskutera utifrån definitionen var gränsen går för vad som är våld. - Diskutera vilka erfarenheter som kvinnorna i pjäsen berättar om som utifrån definitionen kan betraktas som våld, respektive inte räknas som våld. Utgå t.ex. utifrån följande exempel: Farida: Jag ser en kvinna som föder helt ensam för att under talibanerna är det förbjudet för manliga doktorer att behandla kvinnor och kvinnor får inte bli doktorer. Jag ser hennes ansikte när hon dör framför mina ögon.

5 Inez: Min far tvingade mig att sluta skolan när jag var 16 och gjorde mig till biträde i tryckeriet i hans enmansfirma. Det var mycket begränsande. Jag ville studera på universitetet men mina föräldrar lät mig inte göra det. Mukhtaran: Fyra män drar mig i håret och i armarna och släpar in mig i ett fönsterlöst rum. De kastar mig på ett jordgolv ett stall. [ ] Jag skriker att de ska släppa mig med en man tar fram sitt gevär och de andra trycker ned mig. Mannen [till Farida]: Jag har kontakt med islamsk och pakistansk underrättelsetjänst. Jag har deras stöd, jag är själv från underrättelsetjänsten. Om du inte slutar göra tidningen kommer jag att förstöra ditt kontor. Jag kan göra vad jag vill med dig och din familj. - Uppmana eleverna att komma andra, egna exempel från pjäsen på handlingar som kan räknas som våld, respektive inte räknas som våld. Diskutera även vilka fördelarna respektive nackdelarna med en definition som FN:s kan vara. - Koppla diskussionen om var gränsen går för vad som kan betraktas som våld till elevernas egen vardag. Be eleverna komma på egna exempel eller utgå t.ex. från följande: o En kille tafsar på en sin klasskompis rumpa i korridoren och säger sexig röv o En grupp skolelever kallar en tjej för hora i matsalen och ingen säger något o En kille och en tjej har sex efter att killen tjatat i två timmar, när tjejen upprepande sagt nej har han sagt att hon är tråkig och att han funderar på att göra slut - I ett annat avtal som handlar om jämställdhet FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor fastslås att en ändring av mannens roll liksom av kvinnans roll inom samhället och familjen är nödvändig för att full jämställdhet mellan män och kvinnor skall uppnås. Diskutera vilka förväntningar eleverna upplever att det finns för killar och män respektive tjejer och kvinnor att leva upp till. Vilka kopplingar kan finnas mellan dessa förväntningar och tillgången till makt i samhället? Vad förknippas t.ex. mest med makt/våld/aggressivitet leka krig eller leka med dockor? Fördjupning: Vänd upp och ned på normerna om det normala Det kan vara bra att diskutera hur normer för femininitet och maskulinitet ser ut, men ibland kan det också vara effektfullt att vända upp och ned på normerna och skapa en bild av ett tvärt emot scenario. Eleverna ska utgå från utdragen ur pjäsen som presenteras nedan och i grupper diskutera utifrån följande frågor: - Vad händer i situationen? - Vem gör vad? Vilket kön har de olika personerna i situationen?

6 Situation 1 Kvinna i telefon: Min man min man slår mig han har slagit mig i 26 år. Marina: Var är du? Kvinna i telefon: Jag ligger i sängen. Jag har brutit ryggen. För att han har slagit mig. Marina: Vad har du för adress? Kvinna i telefon: Jag hörde din röst Du lät som någon jag kunde lita på. Marina: Berätta hur man hittar till dig. Så att jag kan skicka hjälp. Kvinna i telefon: Du tjejen, min man är mycket mäktig. Han sitter i ett av regeringsdepartementen. Marina: jag kommer och tar med polsien. Kvinna i telefon: Vet du tjejen, du förstå inte. Om du ringer någon får han reda på det. Marina: Berätta. Kvinna i telefon: Jag kommer vara död innan du hinner fram till mig. Marina: Hon ringer i ungefär en månad. Sedan slutar hon ringa. Hon är en av dem jag inte kunde rädda. Situation 2 Hafsat: Så låt mig berätta för er. En sann berättelse. Om en flicka som heter Zaneb. Hon var bara 15 år gammal när jag träffade henne, när hon rusade in på vårt kontor för första gången. Hon är mager, hon når knappt upp till min axel och hon ser ut att kunna blåsa bort med vinden. Och orden forsar ur henne! Zaneb: Mina föräldrar, de vill att jag ska gifta mig med en gammal man i Saudiearabien. De förlovade mig med honom när jag föddes. Jag har sagt nej!. Jag vill studera på universitetet. Jag gifter mig inte med den där mannen. Hafsat: Du måste, kräver hennes föräldrar. Och de tar henne till Niger där de ska skicka henne vidare till Saudiarabien. Zaneb: Vänta! Vill ni att jag ska träffa min man och se ut så här? Nej, om jag ska åka måste jag vara fin i håret och se vacker ut för hans skull. Hafsat: Föräldrarna lämnar henne hos hårfrisörskan, för ni vet, att göra sådana där minimala flätor om afrikanska kvinnor har. Zaneb: Det tar eveigheter! Och det är då jag flyr! Hafsat: Och hon kommer till oss. Vi ger henne husrum och pengar till skola, och i ett helt år försöker jag tala med hennes föräldrar, för att hjälpa dem att förstå hennes drömmar. Zaneb: De vägrar förstå. De säger att jag skämt ut dem. Situation 3 Farida: Tre hundra kvinnor tänder eld på sig själva i Herat. Mukhtaran: Tre bröder bränner sin sägerska levande för att de hävdar att hon var otrogen. [ ] Mukhtaran: Man skär av näsan på en tonårsflicka som straff för att hon gått hand i hand med en pojke från en grannsläkt. Farida: Mannen häller syra på hennes ansikte, på sidan av nacken. Och han tar ifrån henne barnen. Sen säger familjen, Vi vill inte ha henne. Hon är inte en av de våra.

7 Marina: Kvinnan skyddar bebin med sin kropp men hennes man fortsätter att slå henne. Hon ber om skilsmässa men han säger att hon måste förlåta honom, annars Dödar jag dig och säger till alla att du rymde med en annan man. Och de kommer att tro mig. Farida: Barn som bara en sex år gamla gifts bort. Hon kommer att föda många barn utan en barnmorska. Om hon får stryk har hon inget val. Hon kommer att vara samma familjs hustru för alltid. Du lämnar huset när du är död. I nästa steg ska eleverna byta kön på personerna i situationen, samt namnge de nya karaktärerna. De ska sedan skriva om texten med de nya personerna. Läs upp de nya texterna, samt diskutera i helgrupp utifrån följande frågeställningar: - Vad hände med situationerna när ni bytte kön? Blev de nya situationerna realistiska? - Vad händer om man gör tvärtom från hur normer för tjejer och killar är i det egna livet? Kan det leda till fördelar respektive nackdelar? Be eleverna komma med konkreta exempel från deras egna liv. Gå vidare: Egalias Döttrar Gerd Branterberg har skrivit romanen Egalias Döttrar, som handlar om pojken Petronius som växer upp i landet Egalia. I Egalia råder en stark kvinnonorm där kvinnorna är dem som går till jobbet på morgonen medan männen stannar hemma och oroar sig över barn och hem. Romanen handlar om hur Petronius bryter sig loss från de förtryckande kvinnonormerna, går med i en maskulinitetsrörelse och är fast beslutsam om att förändra samhället så att alla oavsett kön ska ha samma rättigheter och möjligheter. Boken är lättläst och visar både genom berättelsen och genom språkliga formuleringar på hur maskulina normer är så etablerade i vårt medvetande att vi ofta inte ens märker dem.

8 Tema två: Offer eller motståndskämpar? Det är början av mitt liv som är orsaken till att jag är som jag är, säger Annabella. Förmodligen skulle även de andra kvinnorna i pjäsen hålla med, det är deras erfarenheter av inhumant liv som format dem som personer, som är orsaken till att de är som de är. Men hur är de egentligen? Kvinnliga offer för årtusenden av maskulina traditioner och könsförtryck? Eller individer som till varje pris vägrar tystas i sin kamp för förändring? Vad vi hör kvinnorna berätta om är beroende av hur vi väljer att förstå deras vittnesmål, vilket i sin tur präglas av vår syn på oss själva och vår omvärld. I Sverige är vi experter på att omnämna oss själva som världens mest jämställda och toleranta folk. När vi pratar om ojämställdhet och förtryck vänder vi följaktligen gärna blicken åt något annat håll, och tänker att de är dem där borta som har det tufft medan vi här hemma är fria från allt sånt. Med en sådan utgångspunkt är det lätt att lyssna till kvinnornas vittnesmål om brutalt förtryck, men missa deras kamplystna vägran att tiga. Istället för att betrakta kvinnorna som framåtsträvande och som några som vi kan se upp till, riskerar vi på så vis att fastna i en missvisande bild som bekräftar vår egen position på bekostnad av en förminskning av det och dem vi tillskriver det Andra. Om vi istället vänder på blicken, och utmanar våra föreställningar, kan vi inte bara få en mer nyanserad förståelse av kvinnornas berättelse utan också mer kunskap om oss själva och våra föreställningar. Diskussionsfrågor - Hur tänker eleverna kring kvinnorna när de hör deras berättelser? Som offer eller som motståndskämpar? Utgå t.ex. från följande exempel: Sochua, som på sina föräldrars initiativ levt ett liv i exil från sitt land Kambodja men som efter 18 år återvänder för att kämpa mot barntrafficking, berättar om de barn hon träffar och deras skam: På hela tiden säger hon nästan ingenting. Hon är bara en liten unge ett vackert barn, det där leendet och allt. Men hon är förlorad. Man kan se det. Bara genom att se på henne vet man att hon är själslös. Det är en sorts tomhet, depression. När man frågar om det där ögonblicket, det smärtsamma ögonblick då hon blev penetrerad, tvingad upprepar hon bara: Jag förlorade min själ. Han tog min själ. Senare svarar Sochua på frågan om hur hon efter 25 års kamp orkar fortsätta: Jag ser en kvinna varje dag, vare sig hon serverar öl i en ölhall, eller sexarbetare eller arbetare i klädfabrikerna. De är mina systrar, mina vänner, mina lärare. [ ] Då säger jag att man måste fortsätta till dess att människor som inte har någon röst har fått det. Mukhtaran berättar om hennes tillstånd efter gruppvåldtäkten då fyra män från den rivaliserande Mastoiklanen i hennes by förgrep sig på henne: Dag och natt, så är det, dag och natt lever varje flicka i skräck för vad som hände mig. När vi fyllt åtta vet vi redan att en man kan ta oss när han vill, ta med oss till något mörkt hörn och tryck ned oss bryta sig in i våra kroppar förstöra vår barndom och vår framtid. [ ] Det är som en gam som flyger precis ovanför våra huvuden medan vi går och leker. [ ]

9 Under de följande dagarna låser jag in mig i mitt rum. Min mamma kommer med mat men ingen talar om vad som hänt och jag talar inte med någon. I mitt land talar inte kvinnor med andra om sådana förnedrande händelser. [ ] Folk kommer att spotta på mig, på mina föräldrar och systrar jag kan bespara dem det eländet genom att ta livet av mig Senare, när Mukhtaran fått veta att våldtäkten var beordrad av klanrådet och att deras imam har fördömt beordringen, väcks en annan sida hos henne: En idé trycker undan de andra. Jag kanske kan hjälpa kvinnorna i mitt land. [ ] denna Mukhtaran var inte samma som knäböjt inför Mastoiklanen. Nu är jag redo att göra vad Imamen säger. Vad som än händer mig, ska jag tala. - Uppmana eleverna att fundera på andra konkreta exempel från pjäsen där kvinnornas berättelser kan förstås som offerskap respektive motståndskamp. Diskutera också om det är en uppdelning som är möjlig att göra kan kvinnorna förstås som antingen det ena eller det andra? Hur tror eleverna att kvinnorna betraktar sig själva? Fördjupning: Hur ser det ut i nyhetsrapporteringen? Eleverna ska samla in exempel från nyhetsrapporteringen i dagstidningar eller på nätet och fundera på hur kvinnor beskrivs och gestaltas, både i text och i bild. Uppmana dem att sammanställa sitt resultat och göra en analys av vilka mönster som går att finna i hur kvinnor beskrivs och gestaltas, samt att jämföra med hur det ser ut när män beskrivs och gestaltas. Uppmana dem också att tänka på skillnader och likheter i beskrivningen beroende på om det är Väst/Nord eller Öst/Syd som det rapporteras om. Återknyt i helgrupp och diskutera resultaten utifrån följande frågor: - Hur beskrevs och gestaltades kvinnor? Gick det att fina mönster? - Fanns det skillnader i rapporteringen beroende på om det rörde Väst/Nord och Öst/Syd? - Hur såg det ut när män beskrevs och gestaltades? Var det någon skillnad i jämförelse med hur kvinnor beskrevs? - Spelar det någon roll att rapporteringen ser ut som den gör? Vad kan det få för konsekvenser, för hur vi ser på oss själva och på andra? För samhället i stort? Gå vidare: Pushing the Limits Organisationen Kvinna till Kvinna har skapat en utställning som handlar om unga tjejers arbete för förändring i konfliktområden. Utställningen har turnerat runtom i landet och går också att besöka virtuellt på Kvinna till Kvinna har också tagit fram en rapport med samma titel som utställningen, där de konstaterar att bilder av kvinnor ofta används för att illustrera krigsoffer eller fattigdom och att de strategier för förändring som diskuteras tenderar att fokusera på män. I rapporten har organisationen försökt vända på perspektiven, och se kvinnor och deras styrka samt förmågan att agera som grunden för förändring.

10 Tema tre: Agera Ta bara bara ett litet steg framåt. Det första steget är alltid det största! Så säger Inez när hon uppmanar till att tala för förändring. Vilket steg är då det första? Och vilka steg kan vi själva ta? Det är lätt att känna hopplöshet när man tittar på en pjäs som Seven eller när man diskuterar maktstrukturernas och förtryckens många uttryck och konsekvenser. Men det är viktigt att komma ihåg att ingenting uppstår av sig självt, och att vi inte är maktlösa utan har möjlighet att påverka. Som Inez och alla de andra kvinnorna visar på går det att förändra orättvisor och förtryck. Flickor måste lära sig hur de ska skriva sitt namn med en penna, istället för med tummen. De måste lära sig att läsa, att skriva, att känna till sina rättigheter som medborgare, utropar Mukhtaran. Sen startar hon skola efter skola och ser till att både flickor och pojkar får kunskap. När jag var barn, lovade jag mig själv Jag ska dra min mor, min bror och mig själv upp ur fattigdomen och lämna detta lilla mörka rum. Sen ska jag dra upp Los Pueblos de män och kvinnor som sliter för ingenting. Jag säger att de inte får vara kvar i tystnaden!, utbrister Anabella. Efter sitt löfte till sig själv som liten flicka gjorde hon just det. Kvinnorna i Seven representerar en existens mot alla odds, ett agerande för förändring trots att omgivningen gjort allt den kunnat för att förhindra det. Eller som Farida säger när hon citerar ett ordspråk på farsi: Det spelar ingen roll hur högt berget är, det måste finnas en väg så att man kan nå toppen. I strävan efter en värld och ett samhälle där mänskliga rättigheter respekteras för alla är en bra början att vända den granskande blicken mot sig själv. Vilka normer finns i min egen vardag, och hur kan mitt agerande leda till ett upprätthållande eller ifrågasättande av maktstrukturer och förtryck? Att inte alltid anpassa sig till det förväntade, att våga göra tvärtom, och att ibland kanske till och med våga aktivt ifrågasätta varför killar förväntas hävda sig genom våld eller aggressivitet, är viktiga steg på vägen. Eller för att använda Inez ord: Man måste se sig om och se vem som inte är närvarande, vems röst som saknas. Och använda sin makt till att ändra på det! Diskussionsfrågor - Vilka förväntningar tror du att omgivningen har på dig? Vilka förväntningar tror du att du har på folk i din omgivning? - Vems ansvar tycker du att det är att utmana och ifrågasätta normer, maktstrukturer och förtryck? - Vilka steg skulle du själv kunna ta för att utmana och ifrågasätta normer, maktstrukturer och förtryck?

11 Fördjupning: Normer i skolan? Dela in eleverna i grupper be varje grupp lista minst fem exempel på hur normer, maktstrukturer och förtryck tar sig uttryck i den egna skolan och i det egna klassrummet. Det kan vara exempel på konkreta förväntningar om hur man ska vara som kille eller tjej, det kan vara verbala uttryck eller andra agerande som kommer till uttryck när någon inte lever upp till förväntningarna, det kan vara vem som får ta plats på vilkas villkor i klassrummet, på gympan eller på rasterna osv. Låt sedan grupperna redovisa sina listor och sammanställ dem på tavlan. Diskutera sedan i helgrupp och enas om cirka fem punkter som klassen vill förändra. Genomför därefter en brainstorming där alla förslag på åtgärder är bra nog och där allt är möjligt, oavsett om det skulle vara realistiskt i praktiken. Avsluta med att diskutera utifrån följande frågeställningar: - Hur skulle vi praktiskt och realistiskt kunna gå vidare med förslagen var och en för sig respektive gemensamt? - Finns det något som vi skulle kunna börja med redan imorgon? - Vilka förslag är genomförbara med några veckors planering? - Finns det förslag som vi skulle kunna sätta upp som en målsättning för nästa år? Gå vidare: Det finns en rad olika material med information och övningar som olika människorätts- och frivilligorganisationer tagit fram, där förmågan att agera och strategier för förändring står i fokus. I Amnestys material Sneställt Vad har det med dig att göra kan du t.ex. lära dig mer om kön, makt och våld och hur du som pedagog eller elev kan göra för att förändra det du tycker är fel. I Stiftelsen Friends material I normens öga presenteras övningar och strategier för att utmana normer i den egna skolmiljön. Även RFSL Ungdom har tagit fram ett användbart material som heter Bryt! där den sista delen fokuserar på vad du själv kan göra.

12 Referenser Amnesty International, Sneställt Vad har det med dig att göra. Om kön, makt och våld. Stockholm: Amnesty International Brade, Lovise, Engström, Carolina, Sörensdotter, Renita, Wiktorsson, Pär, I normens öga. Metoder för en normbrytande undervisning. Stockholm: Stiftelsen Friends Brantenberg, Gerd, Egalias döttrar. Stockholm: Pocky. RFSL Ungdom & Forum för levande historia, Bryt! ett metodmaterial om normer i allmänhet och heteronormen i synnerhet. Stockholm: RFSL Ungdom Länkar Kvinna till Kvinna Pushing the limits Vital Voices