Formulera och utvärdera mål
|
|
- Ulrika Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Några tänkbara mål för denna bok Efter en hastig genomläsning av denna bok anar du. vad deltagande målstyrning innebär vilka funktioner mål och utvärdering har i barnomsorg och skola skillnaden mellan mål och icke-mål (aktiviteter, regler osv.) skillnaden mellan mål att sträva mot och mål att uppnå hur mål kan göras tydliga hur mål kan utvärderas i barnomsorg och skola Efter en noggrann genomläsning av denna bok förstår du: vad deltagande målstyrning innebär vilka funktioner mål och utvärdering har i barnomsorg och skola vad som skiljer ett mål från icke-mål (aktiviteter, regler osv.) skillnaden mellan mål att sträva mot och mål att uppnå hur mål kan göras tydliga hur mål kan utvärderas i barnomsorg och skola Efter att ha gjort övningarna i denna bok kan du: skilja på mål och icke-mål (aktiviteter, regler osv.) skilja på mål att sträva mot och mål att uppnå formulera tydliga mål och målkriterier utvärdera mål Efter en kritisk genomläsning av denna bok förstår du: vikten av att använda dina nya insikter med eftertanke och klokhet. Efter att ha diskuterat denna bok med kollegorna: inser ni vilken nytta ni kommer att ha i ert arbete av att kunna formulera och utvärdera mål med hjälp av den teknik som behandlas i denna bok. har ni starka argument för att kräva fortbildning i ämnet Om författarna Jan-Anders Hedenquist (jan.hed@oden.se) och Jan Håkansson ( @ telia com) har båda under de senaste 10 åren arbetat särskilt med dessa frågor, bland annat på Skolverket. De har också lett hundratals kurser och konferenser i ämnet i olika delar av landet. De har dessutom lång erfarenhet som lärare, utbildare, forskare och konsulter. Om du vill ha kontakt med någon av dem t.ex. för medverkan i olika utbildningssammanhang använd någon av e-postadresserna ovan. Exempel på program och material för utbildningar i dessa frågor finns bland annat på Jan-Anders hemsida: (klicka på KURSER!) Boken kan beställas från Jan Håkansson på hans e-postadress ovan eller på mobiltelefon Formulera och utvärdera mål Uppdaterad och utvidgad version Jan-Anders Hedenquist Jan Håkansson ISBN
2 TACK! Jan-Anders Hedenquist och Jan Håkansson Boken får ej kopieras, helt eller delvis, utan författarnas tillstånd. Tryck: Kristianstads boktryckeri AB :a upplagan, 1:a tryckningen Omslag och illustrationer: Lena HåQanZon Formgivning: Inga Leo Korrektur: Ylva Hedenquist För beställning ring: (mobil) eller mail ISBN XXXXXXXXXX Under de första utbildningarna i ämnet vi genomförde under åren bidrog BUN-personal, rektorer, lärare och förskollärare med många goda exempel och synpunkter. Vi vill särskilt tacka skolpersonal från Kalmar, Växjö och nordvästra Skånes sju kommuner Klippan, Perstorp, Båstad, Ängelholm, Örkelljunga, Åstorp och Höganäs för många fina bidrag och exempel. Ett särskilt tack vill vi här också rikta till Sonny Bjarkå och Christer Fredriksson, tidigare vid Skolverket i Växjö, Bertil Centergård, Klippans kommun, Britt-Mari Idensjö, Bengt Rohdin och Bengt- Göran Elmeroth i Kalmar kommun samt Gudrun Henriksson- Wikerstål och Gunilla Herrlin i Växjö kommun. Idén att skriva en bok i ämnet tillkom just i samtal med dessa personer. Utan ert stöd och uppmuntran skulle denna bok antagligen aldrig blivit skriven. Till sist vill vi också framföra ett varmt tack till Anna och Bosse Andrén i Hylte respektive Halmstad, till Gunilla Herrlin och Jörgen Nilsson i Växjö som alla lämnat värdefulla synpunkter på innehållet i denna nya upplaga. Jan och Jan
3 INNEHÅLL SIDA FÖRORD 6 1 VARFÖR FORMULERA OCH UTVÄRDERA MÅL? 11 2 HUR FORMULERA TYDLIGA MÅL? Olika målbegrepp Allt är inte mål Varför måste målen vara tydliga? Hur göra uppnåendemålen tydliga? Hur förtydliga strävansmålen? Varför ägna tid åt målförtydliganden? Mer om målkriterier Hur tydliga bör målen vara? Krav på målens innehåll Vanliga fel i målformuleringar 41 3 HUR UTVÄRDERA MÅL? Varför utvärdera målen? Vad innebär det att utvärdera skolverksamhet? Liknande aktiviteter som inte är utvärdering? Hur kan en utvärdering läggas upp? Hur kan data samlas in? Hur kan data bearbetas? Vad är syftet med IUP? Vad ska IUP innehålla? Hur kan en IUP se ut? SKRIFTLIGA KVALITETSREDOVISNINGAR Inledning Vilka krav ställs på kvalitetsredovisningar? Övergripande principer Planering av kvalitetsredovisningens VAD och HUR Kvalitetsredovisning utifrån olika läroplaner Hur kan en kvalitetsredovisning struktureras? ÖVNINGAR Inledning Skilj på mål och icke-mål! Formulera uppnåendemål! Välj datainsamlingsmetod! 139 BILAGOR B1 Utdrag ur Lpo-94 ss B2 Utdrag ur Lpfö-98 ss MÅL OCH UTVÄRDERING I FÖRSKOLAN Inledning Mål i förskolan Utvärdering i förskolan INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANER(IUP) Inledning Vad innebär kravet på IUP? IUP och åtgärdsprogram 109 4
4 FÖRORD I många skol- och arbetsplaner har vi också funnit: Detta är en handbok i konsten att formulera och utvärdera mål. Den är skriven för alla er som arbetar med dessa frågor: politiker och tjänstemän i den kommunala förvaltningen, skolledare och personal i grundskolor, särskolor, förskolor, fritidshem, gymnasieskolor och vuxenutbildning. Det finns flera skäl till varför vi velat skriva denna bok. En bärande princip i det svenska skolsystemet är deltagande målstyrning. Den innebär att alla nivåer från riksdag till den enskilda enheten förväntas kunna formulera tydliga mål för sin verksamhet bland annat i: att mål ofta blandas ihop med annat som inte är mål t.ex. regler, aktiviteter, åtgärder, fromma förhoppningar eller självklara konstateranden. att de mål som finns ofta är så allmänt och otydligt formulerade att de knappast går att använda för det de var avsedda dvs. för att styra, utvärdera och utveckla skolverksamheten. Med denna handbok vill vi därför ge: skol- och arbetsplaner åtgärdsprogram individuella utvecklingsplaner skriftliga kvalitetsredovisningar rektorer, lärare, fritidspedagoger och förskollärare stöd och hjälp i arbetet med att formulera och utvärdera mål. lärarutbildare stöd och material, när nya lärare ska skolas in i ett system som faktiskt kräver att man kan formulera och utvärdera mål. personal på skolförvaltningar stöd och underlag för att själva kunna arrangera kompetensutveckling i dessa frågor. Vi som har skrivit denna bok har under de senaste decenniet haft många kurser och konferenser i konsten att formulera och utvärdera mål för politiker, skolledare och personal runt om i landet. Vi har då kunnat konstatera att alla dessa kategorier både behöver och önskar hjälp med att formulera, förtydliga och utvärdera mål. Boken tillhandahåller en teknik för hur detta arbete kan bedrivas och förenklas. TEORIDELEN (avsnitt 1 3) förklarar vad deltagande målstyrning är, reder ut olika målbegrepp samt visar hur mål kan formuleras, förtydligas och utvärderas. 6 7
5 Avsnitten 4, 5 och 6 är nya, dvs. fanns inte med i tidigare upplagor av boken. Dessa avsnitt kan tyckas ligga lite vid sidan om bokens huvudtema men de har tillkommit utifrån upprepade önskemål från många läsare. Dessa avsnitt behandlar speciella områden inom vilka mål och utvärdering spelar en särskilt viktig roll inom förskolan (avsnitt 4), i individuella utvecklingsplaner (avsnitt 5) samt i skriftliga kvalitetsredovisningar (avsnitt 6). I bokens avslutande avsnitt (7) finns ÖVNINGAR med kommentarer. BILAGORNA består av utdrag ur Lpo-94 och Lpfö-98 målen. Tydliga mål och genomtänkta utvärderingar löser inte alla skolans problem. Därtill är verksamheten för komplex. Men om målen är tydliga blir utvärderingarna både lättare att göra och tar mindre tid. Vår övertygelse är nämligen att ju mer tid man ägnar åt att göra målen tydliga, desto mindre tid behöver man lägga ned på utvärdering ( Jan & Jans lag ). FÖRORD TILL 2:A UPPLAGAN Texten i den 1:a upplagan från 2001 utgör fortfarande kärnan i boken, även om den grundligt omarbetats och utvidgats, inte minst mot bakgrund av de nya lagar och förordningar som under de senaste åren sett dagens ljus. Det är dock vår förhoppning att boken trots dessa ändringar och utvidgningar fortfarande skall vara lika lättillgänglig och läsvärd som tidigare. Under har den nuvarande regeringen aviserat och också genomfört vissa förändringar av det svenska skolsystemet tydligare och färre mål, mål redan i år 3, betyg i tidigare årskurser osv. Enligt vår bedömning kommer dessa förändringar inte att minska behovet av denna bok, snarare tvärtom. Tydliga mål och ett systematiskt utvärderingsarbete kommer också i framtiden att bli viktiga hörnstenar i det svenska skolsystemet. Då får man också mer tid över till andra viktiga frågor. Kapstaden och Älmhult i april 2008 Jan-Anders Hedenquist Jan Håkansson 8 9
6 1 VARFÖR FORMULERA OCH UTVÄRDERA MÅL? I utvecklingen av det svenska skolsystemet har under de senaste decennierna målformulering och utvärdering blivit allt viktigare. Det är knappast överraskande. Målen handlar ju om vad vi vill att våra barn och ungdomar skall lära sig under den tid de vistas i förskolor, skolor och fritidshem (KUNSKAPS- OCH VÄRDEGRUNDSMÅLEN) samt om den utveckling av själva verksamheten som behövs för att nå målen (VERKSAMHETSMÅLEN). Det nuvarande svenska skolsystemet bygger på principen om deltagande målstyrning. Därmed menas att de nationella målen avsiktligen är så öppet formulerade att det krävs lokala tolkningar och förtydliganden för att målen skall kunna gå att använda till det de egentligen är till för att styra, utvärdera, utveckla och informera om verksamheten. Alla nivåer i det svenska skolsystemet förväntas delta i detta arbete genom att tolka, förtydliga och konkretisera de nationellla målen inom sina respektive områden - politiker och förvaltningspersonal i den kommunala skolplaneringen, förskolans, skolans och fritidshemmens personal i sin planering samt lärare och elever i undervisningen
7 På Skolverkets hemsida ( Så styrs skolan, okt 2006) beskrivs den deltagande målstyrningen på följande sätt: Det lokala frirummet Lärare och elever tolkar målen, tar ställning till vilket stoff som skall väljas ut för att konkretisera innehållet, tar ställning till hur man vill arbeta och hur man vill organisera undervisningen. Det innebär att även eleverna behöver läsa och förstå de krav som kursplanerna innehåller och att lärarna behöver stödja och hjälpa eleverna i detta arbete, så att innehållet blir begripligt ( ). Deltagande målstyrning Det lokala friutrymmet ger möjlighet till deltagande målstyrning. Den deltagande målstyrningen förverkligas genom samtal, i bedömningar och i urval som görs i skolan och i klassrummet och som resulterar i en lokal tolkning av målen. Målen blir färdiga först när lärare och elever har tagit ställning till vilket stoff och vilka metoder som främjar lärandet. Att målformulering och utvärdering under senare år kommit att få en allt större betydelse för den lokala skolutvecklingen hänger naturligtvis samman med de förändringar som det svenska skolsystemet genomgått under 1990-talet. Decentraliseringen och kommunaliseringen av den svenska skolan har bland annat medfört att tidigare statliga föreskrifter och anvisningar för hur målen skulle nås successivt har ersatts av en allt tydligare betoning av vilka mål som skall nås. Genom dessa förändringar har personalens förmåga att formulera, tydliggöra och utvärdera mål blivit en avgörande förutsättning för att skolsystemet skall kunna fungera som tänkt. Målens förmåga att styra och utveckla verksamheten är nämligen helt beroende av det sätt på vilket de formuleras. Det säger sig självt att om målen är tydliga 1 och konkreta har de en helt annan genomslagskraft i verksamheten än om de är otydliga och abstrakta (jfr talesätten: Om man inte vet vart man ska, hur vet man då när man är framme eller Om du inte vet vart du ska, är risken stor att du hamnar någon annanstans ). De pedagogiska fördelarna med ingående måldiskussioner är också uppenbara. Sådana diskussioner kan skapa motivation och arbetsglädje. Verksamheten kan delas upp i mindre etapper och delmålen blir synliga och gripbara för alla inblandade, inte minst för eleverna (som enligt många vittnesbörd tillbringar en stor del av sin skoltid med att försöka gissa sig till vilka målen är dvs. vad de egentligen förväntas lära sig). Tydliga mål innebär också att man kan välja olika åtgärder och metoder, eftersom det som bekant krävs olika metoder och åtgärder för att nå olika mål. Med tydliga avses här i första hand ENTYDIGA, dvs. att de av alla berörda parterpolitiker, skolledare, personal, elever, föräldrar osv. uppfattas på samma sätt
8 I ett mål- och resultatstyrt system däremot får målformulering och utvärdering en annan och mera betydelsefull funktion: fokus förskjuts från hur målen skall nås till vilka mål som är viktiga att nå och hur dessa mål skall tolkas och förtydligas. Utvärderingens roll i ett sådant system blir då i första hand att bedöma i vilken utsträckning målen har nåtts och om målen inte har nåtts i önskad utsträckning vilka nya åtgärder som krävs för att öka måluppfyllelsen. Målarbetet i skola, förskola och fritidshem fungerar emellertid inte alltid som det var tänkt. Därom vittnar åtskilliga undersökningar, utvärderingar och rapporter som Skolverket publicerat under de senaste åren. - Vill du vara snäll och tala om för mig hur jag ska gå för att komma härifrån! - Det beror mycket på vart du ska, svarade katten. - Det betyder inte så mycket vart, sade Alice. - Då kvittar det vilket håll du går, sade katten (Ur Lewis Carroll, Alice i Underlandet) Som framgår av bildtexten ovan är det svårt att välja väg om man inte säkert vet vilket målet är. Målformulering och utvärdering har en annan och betydligt viktigare funktion i dagens mål- och resultatstyrda skolsystem än de hade i det tidigare mer regelstyrda systemet. I ett mål- och regelstyrt system är grundtanken att bara man följer reglerna, så når man automatiskt målen. I ett sådant system räcker det med att man kontrollerar regelefterlevnaden för att se om målen är nådda (jämför t.ex. hur trafikreglerna kontrolleras!). I augusti 1999 skrev Skolverket i sin rapport till regeringen : ( ) Av de genom tillsyn granskade kommunerna 1998 fick drygt hälften av kommunerna kritik vad gäller uppföljning och utvärdering på kommunal nivå. I ytterligare några fall konstaterades brister. Motsvarande bild för 1999 är hittills ungefär densamma. Det huvudsakliga skälet till kritik är brister i den kommunala utvärderingen av skolan. I några kommuner uppger man att det genomförs utvärderingar, men att de inte dokumenteras. Det förekommer också att utvärderingar har genomförts, men att dessa inte är kopplade till de mål som ställts upp i skolplanen (våra kursiveringar/författarna). ( ) Om kommunen har problem med målformulering, målprioritering eller med att tydliggöra ansvarsfördelningen och tolka sitt uppdrag, finns det inte förutsättningar för att genomföra utvärdering, och inte heller uppföljning på ett sätt som rimmar med statens krav. Den långsamma kvalitetsutvecklingen kanske har mer att göra med sådant än med att utvärdering och uppföljning är svårt i sig (våra kursiveringar/författarna)
9 Liknande kritik och synpunkter framkom året därpå i rapporten Barnomsorg och skola Skolverkets lägesbedömning : Fortfarande har kommuner och skolor svårigheter att finna former för att följa upp och utvärdera sin verksamhet. Uppföljningarna begränsas ofta till enklare resultatredovisningar, uttryckta i provresultat eller betyg. Vidare förekommer trivselenkäter, attitydmätningar eller beskrivningar av hur brukarna uppfattar verksamheten, ofta då i termer nöjda/mindre nöjda. Redovisningar av skolors resultat i vidare bemärkelse eller skolors förmåga att skapa goda lärmiljöer är däremot sällsynta. Få är de lokala utvärderingar som t.ex. beskriver hur rektor klarar sitt pedagogiska ledarskap. Denna brist på lokal uppföljning och utvärdering är allvarlig för ansvariga skolpolitiker genom att de tvingas fatta beslut om t.ex. prioriteringar och resursfördelning utan att ha relevanta underlag (vår kursivering). Alexandersson, M. (red) (1999). Styrning på villovägar. Lund: Studentlitteratur. Skolverket, (1997). Ansvaret för skolan en kommunal utmaning. Stockholm: Liber. Skolverket (1999). Att utvärdera skolan. Stockholm: Liber. Skolverket (2000). Barnomsorg och skola Skolverkets lägesbedömning. Otydliga mål och brist på dokumentation och systematik i utvärderingsarbetet är också en ständigt återkommande kritik i många av de senaste årens inspektionsrapporter. Även om kritiken inte längre är lika stark som den var i slutet av 90-talet. Utan tydliga mål saknar verksamheten önskvärd styrning. Vaga och oprecisa mål ger också vaga och oprecisa insatser. Väl formulerade mål måste alltså vara entydiga och precisa. Dessutom bör de vara realistiska (dvs. möjliga att uppnå), avgränsade vad gäller tid och resurser samt helst också attraktiva för dem som skall arbeta med att nå dem. Förmågan att formulera och utvärdera sådana mål tränas paradoxalt nog inte aktivt i skolledar- och lärarutbildning. Den här boken vill försöka råda bot på detta sakernas tillstånd. Den är alltså tänkt som ett bidrag till utvecklingen av ett skolsystem vars grundprinciper vi tror på
Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006
Kommittédirektiv Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19 Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall se över
Läs mer1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merGranskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan
Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merStödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?
Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs merStrategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor
Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor Å, Nangilima! Ja, Jonatan, ja, jag ser ljuset! Jag ser ljuset! Astrid Lindgren, Bröderna Lejonhjärta 2 Förord Vändningen
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merLärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande
KaPitel 3 Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande Det är svårt att i den vetenskapliga litteraturen hitta stöd för att individuella kompetensutvecklingsinsatser i form av några föreläsningar
Läs merVi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt
Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt Utvärdering av nationella proven i år 5 genomförda under året 2006. Helene Jonsson Katrina Larsson 070904 Kort inledning På uppdrag av barn- och ungdomsutskottet
Läs mer- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.
Systematiskt kvalitetsarbete i en reformerad skola Några perspektiv på: - Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner. - Sambandet mellan det lokala kvalitetsarbetet
Läs merResultat av elev- och föräldraenkät 2014
Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merInför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan sker på samma sätt som för intresseanmälan, d.v.s. via Internet. www.skolutveckling.se efter 1:a oktober med stor sannolikhet www.skolverket.se
Läs merSkolplan 2008-2010 Trelleborgs kommun
Skolplan 2008-2010 Trelleborgs kommun Skolplanen har antagits av kommunfullmäktige 2008-02-25 på förslag av skolnämnden 2007-12-11. Utgiven av: Skolförvaltningen i Trelleborg Foto: Ingrid Wall, Susanne
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Borlänge kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Borlänge kommun Tillsyn i Borlänge kommun har genomfört tillsyn av Borlänge kommun under Hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade ansvarstagandet
Läs merBeslut för grundskola
Banerportsskolan AB Org.nr. 556606-4001 Beslut för grundskola efter tillsyn i Ban&portsskolan belägen i Stockholms kommun 2 (9) Tillsyn i BarArportsskolan har genomfört tillsyn av Banerportsskolan AB (org.
Läs merKvalitetsredovisning 2010
Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående
Läs merDen här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.
Vad är en kvalitetsredovisning? Enligt lag ska Lycksele kommun varje år göra en kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem. Där ska vi skriva om vi har nått målen för undervisningen. Om något
Läs merFöräldraalliansen i Stockholms Stad, FiSS, lämnar härmed sitt svar på Förslag till skolplan Dnr: 322-858/2008
KF/KS kansli, Stadshuset, 105 35 STOCKHOLM Vällingby 2008-04-24, FiSS, lämnar härmed sitt svar på Förslag till skolplan Dnr: 322-858/2008 Ärendets beredning Medlemmar har via hemsidan erbjudits att lämna
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2005 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690 95 50, e-post: skolverket@fritzes.se
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merBarn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem
Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Samrealskolan åk F-6 inklusive fritidshem Onsdag 14 november 2012 Ansvarig för internkontrollen Jan Gayen 1 Innehåll Bakgrund... 2 Fakta om Samrealskolan åk
Läs merLokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem
Lokal arbetsplan läsåret 2015/16 Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Skäggebergsvägen 13 0565-160
Läs merInnehållet i svenskämnet
LÄRARUTBILDNINGEN Examensarbete, 10 poäng Den individuella utvecklingsplanen Innehållet i svenskämnet Ansvarig institution: Humaniora Handledare: Per Stille GOX-kod:149 År och termin: 2007 Maria Borgebrand
Läs merTRYGGHETSARBETET 2 : 1 TRYGGHETSARBETET
2 : 1 Alla förskolor och skolor har ett uppdrag att skapa en god arbetsmiljö för barnen och eleverna, då det gagnar deras välbefinnande under den tid de finns i förskola och skola. Förskolan och skolan
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merÅrlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015
2015-02-04 Årlig rapport nummer 2 för deltagande kommuner i Höstomgången 2012 av SKL Matematik PISA 2015 Avser tiden: 20131101-20150301 Kommun: Tomelilla 1. Sammanfattning Arbetet med att förbättra matematikundervisningen
Läs merUtbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6
Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Bergetskolan (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att undervisningen i olika ämnesområden samordnas så
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merFörslag till yttrande med anledning av föreläggande efter framställning om ingripande enligt 6 kap. 6 a arbetsmiljölagen
Sidan 1 av 8 FÖRVALTNINGEN FÖR UTBILDNING, KOST, KULTUR o FRITID 2013-11-17 Er referens: ISM 2013/10254 Vår referens: Eva Albihn Direkttel: 040-641 13 06 Direktfax: E-postadress: eva.albihn@lomma.se Diarienr:
Läs merÄr du osäker på hur det ser ut i skolan idag? Lugn, det finns ett lätt sätt att få svar. Vi kallar det SIRIS.
SIRIS, Skolverkets Internetbaserade Resultat- och kvalitetsinformations System, är en informationstjänst där vi har samlat uppgifter om skolors kvalitet och resultat. -1- Är du osäker på hur det ser ut
Läs merINFORMATION. Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på
INFORMATION Lärplattform för bättre skolresultat och kommunikation på Inledning/Bakgrund Inledningsvis 5 huvudargument för att ni ska välja InfoMentor som leverantör. Vår Lärplattform är den på marknaden
Läs merSkönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.
Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-02-28 Ikasus AB susarme.siden@frosunda.se Rektorn vid Ikasus friskola birgitta.krantz@frosunda.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i Ikasus friskola i Vallentuna
Läs merÅtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847)
Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr 43-2011- 4847) Undervisning och lärande 1. Se till att lärarna samverkar med varandra i arbetet
Läs merAtt bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Läs merMunkfors kommun Skolplan 2005 2007
Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna
Läs merNordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN FÖR
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR Högsby kommuns förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grund och gymnasieskola samt kommunal vuxenutbildning. NY LAG Från 2006-04-01 gäller lagen om förbud mot diskriminering och annan
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merKostnad och kvalitet i förskolan Revisionsrapport
Revisionsrapport KPMG Antal sidor: 8 Antal bilagor: 5 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Uppdrag 2 1.2 Bakgrund 2 1.3 Revisionsmål 2 1.4 Genomförande 3 2. Resultat av granskningen 3 2.1 i Grästorps kommun
Läs merBeslut för gymnasieskola
Täby Enskilda Gymnasium AB Org.nr. 556568-0112 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i Täby Enskilda gymnasium belägen i Täby kommun 2 (6) Tillsyn i Täby Enskilda gymnasium har genomfört tillsyn av Täby
Läs merBeslut. Melleruds kommunn. 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423. 4644 80 Mellerud. Komm
Beslut Melleruds kommun 4644 80 Mellerud kommunen@mellerud.se 2011-01-20 Dnr 43-2010:4423 Komm munbeslut efter tillsyn av Melleruds kommunn Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besök: Kungsgatan
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merOderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16
Perstorps kommun Revideras Okt 2015 Barn och utbildningsnämnden OD F-6 Oderljunga skolas likabehandlingsplan Läsåret 15/16 att främja barns och elevers rättigheter och att förebygga och förhindra diskriminering,
Läs merÅtgärdsprogram och lärares synsätt
SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Åtgärdsprogram och lärares synsätt En kartläggning av problem och möjligheter i arbetet med att upprätta åtgärdsprogram i en högstadieskola
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram
Dnr 44-2014:8241 Norrtelje teknikgymnasium AB Org.nr. 556791-6761 Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter bastillsyn i Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium belägen i Norrtälje
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2015:3983 Nya Tidens Montessoriskola I Täby Aktiebolag Org.nr. 556591-7993 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nya Tidens Montessorisk. Täby belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merIn med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan
In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan Hur kan en skola gå från botten till toppen på bara tre år, utan att behöva mer resurser?
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Köpings kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Köpings kommun Tillsyn i Köpings kommun Beslut 2 (4) har genomfört tillsyn av Köpings kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merHästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad: 2015-09-16
Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad: 2015-09-16 Hanna Winnerfeldt, Susanne Larsson Marie Andersson & Tina Lodhag Likabehandling för trygghet och trivsel Välkommen
Läs merSkolplan för Karlshamns kommun 2002 2005
Skolplan för Karlshamns kommun 2002 2005 Antagen av kommunfullmäktige 2002-09-02 133 Förord Föreliggande skolplan omfattar hela det kommunala utbildningsväsendet med undantag av vuxenutbildningen. Med
Läs merUtbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10
1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Matteusskolan Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10 Innehåll Inledning...1
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs mer2013-09-04 Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever
2013-09-04 Bou 231/2013 Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Styrande dokument...4 Nyanländ och
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merMötesplats för skolledare på sfi
Mötesplats för skolledare på sfi Bakgrund: efterfrågan i GRINT-intervjuer Nätverkande Gemensamma frågor Pedagogiska frågor i fokus Hur leda lärarlag i utveckling Hur slår vi vakt om kvaliteten på sfi inför
Läs merVisioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan
2011-06-30 Hjälmstaskolan 2011/2012 Arbetsplan Visioner I Hjälmstaskolan skall du: Bli berörd intellektuellt och känslomässigt. Utmanas och överraskas. Känna glädje, skaparlust, trygghet och gemenskap.
Läs merHur svårt kan det vara
Hur svårt kan det vara Växjökonferensen 27/1-2016 -styrkedjans betydelse för ett fungerande kvalitetsarbete och bättre resultat Lars Thorin Bräcke http://lartho.wordpress.com Föreläsningens innehåll Styrkedjan
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun. Beslut. 2011-12-20 Dnr 43-2011:1248.
Beslut Emmaboda kommun Förskolechefer i förskolan och pedagogisk omsorg Beslut för förskola efter tillsyn av förskolan och pedagogisk omsorg i Emmaboda kommun Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping,
Läs merVad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Läs merBeslut för fritidshem
Bilaga 1 Upplands Väsby kommun Beslut för fritidshem efter tillsyn i Upplands Väsby kommun 2(15) Tillsyn i Upplands Väsby kommun har genomfört tillsyn av Upplands Väsby kommun under vårterminen 2015. Tillsynen
Läs merResultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014
Barn och skola 2014-12-02 1 (5) Lars Andreasson Utvecklingsstrateg Resultatbeskrivning Barn/elev- och föräldraenkät i förskola, förskoleklass, grundskola och fritidshem - hösten 2014 Sammanfattning av
Läs merPlan för systematiskt kvalitetsarbete
STORUMANS KOMMUNS SKOLOR OCH FÖRSKOLOR Plan för systematiskt kvalitetsarbete Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden Läsåret 2013/14 Enligt 4 kap. 3-8 skollagen ska varje huvudman och varje förskole-
Läs merBeslut för gymnasiesärskola
Skolinspektionen Dnr 44-2015:4261 Föreningen Fogdaröd Omsorg, Vård & Utbildning Utan Personligt ansvar Org.nr. 742000-2045 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i LinMaskolan belägen i Höörs kommun
Läs merLOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö
LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar
Läs merSKL:s arbete med skolan
Från 80 till 100 SKL:s arbete med skolan SKL leder flera projekt för lokalt utvecklingsarbete inom skolan. De grönmarkerade kommunerna (nära hälften av Sveriges kommuner) deltar i ett eller flera av följande
Läs merSkolledarskap i mångfald
Skolledarskap i mångfald Den 27 januari 2016 i Stockholm, Folkets hus Bättre skola. Systematiskt kvalitetsarbete i förskola och skola. Tema: Likvärdighet och integration Professor Pirjo Lahdenperä, Mälardalens
Läs merMönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017
Datum: 2015-12-28 Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling 2016-2017 Innehåll: 1. Inledning 2. Likabehandlingsplanens syfte 3. Definitioner 4.
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merUppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun
Global Bridge i Sverige AB Rålambsvägen 22 112 59 Stockholm 1 (9) Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun Beslut
Läs merBeslut för gymnasieskola med yrkesprogram
Dnr 44-2015:3929 Helixutbildningar AB Org.nr. 556674-7290 Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram efter bastillsyn i Helixgymnasiet Borlänge belägen i Borlänge kommun esiut 2 (8) Tillsyn i Helixgymnasiet
Läs merUtbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun
Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53
Läs merVilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?
2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till
Läs merVälkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se
Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet orebro.se Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag
Läs merAnsökan nr 2 om statsbidrag för Komvux, bidragsåret 2016.
Ansökan nr 2 om statsbidrag för Komvux, bidragsåret 2016. Ansökan nr 2 om statsbidrag för Komvux, bidragsåret 2016. Kommunerna kunde ansöka om statsbidrag för Komvux under hösten 2015, avseende bidragsåret
Läs merTill Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Stockholm 2009-09-30 Till Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet (Ds 2009:25) Föräldraalliansen Sverige är ett nationellt förbund för
Läs merEn undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Läs merGånghesters föräldraförening
Till Dalsjöfors kommundelsnämnd Gånghester 2009 11 17 Gånghesters föräldraförenings hemställan till kommundelsnämnden i Dalsjöfors Gånghesters föräldraförening Mål för föräldraföreningen Gånghester Innehåll
Läs merUtbildningsinspektion i Bromölla kommun
Inspektionsrapport från Skolverket 2007:70 Utbildningsinspektion i Bromölla kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Alvikenskolan F 6 Dalaskolan Norra
Läs merBeslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:562 Södertälje kommun Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rosenborgskolan belägen i Södertälje kommun 2 (9) Dnr 43-2015:562 Tillsyn i Rosenborgskolan har genomfört tillsyn
Läs merBeslut för grundskola
Beslut 2012-09-10 Dnr 43-2011:5538 Skellefteå kommun Rektorn vid Vita skolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Vita skolan i Skellefteå kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress
Läs merSvar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911
1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum
Läs merDen fria tidens pedagogik. Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet
Den fria tidens pedagogik Maria Hjalmarsson, Lektor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet Presentationens upplägg Historik Fritidshem lite fakta Fritidshemmets uppdrag Olika förståelser av begreppet
Läs merDokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor
1 (15) Utbildningsförvaltningen 2015-06-08 Dokumentation av kvalitetsarbetet i Mjölby kommuns förskolor och skolor Innehåll Inledning... 1 Vision... 2 Uppdrag och mål... 2 Pedagogiskt ledarskap... 2 Hur
Läs merNavet i skolornas utvecklingsarbete. Ett utdrag ur Skolinspektionens årsrapport. Två exempel på skolors kvalitetsarbete.
Navet i skolornas utvecklingsarbete Ett utdrag ur Skolinspektionens årsrapport. Två exempel på skolors kvalitetsarbete. Skolinspektionen Dnr 40-2013:2853 Foto: Monica Ryttmarker Tryck: Lenanders Grafiska,
Läs mer2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merRutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
Läs merKvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Läs mer