Atopiskt. eksem EWA PAWLIK HUDKLINIKEN

Transkript

1 Atopiskt eksem EWA PAWLIK HUDKLINIKEN

2 Kronisk, kliande, inflammatorisk hudsjukdom med typisk lokalisation för ålder. Atopiskt eksem Lätt måttligt atopiskt eksem vanligast, ca 5 % har svår sjukdom 20 % av svenska barn drabbas, oftast före fem års ålder. Det gör atopiskt eksem till vanligaste kroniska hudsjukdomen upp till 5 års ålder. Förekomsten ökar. Orsaken är okänd med flera teorier som s.k. hygienhypotes, barriärskada, Staphyloccocker som superantigen.

3 ETIOLOGI Sjukdomen är multifaktoriell, och både arv och miljö spelar roll. Genetiska faktorer är en viktig förutsättning för utveckling av AE. Om en av föräldrarna har/har haft AE är det cirka 30 % risk för att ett barn får sjukdomen. En förälder har/har haft AE ca 30 % risk för barnet Båda föräldrarna ca 70 % risk för barnet Atopiskt eksem PATOGENES. En defekt hudbarriär och T-cellsdominerad hudinflammation är viktiga faktorer i patogenesen. Barriärfunktionen är försämrad även i till synes normal hud. Orsaken till detta är bl.a. en sänkt halt av vissa fetter, s.k. ceramider, i hornlagret. Barriärskadan leder till ökad penetration av irritativa ämnen, mikroorganis- mer och allergen.

4 Atopiskt eksem Obligatoriskt kriterium: Klåda. Dessutom minst tre av följande kriterier: 1.Anamnes på affektion av hudveck som armoch knäveck, vrister eller på halsen (samt kinderna hos barn under tio år). 2.Anamnes på astma eller hösnuva hos patienten (eller på atopisk sjukdom hos förstagradssläkting om patienten är under fyra år). 3.Anamnes på generellt torr hud under det senaste året. 4.Aktuellt synligt eksem i böjveck (eller kind/panna och sträcksida av extremiteter hos barn under fyra år). 5.Debut före två års ålder (kriteriet utnyttjas inte om barnet är under fyra år).

5 Atopiskt eksem Infantil fas (< 2 år): hos drygt hälften av patienterna debuterar utslagen under första levnadsåret, börjar oftast på kinderna, kan även sprida sig diffust över bål och extremiteter, ofta med övervikt på sträcksidor

6 Små barn(infantil fas) -ansikte

7 Infantil fas

8 Infantil fas

9 Barnfasen (2 12 år): Utslagen ofta lokaliserade till böjveck, speciellt i arm- och knäveck, samt runt handleder och vrister. Handeksem är inte ovanligt. Huden förtjockas (lichenifieras) och uppvisar rivmärken pga. ständig klåda och rivning.

10 Barnfas

11 Barnfas

12 Barnfas

13 Barnfas

14 Barnfas

15 Barnfas

16 Barnfas

17 Barnfas

18 Ungdoms-/vuxenfas Eksemet kan fortfarande vara lokaliserat till böjveck, dessutom vanligt med eksem på händerna, på halsen, i ansiktet (speciellt ögonlocken, runt munnen och i pannan) samt i hårbotten.

19 Ungdoms-/vuxenfas

20 Ungdoms-/vuxenfas

21 Ungdoms-/vuxenfas

22 Ungdoms-/vuxenfas

23

24 Ungdoms- /vuxenfas

25 Ungdoms-/vuxenfas -nummulär (myntformad) utbredning -mamilleksem -infragluteala/gluteala - eksem -papulösa eksem över armbågar och knän -samt juvenil plantar dermatos ( atopiska vinterfötter )

26 ATOPISKA VINTERFÖTTER Juvenil plantar dermatos Vanligt hos små barn, ungdomar och vuxna.

27 Baseras på anamnes och undersökning UTREDNING IgE-medierad allergi Har mindre betydelse än patienter/anhöriga tror Vikten av allergitestning (pricktest/specifikt IgE) bör tonas ned Kontaktallergi förekommer hos patienter med atopiskt eksem. Undersöks med epikutantestning som tar ca dagar att genomföra. Kan övervägas vid behandlingsresistent eksem hos äldre barn och vuxna. Hantering av förvärrande faktorer, t.ex.: Svettning Värme, t.ex. pga. för varm klädsel och vid hög fysisk aktivitet Kemisk retning av huden, t.ex. våtarbete Mekanisk retning av huden, t.ex. av ylle eller skavning Irriterande och klådframkallande födoämnen t.ex. citrusfrukter, tomater och histaminfrigörande/- innehållande födoämnen

28 BÖRJA MED LOKALBEHANDLING, BÖRJA INTE MED UTREDNING SOM FÖRSTA STEGET Inriktas på symtomatisk behandling av klåda, eksem och torr hud BEHANDLING Försämrad barriärfunktion hos torr hud förbättras genom daglig smörjning med mjukgörande medel. Eksem och klåda behandlas i första hand genom smörjning med glukokortikoidpreparat. Viktigt att prova preparat med olika kosmetiska egenskaper: salva, fet kräm, kräm eller kutan emulsion (lotion)

29 Mildison Lipid (hydrokortison) (gr I) Emovat (klobetasonbutyrat) (gr II) REKOMENDERADE LÄKEMEDEL REGION KRONOBERG 2019 FÖR EKSEM Ovixan (mometasonfuroat) (gr III) Dermovat (klobetasolpropionat ) (gr IV) Vid ögonlockseksem rekommenderas Mildison Lipid (gr I). Vid akut ögonlockseksem (akut svullnad med vätskande inslag och klåda sedan timmar) används Emovat 2 gånger dagligen i 2-3 dagar ( Obs! på receptet) därefter Mildison Lipid 1 gång dagligen i 5-7 dagar. Protopic är ett specialistpreparat. Protopic salva används vid kroniska torra eksem t ex i ansikte/på ögonlock. Vid sveda/hetta efter påstrykning glesa ut till varannan dag (alternativt Protopic i 0,03%) i några dagar. Reaktionen är vanlig och övergående.

30 Beror på ålder, lokalisation, anamnes: akuta, kroniska besvär (längre än 4 veckor) Utsättning bör ej ske förrän klinisk utläkning har uppnåtts Val av lokala glukokortikoider Upprepade behandlingsperioder ofta nödvändiga Eksemets svårighetsgrad, dess lokalisation och patientens ålder styr valet Trappa ned behandlingen vid klådfrihet genom att glesa ut behandlingen (t.ex. genom veckoslutsbehandling) hellre än att byta till svagare preparat. Informera om att koncentrationsangivel se inte anger styrkan. Lokalbehandling med glukokortikoider är inte kontraindicerad vid graviditet och amning. Kontaktallergi och förekomst av försämrande faktorer såsom hudinfektioner bör utredas om behandling ej ger förbättring.

31 SVAGA (grupp I) Lokala glukokortikoider Förstahandspreparat med antiinflammatorisk och klådstillande effekt. Behandlingsmålet är klådfrihet Hydrokortison kräm, salva Mildison Lipid MEDELSTARKA (grupp II) Emovat kräm, salva Locoid kräm, Locoid Lipid kräm, Locoid lösning STARKA (grupp III) Ovixan kräm, lösning Betnovat kräm, salva, Betnovat med chinoform Flutivate kräm Diprosalic (innehåller salicylsyraavfjällande ämne) salva, lösning EXTRA STARKA(grupp IV) Dermovat kräm, salva, lösning

32 Mängd av lokala medel

33 Ovanligt vid rätt användning Dermatofytinfektion kan maskeras Hudatrofi, hypertrikos, telangiektasier, hudblödningar, acne- och rosacealiknande utslag samt striae Kontaktallergier förekommer sällsynt Biverkningar ses främst vid lång tids användning av grupp III IVglukokortikoider. Känsligaste områdena är ansiktet, halsen, anogenitalt och lårens insidor. Biverkningar av steroid krämer

34 Flicka 10 år, Eksem sedan första levnadsåret. Sista året behandlat till och från med grupp III kortison, både Elocon och Flutivate

35 Ingen allmänt klådstillande effekt vid AE. ANTIHISTAMINER Endast vid samtidig rinokonjunktivit, astma, urtikaria eller då histaminliknande eller histaminfrigörande substanser i kosten antas kunna utgöra triggerfaktorer för eksemet. Sederande antihistaminer (korttidsbehandling) kan övervägas vid uttalade sömnsvårigheter och allvarlig nattlig klåda. Förslag på medel: desloratadin, Atarax?

36 LOKALA KAlCINEURINHÄMMARE-utvärtes inflammationsdämpande läkemedel takrolimus Protopic salva 0,03%, 0,1%, måttligt-svårt AE-motsvarar grupp II kortison pimekrolimus Elidel kräm-lindrigt-måttligt AE-motsvarar grupp I kortison Indikation Lokala glukokortikoider är förstahandsmedel vid AE. Vid terapisvikt är ovannämnda ett alternativ som andrahandspreparat hos vuxna och barn fr.o.m. två års ålder. Kan användas på områden med tunn hud, t.ex. ögonlocken Smörj 2 ggr/dag tills utslaget helt försvunnit och ytterligare någon vecka Pga. risk för fotokarcinogenicitet: uppehåll under sommaren om inte särskilda skäl föreligger

37 SYSTEMISK BEHANDLING AV ATOPISKT EKSEMendast i allvarliga och terapiresistenta fall Kortikosteroider Ciklosporin Azatioprin Methotrexat DUPIXENT-Dupilumab är en rekombinant human IgG4- monoklonal antikropp som hämmar interleukin-4- och interleukin-13- signalering. Medel vid svår atopisk dermatit hos vuxna och ungdomar (12 år och äldre)och astma. Administrerat som subkutan injektion.

38 Bakteriella infektioner SEKUNDÄRINFEKTERAT EKSEM Vanligt vid AE (S. aureus). Lokala glukokortikoider räcker ofta. Antibiotika per os vid utebliven effekt av enbart lokala glukokortikoider eller vid uttalad infektion. Utvärtes antibiotika bör endast ges vid enstaka stycken vätskande lesioner Betahemolytiska streptokocker: peroralt antibiotikum skall alltid ges. Malazessia -anses spela roll för vuxna atopiker med huvudöverkropp lokalisation. Ketokonazol schampo av värde. Virala hudinfektioner Herpes simplex kan ge uttalad infektion, s.k. eczema herpeticum. Peroral antiviral behandling krävs. Molluscum contagiosum. Eksemet ofta mer aktivt kring molluskerna. Kräver ej aktiv åtgärd. Mollusker är ingen kontraindikation för glukokortikoider.

39 Seborroiskt eksem Skabb DIFF. DIAGNOSER Pityriasis rosea Psoriasis Kontakteksem Rosacea och perioral / periorbital dermatit Svamp Ichthyosis vulgaris

40 Kontakteksem

41 Akut kontakteksem

42 Kontakteksem

43 Rosacea och perioral dermatit

44 Rosacea och perioral / periorbital dermatit

45 Seborroiskt eksem vanlig, recidiverande hudsjukdom på områden med riklig förekomst av talgkörtlar såsom ansikte, hårbotten, över sternum, i axiller och ljumskar. Måttlig klåda, rodnad och fet fjällning Oftare män. Kan börja tidigt i livet, oftare hos ammade barn (könshormoner mor), sällsynt barn. Debut oftast vuxen ålder.

46 PITYRIASIS ROSEA Fjällros, 6 veckors klåda Oftast vår, höst Utlöst av virus, ofta efter infektion. 140/ , ej smittsam år

47 Ichthyosis vulgarisdominant variant yttrar sig I form av torr hud, ofta hyperlinearitet I händer, fötter

48 Ichtyosis vulgaris

49 Underbenseksem

50 Nummulärt eksem

51 Underbenseksem

52 Syfilis

53 Scabb

54 Scabb

55 Scabb

56 Norsk skabb

57