Mötesplats IFO. Dokumentation från. Göteborg 15 oktober En dag för dig som jobbar inom individ- och familjeomsorg.

Transkript

1 Ett utdrag av en live-målning av Eric Magassa, vid Mötesplats IFO Dokumentation från Mötesplats IFO En dag för dig som jobbar inom individ- och familjeomsorg Göteborg 15 oktober 2015 Ett -arrangemang 1

2 Mötesplats IFO är en arena för anställda inom individ- och familjeomsorg i GR:s 13 medlemskommuner. Dagen syftar till att dela med sig av kunskap och erfarenheter, att inspirera till nytt tänkande och nya perspektiv samt att stärka yrkesrollen. Projektledare och kontaktperson för Mötesplats IFO: Nicholas Singleton, nicholas.singleton@grkom.se. Mötesplats IFO arrangerades i år för trettonde gången SOCIALT ARBETE HANDLAR FÖR mig om att göra skillnad för de vi är till för. Göra skillnad på riktigt, säger Juan Navas, avdelningschef individ- och familjeavdelningen, Tjörn. Juan och Iréne Jansson, verksamhetschef familjeavdelningen, Mölndal, inledde årets Mötesplats IFO. Försök att hålla fast vid den känslan idag, varför du började med socialt arbete. För många handlar det nog om mötet med människor, säger Iréne. Dagens moderatorer Iréne Jansson och Juan Navas. 2

3 Drygt 300 personer besökte årets mötesplats. 3

4 Mångfald 2.0 JAG REPRESENTERAR INTE KVINNOR med ADHD, mexikanare, tarasco-indianer som är halvt döva eller 42-åringar. Det är saker jag har men inte saker jag är. Jag är människa och jag kan representera vem som helst, det kan du också, säger Edna Eriksson. Edna har ett förflutet som tjänsteman och expert på en rad olika departement och myndigheter kring mångfald, mångkultur, integrationspolitik, medborgarskapsfrågor och diskrimineringsjuridik. Hon har verkat som föreläsare och konsult för utvecklandet av konkreta strategier och arbete kring likabehandling och mänskliga rättigheter inom näringsliv och offentlig sektor i 20 år. What you see is not what you get, säger Edna Eriksson. Hon berättar om när hon blev framtagen av hemkunskapsfröken på högstadiet, och ombedd att lära klassen laga mexikansk mat. Det är inte min kultur bara för att min mamma kommer därifrån. Vi har aldrig ätit mexikansk mat hemma, vi åt halvfabrikat. Jag fick fråga våra grannar om hjälp. De var från Västerås men de jobbade som kockar, säger Edna. Vi har inte bara rötter, vi har fötter. Vi rör oss hela livet. Ett kulturellt arv får vi när vi dör. En människa kan lära sig vad som helst, vi är i rörelse. Det är inte genetiskt. Förlossningsgeografi har ingenting med våra inre egenskaper att göra. What you see is not what you get. Detta är så banalt att vi skulle kunna sluta här och gå och dricka kaffe nu, säger hon. Mänskliga rättigheter som bas Edna berättar att hon har studerat många mångfaldsplaner i kommuner runt om i Sverige. Vi har mångfald, säger man stolt. Och så nämner man alla diskrimineringskategorier man har representerade. Men är det mångfald? Vi har ju kategorierna för att vi INTE ska bli bedömda utifrån dem, då blir man diskriminerad, säger hon. Vi tror att om cheferna eller personalen speglar befolkningens födelseländer, kön eller ålder så är det lönsamt och spännande. Men den som inte förstår att kön, ålder och ursprung inte är mångfald kommer förlora trovärdighet, fortsätter hon. Edna pratar om mänskliga rättigheter som hon tycker borde finnas som en bas i mångfaldsarbetet. Det finns inte absolut frihet utan jämlikhet och det finns inte absolut jämlikhet utan frihet. Vi har en skyldighet att visa värdighet i alla relationer livet igenom. Det spelar ingen roll 4

5 om vi gillar varandra eller om vi är i konflikt med varandra. Man har en okränkbar mänsklig värdighet för att man existerar. Vi får tycka vad vi vill men vi får inte göra vad vi vill. Det är inte ett val, säger hon. Edna avslutar med att dansa till Michael Jacksons Beat It, som en hälsning till dottern som älskar att dansa men inte riktigt vågar längre på grund av kompisar som retas. Publiken dansar med henne. Vi tittar på varandra snålt och försöker bli så normala vi kan. Men det tillhör att få vara lite konstig som människa, säger hon. n Edna avslutar med att dansa till Michael Jacksons Beat It och publiken dansar med henne. 5

6 Ett bra mottagande NÄR PROGRAMMET TILL MÖTESPLATS IFO skrevs var det 1600 barn som hade kommit till Mölndal. Förra veckan var vi uppe i 2600 barn, det bara rullar på och har varit en prövning under hösten, säger Birgitta Korpe, verksamhetschef ensamkommande barn och ungdomar, Mölndal. Mölndals stad är en så kallad ankomstkommun sedan En ankomstkommun ansvarar bland annat för att ordna boende för barnet i avvaktan på att Migrationsverket ska anvisa en kommun som ska ta över ansvaret. Tidigare i år gjordes ensamkommande barn till ett eget verksamhetsområde i Mölndal, något som har underlättat för att snabbt få till en bra organisation, säger Birgitta. Muhammad Said kom som ensamkommande till Mölndal för två år sedan. Han går första året på gymnasiet nu. Jag bor på Balltorp och jag får allt jag behöver där. Det enda jag saknar är en lite mer hemlik miljö, säger han. Vad händer då rent praktiskt när ett barn kommer? Migrationsverket kontaktar oss när ett barn kommer. Då handlar det om att snabbt få fram ett bra boende där vi kan ha en bra tillsyn. Sen kommer ett anvisningsbeslut till någon kommun runt om i Sverige och det blir en asylprocess, säger Anders Nordberg-Markhede, mentor, enheten för ensamkommande barn. Enhetscheferna David Nilsson och Maryam Rezaei berättar om ledord de vill bygga boendena på: ansvar, lyhördhet, delaktighet, hemlik trygghet, självständighet och gemenskap. Ungdomarna är i en orolig situation men de vill också framåt och är kompetenta, det är viktigt att tänka på den dubbelheten. Den hemlika miljön är också viktig, vi kan inte skapa en ny familj men vi kan skapa en trygg hemmiljö. Man ska få vara som man är, säger David. Hitta rätt webbutbildning Hitta rätt är ett material som är framtaget för ensamkommande ungdomar och det handlar om praktiskt vardagsliv, samhällsorientering och personlig utveckling. Hitta rätt bygger på aktivt lärande som gör ungdomarna delaktiga och hjälper dem i sin utveckling mot ett självständigt liv. Hitta rätt-materialet består av en pärm, en handledning och från januari 2016 även en webbutbildning. Pärmen innehåller ungefär 100 arbetsblad uppdelade på sex områden utifrån socialtjänstens system BBIC hälsa, utbildning, identitet och utveckling, familj och relationer, socialt samspel och klara sig själv. Handledningen är ett stöd för dig som handledare så att du kan jobba tillsammans med ungdomarna med Hitta rätt. Sandra Goll-Rasmussen Nielsen, projektledare, GR, var där för att berätta om webbutbildningen Hitta rätt och premiärvisa en demoversion. I januari 2016 lanseras webbutbildningen för boendepersonal och socialsekreterare som arbetar med ensamkommande ungdomar. Utbildningen innehåller information om vad Hitta rätt är och hur man kan arbeta med det tillsammans med ungdomarna, men också en fördjupande del om att utbilda kollegor i Hitta rätt, säger Sandra. Hitta rätt-materialet är kostnadsfritt och finns på Länsstyrelsens samverksamsportal informationsverige.se. n Muhammad Said, David Nilsson, Birgitta Korpe, Maryam Rezaei, Anders Nordberg-Markhede. 6 Sandra Goll-Rasmussen Nielsen.

7 7

8 Samverkan det lönar sig VI TRÄFFAS EN GÅNG I VECKAN och har gjort det i tio år nu Arbetsförmedlingen, IFO och arbetsmarknadsenheten. Då kan vi kartlägga och planera för ungdomar som har behov av mer stöd, gå igenom nyinskrivningar och planera tre- och fyrpartsmöten, säger Maria Broman, Arbetsförmedlingen. Syftet är att tidigt hitta de ungdomar som behöver ett ökat stöd, planera ett gemensamt stöd och hitta en samsyn så att planeringen blir hållbar över tid. Från början var det lite vi och dom-tänk men vi har jobbat aktivt med att ta reda på hur respektive verksamhet arbetar och försökt få in ett gemensamt tänk, säger Rose-Mari Engdahl, socialsekreterare försörjningsstöd. De ser tydliga resultat av sin samverkan. Förut försvann ungdomarna när det blev lite jobbigt, nu försvinner de inte lika ofta. Vi ser en jättestor skillnad. Ungdomarna är mer delaktiga i sin egen planering nu och blir mer motiverade då, säger Maria. Andra vinster de tar upp är att de kompletterar varandra på ett bra sätt med olika kompetenser, rättssäkerheten ökar då det är lika för alla ungdomar och man får en gemensam hel- hetsbild av ungdomen som leder till mer individ anpassade insatser. Det är väldigt viktigt att cheferna lämnar tid för samverkan. Vår återkommande tid varje vecka rubbar vi aldrig på, säger Daniel Norlander, ungdomshandläggare arbetsmarknadsenheten. Ale finns med som ett exempel på välfungerande samverkan mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen på n Det sätt vi samverkar på tar kanske lite extra tid till en början men det har man igen sen, tycker Daniel, Maria och Rose-Marie. 8

9 Jag har blivit inspirerarad till hur mycket man kan påverka i ett möte, hur man kan stänga eller öppna för möjligheter. Jag ska bli mer uppmärksam på mötesdynamik. Edna var fantastik att lyssna på också. Hon öppnade den känslomässiga kanalen. Vi är alla lika knasiga, alla lika normala eller onormala. Detta är en jättebra dag för utbyte, man blir inspirerad och får prata med kollegor. Jag har lyssnat på seminarier om samverkan och jobbskuggning, det var väldigt intressant. Frederik Strömberg, behandlingsassistent, Mölndal Eva Lingegård, daglig verksamhet, Stenungsund Susanne Ligander, ledamot SDN, Majorna-Linné Jag tar med mig diskussionen om mänskliga rättigheter. Det var en livsbejakande och lärorik föreläsning Edna hade. Jag har också fått en del nya idéer om samverkan och ett annorlunda angreppssätt med bostad först, utan en massa förbehåll. Ellen Ståhl, socialsekreterare, Kungälv Jag tar med mig att man inte behöver vara så fyrkantig. Jag vill lyssna mer på deltagarna. Mer frihet åt deltagarna i våra verksamheter! Jag har lyssnat på ett seminarium som handlade om mer återhämtningstid till social sekreterare bland annat, det var intressant. Man får mycket inspiration en sån här dag och tankar om lite nya arbetssätt. Samir Music, stödassistent, Stenungsund 9

10 Våldsbejakande extremism i Göteborg VILKA ÅTGÄRDER KAN EN KOMMUN göra mot våldsbejakande extremism? Zan Jankovski har ansvar för att samordna Göteborgs Stads arbete mot våldsbejakande extremism och Bettan Byvald arbetar halvtid som socialsekreterare i Angered och halvtid med nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism. Man brukar prata om tre grupper: den autonoma vänstern, extremhögern och islamistisk extremism. De sysslar alla med samhällsomstörtande verksamhet och har ett våldskapital så att de kan göra skada. Idag kommer vi fokusera på den islamistiska extremismen, säger Bettan. Kommunens uppdrag i detta handlar bland annat om att erbjuda utbildningsinsatser mot tjänstemän, politiker och andra aktörer, mobilisera stöd till anhöriga och andra berörda individer och omvärldsbevaka på området. För Göteborgs del har vi fått olika grupperingar som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Vi vet att några beger sig ner till konfliktområden och deltar i väpnade strider. Vi ser att den sociala oron i staden ökar. Men vi får passa oss väldigt noga för att inte stigmatisera hela grupper. Detta handlar bara om de som kan tänka sig att ta till våld för sina syften, säger Zan. Vilka rekryteras? Från Sverige deltar ca personer (officiella uppgifter) i väpnade strider på IS och liknande gruppers sida. Uppskattningsvis är av dem från Göteborgsområdet, främst från Angered och Östra Göteborg. I Göteborg rekryterar man fler kvinnor än män. Vilka kvinnor rekryteras då? De har varit aktuella på försörjningsstödet. Alla har varit hos BVC och på BVC sa de om samtliga att man känt på sig att något var fel. Kvinnorna hade frågat om olika vaccinationer bland annat. Men det är omöjligt att göra en lista på karaktärsdrag man ska vara uppmärksam på. Men kan rekryteringsmänniskorna hitta de här ungdomarna borde vi också kunna göra det, säger Bettan. Var uppmärksam och våga ställa följdfrågor. Många är stolta över sitt beslut att åka ner och delta i strid och de vill ofta berätta om det, säger Zan. Framtida utmaningar handlar bland annat om att upprätta former för dialog med ungdomar kring radikalisering och extremism och utveckla ett samarbete med civilsamhället. En nationell hjälptelefon är på gång i Röda Korsets regi dit oroliga anhöriga och professionella ska kunna vända sig för att få råd och stöd. n Allt fler oroliga föräldrar och anhöriga vänder sig till kommunen för hjälp och rådgivning, säger Zan och Bettan. 10

11 Tiggeri som skaver EU-migranter i Sverige HUR KAN VI BEMÖTA TIGGARNA? Vilket ansvar har vi här i Sverige som enskilda människor och som samhälle? Vilket ansvar har deras hemländer? Och vilket ansvar har EU? Mats Åberg har ägnat mycket uppmärksamhet och tid åt romernas situation i Europa, bland annat som Sveriges ambassadör vid Europarådet och i Rumänien och Moldavien. Jag har blivit fullkomligt chockad över aggressiviteten hos dem som inte tycker om romer eller tiggare. Hatbrottsproblematiken har växt. Samtidigt tycker jag mig se en folkrörelsernas återfödelse. Det frivilligorganisationerna gör för migranterna idag är mycket imponerande, säger han. Det talas ofta om organiserat tiggeri. Visst är det organiserat. Men på så vis att man åker tillsammans familjevis eller i en grupp från samma by. Men när man talar om det så ger det en känsla av organiserad brottslighet. Så är det inte. De här människorna drivs av en extrem fattigdom, säger Mats. Han pratar om tre olika nivåer av ansvar. Vi i Sverige måste ta ansvar för den akuta biten, att de har någonstans att ta vägen och att de inte far illa. Men huvudansvaret ligger såklart på hemlandet, i många fall Rumänien. EU bär också ett ansvar. Unionen har tagit in länder som har åtagit sig att föra en anständig och rättvis minoritetspolitik som ger en dräglig levnadsstandard åt alla medborgare. Men antiziganismen är tyvärr väldigt stark. Det är inte alltid bra för en rumänsk politiker att göra något positivt för romerna, man riskerar att förlora röster då, säger han. Mats pekar på flera områden som behöver utvecklas och förbättras. Vägledning behövs från både staten och SKL för att behandlingen av migranterna ska bli rättssäker, det vill säga någorlunda likformig inom ramen för det kommunala självstyret. Samordnare behövs på kommunal nivå och ett bättre samarbete med det civila samhället krävs. Vi måste också ha en dialog med EU-migranterna för att förstå deras problem och deras behov. Vi har inte att göra med en grupp eller en kategori, det är individer. Vi behöver identifiera EU-migranternas hemkommuner för att ta upp en kontakt, säger han. n Många är väldigt dåligt utbildade och har svårt att få jobb. Drivkraften är att få pengar för att kunna försörja sin familj, säger Mats. 11

12 Tavlan som målades på plats och som konstnären Eric Magassa döpte till What you see is not what you get lottades ut till Mölndal. Denna dokumentation visar några av dagens seminarier och föreläsningar. Samtliga föreläsares presentationer hittar du på : Aktuella kurser och konferenser hittar du på: Goda GRannar. Göteborgsregionens kommunalförbund Text: Maja Sabelsjö, GR Foto och layout: Tony Dahl, GR Info Besök Anders Personsgatan 8 Post Box 5073, Gbg Tel Fax e-post gr@grkom.se 12