Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens

Transkript

1 KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 1(8) Kommunfullmäktige Tid Måndagen den 29 februari 2016 kl. 11:00 Plats Stora Konferenssalen, Brofästet Hotell & Konferens Förhinder att närvara meddelas i första hand till respektive parti, i andra hand till kommunledningskontoret (tfn ) Enligt uppdrag Jonas Sverkén Föredragningslista 1. Val av protokollsjusterare 2. Frågor och interpellationer 3. Förslag ny serviceplan Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige antar förslag till ny serviceplan för Kalmar kommun. Tidigare beslutad Varuförsörjningsplan upphör därmed att gälla. 4. Höjning av arvode till gode män för ensamkommande barn Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige beslutar att från och med 1 mars 2016 höja arvodet för gode män till ensamkommande barn till 200 kronor per timme. Resa till och från uppdraget arvoderas med 200 kronor per timme.

2 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 2 (8) 5. Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige lägger det preliminära bokslutet för 2015 till handlingarna. 6. Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) om alternativa betalningssätt till kommunen Kommunstyrelsens förslag till beslut: Kommunfullmäktige bifaller motionen från Carl-Henrik Sölvinger (L) om att utreda hur betalningar till kommunen och kommunens bolag ska kunna ske på fler sätt än idag. Utredningen ska redovisas i kommunfullmäktige i juni 2016 och leds och samordnas av kommunstyrelsen. 7. Valärenden 8. Anmälningsärenden - Kommunstyrelsens protokoll den 2 februari Länsstyrelsens beslut att avslå överklagandena av kommunfullmäktiges beslut att anta detaljplan för del av fastigheten Berga 10:2 - Redovisning av socialnämndens ej verkställda biståndsbeslut 4:e kvartalet Medborgarförslag om Tellusparkens lekplats samt samhällsbyggnadsnämndens svar - Medborgarförslag om placering av ny simhall samt samhällsbyggnadsnämndens svar - Medborgarförslag om hundrastgård samt samhällsbyggnadsnämndens svar - Medborgarförslag om att stoppa försäljning av fyrverkerier samt kommunstyrelsens svar - Medborgarförslag om att förbjuda försäljning av fyrverkerier kommunstyrelsens svar - Medborgarförslag se över alla cykel- o gångstigar i Kalmar samt servicenämndens svar - Medborgarförslag: Erbjud kommunens lediga lokaler till Loger

3 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 3 (8) - Granskning av internkontroll inom redovisningsområdet med tillhörande missiv

4 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 4 (8) Ärende 3 Förslag ny serviceplan Protokollsutdrag från kommunstyrelsen den 2 februari Förslag ny serviceplan Dnr KS 2016/0026 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 13 januari Förslag till serviceplan Arbetsutskottets protokoll den 19 januari 2016, 1. Bakgrund Redan 1980 fick Kalmar kommun sin första varuförsörjningsplan. Planen tog upp regler för statliga lån och bidrag och kommunens allmänna syn på dagligvaruförsörjningen och 2007 reviderades planen med liknande utformning. I början av 2012 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att göra insatser för att stärka det lokala arbetet med att effektivisera och samordna servicen med syfte att öka tillgängligheten. Kalmar kommun var en av 13 kommuner som fick möjlighet att arbeta mer konkret med samordnade servicelösningar. I arbetet ingick även att ta fram en serviceplan som ersätter varuförsörjningsplanen från Serviceplanen ska vara ett verktyg för att upprätthålla en god service i hela kommunen och utgöra ett komplement till kommunens översiktsplan. Serviceplanen omfattar Rockneby, Läckeby, Trekanten, Ljungbyholm, Tvärskog, Påryd, Vassmolösa, Hagby och Halltorp som ligger utanför Kalmar stad. Detta betyder samtidigt att det är dessa orter som kommunen anser ska prioriteras enligt förordningen om stöd till kommersiell service (SFS 200:284, 6 ). Serviceplanen har utarbetats inom ramen för projektet Kalmar pilotkommun för serviceutveckling och har utgått från behov som lyfts fram under utvecklingsdialogerna och lokala utvecklingsmöten med föreningar, invånare och företag på landsbygden i Kalmar kommun. Den regionala serviceplanen, Kalmar kommuns översiktsplan och kommunens varuförsörjningsplan från 2007 ligger också till grund för planen. Arbetsutskottet har föreslagit att kommunfullmäktige antar förslag till ny serviceplan för Kalmar kommun.

5 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 5 (8) Överläggning Sofie Nyström, landsbygdsutvecklare, redogör för ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige antar förslag till ny serviceplan för Kalmar kommun. Tidigare beslutad Varuförsörjningsplan upphör därmed att gälla. Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Johan Persson ordförande Dzenita Abaza

6 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 6 (8) Ärende 4 Höjning av arvode till gode män för ensamkommande barn Protokollsutdrag från kommunstyrelsen den 2 februari Höjning av arvode till gode män för ensamkommande barn Dnr KS 2016/0028 Handlingar Utdrag ur överförmyndarnämndens protokoll den 16 december 2015, 75. Kommunledningskontorets skrivelse den 28 januari Bakgrund För att kunna behålla och rekrytera nya gode män har överförmyndarnämnden föreslagit att arvodet för gode män till ensamkommande barn ska höjas från 140 kronor i timmen till 200 kronor i timmen. Kalmar kommun har haft samma arvodesbelopp i tio år och i förhållande till Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer är det ett lågt arvode. Vid sidan om det föreslås att resa till och från uppdraget arvoderas med 200 kronor per timme. Överläggning Under överläggningen redogör Fredrik Persson (S), ordförande i överförmyndarnämnden, för höjningen. Höjningen avser endast gode män till ensamkommande barn och pengarna kan återsökas hos Migrationsverket. Beslutsunderlaget ska kompletteras med den informationen inför kommunfullmäktiges beslut. Under överläggningen föreslår Thoralf Alfsson (SD) att ärendet ska återremitteras för att komplettera beslutsunderlaget. Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om kommunstyrelsen vill avgöra ärendet idag eller återremittera det. Han finner att kommunstyrelsen vill avgöra ärendet idag. Härefter frågar ordföranden om kommunstyrelsen vill tillstyrka eller avstyrka överförmyndarnämndens förslag. Han finner att kommunstyrelsen tillstyrker förslaget. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att från och med 1 mars 2016 höja arvodet för gode män till ensamkommande barn till 200 kronor per timme. Resa till och från uppdraget arvoderas med 200 kronor per timme. Sekreterare Jonas Sverkén

7 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 7 (8) Justeras Johan Persson ordförande Dzenita Abaza

8 Kommunfullmäktige KALLELSE/ FÖREDRAGNINGSLISTA 8 (8) Ärende 6 Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) om alternativa betalningssätt till kommunen Protokollsutdrag från kommunstyrelsen den 2 februari Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) om alternativa betalningssätt till kommunen Dnr KS 2015/0873 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 18 januari Motion. Bakgrund Carl-Henrik Sölvinger (L) föreslår i sin motion Erbjud fler betalsätt än plusgiro att berörda förvaltningar och bolag utreder hur betalningar till kommunen eller dess bolag ska kunna ske på fler sätt än idag, i syfte att underlätta betalning och undvika merkostnader för kommuninvånarna. Med beaktande av den ständigt pågående teknikutvecklingen och kommunens ambition att vara en attraktiv kommun är det lämpligt att utreda förutsättningarna för att erbjuda fler betalsätt än idag. Arbetsutskottet har föreslagit att kommunfullmäktige ska bifall motionen och att en redovisning ska ske senast juni Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige bifaller motionen från Carl-Henrik Sölvinger (L) om att utreda hur betalningar till kommunen och kommunens bolag ska kunna ske på fler sätt än idag. Utredningen ska redovisas i kommunfullmäktige i juni 2016 och leds och samordnas av kommunstyrelsen. Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Johan Persson ordförande Dzenita Abaza

9 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Sofie Nyström KS 2016/ Kommunfullmäktige Förslag ny serviceplan Förslag till beslut Kommunfullmäktige antar förslag till ny serviceplan för Kalmar kommun. Tidigare beslutad Varuförsörjningsplan upphör därmed att gälla. Bakgrund Serviceplanen ska vara ett verktyg för att upprätthålla en god service i hela kommunen och utgöra ett komplement till kommunens översiktsplan. Redan år 1980 (reviderades 1983) fick Kalmar kommun sin första varuförsörjningsplan. Planen tog upp regler för statliga lån och bidrag och kommunens allmänna syn på dagligvaruförsörjningen. Åren 1994 och 2007 reviderades planen med liknande utformning. Enligt förordningen om stöd till kommersiell service (SFS 200:284, 6 ) får stöd endast lämnas om kommunen har planerat varuförsörjningen på ett sådant sätt att behovet av stöd kan bedömas. I början av 2012 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att göra insatser för att stärka det lokala arbetet med att effektivisera och samordna servicen med syfte att öka tillgängligheten. Kalmar kommun var en av 13 kommuner som fick möjlighet att arbeta mer konkret med samordnade servicelösningar. I arbetet ingick även att ta fram en serviceplan som ersätter varuförsörjningsplanen från Serviceplanen omfattar geografiskt byarna Rockneby, Läckeby, Trekanten, Ljungbyholm, Tvärskog, Påryd, Vassmolösa, Hagby och Halltorp som ligger utanför Kalmar stad. Detta betyder samtidigt att det är dessa orter som kommunen anser ska prioriteras enligt förordningen om stöd till kommersiell service (SFS 200:284, 6 ). Serviceplanen har utarbetats av en projektledare inom ramen för projektet Kalmar pilotkommun för serviceutveckling. Projektledaren har utgått från Kommunledningskontoret Näringslivsenheten Adress, Besök Tel vx Fax sofie.nystrom@kalmar.se

10 KS 2016/ (2) behov som lyfts fram under utvecklingsdialogerna och lokala utvecklingsmöten med föreningar, invånare och företag på landsbygden i Kalmar kommun. Projektledaren har också haft en dialog med andra kommunförvaltningar samt med andra organisationer och kommuner kring serviceplanering. Den regionala serviceplanen, Kalmar kommuns översiktsplan och kommunens varuförsörjningsplan från 2007 ligger också till grund för planen. Sofie Nyström landsbygdsutvecklare Bilaga Förslag ny Serviceplan

11 Serviceplan Näringslivsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, Kalmar Tel vx

12 2 (12) Innehåll 1. Inledning Varuförsörjningsplanen utvecklas till en serviceplan Serviceplanens framtagande och omfattning Syfte Avgränsning Lägesbeskrivning Grundläggande kommersiell och offentlig service Tillgång till service Mål Handlingsplan Boende och fritid Näringsliv Kommunikationer och infrastruktur Planering, genomförande och utvärdering Ansvar och kostnader Årlig sammanfattning och redovisning Revidering... 8 Bilaga 1. Livsmedelsbutiker i Kalmar kommun... 9

13 3 (12) 1. Inledning Tillgänglighet till service är en viktig faktor för att främja attraktivitet och för att bidra till utveckling och tillväxt i hela kommunen. Människor behöver service för att kunna bo och trivas på en plats och företag är beroende av viss service för att kunna bedriva verksamhet. Nya köpbeteenden, pendlingsmönster, den demografiska utvecklingen, digitaliseringen och andra externa faktorer påverkar förutsättningarna för både kommersiell och offentlig service. 1.1 Varuförsörjningsplanen utvecklas till en serviceplan Redan år 1980 (reviderades 1983) fick Kalmar kommun sin första varuförsörjningsplan. Planen tog upp regler för statliga lån och bidrag och kommunens allmänna syn på dagligvaruförsörjningen. Åren 1994 och 2007 reviderades planen med liknande utformning. Syftet med varuförsörjningsplanerna var att ge kommunen en beredskap inför förändringar inom dagligvaruförsörjningen på landsbygden men också som stöd inför beslut om statligt stöd för den kommersiella servicen. I början av år 2012 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att göra insatser för att stärka det lokala arbetet med att effektivisera och samordna servicen med syfte att öka tillgängligheten. Kalmar kommun var en av 13 kommuner som fick möjlighet att arbeta mer konkret med samordnade servicelösningar. I arbetet ingick även att ta fram en serviceplan som ersätter varuförsörjningsplanen från Serviceplanens framtagande och omfattning Serviceplanen har utarbetats av en projektledare inom ramen för projektet Kalmar pilotkommun för serviceutveckling. Projektledaren har utgått från behov som lyfts fram under utvecklingsdialogerna och lokala utvecklingsmöten med föreningar, invånare och företag på landsbygden i Kalmar kommun. Projektledaren har också haft en dialog med andra kommunförvaltningar samt med andra organisationer och kommuner kring serviceplanering. Den regionala serviceplanen, Kalmar kommuns översiktsplan och kommunens varuförsörjningsplan från 2007 ligger också till grund för planen. Serviceplanen omfattar geografiskt byarna Rockneby, Läckeby, Trekanten, Ljungbyholm, Tvärskog, Påryd, Vassmolösa, Hagby och Halltorp som ligger utanför Kalmar stad. Detta betyder samtidigt att det är dessa orter som kommunen anser ska prioriteras enligt förordningen om stöd till kommersiell service (SFS 200:284, 6 ). 1.3 Syfte Den kommunala serviceplanen ska vara ett verktyg för att upprätthålla en god service i hela kommunen. Serviceplanen ska utgöra ett komplement till kommunens översiktsplan. 1.4 Avgränsning I planen ingår inte åtgärder för verksamheter som via lagstiftning är ålagda kommunen. Kalmar kommun har flera dokument som behandlar service, till exempel översiktsplanen, VA-planen och bredbandsstrategin.

14 4 (12) 2. Lägesbeskrivning Tillgången till service är förhållandevis god i Kalmar kommun. Det är relativt små avstånd och en tät geografi. I Kalmar kommun fungerar tre byar, Rockneby, Trekanten och Ljungbyholm som lokala servicecentrum. I ett servicecentrum bör det finnas förskola, skola samt livsmedelsbutik som är ombud för andra verksamheter. Mötesplatser som exempelvis bibliotek och fritidsgård är också viktigt. Bild 1. Tre byar är servicecentrum för omgivningen 2.1 Grundläggande kommersiell och offentlig service Med grundläggande kommersiell service avses i detta fall försäljning av dagligvaror och drivmedel, ombudsfunktioner för post- och apoteksservice samt betaltjänster (i linje med utredningen Service i glesbygd N 2014:01). Dagligvaror avser varor som hushållen behöver köpa ofta. En grundläggande nivå av kommersiell service kan anses vara uppnådd när grundläggande kommersiell service är så tillgänglig att vardagen fungerar på ett tillfredsställande sätt för människor och företagande. Den offentliga servicen kan vara både statlig och kommunal. Den statliga servicen kan vara tillgång till polis, försäkringskassa, arbetsförmedling och skatteverket. Den kommunala servicen gäller främst tillgång till förskola, skola, äldrevård, särskilt boende, bibliotek, räddningstjänst, natur- och kulturområ-

15 5 (12) den, kultur- och fritidsaktiviteter genom stöd till föreningslivet, samt samarbete i bredbandsfrågor och näringslivsutveckling. Den landstingskommunala servicen gäller exempelvis tillgång till akutsjukvård, hälsovård och kollektivtrafik/närtrafik. Tillgången till service i respektive by, såväl kommersiell som offentlig beskrivs i tabellen nedan. I bilaga 1, redovisas en analys av kommunens sju dagligvarubutiker som bedöms vara mycket viktiga att bibehålla då de förutom livsmedel ofta tillhandahåller ombudstjänster såsom post, apotek och betaltjänster. De är dessutom en viktig mötesplats i byn. 2.2 Tillgång till service By/tätort Rockneby (inklusive Skäggenäs) Antal invånare Infrastruktur Offentlig service Kommersiell service 2507 Bredband Förskola Livsmedelsbutik Pendlarparkering Skola (F-6) Café Järnväg (utreds Fritidshem Drivmedelstation med för tågstopp) Särskilt boende servicebutik Landsbygdstrafik Träffpunkt Uttagsautomat Närtrafik Allaktivitetshus med Ombudsfunktioner för bibliotek och sporthall post, Schenker, DHL, spel, Tandläkarpraktik och apotek. Gårdsbutik Campingplats Restaurang/pizzeria Läckeby 1698 Bredband Järnväg (utreds för tågstopp) Stadstrafik Närtrafik Trekanten 2061 Järnväg (tågstopp 2016) Bredband Landsbygdstrafik Närtrafik Ljungbyholm 2177 Bredband Stadstrafik Landsbygdstrafik Närtrafik Tvärskog 1003 Bredband Landsbygdstrafik Närtrafik Påryd 962 Bredband Landsbygdstrafik Förskola Skola (F-6) Familjedaghem Fritidshem Föräldrakooperativ Äringens servicecentral Gymnastikhall Allaktivitetsplan Förskola Skola (F-6) Fritidshem Föräldrakooperativ Sporthall Träffpunkt Södermöre kommundelsförvaltning Förskola Skola (F-9) Fritidshem Särskilt boende Träffpunkt Familjecentral BVC Mödravård Sporthall Allaktivitetsplan Bibliotek Hälsocentral Apotek Tandläkarmottagning Förskola Skola (F-3) Fritidshem Gymnastikhall Förskola Skola (F-6) Livsmedelsbutik med servicepunkt Ombudsfunktioner för post, Schenker, DHL, Svenska spels lotter och apotek. Betaltjänster i butiken Drivmedelsstation Gårdsbutik Biogasanläggning Djursjukhus Pizzeria Livsmedelsbutik Drivmedelstation Ombud för apotek, ATG, Svenska spel och post Pizzeria Livsmedelsbutik Café Pressbyrå Ombud för DHL, Schenker, ATG och Svenska spel med lotter Gym Pizzeria Drivmedelsstation med bilverkstad och servicebutik Gym Livsmedelsbutik Ombud för apotek, post,

16 6 (12) Hagby/ Vassmolösa Närtrafik 2699 Bredband Landsbygdstrafik Närtrafik Halltorp 597 Bredband Landsbygdstrafik Närtrafik Fritidshem Särskilt boende Träffpunkt Sporthall Bibliotek Utomhusbassäng (föreningsdriven) Förskola Skola (F-6) Fritidshem Sporthall Bibliotek Särskilt boende Träffpunkt Förskola Skola (F-6) Fritidshem Gymnastikhall Svenska spel med lotter och Systembolaget Drivmedelsstation Restaurang Café Pizzeria Livsmedelsbutik Säsongsöppen butik i Vita sand Säsongsöppen butik i Sandvik Ombud för apotek, post, Systembolaget och Svenska spels lotter Gårdsbutiker Livsmedelsbutik Ombud för apotek, Svenska spels lotter Uppdaterad Mål Det ska finnas en god service på rimlig nivå för alla som bor, besöker och verkar i Kalmar kommun. Servicenivån ska vara sådan att den kan attrahera fler människor att bo, besöka och verka i kommunen. 4. Handlingsplan För att uppnå målet kommer kommunen att arbeta med åtgärder inom områdena boende och fritid, näringsliv och kommunikationer. 4.1 Boende och fritid Åtgärd Kommunen ska arbeta för att kommungränser inte är ett hinder för att upprätthålla en god service på rimlig nivå för dem som bor och verkar i kommunen. Kommunen ska tillhandahålla mark för bostäder och verka för ett varierat boende i byarna. Kommunen stödjer tillgången till mötesplatser och aktiviteter genom vissa bidrag till samlingslokaler och idrottsanläggningar. Kommunen ska ha en utsedd tjänsteman som är kommunens kontaktperson för föreningar såsom samhällsföreningar och byalag. Personen ger råd, stöd, information och förmedlar kontakter. Kommunen ska arrangera möten med föreningar som driver lokalt utvecklingsarbete minst 2 gånger per år. Syftet är att utbyta information, knyta kontakter och sprida idéer och kunskap. Ansvarig Kommunstyrelsen Södermöre kommundelsförvaltning Kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden Kultur och fritidsnämnden Södermöre kommundelsförvaltning Kommunstyrelsen Södermöre kommundelsförvaltning Kommunstyrelsen Södermöre kommundelsförvaltning

17 7 (12) Kommunen ska tillsammans med Destination Kalmar arbeta för att tillgängliggöra turisminformation genom så kallade infopoints. Kommunen ska uppmuntra föreningslivet att tillsammans med kommunen och näringslivet i byn arbeta fram en lokal utvecklingsplan för insatsområden som skapar en positiv samhällsutveckling. Kommunstyrelsen Destination Kalmar Kommunstyrelsen Södermöre kommundelsförvaltning 4.2 Näringsliv Åtgärd Kommunen ska utifrån intresse och underlag, stödja utvecklingen av lokala servicelösningar. Rockneby, Trekanten och Ljungbyholm ska fortsätta att utvecklas som lokala servicecentrum för omgivningen. Kommunen ska även verka för att upprätthålla servicenivån i de orter som har kommersiell service i dagsläget. Kommunen ska stödja ett fortsatt hemsändningsbidrag. Syftet är att verka för en tillfredsställande tillgänglighet till varuförsörjning på landsbygden. Kommunen ska fortsätta att samverka med servicegivare och andra organisationer. Syftet är att öka servicegivarnas möjligheter att bedriva/erbjuda god service till invånare, företag och besökare. Kommunen ska verka för att det finns tillgänglig mark för verksamheter samt stimulera möjligheten att starta, etablera och utveckla företag på landsbygden. Kommunen ska fortsätta samarbetet med företagarföreningarna i Möre. Kommunen ska erbjuda effektiv service till företagare som vill etablera verksamhet i kommunen. 4.3 Kommunikationer och infrastruktur Åtgärd Kommunen ska verka för att kollektivtrafik med kompletterade Närtrafik utvecklas utifrån invånarnas behov. Kommunen ska fortsätta satsa på att rusta upp vägar och cykelvägar. Kommunen ska årligen revidera den handlingsplan som är kopplad till bredbandsstrategin. Kommunen ska fortsätta att satsa på gatubelysning på landsbygden för att skapa trygga och Ansvarig Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen Södermöre kommundelsförvaltning Kommunstyrelsen Ansvarig Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen Servicenämnden Kommunstyrelsen Servicenämnden Samhällsbyggnadsnämnden

18 8 (12) trivsamma platser. 5 Planering, genomförande och utvärdering 5.1 Ansvar och kostnader Varje nämnd och utskott ansvarar för att vidta de åtgärder som ingår i planen inom deras ansvarsområde och att budgetera för de kostnader som åtgärderna medför. 5.2 Årlig sammanfattning och redovisning Kommunstyrelsen ansvarar för att årligen följa upp och utvärdera genomförda åtgärder. 6 Revidering Planen ska revideras varje mandatperiod.

19 9 (12) Bilaga 1. Livsmedelsbutiker i Kalmar kommun Livsmedelsbutikerna i Rockneby, Läckeby, Trekanten, Ljungbyholm, Påryd, Halltorp och Vassmolösa har särskilt analyserats då de bedöms vara mycket viktiga att bibehålla eftersom de förutom livsmedel ofta tillhandahåller ombudstjänster såsom post, apotek och betaltjänster. De är dessutom en viktig mötesplats i byn. Butikerna har klassats i liten, mellanstor eller större butik mot bakgrund av den omsättning som butiken har. Omsättning i kronor Upp till 6 miljoner kronor Mellan 6 och 10 miljoner kronor Över 10 miljoner kronor Klassning av butik Liten butik Mellanstor butik Större butik Besök i butikerna, dialog med butiksägaren och Landsbygdsmentorerna utgör grunden för analysen avseende butikernas utbud och status. Ica Nära i Rockneby Kort om butiken: Yta Öppettider Fastighetsägare Handlare Avstånd till närmaste butik/stormarknad Uppskattat kundunderlag Företagsform Ombudsfunktioner och ytterligare service 577 kvm varav 486 kvm försäljningsyta 80 h i veckan Conny Persson Livs AB Conny Persson 5 km/30 km 1057 hushåll Aktiebolag Apoteksombud Post Svenska spels lotter Uttagsautomat Hemsändningsservice Omsättning Stor butik Övrigt Butiksägaren kommer att gå i pension under 2016 och säljer då butiken till ny ägare. Handlarn i Läckeby Yta Öppettider Fastighetsägare Handlare Avstånd till närmaste butik/stormarknad Uppskattat kundunderlag Företagsform Ombudsfunktioner och ytterligare service 230 kvm varav 200 kvm försäljningsyta 64 h i veckan Ulf Johansson Fardin Nakhjavan 5 km/15 km 678 hushåll Enskild firma Apoteksombud Post Schenker Svenska spels lotter

20 10 (12) Omsättning Övrigt Betaltjänster Hemsändningsservice Servicepunkt med café, servicedator och turisminformation. Liten butik Kalmar kommun, fastighetsägaren, handlaren, Landsbygdsmentorerna, Läckeby GOIF, Axfood och Regionförbundet har samarbetat för att stärka butiken i Läckeby. Under våren 2014 genomfördes en enkätundersökning bland invånarna i Läckeby vars resultat har legat till grund för att butikslokalen totalrenoverats, inredningen har förnyats, butiken har bytt från oprofilerad butik till att bli Handlarn och det har inrättats en servicepunkt. I samarbete med handlaren och Regionförbundet arbetar kommunen vidare för att ytterligare stärka butiken. Ica Nära i Trekanten Yta Öppettider Fastighetsägare Handlare Avstånd till närmaste butik/stormarknad Uppskattat kundunderlag Företagsform Ombudsfunktioner och ytterligare service Omsättning Övrigt 850 kvm varav 400 kvm försäljningsyta 91 h i veckan Ulf Andersson Livs AB Ulf Andersson 9 km/15 km 767 hushåll Aktiebolag Apoteksombud Postombud Schenkerombud ATG Svenska spels lotter DVD-uthyrning Släpvagnsuthyrning Hemsändningsservice Stor butik Butiken inryms i nya lokaler och handlaren arbetar aktivt med att förnya och förbättra butiken. Ica Supermarket i Ljungbyholm Yta XXX kvm varav XXX kvm försäljningsyta Öppettider 98 h i veckan Fastighetsägare Anders Larsson Handlare Anders Larsson Avstånd till närmaste 6,5 km/15 km butik/stormarknad Uppskattat kundunderlag 866 hushåll Företagsform Aktiebolag

21 11 (12) Ombudsfunktioner och ytterligare service Omsättning Övrigt Ica Nära i Påryd Yta Öppettider Fastighetsägare Handlare Avstånd till närmaste butik/stormarknad Uppskattat kundunderlag Företagsform Ombudsfunktioner och ytterligare service Omsättning Övrigt Apoteksombud för receptfria läkemedel Svenska spels lotter Frimärksombud Stor butik Ica Supermarket Stinsen är en stor butik och handlaren arbetar aktivt med att utveckla och förbättra butiken. Just nu pågår utbyggnad av butiken. 300 kvm varav 200 kvm försäljningsyta 77 h i veckan Joakim Stäringe Markus Johansson 20 km/35 km 444 hushåll Aktiebolag Apoteksombud Postombud Svenska spels lotter Systembolagsombud Hemsändningsservice Stor butik Butiken inryms i lokaler som är i behov av renovering. Inredning och kylar är också i behov av att förnyas. Fastighetsägaren har i samverkan med handlaren, Södermöre kommundel, Regionförbundet och landsbygdsutvecklaren tagit fram ritningar på ny utbyggd butik med gemensam entré till biblioteket. I samband med ombyggnaden planeras också en servicepunkt. Ica Nära i Vassmolösa Yta Öppettider Fastighetsägare Handlare Avstånd till närmaste butik/stormarknad Uppskattat kundunderlag Företagsform Ombudsfunktioner och ytterligare service Omsättning Övrigt 300 kvm varav 200 kvm försäljningsyta 73 h i veckan Håkan Olofsson Håkan Olofsson 7 km/18 km 1104 hushåll Aktiebolag Apoteksombud Postombud Svenska spels lotter Frimärksombud Systembolagsombud Mellanstor butik

22 12 (12) Tempo i Halltorp Yta Öppettider Fastighetsägare Handlare Avstånd till närmaste butik/stormarknad Uppskattat kundunderlag Företagsform Ombudsfunktioner och ytterligare service Omsättning Övrigt 220 kvm varav 180 kvm försäljningsyta 64 h i veckan Tawfik Gjosheh Kim Thao Dang 7 km/32 km 251 hushåll Enskild firma Apoteksombud Kaffeservering Hemsändningsservice Liten butik Butiken inryms i nya lokaler och inredningen är ny. Nuvarande handlare driver butiken sedan våren Under sommarsäsong driver handlaren också servicebutiken i Sandvik. Butiken har ansökt om att bli ombud för posten men ansökan avslogs på grund av att Ica Nära i Vassmolösa erbjuder samma tjänst. Handlaren, Regionförbundet, byalaget i Halltorp och kommunen har haft och har en tät dialog kring hur butiken kan fortsätta att utvecklas och stärkas. Planer finns att skapa en servicepunkt i butiken.

23 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2016/ Rev Kommunfullmäktige Höjning av arvode till gode män för ensamkommande barn Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att från och med 1 mars 2016 höja arvodet för gode män till ensamkommande barn till 200 kronor per timme. Resa till och från uppdraget arvoderas med 200 kronor per timme. Bakgrund För att kunna behålla och rekrytera nya gode män har överförmyndarnämnden föreslagit att arvodet för gode män till ensamkommande barn ska höjas från 140 kronor i timmen till 200 kronor i timmen. Kalmar kommun har haft samma arvodesbelopp i tio år och i förhållande till Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer är det ett lågt arvode. Vid sidan om det föreslås att resa till och från uppdraget arvoderas med 200 kronor per timme. I samband med kommunstyrelsens behandling av ärendet lämnades information som även skulle redovisas skriftligt vid kommunfullmäktiges behandling av ärendet. Med anledning av det bifogas chefen för överförmyndarverksamhetens skrivelse den 16 februari Jonas Sverkén kanslichef Bilaga: Utdrag ur överförmyndarnämndens protokoll den 16 december 2015, 75. Komplettering den 16 februari Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax jonas.sverken@kalmar.se

24 Handläggare Datum Ann Wribe Ersättningsregler/arvode till gode män och förvaltare enligt FB 11:4 och 11:7 samt till gode män för ensamkommande barn Arvoderingen mellan ovanstående grupper skiljer sig genom att gode män för ensamkommande barn arvoderas månadsvis emedan övriga gode män och förvaltare arvoderas en gång/år. Gode män för ensamkommande barn har sedan 2005 arvoderats med 140 kronor/timmen. Vid jämförelse med landets överförmyndare så ligger arvodet förhållandevis lågt i Kalmar. Detta har tydliggjorts särskilt vid överflyttning av ärenden till Kalmar och där medflyttat god man varit arvoderad högre hos annan överförmyndare. Ett flertal av dessa gode män har valt att säga upp sina uppdrag. Efter höjningen beräknas Kalmar kommun att hamna strax under mitten när det gäller ersättning jämfört med andra kommuner. För övrigt så är varje kommun suverän att bestämma sitt arvode till gode män och det finns en stor variation i hur arvoderingen sker, vilket arvode som betalas ut och hur det betalas ut (månadsvis eller kvartalsvis). Utbetalt arvode till gode män återsöks hos Migrationsverket. Återsökning sker kvartalsvis. Återsökning kan göras fram till barnet får permanent uppehållstillstånd(put) och en månad därefter. När barnet fått PUT så gör överförmyndarnämnden en anmälan till socialnämnden om behovet av en särskild förordnad vårdnadshavare. Arvoderingen till god man/särskild förordnad vårdnadshavare fortsätter och kostnaderna återsöks hos socialnämnden i berörd anvisningskommun. Senaste ansökan till Migrationsverket gjordes under februari 2016 för kvartal tre och fyra Återsökt belopp kronor. Arvodet till våra vanliga uppdragstagare sker årsvis och i samband med att årsredovisningen granskas. God man arvoderas för sitt uppdrag och här ingår det normalt att gode mannen bevakar sin huvudmans rätt, förvaltar dennes egendom och sörjer för huvudmans person. Överförmyndarnämnden i Kalmar följer SKL:s rekommendationer och där gode män arvoderas enligt tre olika kategorier beroende på ärendets svårighetsgrad och omfattning av uppdraget: Förvalta egendom och bevaka rätt Kategori % av basbeloppet * Kategori % Kategori 3 30 % Överförmyndarnämnden Adress Box 611, Kalmar Besök Smålandsgatan 26 C Tel vx ann.wribe@kalmar.se

25 2 (2) Sörja för person Kategori % av basbeloppet Kategori % Kategori 3 30% Utöver arvodet utgår till god man kostnadsersättning med 2 % av basbeloppet och kilometerersättning. Arvodet betalas av huvudman själv i de fall huvudmannen har en inkomst överstigande 2,65 gånger aktuellt basbelopp eller tillgångar överstigande två basbelopp. I övriga fall svarar kommunen för arvodet till god man. * Aktuellt basbelopp för 2016 är kronor. * Huvudman är den person som har en god man. Ann Wribe Chef för överförmyndarverksamheten

26

27 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen

28 Innehållsförteckning En tillbakablick på Preliminärt bokslut Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning... 4 Nämndernas nettokostnader, 44,5 mnkr... 4 Jämförelsestörande poster, 23,6 mnkr... 4 Internräntor, pensioner m.m, -4,9 mnkr... 4 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, - 10,2 mnkr... 5 Finansnetto, 8,5 mnkr... 5 Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB... 5 Balanskravet god ekonomisk hushållning... 5 Balansräkning... 6 Omsättningstillgångar... 6 Långfristiga skulder... 6 Kortfristiga skulder... 6 Nyckeltal... 6 Nettokostnadsandel... 6 Självfinansieringsgrad... 7 Likviditet och soliditet... 7 Resultaträkning... 8 Balansräkning... 9 Finansieringsanalys Noter Investeringsredovisning

29 En tillbakablick på 2015 I dec 2014 beslutade kommunfullmäktige om budget för Resultatet för 2015 budgeterades till 2,1 mnkr. Ekonomirapporter och budgetuppföljningar under året har visat på avvikelser från budgeterad resultatnivå. Efter april månad visade uppföljningen att årets resultat förväntades avvika mot budget med 16,8 mnkr, efter augusti med 21,1 mnkr och efter oktober med 30,6 mnkr. Efter budgetuppföljningen i april uppgick nämndernas avvikelser till -8,5 mnkr, efter augusti till 0,9 mnkr och efter oktober till 12,9 mnkr. Det var framför allt omsorgsnämnden som avvek negativt mot budget. Prognoserna över skatteintäkter och kommunal utjämning har förändrats under året och efter april var avvikelsen -8,5 mnkr, efter augusti - 14,4 mnkr och efter oktober -17,1 mnkr. Preliminärt bokslut 2015 Ekonomienheten har upprättat ett preliminärt bokslut för Årets resultat uppgår till 63,6 mnkr för kommunen och jämfört med budget avviker resultatet med 61,5 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet justeras årets resultat med -15,2 mnkr för intäkter från fastighetsförsäljningar (reavinst). Kommunens balanskravsresultat uppgår därmed till 48,4 mnkr vilket gör att kommunen uppfyller kommunallagens krav på ekonomisk balans i bokslutet. Kommunens mål om att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 99 procent uppfylls för det enskilda året 2015 (98,1 procent). Även räknat över de senaste fem åren uppfylls målet (99,0 procent). Målet om minst 50 procent självfinansiering av investeringar uppfylls för det enskilda året 2015 (59,5 procent) och även vid beräkning av genomsnittet de senaste fem åren (59,5 procent). Redovisningsprinciper Redovisningen är anpassad enligt lagen om kommunal redovisning (1997:614). Kommunen följer även de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Tillämpade redovisningsprinciper Kommunens pensionsskuld redovisas enligt den s.k. blandmodellen. Detta innebär att den pension som intjänats före år 1998 behandlas som en ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner som intjänats från och med 1998 redovisas som kostnad i resultaträkningen och som en avsättning i balansräkningen. I kostnaden och avsättningen ingår särskild löneskatt med 24,26 procent. I enlighet med Rådet för kommunal redovisningsrekommendation nr 4.2 har kommunalskatten periodiserats. Detta innebär att kommunen i bokslutet för 2015 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2014 och en preliminär slutavräkning för Kapitalkostnaderna består dels av rak avskrivning på anskaffningsvärdet, dels av internränta med 2,9 procent på bokfört värde. Avskrivning påbörjas månaden efter slutförd investering och beräknas på anskaffningsvärdet. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter bedömning 3

30 av tillgångens nyttjandeperiod, viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider. Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde under kronor kostnadsförs direkt. Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de hänför sig till. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid för de anställda har redovisats som en kortfristig skuld. Årets ökning har påverkat resultaträkningen. De intjänade förmånerna har belastats med lagenliga arbetsgivaravgifter. Vi har tillämpat rekommendation nr 13 Redovisning av leasingavtal från Rådet för kommunal redovisning. Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) har yttrat sig med anledning av den återbäringsmodell som Kommuninvest har infört från och med Modellen innebär att överskott som har upparbetats i Kommuninvest i Sverige AB fördelas till medlemmarna i Kommuninvest ekonomisk förening som återbäring och ränta. Medlemmarna använder sedan dessa medel för ökning av sitt insatskapital. Enligt RKR är återbäring och ränta som ska användas för ökat kapital i Kommuninvest ekonomisk förening inte att betrakta som finansiell intäkt då kommunen är förpliktigad att använda medlen till insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. I detta preliminära bokslut följer inte kommunen RKR:s uppfattning varför återbäring och ränta bokförts som finansiell intäkt och ökning av insatskapital som utgift (investering). Beloppet uppgår till 7,7 mnkr. Resultaträkning Totalt avviker årets resultat mot budget med 61,5 mnkr. I 2014 års bokslut avvek årets resultat mot budget med -6,6 mnkr. Nämndernas nettokostnader, 44,5 mnkr Nämndernas nettokostnader avviker från budget med 44,5 mnkr. I 2014 års bokslut avvek nämnderna från budget med 20,9 mnkr. Södermöre kommundelsnämnd redovisar negativ avvikelse mot budget med -0,3 mnkr. Övriga nämnder redovisar positiv avvikelse mot budget, se tabellen nedan. Nämndernas budgetavvikelser mnkr Budget 2014 Redovisat 2014 Avvik 2014 Kommunstyrelsen 464,7 452,4 12,3 -Kommunledningskontoret 216,8 206,4 10,4 -Exploateringsverksamhet -30,0-31,4 1,4 -Gymnasieförbundet 277,9 277,4 0,5 Kommunens revisorer 2,7 2,2 0,5 Samhällsbyggnadsnämnden 58,2 55,0 3,2 Servicenämnden 232,9 221,2 11,7 Kultur- och fritidsnämnden 171,4 171,0 0,4 Barn- och ungdomsnämnden 893,9 886,3 7,6 Socialnämnden 714,5 712,3 2,2 Omsorgsnämnden 634,8 627,9 6,9 Södermöre kommundelsnämnd 208,9 209,2-0,3 Summa budgetavvikelser 3 382, ,5 44,5 Jämförelsestörande poster, 23,6 mnkr Den stora positiva avvikelsen består av återbetalning av premier från AFA om 23,6 mnkr. Internräntor, pensioner m.m, -4,9 mnkr De centrala potterna för löne- och hyresökningar avviker med 4,0 mnkr. Internräntor, pensioner och reavinster avviker mot budget med -12,3 mnkr. Semesterlöneskulden redovisar en avvikelse med 3,4 mnkr. I kommunal redovisningslag (1997:614) regleras hur pensionskostnad/skuld ska 4

31 redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Enligt denna modell ska pensionsförpliktelser intjänade från och med 1998 redovisas som skuld i balansräkningen och pensionsförpliktelser intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsförpliktelser som redovisas som avsättning i balansräkningen har ökat med 26,3 mnkr till 211,2 mnkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning, - 10,2 mnkr I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 4.2 har kommunalskatten periodiserats. Fr.o.m ska Sveriges Kommuner och Landstings skatteprognos användas. Detta innebär att kommunen i bokslutet för 2015 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2014 och en preliminär slutavräkning för När det gäller korrigeringen av slutavräkningen för 2014 så uppgår den till - 77 kr per invånare (totalt -4,9 mnkr). Den preliminära slutavräkningen för 2015 uppgår enligt Sveriges Kommuner och Landsting till 43 kr per invånare (2,8 mnkr) och har bokförts på Av statsbidraget om 27,4 mnkr som tillförts kommunen som tillfälligt stöd under 2015 och 2016 för att hantera den rådande flyktingsituationen har 2,1 mnkr intäktsförts Som kompensation för den höjda arbetsgivaravgiften för yngre har under året erhållits statsbidrag om 5,0 mnkr. Sammantaget avviker skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning mot budget med -10,2 mnkr. Finansnetto, 8,5 mnkr Finansnettot uppgår sammantaget till 11,7 mnkr vilket är 8,5 mnkr bättre än budgeterat. Finansiella intäkter uppgår till 24,6 mnkr vilket är 2,1 mnkr bättre än budget. Utdelning på aktier och andelar uppgår till 8,0 mnkr, en avvikelse mot budget på 1,3 mnkr. Borgensavgifter från helägda kommunala bolag uppgår till 8,6 mnkr, en avvikelse mot budget på -0,4 mnkr. Återbäring från Kommuninvest ekonomisk förening uppgår till 7,6 mnkr och övriga ränteintäkter uppgår till 0,6 mnkr, en avvikelse mot budget på 1,2 mnkr. Finansiella kostnader uppgår till 12,9 mnkr, en positiv avvikelse mot budget med 6,4mnkr. Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB År 2000 avsatte kommunen 50,0 mnkr för förvaltning av pensionsmedel i Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB (KLP AB) minskade värdet av dessa placeringar med 17,7 mnkr ökade värdet med 11,3 mnkr. Under fortsatte den positiva börsutvecklingen och marknadsvärdet uppgick till 61,2 mnkr Under 2008 var det turbulens på den finansiella marknaden och marknadsvärdet sjönk till 52,4 mnkr. Under har den finansiella marknaden både gått upp och ned och marknadsvärdet 2014 uppgick till 100,5 mnkr. Den 31 december 2015 uppgick marknadsvärdet till 106,0 mnkr. Balanskravet god ekonomisk hushållning Från och med räkenskapsåret 2005 gäller nya regler för balanskravet. Ett negativt resultat ska återställas inom tre år. 5

32 Så snart ett negativt resultat konstaterats ska dessutom kommunfullmäktige anta en särskild åtgärdsplan för hur återställandet ska ske. Planen ska innehålla genomtänkta och genomförbara åtgärder för att täcka hela det belopp som ska regleras och det ska framgå när åtgärderna genomförs. Fullmäktigebeslutet bör fattas snarast efter det att ett negativt resultat konstaterats, dock senast vid det sammanträde som följer efter det sammanträde som behandlat delårsbokslutet. Åtgärdsplanen ska följas upp kontinuerligt och återrapportering ska ske till fullmäktige om planen inte hålls. Vid avstämning mot kommunallagens krav om ekonomisk balans justeras årets resultat med reavinster och reaförluster och disponering eller reservering från/till resultatutjämningsreserv (RUR). I boksluten har ett sammanlagt balanskravsresultat på 236,8 mnkr redovisats års preliminära bokslut visar ett balanskravsresultat på 48,4 mnkr vilket innebär ett ackumulerat överskott på 285,2 mnkr. Balansräkning Kommunen investerade under 2015 för 335,7 mnkr. Under året har bland annat 46,1 mnkr investerats i exploateringsverksamheten, 52,7 mnkr i skollokaler, 75,7 mnkr i gator och parker, 38,0 mnkr i förskolelokaler, 20,6 mnkr i fritidslokaler och 27,9 mnkr i förvaltningslokaler. Årets avskrivningar uppgår till 164,6 mnkr. Omsättningstillgångar De finansiella tillgångarna, placerade pensionsmedel i KLP AB, är redovisade som omsättningstillgång och värderade till anskaffningsvärdet, 50,0 mnkr. Marknadsvärdet den 31 december 2015 uppgick till 106,0 mnkr. Likvida medel har ökat från 0,6 mnkr vid årets början till 165,7 mnkr vid årets slut. Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder har under året ökat med 282,0 mnkr och uppgår till 987,2 mnkr. Långfristig skuld avseende finansiell leasing har under året minskat med 3,8 mnkr och uppgår till 17,8 mnkr. Kortfristiga skulder Kommunens kortfristiga skulder har ökat med 50,6 mnkr till 629,2. Nyckeltal Nettokostnadsandel Nyckeltalet nettokostnadsandel uttrycks som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar och finansnetto i relation till skatteintäkter och kommunal utjämning. För att uppnå och vidmakthålla en god ekonomisk hushållning bör minst 2 procent (tumregeln i kommunsektorn) av de löpande intäkterna finnas kvar för att finansiera årets nettoinvesteringar. Det innebär att de löpande kostnaderna över en längre period inte bör ta mer än 98 procent i anspråk av de löpande intäkterna. Kommunfullmäktige har för sin del formulerat det finansiella målet att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 99 procent över en rullande femårsperiod. Nettokostnadsandel Verksamhetens nettokostnader 94,2% 96,7% 96,9% Jämförelsestörande poster -0,7% -1,3% -2,9% Avskrivningar 4,9% 4,7% 4,3% Finansnetto -0,4% -0,2% -0,1% Summa löpande kostnader 98,1% 99,9% 98,2% Rullande fem år 99,0% 98,8% 98,2% 6

33 År 2015 uppgår nyckeltalet till 98,1 procent, vilket är 1,8 procentenheter bättre än Verksamheten tar i anspråk 94,2 procent och jämförelsestörande poster -0,7 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning. Avskrivningarna tar i anspråk 4,9 procent och finansnettot -0,4 procent av skatteintäkter och kommunal utjämning. Målet om att nettokostnadsandelen inte ska överstiga 99 procent uppfylls således för det enskilda året. Räknar man över de senaste fem åren uppfylls målet och uppgår 99,0 procent. Självfinansieringsgrad Målet för investeringarnas finansiella utrymme uttrycks i nyckeltalet självfinansieringsgrad. Självfinansieringsgrad Kassaflöde inv (mnkr) 335,7 276,8 343,5 Självfinansieringsgrad 59,5% 67,0% 58,6% Rullande fem år 59,5% 54,4% 73,8% Nyckeltalet (kassaflödet från den löpande verksamheten/kassaflödet från investeringsverksamheten) redovisar hur stor del av årets nyinvesteringar som har finansierats utan att låna eller minska den befintliga likviditeten. Investeringarna som genomförts under året (335,7 mnkr) har inte finansierats fullt ut med egna medel. Det finansiella målet om minst 50 procent självfinansieringsgrad är uppfyllt för det enskilda året 2015 då det uppgår till 59,5 procent. Räknar man ett genomsnitt över de senaste fem åren uppnås målet då självfinansieringsgraden uppgår till 59,5 procent. Likviditet och soliditet Kassalikviditet (likvida medel + kortfristiga fordringar/kortfristiga skulder) och soliditet (eget kapital i förhållande till totalt kapital) är mått på betalningsförmåga på kort respektive lång sikt. Likviditet Kassalikviditet 77,5% 41,2% 75,5% Likviditetsmåttet har under 2015 förbättrats och uppgår till 77,5 procent. Främst är det ökning av likvida medel som bidragit till förbättringen av måttet. Soliditeten, exklusive pensionsskulden (1 425 mnkr), har försämrats från 49,5 procent i bokslutet 2014 till 45,4 procent i årets bokslut. Soliditeten, inklusive pensionsskulden (1 425 mnkr), har förbättrats från 2,0 procent i bokslutet 2014 till 5,1 procent i årets bokslut. Soliditet Exkl. pensionsskuld intjänad före ,4% 49,5% 49,7% Inkl. pensionsskuld intjänad före ,1% 2,0% 2,8% 7

34 Resultaträkning Mnkr Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Nämndernas nettokostnader , , ,5 44,5 Jämförelsestörande poster 40,0 0,0 23,6 23,6 Internränta, pensioner, m.m. 29,8 33,4 28,5-4,9 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Not , , ,4 63,2 Skatteintäkter Not , , ,0-15,7 Generella statsbidrag och utjämning Not 2 607,3 591,8 597,3 5,5 Finansiella intäkter Not 3 22,5 22,5 24,6 2,1 Finansiella kostnader Not 3-16,8-19,3-12,9 6,4 RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER 2,5 2,1 63,6 61,5 Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 2,5 2,1 63,6 61,5 Balanskravsavstämning Belopp i mnkr Årets resultat enligt resultaträkningen 75,6-87,3 125,8 57,3 2,5 63,6 avgår: samtliga realisationsvinster/förluster 0,0 0,0-172,5-40,4-2,8-15,2 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 75,6-87,3-46,7 16,9-0,3 48,4 Medel till resultatutjämningsreserv Medel från resultatutjämningsreserv 18,6 Årets balanskravsresultat 75,6-87,3-46,7 16,9 18,3 48,4 Synnerliga skäl enl KL 8 kap. 4 : 8,7 111,5 45,5 15,6-40,0 0,0 Balanskravsresultat efter synnerliga skäl att reglera 84,3 24,2-1,2 32,5-21,7 48,4 Balanskravsresultat från tidigare år att reglera -1,2 Summa 84,3 24,2-1,2 31,3-21,7 48,4 Ackumulerat resultat 203,0 227,2 226,0 258,5 236,8 285,2 8

35 Balansräkning Mnkr Anläggningstillgångar 2 785, ,5 Materiella 2 524, ,3 -mark, byggnader och tekniska anläggningar 2 300, ,5 -maskiner och inventarier 206,6 203,4 -finansiell leasing 18,2 14,4 Finansiella 260,3 268,2 -aktier, andelar, bostadsrätter 165,9 196,8 -långfristiga fordringar 11,5 11,5 -förskottering infrastruktur 82,9 59,9 Omsättningstillgångar 331,5 584,6 -förråd, lager och exploatering 108,4 112,9 -kortfristiga fordringar 172,5 256,0 -kortfristiga placeringar 50,0 50,0 -kassa och bank 0,6 165,7 S:A TILLGÅNGAR 3 116, ,1 Eget kapital 1 542, ,4 -varav årets resultat 2,5 63,6 -resultatutjämningsreserv 28,0 28,0 Avsättningar 268,6 293,9 -varav pensioner 184,9 211,2 -varav övriga 83,7 82,7 Skulder 1 305, ,8 -varav långfristiga skulder 705,2 987,2 -varav finansiell leasing 21,4 17,8 -varav kortfristiga skulder 570,0 629,8 -varav S:A EGET koncernkontokredit KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH 8,6 0,0 SKULDER 3 116, ,1 9

36 Finansieringsanalys Mnkr Bokslut Bokslut DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 11,7 63,6 Justering för av- och nedskrivning 150,0 164,6 Justering för gjorda och ianspråktagna avsättninga -32,7 25,3 Justering för övriga ej likvidpåverkande -10,0-17,1 MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL 119,0 236,4 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga fordringar 12,8-83,5 Ökning (-)/minskning (+) kortfristiga placeringar 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) förråd och lager 0,6-4,5 Ökning (+)/minskning (-) kortfristiga skulder 53,0 51,2 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 185,4 199,6 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investering i materiella anl tillgångar -272,2-337,8 Försäljning av materiella anl tillgångar 4,7 32,9 Investering i finansiella anl tillgångar -9,3-30,8 Nettoinvestering i finansiell leasing KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -276,8-335,7 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+)/minskning (-) långfristiga skulder -15,0 282,0 Ökning (+)/minskning (-) finansiell leasing 0,9-3,8 Ökning (-)/minskning (+) långfristiga fordringar 0,0 0,0 Ökning (-)/minskning (+) förskottering -40,7 23,0 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN -54,8 301,2 ÅRETS KASSAFLÖDE -146,2 165,1 Förändring lik vida medel -146,2 165,1 Likvida medel vid årets början 146,8 0,6 Likvida medel vid årets slut 0,6 165,7 10

37 Noter Not 1 Driftredovisning 2015 Mnkr (netto) Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsen 464,7 452,4 12,3 Kommunledningsk ontoret 216,8 206,4 10,4 Exploateringsverk samhet -30,0-31,4 1,4 Gymnasieförbundet 277,9 277,4 0,5 Kommunens revisorer 2,7 2,2 0,5 Samhällsbyggnadsnämnden 58,2 55,0 3,2 Servicenämnden 232,9 221,2 11,7 Kultur- och fritidsnämnden 171,4 171,0 0,4 Barn- och ungdomsnämnden 893,9 886,3 7,6 Socialnämnden 714,5 712,3 2,2 Omsorgsnämnden 634,8 627,9 6,9 Södermöre kommundelsnämnd 208,9 209,2-0,3 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER 3 382, ,5 44,5 Jämförelsestörande poster 0,0-23,6 23,6 Internränta, pensioner, m.m. -33,4-28,5-4,9 NETTODRIFTKOSTNADER 3 348, ,4 63,2 Not 2 Skatteintäkter och kommunal utjämning Mnkr Budget 2015 Bokslut Avvikelse Skatteintäkter skatteintäkter 2 745, ,0-5,3 skatteavräkning 10,4 0,0-10,4 S:a kommunalskatteintäkter 2 755, ,0-15,7 Generella statsbidrag och utjämning inkomstutjämning 501,0 520,3 19,3 kostnadsutjämning -183,2-188,0-4,8 generella statsbidrag 0,0 7,0 7,0 regleringsbidrag/-avgift 18,4 6,7-11,7 kommunal fastighetsavgift 105,0 103,4-1,6 LSS-utjämning 150,6 147,9-2,7 S:a kommunal utjämning 591,8 597,3 5,5 SUMMA 3 347, ,3-10,2 11

38 Not 3 Finansnetto Mnkr Budget 2015 Bokslut Avvikelse Finansiella intäkter Ränteintäkter, lång-, och kortfristiga fordringar 7,0 8,2 1,2 Utdelning aktier o andelar 7,0 8,3 1,3 Borgensavgifter 8,5 8,1-0,4 SUMMA 22,5 24,6 2,1 Finansiella kostnader Räntekostnader, lång- och kortfristiga skulder -18,6-11,3 7,3 Övriga finansiella kostnader -0,7-1,6-0,9 SUMMA -19,3-12,9 6,4 FINANSNETTO 3,2 11,7 8,5 Investeringsredovisning Investeringsredovisning 2015 Mnkr (netto) Budget Bokslut Avvikelse Kommunstyrelsen Kommunledningsk ontoret 0,2 0,1 0,1 Brandk åren 5,8 2,4 3,4 Kommuninvest 0,0 30,8-30,8 Hamnverk samheten 4,0 2,6 1,4 Exploateringsverk samheten 86,0 31,2 54,8 Samhällsbyggnadsnämnden 1,0 0,3 0,7 Servicenämnden 420,5 250,0 170,5 Kultur- och fritidsnämnden 5,2 3,9 1,3 Barn- och ungdomsnämnden 6,4 4,4 2,0 Socialnämnden 3,9 4,3-0,4 Omsorgsnämnden 13,0 4,5 8,5 Södermöre kommundelsnämnd 1,3 1,2 0,1 NETTOINVESTERINGAR 547,3 335,7 211,6 12

39 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre KS 2015/ Kommunfullmäktige Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) om alternativa betalningssätt till kommunen Förslag till beslut Kommunfullmäktige bifaller motionen från Carl-Henrik Sölvinger (L) om att utreda hur betalningar till kommunen och kommunens bolag ska kunna ske på fler sätt än idag. Utredningen ska redovisas i kommunfullmäktige i juni 2016 och leds och samordnas av kommunstyrelsen. Bakgrund Carl-Henrik Sölvinger (L) föreslår i sin motion Erbjud fler betalsätt än plusgiro att berörda förvaltningar och bolag utreder hur betalningar till kommunen eller dess bolag ska kunna ske på fler sätt än idag, i syfte att underlätta betalning och undvika merkostnader för kommuninvånarna. Med beaktande av den ständigt pågående teknikutvecklingen och kommunens ambition att vara en attraktiv kommun är det lämpligt att utreda förutsättningarna för att erbjuda fler betalsätt än idag. Det senaste exemplet på nytt betalsätt är Swishbetalning från privatperson till företag. Utredningen leds och samordnas lämpligen av kommunledningskontoret för redovisning senast juni Med hänvisning till ovanstående föreslås att kommunfullmäktige bifaller motionen. Urban Sparre ekonomichef Bilaga: Motion Kommunledningskontoret Ekonomienheten Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 18 Tel vx Fax Urban.Sparre@kalmar.se

40

41 PROTOKOLL Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen Tid Tisdagen den 2 februari 2016 kl. 8:00 10:00 Plats Sammanträdesrum Magistern Omfattning Beslutande Johan Persson (S), ordförande Christina Fosnes (M), 1:e vice ordförande Bertil Dahl (V), 2:e vice ordförande Dzenita Abaza (S) Mattias Adolfson (S) Marianne Dahlberg (S) Roger Holmberg (S) Elisabeth Gustavsson (S) Steve Sjögren (S) Anders Andersson (C) Per Dahl (M) Inger Hilmansson (L) Jonas Lövgren (M) Thoralf Alfsson (SD) Ingemar Einarsson (C) Ersättare Michael Ländin (S) Marie Simonsson (S) Erik Ciardi (C) Liselotte Ross (V) Kent Pettersson (L) Lars Rosén (SD) Anslaget på kommunens anslagstavla den 15 februari 2016.

42 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Johan Persson ordförande Dzenita Abaza

43 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) 23 Information från Destination Kalmar AB Bakgrund Som ett led i kommunstyrelsens uppsiktsplikt kommer kommunens olika bolag att redovisa sin verksamhet. Överläggning Åke Andersson, VD i Destination Kalmar AB, informerar om bolagets verksamhet och utveckling samt om aktuella framtidsfrågor. Beslut Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av informationen. 24 Genomgång av beslutsärenden Överläggning Samtliga beslutsärenden gås igenom och kommunstyrelsens ledamöter har möjlighet att ställa frågor till ansvariga tjänstemän. Beslut Kommunstyrelsen fattar inte något beslut med anledning av informationerna. 25 Preliminärt bokslut 2015 Dnr KS 2016/0083 Handlingar Preliminärt bokslut Bakgrund Kommunledningskontorets ekonomienhet har upprättat ett preliminärt bokslut för Årets resultat uppgår till 63,6 miljoner kronor, vilket är en avvikelse mot budget med 61,5 miljoner kronor. Överläggning Urban Sparre, ekonomichef, redogör för ärendet. Beslut Kommunstyrelsen överlämnar preliminärt bokslut 2015 till kommunfullmäktige.

44 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) 26 Kommunstyrelsens årsrapport 2015 Dnr KS 2015/0225 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 20 januari Kommunstyrelsens årsrapport Uppföljning av verksamhetsplan. Bakgrund Kommunledningskontoret har tagit fram ett förslag till årsrapport för verksamheten Väsentliga händelser och ändrade förutsättningar samt strategiska framtidsfrågor belyses för de olika verksamheterna. Årsrapporten utgör budgetunderlag inför budget Det ekonomiska resultatet redovisas och analyseras. Utfallet för kontoret är en nettokostnad på 206,5 miljoner kronor jämfört med en budgetram på 216,9 miljoner kronor. Resultatet är alltså 10,4 miljoner kronor bättre än budget. Exploateringsverksamheten vars budget är en nettointäkt på 30,0 miljoner kronor har ett utfall på 31,4 miljoner kronor, vilket är 1,4 miljoner kronor högre än budgeterat. Gymnasieverksamheten genererade ett överskott på 0,5 miljoner kronor mot budget. Totalt sett för kommunstyrelsens verksamheter blev överskottet 12,3 miljoner kronor. Årsrapporten sammanfattar också utfallet av de nämndsmål, aktiviteter och uppdrag som kontoret arbetat med under året för att stödja kommunfullmäktiges övergripande mål i budget 2015 och ekonomisk planering Arbetsutskottet har föreslagit att kommunstyrelsen godkänner årsrapport för år 2015 och uppföljningen av verksamhetsplanen. Överläggning Åsa Bejvall, controller, redogör för ärendet. Beslut Kommunstyrelsen godkänner årsrapport för år 2015 och uppföljningen av verksamhetsplanen. 27 Förslag ny serviceplan Dnr KS 2016/0026 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 13 januari Förslag till serviceplan

45 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Arbetsutskottets protokoll den 19 januari 2016, 1. Bakgrund Redan 1980 fick Kalmar kommun sin första varuförsörjningsplan. Planen tog upp regler för statliga lån och bidrag och kommunens allmänna syn på dagligvaruförsörjningen och 2007 reviderades planen med liknande utformning. I början av 2012 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att göra insatser för att stärka det lokala arbetet med att effektivisera och samordna servicen med syfte att öka tillgängligheten. Kalmar kommun var en av 13 kommuner som fick möjlighet att arbeta mer konkret med samordnade servicelösningar. I arbetet ingick även att ta fram en serviceplan som ersätter varuförsörjningsplanen från Serviceplanen ska vara ett verktyg för att upprätthålla en god service i hela kommunen och utgöra ett komplement till kommunens översiktsplan. Serviceplanen omfattar Rockneby, Läckeby, Trekanten, Ljungbyholm, Tvärskog, Påryd, Vassmolösa, Hagby och Halltorp som ligger utanför Kalmar stad. Detta betyder samtidigt att det är dessa orter som kommunen anser ska prioriteras enligt förordningen om stöd till kommersiell service (SFS 200:284, 6 ). Serviceplanen har utarbetats inom ramen för projektet Kalmar pilotkommun för serviceutveckling och har utgått från behov som lyfts fram under utvecklingsdialogerna och lokala utvecklingsmöten med föreningar, invånare och företag på landsbygden i Kalmar kommun. Den regionala serviceplanen, Kalmar kommuns översiktsplan och kommunens varuförsörjningsplan från 2007 ligger också till grund för planen. Arbetsutskottet har föreslagit att kommunfullmäktige antar förslag till ny serviceplan för Kalmar kommun. Överläggning Sofie Nyström, landsbygdsutvecklare, redogör för ärendet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige antar förslag till ny serviceplan för Kalmar kommun. Tidigare beslutad Varuförsörjningsplan upphör därmed att gälla. 28 Höjning av arvode till gode män för ensamkommande barn Dnr KS 2016/0028

46 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Handlingar Utdrag ur överförmyndarnämndens protokoll den 16 december 2015, 75. Kommunledningskontorets skrivelse den 28 januari Bakgrund För att kunna behålla och rekrytera nya gode män har överförmyndarnämnden föreslagit att arvodet för gode män till ensamkommande barn ska höjas från 140 kronor i timmen till 200 kronor i timmen. Kalmar kommun har haft samma arvodesbelopp i tio år och i förhållande till Sveriges Kommuner och Landstings rekommendationer är det ett lågt arvode. Vid sidan om det föreslås att resa till och från uppdraget arvoderas med 200 kronor per timme. Överläggning Under överläggningen redogör Fredrik Persson (S), ordförande i överförmyndarnämnden, för höjningen. Höjningen avser endast gode män till ensamkommande barn och pengarna kan återsökas hos Migrationsverket. Beslutsunderlaget ska kompletteras med den informationen inför kommunfullmäktiges beslut. Under överläggningen föreslår Thoralf Alfsson (SD) att ärendet ska återremitteras för att komplettera beslutsunderlaget. Sedan överläggningen avslutats frågar ordföranden om kommunstyrelsen vill avgöra ärendet idag eller återremittera det. Han finner att kommunstyrelsen vill avgöra ärendet idag. Härefter frågar ordföranden om kommunstyrelsen vill tillstyrka eller avstyrka överförmyndarnämndens förslag. Han finner att kommunstyrelsen tillstyrker förslaget. Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige beslutar att från och med 1 mars 2016 höja arvodet för gode män till ensamkommande barn till 200 kronor per timme. Resa till och från uppdraget arvoderas med 200 kronor per timme. 29 Försäljning av fastigheten Tallbocken 1 Dnr KS 2014/0468 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 14 januari Karta. Tävlingsbidrag. Bakgrund Kommunledningskontorets projekt- och exploateringsenhet bjöd under hösten 2015 in intressenter att delta i en riktad markanvisning för fastigheten

47 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Tallbocken 1. Tävlingen riktade sig till bolag som vill bygga och förvalta små hyreslägenheter med låg hyra till slutkund. I utvärderingen av inkomna förslag har antal lägenheter, hyresnivå samt gestaltning bedömts. Det tävlingsbidrag som fått högst poäng av inlämnande bidrag heter Hem till mig och är framtaget av företaget I Am Home Projektutveckling AB. Förslaget innehåller 58 lägenheter, varav 50 stycken är 26 m 2 och åtta lägenheter är 35 m 2. Inflyttning planeras till början av tredje kvartalet Hyresnivå till slutkund är kronor/månad för de mindre lägenheterna och kronor/månad för de större lägenheterna. Tävlingsbidraget har en låg hyresnivå i jämförelse med övriga bedömda tävlingsbidrag och även sett till övrig nyproduktion i Kalmar. Planutskottet har föreslagit att kommunstyrelsen säljer fastigheten Kalmar Tallbocken 1 till I Am Home Projektutveckling AB för en köpeskilling av kronor. Beslut Kommunstyrelsen beslutar att sälja fastigheten Kalmar Tallbocken 1 till I Am Home Projektutveckling AB (organisationsnummer ) för en köpeskilling av kronor. 30 Beslut om markreservationer för snabbt uppförda bostäder Dnr KS 2016/0025 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 25 januari 2016 inkl. kartor och intresseanmälningar. Bakgrund I Kalmar kommun råder det bostadsbrist och speciellt råder det brist på mindre hyresrätter i centrala lägen med lägre hyra. Bostadsbristen drabbar bland annat studenter, ungdomar och flyktingar. För närvarande ökar befolkningsmängden i kommunen rekordartat, vilket ställer än högre krav på en ökad bostadsproduktion samt att den ökar omgående. Att råda bot på bostadsbristen är ett av kommunens högst prioriterade mål. Det övergripande målet med projektet Snabba bostäder är att möjliggöra att hyresrätter med låg hyra produceras under 2016 i Kalmar kommun. Näringsdepartementet har lämnat en promemoria om investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande (Ds 2015:35). Målsättningen är att en del av detta investeringsstöd omsätts till hyresrätter med låg hyra i Kalmar. En arbetsgrupp har bildats för snabb utbyggnad av tomterna och snabb kommunal handläggning av projekten (försäljning, lov och tillstånd). Den 17 december 2015 hölls ett informationsmöte för byggherrar om projektet

48 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Snabba bostäder där olika områden i Kalmar presenterades för exploatering. Byggherrarna fick en månad på sig att lämna in intresseanmälan för de olika områdena. Intresseanmälan skulle bestå av vald tomt, typskiss, antal bostäder och en kort beskrivning av projektet. Beskrivningen skulle innehålla uppgift om långsiktig ägare, hyresnivå, när bygglov kan sökas samt om projektet avser att söka investeringsstöd. Totalt inkom 15 stycken intresseanmälningar från 10 stycken aktörer. En jury har efter en samlad bedömning utsett ett antal bidrag som nu föreslås få markreservation. Fjölebro: LW Fastigheter i Kalmar AB vill på platsen uppföra 4 punkthus i 5 våningar med totalt 116 lägenheter (se karta Fjölebro markerat med rött). De avser att söka investeringsstöd och rättar hyran därefter, d v s 1300 kronor/m² BRA. Bygglovet kan sökas under 2:a kvartalet 2016 och byggstart därefter under andra halvåret Norra Vimpeltorpet: Hansa Bygg AB vill på platsen uppföra ca 400 lägenheter i 2-4 våningar med en hyresnivå på mellan kronor/m² (se karta Norra Vimpeltorpet markerat med blått). Hansa Bygg AB avser att söka investeringsstöd. De kommer att bygga i egen regi för att sedan stå som ägare av husen. Hansa Bygg AB kan söka bygglov omgående. Kommunledningskontoret föreslår en exploatering på del av området, vilket enligt Hansa Bygg AB:s ritning skulle innebära ca 207 lägenheter. Snurrom: För området Snurrom var det ett stort intresse där flera aktörer var beredda att bygga på hela det utmarkerade området. Kommunledningskontoret föreslår dock en markanvisning åt flera aktörer för skapandet av ett socialt hållbart område med varierande arkitektur. Boet Bostad AB vill exploatera hela området. Kommunledningskontoret föreslår en markanvisning på del av området. Boet Bostad AB vill på den markanvisade delen uppföra ca 183 lägenheter i 3-4 våningar med en hyresnivå på ca kronor/m² BRA (se karta Snurrom markerat med blått). De avser att söka investeringsstöd. Boet Bostad AB kan söka bygglov under första eller andra kvartalet 2016 och inflytt kan ske under andra halvan av GBJ Bostadsutveckling AB vill på platsen uppföra ca 24 lägenheter i två plan (se karta Snurrom markerat med lila). Kommunledningskontoret ser gärna att GBJ Bostadsutveckling AB ökar exploateringsgraden på den föreslagna marken. GBJ Bostadsutveckling AB avser att söka investeringsstöd med en hyresnivå på 1300 kronor/m² och år. Bygglov kan de söka under våren/ sommaren 2016.

49 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Eriksson och Ahlqvist AB vill på platsen uppföra cirka 48 lägenheter i trä (se karta Snurrom markerat med rött). De avser att söka investeringsstöd, samt ha en hyra på 1275 kronor/m²/år. De kan söka bygglov i februari JLW Fastigheter AB vill på platsen uppföra ca 70 kooperativa hyresrätter i trä (se karta Snurrom markerat med orange). De avser att söka investeringsstöd och därmed ha en hyra på 1300 kronor/m² BOA/år. LW Fastigheter i Kalmar AB vill exploatera hela området. Kommunledningskontoret föreslår en markanvisning på del av området. LW Fastigheter i Kalmar AB vill på det markanvisade området uppföra ca 264 lägenheter i 6-12 våningar (se karta Snurrom markerat med grönt). De avser att söka investeringsstöd och sätter hyran därefter. Bygglov kan sökas 2:a kvartalet 2016 och byggstart kan ske under hösten Viss anpassning av förslagen kan komma att ske i den fortsatta dialogen med intressenterna så att förslagen stämmer överens med gällande detaljplan vid kommande bygglovsansökan. Planutskottet har föreslagit att kommunstyrelsen ska besluta i enlighet med förslaget. Planutskottet har vidare uttalat att en fortsatt dialog kring övriga områden ska ske med intressenterna. Beslut Kommunstyrelsen reserverar, enligt kommunledningskontorets förslag: - Verktygsmakaren 1 och Montören 3 för LW Fastigheter i Kalmar AB (org.nr ) - del av Krafslösa 5:1 och del av Krafslösa 5:2 för Hansa Bygg AB (org.nr ) - del av Kläckeberga 10:1 för Boet Bostad AB (org.nr ) - del av Kläckeberga 10:1 för GBJ Bostadsutveckling AB (org.nr ) - del av Kläckeberga 10:1 för Eriksson och Ahlqvist AB (org.nr ) - del av Kläckeberga 10:1 för JLW Fastigheter AB (org.nr ) - del av Kläckeberga 10:1 för LW Fastigheter i Kalmar AB (org.nr ). Markreservationerna ska gälla till och med den 30 april Motion från Carl-Henrik Sölvinger (L) om alternativa betalningssätt till kommunen Dnr KS 2015/0873 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 18 januari Motion.

50 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Bakgrund Carl-Henrik Sölvinger (L) föreslår i sin motion Erbjud fler betalsätt än plusgiro att berörda förvaltningar och bolag utreder hur betalningar till kommunen eller dess bolag ska kunna ske på fler sätt än idag, i syfte att underlätta betalning och undvika merkostnader för kommuninvånarna. Med beaktande av den ständigt pågående teknikutvecklingen och kommunens ambition att vara en attraktiv kommun är det lämpligt att utreda förutsättningarna för att erbjuda fler betalsätt än idag. Arbetsutskottet har föreslagit att kommunfullmäktige ska bifall motionen och att en redovisning ska ske senast juni Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar: Kommunfullmäktige bifaller motionen från Carl-Henrik Sölvinger (L) om att utreda hur betalningar till kommunen och kommunens bolag ska kunna ske på fler sätt än idag. Utredningen ska redovisas i kommunfullmäktige i juni 2016 och leds och samordnas av kommunstyrelsen. 32 Medborgarförslag om att stoppa försäljning av fyrverkerier Dnr KS 2016/0036 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 13 januari Medborgarförslag. Bakgrund Det har inkommit två separata medborgarförslag till Kalmar kommun där medborgarna anser att kommunen bör stoppa all försäljning av fyrverkerier till allmänheten. Som motivering till förslaget anges risk för olyckshändelser, bränder samt oro och lidande för djur och människor. Försäljning av fyrverkerier regleras i Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Produkterna ska vara märkta på ett särskilt sätt för att få säljas till konsumenter i Sverige. Det är i Kalmar kommun brandkåren som hanterar tillståndsansökningar enligt LBE på delegation från kommunstyrelsen. I samband med tillståndsprocessen kontrolleras att alla föreskrifter uppfylls och en lämplighetsprövning sker på den sökande i samverkan med polismyndigheten. Kalmar kommun har i sina lokala ordningsföreskrifter valt att reglera användandet av pyrotekniska varor och det är ett polisiärt ansvar att bevaka att de lokala ordningsföreskrifterna följs. Att frångå de lokala ordningsföreskrifterna innebär ett brott mot ordningslagen.

51 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Det är idag tillåtet i Sverige att under ordnade former sälja fyrverkerier till allmänheten. Att förbjuda detta i Kalmar kommun är enligt brandkårens bedömning inte möjligt utan en lagändring. Det är reglerat i gällande lagstiftning exakt vilka produkter som är godkända för allmänt bruk, hur de ska användas, åldergräns etc. Ett antal produkter är endast tillåtna för personer med särskild dokumenterad kompetens och dessa produkter säljs inte till allmänheten. Brandkårens bedömning är att Kalmar kommun inte kan neka tillstånd till försäljning av godkända pyrotekniska produkter om LBE och tillhörande föreskriftskrav uppfylls. För att stoppa försäljning av fyrverkerier till allmänheten är Kalmar brandkårs bedömning att det krävs en lagändring. När det gäller användandet av pyrotekniska produkter är detta redan hårt reglerat i Kalmar kommuns ordningsföreskrifter vilka anses vara tillräckligt ingripande. Arbetsutskottet har föreslagit att kommunledningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget. Beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som svar på medborgarförslag om att förbjuda all försäljning av fyrverkerier. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. 33 Medborgarförslag om att förbjuda försäljning av fyrverkerier Dnr KS 2016/0052 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 13 januari Medborgarförslag. Bakgrund Det har inkommit två separata medborgarförslag till Kalmar kommun där medborgarna anser att kommunen bör stoppa all försäljning av fyrverkerier till allmänheten. Som motivering till förslaget anges risk för olyckshändelser, bränder samt oro och lidande för djur och människor. Försäljning av fyrverkerier regleras i Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Det är reglerat hur försäljning ska genomföras, hur produkter skall förvaras, vilka produkter som är godkända för försäljning till allmänheten etc. Produkterna ska vara märkta på ett särskilt sätt för att få säljas till konsumenter i Sverige. Det är i Kalmar kommun brandkåren som hanterar tillståndsansökningar enligt LBE på delegation från kommunstyrelsen. I samband med tillståndsprocessen kontrolleras att alla föreskrifter uppfylls och en lämplighetsprövning sker på den sökande i samverkan med polismyndigheten.

52 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Kalmar kommun har i sina lokala ordningsföreskrifter valt att reglera användandet av pyrotekniska varor enligt följande: Det är förbjudet att använda pyrotekniska varor utan tillstånd av polismyndigheten. Det är dock alltid förbjudet att använda pyrotekniska varor närmare än 200 meter från Länssjukhuset. På påskafton, valborgsmässoafton, samt nyårsafton från kl. 20:00 fram till kl. 01:00 påföljande dag får pyrotekniska varor användas utan polismyndighetens tillstånd. På Larmtorget och Stortorget är det alltid förbjudet att använda pyrotekniska varor utan polismyndighetens tillstånd. Detta gäller även påskafton, valborgsmässoafton och nyårsafton. Avfyrningsplats eller beräknad nedslagsplats får inte vara närmare bostadsbyggnad än 25 meter. Det är ett polisiärt ansvar att bevaka att de lokala ordningsföreskrifterna efterlevs. Att frångå de lokala ordningsföreskrifterna innebär ett brott mot ordningslagen. Det är idag tillåtet i Sverige att under ordnade former sälja fyrverkerier till allmänheten. Att förbjuda detta i Kalmar kommun är enligt brandkårens bedömning inte möjligt utan en lagändring. Det är reglerat i gällande lagstiftning exakt vilka produkter som är godkända för allmänt bruk, hur de ska användas, åldergräns etc. Ett antal produkter är endast tillåtna för personer med särskild dokumenterad kompetens och dessa produkter säljs inte till allmänheten. Brandkårens bedömning är att Kalmar kommun inte kan neka tillstånd till försäljning av godkända pyrotekniska produkter om LBE och tillhörande föreskriftskrav uppfylls. För att stoppa försäljning av fyrverkerier till allmänheten är Kalmar brandkårs bedömning att det krävs en lagändring. När det gäller användandet av pyrotekniska produkter är detta redan hårt reglerat i Kalmar kommuns ordningsföreskrifter vilka anses vara tillräckligt ingripande. Arbetsutskottet har föreslagit att kommunledningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget. Beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som svar på medborgarförslag om att förbjuda all försäljning av fyrverkerier. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. 34 Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 Dnr KS 2015/0973 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 25 januari 2016.

53 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 Bakgrund Jämställdhetsutredningens uppdrag har bestått av fyra delar. För det första har de analyserat och följt upp gällande jämställdhet mellan kvinnor och män under den senaste 10-årsperioden. För det andra har de analyserat och bedömt hur effektivt jämställdhetspolitiken har genomförts. En tredje del har varit att bedöma om det funnits skäl att se över de jämställdhetspolitiska målen och indikatorerna kopplade till målen. Den fjärde delen har varit att analysera och pröva om det finns skäl att överväga förändringar och hur jämställdhetspolitiken ska organiseras och genomföras. Kommunledningskontoret har upprättat ett förslag till yttrande. Av yttrandet framgår bland annat att Kalmar kommun delar utredningens slutsatser och förslag kopplade till en revidering av de jämställdhetspolitiska målen där utbildning och hälsa tydliggörs som utvecklingsområden. Kalmar kommun delar även uppfattningen att det behövs ett ökat fokus på resultat av jämställdhetspolitiken och att resultatuppföljningen bör utvecklas. I ett lokalt perspektiv är det dock tveksamt om en central jämställdhetsmyndighet bidrar till en mer effektiv implementeringsprocess och uppföljning. Trots att underlagen i utredningen pekar på varierat stöd till kommuner från länsstyrelserna kan de mot bakgrund av kännedom om lokala förutsättningar och närhet till den lokala nivån erbjuda ett mer varierat och anpassat stöd än en central jämställdhetsmyndighet. Där utredningen föreslår att länsstyrelseinstruktionen inte längre ska föreskriva att det ska finnas en särskild sakkunnig i frågor som rör jämställdhet, skulle kommunen vilja se en förstärkning av den funktionen. Beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som sitt och överlämnar det till Socialdepartementet som Kalmar kommuns svar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015: Yttrande över remissen Ökad tillgänglighet till sprutbytesverksamheter i Sverige (Ds 2015:56) Dnr KS 2015/1082 Handlingar Socialförvaltningens skrivelse den 8 januari Promemorian Ökad tillgänglighet till sprutbytesverksamheter i Sverige (Ds 2015:56).

54 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Bakgrund Kalmar kommun har fått möjlighet att yttra sig förslag om att förbättra tillgången i hela landet till sprututbyten för personer som injicerar droger. Kalmar län är ett av tre landsting i landet som idag har en uppbyggd sprutbytesverksamhet. Socialförvaltningen har tagit fram ett förslag till yttrande över remissen som socialnämnden har föreslagit att kommunstyrelsen antar. Beslut Kommunstyrelsen antar socialnämndens yttrande som sitt och överlämnar det till Socialdepartementet som Kalmar kommuns yttrande över promemorian Ökad tillgänglighet till sprutbytesverksamheter i Sverige (Ds 2015:56). 36 Val av tre ledamöter och en suppleant i styrelsen för Kalmar City Samverkan AB Dnr KS 2016/0072 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 27 januari Bakgrund Den 3 juni 2014 fattade kommunstyrelsen beslut om samarbetsavtal med Kalmar City. Kalmar City Samverkan AB har en styrelse som består av nio ledamöter, varav Kalmar kommun har tre ordinarie ledamöter och en suppleant. Beslut Från nästa bolagsstämma i Kalmar City Samverkan AB utser kommunstyrelsen följande styrelserepresentanter: Ordinarie ledamöter Åke Andersson, Destination Kalmar AB Thomas Davidsson, kommunledningskontoret Benny Wennberg, serviceförvaltningen Suppleant Björn Strimfors, samhällsbyggnadskontoret Delegationsbeslut - Ordförandebeslut om Tillgänglighetspris 2015 Dnr KS 2015/ Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor, december 2015 Dnr KS 2015/ Beslut angående begäran om utlämnande av allmän handling

55 Kommunstyrelsen PROTOKOLL Sammanträdesdatum (15) Dnr KS 2016/ Grannmedgivande för fastigheten Rinkaby 11:2 Dnr KS 2015/1127 Anmälningsärenden - Arbetsutskottets protokoll den 19 januari Redovisning av Kalmar läns pensionskapitalförvaltning AB:s portföljrapport för december 2015

56 BESLUT Diarienummer Sid 1 (7) Rättsenheten Carl-Axel Persson Tel. direkt: Mobil: E-post: carl-axel.persson@lansstyrelsen.se Bengt-Olof Andersson och Ingrid Axelsson Neptunusvägen Kalmar Antonios Diminikos och Elpida Fotiadi Neptunusvägen Kalmar Johan Mörhammar Tallhagsvägen Kalmar Kalmar kommun Angående överklagande av beslut att anta detaljplan för del av Berga 10:2 Kalmar (kommunfullmäktiges beslut , 154) Beslut Länsstyrelsen avslår överklagandena och fastställer Kalmar kommuns, kommunfullmäktiges, beslut , 154 Beskrivning av ärendet Delgivningskvitto Kalmar kommun har antagit detaljplan som möjliggöra uppförande av ca 10 enbostadshus samt återvinningsstation och garage. Planområdet omfattar även en mindre sträcka av Svensknabbevägen och ett mindre område för gång- och cykelväg samt naturmark. Planområdet är ca 3 hektar. Antagandebeslutet har överklagats av Bengt-Olof Andersson och Ingrid Axelsson, Antonios Diminikos och Elpida Fotadi samt Johan Mörhammar. Bengt-Olof Andersson och Ingrid Axelsson har i huvudsak anfört följande: - Grannar har inte hörts i rätt omfattning: Enskilda bostadsrättsinnehavare på fastigheten Vidar 1 har inte hörts i ärendet. De är sakägare och berörs uppenbarligen av planen. - Dagvatten: Det finns risk att dagvattnet inte fördröjs och renas med följden att orenat vatten når ut i Östersjön. I planen har det inte redovisats några krav på fördröjningsdammen. Stora delar av planområdet är periodvis vattenfylld sankmark och vid ytterligare ansamling av dagvatten översvämmas intilliggande gång- och cykelväg. Den planerade dammen i hagmarken har ingen möjlighet att rena dagvattnet eftersom den ligger parallellt med bostadsområdet och marken lutar i nord-sydlig riktning. Postadress Kalmar Telefon E-post kalmar@lansstyrelsen.se Besöksadress Malmbrogatan 6 Telefax Hemsida

57 BESLUT Diarienummer Sid 2 (7) - Buller och partiklar från trafik: Bullerberäkningen utgår endast från trafiken från Tallhagsvägen med högsta tillåtna hastighet om 60 km per timme. Bullerutredningen grundas på felaktiga uppgifter om trafiken på Tallhagsvägen, vilken är betydligt intensivare än bilar och tar inte hänsyn till växtlighet. Hänsyn har inte tagits till trafiken från av- och påfartsrampen till Ölandsleden som ligger 3 m högre än det planerade bostadsområdet. Den planerade bullerskärmen är därmed för låg. Bullerskyddet kan inte uppföras pga konflikt med förekomst av den fridlysta och rödlistade arten Alanders björnbär. Avgaser och partiklar kommer att samlas i sänkan där husen planeras. Bullerskyddet medför sämre ventilation och därmed högre koncentrationer av partiklar. Den tillåtna nockhöjden innebär att två våningar kan uppföras och övervåningarna kommer att exponeras för högre buller. - förfulande av miljön med bullerskydd - närhet till hästhagen: Skyddsavståndet mellan hästhagarna och bostäder är endast m istället för rekommenderade m. Planen innebär en tydlig begränsning av ridverksamheten. - skyddad natur och arter: Hänsyn har inte tagits till det viktiga sälgbeståndet i planområdet som är livsmiljö för den rödlistade fjärilarten körsbärsfux. Videkärret är sannolikt fortplantningsområde för vattensalamander. På ängen finns skyddsvärda träd som inte skyddas genom planbestämmelserna. - De geotekniska förutsättningarna har inte utretts. Områdets södra del är sank med hög grundvattenyta. Pålning krävs sannolikt. - Gång- och cykelvägen mellan Neptunusvägen och Tallhagsvägen leder oskyddade trafikanter ut i en fyrvägskorsning. - Parkeringen bör lösas inom fastigheten istället för att ianspråkta naturmark. - Dammarna utgör en fara för lekande barn. Återvinningsstationen är en sanitär olägenhet. Avloppspumpanläggningen får inte anläggas på den planerade platsen enligt dom från mark- och miljödomstolen (Växjö , mål P , lst anm.). Antonios Diminikos och Elpida Fotadihar i huvudsak anfört följande. Sakägare i kvarteret Vidar 1 har inte getts tillfälle till samråd. Det är inte visat att marken är lämplig för bebyggelse. Dagvattenhanteringen är inte säkerställd och det finns en uppenbar risk för översvämningar och att orenat vatten nås Östersjön. Bullerutredningen är gjord på felaktiga grunder och felaktiga hastighetsgränser. Betydligt fler fordon passerar. Bullervärden överskirds redan i sydvästra delen av planområdet och det kommer att bli ännu värre Avståndet till hästhagen är extremt kort. Den förhärskande vindriktningen är sydostlig, ofta kraftiga vindar, vilket medför att stora mängder hästallergener kan nå husen. Salamandrarnas och groddjurens fortplantnings- och uppehållsplatser kommer att utplånas. Återvinningsstationen måste bort från området då den orsakar nedskräpning, oljud från trafik samt drar till sig råttor, fåglar och flugor. Utsikten mot hagmarken förstörs. Gång- och cykelvägen på södra sidan är fortfarande inte anlagd. Korsningen med Svensknabbevägen är en av de farligaste i Kalmar. Det är dumt att förlägga en GC-väg som delar grönytan söder om Ymer. I samrådsyttrande och granskningsyttrande har de vidare anfört synpunkter på följande. Att behövliga grönytor exploateras, att närliggande fastigheters värde minskar, att bullerskyddet inte är tillräckligt för att motverka buller, att bullerskyddet blir förfulande i miljön, miljökonsekvensbeskrivningen är inte tillräcklig för att bedöma påverkan på skyddade arter och har inte tagits fram på ett oberoende sätt, att det

58 BESLUT Diarienummer Sid 3 (7) saknas utredning om partiklar och avgaser från trafik, att avloppspumpstationen saknar byggrätt och att en bräddning där skulle vara katastrofal, att bebyggelsen hamnar alltför nära infiltrationsdammarna med strömmande dagvattentillflöde vilket innebär en olycksrisk för bl.a. barn och störningsrisk för fisk, fåglar och fladdermöss som lever i och omkring dammarna. Johan Mörhammar: Det krävs en utvärdering av hur en anlagd damm påverkar livsförutsättningarna för groddjur och salamandrar. Utvärderingen ska göras under minst 3-5 års tid. Flytt av återvinningsstationen bör inte utföras då placeringen ianspråktar ridskolans mark. Bullermätningarna efter det att hastigheten på Tallhagsvägen höjts har inte redovisats. Det vore lämpligare att använda marken för rekreation. Vi motsätter oss takhöjden på 5,5 m. Kalmar kommun har yttrat sig över frågorna hur planen reglerar tillkomsten av bullerplank och dagvattendamm. Kommunen har i huvudsak anfört följande. De anläggningar det handlar om som är nödvändiga för att säkerställa markens lämplighet för bebyggelse är: - Dagvatten anslutning till befintligt dagvattennät som bedöms tillräckligt vad gäller både kapacitet och reningsgrad (se planhandlingar och dagvatten-pm daterat ). - Buller uppförande av en bullerskärm längs Svensknabbevägen (se planhandlingar och trafikbullerutredning daterad ). Kommunen anser att genomförandet av dessa åtgärder är säkrade genom att området avses tas in i det kommunala verksamhetsområdet för dagvatten, vilket betyder att fastighetsägare måste ansluta sig till det befintliga dagvattennätet, samt att området och ansvaret för bullerskärmen är kommunalt, alltså ligger inom allmän platsmark som markanvändning Skydd. Utformningen av bullerskärmen för att klara riktvärden vad gäller buller är angiven på plankartan. I och med att huvudmannaskapet för den allmänna platsmarken är kommunalt omfattas bullerskyddsanläggningen av PBL (2010:900) 6 kap 18. Kommunen anser att denna paragraf garanterar genomförandet av de anläggningar som är nödvändiga för att marken ska vara lämplig att bebygga. Kommunen har en skyldighet att anordna allmän plats så att området kan bebyggas. Alltså är inte villkor för avloppsanläggningar där kommunen ska vara huvudman överhuvudtaget tillämpbart. Femte stycket för åtgärder som rör omgivningsbuller är inte närmare begränsad i lagtexten, men kommunen bedömer ändå att det är olämpligt att använda denna i normalfallet när kommunen ansvarar för åtgärden och har full rådighet att genomföra denna, eftersom kommunens ansvar att iordningställa allmän plats är reglerad i Plan- och bygglagen. Att genom ett villkor kunna neka den enskilde bygglov med hänvisning till att kommunen inte genomfört sina åtaganden är inte förenligt med ansvarsfullt myndighetsutövande. Dessutom är planarbetet påbörjat och samrådet genomfört innan 2014 års utgång, innan lag 2014:902 började gälla, se övergångsbestämmelser för detta lagtillägg. Övrigt Länsstyrelsen beslutade , dnr , att inte överpröva detaljplanen med stöd av 11 kap 10.

59 BESLUT Diarienummer Sid 4 (7) Kalmar kommun antog 2013 en detaljplan för området som i allt väsentligt liknade den nu aktuella planen. Mark- och miljööverdomstolen upphävde beslutet genom dom , mål P Motivering till beslutet Allmänna utgångspunkter Planarbetet påbörjades före 1 januari 2015 och ska därför prövas enligt plan- och bygglagen (2010:900, PBL) i dess lydelse före det datumet. Vid prövningar enligt PBL, ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen (2 kap. 1 PBL). Vid planläggning ska mark användas för de ändamål som marken är mest lämpad för (2 kap 2 PBL) och bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till människors hälsa, möjligheterna att ordna bl.a. avlopp och möjligheterna att förebygga bullersstörningar (2 kap 5 punkterna 1, 3 och 5 PBL). En detaljplan ska vara utformad med skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden som kan inverka på planens genomförande (4 kap. 36 PBL). Den myndighet som prövar ett överklagande av en detaljplan ska endast pröva om detaljplanebeslutet strider mot någon rättsregel på det sätt som klaganden har angett eller som framgår av omständigheterna. Många rättsregler i PBL är allmänt hållna och ger kommunen ett betydande utrymme att göra överväganden mellan allmänna och enskilda intressen. I de flesta fall blir det fråga om att kontrollera att kommunen har hållit sig inom det handlingsutrymme som rättsreglerna ger. Invändningarna om att samrådet inte genomförts korrekt, exploateringens inverkan på djur- och naturvärden i området, risken för störningar till följd av närheten till hästhållning, återvinningsstationens placering samt inverkan på närboendes utsikt m.m., är i allt väsentligt desamma som var föremål för Mark- och miljööverdomstolens prövning Överdomstolen ansåg inte att det fanns skäl att upphäva planen på nyssnämnda grunder. Länsstyrelsen anser inte att det nu har framkommit något som ger anledning att nu göra en annan bedömning. Buller från trafik Vid planläggning ska, enligt 2 kap 5 PBL, bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bl.a. möjligheterna att förebygga bullerstörningar. Vid tiden för planarbetets början saknades i övrigt rättsregler om bullervärden vid planläggning. Enligt Länsstyrelsens mening är det klart att kommunen har skapat de planmässiga förutsättningarna för att förebygga bullerstörningarna från vägtrafik. De oklarheter eller motstridigheter i planen som fanns vid överdomstolens avgörande 2014 är avhjälpta. Dagvattenhantering Även frågan om hantering av dagvatten utgjorde ett hinder mot att anta den tidigare detaljplanen för området. Mark- och miljööverdomstolen anförde bl.a. följande. Länsstyrelsen har anfört att kommunen behöver säkerställa tillkomsten av den dagvattendamm som omnämns i planen, eller minska andelen

60 BESLUT Diarienummer Sid 5 (7) hårdgjord yta. Den planbestämmelse som fanns då angav att exploatören skulle anlägga en fördröjningsdamm. Överdomstolen ansåg inte att det var lagligt möjligt att ålägga någon att anlägga dammen och ansåg inte heller att bestämmelsen motsvarade ett villkor för bygglov. Den plats där dammen var tänkt att anläggas var dessutom markerad som mark som inte fick bebyggas. I den nu aktuella planen finns det ingen reglering av vem som ska anlägga fördröjningsdammen. Den mark som är avsatt för ändamålet är allmän plats med kommunen som huvudman. Kravet på gröna tak har dock tagits bort. I granskningsyttrande inför antagandet av denna detaljplan instämde Länsstyrelsen i kommunens bedömning att de åtgärder som vidtas för planområdets dagvatten inte kommer att försämra förutsättningarna att uppnå god status för recipienten. Av planhandlingarna framgår följande. Hela planområdet ska anslutas till kommunens vatten- och avloppssystem. Dagvatten från hårdgjorda ytor kommer att avledas till områdets södra del och vidare till Skälby dagvattendamm sydost om planområdet. Recipient är vattenförekomsten Sn Kalmarsund. Uppehållstiden i dämmet är dagar beräknat som årsmedelvärde. Exploateringen av området innebär att infiltrationen minskar samtidigt som avrinningen ökar. Den ökade avledningen till dämmet är försumbar (1,5 %). Karaktären på dagvattnet är jämförbar med övrigt inkommande vatten till dämmet. Näringsinnehållet i det dagvatten som avleds till dämmet kommer sannolikt att vara mindre vilket kan leda till en förbättring av recipientens ekologiska status. För att undvika tillfälliga översvämningar kan en yta för fördröjning anläggas. Länsstyrelsen anser att det är klargjort hur dagvatten från planområdet kan omhändertas. Utredningen som tagits fram efter det att överdomstolen upphävde den tidigare planen ger vid handen att fördröjningsdammen inte längre anses vara nödvändig för att säkerställa dämmets funktion. Dämmets huvudman, Kalmar Vatten AB, har enligt samrådsredogörelsen skriftligen godkänt förslaget till detaljplan. Möjligheten att kunna anlägga en damm motiveras numera främst utifrån att det kan behövas vid översämningar eller skyfall. Miljökvalitetsnormer för luft Enligt 2 kap 10 PBL ska miljökvalitetsnormerna i 5 kap miljöbalken eller i föreskrifter meddelade med stöd av det kapitelet följas vid planläggning. I miljökonsekvensbeskrivningen framgår att miljökvalitetsnormer för luft inte överskrids i området, eller i Kalmar överhuvudtaget. Det är fråga om en ringa ökning av trafiken till och från området. Länsstyrelsen ska under framtagandet av detaljplaner verka för att miljökvalitetsnormer följs. Miljökvalitetsnormer är också en av grunder på vilken Länsstyrelsen kan överpröva en detaljplan med stöd av 11 kap PBL. Länsstyrelsen har under planarbetet, i och för sig i helt allmänna ordalag, anfört att ärendet inte aktualiserar någon prövning av frågan om bl.a. miljökvalitetsnormer för luft. Länsstyrelsen anser att det saknas skäl att nu göra någon annan bedömning.

61 BESLUT Diarienummer Sid 6 (7) Övriga invändningar och sammanfattande bedömning Länsstyrelsen finner inte heller i övrigt att klagandena har anfört något som ger skäl att upphäva detaljplanen. Sammanfattningsvis framgår det inte att antagandet av detaljplanen strider mot någon rättsregel på det sätt som klagandena angett. Överklagandena ska därför avslås och detaljplanen fastställas i sin helhet. Information Du kan överklaga beslutet Se bilaga 1. De som deltagit i beslutet Beslutet har fattats av chefsjurist Carl Stenberg med länsjurist Carl-Axel Persson som föredragande. Carl Stenberg Chefsjurist Carl-Axel Persson Länsjurist

62 Bilaga 1 Du kan överklaga beslutet BESLUT Diarienummer Om du inte är nöjd med Länsstyrelsens beslut, kan du skriftligen överklaga beslutet Sid hos 7 (7) Mark- och miljödomstolen. Observera att du ska skicka eller lämna in överklagande till Länsstyrelsen i Kalmar län, Kalmar. Du kan även skicka in överklagandet via e-post till kalmar@lansstyrelsen.se. Det ska du göra därför att Länsstyrelsen måste pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid, innan det skickas vidare till domstolen. Tiden för överklagande Ditt överklagande måste ha kommit in till Länsstyrelsen inom tre veckor från den dag du fick del av beslutet. Om det kommer in senare kan överklagandet inte prövas. I ditt överklagande kan du be att få ytterligare tid till att utveckla dina synpunkter och skälen till att du överklagar. Sedan är det domstolen som beslutar om tiden kan förlängas eller inte. Ditt överklagande ska innehålla vilket beslut som överklagas, beslutets datum och diarienummer hur du vill att beslutet ska ändras varför du anser att Länsstyrelsens beslut är felaktigt Skriv också följande uppgifter: adress till bostaden telefonnummer där du kan nås eventuellt övriga uppgifter som behövs för att man ska kunna skicka handlingar till dig Om du har handlingar eller annat som du anser stöder din mening, bör du skicka med kopior på dessa. Ombud Du har rätt att anlita ett ombud som kan sköta överklagandet åt dig. I så fall ska ombudet underteckna skrivelsen, bifoga en fullmakt i original från dig samt uppge sitt namn, adress och telefonnummer. Ytterligare upplysningar Behöver du veta mer om hur du ska göra, går det bra att ringa till Länsstyrelsen, telefonnummer Fråga efter den som varit föredragande i beslutet.

63 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Socialnämnden 6 Ej verkställda beslut 4:e kvartalet 2015 Dnr SN 2015/ Handlingar Tjänsteskrivelse daterad Rapport ej verkställda beslut 4:e kvartalet Bakgrund Socialnämnden ska kvartalsvis redovisa ej verkställda beslut till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. Rapporten ska också redovisas för kommunens revisorer samt rapporteras till kommunfullmäktige. Detta enligt 28 f-h lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS samt 16 kap. 6 f-h, socialtjänstlagen, SoL. De beslut som inte har verkställts inom tre månader från datum då beslut togs samt avbrott i verkställigheten som varar mer än tre månader ska rapporteras. I bifogad fil finns redovisning av de beslut som rapporterats till IVO för 4:e kvartalet 2015 och avser såväl ärenden som tidigare rapporterats som ej verkställda med datum för när de verkställts samt de ärenden som kvarstår som ej verkställda eller har tillkommit under senaste kvartalet. Anledning till att beslut ej verkställts avseende SoL De ej verkställda besluten gällande kontaktfamilj beror bl. a. på att det saknas lämpliga uppdragstagare. Utredning av tilltänkta kontaktpersoner pågår. Ett par tilltänkta kontaktpersoner har tackat nej till uppdrag. Familjehem avser ensamkommande ungdomar, som idag bor på internt HVB, hem för vård eller boende. Bostadsbesluten har inte verkställts, då det saknas lediga bostäder. Anledning till att beslut ej verkställts avseende LSS Orsaker till att beslut ej verkställts när det gäller kontaktperson är framförallt avsaknad av lämplig uppdragstagare, eller att tilltänkt kontaktperson tackat nej till uppdraget efter en första presentationsträff. Det förekommer även att den enskilde tackar nej till föreslagen kontaktperson. Några insatser kommer förmodligen att verkställas i januari Anslaget på kommunens anslagstavla den 2 februari 2016.

64 2 (2) Socialnämnden UTDRAG Beslut Sammanträdesdatum Socialnämnden beslutar att godkänna informationen avseende ej verkställda beslut för 4:e kvartalet 2015 och överlämna denna till kommunfullmäktige. Sammanställningen skickas även till kommunrevisorerna. Sekreterare Martina Eriksson Justeras Roger Holmberg (S) ordförande Veronica Selén Ericsson (S)

65 1 Rapport ej verkställda beslut 4:e kvartalet 2015 Socialnämnden ska kvartalsvis redovisa ej verkställda beslut till IVO, inspektionen för vård och omsorg. De beslut som inte har verkställts inom tre månader från datum då beslut togs samt avbrott i verkställigheten som varar mer än tre månader ska rapporteras. Ej verkställda beslut enligt SoL per (Kvartal 4) Bistånd SoL OF IFO Datum för gynnande beslut Datum för avbrott Datum för verkställighet Datum för avslut utan verkställighet Kön Kontaktperson IFO M Kontaktperson IFO M Kontaktperson IFO M Kontaktfamilj IFO K Kontaktfamilj IFO M Kontaktfamilj IFO K Bostad IFO K Bostad IFO K Bostad IFO M Familjehem IFO M Familjehem IFO M De ej verkställda besluten gällande kontaktfamilj beror bl.a. på att det saknas lämpliga uppdragstagare. Utredning av tilltänkta kontaktpersoner pågår. Ett par tilltänkta kontaktpersoner har tackat nej till uppdrag. Familjehem avser ensamkommande ungdomar, som idag bor på internt HVB. Bostadsbesluten har inte verkställts, då det saknas lediga bostäder.

66 2 Ej verkställda beslut enligt LSS per (Kvartal 4) Bistånd Datum för gynnande beslut Datum för avbrott Datum för verkställighet Datum för avslut utan verkställighet Kön Kontaktperson * K Kontaktperson M Kontaktperson M Kontaktperson K Kontaktperson K Kontaktperson K Kontaktperson K Kontaktperson K Kontaktperson M Kontaktperson M Bostad för M vuxna Bostad för M vuxna Bostad för M vuxna Bostad för K vuxna Bostad för K vuxna Bostad för K vuxna Bostad för M vuxna Bostad för K vuxna Bostad för K vuxna Bostad för K vuxna Bostad för M vuxna Bostad för M vuxna Avlösarservice K Avlösarservice K Ledsagarservice M *delvis verkställt Orsaker till att beslut ej verkställts när det gäller kontaktperson är framförallt avsaknad av lämplig uppdragstagare, eller att tilltänkt kontaktperson tackat nej till uppdraget efter en första presentationsträff. Det förekommer även att den enskilde tackar nej till föreslagen kontaktperson. Några insatser kommer förmodligen att verkställas i januari 2016.

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 32 Medborgarförslag om att stoppa försäljning av fyrverkerier Dnr KS 2016/0036 Handlingar Kommunledningskontorets skrivelse den 13 januari Medborgarförslag. Bakgrund Det har inkommit två separata medborgarförslag till Kalmar kommun där medborgarna anser att kommunen bör stoppa all försäljning av fyrverkerier till allmänheten. Som motivering till förslaget anges risk för olyckshändelser, bränder samt oro och lidande för djur och människor. Försäljning av fyrverkerier regleras i Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Produkterna ska vara märkta på ett särskilt sätt för att få säljas till konsumenter i Sverige. Det är i Kalmar kommun brandkåren som hanterar tillståndsansökningar enligt LBE på delegation från kommunstyrelsen. I samband med tillståndsprocessen kontrolleras att alla föreskrifter uppfylls och en lämplighetsprövning sker på den sökande i samverkan med polismyndigheten. Kalmar kommun har i sina lokala ordningsföreskrifter valt att reglera användandet av pyrotekniska varor och det är ett polisiärt ansvar att bevaka att de lokala ordningsföreskrifterna följs. Att frångå de lokala ordningsföreskrifterna innebär ett brott mot ordningslagen. Det är idag tillåtet i Sverige att under ordnade former sälja fyrverkerier till allmänheten. Att förbjuda detta i Kalmar kommun är enligt brandkårens bedömning inte möjligt utan en lagändring. Det är reglerat i gällande lagstiftning exakt vilka produkter som är godkända för allmänt bruk, hur de ska användas, åldergräns etc. Ett antal produkter är endast tillåtna för personer med särskild dokumenterad kompetens och dessa produkter säljs inte till allmänheten. Brandkårens bedömning är att Kalmar kommun inte kan neka tillstånd till försäljning av godkända pyrotekniska produkter om LBE och tillhörande föreskriftskrav uppfylls. För att stoppa försäljning av fyrverkerier till Anslaget på kommunens anslagstavla den 15 februari 2016.

84 2 (2) Kommunstyrelsen UTDRAG Sammanträdesdatum allmänheten är Kalmar brandkårs bedömning att det krävs en lagändring. När det gäller användandet av pyrotekniska produkter är detta redan hårt reglerat i Kalmar kommuns ordningsföreskrifter vilka anses vara tillräckligt ingripande. Arbetsutskottet har föreslagit att kommunledningskontorets yttrande ska utgöra svar på medborgarförslaget. Beslut Kommunstyrelsen antar kommunledningskontorets yttrande som svar på medborgarförslag om att förbjuda all försäljning av fyrverkerier. Medborgarförslaget ska härmed anses vara besvarat. Sekreterare Jonas Sverkén Justeras Johan Persson ordförande Dzenita Abaza

85

86

87

88 UTDRAG 1 (2) Sammanträdesdatum Servicenämnden 3 Medborgarförslag: Se över alla cykel- gångstigar i Kalmar Dnr SFN 2015/0984 Handlingar Serviceförvaltningens skrivelse Medborgarförslag Se över alla cykel- och gångstigar i Kalmar Bakgrund Förslagsställaren har i ett medborgarförslag föreslagit att man behöver se över alla cykel- och gångstigar i Kalmar samt ordna med ökad belysning. Förslagsställaren bor i Funkabo och anser att cykel- och gångstigarna behöver förbättras med ny asfalt för att plana ut trädrötter som gör sig synliga på en del platser. Därutöver bör man ur säkerhetssynpunkt utöka belysningen i området. Förutsättningar Kalmar kommun har under inventerat alla gator och gång- och cykelvägar och det kommer att göras om vart fjärde år (1/4 per år) samt uppdateras på de årliga åtgärderna. Inventeringen hanteras i ett förvaltningssystem Rosy som analyserar inmätningar och ger åtgärdsförslag. Dessa förslag ligger till grund för de beläggningsåtgärder som sedan planeras upp av verksamheten utifrån budget och andra förutsättningar. Planerade åtgärder görs även utifrån den planering som finns i Kalmars cykelprojekt som är en viktig parameter att väga in i proriteringen av åtgärder. Behoven är väl kända och kräver ingen ytterligare inventering. Angående mer belysning så har kommunen inte någon specifik tillsatt budget att generellt öka antal belysningar på gång- och cykelvägar inom centralorten. Ambitionen finns dock att i översiktplaner och utveckling av stadsdelar arbeta med ökad säkerhet där belysning är en parameter. Under 2016 kommer ett belysningsprogram att börja gälla och leda till en handlingsplan som identifierar och prioritetar behov. Kalmar cykelprojekt har även belysningar med i sin prioritering där identifierade missing links också kan vara belysning. Gångstigar ingår inte kommunens prioritering för gång- och cykelvägar. Det sker dock ett pågående arbete i många stadsdelar för att tillgänglighetsgöra parkområden. Exempel är Berga strandpark, Norrliden Strand och Kalmarsundsparken. Fler områden kommer läggas till listan och har sin Anslaget på kommunens anslagstavla den 3 februari 2016

89 2 (2) Servicenämnden UTDRAG Sammanträdesdatum prioritering utifrån översiktplaner för Kalmar kommun och grönstrukturplan. Kan leda till ökad belysning. Sammanfattning Förvaltningen anser inte att ytterligare inventering behöver göras utan att nödvändigt underlag finns för att prioritera de årliga åtgärder som ligger i budget och de satsningar som görs på kommunens gång- och cykelvägar samt i parker. Beslut Servicenämnden beslutar att inte utföra några åtgärder utifrån medborgarförslaget. Servicenämnden håller med förslagsställaren i motiveringen men hänvisar till det inventeringsarbete som gjorts och löpande görs för de årliga beläggningsåtgärderna på gång-och cykelvägar samt investeringar i belysningsanläggningen utifrån den av kommunen i övrigt pågående planeringen. Sekreterare Anna Sandstedt Justeras Ingemar Einarsson ordförande Anne-Katrin Foss

90 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Lexinger SFN 2015/ Servicenämnden Medborgarförslag - Se över alla cykel- och gångstigar i Kalmar Förslag till beslut Servicenämnden beslutar att inte utföra några åtgärder utifrån medborgarförslaget. Servicenämnden håller med förslagsställaren i motiveringen men hänvisar till det inventeringsarbete som gjorts och löpande görs för de årliga beläggningsåtgärderna på gång-och cykelvägar samt investeringar i belysningsanläggningen utifrån den av kommunen i övrigt pågående planeringen. Bakgrund Förslagsställaren har i ett medborgarförslag föreslagit att man behöver se över alla cykel- och gångstigar i Kalmar samt ordna med ökad belysning. Förslagsställaren bor i Funkabo och anser att cykel- och gångstigarna behöver förbättras med ny asfalt för att plana ut trädrötter som gör sig synliga på en del platser. Därutöver bör man ur säkerhetssynpunkt utöka belysningen i området. Förutsättningar Kalmar kommun har under inventerat alla gator och gång- och cykelvägar och det kommer att görs om vart fjärde år (1/4 per år) samt uppdateras på de åriga åtgärderna. Inventeringen hanteras i ett förvaltningssystem Rosy som analyserar inmätningar och ger åtgärdsförslag. Dessa förslag ligger till grund för de beläggningsåtgärder som sedan planeras upp av verksamheten utifrån budget och andra förutsättningar. Planerade åtgärder görs även utifrån den planering som finns i Kalmars cykelprojekt som är en viktig parameter att väga in i proriteringen av åtgärder. Behoven är väl kända och kräver ingen ytterligare inventering. Angående mer belysning så har kommunen inte någon specifik tillsatt budget att generellt öka antal belysningar på gång- och cykelvägar inom centralorten. Ambitionen finns dock att i översiktplaner och utveckling av stadsdelar arbeta med ökad säkerhet där belysning är en parameter. Under 2016 kommer ett Serviceförvaltningen Chefer Adress, Besök Tel vx Fax Tomas.Lexinger@kalmar.se

91 SFN 2015/ (2) belysningsprogram att börja gälla och leda till en handlingsplan som identifierar och prioritetar behov. Kalmar cykelprojekt har även belysningar med i sin prioritering där identifierade missing links också kan vara belysning. Gångstigar ingår inte kommunens prioritering för gång- och cykelvägar. Det sker dock ett pågående arbete i många stadsdelar för att tillgänglighetsgöra parkområden. Exempel är Berga strandpark, Norrliden Strand, Kalmarsundsparken. Fler områden kommer läggas till listan och har sin prioritering utifrån översiktplaner för Kalmar kommun och grönstrukturplan. Kan leda till ökad belysning. Sammanfattning Förvaltningen anser inte att ytterligare inventering behöver göras utan att nödvändigt underlag finns för att prioritera de årliga åtgärder som ligger i budget och de satsningar som görs på kommunens gång- och cykelvägar samt i parker. Jimmy Gummesson Entreprenadingenjör beläggningar Håkan Olofsson Entreprenadingenjör belysningar Bilaga Medborgarförslag se över alla cykel- och gångstigar i Kalmar

92

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106