Råd & riktlinjer för uppsatsskribenter vid litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet. Eva Heggestad

Transkript

1 Råd & riktlinjer för uppsatsskribenter vid litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Eva Heggestad 1

2 INNEHÅLL I. Att skriva uppsats 1. Att fundera på innan du börjar skriva 1 2. Inlämning av uppsats-pm 2 3. När du börjar skriva 3 4. Ofta förekommande frågor 3 5. Uppsatsens delar 4 6. Inlämning av uppsatsen 4 7. Uppsatsventilering 5 II. Uppsatsskrivarens A,B, C Abstract 6 Citat 6 Citattecken 7 Hakparentes 7 Innehållsförteckning 7 Kursiv 7 Litteraturförteckning 8 Mellanrubriker 9 Noter och hänvisningar 9 Nytt stycke 10 Paginering 10 Personnamn 10 Sidhänvisningar 10 Särskrivning 10 Titel 10 Titelsida 11 Årtal 11 2

3 I. Att skriva uppsats 1. Att fundera på innan du börjar skriva Val av ämne Läraren har ofta förslag på lämpliga ämnen. Har du förslag på ett eget ämne måste du först diskutera detta med din lärare. Tänk på att det kan uppstå problem om du väljer att skriva om alltför nyutkommen litteratur, då det oftast finns lite skrivet om denna. Detsamma gäller litteratur från andra språkområden. Om du inte behärskar franska kan det alltså vara olämpligt att välja en fransk författare, då det ofta kan vara svårt att hitta relevant referenslitteratur på svenska eller engelska. Välj undersökningsobjekt i god tid och vänta inte för länge med att orientera dig i aktuell referenslitteratur. Goda idéer kan falla på att det finns alltför lite skrivet i ämnet i fråga eller att den litteratur du vill beställa fram redan är utlånad till någon annan. Omfång och begränsning av ämnet B-uppsatsen skall ha ett omfång av ca 10 sidor (max 12). Längre uppsatser accepteras ej. Det gäller med andra ord att begränsa undersökningen så att den ryms inom det stipulerade antalet sidor. Välj hellre smalt än brett och begränsa ämnet så att det blir ordentligt genomlyst. Använd typsnittet times eller times new roman, 12 punkter, radavstånd 1,5. Formulering av syftet Uppsatsen ska vara försedd med ett klart formulerat syfte, som också bör motiveras. Varför är ditt ämne intressant och värt att undersöka? Fundera över vad du vill nå för resultat. Frågeställningar Medan syftet är av mer allmän karaktär innebär frågeställningarna en ytterligare precisering. Här gäller det alltså att presentera exakt vad du kommer att undersöka, vilka motiv eller teman som ska studeras, vilka litterära karaktärer som ska belysas etc? Metod Här gäller det att redovisa hur du tänker gå tillväga, d.v.s. om du tänker göra en motivstudie, undersöka berättartekniska grepp, jämföra två texter med varandra etc. Teori Om din uppsats baseras på speciella teoretiska eller analytiska infallsvinklar, vissa begrepp eller dylikt kan dessa lämpligtvis förklaras under en särskild rubrik. Val av utgåvor På B-nivå behöver du inte använda originalutgåvor av skönlitterära verk. Vad gäller icke-svensk litteratur bör översättningar användas, i de fall originalspråket ej är engelska. Tänk dock på att mer textanalytiska frågeställningar ej är lämpliga för verk i översättning. 3

4 Referenslitteratur Att skriva uppsats på B-nivå innebär inte bara att formulera sina egna iakttagelser utan också att ta hänsyn till annan forskning som är relevant för ämnet. Denna kan dels vara av a) teoretisk/metodisk art eller gälla b) tidigare studier av det undersökta författarskapet/verket. 1. teoretisk/metodisk referenslitteratur I uppsatser med en mer specifik teoretisk/metodisk infallsvinkel kan med fördel hänvisas till studier som behandlar frågor som rör exempelvis berättarperspektiv, motivstudier, genusfrågor etc. 2. tidigare studier av författarskapet/verket I ett särskilt avsnitt om det aktuella författarskapet/verket bör du hänvisa till något eller några verk som tidigare behandlat liknande frågeställningar. OBS! att uppsatser som saknar referenser till annan litteratur ej kan godkännas. Litteratursökning För att hitta relevant litteratur rekommenderas följande: DISA eller LIBRIS, där du kan söka på såväl författare, titel och ämne Samlarens bibliografi, som årsvis förtecknar nyutkommen litteratur under såväl författare som ämne Bibliografidelen i Den svenska litteraturen Litteraturvetenskapliga institutionens register över C-uppsatser OBS! Tänk på att beställa fram relevant litteratur i god tid. Har du otur kan den vara utlånad, och det kan dröja upp till en månad innan du får den. Information på nätet Att hämta information från nätet är ett vanskligt företag som ställer stora krav på källkritiskt omdöme. Var uppmärksam på att mycket av den information som finns på nätet inte uppfyller de krav som kan ställas på vetenskaplighet och därför inte bör användas. Väljer du att hämta information från nätet måste du klart och tydligt ange varifrån denna är hämtad (Se ABC under Litteraturlista, punkt 11). Om du inte gör detta kommer det att betraktas som plagiat. 2. Inlämning av uppsats-pm Innan du börjar ditt arbete skall du lämna in ett uppsats-pm till din lärare för godkännande. Du kommer också att ges tillfälle att diskutera detta med läraren. Ditt PM bör innehålla följande: Ämne Syfte och frågeställningar Metod, d.v.s. hur du tänkt genomföra undersökningen Litteratur 4

5 3. När du börjar skriva Uppsatsen skall bestå av följande tre delar 1. Inledning 2. Avhandling 3. Sammanfattning Inledning I inledningen skall ditt arbete presenteras för läsaren. Här skall du redogöra för uppsatsens syfte och frågeställningar samt även för hur du tänkt gå tillväga, d.v.s. metoden. Här skall du även redogöra för vilken litteratur du använder dig av samt hur du tänkt disponera uppsatsen. Inledningen är också till för att väcka läsarens intresse. Med andra ord gäller det att sätta in uppsatsen i ett sammanhang. Ett lagom omfång är 1/2 1 sida. Avhandlingen Här ska du utföra din undersökning och här gäller det bl.a. att tänka på hur ditt arbete skall disponeras. Förse uppsatsen med lämpliga underrubriker, gärna med anknytning till dina frågeställningar. Dina resonemang bör vara väl underbyggda, gärna med lämpliga citat. Tänk igenom i vilken ordning du skall presentera de olika avsnitten. Du bör också tänka på följande: 1. Skilj på vad som är dina egna och andras uppfattningar. 2. Redovisa inte bara vad andra forskare kommit fram till utan förhåll dig också till detta. 3. Nöj dig inte med att slå fast vad du kommit fram till, d.v.s din analys, utan tolka även resultaten Sammanfattning Den avslutande sammanfattningen skall presentera avhandlingens resultat men även de slutsatser du drar av dessa. Handlar uppsatsen om personteckningen i en viss roman bör sammanfattningen inte bara redovisa de likheter och skillnader som finns mellan gestalterna; du bör även komma med en slutsats, som bör anknyta till det i inledningen uttryckta syftet. 4. Ofta förekommande frågor Handlingsreferat eller ej? En ofta förekommande fråga är om uppsatsen skall innehålla någon form av innehållsreferat för att sätta in läsaren i den text eller de texter som avhandlas. Lämpligast är att den undersökta texten presenteras i inledningen. Handlar uppsatsen om Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken kan inledningen innehålla en kort presentation av romanen: Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken (1909) skildrar kärlekshistorien mellan Arvid Falk och Lydia Stille i sekelskiftets Stockholm (varefter följer några meningar om vad som är av vikt att veta för förståelsen av uppsatsen) Övrig nödvändig information ges därefter i de resonemang som förs i avhandlingen. 5

6 Presentation av författaren eller ej? Långa presentationer av författare och författarskap bör undvikas. Om det kan antas att författaren är mindre känd kan det vara lämpligt att skriva några rader som ger för läsaren nödvändig information. Egna synpunkter eller ej? En annan fråga som ofta ställs är huruvida uppsatsen skall vara objektivt framställd eller om det är möjligt att komma med egna synpunkter. Ett svar på denna fråga är att uppsatsen alltid baseras på dina egna frågeställningar och dina egna läsningar. Dock ska dina resonemang och iakttagelser vara väl underbyggda. Undvik generaliserande omdömen som endast baseras på dina egna upplevelser utan förankra dem i texten. Mer personliga reflektioner kan med fördel sparas till sammanfattningen. Får man skriva jag eller inte? Visst kan man skriva jag då så är befogat. Det går alltså bra att skriva: För att undersöka denna frågeställning har jag valt att studera eller Enligt min uppfattning kan man tolka Arvids agerande på ett annat sätt. Undvik dock ett alltför ymnigt bruk av skrivningar som Jag tycker, Jag anser o.s.v. Kräver en uppsats ett särskilt vetenskapligt språk? Det är en missuppfattning att en vetenskaplig uppsats måste vara skriven på ett krångligt och komplicerat språk. Dock skall språket vara korrekt. Talspråkliga uttryck och slang bör undvikas. För vem skriver jag? Varje skribent bör tänka på sin mottagare. På B-nivå är det rimligt att tänka sig att mottagaren är de egna kurskamraterna, med samma grundläggande kunskaper i ämnet som uppsatsförfattaren. Varje fördjupning i ett ämne innebär dock att vissa centrala begrepp kan behöva förklaras. 5. Uppsatsens delar När du lämnar in uppsatsen skall den bestå av följande delar: 1. försättsblad (se ABC) 2. innehållsförteckning 3. uppsatsen, vilken består av: inledning, undersökning och avslutning (se ovan) 4. notapparat (se ABC), vilken kan placeras nederst på varje sida eller efter själva uppsatsen, men före litteraturförteckningen 5. litteraturförteckning (se ABC) 6. eventuella bilagor 6. Inlämning av uppsatsen Uppsatsen skall lämnas till läraren vid överenskommet datum. Läraren ger information om huruvida uppsatsen skall lämnas i pappersversion eller per e-post.. Observera att uppsatsen i samband med inlämningen också ska skickas till Urkund. Urkund är en nätbaserad tjänst som används bl.a. av Uppsala universitet för att upptäcka och förhindra plagiat. För närmare information se: Adressen till vilken din uppsats skall skickas är: Lärarens förnamn. Lärarens efternamn. uu@analys.urkund.se 6

7 7. Uppsatsventilering Uppsatskursen avslutas med ett ventileringsseminarium, där studenterna opponerar på varandras uppsatser, d.v.s. ägnar dem en mer noggrann granskning. För varje kurs ger lärarens intruktioner om hur ventileringsseminariet kommer att organiseras. Observera att det är obligatoriskt att närvara vid ventileringen och att fullgöra en opposition. Oppositionen kan förslagsvis omfatta följande punkter 1. En mycket kort sammanfattning av uppsatsens syfte, metod och resultat. 2. Syfte och frågeställningar 3. Resultat 4. Disposition 5. Formalia 6. Övrigt 7. Sammanfattande omdöme 7

8 II. UPPSATSSKRIVARENS A, B, C Abstract En kort sammanfattning av uppsatsens innehåll, oftast placerad först. Är ett krav på vissa institutioner, dock ej på litteraturvetenskapliga institutionen. Citat Skriv citaten med samma typsnitt som den övriga texten. Observera att alla citat måste återge den citerade källan exakt vad gäller stavning, ordföljd etc. Om så erfordras kan dock uteslutningar göras inne i ett citat vilket markeras med [ ]. Se hakparentes. Osjälvständiga citat är citat som ligger inbäddade i den egna meningen. Exempel: Som Williams noterar genomsyrar denna dubbelhet även Kungsgatan. (Observera punktens placering) Självständiga eller fristående citat består oftast av en hel eller flera meningar och föregås av kolon. Exempel: Denna omständighet kommenteras också av Williams: Det är också Eka som är platsen för romanens utopiska slut. (Observera punktens placering) Blockcitat är längre citat som markeras med indrag (ca 1 cm) och enkelt radavstånd. Observera att citattecken ej ska användas. Blockcitat kan även markeras med mindre stil. Skrivs uppsatsen i 12 punkter kan blockcitaten skrivas i 10. Blockcitat ska ej markeras i kursiv eller med fetstil eller annat typsnitt.. Lämna blankrad före och efter citatet. Vad gäller blockcitat kan man skilja på två typer. I det ena fallet handlar det om ett fristående citat efter kolon. Exempel: Den unga hustruns tillvaro beskrivs med följande ord: Hon skötte om barnet och lekte med det. Hon ansade blommorna, styrde om hushållet och promenerade. Den tid, hon fick öfrig, utfylde hon med handarbete i stor skala och med att göra hushållsrön i syltningskonsten. Hon låg också länge på morgnarna och lät ibland bjuda sig kaffe på sängen. 8

9 Den andra typen innebär att blockcitatets första mening är ett osjälvständigt citat, vilket bäddas in i uppsatsförfattarens egen formulering. Exempel: Enligt Ellen Keys syn på moderskapet innebar detta en naturligt jämvikt mellan den enskildes och det helas lycka, mellan själfhäfdelse och själfhängifvele, mellan sinnlighet och själfullhet. En stor kärlek, en genial skaparmakt kan i enskilda fall nå samma enhet. Men modrens oerhörda företräde är att hon, med sitt barn i famn utan medveten möda och utan att tillhöra de gynnade undantagen äger den enhet mellan lycka och plikt, som mänskligheten i sin helhet först efter oändliga mödor skall nå på andra områden. Observera vad gäller blockcitat att den text som följer efter blockcitatet ej ska markeras med indrag. Observera att alla citat bör vara integrerade i den egna texten och inte hänga lösryckta utan sammanhang. Citat i citat markeras med enkla citationstecken. Exempel: Enligt Williams är Levins fosterlandskänsla pragmatisk: Hans enda skäl för att plötsligt bli både svensk och patriot är pengar. Citattecken Används 1. För citat. 2. För delar av verk, d.v.s. artiklar, uppsatser, noveller och dikter. Exempel: Uppsatsen Fredrika Bremer och framtiden. Amalia Fahlstedts novell Utsigter. Birger Sjöbergs dikt Konferensman. Hakparentes eller klammer [ ] används för att markera uteslutningar, förtydliganden eller egna tillägg i citat. Exempel på uteslutning: 1896 blossade en livlig debatt upp [ ] som också Amalia Fahlstedt deltog i. Exempel på förtydligande: Trots att hon [Gertrud] snart får barn känner hon en tomhet i sitt liv. Innehållsförteckning Uppsatsen ska förses med innehållsförteckning, vilken ska placeras först, dvs. efter försättsbladet. Kursiv titlar på hela verk ska kursiveras. Exempel: Karin Boyes Kallocain, en recension i Dagens Nyheter, Lindegrens dikt Arioso i diktsamlingen Sviter. 9

10 Litteraturförteckning ska endast uppta verk som diskuteras eller hänvisas till i uppsatsen. Litteraturförteckningen ska ordna litteraturen alfabetiskt efter författarens efternamn. Titlar ska återges exakt som de står på titelsidan, dvs. både huvudtitel och undertitel ska finnas med. Dessutom ska förlagsort (ej tryckort) anges liksom utgivningsår. Om förlagsorten ej finns angiven i verket i fråga, återfinns den lättast genom en sökning på LIBRIS: Litteraturförteckningens utformning Någon åtskillnad mellan källor och litteratur behöver ej göras. Allt tryckt material förtecknas under rubriken. 1. Huvudprincipen är att all litteratur förtecknas alfabetiskt enligt följande: Författarens efternamn, författarens förnamn, fullständig titel (kursiverad), förlagsort, utgivningsår. Ahlström, Gunnar, Det moderna genombrottet i Nordens litteratur, Stockholm Personer med dubbla efternamn med bindestreck placeras efter det första namnet. Dubbla efternamn utan bindestreck placeras efter det andra efternamnet. Ebba Theorin Kolare skrivs alltså Kolare, Ebba Theorin och Elisabeth Kuylenstjerna-Wenster skrivs Kuylenstjerna-Wenster, Elisabeth. 2. Verk som har två eller flera författare ska placeras alfabetiskt enligt den först angivna författaren. Bolin, Greta & Zweibergk, Eva von, Barn och böcker, Stockhom Delar av verk, dvs. uppsatser, artiklar, noveller o.dyl. förtecknas enligt följande (Observera att uppsatsens första och sista sida ska anges): Ohlander, Ann-Sofie, En utomordentlig balansakt, Historisk tidskrift 1987:1, s Ingår den angivna uppsatsen eller artikeln i ett verk med en eller flera redaktörer, ska redaktören/redaktörerna anges. Malm, Mats, Fredrika Bremer och realismerna, Mig törstar. Studier i Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo-Nilsson, Hedemora 2001, s Hänvisas däremot till hela verket under punkt 3 förtecknas detta alfabetiskt enligt titel. Mig törstar. Studier i Fredrika Bremers spår, red. Åsa Arping & Birgitta Ahlmo- Nilsson, Hedemora Ingår det angivna verket i en serie ska denna anges. Nordlinder, Eva, Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom, Stockholm, 1991 (Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 41) 7. Artiklar i dagstidningar anges enligt följande: Brandell, Ulf, en gentleman från topp till tå, Svenska Dagbladet

11 8. Seminarieuppsatser skrivs enligt följande; Kindstedt, Ulrika, Kulla-Gulla som proletärlitteratur, C-uppsats publicerad vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Används ej förstautgåvan av ett verk bör originalutgivningsår anges inom parentes. För översatta verk bör även översättaren anges. Beauvoir, Simone de, Det andra könet (1949), sv. övers. Inger Bjurström & Anna Pyk, Stockholm Beträffande verk som utgetts under pseudonym anges författarens riktiga namn inom klammer, i de fall detta är känt. I litteraturlistan placeras verket under det riktiga författarnamnet. [Benedictsson, Victoria] Ernst Ahlgren, Fru Marianne. Roman, Stockholm För information som hämtats på nätet måste webbplats samt hämtdatum anges. ( ) ( ) Mellanrubriker underlättar läsningen och ger struktur åt uppsatsen. Tänk dock på att använda mellanrubriker med måtta. Använd ej heller för många rubriknivåer. För kortare uppsatser räcker det oftast med två rubriknivåer. Använd samma typsnitt som i uppsatsen och öka till 14 respektive 16 punkter. Noter och hänvisningar Notsiffran ska om möjligt placeras efter punkt. Exempel: Detta gäller även för Moa Martinson som, hävdar Williams, för in ett globalt perspektiv i den svenska romanvardagen. 1 Noter kan antingen placeras längst ned på sidan (fotnoter) eller sist i uppsatsen, men före litteraturförteckningen (slutnoter). Fotnoter är att föredra. Alla noter bör utformas enligt nedan: Exempel: Öhrberg 2001, s. 90. (observera den avslutande punkten) Om flera författare anges i samma not ska de nämnas i kronologisk ordning samt avskiljas med semikolon. Exempel: Öhrberg 2001, s. 90; Williams 2002, s Hänvisningar till de skönlitterära texter som analyseras i uppsatsen görs med hjälp av parentes efter citat. Exempel: Det var som Strindberg sa, ett lif och ett kif (s. 4). Alla citat, men också icke-citerade uppgifter, bör beläggas med not eller hänvisning. 11

12 Exempel: Enligt Williams var det inte ovanligt att trettiotalsförfattarna lät sina huvudpersoner betrakta staden ur ett fågelperpektiv. 2 Nytt stycke markeras med indrag och ej med dubbelt radavstånd. Paginering Glöm ej att paginera uppsatsen, dvs. förse den med sidnumrering. Personnamn Både för- och efternamn bör anges första gången en person nämns i texten. I fortsättningen kan hela namnet eller endast efternamnet men ej enbart förnamnet anges. Skriv alltså inte Astrid om du menar Astrid Lindgren eller August om du menar August Strindberg. Sidhänvisningar Omfattar sidhänvisningen mer än en sida, åtföljs sidangivelsen med f. Exempel: s. 87 f. Omfattar sidhänvisningen flera men ej mer än fem sidor skrivs s. 87 ff. Omfattar sidhänvisningen mer än fem sidor skrivs s Särskrivning Skriv ej isär sammansatta ord! Det är skillnad på en rödhårig sjuksköterska och en röd hårig sjuk sköterska. Det är också skillnad på kassamedarbetare och kassa medarbetare. Teckensnitt och radavstånd Skriv uppsatsen i Times eller Times New Roman i 12 punkter och med radavstånd 1,5. Titel Förse gärna uppsatsen med en slagkraftig titel. Dock bör det framgå vad uppsatsen handlar om. Komplettera därför gärna med en mer förklarande undertitel. 12

13 Titelsida Uppsatsen ska förses med titelsida med följande utformning: Högst upp i vänstra hörnet skriver du: UPPSALA UNIVERSITET Litteraturvetenskapliga institutionen Namn Adress E-postadress Längst upp i högra hörnet skriver du: Uppsats, 7,5 hp, Litteraturvetenskap B (eller annan kurs som avses) Mitt på sidan skriver du uppsatsens titel (ev. kompletterad med undertitel) Längst ner i högra hörnet skriver du: Handledare: xxxxx xxxxxxx Litteraturvetenskapliga institutionen 13

14 Årtal Första gången ett verk nämns bör utgivningsår anges, exempelvis inom parentes efter titeln. Exempel: I denna uppsats är mitt syfte att jämföra Aldous Huxleys Brave New World (1932) med Karin Boyes Kallocain (1940). 14

15 15