Ansökan om investeringsmedel för åtgärder inför världscupen i längdskidor 2019 Dnr 2018/123

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för åtgärder inför världscupen i längdskidor 2019 Dnr 2018/123 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för åtgärder inför världscupens genomförande 2019, 5,5 mnkr. Investeringen möjliggör en certifiering av tävlingsbanorna enligt FIS (Fédération Internationale de Ski) homologisering samt utbyggnad och förbättring av området. Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser om 150 tkr per år beaktas i budget Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från servicechef 2 Investeringskalkyl Lassalyckan 2018 Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för åtgärder inför världscupens genomförande 2019, 5,5 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för Homologisering världscup 2019 och utveckling framåt i investeringsbudgeten för 2018.

2 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Ansökan om investeringsmedel för åtgärder inför världscupen i längdskidor 2019 Diarienummer 2018/123, löpnummer 622/2018 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för åtgärder inför världscupens genomförande 2019, 5,5 mnkr. Investeringen möjliggör en certifiering av tävlingsbanorna enligt FIS (Fédération Internationale de Ski) homologisering samt utbyggnad och förbättring av området. Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser om 150 tkr per år beaktas i budget Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för åtgärder inför världscupens genomförande 2019, 5,5 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för Homologisering världscup 2019 och utveckling framåt i investeringsbudgeten för Ärendet Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för åtgärder inför världscupens genomförande 2019, 5,5 mnkr. Investeringen möjliggör en certifiering av tävlingsbanorna enligt FIS (Fédération Internationale de Ski) homologisering samt utbyggnad och förbättring av området. Inför världscuptävlingarna 2017 tilldelades arenan och banorna på Lassalyckan en tillfällig certifiering. Enligt den homologisering som genomfördes av FIS våren 2017 finns behov av åtgärder för att Lassalyckan ska erhålla ett permanent certifikat för världscuptävlingar. Åtgärderna handlar om att tävlingsspåret behöver byggas ut för att få en mer utslagsgivande bansträckning. Efter att de planerade åtgärderna genomförts bedöms banorna klara kraven gällande de flesta av FIS tävlingsdiscipliner. Åtgärderna som planeras består av markarbeten, tunnlar och utbyggnad av konstsnöanläggningen. Markarbetena innebär att banan kommer att kompletteras med en ny spårdragning, en backe som byggs på befintligt spår och att backen i Ryckåsen planas ut. Tunnlarna underlättar för publikflödena och utbyggnad av konstsnösystemet möjliggör enklare snöläggning. Inför tävlingarna 2019 har ett avtal mellan Ulricehamns Ski Event AB och kommunen upprättats. Där regleras åtaganden och finansiering för respektive part. Ulricehamns Ski Event AB kommer enligt avtal att ge bidrag till investeringen om 1,1 mnkr. Planerade arbeten beräknas komma igång under våren 2018 och arbetet kommer att utföras av Ulricehamns Energi AB. Arbetena kommer att följas upp enligt det avtal som upprättats mellan kommunen och Ulricehamns Ski Event.

3 2018/123, 622/2018 2(2) Investeringsmedel för åtgärder inför världscupen i längdskidor 2019, 5,5 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för Homologisering världscup 2019 och utveckling framåt i investeringsbudgeten för Ekonomichefens yttrande Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser om 150 tkr per år beaktas i budget Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl Lassalyckan 2018 Beslut lämnas till Sektorchef Ekonomichef Isabelle Wikström Servicechef Niklas Anemo Ekonomichef Kommunledningsstaben Lena Molander Fritidskonsulent Kultur och fritid Sektor service

4 Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Lena Molander Verksamhet Kultur och fritid Investeringen tas i bruk år: 2018 Beräknad avskrivningstid: 25 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Internränta, %: 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 1,7 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr gärder Lassalyckan inför WC Objektnummer: Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Summa investeringsutgift Investeringsbidrag Investeringsutgift, netto Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader Summa kostnader Externa intäkter 0 Interna intäkter 0 Summa intäkter Driftskostnad, netto Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Övriga årliga driftskostnader utgörs av: 100 tkr för förbrukning vid snötillverkning i nya partier 50 tkr för arbete med pistning osv av nytillkomna ytor Ärendegången

5 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Ekonomifunktionen tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Info om kalkylränta: Investeringskalkylens ränta är angiven utifrån ett kortsiktigt perspektiv i enlighet med gällande budget. Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

6 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Ansökan om investeringsmedel för årliga inköp av ITutrustning 2018 Dnr 2018/149 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för IT-utrustning, 20 mnkr. Investeringen möjliggör att leverera IT-drift till Ulricehamns kommun och Tranemo kommun. Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från servicechef Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för IT-utrustning, 20 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för Investeringar i IT-utrustning i investeringsbudgeten för 2018.

7 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Ansökan om investeringsmedel för årliga inköp av IT-utrustning 2018 Diarienummer 2018/149, löpnummer 797/2018 Sammanfattning Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för IT-utrustning, 20 mnkr. Investeringen möjliggör att leverera IT-drift till Ulricehamns kommun och Tranemo kommun. Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget Förvaltningens förslag till beslut Ansökan om investeringsmedel beviljas. Investeringsmedel för IT-utrustning, 20 mnkr, kan finansieras via avsatta medel för Investeringar i IT-utrustning i investeringsbudgeten för Ärendet Förvaltningen ansöker om investeringsmedel för IT-utrustning, 20 mnkr. Investeringen möjliggör att leverera IT-drift till Ulricehamns kommun och Tranemo kommun. IT har före 2016 leasat IT-utrustning via ett finansbolag. I och med en övergång till att kommunen själva ska stå för finansieringen from 2016 krävs det investeringsmedel. IT-verksamheten har tillsammans med Ulricehamns och Tranemos lärandeverksamheter gjort en uppskattning av investeringar som kommer behövas för 2018 och delat in dessa i hanterade datorer, elevdatorer, investeringar i teknisk infrastruktur, skrivare samt läsplattor. IT-utrustning Investeringsutgift (mnkr) Hanterade datorer 5,6 Elevdatorer 9,9 Skrivare 1,2 Läsplattor 0,8 Teknisk infrastruktur 2,0 Övrigt (ca 2,5 %) 0,5 Totalt 20,0 Detta är analyser av utgifter utifrån genomsnittliga och kända priser. Priserna kan komma att variera. Därför har en övrigt-post lagts till på 0,5 mnkr (c:a 2,5 %) för att täcka prisvariationer.

8 2018/149, 797/2018 2(2) Hanterade datorer Med hanterade datorer avses de datorer som hyrs ut till och används inom kommunerna med full servicenivå från IT. Utifrån analyser av innehavet av datorer i inventarieregistret Nilex så behöver 572 datorer bytas ut Med ett utbyte på 572 enheter innebär detta en investering på 5,6 mnkr. Elevdatorer Med elevdatorer avses enheter där servicenivån från IT är begränsad, såsom bärbara pc, Macbooks och Chromebooks. Vilka modeller som blir aktuella inför varje år bestäms inom lärandeverksamheterna i februari månad. Priserna varierar mellan kr per enhet. Siffrorna för 2018 är inhämtade från sektor lärande i Ulricehamn och lärandesektionen i Tranemo och den totala utgiften för elevdatorer bedöms uppgå till ca 9,9 mnkr. Teknisk infrastruktur (TIS) Verksamhet IT planerar att byta ut infrastruktur det trådlösa nätverket, investeringen uppgår till ca 1,5 mnkr. Förutom det behöver switchar bytas ut till en utgift på ca 0,5 mnkr. Skrivare Skrivare varierar väldigt i pris, från 5000 kr till över kr. Prognos för utbyten av skrivare under 2018: ca 1,2 mnkr. Läsplattor Verksamhet IT beräknar att under 2018 köpa in ca 160 läsplattor till en utgift om totalt 0,8 mnkr. Ekonomichefens yttrande Nivån på investeringen innebär att beslut ska fattas av kommunfullmäktige. Budgetmedel för ändamålet finns avsatt i investeringsbudgeten för Kompensation för kapitalkostnader hanteras i enlighet med kommunens regler för hantering av budget för kapitalkostnader. Övriga driftkostnadskonsekvenser beaktas i budget Beslutsunderlag 1 Investeringskalkyl IT-utrustning 2018 Beslut lämnas till Sektorchef Ekonomichef Isabelle Wikström Servicechef Niklas Anemo Ekonomichef Lena Schoultz Verksamhetschef IT Sektor service

9 Ansökan om investeringsmedel Projektnr: Uppgiftslämnare Isabelle Wikström Verksamhet It Investeringen tas i bruk år: 2018 Beräknad avskrivningstid: 3 och 5 (Ange 3, 5, 10, 15, 20, 33 eller 50 år) År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Internränta, %: 0,0 1,7 1,7 1,7 1,7 Objektets namn: Ny-/om-/tillbyggn (m 2 ) Investeringsutgift, tkr It-investeringar Objektnummer: Investeringskalkyl (fasta priser) Kalkylenhet Utbetalningar, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Summa investeringsutgift /. Statsbidrag 0 Investeringsutgift, netto Årlig påverkan på resultatet, nominella kostnader (+/-) Resursslag, tkr År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 el. 7 Summa Personalkostnader 0 Övriga kostnader 0 Avskrivningar Internränta Summa kapitalkostnader Summa kostnader Externa intäkter Interna intäkter Summa intäkter Driftskostnad, netto Verksamhetens kommentar gällande påverkan på resultatet: Utrustning avseende teknisk infrastruktur skrivs av på 5 år (2 mnkr), resterande på 3 år. De kommunala verksamheterna i Tranemo respektive Ulricehamn köper It-stöd av It-enheten, intäkterna som ger IT-enheten noll i driftskostnad betalas av de kommunala verksamheterna i respektive kommun (Tranemo kommun externa intäkter, c:a 36 % och Ulricehamns kommun 64 %) År 1:s internränta enligt indikation från Kommuninvest, år 2 och framåt enligt gällande internränta i kommunen.

10 Ärendegången 1) Ansökan upprättas i samarbete med ekonomen för respektive verksamhet, godkännande av verksamhetschef 2) Ansökan mailas till ekonomiadministration@ulricehamn.se, där ansvarig ekonom initierar ärendet. 3) Ansökan vidarebefordras till KS 4) KS beslutar 5) Ekonomifunktionen tilldelar investeringen ett projektnummer vid positivt beslut Beslut: Tillstyrks Eventuellt centralt tillskott av kapitalkostnadsmedel, Avslås T SEK / ÅR: Beskrivning av objektet, prestation, kvalitetsmässiga förändringar etc samt övriga kommentarer. Beskriv eventuella delinvesteringar till följd av investeringen:

11

12 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Försäljning av fastigheterna Domherren 2 och 3 Dnr 2018/141 Sammanfattning I kommunens riktlinjer för lokalresursplanering, lokalförsörjning och lokalanvändning står att fastigheter, lokaler och bostäder som långsiktigt inte behövs för kommunens verksamheter ska avvecklas. Vad gäller fastigheterna Domherren 2 och 3 ser förvaltningen inte något verksamhetsmässigt långsiktigt behov och föreslår därför försäljning. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från servicechef Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Förvaltningen får i uppdrag att försälja fastigheterna Domherren 2 och 3.

13 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Försäljning av fastigheterna Domherren 2 och 3 Diarienummer 2018/141, löpnummer 708/2018 Sammanfattning I kommunens riktlinjer för lokalresursplanering, lokalförsörjning och lokalanvändning står att fastigheter, lokaler och bostäder som långsiktigt inte behövs för kommunens verksamheter ska avvecklas. Vad gäller fastigheterna Domherren 2 och 3 ser förvaltningen inte något verksamhetsmässigt långsiktigt behov och föreslår därför försäljning. Förvaltningens förslag till beslut Förvaltningen får i uppdrag att försälja fastigheterna Domherren 2 och 3. Ärendet I kommunens riktlinjer för lokalresursplanering, lokalförsörjning och lokalanvändning står att fastigheter, lokaler och bostäder som långsiktigt inte behövs för kommunens verksamheter ska avvecklas. Förvaltningen föreslår därför försäljning av nedanstående fastigheter. Domherren 2, fritids och förskoleklass (Gula villan), Lövåsgatan 1 i Ulricehamn. Lokalerna är tömda efter att fritids och förskoleklass flyttat till nya lokaler i Bogesundsskolan (övre skolan). Lokalerna är inte ändamålsenliga som verksamhetslokaler och förvaltningen ser inte något långsiktigt verksamhetsmässigt behov av fastigheten. Domherren 3, Tingshusgatan 1 i Ulricehamn. Tomten är i nuläget obebyggd. Beslutsunderlag Beslut lämnas till Servicechef Verksamhetschef fastighet Samhällsbyggnadschef Isabelle Wikström Servicechef Crister Dahlgren Verksamhetschef Fastighet Sektor service

14 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar på motion om klimatsmart samhälle Dnr 2015/760 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Börje Eckerlid (C) och Victor Sund (C) att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att snarast vidta de åtgärder som behövs för att i kommande detaljplaner säkerställa att Ulricehamns kommun aktivt bidrar till en utveckling åt ett mer klimatsmart samhälle. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion om att aktivt bidra till klimatsmart samhälle i kommande detaljplaner Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med tanke på att det enligt lagstiftningen inte är möjligt i detaljplanen att ställa tekniska särkrav såsom träbyggnader.

15 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om klimatsmart samhälle Diarienummer 2015/760, löpnummer 1246/ Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Börje Eckerlid (C) och Victor Sund (C) att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att snarast vidta de åtgärder som behövs för att i kommande detaljplaner säkerställa att Ulricehamns kommun aktivt bidrar till en utveckling åt ett mer klimatsmart samhälle. En detaljplan reglerar mark- och vattenanvändning samt utformning av bebyggelse. Kommunen får i en detaljplan inte ställa högre tekniska särkrav än vad som framgår av lagstiftningen, i dagsläget är det därför inte möjligt att reglera byggnation i trä eller solcellsetablering genom en detaljplan. En detaljplan får inte reglera mer än vad som är nödvändigt enligt 4 kap 32 PBL. Miljö och samhällsbyggnad är positiva till arbetet med åtgärder som bidrar till ett klimatsmart samhälle i detaljplaneprocessen där det inte strider mot gällande lagstiftning. De åtgärder som kan användas för att bidra till ett klimatsmart samhälle bör dock även i fortsättningen bedömas i respektive detaljplan utifrån aktuella förutsättningar och intresseavvägningar. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till att det inte finns behov av ett uppdrag då de åtgärder som kan användas för att bidra till ett klimatsmart samhälle ska bedömas i respektive detaljplan utifrån aktuella förutsättningar och intresseavvägningar enligt plan- och bygglagen. Kommunen får vidare i en detaljplan inte ställa högre tekniska särkrav än vad som framgår av lagstiftningen. Ärendet I en motion till kommunfullmäktige föreslår Börje Eckerlid (C) och Victor Sund (C) att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att snarast vidta de åtgärder som behövs för att i kommande detaljplaner säkerställa att Ulricehamns kommun aktivt bidrar till en utveckling åt ett mer klimatsmart samhälle. Framförallt genom att styra byggnationen genom att i planprocessen föreskriva ett ökat byggande i trä samt optimera bebyggelsens placering och takvinkel för solcellsetablering. Planläggning ska enligt Plan- och bygglagen (2010:900) 2 kap. 3 ske med hänsyn till naturoch kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt. Kommunen ska också arbeta och planera för att förebygga, undvika och minimera negativa effekter av klimatförändringar. Miljö och samhällsbyggnad instämmer i att utvecklingen åt ett mer klimatsmart samhälle är nödvändig för att minimera vår klimatpåverkan och nå uppsatta miljömål. En viktig del av arbetet är att etablera klimatsmarta strukturer som främjar till beteenden som leder till en minskad klimatpåverkan. Det klimatsmarta arbetet måste därför bedrivas och förankras på en mer övergripande nivå i arbetet med översiktsplanen, utformningen av kommunens taxor

16 2015/760, 1246/2016 2(2) och avgifter och genom åtgärder för att förändra beteendemönster och vanor m.m. för att Ulricehamn ska bli en mer klimatsmart kommun. En detaljplan reglerar mark- och vattenanvändning samt utformning av bebyggelse. I en detaljplan prövas om föreslagen markanvändningen är den mest lämpade och avvägningar görs mellan olika intressen. De förutsättning som finns på platsen och de avvägningar som görs är en del av lämplighetsprövningen i detaljplaneprocessen. En optimal placering och taklutning för solcellsetablering är ett av de intressen som kan vägas in, men det är inte garanterat att en sådan utformning är den mest lämpande i det aktuella fallet eller att det är bäst lämpat att regleras i detaljplanen. Kommunen får i en detaljplan inte ställa högre tekniska särkrav än vad som framgår av lagstiftningen, i dagsläget är det därför inte möjligt att reglera byggnation i trä eller solcellsetablering genom en detaljplan. I en detaljplan har kommunen däremot möjligheter att reglera placering, utformning och utförande av olika byggnadsverk och vidta klimatanpassningsåtgärder 1. En detaljplan får dock inte reglera mer än vad som är nödvändigt enligt 4 kap 32 PBL. Planbestämmelser som berör frågor som bör hanteras i bygglovsskedet eller andra sammanhang ska inte införas. Den reglering som föreslås i motionen kan vara av sådant slag att det bättre hanteras i andra sammanhang än i detaljplanen. Miljö och samhällsbyggnad är positiva till arbetet med åtgärder som bidrar till ett klimatsmart samhälle i detaljplaneprocessen där det inte strider mot gällande lagstiftning. De åtgärder som kan användas för att bidra till ett klimatsmart samhälle bör dock även i fortsättningen bedömas i respektive detaljplan utifrån aktuella förutsättningar och intresseavvägningar. Beslutsunderlag 1 Motion om att aktivt bidra till klimatsmart samhälle i kommande detaljplaner Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Puck Larsson Planarkitekt Planenheten Sektor miljö- och samhällsbyggnad 1 Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till de klimatförändringar vi redan märker av idag och de som vi inte kan förhindra i framtiden. En klimatanpassningsåtgärd vidtas för att skydda bebyggelse från översvämning-, ras- och skredrisker det görs bland annat genom att reglera grundläggningsnivåer, byggnadsplacering och andel hårdgjord yta.

17 Motion Upp till bevis. Efter helgens klimatbeslut så är det upp till oss enskilda, företag, organisationer, stater och kommuner att vidta åtgärder för att vi skall klara av att uppnå de mål och förändringar som behövs, för att klimatförändringarna skall bli så små som möjligt. Kommunerna har ett ypperligt tillfälle att nu styra mot ett mer klimatsmart samhälle, framförallt genom att styra byggnationen åt rätt håll genom att i planprocessen föreskriva ett ökat byggande i trä, samt att placera husen i det mot solinstrålningen mest gynnsamma väderstrecket med optimal takvinkel för största möjliga verkningsgrad av solceller. Därför yrkar vi i Centerpartiet Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att snarast vidta de åtgärder som behövs för att i kommande detaljplaner säkerställa att Ulricehamns kommun aktivt bidrar till en utveckling åt ett mer klimatsmart samhälle. Ulricehamn Börje Eckerlid (C) Victor Sund (C)

18 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar på motion om att utöka kommunal mark för kolonilotter Dnr 2016/334 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Mats Bogren (NU) att utöka kommunal mark för kolonilotter samt odlingsmöjligheter i områden med lägenheter. För att utöka med ytterligare mark för kolonilotter/odlingslotter behöver förvaltningen utreda marknad och möjligheter till placering av dessa. Utifrån rådande arbetsbelastning och de prioriteringar som redan finns bedöms inte detta vara prioriterat i nuläget. I nuläget finns lediga kolonilotter i centralorten på Hester och få förfrågningar från landsbygden varför efterfrågan inte bedöms som stor. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från samhällsbyggnadschef 2 Motion Nya Ulricehamn Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionen avslås med hänvisning till andra uppdrag med högre prioritet och att efterfrågan på kolonilotter eller odlingslotter inte bedöms som stor.

19 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om att utöka kommunal mark för kolonilotter Diarienummer 2016/334, löpnummer 4349/2016 Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige föreslår Mats Bogren (NU) att utöka kommunal mark för kolonilotter samt odlingsmöjligheter i områden med lägenheter. För att utöka med ytterligare mark för kolonilotter/odlingslotter behöver förvaltningen utreda marknad och möjligheter till placering av dessa. Utifrån rådande arbetsbelastning och de prioriteringar som redan finns bedöms inte detta vara prioriterat i nuläget. I nuläget finns lediga kolonilotter i centralorten på Hester och få förfrågningar från landsbygden varför efterfrågan inte bedöms som stor. Förvaltningens förslag till beslut Motionen avslås med hänvisning till andra uppdrag med högre prioritet och att efterfrågan på kolonilotter eller odlingslotter inte bedöms som stor. Ärendet I motionen föreslår Mats Bogren (NU) att kommunen ser över möjligheterna att utöka kommunal mark för kolonilotter samt odlingsmöjligheter i områden med lägenheter, både på landsbygden och i centralorten. Det finns idag kommunal mark som är detaljplanelagd för odlingslotter vid Hester i Ulricehamn vilken inte är fullt utnyttjat. Området drivs av Hesters koloniförening som arrenderar området av kommunen. För att utöka med ytterligare mark för kolonilotter/odlingslotter behöver förvaltningen utreda marknad och möjligheter till placering av dessa. Utifrån rådande arbetsbelastning och de prioriteringar som redan finns bedöms inte detta vara prioriterat. I nuläget finns även lediga kolonilotter i centralorten på Hester och få förfrågningar från landsbygden varför efterfrågan inte bedöms vara stor. Finns det i framtiden en stor efterfrågan på kolonilotter från medborgare eller fastighetsägare så anser förvaltningen att möjligheterna till att tillgodose efterfrågan i så fall bör utredas. Förvaltningen anser att efterfrågan bör vara så stor att en förening kan bildas med tillräckligt många medlemmar som kan sköta kolonilotterna för att det ska vara aktuellt för kommunen att upplåta mark för nya områden. Beslutsunderlag 1 Motion Nya Ulricehamn Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Sektor miljö och samhällsbyggnad Eva Öhlund Enhetschef Planenheten Sektor miljö- och samhällsbyggnad

20 Inför valet 2014 talade vi i Nya Ulricehamn om tanken på att kommunen är med och stimulerar en ökad grad av självhushållning. Exempel finns från flera kommuner i landet och det är också en fråga som diskuteras på regeringsnivå. Frågan har dessutom aktualiserats i och med den ökade invandringen som en del i ett integrationsperspektiv. Självhushållning som definition utgår från att man äger odlingsmark för att odla det som hushållet kräver. Vi tänker oss det dock i ett mindre sammanhang där man tar tillvara det växande intresset för odling för de som inte har tillgång till egen mark. Vi har också fått med oss önskemål att se över frågan för nyanlända, där det finns ett stort intresse för egen odling, men där det idag inte finns möjlighet. Nya Ulricehamn vill därför lägga förslaget att se över möjligheterna att utöka kommunal mark för kolonilotter samt odlingsmöjligheter i områden med lägenheter, både på landsbygden och i centralorten. Ett befintligt exempel där odlingsmöjligheter finns är området Åsundavy. Nya Ulricehamn Mats Bogren

21 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Svar på motion om pedagogiska måltider på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen 2.0 Dnr 2017/357 Sammanfattning Mattias Bengtsson (SD) och Niclas Sunding (SD) lämnade en motion till kommunfullmäktige om pedagogiska måltider på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen. Ärendet återremitterades av kommunfullmäktige ( 225/2017) och av den muntliga motiveringen framgår att det är det tredje yrkandet i motionen, som innebär att införa pedagogiska måltider även för vårdpersonal på somatisk avdelning, som är anledningen till återremissen. Förvaltningen har därför utrett vidare vilka konsekvenser det skulle få att låta personal på somatiska avdelningar äta tillsammans med brukare. Beslutsunderlag 1 Tjänsteskrivelse från socialchef 2 Motion om pedagogiska måltider på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen Bilaga: Kostnader för pedagogiska måltider på somatiska avdelningar Ordförandens förslag kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Motionens första förslag anses vara tillgodosett genom uppdraget i äldreomsorgsplanen Motionens andra förslag anses vara tillgodosett genom uppdraget i äldreomsorgsplanen Motionens tredje förslag att införa pedagogiska måltider på somatiska avdelningar tas med för beaktande i arbetet med budget 2019 då det skulle innebära ökade kostnader för verksamheten på cirka 2,7 miljoner kronor årligen.

22 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse Svar på motion om pedagogiska måltider på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen 2.0 Diarienummer 2017/357, löpnummer 1038/ Sammanfattning Mattias Bengtsson (SD) och Niclas Sunding (SD) lämnade en motion till kommunfullmäktige om pedagogiska måltider på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen. Ärendet återremitterades av kommunfullmäktige ( 225/2017) och av den muntliga motiveringen framgår att det är det tredje yrkandet i motionen, som innebär att införa pedagogiska måltider även för vårdpersonal på somatisk avdelning, som är anledningen till återremissen. Förvaltningen har därför utrett vidare vilka konsekvenser det skulle få att låta personal på somatiska avdelningar äta tillsammans med brukare. Förvaltningens förslag till beslut Motionens första förslag anses vara tillgodosett genom uppdraget i äldreomsorgsplanen Motionens andra förslag anses vara tillgodosett genom uppdraget i äldreomsorgsplanen Motionens tredje förslag att införa pedagogiska måltider på somatiska avdelningar tas med för beaktande i arbetet med budget 2019 då det skulle innebära ökade kostnader för verksamheten på cirka 2,7 miljoner kronor årligen. Ärendet Mattias Bengtsson (SD) och Niclas Sunding (SD) lämnade en motion till kommunfullmäktige om pedagogiska måltider på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen. Förutom förslaget att pedagogiska måltider införs på somatiska avdelningar yrkar motionärerna också att förvaltningen får i uppdrag att undersöka hur situationen ser ut i kommunen angående undernäring och risk för undernäring på äldreboende, samt hur kommunen agerar vid misstanke om undernäring. De yrkar också att förvaltningen ska undersöka hur man arbetar med att stimulera god aptit hos de äldre. Resultatet ska sedan presenteras för kommunfullmäktige. Ärendet återremitterades av kommunfullmäktige ( 225/2017) med motiveringen att förvaltningens svar är otillfredsställande. Av den muntliga motiveringen framgår att det är det tredje yrkandet i motionen, som innebär att införa pedagogiska måltider även för vårdpersonal på somatisk avdelning, som är anledningen till återremissen. I Ulricehamns kommuns Äldreomsorgsplan finns som uppdrag att ta fram måltidsrutin som inkluderar kost, nutrition och att matsalar/restauranger användes ändamålsenligt. Sektor välfärd och sektor service arbetar med att ta fram en sådan rutin. I arbetet med rutinen kommer de två första yrkandena i motionen att hanteras. Tidplanen är att rutinen ska vara färdig till sommaren 2018.

23 2017/357, 1038/2018 2(2) Vad gäller det tredje yrkande i motionen, som är anledningen till återremissen, konstaterar förvaltningen inledningsvis att pedagogiska måltider, så som menas av Skatteverket och som är ett undantag från beskattning av kostförmån, inom äldreomsorgen enbart gäller för vårdpersonal som vid måltiden har tillsynsskyldighet eller motsvarande för senildementa. Att införa att personal kan äta med brukare även på somatiska boenden innebär i sådana fall att kommunen väljer att bjuda personalen på måltiden, och en förutsättning för detta är att den förmånsbeskattas. Förvaltningen har räknat med att två personal per avdelning ska äta med de boende varje måltid, vilket är samma som på demensavdelningarna. Det finns i dagsläget 11 somatiska avdelningar, och det skulle innebära att 22 personer ska äta tre måltider varje dag (frukost, lunch och kvällsmat). Verksamhetens årliga kostnader för pedagogiska måltider på somatiskt boende: Arbetsgivaravgift på kostförmån: 594 tkr Kostnad för att kompensera löneskatt: tkr Verksamhetens kostnader för köp av måltider från kostverksamheten: 864 tkr Summa: tkr Att hantera personalen på somatiska boendes måltider på detta sätt är tekniskt möjlig utifrån registrering i självservice. Det är också en möjlig hantering utifrån gällande avtal. En sådan ökad kostnad bedöms dock inte rymmas i budgeten för 2018 utan bör i sådana fall tas med för beaktande i budgetarbetet för Beslutsunderlag 1 Motion om pedagogiska måltider på somatiska avdelningar inom äldreomsorgen Bilaga: Kostnader för pedagogiska måltider på somatiska avdelningar Beslut lämnas till Socialchef Magnus Andersson Socialchef Maria Winsten Utredare Sektor välfärd

24 g_ J _,ei,gzüø/,12/»j :J"/ Motion angående pedagogiska måltider på somatiska avdelni gar inom äldreomsorgen 2.0 I media uppmärksammades för ett tag sedan att undernäring inom äldreomsorgen är ett stort problem. Bland annat hänvisades till socialstyrelsens statistik och "Senior alert", som är ett nationellt kvalitetsregister gällande riskbedömning av bl.a. undernäring. Så många som uppåt äldre lider av undernäring inom omsorgen och ytterligare ca 117 OOO ligger i riskzonen. len motion från Sverigedemokraterna risken för undernäring i Ulricehamns kommun. från 2015 lyfte vi upp de äldres situation angående Orsakerna till undernäring kan vara flera. Ålder, medicinering, dålig munhälsa, depression etc. Likaså är möjligheter att stimulera en god aptit flera, och därigenom förebyggandet av ohälsa grundat i undernäring. Vikten av att förebygga en stillasittande vardag, måltidskvalité etc. är bra rutineri förebyggande syfte. Förutom vardagliga rutiner ser vi ett behov av att även införa en måltidsstimulerande åtgärd som idag redan praktiseras på avdelningar som är demensavdelningar, nämligen pedagogiska måltider. Anledningen till detta är att pedagogiska måltider är en rutin som syftar till att göra måltidsupplevelsen mer stimulerande för brukaren. Inte enbart boende på I demensavdelning har detta behov utan även äldre på somatisk avdelning kan av l ovanstående anledningar ha detta behov. Vi yrkar därför: ATT: Fullmäktige beslutar uppdra förvaltningen att undersöka hur situationen ser ut på våra äldreboenden i Ulricehamns kommun gällande undernäring och risk för undernäring och presentera resultatet för fullmäktige. ATT: Fullmäktige beslutar uppdra förvaltningen att undersöka hur kommunen jobbar med att stimulera en god aptit hos våra äldre, samt agerar vid misstanke om undernäring, och presenterar resultatet för fullmäktige. ATT: Fullmäktige beslutar att, i dokumentet "Regler för pedagogiska måltider", som antogs av kommunstyrelsen 25 november 2015, införa att pedagogiska måltider även skall gälla vårdpersonal på somatisk avdelning. Mattias Bengtsson Sverigedemokraterna Niclas Sunding Sverigedemokraterna

25 Antal dagar med kostförmån Antal avdelningar 11 Antal personal per avdelning 2 Antal dagar per år 365 Summa Förmånsvärde per år Antal förmånsdagar Förmånsvärde per dag 235 Summa Arbetsgivaravgifter på förmånsvärde 31,46 % av förmånsvärdet Löneskatt för de anställda 32,772 % av förmånsvärdet Kostnad för att kompensera löneskatt Bruttolön Personalomkostnadspålägg Summa Verksamhetens kostnader för måltider Frukost á 26,70 kr st Lunch á 49,79 kr st Middag á 31,15 kr st Summa Total årlig kostnad för pedagogiska måltider

26 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Budgetuppföljning februari 2018 Dnr 2018/153 Sammanfattning Förvaltningen redovisar en samlad budgetuppföljning per februari Kommunens ekonomiska resultat för 2018 prognostiseras uppgå till +25,2 mnkr. Det budgeterade resultatet för året uppgår till 30,7 mnkr. Den ekonomiska prognosen för 2018 är följaktligen 5,5 mnkr lägre än budget. Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli lägre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till -3,2 mnkr. Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 2,3 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen är delvis kopplad till lägre förväntade skatteintäkter än budgeterat (4,3 mnkr). Investeringarna under årets två första månader uppgår till 5,8 mnkr (2017: 8,5 mnkr). Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Godkänner rapporten.

27 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse - budgetuppföljning februari 2018 Diarienummer 2018/153, löpnummer 828/2018 Sammanfattning Förvaltningen redovisar en samlad budgetuppföljning per februari Kommunens ekonomiska resultat för 2018 prognostiseras uppgå till +25,2 mnkr. Det budgeterade resultatet för året uppgår till 30,7 mnkr. Den ekonomiska prognosen för 2018 är följaktligen 5,5 mnkr lägre än budget. Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli lägre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till -3,2 mnkr. Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 2,3 mnkr lägre än budgeterat. Avvikelsen är delvis kopplad till lägre förväntade skatteintäkter än budgeterat (4,3 mnkr). Investeringarna under årets två första månader uppgår till 5,8 mnkr (2017: 8,5 mnkr). Förvaltningens förslag till beslut Godkänner rapporten. Ärendet Se sammanfattning. Beslutsunderlag 1 Budgetuppföljning februari 2018 Beslut lämnas till Ekonomichef Niklas Anemo Ekonomichef

28 2018/153, 828/2018 2(2)

29

30 Ekonomisk översikt Det prognostiserade ekonomiska resultatet för kommunen 2018 uppgår till +25,2 mnkr. Resultatet 2017 uppgick till +75,6 mnkr. Den ekonomiska prognosen för 2018 innebär följaktligen ett ekonomiskt resultat på betydligt lägre nivå jämfört med föregående år. Investeringarna under årets två första månader uppgår till 5,8 mnkr (2017: 8,5 mnkr). Ekonomisk prognos 2018 Kommunens ekonomiska resultat för 2018 prognostiseras uppgå till +25,2 mnkr. Det budgeterade resultatet för året uppgår till +30,7 mnkr. Den ekonomiska prognosen för 2018 är följaktligen 5,5 mnkr lägre än budget. Ekonomiskt resultat, mnkr Ekonomiskt resultat exkl. jämförelsestörande poster, mnkr ,0 48,4 Budgetavvikelser 58,2 75,6 25, (P) 34,5 51,2 83,0 80,9 23, (P) Verksamheternas ekonomiska utfall Verksamheternas samlade ekonomiska utfall prognostiseras bli lägre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till -3,2 mnkr. Nettobudgeten för verksamheterna uppgår till mnkr. Verksamheternas budgetavvikelser, mnkr ,3 25,0 36,4 29,7-3, (P) Sektor välfärd räknar totalt sett med ett ekonomiskt utfall i nivå med budget. Det finns dock avvikelser inom sektorn. Verksamheten beställning och kvalitet redovisar ett prognostiserat budgetunderskott på 4,0 mnkr. Det är kopplat till placeringar inom missbruksvården med anledning av att flera beslut om LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) togs under hösten Vidare har beställningen till äldreomsorgen ökat, vilket framför allt gäller hemtjänst. Även ärenden om personlig assistans ökar. Verksamheten individ- och familjeomsorg redovisar ett budgetöverskott på 3,0 mnkr som till största delen är kopplat till ersättningar från Migrationsverket. Sektor lärande räknar med underskott inom verksamheten förskola med -4,5 mnkr. Orsaker är en högre personaltäthet än budgeterat, samt högre kostnader än budgeterat för barn med behov av särskilt stöd. Även verksamheten Tingsholm räknar med underskott mot budget; -1,0 mnkr. Underskottet inom dessa verksamheter balanseras till en del av att det finns vakanser inom sektorn. Sektorn som helhet räknar med ett utfall som innebär ett budgetunderskott med 3,2 mnkr. Sektor miljö- och samhällsbyggnad räknar med underskott mot budget med 2,0 mnkr på grund av högre kostnader än budgeterat för snöröjning. Mot bakgrund av prognoserna för verksamheterna är bedömningen att avsatta medel för budget i balans (budget: 2,0 mnkr) i sin helhet kommer att behöva användas för att täcka underskott inom verksamheterna. 2

31 Finansiering Utfallet för finansförvaltningen bedöms bli 2,3 mnkr sämre än budgeterat. Avvikelsen beror på lägre skatteintäkter än budgeterat. Det är slutavräkningar för 2016 och 2017 som förväntas bli lägre än vad tidigare prognoser från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har visat, totalt -4,3 mnkr. Intäkter för försäljning av exploateringsmark är samtidigt 1,8 mnkr högre än budget. Detta avser en justering som kan hänföras till tidigare år avseende försäljning av mark på Rönnåsens industriområde. Lån Kommunen fungerar som internbank för bolagen inom koncernen. Kommunens låneskuld uppgår per till 475 mnkr, samtidigt som utlåningen till koncernens bolag uppgår till ca 631 mnkr. Ulricehamns kommun har följaktligen ingen egen låneskuld. Kommunens låneskuld, mnkr kommunens resultatutjämningsreserv. Efter tidigare års avsättningar uppgår resultatutjämningsreserven till 51,4 mnkr. Det finns inga tidigare balanskravsunderskott att återställa. Balanskravet, mnkr 2018 Årets resultat enligt resultaträkningen 25,2 - reducering av samtliga realisationsvinster -1,8 + justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet - + justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet - + orealiserade förluster i värdepapper - - justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper - Årets resultat efter balanskravsjusteringar 23,4 - reservering av medel till resultatutjämningsreserv - + användning av medel från resultatutjämningsreserv - Balanskravsresultat 23, Utlåning till bolagen, mnkr Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken ungefärlig inverkan några av dessa har (mnkr) Känslighetsanalys, mnkr 2017 Förändrade personalkostnader med 1 % 10,2 Förändrade bruttokostnader med 1 % 15,6 Balanskravet Ulricehamns kommuns prognosticerade ekonomiska resultat 2018 innebär att kommunallagens krav på ekonomi i balans är uppfyllt. Av 2018 års ekonomiska resultat bedöms inga ytterligare medel avsättas till Förändrad utdebitering med 1 krona 50,9 Förändrat skatteunderlag i riket med 1 % 11,8 3

32 Ansvarsområde (mnkr) Budget 2018 Utfall februari Prognos 2018 Avvikelse REVISION 1,5-0,1 1,5 0,0 SUMMA KOMMUNSTYRELSEN 1 330,4 209, ,6-3,2 Kommunledningsstab 88,7 13,4 86,7 2,0 KS oförutsett 3,2 0,0 3,2 0,0 Lönepott 26,0 0,0 26,0 0,0 Sektor miljö- och samhällsbyggnad 53,5 8,8 55,5-2,0 Sektor välfärd 500,9 77,1 500,9 0,0 - varav: Sektorstöd välfärd 12,3 1,8 10,8 1,5 Individ och familjeomsorg 56,3 5,4 53,3 3,0 Funktionsnedsättning 21,8 3,0 22,8-1,0 Äldreomsorg 71,0 10,4 70,5 0,5 Beställning och kvalitet 339,5 56,5 343,5-4,0 Sektor lärande 579,3 97,9 582,5-3,2 - varav: Sektorstöd lärande 65,1 9,5 62,8 2,3 Förskola 127,1 21,9 131,6-4,5 Grundskola 246,6 42,9 246,6 0,0 Tingsholm 140,5 23,5 141,5-1,0 Sektor service 78,9 12,1 78,9 0,0 TOTALT 1 331,9 209, ,1-3,2 FINANSFÖRVALTNING (INTÄKTER) 1 362,6 224, ,3-2,3 TOTALT 30,7 15,3 25,2-5,5 4

33 Kommunledningsstab Ekonomisk analys Kommunledningsstaben visar ett överskott på 1,8 mnkr i februari. De viktigaste orsakerna till överskottet är framförallt medel inom kommunstyrelsen för oförutsett (KS oförutsett) och medel för ram i balans. Det ekonomiska utfallet för kommunledningsstabens funktioner visar alla överskott förutom för personalfunktionen. Underskottet för personalfunktionen beror främst på köp av tjänster. Man har under perioden redovisat kostnader för konsulttjänster som härrör från utbildningskostnader kopplat till personalplaneringssystemet TimeCare. Utbildningsinsatserna genomförs inom projektet heltid som norm. Prognos Mot bakgrund av prognoserna för verksamheterna är bedömningen att avsatta medel för budget i balans (budget: 2,0 mnkr) i sin helhet kommer att behöva användas för att täcka underskott inom verksamheterna. Anslaget för KS oförutsett beräknas utnyttjas i sin helhet. Den totala prognosen för kommunledningsstaben för helåret uppgår till +2,0 mnkr. Sektor service Ekonomisk analys På intäktssidan finns totalt sett ett underskott inom sektorn. Underskottet förklaras främst av att verksamheterna under årets första månader köpt in mindre IT-material än budgeterat och att kosten redovisar färre sålda portioner. Trots intäktsunderskottet visar sektorn ett överskott jämfört med budget efter februari månad och det beror på att kostnaderna varit lägre än budgeterat. Personalkostnaderna avviker positivt på grund av vakanser, tjänstledigheter och sjukfrånvaro som ej ersatts fullt ut. Underhållsarbeten inom fastighet har inte kommit igång ännu vilket medför att ett överskott är naturligt vid denna tid på året. Överskott finns också kopplat till kapitalkostnader gällande IT på grund av att det inte gjorts några större inköp ännu. Överskottet kommer att plana ut allt eftersom. Prognos Samtliga verksamheter uppger en nollprognos efter februari. Med tanke på det vinterväder som rått under början av året finns dock en stor osäkerhet kopplat till snöröjning och halkbekämpning vid kommunens fastigheter. 5

34 Sektor välfärd Ekonomisk analys Individ- och familjeomsorgen (IFOvisar ett överskott på statliga ersättningar från Migrationsverket, men samtidigt finns det en osäkerhet när det gäller omställningskostnader när HVB (hem för vård eller boende) och stödboende för ensamkommande fortsätter att minska. Det finns fortfarande ingen extern placering inom barn och ungdom, vilket får anses som anmärkningsvärt positivt. Övriga enheter ligger i nivå med budget och försörjningsstödet fortsätter att ligga på en låg nivå då arbetslösheten är låg. Beställning och kvalitet visar ett underskott av olika anledningar. Placeringarna inom missbruksvården ligger fortfarande högt med anledning av att flera beslut om LVM (lagen om vård av missbrukare i viss fall) togs under hösten Beställningen inom äldreomsorgen ökade i december och denna ökning håller fortfarande i sig vilket innebär att beläggningen både på särskilda boenden och korttiden har varit högre än budgeterad, men framförallt ses en tydlig ökning gällande hemtjänsten. Även den personliga assistansen ser ut att öka. Utförarverksamheterna äldreomsorgen och funktionsnedsättning visar sammantaget endast mindre avvikelser. Äldreomsorgens enheter har fått något högre ersättningar till 2018 och går in i året med en budget i balans. Funktionsnedsättning visar ett mindre underskott när det gäller personalkostnader. Prognos Stora delar av sektor välfärds verksamhet är oförutsägbara och kan slå olika både mellan månader och mellan åren. Några exempel på detta är förändringarna inom flyktingverksamheten, externa placeringar enligt LVU (lag om vård av unga), akuta behov av externa platsköp och behovet av korttidsplatser inom äldreomsorgen. Även beslut som tas på riksnivå eller i domstolar påverkar förutsättningarna för sektorns uppdrag och förutsättningar. Ett par exempel är här ny rättspraxis kring vem som är berättigad till statlig assistansersättning, ny lag om trygg och säker utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och beslut i riksdagen om nytt uppdrag till kommunerna för mottagandet av ensamkommande utan uppehållstillstånd när de fyller 18 år. Av ovanstående anledning är det svårt att dra alltför definitiva slutsatser kring ekonomin efter endast två månaders verksamhet. Dock ses en tendens att IFO har ett prognostiserat överskott på 2-3 mnkr och att beställning och kvalitet har ungefär motsvarande prognostiserade underskott. Utförarverksamheterna äldreomsorgen och funktionsnedsättning visar som helhet små budgetavvikelser och även dessa bedöms i stort sett ta ut varandra. På totalen ser det i dagsläget alltså ut som att prognostiserade överskott och underskott jämnar ut sig, vilket motiverar en nollprognos för sektorn som helhet. Ett problem är att det inom äldreomsorgen fortfarande råder en viss obalans mellan somatiska boendeplatser och demensplatser, att det är för få demensplatser. Detta gör att det blir en högre belastning och beläggning på korttidsverksamheten. På central ledning ses inte några större avvikelser, men här ligger några centrala poster som dock nödvändigtvis inte måste fördelas ut eller användas under året. 6

35 Sektor lärande Ekonomisk analys Sektor lärandets utfall visar ett underskott med 0,6 mnkr i förhållande till budget de första två månaderna. Skolutveckling o stöd visar ett överskott på grund av vakanser vad gäller skolkuratorer, skolpsykolog samt IKTutvecklare. Grundskolan visar underskott, kostnaden för skolskjutsar fortsätter att öka, den utökade budgeten om 2 mnkr räcker inte vid en avstämning efter 2 månader. Förväntad effekt avseende nytt ruttplaneringssystem samt nya tillämpningsregler är i dagsläget svårt att prognostisera, avstämning genomförs i april. Förskolan visar ett underskott som främst beror på kostnader för pedagogisk personal men även personalkostnader avseende barn med särskilda behov. Tingsholm går också med underskott de 2 första månaderna och detta avser framförallt modersmål och SFI som har haft en utökad verksamhet. Prognos Sektorn prognostiserar ett underskott om 3,2 mnkr i förhållande till budget. Anledningen till en negativ prognos hänförs framförallt till förskoleverksamheten som prognostiserar ett underskott om 4,5 mnkr. Enheterna visar ett underskott dels avseende pedagogisk personal, de har mer personal än budgeten tillåter, samt kostnader som kan hänföras till barn i behov av särskilt stöd. Åtgärder som vidtas är bland annat att utföra analyser av respektive förskola för att se över bemanning, hitta samordningsvinster och se över behovet för barn med särskilt stöd. Vidare görs uppföljning av barnens närvaro och vistelsetider. Cheferna ska även utbildas i bemanning och i samband med detta även se över beställningen av vikarier. Grundskolan förväntas gå +/-0 mnkr. Dock finns en oro hos rektorerna för att stödet till enskilda elever inte kan ges fullt ut inom ramen för befintlig budget. Tingsholm prognostiserar ett underskott om 1,0 mnkr vilket främst beror på utökad verksamhet inom SFI och modersmål. Schablonersättningen ses över ihop med sektor välfärd. Även Särskolan har en volymökning vilket påverkar prognosen. Sektor miljö och samhällsbyggnad Ekonomisk analys Miljö och samhällsbyggnads utfall visar ett överskott i förhållande till budget. Överskottet beror på att personalkostnader varit lägre än budgeterat eftersom det varit svårt att rekrytera in medarbetare till utannonserade tjänster på främst planenheten och exploateringsenheten. Överskottet beror även på att planerade konsulttjänster inte har gett utfall ännu utan förväntas faktureras senare under året. Negativa avvikelser som finns gentemot budget kan härledas till intäktssidan, vilket beror på naturliga säsongsvariationen då efterfrågan på och fakturering av sektorns tjänster främst sker senare under året. Sektorn utökade sin budget för intäkter med ca 2 miljoner inför De senaste två åren har intäktsbudget utökats med totalt ca 4,2 miljoner, sektorn kommer därför att följa utvecklingen för att analysera om efterfrågan och behovet är så stort som budgeterats. Sektorn har kostnader för återställande av deponin på Övreskogs återvinningscentral, kostnaden ska dock ses tillsammans med minskad avsättning för deponin. Sektorn kan även se ökade utgifter från UEAB avseende väghållningen såsom snöröjning m.m. Prognos Sektorn prognostiserar ett negativt resultat för helåret. Det beror till största delen på högre kostnader än budgeterat för snöröjning. Enligt samarbetsavtalet med UEAB ska kommunen kompensera bolaget för snöröjningskostnader som inte är budgeterade. Prognosen visar på ett underskott om tkr gentemot budget. Mellan 2017 och 2018 har det även varit en kraftig kostnadsökning utifrån indexjusteringen enligt samarbetsavtalet med UEAB. Sektorn bedömer dock att delar av underskottet kan hanteras av sektorns resultat i övrigt. 7

36 Sammanträdesprotokoll Ordförandeberedningen Sida 1 av 1 Samråd detaljplan för del av Vist 10:24 och 10:12, Ulricehamn, "Energi- och miljöcenter" Dnr 2015/599 Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggnation av nytt energi- och miljöcenter i Vist. Kapaciteten för det nuvarande reningsverket vid Fiskebacken räcker inte till och området kring Fiskebacken/Brunnsbo planeras för att omvandlas från ett industriområde till ett område för bostäder, kontor, service och rekreation. Planen möjliggör uppförande av fjärrvärmeverk, reningsverk, biogasanläggning, tekniska anläggningar, lager, kraftvärmeverk, industri och kontor. Beslutsunderlag 1 Plankarta samråd Energi- och miljöcenter 2 Planbeskrivning samråd Energi- och miljöcenter 3 Miljökonsekvensbeskrivning Energi- och miljöcenter Ordförandens förslag till kommunstyrelsens beslut Detaljplanen för del av Vist 10:24 och 10:12, Ulricehamn, Energi- och miljöcenter skickas ut på samråd.

37 Tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens förvaltning Tjänsteskrivelse samråd detaljplan för del av Vist 10:24 och 10:12, Ulricehamn, "Energi- och miljöcenter" Diarienummer 2015/599, löpnummer 801/ Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggnation av nytt energi- och miljöcenter i Vist. Kapaciteten för det nuvarande reningsverket vid Fiskebacken räcker inte till och området kring Fiskebacken/Brunnsbo planeras för att omvandlas från ett industriområde till ett område för bostäder, kontor, service och rekreation. Planen möjliggör uppförande av fjärrvärmeverk, reningsverk, biogasanläggning, tekniska anläggningar, lager, kraftvärmeverk, industri och kontor. Förvaltningens förslag till beslut Detaljplanen för del av Vist 10:24 och 10:12, Ulricehamn, Energi- och miljöcenter skickas ut på samråd. Ärendet Ett förslag till detaljplan har upprättats för del av Vist 10:24 och 10:12. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra byggande av nytt energi- och miljöcenter i det utpekade området. Kapaciteten hos nuvarande reningsverk räcker inte till och är lokaliserat centralt i staden på en plats där kommunen har intentioner att utveckla området från ett industriområde till ett område där bostäder, service, kontor etc. kan etableras. Planen möjliggör uppförande av fjärrvärmeverk, reningsverk, biogasanläggning, tekniska anläggningar, lager, kraftvärmeverk, industri och kontor. Planområdet är lokaliserat söder om Bjättlundavägen mellan Ätran och skidbacken. Beslutsunderlag 1 Plankarta samråd Energi- och miljöcenter 2 Planbeskrivning samråd Energi- och miljöcenter 3 Miljökonsekvensbeskrivning Energi- och miljöcenter Beslut lämnas till Samhällsbyggnadschef Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Robin Enqvist Planarkitekt Planenheten Sektor miljö- och samhällsbyggnad

38 2015/599, 801/2018 2(2)

39 PLANKARTA :12 10: @ 177 EJK ) LOKALISERINGSKARTA ) ) 10:1 Planområde markerat i rött Skala 1: @@@@@@@@@ @@@@@@@ @ :24 Ätran Meter Skala 1:1000 (A1) BETECKNINGAR PÅ GRUNDKARTAN PLANBESTÄMMELSER Fastighetsgräns Traktgräns, Kvartersgräns Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark EJK Vägkant UPPLYSNINGAR - Utökat förfarande. - Planavtal finns upprättat. - Planavgift ska inte tas ut vid prövning av lovärenden. Höjdkurva UU UU UU Staket UU BOGESUND 1:86 Grundkarta upprättad av Miljö och samhällsbyggnads mätavdelning Koordinatsystem i plan: SWEREF 99_1330 Koordinatsystem i höjd: RH 2000 Mätklass II Fastighetsbeteckning Vatten Byggnader Tekniska anläggningar, industri, reningsverk, värmeverk, kraftvärmeverk, biogasanläggning, lager, kontor., PBL 4 kap. 5 1 st 3 p. EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Omfattning Viktoria Oscarsson Kart- och Mättekniker Strandskyddsområden Högsta utnyttjandegrad är 50 % byggnadsarea av fastighetsarean, PBL 4 kap st 1 @@@@@@@@@@@ Marken får inte bebyggas. Ravinen har vissa naturvärden. Området får användas för dagvattenhantering., PBL 4 kap st 1 p. SAMRÅDSHANDLING Handlingar Utformning ) ) ) Högsta nockhöjd över havet angivet i meter, PBL 4 kap st 1 p. Högsta totalhöjd över havet angivet i meter, PBL 4 kap st 1 p. Mark Endast 83 % av fastighetsarean får hårdgöras, PBL 4 kap. 10 ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER Genomförandetid Genomförandetiden är 15 år., PBL 4 kap. 21 ILLUSTRATIONER Fornlämning. Tillstånd för borttagande krävs av Länsstyrelsen. Tillståndet kommer att vara förenat med villkor om arkeologisk utredning. Tills dess att arkeologisk slutundersökning/borttagande av fornlämning gjorts är marken fredad mot byggnation, schaktningsåtgärder, får inte hårdgöras och området skall avgränsas med staket eller dylikt. Planbeskrivning Fastighetsförteckning Detaljplan för: Del av Vist 10:24 och 10:12, Ulricehamn, "Energi- och miljöcenter" Miljökonsekvensbeskrivning Dagvattenutredning Geoteknisk utredning m.fl i Ulricehamns stad Ulricehamns kommun,västra Götalands län Dnr: 2015/599 Upprättad Antagande Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Robin Enqvist Planarkitekt Laga kraft Plannummer

40 Detaljplan för del av Del av Vist 10:24 och 10:12, Ulricehamn, Energi- och miljöcenter i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län Utökat planförfarande enl. 5 kap PBL Diarienummer: 2015/599 Upprättad: Reviderad: Samrådshandling Miljö och samhällsbyggnad TELEFON E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Bogesundsgatan 22 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun

41 PLANBESKRIVNING... 4 INLEDNING... 4 PLANHANDLINGAR...4 Detaljplanens syfte och huvuddrag...5 Detaljplanens handläggning...5 Plandata...6 Behovsbedömning...6 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN... 6 Översiktsplan...6 Fördjupad översiktsplan...6 Detaljplan...7 Riksintressen...7 Vattenskyddsområde...7 Strandskydd...7 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR... 8 Mark, vegetation & naturvärden...8 Geoteknik...9 Kulturmiljövärden Bebyggelse och service Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar/Risker Planbestämmelser KONSEKVENSBESKRIVNING Hushållning med mark och vatten Hushållning med naturresurser Artskyddsförordning Miljökvalitetsnormer Ekosystemtjänster Nollalternativ Alternativt läge Hälsa och säkerhet Trafik & Trafikbuller (23)

42 Störningar från industriverksamheten Naturvärden Kulturmiljövärden Friluftsliv Strandskydd Landskapsbild Dagvattenhantering GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Konsekvenser för fastigheter inom planområdet Ekonomiska frågor Teknisk försörjning Övrigt Utredningar ARBETSGRUPP (23)

43 SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för del av Vist 10:24 m.fl. Energi- och miljöcenter Ulricehamns kommun Västra Götalands län PLANBESKRIVNING INLEDNING PLANHANDLINGAR Till detaljplaneförslaget hör följande handlingar: Planbeskrivning Plankarta med bestämmelser, skala 1:1 000 Miljökonsekvensbeskrivning,. Tillgängligt hos planenheten finns också: Fastighetsförteckning Övriga handlingar/ utredningar: Geoteknisk byggbarhetsutredning, Arkeologisk utredning, Naturvärdesinventering, Dagvattenutredning, Ekosystemtjänsteanalys, Lokaliseringsutredning, Spridningsberäkningar, september (23)

44 Detaljplanens syfte och huvuddrag Syfte och Huvuddrag Ulricehamns kommun har beslutat att ett nytt reningsverk ska byggas och syftet med denna detaljplan är att möjliggöra byggande av nytt energi- och miljöcenter inom planområdet. Kapaciteten hos nuvarande reningsverk räcker inte till och detta är även lokaliserat centralt i staden på en plats där kommunen har intentioner att utveckla området från ett industriområde till ett område där bostäder, service, kontor etc. kan etableras. Planen möjliggör uppförandet av fjärrvärmeverk, reningsverk, biogasanläggning, tekniska anläggningar, lager, kraftvärmeverk, industri och kontor. Den tänkta anläggningen i Vist blir en samlokalisering av fjärrvärmeverk och reningsverk vilket ger miljö-, energi- och ytmässiga fördelar. Anläggningen kommer att vara tillståndståndspliktig enligt 9 kap Miljöbalken. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram för detaljplanearbetet och miljötillståndet. Till höger finns en bild på nuvarande reningsverk. Detaljplanens handläggning Det nuvarande reningsverket vid Brunnsbo/Fiskebacken. Foto: MSB Detaljplanen handläggs med utökat planförfarande i enlighet med plan- och bygglagens (PBL 2010:900) 5 kap 6 37 PBL och Boverkets allmänna råd om planbestämmelser för detaljplan. Plankartan med tillhörande planbestämmelser utgör det juridiskt bindande dokument. Planbeskrivningen och illustrationsritningar avser att underlätta förståelsen av detaljplanens innebörd samt redovisa de förutsättningar och syften planförslaget har. Myndigheter, fastighetsägare, föreningar, enskilda m fl. som har ett väsentligt intresse av planen ska beredas tillfälle till samråd. Synpunkter på planen kan lämnas flera gånger under planprocessen. Mellan de olika skedena redovisas de framförda synpunkterna. 5 (23)

45 Plandata Läge, areal och markägande Planområdet ligger norr om Ulricehamns tätort och riksväg 40 (Se kartbild, planområde markerat i rött). Planområdet avgränsas i öst av Ätran och riksväg 46, norr om planområdet finns Bjättlundavägen (väg 1834) och i väst Vistabergen. Planområdet är ca 6 ha stort. Marken är privatägd. Behovsbedömning Detaljplaner vars genomförande kan antas innebära en betydande miljöpåverkan ska enligt PBL 4 kap 34 samt Miljöbalken SFS 1998:808 miljöbedömmas och en miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas. I en behovsbedömning som upprättas i samband med framtagandet av planförslaget, tar kommunen ställning till om en miljöbedömning behöver göras eller inte. Kommunens bedömning är att planförslaget kan innebära en betydande miljöpåverkan varvid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) har upprättats av Sweco. Miljökonsekvensbeskrivningen är en del av planhandlingarna och ligger som en bilaga till planbeskrivningen. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN Lokaliseringskarta. Planområde markerat i rött. Översiktsplan I Ulricehamns kommuns översiktsplan ( ) finns ingen särskild riktlinje för området. Förslaget avviker således från översiktsplanen. Fördjupad översiktsplan Planområdet ligger inom området för Växtplats Ulricehamns stad: Fördjupning av översiktsplanen ( ). Planområdet har inte heller här någon särskild riktlinje för området. 6 (23)

46 Detaljplan Planområdet är idag inte detaljplanelagt. Norr om området finns detaljplanelagt område för industriändamål. Riksintressen Riksintresse kulturmiljövård Hela planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Ätrans dalgång är klassad som riksintresse för kulturmiljövården i Västra Götalands län. Dalgångsbygden har haft stor betydelse för kommunikationer och kulturimpulser mellan Sydoch Mellansverige. Rika fornlämningsmiljöer med lämningar från samtliga förhistoriska perioder förekommer i Ätradalen bestående av boplatser, gravar hällristningar mm. Riksintresse naturvård Hela området omfattas av riksintresse för naturvård. Områden av riksintresse för naturmiljön respektive friluftslivet ska skyddas mot sådana åtgärder som kan påtagligt skada naturmiljön. Med påtaglig skada på naturmiljön avses påtaglig skada på värden i naturmiljö som har betydelse från allmän synpunkt och som inte kan återskapas eller ersättas om de en gång förstörs. Riksintresse friluftsliv Hela området omfattas av riksintresse för friluftsliv. Områden utpekade som riksintresse för friluftsliv har stor betydelse för människors utevistelse. Att området är utpekat som riksintresse för friluftsliv innebär att hänsyn till friluftslivet skall tas i detaljplaneringen. Riksintresse Götalandsbanan Planområdet är lokaliserat inom Götalandsbanans korridor. Detaljplanen bedöms inte försvåra arbetet med den framtida järnvägen. Kommunen håller sig uppdaterad kring arbetet med ny höghastighetsjärnväg. Vattenskyddsområde Ätran ligger i närheten till planområdet. Området är inte utpekat som primärt, sekundärt eller tertiärt vattenskyddsområde. Ätran och området runtomkring har dock en hög skyddsnivå och är utpekad i översiktsplanen som potentiell vattentäkt. Strandskydd Enligt Miljöbalken kapitel 7 råder generellt strandskydd 100 meter vid sjöar och vattendrag för att tillgodose allmänhetens tillgång till friluftsliv samt att bevara goda livsvillkor för växt och djurlivet. För ån Ätran gäller strandskydd med 100 meter. Strandskyddet sträcker sig från strandlinjen både ut i vattnet och upp på land. Strandskyddet för Ätran gränsar till planområdet men de överlappar inte varandra. 7 (23)

47 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark, vegetation & naturvärden Planområdet är till största delen skogbeklädd. Det finns också en del hägn för hästar samt ridstigar. Sweco har i arbetet med miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplanen utfört en naturinventering ( ). Naturvärdesinventeringen omfattade även fågel och fladdermöss då Ätrans dalgång innehar en stor fågel- och fladdermusfauna. I området finns tre naturvärdesobjekt vilka är; tallskog, sandmiljö och betesmark. Tallskogen klassas som naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och består av relativt ung tall med ett uppvuxet buskskikt av bland annat brakved och rönn. Det finns rikligt med den fridlysta växten revlummer. I den norra delen av området finns en ravin där grov, död ved finns. I områdets skogsmark är de främsta värdena förekomsten av revlummer samt ravinen. Bild från området. Foto: MSB Dispens från artskyddsförordningen kan behöva sökas hos Länsstyrelsen i Västra Götaland innan detaljplanen skickas till antagande. Artens bevarandestatus i området skall utredas av kommunen i dialog med Länsstyrelsen, vilket pågår parallellt med planprocessen. Sandmiljön har även den naturvärdesklass 3 och består av en sandväg som regelbundet slits av fordon och hästar i träning. I vägen och vändplatsen finns bohål för solitära insekter och i kanten av vägen växer viss torrängsflora med nektarrika arter. Slitaget av vägen är nödvändig för att naturvärdet skall bestå. Betesmarken är klassad som naturvärdesklass 4 (visst naturvärde) och består av betesmark för häst som inte betas lika hårt som intilliggande beteshagar. Betesmarken har viss artrikedom och där återfinns gulmåra som är en signalart för ängs- och betesmark. I Swecos naturvärdesinventering har även uttag av rödlistade och skyddsklassade arter från ArtDatabanken gjorts. Där fanns fynd av tre rödlistade men inte skyddsklassade fåglar: sävsparv (rödlistad som sårbar), backsvala (nära hotad) och spillkråka (nära hotad). Det fanns även fynd av en skyddsklassad art. Vid naturvärdesinventeringen fann Sweco även fyra arter av mindre tättingar. 8 (23)

48 Den sammantagna bedömningen är att området har relativt låga värden för fågel- och fladdermusfaunan då hålträd, stora och gamla träd saknas. Som helhet bedöms naturvärdena inom planområdet som låga då högsta naturvärdesklass vid inventeringen var två objekt med påtagligt naturvärde. Infrastruktur och pågående verksamhet har både positiv och negativ inverkan på planområdet. Regelbunden störning från trafik och närliggande verksamheter bedöms som negativ för framförallt fågelfaunan. Slitage på sandmarken bedöms som positivt då det skapar och har skapat en gynnsam miljö för solitära bobyggande insekter. Se miljökonsekvensbeskrivning för ytterligare information. Geoteknik Bild från området. Foto: MSB Enligt plan- och bygglagen ska byggnader och byggnadsverk placeras på mark som är lämpad för ändamålet, med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet. Hänsyn ska också tas till jord, berg- och vattenförhållandena samt till risken för olyckor. Jordlagren i planområdet utgörs till den största delen av glacial grovsilt/finsand. I områdets sydöstra del finns svämsediment av i huvudsak sand. Blockigheten är utpekad som låg i hela området. Både grovsilten/finsanden och svämsedimenten är permeabla och grundvattenytan styrs kraftigt av Ätrans vattennivå. I planområdets västra delar antas grundvattenytan ligga på nivåer +172 á +173 (4-6 meter under markytan), området närmast Ätran ligger på nivåer kring 168 á +169 meter. Området är av SGU utpekat som aktsamhetsområde där förutsättningar för skred finns. Det är även utpekat som ej fastmark och det finns tre platser som pekats ut där det finns spår av eventuella jordskred eller ravin. En geoteknisk byggbarhetsutredning har gjorts av GeoVerkstan ( ) där planområdet delats in i tre olika zoner vilka har olika förutsättningar för byggnation (Se nedan). I det grönstreckade området bedöms markarbeten och grundläggning kunna ske med traditionella metoder. Det gulstreckade området visar områden där åtgärder behöver vidtas för byggnation eller där restriktioner på utförandet råder. Det rödstreckade området visar områden som ur säkerhetsperspektiv behöver åtgärdas eller där stora försiktighetsåtgärder bedöms krävas vid byggnation. 9 (23)

49 Signalkarta från den geotekniska byggbarhetsutredningen. Inom grönt område kan normal industri- och anläggningsbyggnation utföras. I södra delen, i anslutning till den mindre dalgången samt i övre delen av södra ravinen krävs uppfyllnader upp till 3 á 4 m för att möjliggöra byggnation på gemensam nivå. Byggnation inom gult område kräver större uppfyllnader än för grönt samt anslutande slänter kan behöva flackas ut. Lokalt kan urskiftningsbehov finnas av svämsediment innan uppfyllning utförs. Byggnation inom röda områden rekommenderas ej. Grovsilt/finsand är lättschaktad men är vid samtidig vattenmättnad flytbenägen. Vid utförande av schakter i grovsilt/finsand kan falsk säkerhet upplevas vid branta schaktslänter. Brott i schaktslänter kan vara spröda, dvs. de uppkommer utan förvarning med sprickor eller motsvarande i släntkrön. Uppfyllning och komprimering av grovsilt/finsand för grundläggning kräver uppföljning, kontroll och goda förutsättning avseende vatteninnehåll i jordmaterialet. Rödmarkerat område har i plankartan klassificerats som prickmark som skall lämnas obebyggt. Markföroreningar Inom området förekommer inga kända markföroreningar. 10 (23)

50 Kulturmiljövärden Riksintresset för kulturmiljövård Ätrans dalgång gäller för planområdet. Ätrans dalgång har haft stor betydelse för kommunikationer och kulturimpulser mellan södra och mellersta Sverige. Området längs Ätrans dalgång är rikt på fornlämningsmiljöer från samtliga förhistoriska perioder och lämningarna består av bland annat boplatser, hålvägar, gravar, hällristningar m.m. Fornlämningar En arkeologisk utredning har under oktober 2017 utförts i området av Arkeologerna, Statens historiska museer. Vid utredningen upptäcktes en fornlämning i form av en välbevarad boplatslämning (se karta). Fyndmaterialen som påträffats är av kvarts, keramik och flinta. Fyndigheten är lokaliserad i områdets östra del och vid exploatering av denna del av planområdet kommer ytterligare undersökningar krävas vilket en planbestämmelse i plankartan Karta från den arkeologiska utredningen anger. Det utpekade området för fornlämningen är på kort sikt planerad att inte bebyggas alls utan det kan komma att lämnas orört även i framtiden. Utöver boplatslämningen så upptäcktes också ett par hålvägar som är skadade och inte lika bevarandevärda som boplatslämningen. Arkeologiska utredningar har dessutom gjorts för närliggande plan (Ubbarp 8:20; UV Rapport 2014:35 Riksantikvarieämbetet) och spår efter två boplatser inom det planområdet med sannolik datering till bronsålder/äldre järnålder hittades. 11 (23)

51 Bebyggelse och service Bebyggelse och Service Omkringliggande bebyggelse utgörs av Ulricehamn Ski Centers skidanläggning och Vattenfall eldistribution ABs elanläggning. Norr om Bjättlundavägen finns Vist industriområde. Närmaste bostad återfinns ca 300 meter från planområdet och inom en radie av en kilometer finns ungefär 25 bostäder. Det nya energi- och miljöcentret beräknas att anställa ett fåtal personer. Inom en kilometer från planområdet finns viss service i form av matvarubutik, bensinmack och snabbmatsrestaurang. Tillgänglighet Området är relativt plant och tillgängligheten för verksamhetens anställda inom området förväntas bli god. Gator och trafik Gatunät, trafik, kollektivtrafik, parkering, gång- och cykelvägar Anläggningen skall trafikförsörjas med en ny väg norr om området till Bjättlundavägen. Belastningen på nuvarande vägnät bedöms som liten. Tyngre transporter i Ulricehamns tätort minskar något genom att anlägga renings- och fjärrvärmeverket i Vist då närheten till Scanbio ABs pelletsfabrik innebär att transportsträckan därifrån och till fjärrvärmeverket enbart blir några hundra meter. Transporterna mellan Scanbio ABs anläggning och fjärrvärmeverket behöver fortsättningsvis inte längre passera bostadsområden och skolor vilket nu sker då fjärrvärmepannan är lokaliserad vid Sim- & sporthallen. Närmsta busshållplats är Soldalen som ligger ca. 300 meters promenad från planområdet. Från centrala Ulricehamn finns gång och cykelförbindelse till området på f.d. banvallen. Parkering uppförs på kvartersmark. Utfart Tänkt utfart kommer att ske norrut via Vattenfall Eldistribution AB:s fastighet och ansluta till Bjättlundavägen. Buller Verksamheten kan förorsaka visst buller men det finns inget som tyder på att gällande restriktioner överskrids. Farligt gods Öster om planområdet på andra sidan ån Ätran finns väg 46 som är transportled för farligt gods. Planområdet befinner sig ca. 300 meter från vägen vilket bedöms som ett säkert avstånd kopplat till risker gällande transportleden för farligt gods. 12 (23)

52 Teknisk försörjning Panncentral - Fjärrvärme Befintlig pelletspanna som idag återfinns vid sim- och idrottshallen i Ulricehamn är ålderstigen och har i dagsläget för låg kapacitet. Detta medför att pannan tidvis körs med olja vilket är dyrare och mer miljöskadligt än vad som är önskvärt. Nuvarande läge för ny pelletspannan är varken lämpligt sett ur utsläppssynpunkt eller möjligt av platsskäl. Reningsverk med biogasanläggning Det nuvarande reningsverket beläget centralt i staden byggdes 1955 och är ombyggt ett flertal gånger för att klara successivt högre ställda krav på rening. Reningsverket är dimensionerat för personekvivalenter och klarar nuvarande krav men på sikt bedöms de allt hårdare kraven att inte uppfyllas om inte verket byggs till med ytterligare reningssteg. I dagsläget återfinns bostäder så nära som 75 meter från det nuvarande reningsverket medan det planerade reningsverket kommer att vara lokaliserat ca. 300 meter från närmaste bostad. Vatten och avlopp Planområdet skall bebyggas med reningsverk som kommer att hantera både det egna samt externt avloppsvatten. Området kommer att anslutas till Ulricehamns Energi AB:s vattenledningsnät. El, tele, opto, bredband och värme Planområdet har goda förutsättningar att anslutas till nödvändiga ledningar. Avfall Avfall som kommer att uppstå vid den nya anläggningen källsorteras och transporteras till avfallsanläggning. Dagvatten Ulricehamns Energi AB har utfört en dagvattenutredning för området. Vatten från högre liggande terräng tas om hand lokalt och ytavrinning leds förbi planområdet via diken och naturliga formationer i terrängen innan det når Ätran. Genomsläppligheten i marken är hög. Då mängden hårdgjord yta ökar genom exploatering av området begränsas markens möjligheter till infiltration av dagvatten och ytavrinningen ökar. Planområdet har delats upp i tre ytor baserat på vilken typ av verksamhet som är planerad och vilken typ dagvattenhantering som är lämplig (Se bifogad karta). 13 (23)

53 Översikt för föreslagen dagvattenhantering från dagvattenutredningen. Dagvattenutredningen föreslår olika typer av lösningar för dagvattenhanteringen i form av gröna tak, öppna fördröjningsmagasin och makadamfyllda diken. För delområde A och B föreslår dagvattenutredningen att dagvattenavrinningen leds via ett svackdike till någon typ av öppet fördröjningsmagasin beläget i delområde A. Särskild hänsyn skall tas till branten i områdets sydöstra utkant för att säkerställa släntstabiliteten. För område C vid eventuell framtida flislagring behöver dagvattnet filtreras så att inte flis och lakvatten direkt spolas ned i brunnar eller terräng. Dagvattenutredningen föreslår ett makadamfyllt dike med dränledning. Vid höga flöden kan dränledningen brädda ut i ravinen (prickmarksområdet i nordöstra delen av planområdet). Se dagvattenhantering för mer utförliga redogörelser gällande dagvattenhanteringen. Störningar/Risker Störningar för närområdet skall minimeras. Anläggningen kommer att synas främst från skidbacken vilket innebär att utformning och gestaltning av anläggningen är mycket viktig. Luktstörningar i området skall minimeras. Radon Området ligger inom normalriskområde för radon, vilket redovisas i SGABs rapport Radonriskundersökning för Ulricehamns kommun 1990 (ID-nr: IRAP90421). Nya arbetslokaler bör byggas radonskyddade. 14 (23)

54 Risk för höga vattenstånd Största delen av området befinner sig på en platå på nivåerna till Som lägst ligger en liten del av ravinen i norra delen av planområdet på Inför byggandet av nya Riksväg 40 finns en arbetsplan från där Ätrans högsta högvatten med 100 års återkomsttid beräknas till Det finns således marginal för planområdet gällande risken men potentiell översvämning av Ätran. Planbestämmelser Allmänna platser Inom planområdet finns inga allmänna platser. Kvartersmark Hela planområdet är planlagt med E, tekniska anläggningar (tex. anläggningar för tekniska ändamål, avloppsreningsverk etc.), J, industri (industriverksamhet, lager etc.) och K, kontor. Det som tillåts i området är tekniska anläggningar, industri, reningsverk, värmeverk, kraftvärmeverk, biogasanläggning, lager. Egenskapsbestämmelser Marken som är markerad med prickar får inte bebyggas. Syftet med den så kallade prickmarken är dels att lämna ett visst avstånd från byggnaderna till banvallen och skidbacken i väster men också lämna de delar av området som inte är lämpliga att bebygga av geotekniska skäl orörda. Prickmarken i den nordöstra delen som utgörs av en ravin har förutom dåliga geotekniska förutsättningar dessutom vissa naturvärden. En bestämmelse reglerar utnyttjandegraden av planområdet vilket är byggnadsarea på 50 % av planområdet. En stor del av planområdet kommer att hårdgöras vid exploatering och en bestämmelse gällande maximalt 83 % hårdgjord yta finns i planen. Höjdbestämmelsen inom detaljplanen är reglerad genom både högsta nockhöjd över havet angivet i meter och högsta totalhöjd över havet angivet i meter. Nockhöjden är begränsad till +193 meter över havet medan totalhöjden är reglerad till +225 meter. Nockhöjden syftar till att begränsa byggnadskropparnas höjd till cirka 15 meter. Totalhöjden begränsar bl.a. höjden för skorsten som enligt planen maximalt kan bli 48 meter hög. Administrativa bestämmelser Genomförandetiden för detaljplanen är 15 år från den dagen då detaljplanen vinner laga kraft. Illustrationer I plankartan finns ett område markerad med rödstreckad linje vilket markerar området där en fornlämning finns. Tillstånd för borttagande av fornlämning krävs från Länsstyrelsen i Västra Götaland. Tills dess att arkeologisk slutundersökning/borttagande av fornlämning utförts får marken inte bebyggas, hårdgöras eller utsättas för fyllningsåtgärder. Dvs. marken 15 (23)

55 skall förbli orörd tillsvidare. Området skall markeras med staket eller dylikt för att undvika ingrepp i området under byggnation och verksamhetsutövning. KONSEKVENSBESKRIVNING Hushållning med mark och vatten Kommunen behöver ett nytt renings- och fjärrvärmeverk för att effektivisera och förbättra dessa verksamheter i kommunen. Nuvarande anläggningar är föråldrade och dess kapacitet är begränsad. Ett nytt reningsverk kommer på ett bättre sätt än idag rena vattnet innan dess att det når recipienten Åsunden. Området för detaljplanen omfattas av riksintressen för naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv och Götalandsbanan. Med hjälp av bl.a. en lokaliseringsutredning har kommunen avvägt dessa intressen i förhållande till behovet av ett energi- och miljöcenter vilket också innebär att mark centralt i staden frigörs till andra ändamål såsom bostäder. Hushållning med naturresurser Planförslaget ianspråktar mark som i dagsläget nyttjas som betesmark för djur i mindre skala. Områdets närhet till redan befintligt industriområde i Vist innebär effektiviseringseffekter gällande transporter av flis till fjärrvärmeverket. Artskyddsförordning Följande arter enligt artskyddsförordningen kommer sannolikt att påverkas av planens genomförande: Revlummer Dispens från artskyddsförordningen kan behöva sökas av Länsstyrelsen i Västra Götalands Län innan detaljplanen skickas till antagande. Artens bevarandestatus i området skall utredas av kommunen och föras i dialog med Länsstyrelsen. Detta pågår parallellt med planprocessen. Miljökvalitetsnormer Planförslaget bedöms inte leda till att miljökonsekvensnormerna för luft eller vatten överskrids. Luft i Väst har i september 2017 (se bilaga) utfört spridningsberäkningar för den planerade anläggningen och resultatet visar att det finns en god marginal till miljökvalitetsnormerna. I miljökonsekvensbeskrivningen bedöms planförslaget ge små negativa konsekvenser avseende luft och klimat eftersom miljökvalitetsnormerna för luft inte kommer att överskridas. Inte heller föroreningsbelastningen på Ätran bedöms öka i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna riskerar att påverkas negativt. 16 (23)

56 Ekosystemtjänster Då oexploaterad mark kommer att tas i anspråk kommer viktiga naturvärden och ekosystemtjänster att gå förlorade. För att förlusten av ekosystemtjänster ska bli så låg som möjligt behöver lösningar och åtgärder vidtas genom öppen dagvattenhantering och att så mycket växtlighet som möjlig bevaras och återplanteras. Detta görs med fördel ihop med gestaltningen av bebyggelse och utomhusmiljö. Nollalternativ Om utpekad mark, som förordades i lokaliseringsutredningen, inte planläggs för industriändamål där renings- och fjärrvärmeverk får byggas så kan marken fortsatt användas på samma sätt som idag. Som skogsmark, betesmark för djur i mindre skala och travträning. En annan lämplig plats för ett nytt energi- och miljöcenter alternativt en plats för nytt reningsverk samt en ny plats för nytt fjärrvärmeverk behöver i så fall tas i anspråk. Alternativt läge En lokaliseringsutredning har utförts innan detaljplanearbete påbörjats. I nämnd utredning presenterades olika alternativa placeringar för den planerade anläggningen. Utredningen utgör en bilaga till detaljplanen. Hälsa och säkerhet Risk för människors hälsa och säkerhet bedöms i miljökonsekvensbeskrivningen som små. Avståndet till närmaste bostäder ca. 300 meter och risken för omgivningsstörningar i form av buller och damm bedöms som små. Trafik & Trafikbuller Anläggningen förväntas inte tillskapa trafik på ett sådant sätt att trafikbuller ökar i någon anmärkningsvärd omfattning lokalt sett i Vist industriområde. Transporter från Vist industriområde till den nuvarande centralt lokaliserade panncentralen vid sim- och sporthallen kommer däremot att försvinna. Samlokaliseringen av renings- och fjärrvärmeverket bedöms bidra till ett minskat trafikbuller snarare än ökat totalt sett för Ulricehamn. Störningar från industriverksamheten Det finns inget behov av störningsskydd i detaljplanen då skydd mot störningar regleras i miljötillståndet. Naturvärden För den planerade exploateringen så kommer ravinen att fredas från byggnation, möjligen kommer en dränledning anslutas till ravinen som ska kunna brädda ut i ravinen vid höga flöden. Detta skulle innebära att ravinen blötläggs i större utsträckning än i nuläget vilket skulle kunna inverka positivt för naturvärdena genom utveckling av fuktälskande artrikedom. 17 (23)

57 De döda trädstammarna i ravinen och framtida nedfallna träd bör ligga kvar då detta skapar ett substrat för mossor, svampar, insekter och lavar samt utgör en födoresurs för fåglar. Sandvägen kan komma att flyttas men nuvarande markägare skall ges möjlighet att dra om sin travbana i närområdet vilket med tiden kan skapa nya sandmiljöer genom regelbundet slitage med fordon och hästar. När det gäller den fridlysta arten revlummer så kan en ansökan om dispens från artskyddsförordningen behöva upprättas då den planerade byggnationen kan innebära svårigheter att säkerställa förekomsten av arten inom planområdet. Dialog med Länsstyrelsen har påbörjats efter att arten upptäcktes i och med naturvärdesinventeringen. Kulturmiljövärden Området där den arkeologiska utredningen funnit en boplatslämning lämnas orört tills dess att marken måste tas i anspråk vilket inte är aktuellt innan dess att UEAB eventuellt behöver ordna ett flislager i framtiden. Om marken behöver tas i anspråk i framtiden krävs arkeologisk förundersökning samt tillstånd av borttagande av fornlämning från Länsstyrelsen. Den arkeologiska utredningen föreslår att för- och slutundersökning kombineras om marken skall tas i anspråk då terrängen kan försvåra och skada fornlämningen om ordinarie tillvägagångsätt med förundersökning följt av slutundersökning sker. Om ytterligare inte tidigare registrerade fornlämningar påträffas vid exploatering av området ska arbetet avbrytas omedelbart och en anmälan göras till Länsstyrelsen enligt gällande lagstiftning. Friluftsliv Miljökonsekvensbeskrivningen bedömer konsekvenserna för friluftslivet som små. Området kommer omvandlas från skogs- och betesmark till industrimark vilket innebär att området inte längre kan nyttjas för rekreationsändamål. Strandskydd Planområdet omfattas inte av strandskydd men angränsar till det. Strandskyddslinjen finns med i plankartan. 18 (23)

58 Landskapsbild Landskapsbilden framförallt från skidbacken kan komma att skadas om inte utformningen av anläggningen utförs med respekt för omgivningen. Det ligger i kommunens intresse att inte skada landskapsbilden på ett påtagligt sätt varför högt ställda krav på arkitektonisk gestaltning för anläggningens utformning är av stor vikt. Skidanläggningen är av stor vikt för turismen i Ulricehamn och intrycket från backen får därför inte skadas mer än nödvändigt. Visionsbild över utbyggt miljö- och energicenter. Bild från Sweco. Dagvattenhantering Dagvattenutredningens föreslagna systemlösningar bedöms av miljökonsekvensbeskrivningen att ge små negativa konsekvenser avseende vattenmiljön. Föroreningsbelastningen på recipienten Ätran bedöms inte öka i den omfattningen att miljökvalitetsnormerna riskerar att påverkas negativt. GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Inledning Genomförandebeskrivningen redovisar de organisatoriska, fastighetsrättsliga, ekonomiska och tekniska åtgärder som behöver vidtas för att genomföra detaljplanen. Den skall redovisa vem som vidtar åtgärderna och när de skall vidtas. Genomförandebeskrivningen har ingen självständig rättsverkan. Detaljplanens bindande föreskrifter framgår istället av plankartan och planbestämmelser. Genomförandebeskrivningen förtydligar detaljplanens syfte ur genomförandesynpunkt och blir därigenom vägledande vid genomförandet av detaljplanen. Organisatoriska frågor Tidplan Följande översiktliga tidplan gäller för detaljplanen: samråd andra kvartalet 2018 granskning fjärde kvartalet (23)

59 antagande andra kvartalet 2019 laga kraft andra kvartalet 2019 Antagen lagakraftvunnen detaljplan beräknas finnas under andra kvartalet 2019 om inte planen överklagas. Genomförandetid Planens genomförandetid är femton år från den dag detaljplanen vinner laga kraft. Vald genomförandetid ger skälig tid för utbyggnad av planområdet. Under genomförandetiden har fastighetsägare rätt att efter ansökan om bygglov få bygga i enlighet med planen. Under genomförandetiden får inte detaljplanen ändras utan synnerliga skäl. Detaljplanen gäller även efter genomförandetidens utgång men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen kan beaktas. Huvudmannaskap Planområdet innefattar ingen allmänplatsmark och har således inget kommunalt huvudmannaskap. Ansvarsfördelning Ansvaret för att genomföra planen fördelas enligt följande: Ulricehamns Energi AB det allmänna va-ledningsnätet elförsörjning eventuell utbyggnad av optofiber eventuell utbyggnad av fjärrvärme Fastighetsägare egen byggrätt samt övriga anläggningar på kvartersmark ytterligare arkeologiska utredningar om utpekat område för fornlämning skall tas i anspråk. erforderliga anläggnings- och fastighetsbildningsåtgärder. eventuella åtgärder kopplade till den fridlysta arten Revlummer. uppförande av staket eller dylikt kring området där arkeologiska utredningar krävs före exploatering. Avtal m.m. Avtal finns upprättade enligt rubriken Konsekvenser för fastighetsägare inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Berörda fastighetsägare, rättighetshavare och delägare i eventuella samfälligheter framgår av fastighetsförteckningen. Allmän platsmark Planområdet saknar allmän platsmark. 20 (23)

60 Kvartersmark Kvartersmark utgörs av del av Vist 10:12 och Vist 10:24 Fastighetsbildning m.m. Förändring av fastighetsindelning kommer att genomföras. Reglering av mark inom kvartersmark blir nödvändig för att erhålla fastighetsindelning som överensstämmer med planen. Erforderlig fastighetsbildning inom planområdet såsom avstyckning och fastighetsreglering ansöks om och bekostas av fastighetsägaren. Servitut/ledningsrätt För att säkra rätten till väg till planområdet norrifrån bildas servitut för ändamålet. Avtal om vägservitut finns. Konsekvenser för fastigheter inom planområdet Vist 10:24 Den del av fastigheten som omfattas av detaljplanen, ca kvm, avstyckas för att bilda ny fastighet. Vist 10:12 Genom fastighetsreglering överförs den del av fastigheten, ca kvm, som omfattas av detaljplanen till den blivande fastigheten för energi- och miljöcenter. Ekonomiska frågor Detaljplanekostnader Kommunens kostnader för planen och dess genomförande består av kostnader för planering i enlighet med undertecknat planavtal. Ulricehamn Energi AB tar ut ersättning från den som begär anslutning eller utbyggnad av respektive nät. Anslutningsavgift för vatten, avlopp, dag- och dränvatten Ulricehamns Energi AB (UEAB) tar ut avgift för anslutningar till va-nätet enligt gällande taxa. Gatukostnader Ingen utdebitering av gatukostnader kommer att krävas. Planavtal Ett planavtal finns upprättat mellan Ulricehamns Energi AB och kommunen. Fullbordad betalning innebär att ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglov. Övriga avgifter Den som bygger, får i normalfallet betala följande kommunala avgifter: bygglovsavgift, avgift för nybyggnadskarta, utsättningsavgift och marklovsavgift. 21 (23)

61 Tekniska Frågor Vatten och avlopp Utbyggnad av vatten- och avlopp kommer att utredas vidare och detaljprojekteras. Dag- och dräneringsvatten En utredning gällande dagvatten har utförts och Ulricehamn Energi AB ansvarar för att dagvattenhanteringen löses på nödvändigt sätt. El Befintliga ledningar för el finns i anslutning till området. Ulricehamns Energi AB ansvarar för anslutning för den planerade verksamheten. Tekniska utredningar Tekniska utredningar har utförts gällande tex. geoteknik och dagvatten. Innan påbörjande av byggnation kan nya utredningar behövas. Övrigt Anläggningen som planeras i området kräver miljötillstånd vilket Ulricehamn Energi AB söker. Utredningar Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan Vist 10:12 och 10:24, Geoteknisk byggbarhetsutredning, Arkeologisk utredning, Naturvärdesinventering, Dagvattenutredning, Ekosystemtjänsteanalys, Lokaliseringsutredning, Spridningsberäkningar, september (23)

62 ARBETSGRUPP I arbetet med detaljplanen har medverkande tjänstemän varit: Robin Enqvist, planarkitekt, planenheten Eva Öhlund, enhetschef planenheten Elin Kajander, planarkitekt Pär Norgren, miljöinspektör Henrik Wetterholm, bygglovsingenjör Viktoria Oscarsson, kart- och mättekniker Lisa Arnesén, miljöinspektör Mats Kindlund, gatuingenjör Lena Molander, fritidskonsulent Lisa Mårtensson, kultursekreterare Patric Thomson, exploateringsingenjör Christoffer Fredriksson, mark- och exploateringsingenjör Lars Stokka, stadsarkitekt Thomas Brolin, Ulricehamns Energi AB MILJÖ OCH SAMHÄLLSBYGGNAD Sebastian Olofsson Samhällsbyggnadschef Miljö och samhällsbyggnad Robin Enqvist Planarkitekt Planenheten Miljö och samhällsbyggnad Miljö och samhällsbyggnad TELEFON E-POST miljosamhallsbyggnad@ulricehamn.se BESÖKSADRESS Höjdgatan 3 POSTADRESS Ulricehamn WEBB ulricehamn.se FACEBOOK facebook.com/ulricehamnskommun 23 (23)

63 repo001.docx ULRICEHAMNS ENERGI AB Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan Vist 10:12 och 10:24 UPPDRAGSNUMMER SWECO ENVIRONMENT JÖNKÖPING MILJÖUTREDNING Karin Alenius Anna Thyrén Hanna Frisk

64 repo001.docx Sweco Järnvägsgatan 3 Box 1062 SE Jönköping, Sverige Telefon +46 (0) Fax Sweco Environment AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Hanna Frisk Miljövetare Miljöutredning Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) hanna.frisk@sweco.se

65 Sammanfattning Ulricehamns Energi AB (UEAB) har gjort en ansökan om planläggning av mark för verksamheter på fastigheterna Vist 10:12 och Vist 10:24, söder om Vist industriområde i Ulricehamn. Planens syfte är att omvandla nuvarande mark till industrimark för att kunna uppföra ett Energi- och Miljöcenter, innehållande en ny panncentral för fjärrvärme samt ett avloppsreningsverk (reningsverk) med biogasanläggning. En ny panncentral för fjärrvärme behövs för att ersätta befintlig pelletspanna vid sim- och idrottshallen i Ulricehamn då denna är ålderstigen och har för liten kapacitet. Idag ligger det befintliga reningsverket centralt i tätorten och för att bland annat få tillgång till attraktiva markområden vid Åsundens strand har det funnits planer och önskemål om att flytta reningsverket i samband med att det behöver byggas om eller restaureras. Att samlokalisera panncentral och reningsverk har många fördelar, exempelvis samordning av personal, personalutrymmen, transporter och inte minst energiflöden. Det finns även möjlighet att utnyttja mixen av fjärrvärme och biogas samt utnyttja spillvärme från avloppsvattnet. En framtida anläggning skulle också kunna sluta det lokala kretsloppet genom att bränna byggavfall från Övre Skog (kommunens avfallsanläggning), röta insamlat matavfall samt bränna slam från reningsprocessen och återföra den ändliga resursen fosfor. Den planerade flytten av reningsverket kommer innebära att det frigörs en yta i centrala Ulricehamn. Parallellt med att denna detaljplan tas fram arbetar därför Ulricehamns kommun med ett planprogram för Brunnsbo/Fiskebacken i syfte att säkerställa och visa på kommunens intentioner med den mark som kommer att frigöras. Genomförandet av detaljplanen har bedömts kunna medföra betydande miljöpåverkan. Det innebär att en miljöbedömning ska genomföras och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska upprättas enligt 6 kap. 11 miljöbalken. Sweco har fått i uppdrag av UEAB att ta fram denna miljökonsekvensbeskrivning för de miljöaspekter som har bedömts vara betydande. I miljökonsekvensbeskrivningen redovisas och analyseras de miljömässiga konsekvenser som ett genomförande av detaljplanen kan antas medföras. Sammantaget bedöms ett genomförande av planförslaget ge små negativa konsekvenser för merparten av de bedömda miljöaspekterna. Detaljplanen kommer att medföra att befintlig skogs- och betesmark omvandlas till industrimark som till stor del kommer att hårdgöras. Ett genomförande av planförslaget medför risk för ökad föroreningsbelastning på Ätran i och med att mängden dagvatten ökar. För att säkerställa fördröjningen så att förorenat dagvatten inte riskerar att försämra Ätrans status behöver de åtgärder som redovisas i genomförd dagvattenutredning vidtas. Nuvarande naturmiljö och rekreationsmöjligheter inom planområdet kommer att minska vid ett genomförande av planförslaget. Vid genomförd naturvärdesinventering bedömdes naturvärdena inom planområdet som låga och området bedömdes ha relativt låga värden för fågel- och fladdermusfaunan. Biotoper liknande de som finns inom planområdet finns i närområdet. Det nya Energi- och Miljöcentret kommer att bli synligt i landskapet vilket MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

66 riskerar att störa upplevelsen vid vistelse i skidbacken eller längs med banvallen. Vintertid finns det även en liten risk för att skidåkare ska känna lukt från reningsverket vid vistelse i skidbacken, men genom ny teknik och inkapsling av reningsverket bedöms dock risken för att luktolägenheter ska uppstå som liten. Idag saknas gestaltningsriktlinjer för utformningen av det nya Energi- och Miljöcentret. Utformning och gestaltning av byggnaderna måste därför säkerställas under bygglovsprocessen. Med en genomtänkt och estetiskt tilltalande utformning av byggnaderna kan den negativa påverkan på landskapsbilden minskas och möjligen går det att tillföra landskapsbilden något. När oexploaterad mark tas i anspråk för det nya Energi- och Miljöcentret kommer viktiga naturvärden och ekosystemtjänster att försvinna. Om föreslagna lösningar och åtgärder vidtas bedöms planförslaget kunna genomföras samtidigt som förlusten av ekosystemtjänster blir så låg som möjligt, såsom öppen dagvattenhantering samt bevarande och återplantering av växtlighet. Inom huvuddelen av planområdet är de geotekniska förutsättningarna goda. Inom andra delar av planområdet behöver åtgärder vidtas för byggnation eller så krävs restriktioner på utförandet. Idag finns det en känd fornlämning inom planområdet. Ytan där fornlämningen har påträffats har fredats i detaljplanen så att ingrepp i fornlämningen undviks. Utsläppen av växthusgaser och luftföroreningar kommer sannolikt att öka vid ett genomförande av planförslaget, dels eftersom transporterna till och från planområdet bedöms öka och dels eftersom utsläpp relaterade till själva verksamheterna bedöms uppstå. Några miljökvalitetsnormer för luft bedöms däremot inte komma att överskridas. Sett ur ett större perspektiv kommer dock utsläppen av växthusgaser att öka ännu mer om det nya Energioch Miljöcentret inte byggs. Detta eftersom den befintliga pannan har för liten kapacitet vilket innebär att värmen måste produceras på annan plats och med annat bränsle (t.ex. olja) vid vissa driftfall. Spillvärmen från Vist Industriområde kommer inte heller att kunna tillvaratas. Avståndet om 300 meter mellan planområdet och närmsta bostad bedöms vara så stort att risken för olägenheter i form och lukt, buller och damm bedöms som små. Skogen ger även möjlighet till avskärmning av verksamheterna. Planförslagets inverkan på de nationella miljökvalitetsmålen är begränsad. Förslaget innebär att ett nytt industriområde anläggs i närheten av ett befintligt industriområde. Det främjar till viss del en långsiktigt god hushållning med mark och vatten genom att befintlig infrastruktur och kollektivtrafik kan användas. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö bedöms inte motverkas. Den nya panncentralen och det nya reningsverket kommer ha modern teknik och högeffektiv drift vilket kommer ge miljöförbättringar jämfört med de befintliga anläggningarna inne i tätorten. Detta bedöms på sikt kunna ha en positiv inverkan på miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och Giftfri miljö. Åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten medför att negativ inverkan på miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Grundvatten av god kvalitet undviks. Samtidigt innebär planförslaget att skogs- och betesmark omvandlas till industrimark, där markanvändningen förändras på ett irreversibelt sätt. Det kan ha en negativ inverkan på miljökvalitetsmålen Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. 4 (65) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24

67 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen Organisation Planförslaget 2 2 Områdesbeskrivning Planområdet Gällande planer och utredningar 7 3 Avgränsningar Geografisk avgränsning Saklig avgränsning Tidsmässig avgränsning 10 4 Alternativ Nollalternativ Lokaliseringsutredning 11 5 Metod och bedömningsgrunder 15 6 Miljökonsekvenser Vatten Naturmiljö Ekosystemtjänster Geotekniska förutsättningar Turism och rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Luft och klimat Trafik Risker för människors hälsa och säkerhet Gestaltning 48 7 Samlad bedömning 52 8 Planförslaget och miljökvalitetsmålen 54 9 Uppföljning Referenser 57 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

68 repo001.docx Bilagor Bilaga 1. Lokaliseringsutredning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

69 repo001.docx Inledning Detta dokument är en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhörande detaljplan för fastigheterna Vist 10:12 och 10:24, Ulricehamns kommun. 1.1 Bakgrund Ulricehamns Energi AB (UEAB) har för avsikt att anlägga ett nytt Energi- och Miljöcenter i Ulricehamns tätort. Energi- och Miljöcentret ska omfatta anläggning för produktion av fjärrvärme och ett nytt avloppsreningsverk (reningsverk). En ny panncentral för fjärrvärme behövs för att ersätta befintlig pelletspanna vid sim- och idrottshallen i Ulricehamn. Den befintliga pannan är ålderstigen samt har för liten kapacitet vilket ibland leder till att olja används. Den nya större anläggningen kommer i huvudsak att eldas med skogsflis. En placering av en ny panna vid sim- och idrottshallen är inte möjligt på grund av platsbrist och inte heller lämpligt sett ur utsläppsynpunkt eller dess tunga transporter i skolmiljö. Reningsverket i Ulricehamn ligger idag centralt i tätorten och för att bland annat få tillgång till attraktiva markområden vid Åsundens strand har det funnits planer och önskemål om att flytta reningsverket i samband med att det behöver byggas om eller ersättas. Det nuvarande reningsverket i Ulricehamn byggdes 1955 och är ombyggt ett flertal gånger genom åren för att klara successivt högre ställda krav på rening. Ulricehamns reningsverk är dimensionerat för pe 1 och klarar nuvarande krav. På 12 års sikt med tillväxt och allt strängare reningskrav bedöms reningsverket behöva ersättas i sin helhet. Kommunens målsättning är att folkmängden i Ulricehamn är cirka personer Inledningsvis började UEAB att leta efter en lämplig plats för ny fjärrvärmeproduktion för att ersätta anläggningen vid sim- och idrottshallen. Denna ingång har sedan utökats med att i sin framtidsvision innefatta även ett kommande reningsverk med biogasanläggning, för att ersätta även denna centrala anläggning. Att samlokalisera dessa verksamheter har många fördelar, exempelvis samordning av personal, personalutrymmen, transporter och inte minst energiflöden. 1.2 Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen Syftet med denna MKB är att redovisa och analysera direkta och indirekta effekter som ett genomförande av planförslaget kan antas medföra. Effekterna som ska beskrivas är dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. MKB:n ska även ange hur detaljplanen 1 personekvivalenter, 1 pe motsvarar en belastning på 70 g BOD7, d.v.s. organiskt material 1(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

70 repo001.docx påverkar möjligheten att uppfylla de nationella miljökvalitetsmålen eller om målen motverkas. I MKB:n lämnas förslag på åtgärder för att förhindra eller minimera negativa miljöeffekter av föreslagna inriktningar och åtgärder i planförslaget. Området och de befintliga förutsättningarna beskrivs mer ingående i aktuell planbeskrivning till detaljplanen. I denna MKB redovisas förutsättningarna endast i den mån de har betydelse för de specifika konsekvenser som beskrivs. 1.3 Organisation Beställare: Uppdragsledare: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Ulricehamns Energi AB, UEAB Karin Alenius Hanna Frisk Anna Thyrén 1.4 Planförslaget Planförslaget innebär att ett nytt Energi- och Miljöcenter etableras i Ulricehamn på fastigheterna Vist 10:12 och 10:24, se figur 1. 2(59) Figur 1. Karta över planområdet och dess lokalisering. Källa: Ulricehamns kommun. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

71 repo001.docx Energi- och Miljöcentret omfattar en eller flera nya pannor för förbränning av skogsflis samt RT-flis (returträbränsle) för fjärrvärme samt ett reningsverk. Nedan följer en redovisning av de olika anläggningarnas behov. Panncentral Anläggningen är till en början planerad att omfatta en panncentralsbyggnad med en panna för skogsflis från hyggesavfall, grenar och toppar (grot) med en effekt på cirka 4 MW (dagens pelletspanna har en effekt på 2,5 MW). Vidare kommer det att byggas bränslelager under tak (minst dimensionerat för 2 4 veckors drift) och en mindre sidobyggnad som inrymmer personalutrymmen, reservkraft, pumpar m.m. Kommunens framtida fjärrvärmeproduktion avses att säkras genom en utökad storlek på ytan utifall mer produktion skulle behöva tillkomma på grund av tillväxten i kommunen eller om samarbetet med Scandbio AB (pelletsfabrik) skulle upphöra. Vid ett sådant scenario ska anläggningen kunna kompletteras med ytterligare en 4 MW skogsflispanna samt en RT-flispanna på 8 MW där förbränningen av skogsflis kompletteras med byggavfall från Övre Skog (kommunens avfallsanläggning) och slam från reningsprocessen. Det totala ytbehovet för en framtidssäkrad anläggning, dvs. inklusive ytterligare produktion i framtiden, beräknas till cirka m 2. Reningsverk Ett nytt reningsverk dimensioneras för cirka pe och ska förutom avloppsvatten från Ulricehamn även framtidssäkras med att kunna ta emot avloppsvatten från mindre reningsverk, bland annat reningsverket i Timmele. Det totala ytbehovet för en avloppsanläggning inklusive rötkamrar, biogasproduktion samt en viss flexibilitet för framtida krav beräknas även i detta fall till cirka m 2. Samlokalisering Ytbehovet för Energi- och Miljöcentret är totalt cirka m 2 varav cirka m 2 kommer att bebyggas och då omfatta: två 4 MW pannor för förbränning av skogsflis, en 8 MW panna för förbränning av RT-flis, bränslelager samt avloppsreningsverk med tillhörande biosteg. Illustrationen i figur 2 visar hur de olika anläggningarna kan komma att placeras inom planområdet. De olika färgerna i illustrationen symboliserar utbyggnadstakten. I den första etappen (blått) planeras att en fjärrvärmepanna ska kunna tas i drift Den hårdgjorda ytan är då cirka m 2. Etapp två (rött) omfattar ett nytt reningsverk samt eventuellt ytterligare en fjärrvärmepanna. Tänkt byggstart är 2028 och reningsverket bedöms kunna vara färdigställt De grönmarkerade ytorna är för framtida expansion om ytterligare reningssteg behövs på reningsverket samt om kommunen behöver säkerställa sin egen 3(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

72 repo001.docx fjärrvärmeleverans och då behöver en större förbränningsanläggning. Det finns även ytor avsatta för säsongsförvaring av bränsle. Figur 2. Illustration över utbyggnaden av Energi- och Miljöcentret i Ulricehamn. Källa: Ulricehamn Energi AB. 4(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

73 repo001.docx Områdesbeskrivning 2.1 Planområdet Planområdet ligger cirka 3,5 km norr om tätorten (Stora torget i Ulricehamn) och nära Vattenfalls mottagningsstation i Vist, se figur 3. Området ligger norr om Karlsnäs industriområde och söder om Vist industriområde, mellan skidbacken i väster och Ätran och riksväg 46 i öster. Väster om planområdet ligger Vistaberget. Området består idag av öppen mark samt skog. Planförhållanden Marken ägs av Vattenfall och en privat ägare. Området är inte detaljplanelagt. Placeringen innebär en direkt anslutning till befintlig infrastruktur. Infrastruktur Panncentralen kommer att ligga i direkt anslutning till stamledningen för fjärrvärme, efter Scandbio AB:s produktionsanläggning för pellets men före tätorten, vilket innebär att anläggningarna kan samköras. Det ger ökade möjligheter att omhänderta spillvärme från pelletsfabriken. Lokaliseringen möjliggör även ytmässigt för etablering av ytterligare en 4 MW skogsflispanna samt en RT (returträ) flispanna på 8 MW där förbränningen då kan kompletteras av skogsflis med byggavfall från Övre Skog, samt slam från reningsverket. Avstånden till anslutningspunkt för befintligt reningsverk och till recipienten Åsunden är acceptabelt och ledningar kan dras i den gamla banvallen. Närboende Förutsättningarna är goda att kunna upprätthålla acceptabelt avstånd till närliggande bostäder och verksamheter. Närmaste bostad ligger cirka 300 meter öster om aktuell fastighet och öster om Ätran. Skogen ger möjlighet till avskärmning av verksamheten. Skyddade intressen Vattenskyddsområde finns norr och strax öster om aktuellt planområde och vidare ner till Åsunden. Längs Ätran finns också strandskydd. Varken vattenskyddsområdet eller strandskyddet bedöms komma att beröras av planerad verksamhet. Planområdet ligger i område utpekat som riksintresse för natur- och kulturvård. Banvallen som passerar området är en del av cykellederna i Ätradalsleden och används för arbetspendling och rekreation. Det pågår ett arbete för att Ätradalsleden ska få status som nationell cykelled. Banvallen är även en del av Pilgrimsleden Norra Ätradalen från Falbygden till Skottek i Ulricehamn. 5(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

74 repo001.docx Figur 3. Förutsättningar för aktuellt planområde. 6(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

75 repo001.docx Gällande planer och utredningar För planområdet gäller Översiktsplan för Ulricehamns kommun, antagen av kommunfullmäktige Planområdet redovisas inte som utredningsområde för verksamheter eller som område för tidigare planerad verksamhet i den gällande översiktsplanen. I översiktsplanen anges följande lokaliseringsprinciper för etablering av nya verksamhetsområden: Utveckling av befintliga verksamheter ska möjliggöras om inte andra värden på platsen bedöms vara viktigare. Nya verksamhetsområden i goda transportlägen i huvudstråken. Busshållplats med minst 10 turer per dygn åt varje håll inom 1 km avstånd. Möjlighet att ordna säkra gång- och cykelvägsförbindelser till närmaste tätort. För planområdet gäller även Växtplats Ulricehamns stad: Fördjupning av översiktsplanen, antagen av kommunfullmäktige Planområdet redovisas inte som ny mark för industri/verksamheter i den fördjupade översiktsplanen. Planområdet överensstämmer därmed inte med riktlinjer i gällande översiktsplan eller i den fördjupade översiktsplanen. Idag finns inga gällande detaljplaner i området. Området norr om planområdet är planlagt för industriändamål. I slutet av 1950-talet etablerades en eldistributionsanläggning i nära anslutning till aktuellt planområde. Till denna miljökonsekvensbeskrivning har följande utredningar tagits fram: Naturvärdesinventering (NVI) Värdering av ekosystemtjänster Dagvattenutredning Luftutredning (spridningsberäkning) Arkeologisk utredning Geoteknisk byggbarhetsutredning 3 Avgränsningar 3.1 Geografisk avgränsning Planområdet omfattar totalt cirka 6 hektar och omfattar fastigheterna Vist 10:12 och Vist 10:24. Den geografiska avgränsningen bedöms primärt sträcka sig till planområdets yttre gräns. Dock utreds som underlag till denna MKB vilken påverkan de planerade verksamheterna kan få på närliggande verksamheter och bostäder, till exempel avseende luft och buller. 7(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

76 repo001.docx Saklig avgränsning Samråd avseende denna MKB hölls skriftligen med Länsstyrelsen i Västra Götalands län under sommaren Samrådet syftade till att avgränsa konsekvensbedömningen till de aspekter som är mest relevanta. I yttrandet angav Länsstyrelsen att de i stort delar förslag till MKB:ns avgränsning vad gäller omfattning och innehåll i enlighet med inlämnat samrådsunderlag. Länsstyrelsen förtydligade dock att följande bedömningar avseende vatten ska göras: dagvattenutredning och dagvattenhantering, utredning om åtgärden på något sätt kan påverka vattenförekomstens Ätran/ Åsundens status eller riskera att miljökvalitetsnormer för vattenförekomsten ej uppnås, utredningar om åtgärden kan innebära några vattenverksamheter enligt 11 kap. miljöbalken, utredning om hur eventuella åtgärder i vatten i möjligaste mån kan undvikas för att begränsa påverkan på vattenmiljön. De miljöaspekter som behandlas inom ramen för MKB-arbetet redovisas och motiveras i tabell 1. I tabellen redovisas även vilka åtgärder som har vidtagits under MKB-arbetet. Tabell 1. Sammanställning och motivering av de miljöaspekter som behandlas i MKB:n samt vidtagna åtgärder. MILJÖASPEKT MOTIVERING ÅTGÄRD Vatten Naturmiljö Ekosystemtjänster Geotekniska förutsättningar Andelen hårdgjord yta kommer att öka genom planförslaget. Planen skulle kunna påverka Ätrans vattenkvalitet (miljökvalitetsnorm). Skogsmark/betesmark kommer att omvandlas till industrimark. Andelen hårdgjord yta och grönstrukturen kommer att förändras genom planförslaget. Planförslaget kommer att medföra att tillgången på ekosystemtjänster förändras inom och i närområdet. Placering och utformning av nya verksamheter inom planområdet skulle kunna orsaka instabilitet i markförhållandena (risk för ras, skred, erosion m.m.). En dagvattenutredning har utförts. En naturvärdesinventering har utförts. En ekosystemtjänstutredning har utförts. En geoteknisk byggbarhetsutredning har utförts. 8(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

77 repo001.docx Turism, rekreation och friluftsliv Kulturmiljö Luft och klimat Trafik Risker för människors hälsa och säkerhet Gestaltning Markanvändningen kommer att förändras från skogsmark/betesmark till industrimark. Rekreationsmöjligheterna inom planområdet kommer att förändras. Planen skulle kunna påverka rekreationsmöjligheterna i närområdet (skidbacke, vandringsled, banvall). Det finns inga kända fornlämningar inom planområdet. Fornlämningsmiljöer med lämningar från samtliga förhistoriska perioder förekommer i Ätradalen. Planen skulle kunna medföra att okända fornlämningar upptäcks. Trafik och utsläpp till luft till följd av de planerade verksamheterna kan komma att påverka luftkvaliteten i området. Planen skulle kunna påverka trafiksituationen vid Bjättlundavägen (infartsväg till Energi- och Miljöcentret). Omgivningen kan komma att påverkas av buller och damm från de planerade verksamheterna. Planen medför förändringar i landskapsbilden då området omvandlas från skogsmark/ betesmark till industrimark. Landskapets struktur kommer att förändras från slutet till mer öppet och de planerade verksamheterna kommer bli mer synliga. En arkeologisk utredning har utförts. En luftutredning (spridningsberäkning) har utförts. En visualisering av planområdet har utförts. 9(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

78 repo001.docx (59) I ett separat kapitel i denna MKB bedöms även ifall genomförande av planförslaget bidrar positivt till uppfyllandet av de nationella miljökvalitetsmålen eller inte. Definitioner och preciseringar av de nationella miljökvalitetsmålen finns på Miljömålsportalen, och Sveriges miljömål, Följande miljökvalitetsmål har bedömts beröras av planförslaget: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Miljökvalitetsmålen Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Myllrande våtmarker, Hav i balans samt levande kust och skärgård samt Storslagen fjällmiljö har inte inkluderats i bedömningen eftersom genomförandet av planen bedöms få mycket begränsad påverkan på dem. 3.3 Tidsmässig avgränsning Konsekvenserna i denna MKB utreds baserat på rådande nuläge inom aktuellt planområde och förutsättningarna i närområdet. Förändringar i närområdet finns inte med i konsekvensbedömningen. De bedömningar som görs för nollalternativ och planförslag utgår från jämförelseår 2030 då detaljplanen förväntas vara fullt genomförd. Vissa åtgärders miljöeffekter kan dock sträcka sig längre än planeringsperiodens slut. I den mån det är möjligt, rimligt och relevant behandlar MKB:n även dessa effekter. 4 Alternativ 4.1 Nollalternativ Nollalternativ är ett sätt att beskriva konsekvenserna om den avsedda förändringen inte kommer till stånd. Det betyder inte att allting förblir som i nuläget, utan beskriver vilken utveckling som är trolig inom planområdet även om detaljplanen inte genomförs. Det befintliga reningsverket i Ulricehamn ligger inom ett detaljplanelagt område direkt intill Åsunden med bostäder i omedelbar närhet. För att bland annat få tillgång till attraktiva markområden vid Åsundens strand önskas en flytt av reningsverket i samband med att det behöver renoveras eller ersättas. Befintlig pelletspanna (panncentral) ligger vid sim- och idrottshallen i Ulricehamns tätort. Den befintliga pannan är ålderstigen och har för liten kapacitet. Det senare medför till och från en dyrare och mer miljöskadlig körning med olja. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

79 repo001.docx I detta fall bedöms nollalternativet utgå ifrån att ett nytt planprogram för Brunnsbo/ Fiskebacken inte antas och renovering av befintligt reningsverk samt panncentral måste ske. Om anläggningarna blir kvar på sina centrala placeringar i kommunen kommer det medföra begränsad expansion för utbyggnaden av tätorten. Det anses dock inte vara långsiktigt hållbart, varken ekonomiskt eller miljömässigt, att bygga om nuvarande anläggningar. För planområdet antas att utvecklingen vid nollalternativet i stort sett kommer att likna nuläget. Området är inte tidigare detaljplanelagt. Det innebär att den nuvarande markanvändningen i huvudsak blir oförändrad; skogsmarken bibehålls och brukas i liknande omfattning, betesmarken kvarstår och de körslingor för travhästar och upptrampade stigar som finns inom området nyttjas i liknande omfattning. 4.2 Lokaliseringsutredning En lokaliseringsstudie genomfördes under 2016 med syfte att identifiera lämplig plats för etablering av ny panncentral och nytt reningsverk. Lokaliseringsutredning togs fram i samband med en planbegäran. Nedan följer en sammanfattning av lokaliseringsutredningen som kan läsas i sin helhet i bilaga 1. Det generella syftet med en lokaliseringsutredning är att identifiera en lämplig plats för en verksamhet med hänsyn till ändamålet. Minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö ska vara styrande men även kostnaderna ska vara rimliga. Identifieringen av lämpliga lokaliseringar runt Ulricehamns tätort har framför allt baserats på kriterierna; tillräcklig yta för verksamheten, avstånd till bostäder, lämplig recipient (gäller endast reningsverket). Även anslutning till befintliga ledningssystem, närliggande natur- och kulturmiljöer, geoteknik, landskapsbild, topografi och översvämningsrisk m.m. värderades. Utredningsområde För att arbeta förutsättningslöst analyserades ett stort utredningsområde längs Ätradalen inom en rektangulär yta som var cirka 1,5 mil lång i nord-sydlig riktning och 6,5 km bred i väst-östlig riktning, där Ulricehamn ligger i mitten. För att identifiera möjliga platser togs inledningsvis kartor fram som visade möjliga ytor där reningsverket kan placeras med ett avstånd på minst 300 meter till befintliga bostäder och för panncentral cirka 200 meter till bostäder. Totalt 17 lokaliseringsalternativ identifierades som möjliga platser, se figur 4. Fem av platserna gällde en samlokalisering av ett reningsverk och ett fjärrvärmeverk, två platser gällde endast nytt fjärrvärmeverk och resterande 10 alternativ gällde endast nytt reningsverk. Utredningen beskriver dem alla, där först fem alternativ och sedan två alternativ bedömdes intressantare än de övriga, varav ett slutligen förordades. Även alternativ som innebär överföringsledningar till Borås ingick i bedömningen med kunde avfärdas. Verksamhetsförutsättningar Reningsverk Nuvarande reningsverk i Ulricehamn etablerades på 1950-talet och börjar gå mot slutet av 11(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

80 repo001.docx (59) sin tekniska livslängd. En ny anläggning ska bli modernare exempelvis avseende byggnation (inkapsling), reningsprocess, effektivitet samt klara den växande befolkningen. Ett alternativ är att fortsätta reinvestera på befintlig plats men då verket är mycket centralt placerat och står i konflikt med nuvarande och framtida intressen i området, till exempel sjönära bostadsbebyggelse m.m., har andra platser setts som bättre och mer genomförbara. Det framtida verket som beräknas vara klart år 2030 ska också vara förberett för att kunna ersätta kommunens näst största reningsverk som finns i Timmele och som renar stora delar av Ätradalens utsläpp. Sammantaget skulle då cirka 2/3 av kommunens reningsverksamhet ske på samma anläggning med modernaste teknik och högeffektiv drift vilket skulle bli en miljöförbättring för recipienten Åsunden. Det nya verket ska alltså föra det renade vattnet till Åsunden då Ätran inte bedöms tåla den belastningen. Rördragning från befintligt verk, där allt avlopp kan hämtas till det nya verket samt tillbaka till Åsunden efter rening, är mycket kostsam. Således är en placering nära sjön önskvärd. Långa och stora ledningar kräver också mycket pumpenergi så en placering nära Åsunden och befintligt reningsverk gäller även för att uppnå bästa miljönytta. Sammantaget bedömdes bästa platsen för ett nytt reningsverk vara utmed en linje mellan Åsunden och Timmele, bättre ju närmare Åsunden det ligger. Panncentral Befintlig panncentral vid simhallen i Ulricehamn har redan nått sin tekniska livslängd och har dessutom för liten kapacitet vilket ibland leder till att olja används. En ny större panncentral får inte plats på samma ställe och det vore inte heller önskvärt då detta ligger på en mycket central plats, tillika i skolmiljö. För att kunna leda in värmen till centralorten måste ett nytt fjärrvärmeverk ansluta till en ledning av tillräcklig kapacitet (stamledning). Ju närmare stamledningen verket ligger desto lägre investeringskostnader samt lägre kostnader för pumpenergi och värmeförluster blir det. Ur miljösynpunkt behöver anläggningen också kunna samköras med spillvärmeproduktionen på Vist industriområde. Vid vissa driftfall måste man annars avstå spillvärme och istället producera ny värme till högre kostnad och med ökad miljöbelastning. Sammantaget bedömdes en optimal lokalisering för en ny panncentral vara ett läge längs stamledningen mellan Karlsnäs industriområde och spillvärmeproduktionen på Vist industriområde. Slutsats Båda verksamheterna har mycket långa etableringstider. För att de också ska ha utrymme för framtida expansion, kommande krav på rening m.m. kräver de en yta om cirka m 2 vardera. Då bästa läge för respektive verksamhet visade sig sammanfalla inom samma geografiska område har de från början separata verksamheterna kunnat samlokaliseras till ett så kallat Energi- och Miljöcenter. Genom att samordna verksamheterna till en gemensam plats uppnås en ännu större nutida och framtida miljönytta samtidigt som drifts- och investeringskostnaderna minskar. Samordningen ger vinster i möjlighet till gemensam personal, personalutrymmen, transporter och inte minst energiflöden. Här finns möjlighet att på bästa sätt utnyttja mixen av fjärrvärme och biogas samt utnyttja spillvärme från avloppsvattnet. En framtida anläggning skulle också kunna MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

81 repo001.docx sluta det lokala kretsloppet genom att bränna byggavfall från Övre Skog, röta insamlat matavfall samt bränna slam från reningsprocessen och återföra den ändliga resursen fosfor. Utredningen påvisar två platser (alternativ 7 och 9, se figur 4) om cirka m 2 som mest lämpliga. Kända förutsättningar som natur- och kulturmiljöer, teknisk genomförbarhet m.m. för de två alternativen bedöms som i stort sett likvärdiga. Några skillnader identifieras dock: Alternativ 7 Alternativ 9 Positiva markägare. Markägarnas inställning är inte känd. Marken är inte detaljplanelagd. En närliggande verksamhet anser sig vara berörd och kritik har framkommit om genomförandet. Den tillgängliga ytan kräver inga åtgärder. Kortare rördragning både för vatten och fjärrvärme och därmed lägre investeringskostnad och mindre energiåtgång för pumpar. Delvis detaljplanelagd mark. Många verksamheter i närområdet blir berörda med oviss acceptans till ett genomförande. En banvall med gång- och cykelväg behöver flyttas. Längre rördragning både för vatten och fjärrvärme och därmed högre investeringskostnad och mer energiåtgång för pumpar. Den tillgängliga ytan för alternativ 7 framstår som mer fördelaktig då det inte kräver någon flytt av befintlig banvall, kortare ledningsdragningar, mindre pumpenergi och överenskommelse med berörda markägare finns. Sammantaget förordades alternativ 7 vid Vattenfalls mottagningsstation på Vist. 13(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

82 repo001.docx Figur 4. Alla 17 identifierade lokaliseringsalternativ för nytt reningsverk och panncentral. Källa: Lokaliseringsutredningen. 14(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

83 repo001.docx Metod och bedömningsgrunder Konsekvenserna av planförslaget och nollalternativet bedöms och redovisas i text. Beskrivningen grundar sig till stor del på de underlagsutredningar som har tagits fram under planprocessen. Till grund för bedömningen av miljökonsekvenser används relevanta miljökvalitetsmål, riktvärden och miljökvalitetsnormer. I miljökonsekvensbeskrivningen används en skala, se figur 5, för att värdera konsekvenserna. Skalan bygger på relationen mellan befintliga värden och omfattningen av bedömd miljöpåverkan. Skalan kan beskriva såväl positiva som negativa konsekvenser. Mycket stora konsekvenser Konsekvenser på riksintressen eller andra intressen som gäller på EU-nivå till exempel Natura 2000-områden eller överskridande av miljökvalitetsnormer. Stora konsekvenser Konsekvenser på riksintressen eller värden av regional eller kommunal betydelse. Måttliga konsekvenser Konsekvenser på områden eller värden av kommunal betydelse. Små konsekvenser Konsekvenser på områden eller värden av mindre eller lokal betydelse. Obetydliga konsekvenser Inga eller obetydliga konsekvenser på riksintressen, områden eller värden av regional eller lokal betydelse bedöms uppstå. Mycket stora positiva konsekvenser Stora positiva konsekvenser Måttliga positiva konsekvenser Små positiva konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små negativa konsekvenser Måttliga negativa konsekvenser Stora negativa konsekvenser Mycket stora negativa konsekvenser Figur 5. Bedömningsskala. Skalans olika grader används i ett första steg som ett riktmärke. Därefter vägs omfattning av påverkan och effekter in, vilket leder till en slutlig bedömning av konsekvenser. Att exempelvis ett riksintresse påverkas i det första steget ger en indikation på att det bör hamna högt på skalan (mycket stora eller stora konsekvenser). Däremot kan omfattningen av den påverkan som ett planförslag leder till, betyda att den slutliga bedömningen av konsekvenserna skiljer sig från riktmärket. Att ett riksintresse berörs betyder inte per 15(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

84 repo001.docx automatik att planförslaget medför stora eller mycket stora konsekvenser. Påverkan kan till exempel vara av mycket begränsad omfattning eller endast beröra en mindre del av intresseområdet. Omvänt betyder det också att påverkan på aspekter av lokal karaktär till exempel buller även kan bedömas få stora konsekvenser. Gällande översiktsplan fastställer mål och ställningstaganden som också utgör viktiga bedömningsgrunder för planförslaget. Mål och ställningstaganden beskriv i kapitel 2.2, Gällande planer och utredningar. En samlad bedömning av konsekvenserna görs i kapitel 7, Samlad bedömning. 6 Miljökonsekvenser 6.1 Vatten UEAB har gjort en dagvattenutredning för det aktuella planområdet (Ulricehamns Energi, ). Följande kapitel baseras till stor del på framtagen dagvattenutredning. För utförligare beskrivning hänvisas till utredningen Nuläge Planområdet ligger inom grundvattenförekomsten Blidsberg Ulricehamn och omfattas av de miljökvalitetsnormer som fastställts av Vattenmyndigheten Västerhavets vattendistrikt. Enligt den senaste statusklassningen har grundvattenförekomsten god kemisk grundvattenstatus och god kvalitativ status. Den ytvattenförekomst som berörs av planområdet är Ätran, delsträckan Åsarp Åsunden. Enligt den senaste statusklassningen uppnår vattendraget idag inte vad som enligt fastställda miljökvalitetsnormer klassas som god kemisk status. Att vattendraget inte uppnår god kemisk status beror på att halterna av kvicksilver och polybromerade difentfenyletrar (PBDE) överskrids. Den ekologiska statusen bedöms som måttlig på grund av ändrad hydromorfologi genom fysisk påverkan, vilket medför att fiskar och andra djur inte kan vandra naturligt i vattensystemet. Halterna av näringsämnen och bedömningen av försurning visar däremot på god vattenkvalitet. Den ovan nämnda delen av Ätran ligger inom vattenskyddsområde Ulricehamn och inom primär skyddszon för Ulricehamns vattentäkter; Bronäs, Vistavallen samt Sturebadet. Terrängen inom planområdet är förhållandevis flack och bildar en platå mellan sluttningarna i öst (mot Ätran) och väst (mot skidbacken). I områdets norra del tränger en ravin in från öster som skapar nivåskillnader på cirka 7 meter. I dagsläget bedöms inga betydande mängder vatten tillföras området från den högre liggande terrängen i väster. Nederbörd och smältvatten tas omhand lokalt och eventuell ytavrinning leds via diken och naturliga formationer i terrängen, förbi planområdet, innan det når Ätran. Delar av utläckaget reduceras därmed på väg till recipienten. 16(59) Enligt jordartskartan och den geotekniska utredningen som har utförts (GeoVerkstan, ) domineras marklagrena i området av isälvssediment, vilket indikerar att genomsläppligheten för vatten i marken är hög. Samma typ av material finns cirka 1 km MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

85 repo001.docx norrut, vid Industrivägen, där den hydrauliska konduktiviteten vid tidigare mätningar visat sig vara hög Påverkan och konsekvenser vid nollalternativet Till följd av den rådande markanvändningen kommer området vid nollalternativet inte att bidra med någon nämnvärd föroreningsbelastning på recipienten Ätran. Området kommer även fortsättningsvis att avvattnas via diken och naturliga formationer i terrängen. Konsekvenserna bedöms därför som obetydlig Påverkan och konsekvenser vid planförslaget Vid ett genomförande av planförslaget förläggs en överföringsledning från nuvarande reningsverk i Åsunden, dit allt spillvatten samlas upp idag, vidare norrut utmed den nedlagda järnvägen (banvallen) som idag är en cykelväg. En ny pumpstation byggs där Ulricehamns avloppsreningsverk idag är placerat. En utloppsledning läggs i samma schakt som överföringsledningen för att transportera utgående avloppsvatten tillbaka till Åsunden och befintlig utsläppspunkt. Detta görs för att inte påverka Ätran som rinner från aktuellt planområde söderut och mynnar i Åsunden. Exploateras området enligt planförslaget kommer mängden dagvatten att öka i och med att det tillkommer en stor andel hårdgjorda ytor (maximalt 83 procent). Hårdgjorda ytor medför en lägre infiltrationskapacitet och leder till en snabbare ytavrinning. Även föroreningsbelastningen kommer att förändras i samband med att markanvändningen i området ändras. Industrimark förväntas innebära högre föroreningsbelastning för recipienten jämfört med skogs- och betesmark. För att säkerställa fördröjningen och att exploateringen inte leder till ökad belastning på Ätran föreslås ett antal olika åtgärder i dagvattenutredningen. I dagvattenutredningen delas planområdet upp i tre delområden A, B och C baserat på vilken verksamhet som planeras och vilken dagvattenhantering som därmed bedöms som lämplig, se figur 6. Avrinningen har beräknats utifrån antagandet om att den tillåtna mängden hårdgjord yta utnyttjas till fullo och fördelas jämnt över de tre delområdena. Eftersom den hydrauliska konduktiviteten i marken sannolikt är hög föreslås lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i största möjliga utsträckning; gröna tak, öppna fördröjningsmagasin och makadamfyllda diken. Eftersom det inte fanns några siffror på markens genomsläpplighet när dagvattenutredningen upprättades har magasinskapaciteten troligtvis dimensionerats för större volymer än vad som kommer att krävas. Flytande kemikalier och avfall från verksamheterna kommer att stå under tak och vara invallade för att förhindra läckage. 17(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

86 repo001.docx (59) Figur 6. Planområdet uppdelat på delområden utifrån planerad verksamhet och dagvattenhantering. Förslag till åtgärder och fortsatt arbete I dagvattenutredningen föreslås nedanstående hantering av dagvatten för respektive delområde. Systemlösningarna redovisas även i figur 7. Område A och B Dagvattenavrinningen från område A och B leds via ett svackdike till ett öppet fördröjningsmagasin beläget på område A. Föreslagen dimensionering ger diket en magasinerande kapacitet på cirka 270 m 3. Fördröjningsmagasinet blir en förlängning av det dike som löper in på delområde A, och placeras i områdets östra del. Föreslagen dimensionering ger magasinet en magasinerande volym på cirka 900 m 3. Vid obefintlig infiltrering till marken bedöms det täcka behovet, förutom vid de allra kraftigaste och långvariga regnen. Den sluttande terrängen gör att södra delen av område A kan användas som översilningsyta för närmst uppkomna avrinning och eventuell bräddning från fördröjningsmagasinet. Område C Ett makadamfyllt dike med dränledningar anläggs för att undvika att flis och lakvatten spolas ner i brunnar eller direkt ut i terrängen. Vissa partier över diket hårdgörs för trafikerade överfarter. Vid höga flöden kan dränledningen brädda ut i ravinen. Om dränledningen ansluts till det öppna diket skulle ledningen även kunna avlasta avrinningen från område A och B. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

87 repo001.docx En bräddledning med dimension 315 mm skulle ge en avbördning på uppskattningsvis 400 l/s. Enligt genomförda beräkningar skulle det kräva en magasineringsvolym på cirka 1300 m 3 vid de kraftigaste regnfallen, vilket bedöms uppnås genom de planerade åtgärderna. Mark har avsatts för förvaring av flis utomhus men det är något som kommer att vara aktuellt om tidigast om år, om det kommer tillstånd över huvud taget. För omhändertagande av lakvatten från ett utomhuslager av flis kan fler åtgärder krävas än ett makadamfyllt dike. Det får tas om hand när och om det blir aktuellt. Figur 7. Föreslagna systemlösningar för dagvattenhantering inom planområdet. Sammanfattad bedömning Om dagvattenutredningens föreslagna systemlösningar genomförs bedöms ett genomförande av planförslaget ge små negativa konsekvenser avseende vattenmiljön. Detta eftersom föroreningsbelastningen sannolikt kommer att öka när marken omvandlas från skogs- och betesmark till industrimark. Därtill finns alltid en viss risk för ökat utsläpp av föroreningar i samband med exploatering och drift av verksamheter gentemot ett opåverkat område. Vid ett genomförande av planförslaget bedöms dock föroreningsbelastningen på recipienten Ätran inte öka i sådan omfattning av miljökvalitetsnormerna riskerar att påverkas negativt. 19(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

88 repo001.docx Naturmiljö 20(59) I syfte att utreda naturvärdena inom planområdet har en naturvärdesinventering genom-- förts (Sweco, ). Utöver vad som ingår enligt svensk standard för naturvärdesinventering (SS :2014) omfattade inventeringen även att särskilt studera lämpliga miljöer för fåglar och fladdermöss, detta eftersom det är allmänt känt att Ätrans dalgång hyser en rik fågel- och fladdermusfauna. Nedanstående information är till stor del hämtad från naturvärdesinventeringen Nuläge Planområdet består av barrskog (i huvudsak tall) och betesmark för hästar. Skogen genomkorsas av flera körslingor för travhästar och upptrampade stigar (se figur 8). Terrängen är förhållandevis flack och bildar en platå mellan sluttningarna i öst (Ätran) och väst (skidbacken). Hela planområdet omfattas av riksintresse för naturvård Ätradalen (3 kap. 6 MB). Ätradalen är utpekad som riksintresse för sitt representativa odlingslandskap med lång kontinuitet och stort inslag av naturbetesmarker och naturlig slåttermark. Växtsamhällena är art- och individrika med flera rödlistade arter. Ätradalens rikkärr och rika källkärr hyser en rik flora. Ytterligare motiv till utpekandet är Ätradalens mångfald av geologiska former. I övrigt omfattas planområdet inte av något områdesskydd. Det finns inte heller några inrapporterade skyddsvärda träd. Planområdet ligger i nära anslutning till Ätran och intill det aktuella området finns två avsnörda korvsjöar. Korvsjöar som inte är anslutna till huvudfåran har framförallt stort värde för groddjur. Översvämningsmaderna mellan Ätran och korvsjöarna är också viktiga habitat och kan hysa stor artrikedom. Idag betas översvämningsmaderna av kor. Vid inventeringen identifierades tre naturvärdesobjekt, se figur 9. Objekten består av tallskog (objekt A), sandmiljö (objekt B) och betesmark (objekt C). Tallskogen (naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde) består av relativt ung tall med ett uppvuxet buskskikt av bland annat brakved och rönn. I skogen växer rikligt med revlummer, se figur 9, vilken är fridlyst. I norr finns ett värdeelement i form av en ravin. Ravinen var torr och bedömdes vara torr större delen av året, varför ingen fuktälskande artrikedom kunde hittas. Dock omfattar ravinen en del grov, död ved. Inga andra naturvårdsarter eller värdeelement kunde hittas. I skogsmarken är de främsta värdena därmed knutna till ravinen och till förekomsten av revlummer. Sandmiljön (naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde) består av en sandväg som regelbundet slits av fordon och travhästar i träning. I vägen och vändplatsen finns bohål för solitära insekter. I kanten av vägen växer även viss torrängsflora med nektarrika arter. Slitaget är nödvändigt för att naturvärdet ska bestå. Betesmarken (naturvärdesklass 4, visst naturvärde) består av betesmark för häst som inte betats lika hårt som intilliggande beteshagar. Betesmarken hyser viss artrikedom med en signalart för ängs- och betesmark, gulmåra. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

89 repo001.docx Figur 8. Skogsmarken inom planområdet genomkorsas av en sandväg. Foto: Sweco. Som ett underlag till naturvärdesinventeringen har uttag av rödlistade och skyddsklassade arter gjorts från ArtDatabanken. Hos ArtDatabanken fanns fynd av tre rödlistade, ej skyddsklassade arter. Samtliga är fåglar; sävsparv (rödlistad som Sårbar), backsvala (rödlistad som Nära hotad) samt spillkråka (rödlistad som Nära hotad). Därutöver fanns fynd av en skyddsklassad art. Fynden av fåglar är rapporterade från Ätran med en noggrannhet om 750 meter. Det innebär att fyndlokalen är lokaliserad utanför planområdet, men kan med den angivna noggrannheten ha påträffats inom planområdet. Vid naturvärdesinventeringen observerades även fyra arter av mindre tättingar. Sammantaget bedöms dock området ha relativt låga värden för fågel- och fladdermusfaunan då hålträd, gamla och stora träd saknas. Endast ett fåtal döda träd finns i ravinen och motsvarande biotoper finns i riklig omfattning i närområdet. Sammanfattningsvis bedöms naturvärdena inom planområdet som låga eftersom högsta naturvärdesklass vid inventeringen var två objekt med påtagligt naturvärde. Infrastruktur och pågående verksamhet har både positiv och negativ inverkan på planområdet. Regelbunden störning från trafik och närliggande verksamheter bedöms som negativt, framförallt för fågelfaunan. Störning i form av slitage på sandmarker bedöms istället som positivt eftersom det skapar/har skapat en gynnsam miljö för solitära, bobyggande insekter. 21(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

90 repo001.docx (59) Figur 9. Identifierade naturvärden samt artfynd inom planområdet. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

91 repo001.docx Påverkan och konsekvenser vid nollalternativet I det fall markanvändningen förblir oförändrad så kommer tallskogen, betesmarken för hästar och sandmiljön att finnas kvar. Arbeten som kan komma att påverka revlummer kommer inte att genomföras och ravinen kommer att förbli orörd. Om träd och framtida fallna träd får ligga kvar i ravinen kan ravinmiljön komma att hysa naturvårdsarter. Om nuvarande störning i form av slitage på sandmarker fortgår bedöms det som positivt då det skapar/upprätthåller en gynnsam miljö för solitära, bobyggande insekter. Konsekvenserna bedöms därför som små positiva Påverkan och konsekvenser vid planförslaget Vid ett genomförande av planförslaget kommer maximalt 83 procent av planområdet att omvandlas till hårdgjord yta. Större delen av de identifierade naturvärdesobjekt kommer därmed att tas i anspråk och försvinna. Det innebär att objektens naturvärden kommer att gå förlorad. Dock kommer ravinen i områdets nordöstra del att sparas. Det finns även planer på att ansluta en dränledning till ravinen som ska kunna brädda ut i ravinen vid höga flöden (se mer under kapitel 6.1, Vatten). Ravinen kan därmed komma att blötläggas i större utsträckning jämfört med nuläget, någon som skulle kunna inverka positivt genom utveckling av en fuktälskande artrikedom. Eftersom tallskogen inom planområdet inte hyser några större värden för fågel- och fladdermusfaunan i området bedöms påverkan som liten. Biotoper motsvarande de som finns inom planområdet finns i riklig omfattning i närområdet. Området skulle dock kunna utgöra en spridningskorridor genom landskapet vilken kommer att försvinna vid planerad exploatering. Dock kommer revlummer att påverkas vid planerad exploatering, vilket troligtvis kommer ge en negativ påverkan även om skyddsåtgärder vidtas. Även sandvägen kommer att tas i anspråk och försvinna vid planerad exploateringen. I samband med detta kommer markägaren ges möjlighet att dra om sin travbana i närområdet. Det innebär att det finns möjligheter att med tiden skapa nya sandmiljöer genom regelbundet slitage av fordon och travhästar i träning. Förslag till åtgärder och fortsatt arbete I genomförd naturvärdesinventering rekommenderas följande skydds- och kompensationsåtgärder: Ravinen bör undantas från avverkning. De döda trädstammarna i ravinen bör lämnas och framtida nedfallna träd bör låtas ligga kvar. Detta skapar både substrat för olika mossor, svampar, insekter och lavar, samt utgör en födoresurs för fåglar. Revlummer växer långsamt och är känslig för uttorkning, som kan uppstå till exempel vid avverkning. Revlummer är fridlyst till följd av att arten plockats i omfattande mängder till jul men samtidigt växer långsamt. Inverkan på revlummer bör om möjligt undvikas vid utformningen av planerad verksamhet. Om rimliga skyddsåtgärder vidtagits men revlummer trots detta riskerar att påverkas krävs 23(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

92 repo001.docx ansökan om dispens från artskyddsförordningen. Arten bör hanteras i ett tidigt skede genom samråd med länsstyrelsen. Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms ett genomförande av planförslaget ge små negativa konsekvenser avseende naturmiljön. Bedömningen grundar sig på att de naturvärden som tas i anspråk är låga och att området bedöms ha låga värden för fågel- och fladdermusfaunan. 6.3 Ekosystemtjänster På uppdrag av UEAB har Sweco gjort en kvalitativ värdering av ekosystemtjänster i syfte att utreda och åskådliggöra hur planförslaget kan komma att påverka tillgången på ekosystemtjänster (Sweco, ). Följande kapitel baseras på framtagen utredning. För utförligare beskrivning hänvisas till utredningen Nuläge Ekosystemtjänster delas vanligen in i fyra kategorier: stödjande, reglerande, producerande och kulturella tjänster. Stödjande Reglerande Producerande Kulturella De reglerande ekosystemtjänsterna utgörs av tjänster som till exempel temperaturutjämning, produktion av syre, skadedjursreglering och erosionshinder. De producerande tjänsterna generar varor som samhället nyttjar och är produkter av flera andra ekosystemtjänster, dessa har ofta ett pris på en marknad (t.ex. rent vatten och fisk). Kulturella ekosystemtjänster handlar till exempel om de upplevelser vi får av att vistas i gröna miljöer, rekreation, och betydelsen det har för vår hälsa. De stödjande tjänsterna tillsammans med biologisk mångfald utgör en grundförutsättning för de övriga ekosystemtjänsterna och är således i särställning och svåra att väga in i en värderingsstudie. Behovet av- och förutsättningarna för olika ekosystemtjänster är platsspecifikt, vilket innebär att även om de är betydelsefulla för ett visst område är de inte nödvändigtvis lika viktiga för ett annat. I tabell 2 nedan presenteras de tjänster som anses vara relevanta för planområdet. 24(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

93 repo001.docx Tabell 2. Urval av ekosystemtjänster som anses vara relevanta för det aktuella planområdet med omnejd samt beskrivning av den nytta ekosystemtjänsten bidrar med. Källa: Sweco, Stödjande ekosystemtjänster Energi, vattenkretslopp, näringskretslopp, atmosfär Reglerande ekosystemtjänster De stödjande ekosystemtjänsterna lägger grundförutsättningarna för de övriga ekosystemtjänsterna. Till denna grupp räknas bland annat fotosyntes, jordmånsbildning, biokemiska processer, vattenkretslopp och tillgång på habitat. Till vattenkretslopp räkna nederbörd, grundvattenbildning, transpiration, avdunstning och kondensation är alla essentiella processer vilka i sin tur påverkar klimatet. Konsekvenserna av att stödjande tjänster rubbas, speglas ofta i ändringar i den biologiska mångfalden. På så vis kan artrikedomen och biologiska mångfalden vara ett av många mått på hur väl dessa tjänster fungerar. Flödesreglering och vattenmagasinering Vattenrening Nyttan av ekosystemtjänsten flödesreglering och vattenmagasinering är bland annat reducerad risk för översvämning. Infiltrationskapaciteten möjliggör även för växtlighet som i sin tur skapar ett erosionsskydd kring Ätran. Ett sådant skydd bidrar till att reducera risken för bland annat jordskred och störningar i dricksvattenförsörjningen. Funktioner som utspädning, fastläggning och filtrering i sedimentet, tillsammans med upptag av växter skapar en naturlig barriär mot föroreningar. Detta kan reducera riskerna vid såväl olycksartade utsläpp som kontinuerliga föroreningsutsläpp av exempelvis näringsämnen och bekämpningsmedel. Effekten av dessa funktioner beror bland annat på jordart och uppehållstider i området. Samhället i Ulricehamn gynnas kontinuerligt av denna process och om den inte skulle fungera skulle det betydliga konsekvenser för staden. Pollinering, fröspridning Erosionsskydd Skadedjursbekämpning Pollinering och fröspridning är tjänster försedd av djur, fåglar och insekter vilket samhället är beroende av för att kunna producera många av våra matvaror. Naturligt erosionsskydd ges bland annat genom att träd och växter dränerar och stabiliserar marken genom ett nätverk av rötter. Detta bidrar till att bibehålla den struktur som finns i området och är viktigt för att motverka jordskred. När ekosystemen är i balans, finns naturliga små och stora rovdjur som begränsar arter som kan göra skada i naturen, odlingar och egendom. Nyttan av ekosystemtjänsten ges främst till lantbrukare genom att andel skadedjur begränsas, vilket kan leda till större avkastning i 25(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

94 repo001.docx lantbruket och att mindre pesticider behöver användas. Övriga samhället gynnas indirekt om kostnaden på matvaror reduceras som följd av att mer varor produceras, och andelen miljöfarliga gifter reduceras. Klimatreglering Genom att koldioxid tas upp och lagras av växter och torv bidrar det till att koldioxid reduceras. Till tjänsten räknas även den temperaturutjämningseffekt som skapas genom att ha en varierande vegetation och att varva åkrar med högre vegetation i jordbruksmiljöer. Detta lindrar kylnings- och uppvärmningseffekter av hårdgjorda ytor. Ekosystemtjänsten medför nytta både lokal och globalt. På lokal nivå handlar det om att upprätthålla de lokala förutsättningarna för naturliga ekosystemen. På global nivå handlar det om att reducera mängden koldioxid och därmed den pågående klimatförändringen. Luftrening Växter har en förmåga att ta upp föroreningar genom klyvöppningarna vilket ger en luftrenande effekt. Vegetation kan även bidra till att späda ut föroreningar i luften genom att skapa turbulens runt bladen vilket gör att koncentrationen av föroreningar sänks. Producerande ekosystemtjänster Effekten av denna ekosystemtjänst gynnar så väl allmänheten som de arbetande på det planerade Energi- och Miljöcentret i planområdet. Ekosystemtjänsten bidrar till alla livsmedel, till följd av processer som sker mer eller mindre naturligt. För att kunna producera livsmedels krävs även stödjande tjänster i form av stabilt klimat, upprätthållande av jordens bördighet samt närings-och vattnets kretslopp. Livsmedel (matvaror, bär, svamp, kött,) De som nyttjar ekosystemtjänsten livsmedel i området är främst sportfiskare samt lokala näringsidkare. Även turistindustrin gynnas indirekt då många verksamheter är beroende av intäkter från långväga resande och lokala fiskare som köper utrustning. Trots att den direkta nyttan av fiske främst är kopplad till rekreationsvärde i form av sportfiske, är värdet att ha tillgång till denna ekosystemtjänst även stor då fisket ger intäkter till turismen och är sammankopplad med nyttan av biologisk mångfald. Dricksvatten och produktionsvatten Vatten är en förutsättning för allt liv och varje dag använder vi denna källa i vår vardag och för att producera varor. För att en yteller grundvattentäkt ska fungera som dricksvattentäkt måste en rad kvalitetskrav uppnås. Förutsättningarna är delvis baserade på en ekologisk balans i vattnet, samt på att vattnets kretslopp upprätthålls. 26(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

95 repo001.docx Kulturella ekosystemtjänster Rekreation Kopplingen mellan hälsa och miljö har länge varit känd, det vill säga att naturen har en positiv påverkan på människors välmående. Värdet av att ha tillgång till rekreationsområden har visat sig vara stort. Att vistas utomhus i grönområden har bland annat en positiv effekt på människors mentala och fysiska hälsa, vilket kan kopplas till reducerade kostnader för civilsamhället via minskade hälsovårdskostnader. Kulturlandskap Naturpedagogik Områden där människor genom generationer på olika sätt har brukat jorden kallas kulturlandskap. Upprätthållandet av en särskild naturmiljö har sitt värde i så väl andliga som historiska skäl, men även i form av icke-användarvärde (existensvärde) för samhället. Att barn har tillgång till en utomhusmiljö med varierande grönska och plats för lek har visat sig både förbättra deras fysiska och mentala hälsa. Det ökar dessutom deras förståelse för kopplingen mellan oss människor och naturen. Det handlar även om att barnen ska få möjlighet att utforska miljön runt omkring dem och låta fantasin och upptäckarglädjen vara fri i leken. Att vistas i en grön omgivning bidrar till en förståelse för samspelet mellan naturen och oss människor. Det lär oss att ta vara på naturen och de ekosystemtjänster som den förser oss med. Utomhusmiljön kan även användas för praktisk tillämpning i samband med lektioner för experiment och odling Påverkan och konsekvenser vid nollalternativet Vid en oförändrad markanvändning bedöms nuvarande tillstånd var gäller planområdets tillgång på ekosystemtjänster bestå. Konsekvenserna bedöms som obetydliga Påverkan och konsekvenser vid planförslaget I den genomförda ekosystemtjänstutredningen gjordes en jämförelse av planområdets nuvarande och framtida tillgång på ekosystemtjänster till följd av den planerade markanvändningen. I ekosystemtjänstutredningen gjordes en kvalitativ analys vilket innebar att värdena beskrevs med ord och förändringarnas påverkan på tillgången på ekosystemtjänster värderades som bättre eller sämre jämfört med nuläget. I analysen värderades ekosystemtjänsterna främst med den mer eller mindre direkta nyttan i form av användarvärde. Av den anledningen värderades inte stödjande ekosystemtjänster, eller biologisk mångfald, då dessa utgör grunden för de övriga ekosystemtjänsterna som samhället direkt nyttjar. Vid bedömningen användes följande skala: 27(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

96 repo001.docx Bedömning Troligt negativ Möjligt negativt Ingen eller obetydlig Möjligt positivt Troligt positivt Förklaring Markanvändning påverkar tillgången på ekosystemtjänsten mycket negativt Markanvändning reducerar tillgången på ekosystemtjänsten Markanvändningen ändrar inte tillgången på ekosystemtjänsten Markanvändning ökar tillgången på ekosystemtjänster något Markanvändning främjar tillgången på ekosystemtjänsten I tabell 3 presenteras identifierade ekosystemtjänster samt vilken påverkan som bedöms uppkomma i samband med den förändrade markanvändningen som ett genomförande av planförslaget medför. Stödjande ekosystemtjänster har inte värderats, förutom i de fall där påverkan kan kopplas direkt till brist eller ökning av tillgången på en ekosystemtjänst. Att de inte har värderats beror på att dessa tjänster anses vara en grundläggande förutsättning för de övriga tjänsterna. Tabell 3. Sammanställning av identifierade ekosystemtjänster i planområdet samt redovisning av samlad bedömning av påverkan för respektive ekosystemtjänst vid ett genomförande av planförslaget. Källa: Sweco, Reglerande tjänster Påverkan vid planförslaget Bedömning Flödesreglering och vattenmagasinering Vattenrening Pollinering, fröspridning Andelen hårdgjorda ytor ökar vilket kan innebära att ytavrinningen ökar till följd av minskade infiltrationsmöjligheter och snabbare avrinningsförlopp. Vid eventuell översvämning drabbas aktörer direkt eller indirekt. Tillgången på tjänsten minskar eftersom en stor del av området hårdgörs. Utsläpp från verksamheterna kan påverka växters och organismers förmåga att rena vatten. Den biologiska mångfalden kan påverkas negativt vilket i sin tur även kan påverka kvaliteten eller tillgången på rekreationsvärden. Tillgången på tjänsten kan komma att påverkas då områden som tidigare är oexploaterade bebyggs. Planområdet ligger nära två korvsjöar, vilka är habitat för fåglar och en mångfald av organismer. Det finns en risk att dessa påverkas negativ under drift och byggskedet. Möjlig negativ Möjlig negativ Trolig negativ 28(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

97 repo001.docx Erosionsskydd Skadedjursbekämpning Klimatreglering Luftrening Genom att växtlighet tas bort finns en ökad risk för jordskred till följd av bristande erosionsskydd. Planen kommer troligtvis inte påverka tillgången på ekosystemtjänsten, men det finns en risk att känsliga arter som t.ex. fladdermöss påverkas något negativt. När skog avverkas och mark ersätts med ickepermeabla ytor och byggnader frigörs koldioxid samtligt som markens koldioxidbindande förmåga minskar. Det är dock inte troligt att planen medför konsekvenser för tjänsten i den grad att det får någon större konsekvens för samhället i Ulricehamn och omnejd. Det är troligt att verksamheterna kommer att generera luftpartiklar, vilket gör behovet av växtlighetens luftreningsförmåga extra viktigt. Dock bedöms omgivningspåverkan från verksamheterna bli mycket liten. Då en stor del av den växtlighet som finns inom planområdet kommer att tas bort blir den sammantagna effekten trots detta att tillgången på ekosystemtjänsten luftrening reduceras. Möjlig negativ Ingen eller obetydlig Möjlig negativ Möjlig negativ Producerande tjänster Livsmedel (säd, bär, svamp, kött, fisk, stadsodling) Dricksvatten och produktionsvatten Verksamheterna kan påverka Ätran vilket kan påverka fiskbestånd m.m. Även tillgång på rekreation kan reduceras. Skogsmark kommer att försvinna där det kan finnas svamp och bär. Planförslaget bedöms inte leda till någon betydande påverkan då området i dagsläget inte nyttjas för produktion för livsmedel. Planförslaget bedöms inte leda till någon betydande påverkan på tillgången på rent dricksvatten. Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig Kulturella tjänster Rekreation Det finns en risk att upplevelsen av besöket i skidanläggningen påverkas negativt i samband med utsikt över den planerade anläggningen vid vistelse i backen. Skogen ger dock möjlighet till en viss avskärmning av verksamheten. Lukt från verksamheten kan förekomma, men risken för luktstörningar bedöms som mycket små. Under byggskedet kan vissa störningar för närboende och friluftslivet uppstå i form av buller från arbetsmaskiner m.m. Trolig negativ 29(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

98 repo001.docx Kulturlandskap Naturpedagogik Ledningar till och från befintligt reningsverk i tätorten kan förläggas i banvallen. Kulturvärden bedöms inte påverkas vid förläggning. Inom ramen för utredningen har det inte gått att konstatera om planområdet i nuläget bidrar till tjänsten. Det finns dock en risk att tjänsten påverkas negativt, bl.a. om tillgängligheten till korvsjöarna längs Ätran begränsas. Ingen eller obetydlig Ingen eller obetydlig 30(59) Förslag till åtgärder och fortsatt arbete I ekosystemtjänstutredningen redovisas nedanstående lösningar och åtgärdsförslag för att minska negativ påverkan på ekosystemtjänster inom planområdet. Negativ påverkan på ekosystemtjänsten flödesreglering kan minimeras genom att bland annat införa lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), minimering av användningen av impermeabla ytor, till exempel genom att använda permeabla ytbeläggningar på parkeringsplatser och införa gröna tak som fördröjer avrinningen. Även svackdiken och meandrande bäckar med varierande växtlighet är lösningar som innefattas av öppen dagvattenhantering som dessutom gynnar ekosystemtjänsten vattenrening. Om infiltration integreras i dagvattenlösningarna bidrar det till grundvattenbildning vilket kan verka positivt på ekosystemtjänsten dricksvatten. Att skapa variation i livsmiljöerna genom att anlägga dammar och plantera växter kan i många fall gynna insekters och djurs habitat vilket kan generera ekosystemtjänster som pollinering och spridning av frön. Att behålla träd och vegetation kan verka för att erosionsskyddet inte ska minska. Detta samt planering för så mycket ytor med lövbeklädda växter som möjligt gynnar även ekosystemtjänsten luftrening. Samlade effekter av föreslagna lösningarna som innefattar att så mycket växtlighet som möjligt planteras och bevaras, samt att öppna dagvattenlösningar med varierade habitat införs, ger även minskade negativa effekter för ekosystemtjänsterna naturlig skadedjursbekämpning, klimatreglering samt rekreation. Hänsyn kan även tas till fiskens vandrings- och lektider i ån under byggskedet för att minimera eventuell påverkan på fiskbeståndet och därmed den stödjande ekosystemtjänsten habitat samt den producerande tjänsten livsmedel. Sammanfattad bedömning När oexploaterad mark tas i anspråk för en verksamhet likt Energi- och Miljöcentret kommer viktiga naturvärden och ekosystemtjänster att försvinna. Den sammanlagda värderingen tyder på att ett genomförande av planförslaget kommer ge måttliga negativa konsekvenser. Lösningar och åtgärder kan genomföras för att förlusten av ekosystemtjänster ska bli så låg som möjligt (se förslag till åtgärder och fortsatt arbete). Det finns dock alltid en risk att minimera befintliga naturområden då vår förståelse kring dessa områdens påverkan på MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

99 repo001.docx omkringliggande ekosystem är begränsad. Det tar även tid för ekosystemen att byggas upp och det kan ta lång tid för arter att etablera sig i nybyggda områden. 6.4 Geotekniska förutsättningar På uppdrag av UEAB har GeoVerkstan gjort en geoteknisk byggbarhetsutredning för det aktuella planområdet (GeoVerkstan, ). Följande kapitel baseras till stor del på framtagen geoteknisk utredning. För utförligare beskrivning hänvisas till utredningen Nuläge Ätradalen är en sprickdal i en västlig utlöpare av sydsvenska höglandet. Ulricehamn ligger ungefär i centrum av sprickdalen där sprickdalen är som djupast nedskuren. Höjdskillnaden mellan Åsunden och Vistabergen är cirka 160 meter. Den senaste landisen transporterade stora mängder lösmaterial ur dalgången. Mellan Timmele och Ulricehamn täcker dalfyllnaden i princip hela dalgången, som åt söder blir allt finkornigare. Planområdet består i huvudsak av den södra delen av en platå som gränsar mot högre terräng i väster (skidbacken) och i syd och väst med slänter ner mot Ätrans meandrande dalgång. Platåns nivå ligger på nivåerna +176 á +178 meter medan markytan mot Ätran ligger på nivåerna +167 á +168 meter. Planområdet är utpekat av SGU som ett aktsamhetsområde där förutsättningar för skred finns. Området är även utpekat av SGU som ej fastmark och inom planområdet har SGU pekat ur tre platser som visar spår av jordskred/ravin. Från Ätrans dalgång sträcker sig två större raviner och en mindre dalgång in i planområdet. Den norra ravinen är cirka 70 meter lång och cirka 20 meter bred mellan släntkrönen. Trots att slänterna är branta (1:1,55) har inga tendenser på släntrörelser observerats. Den södra ravinen är cirka 200 meter lång, avsevärt bredare och med flackare släntlutning (cirka hälften) än den norra ravinen. Den mindre dalgången i söder är cirka 40 meter lång och har en brant västsida och flack östsida. Jordlagren inom planområdet (se figur 10) utgörs till dominerande del av glacial grovsilt/finsand. I den sydöstra delen av planområdet, i Ätrans dalgång, finns svämsediment av i huvudsak sand. Dessa jordlager är vanligt förekommande i Ätradalens nedre delar samt i vikarna kring Åsunden. Hela planområdet är utpekat att ha låg blockighet. Både grovsilten/finsanden och svämsedimenten är permeabla och grundvattenytan styrs kraftigt av Ätrans vattennivå. I de västra delarna av planområdet antas grundvattenytan ligga på nivåer +172 á +173 (4 6 meter under markytan), medan den närmast Ätran ligger på nivåer kring +168 á +169 meter. Grundvattenströmmens huvudriktning är VNV-ÖSÖ, dvs. från skidbacken vinkelrätt mot Ätrans dalgång. Inom planområdet förekommer inga kända markföroreningar. 31(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

100 repo001.docx (59) Figur 10. Jordarter inom planområdet. Planområdets ungefärliga gräns är markerad med grön heldragen linje. Grönt = glacial grovsilt/finsand, Rosa = svämsediment (sand). Källa: GeoVerkstan, Påverkan och konsekvenser vid nollalternativet Om ingen utbyggnad görs enligt planförslaget kommer markanvändningen och markförhållanden att likna dagens förhållande och det kommer inte att krävas några särskilda byggnadstekniska lösningar. En utveckling enligt nollalternativet bedöms ge obetydliga konsekvenser avseende de geotekniska förutsättningarna jämfört med nuläget Påverkan och konsekvenser vid planförslaget Enligt den geotekniska utredningen (GeoVerkstan, ) kan grovsilt/finsand antas vara medelfast lagrad och vilar på sandmorän. Inlagrade linser av glacial lera i grovsilten/ finsanden kan mycket väl förekomma inom planområdet. Detta material har en god kapillär förmåga och kan i naturfuktigt tillstånd generera porundertyck och där tillhörande falsk kohesion (ökad hållfasthet). Svämsedimenten har bildats och omlagrats när Ätran har meandrat. Sedimentens kornfraktioner varierar därför längs Ätran. Dessa kan lokalt vara ensgraderade och ska därför antas vara löst lagrade och sättningsbenägna. I den geotekniska undersökningen har en tregradig signalkarta (rött, gult, grönt) upprättats för att illustrera byggbarheten och åtgärdsbehoven inom planområdet, se figur 11. Inom grönt område bedöms markarbeten och grundläggning kunna ske med traditionella metoder. Inom dessa områden råder inga stabilitetsproblem. Markytan kan belastas med större yttäckande laster utan särskilda åtgärder. Normal industri- och anläggningsbyggnation kan uppföras. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

101 repo001.docx Inom gult område behöver åtgärder vidtas för byggnation eller så råder restriktioner på utförandet. Inom dessa områden är släntlutningen så stor att det finns risk att framtida ras lokalt kan uppstå om markytan belastas. Inom rött området behöver åtgärder vidtas ur ett säkerhetsperspektiv eller så bedöms stora förstärkningsåtgärder krävas för byggnation. Figur 11. Signalkarta som illustrerar byggbarheten och åtgärdsbehoven inom planområdet. Källa: GeoVerkstan, Förslag till åtgärder och fortsatt arbete För att kunna bebygga området utan att negativa effekter ska uppstå bör de rekommendationer för byggskedet som anges i den geotekniska utredningen följas. I utredningen ges följande rekommendationer: Inom grönt område, i anslutning till den mindre dalgången samt i den övre delen av den södra ravinen krävs uppfyllnader upp till 3 4 meter för att möjliggöra byggnation på gemensam nivå. Inom gult område bör släntlutning brantare än 1:1,7 flackas ut eller lämnas obelastade. Det gäller särskilt längs del av planområdets östra sida i närheten av de två korvsjöarna. 33(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

102 repo001.docx Inom gult område kräver byggnation större uppfyllnader än inom grönt område. Anslutande slänter kan behöva flackas ut. Lokalt kan urskiftningsbehov finnas av svämsediment innan uppfyllning utförs. Inom eller i direkt anslutning till den norra ravinen (rött område) ska området lämnas obelastat och klassificeras som naturområde. Byggnation rekommenderas inte inom röda områden. Grovsilt/finsand är lättschaktad men är vid samtidig vattenmättnad flytbelägen. Vid utförande av schakter i grovsilt/finsand kan falsk säkerhet upplevas vid branta schaktslänter. Brott i schaktslänter kan uppkomma utan förvarning med sprickor eller motsvarande i släntkrön. Uppföljning och komprimering av grovsilt/finsand för grundläggning kräver uppföljning, kontroll och gods förutsättningar avseende vatteninnehåll i jordmaterialet. Sammanfattad bedömning Under förutsättning att de rekommendationer som anges i den geotekniska utredningen, gällande stabilitet och säkerhet samt byggbarhet, följs och inarbetas i det fortsatta arbetet bedöms ett genomförande av planförslaget ge risk för små negativa konsekvenser avseende geotekniska förutsättningar. 6.5 Turism och rekreation och friluftsliv Nuläge Planområdet ligger inom riksintresse för friluftsliv Ätrans dalgång (MB 3:6). I Ätradalen finns ett rikt friluftsliv. Ätran används bland annat som kanotled och det finns flera vandringsleder i och i närheten av utpekat riksintresset. Planområdet utgörs främst av skogs- och betesmark. Inom området finns en travbana som nyttjas för privat träning av travhästar. Väster om planområdet, på nära avstånd, finns Ulricehamns Skicenter (se figur 12). Ulricehamns Skicenter är en skidanläggning med sju liftar och sex nedfarter med varierad åkning. Boendemöjligheter finns inte i direkt anknytning till skidbacken utan gästerna hänvisas till boende i Ulricehamn med omnejd. Skidbacken används även under barmarkstid som motionsanläggning, bland annat för cykel och stavgång, och som utflyktsmål. Cykelvägnätet i Ulricehamns kommun är i delar av kommunen väl utbyggt. Bland annat har banvallar från den tidigare järnvägen asfalterats och används numera som cykelvägar. Cykelleder finns på många platser, där kommunens 9 mil asfalterade banvall är den mest välkända. Väster om planområdet, innan skidbacken, går gång- och cykelbanan utmed den gamla banvallen förbi området (se figur 12). Gång- och cykelbanan används flitigt för arbetspendling och rekreation. Den ingår även i ett system av turistiska cykelleder Ätradalsleden där Ulricehamns kommun samarbetar med Falköpings, Svenljunga och 34(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

103 repo001.docx Falkenbergs kommuner. Arbete pågår för att Ätradalsleden ska få status som nationell cykelled. Pilgrimsleden Norra Ätradalen från Falbygden till Skottek Ulricehamn går på banvallen, från Kattåkra förbi skidbacken och vidare söderut. Ingen annan vandringsled finns i området. Vintertid förekommer nordliga/ostliga vindar i området. Vid sådana förhållanden är det inte ovanligt att det går att känna trälukt från pelletsfabriken i Vist Industriområde vid vistelse i skidbacken. Figur 12. Visar skidbacken respektive den gamla banvallens sträckning i förhållande till planområdet Påverkan och konsekvenser vid nollalternativet Vid en utveckling enligt nollalternativet kommer planområdet att kunna nyttjas för rekreation och friluftsliv likt nuvarande förhållanden. Travbanan kommer att finnas kvar i befintlig sträckning och skick och den omkringliggande miljön runt skidbacken kommer att kvarstå. Konsekvenserna bedöms som obetydliga Påverkan och konsekvenser vid planförslaget Vid ett genomförande av planförslaget kommer det nya Energi- och Miljöcentret att placeras nära skidbacken. Det finns därför en risk att upplevelsen av besöket på skidanläggningen skulle kunna påverkas negativt i samband med utsikt över den planerade anläggningen vid vistelse i backen. I värsta fall skulle det i förlängningen kunna innebära 35(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

104 repo001.docx negativ publicitet för skidbacken. Skogen mellan skidanläggningen och det planerade Energi- och Miljöcentret ger dock möjlighet till en viss avskärmning av anläggningen. Ett bevarande av skogsridån är även positivt för att minska insynen över den planerad anläggningen från banvallen. Även gestaltningen av Energi- och Miljöcentret kommer att spela en stor roll för hur verksamheten upplevs i landskapet (se kapitel 6.10, Gestaltning). Möjligheten att nyttja Ätrans dalgång för rekreation och friluftsliv bedöms dock inte påverkas. Vintertid finns det även risk att besökare känner lukt från verksamheten vid vistelse i skidbacken på grund av nordliga/ostliga vindar. Lukt från verksamheten kan minimeras genom att luktstörande frånluft från reningsverket kan utnyttjas som förbränningsluft i fjärrvärmeverket (se kapitel 6.7, Luft). Travbanan kommer att tas i anspråk vid planerad exploatering. Enligt överenskommelse kommer möjlighet ges att dra om travbanan i ny sträckning utanför planområdet. Träning av travhästar kommer därmed att kunna bedrivas i samma utsträckning även i framtiden. Vid ett genomförande av planförslaget kommer förläggning av ledningar att ske i gång- och cykelvägen längs med den gamla banvallen. Efter avslutad byggnation kommer banvallen att bibehålla nuvarande sträckning och kommer att kunna nyttjas likt dagens förhållanden. Under byggskedet kan vissa störningar för närboende och friluftslivet uppstå i form av buller från arbetsmaskiner, möjliga trafikstörningar och tillfälligt hinder i framkomlighet längs banvallen och i området. Anläggningstrafik med tunga fordon kan ge upphov till ett visst buller, vibrationer och dammspridning. Påverkan är dock tidsbegränsad och upphör efter anläggningsarbetet. Förslag till åtgärder och fortsatt arbete För att minska upplevelsen av och insynen över den planerade verksamheten från skidbacken och banvallen bör den avgränsande skogsridån sparas. Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms ett genomförande av planförslaget ge små negativa konsekvenser avseende turism, rekreation och friluftsliv. Bedömningen baseras på att den planerade verksamheten kommer bli synlig i landskapet och kan störa upplevelsen vid vistelse i skidbacken och på banvallen. 36(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

105 repo001.docx Kulturmiljö En arkeologisk utredning enligt 2 kap. 11 kulturmiljölagen har utförts inom planområdet (Statens historiska museer, Arkeologerna, ). Följande kapitel baseras till stor del på denna. För utförligare beskrivning hänvisas till utredningen Nuläge Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövård Ätrans dalgång (MB 3:6). Det är en dalgångsbygd som haft stor betydelse för kommunikationer och kulturimpulser mellan Sydoch Mellansverige som bland annat kommit till uttryck i Ulricehamns medeltida stadsbildning. Rika fornlämningsmiljöer med lämningar från samtliga förhistoriska perioder förekommer i Ätradalen bestående av boplatser, gravar, hällristning, by- och herrgårdsmiljöer m.m. Inom det aktuella planområdet finns inga kända fornlämningar (se figur 13). Strax norr om området finns en forntida grav markerad med ett stenblock (RAÄ-nr Ulricehamn 19:1) och strax söder om platsen där Energi- och Miljöcentret lokaliseras finns en borgkulle som kallas Slottet i Vist (RAÄ-nr Ulricehamn 80:1). Slottet låg på en utskjutande udde med Ätran på tre sidor och en vallgrav längs landsidan. Genom fynd har borgen daterats till talet. En arkeologisk utredning har utförts inom planområdet under oktober Sammanlagt grävdes cirka 90 schakt, cirka 3 10 meter, inom betesmark och skogsmark. Inom området påträffades en tidigare okänd boplats (fornlämning), cirka 90x30 meter (NÖ-SV), bestående av boplatslämningar i form av stolphål och gropar, med fynd av keramik, kvarts och flinta. Sydväst om boplatsen iakttogs två skadade hålvägar (övrig kulturhistorisk lämning), cirka meter långa och 2 meter breda mot botten. Öster och norr om boplatsen iakttogs två osäkra hålvägar, cirka meter långa, belägna i gamla bäckraviner mot Ätran. Om ytan där den påträffade boplats ska exploateras så kräver det att en arkeologisk förundersökning genomförs. Området kan sannolikt undvikas helt och exploatering bör kunna undvikas. 37(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

106 repo001.docx Figur 13. Kulturvärden i anslutning till planområdet. 38(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

107 repo001.docx Påverkan och konsekvenser vid nollalternativet En utveckling enligt nollalternativet innebär att den framtida markanvändningen i stort sätt kommer att lika den nuvarande markanvändningen. De kulturvärden som finns inom och i anslutning till planområdet kommer inte att påverkas och konsekvenserna bedöms som obetydliga Påverkan och konsekvenser vid planförslaget Området där boplatsen har påträffats är inte tänkt att bebyggas initialt. Det innebär att ingrepp i fornlämningen undviks. Hålvägarna har inte bedömts så skyddsvärda att de bör fredas på samma sätt. Slottet i Vist ligger inte så nära det område som är tänkt att exploateras att det i sig skulle utgöra ett hinder för byggnation. Kulturvärden bedöms inte påverkas vid förläggning av ledningar till och från befintligt reningsverk tack vare att de kan förläggas i gång- och cykelbanan utmed den gamla banvallen som går förbi området. Förslag till åtgärder och fortsatt arbete Även om en arkeologisk utredning har gjorts kan det finnas fornlämningar som bör undersökas av arkeologer inom området. Om marken där boplatsen finns kommer att behöva bebyggas i framtiden så måste ytterligare arkeologiska utredningar utföras innan bygglov kan ges för utbyggnaden. I den utförda arkeologiska utredningen föreslås en kombinerad för- och slutundersökning av den fornlämning (boplats) som påträffades. Detta för att terräng, och framförallt tät växtlighet, skulle försvåra arbetet med det ordinarie tillvägagångssättet (förundersökning följt av slutundersökning) och allvarligt skada fornlämningen. Om ytterligare inte tidigare registrerade fornlämningar påträffas under projekteringen och/eller byggskedet ska arbetet avbrytas och en anmälan göras till länsstyrelsen. Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms ett genomförande av planförslaget ge obetydliga konsekvenser avseende kulturmiljö eftersom inga fornlämningar kommer att påverkas. 39(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

108 repo001.docx Luft och klimat På uppdrag av UEAB har Luft i Väst (Luftvårdsförbundet i Västra Sverige) gjort en spridningsberäkning för det planerade Energi- och Miljöcentret (Luft i Väst, september 2017). Följande kapitel baseras till stor del på framtagen spridningsberäkning. För utförligare beskrivning hänvisas till utredningen Nuläge I Ulricehamns kommun har de totala utsläppen av växthusgaser minskat med cirka 25 procent mellan 1990 och Minskade utsläpp från energiförsörjningen står för en stor del av utsläppsminskningen, bland annat har utfasningen av olja för uppvärmning varit framgångsrik och fjärrvärmen har numera en hög andel förnybar energi. Även om de totala utsläppen av växthusgaser har minskat kvarstår den stora utmaningen, särskilt när det gäller utsläppen från transportsektorn. År 2015 stod transporter för cirka 46 procent av Ulricehamns kommuns utsläpp av växthusgaser 3. Transportsektorns utsläpp domineras av utsläpp från vägtrafik, där bilar och lastbilar är det huvudsakliga färdsättet för såväl persontransporter som godstransporter. Regeringen har utfärdat en förordning med miljökvalitetsnormer (MKN) för utomhusluft, luftkvalitetsförordningen (2010:477), i syfte att skydda människors hälsa och miljön samt uppfylla de krav som ställs genom Sveriges medlemskap i EU. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. Miljökvalitetsnormerna reglerar vilka halter av vissa föroreningar som får förekomma i utomhusluften. De flesta normerna är definierade som gränsvärdesnormer som ska följas, medan några är så kallade målsättningsnormer som ska eftersträvas. Idag finns fastställda miljökvalitetsnormer för kvävedioxid/kvävemonoxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, partiklar (PM10/PM2,5), marknära ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly. Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls inom kommunen. Kontrollen kan ske antingen genom mätning, beräkning eller annan objektiv bedömning. Mätning ska genomföras i kommuner eller samverksområden med fler än invånare samt i områden där det kan antas att miljökvalitetsnormer kan komma att överskridas. Luft i Väst har sedan 2002 gett IVL Svenska Miljöinstitutet i uppdrag att genomföra mätningar av luftföroreningar i utomhusluft i medlemskommunerna. I Ulricehamn har mätningar av kväveoxid genomförts under 2002/2003, 2010 och 2014, lättflyktiga organiska ämnen (VOC) under 2003/2004 och partiklar under Halterna av kväveoxider har vid samtliga mättillfällen legat under nedre utvärderingströskeln för miljökvalitetsnormen som årsmedelvärde. Även mätningar av bensenhalten (VOC) visade på halter under miljökvalitetsnormen. Mätningarna av partiklar visade på medelhalter i nivå med mätningar utförda i städer av samma storlek i regionen. 40(59) 2 Nationella emissionsdatabasen, 3 Nationella emissionsdatabasen, MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

109 repo001.docx Planområdet kan anslutas till väg 1834 (Bjättlundavägen) och riksväg 46. Planområdet ligger i direkt anslutning till stamledningen för fjärrvärme mellan Vist och Ulricehamn. Närmsta busshållplats är belägen vid Bjättlundavägen, cirka 300 meter norr om planområdet, som trafikeras av busslinje 76 och Påverkan och konsekvenser vid nollalternativet Miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 är 40 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde och 50 mikrogram/m 3 som dygnsmedelvärde. Detta värde får överskridas 35 dygn om året. Enligt genomförd spridningsberäkning beräknas partikelhaltens årsmedelvärde i Ulricehamn ligga strax över 9 i tätorten men lägre vid Vist. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid är 40 mikrogram/m 3 som årsmedelvärde och 90 mikrogram/m 3 som timmedelvärde. Detta värde får överskridas 175 timmar om året. Enligt genomförd spridningsberäkning är kväveoxidhalten i Ulricehamn som årsmedelvärde runt 12 mikrogram/m 3 i tätortens mest utsatta platser men betydligt lägre vid Vist. Vid en utveckling enligt nollalternativet kommer ett nytt Energi- och Miljöcentrum inte att byggas. Fjärrvärmeproduktionen kommer fortsatt att ske med den befintliga pelletspannan. Eftersom den befintliga pannan har för liten kapacitet kommer värmen vid vissa driftfall produceras på annan plats, till en högre kostnad och med annat bränsle (t.ex. olja) vilket är sämre ur klimatsynpunkt. Spillvärmen från Vist industriområde kommer inte att kunna tillvaratas. Jämfört med en ny panncentral bedöms därför utsläppen av växthusgaser öka vilket är negativt för klimatet. I det fall planförslaget inte genomförs kommer luftkvaliteten i området inte att påverkas i någon större utsträckning jämfört med nuläget. Utifrån ovanstående beräkningar bedöms miljökvalitetsnormerna för luft inte riskera att överskridas. Utsläppen av växthusgaser bedöms dock öka i och med att den befintliga pannans kapacitet är för liten och spillvärmen från Vist industriområde inte kan tillvaratas. Sammantaget bedöms konsekvenserna avseende luft och klimat som små negativa Påverkan och konsekvenser vid planförslaget Panncentralen Som tidigare nämnts kommer den aktuella pannan vara runt 4 MW (exklusive rökgaskondensering) och eldas med skogsflis/grot. Biobränslen innehåller vissa halter av mineraler m.m. vilket ger en del stoftmängder när det eldas. För att ta bort och rena eventuella utsläpp till luft kommer cykloner och filter att användas enligt senaste teknik. Då pannan även kommer att förses med rökgaskondensering så renas rökgaserna ytterligare en gång innan de kommer ut. Vid normaldrift blir det därför inga märkbara stoftmängder till luft. Det som gör att röken kan synas beror på att den innehåller ljus vattenånga. Planförslaget tillåter generellt en byggnadshöjd på 12 meter, förutom på den plats där skorsten kommer att placeras. Här tillåts den höjd som behövs för skorstenen. Skorstenen kommer därför att anpassas i höjd så att den förbygger olägenheter i omgivningen. En fördel här är att den förhärskande vindriktningen är syd-sydvästlig och leder röken bort från 41(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

110 repo001.docx (59) staden. Den skyddande skogsridån längs med planområdet ger även möjlighet till avskärmning mot anläggningen. Fjärrvärmeverket kommer att ligga i direkt anslutning till stamledningen för fjärrvärme. Verket kommer också att ligga efter Scandbio AB:s produktionsanläggning för pellets, men före tätorten, vilket innebär att anläggningarna kommer att kunna samköras vilket ger ökade möjligheter att omhänderta spillvärmen från Vist industriområde (pelletsfabriken). Om spillvärmen inte kan tillvaratas måste värmen vid vissa driftfall produceras på annan plats, till en högre kostnad och med bränsle (t.ex. olja) vilket är sämre ur klimatsynpunkt. En lokalisering i direkt anslutning till stamledningen för fjärrvärme är också fördelaktigt eftersom det blir lägre kostnader för pumpenergi och värmeförluster, någon som i sin tur ger lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med en lokalisering på längre avstånd från stamledningen. I Luft i Västs spridningsberäkning ingår det två fliseldade pannor på vardera 4 MW med rökgaskondensering. Beräkningarna har gjorts för partiklar PM10 och kväveoxider (NOx) från anläggningen. Resultaten av spridningsberäkningarna visar en god marginal för att inte överskrida miljökvalitetsnormerna för partiklar och kväveoxider. Årsmedelhalterna av kväveoxider ökar som mest med 1 mikrogram NOx/m 3 vid närmaste bostäder. Under de 7 sämsta dygnen ökar dygnshalterna av partiklar med mindre än 1 mikrogram PM10/m 3 vid närmaste bostäder. Reningsverket Den största påverkan på luftmiljön från reningsanläggningar är avgasutsläppen från transporter till och från reningsverket. Dessa är samma oavsett placering, men bedöms minskas med samordning med fjärrvärmens behov. Utöver dessa avgaser är utsläpp av illaluktande ämnen från reningsprocessen och slamhanteringen en möjlig olägenhet. Luktstörningar från ett reningsverk varierar med anläggningens utformning och den processteknik som används. Vatten bedöms kunna överföras från Timmele utan för stora ledningsdragningar eller energiförbrukning för pumpning. Genom ny teknik och inkapsling av verket bedöms risken för luktstörningar som mycket liten, speciellt vid en samlokalisering eftersom det då skulle kunna förbränna illaluktande frånluft i panncentralen. I och med att den förhärskande vindriktningen är syd-sydvästlig så blåser vinden också i huvudsak från tätorten och de närmaste liggande bostäderna. Eftersom närmsta bostad finns på cirka 300 meters avstånd bedöms luktpåverkan vara liten. Mycket teknisk utveckling har skett inom detta område sedan det befintliga verket vid Åsunden byggdes och ytterligare utveckling kommer sannolikt att ske innan det nya verket vid Vist står färdigt. Likaså har estetiken och kraven på utseende rört sig framåt på ett positivt sätt. Risken för luktproblem i ett nytt, tillika inkapslat reningsverk, är att anse som nästan obefintligt. Förslag till åtgärder och fortsatt arbete Skorstenen ska anpassas så att den förebygger rökolägenheter i omgivningen. Om luktproblem uppstår från reningsverket kan olägenheten minimeras genom att luktstörande frånluft från reningsverket kan utnyttjas som förbränningsluft i panncentralen. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

111 repo001.docx Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms ett genomförande av planförslaget ge små negativa konsekvenser avseende luft och klimat eftersom miljökvalitetsnormerna för luft inte kommer att överskridas och risken för att luktolägenheter ska uppstå är små. Utsläppen av växthusgaser bedöms också minska jämfört med nuläget då körning med olja kan undvikas och spillvärme från Vist industriområde kan tillvaratas. 6.8 Trafik Nuläge In- och utfart till planområdet planeras ske från norr på väg 1834 (Bjättlundavägen), allmänväg, vid Vattenfalls mottagningsstation, se figur 14. Den befintliga vägen kommer att uppgraderas. På riksväg 46 är årsmedeldygnstrafiken (ÅDT) cirka fordon och på väg 1834 (Bjättlundavägen) är motsvarande siffra 364 fordon, i riktning mot riksväg 46. Figur 14. Infartsväg till aktuell fastighet planeras att anläggas från LV Källa: Ulricehamns Energi AB. 43(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

112 repo001.docx Påverkan och konsekvenser vid nollalternativet Vid nollalternativet antas ingen utveckling ske inom planområdet som medför ökad trafik, utöver den generella trafikökningen som är att förvänta inom Ulricehamns tätort. Konsekvenserna bedöms därmed som obetydliga jämfört med nuläget Påverkan och konsekvenser vid planförslaget Ett genomförande av planförslaget innebär att Energi- och Miljöcentret placeras i direkt anslutning till befintligt vägnät. Trafikflödet i området bedöms komma att öka med cirka 4 5 fordon/vardagsdygn (vdt) varav cirka 1 2 fordon/vdt är för reningsverksdelen. I och med att den nya panncentralen lokaliseras nära Scandbio AB:s pelletsfabrik kommer transporterna mellan pelletsfabriken och dagens centralt belägna panncentral vid sim- och idrottshallen att minska. Förslag till åtgärder och fortsatt arbete Inga särskilda åtgärder bedöms relevanta i detta skede. Sammanfattad bedömning Bedömningen är att trafiken endast kommer att påverkas i en liten omfattning och att konsekvenserna blir små negativa. Cirkulationsplatsen vid Ubbarp bedöms inte vara någon fråga som behöver beaktas med hänsyn till framkomlighetskapacitet. 6.9 Risker för människors hälsa och säkerhet I detta kapitel redovisas och bedöms konsekvenserna för människors hälsa och säkerhet med avseende på eventuell buller- eller dammpåverkan från fjärrvärmeverket eller reningsverket. Påverkan och konsekvenser med avseende på lukt behandlas i kapitel 6.7, Luft och klimat Nuläge Verksamheterna vid det planerade Energi- och Miljöcentret kan komma att medföra bulleroch/eller dammstörningar, dels på grund av transporter till och från anläggningen och dels på grund av den verksamhet som bedrivs. De vanligaste störningarna för omgivningen från ett värmeverk är buller och i viss mån damning från hantering och lagring av bränsle. De vanligaste källorna till buller på ett reningsverk är blåsmaskinerna samt vissa transporter till och från anläggningen. Trafiken till och från anläggningarna har vanligen inte sådan omfattning att den ger upphov till störande ljud i omgivningen. Boverket rekommenderar (Boverket, 1995) ett skyddsavstånd mellan fastbränsleeldade energianläggningar och närmaste bostäder till 200 meter för en anläggning med tillförd effekt om 10 MW. I de allmänna råden anges även att om hanteringen av fastbränsle inte 44(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

113 repo001.docx ger störningar, till exempel genom inbyggnad, kan skyddsavståndet minskas i avsevärd mån. Boverket rekommenderar (Boverket, 1995) ett skyddsavstånd på 500 meter mellan närmaste bostäder och ett reningsverk motsvarande storleken på Ulricehamns reningsverk (dvs. en dimensionering mellan pe). Vid genomförd lokaliseringsutredning (Ulricehamns Energi AB och Sweco Environment AB, ) bedömdes dock ett avstånd till bostäder på 300 meter som ett rimligt kriterium eftersom det är en mycket begränsad risk för luktpåverkan från det planerade reningsverket. Närmaste bostad ligger cirka 300 meter öster om aktuellt planområde och öster om Ätran. Skogen ger möjlighet till avskärmning av verksamheten. Buller (trafikbuller och verksamhetsbuller) Idag finns inte någon bullerkartläggning av trafikbullrets utbredning kring vägarna i anslutning till planområdet. För trafikbuller vid befintliga bostäder gäller riktvärden enligt infrastrukturpropositionen 1996/97:53 (Naturvårdsverket, 2017), se tabell 4. Tabell 4. Riktvärde vid bostäder (vid väg). Källa: Naturvårdsverket, Bostads fasad (Leq 24h) dba Bostads uteplats (Leq 24h) dba Bostads uteplats (Lmax) dba 55 ~ Om klagomål gäller bostad uppförd före infrastrukturpropositionens ikraftträdande (dvs. för den 20 mars 1997) bedöms åtgärder motiverade om ljudnivån överskrider: 65 db(a) ekvivalent utomhus för vägtrafikbuller 55 db(a) maximalnivå inomhus nattetid från järnväg Naturvårdsverket har riktvärden för verksamhetsbuller vid befintlig bostadsbebyggelse. Verksamhetsbuller kan vara buller från fläktar och pumpar, godshantering och rangering samt trafik inom verksamhetsområdet. Nivåerna i tabell 5 nedan avser immissionsvärden vid bostäder, förskolor, skolor och vårdlokaler. De gäller utomhus vid fasad och vid uteplatser och andra ytor för utevistelse i bostadens närhet (Naturvårdsverket, 2015). 45(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

114 repo001.docx Tabell 5. Riktvärde för buller från verksamhet till närliggande bostäder, förskolor, skolor och vårdlokaler, frifältsvärde. Källa: Naturvårdsverket, Ekvivalent ljudnivå dba dag (06 19) Ekvivalent ljudnivå dba kväll (18 22) samt lör-, sönoch helgdag (06 18) Ekvivalent ljudnivå dba natt (22 16) Utgångspunkt för olägenhetsbedömning vid bostäder, förskolor, skolor och vårdlokaler Damm Verksamheten i anslutning till fjärrvärmecentralen kan komma att bidra med spridning av damm. Bränslet (skogsflisen) som levereras till anläggningen kommer att tippas i en ficka inomhus. Det kommer även att lagras bränsle utomhus, under tak. Beroende på leveransförhållanden för bränslet i framtiden kan även flisning av klentimmer och grot bli aktuellt i anslutning till anläggningen Påverkan och konsekvenser vid nollalternativet Vid nollalternativet antas ingen utveckling ske inom planområdet som medför ökad trafik, utöver den generella trafikökningen som kan antas äga rum inom Ulricehamns tätort. Någon verksamhet som kan komma att bidra med spridning av damm och/eller verksamhetsbuller kommer inte heller att etableras inom planområdet. En utveckling enligt nollalternativet bedöms ge obetydliga konsekvenser Påverkan och konsekvenser vid planförslaget Buller (trafikbuller och verksamhetsbuller) Ett genomförande av planförslaget kommer att medföra ökad trafik till och från planområdet, vilket kan ge upphov till förhöjda bullernivåer längs vägar och närliggande bostäder. Som tidigare nämnts i kapitel 6.8, Trafik bedöms trafikflödet i området komma att öka med cirka 4 5 fordon/vardagsdygn (vdt) varav cirka 1 2 fordon/vdt är för reningsverket. Vid höglast vintertid beräknas bränslelagret vid fjärrvärmecentralen att fyllas på med cirka en lastbil per dag. Vid en lokalisering av fjärrvärmecentralen enligt planförslaget kommer transportavståndet mellan pelletsfabriken och panncentralen däremot att minska jämfört med dagens centralt belägna panncentral vid sim- och idrottshallen. Det bränsle (skogsflis) som levereras med lastbil till fjärrvärmecentralen kommer att tippas i en ficka inomhus. Bullerspridning till omgivningen bedöms därmed begränsas. Om flisning av klentimmer och grot blir aktuellt i framtiden bedöms denna verksamhet vara begränsad 46(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

115 repo001.docx till dagar per år. Verksamheten kommer att anpassas till tid och väderförhållanden så att omgivningsstörningar i form av buller minimeras. Blåsmaskinerna vid reningsverket kommer att vara uppställda i speciellt ljudisolerande utrymmen. Det minimerar uppkomst av bullerstörningar. Utifrån ovanstående och att närmsta bostad återfinns på cirka 300 meters avstånd bedöms risken för att riktvärdena för buller ska överskridas vid närliggande bostäder som små. I och med att närmsta bostad ligger öster om planområdet ligger den sannolikt inte i den förhärskande vindriktningen. Någon bullerutredning har därför inte tagits fram inom ramen för detaljplanen utan det är något som eventuellt får göras i samband med tillståndsprövning och/eller bygglov då förutsättningarna för en framtida etablering är kända. Damm Verksamheten kommer i huvudsak att bidra till spridning av damm i samband med bränslehantering. Som nämnts ovan kommer skogsflisen att levereras till anläggningen med lastbil och tippas i en ficka inomhus. Bränslet kommer även att lagras utomhus under tak. Spridning av damm från ett öppet lager är svårt att beräkna utan exakta uppgifter om upplaget, men det kan ändå förväntas att dammspridning uppstår vid ogynnsamma vindar och vid hantering av bränslet. Vid leverans håller bränslet normalt en fukthalt på procent och har därför en liten andel finfraktion. Det bränsle som lagras utomhus kommer till största delen behålla sin fukthalt. Normalt sett är det endast vid mycket torr väderlek, under en längre period, som fukthalten i bränslet förändras markant. Bränslelagret kommer även att hållas på en sådan nivå att bränslet inte blir liggandes så pass längre att röta riskerar att uppstå. Om flisning av klentimmer och grot blir aktuellt i framtiden bedöms denna verksamhet vara begränsad till dagar per år. Verksamheten kommer att anpassas till tid och väderförhållanden så att omgivningsstörningar i form av damm minimeras. I och med att närmsta bostad ligger cirka 300 meter öster om planområdet ligger den sannolikt inte i den förhärskande vindriktningen. Risken för spridning av damm vid hanteringen är därmed att anses som mycket liten. Förslag till åtgärder och fortsatt arbete Buller från verksamheten ska begränsas så att riktvärdena för buller inte överskrids vid närliggande bostäder. Buller kommer att prövas i kommande tillståndsansökan. Sammanfattad bedömning Sammantaget bedöms ett genomförande av planförslaget ge risk för små negativa konsekvenser med avseende på buller och damm vid närliggande bostäder. 47(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

116 repo001.docx Gestaltning I samband med den lokaliseringsutredning som gjordes inför planarbetet gjordes en visualisering av planområdet. Visualiseringen visar planområdet idag (obebyggt) och hur området kommer att se ut under de olika utbyggnadsetapperna av Energi- och Miljöcentret. Följande kapitel baseras till stor del på dessa bilder Nuläge Ulricehamns kommun uppvisar en omväxlande landskapsbild med stora höjdskillnader. Kommunen ligger i utkanten av det Sydsvenska höglandet. Trakten genomkorsas av sprickdalgångar, huvudsakligen i nordostlig-sydvästlig riktning. Området är rikt på sjöar och vattendrag. Ätrans vattensystem med Åsunden utgör ett centralstråk genom Ulricehamns kommun. Planområdet är i huvudsak platt och gränsar mot högre terräng i väster (skidbacken) samt i syd och öst med slänter ner mot Ätrans meandrande dalgång. Planområdet utgörs främst av skogs- och betesmark, delvis används den som betesmark för hästar. Skogen ger möjlighet till avskärmning av området. Planområdet är delvis dolt bakom en skyddande skogsridå vilket gör att några betydelsefulla utblickar över planområdet inte fås vid färd på vägarna längs med planområdet. De två större ravinerna och den mindre dalgången som finns inom planområdet är till stor del dolda av skog och ses först på ett avstånd av några meter. Dessa påverkar därför inte landskapets indelning i rumslighet i någon särskild utsträckning. Längs med planområdets västra sida löper en gång- och cykelväg längs med den gamla banvallen. Väster om banvallen, på andra sidan vägen, finns skidbacken. Trots att det finns en skyddande skogsridå mellan banvallen och skidbacken är planområdet idag synligt vid utblickar från skidbacken, se figur (59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

117 repo001.docx Figur 15. Utsikt över planområdet från väster, från skidbacken. Källa: Sweco Påverkan och konsekvenser vid nollalternativet Vid nollalternativet förblir markanvändningen oförändrad och skogen och betesmarken kommer att kvarstå. Landskapet kommer att förbli relativt slutet i och med att planområdet delvis är skogsbeklätt samt avgränsas från omgivningen av en skyddande skogsridå. Några nya element i form av byggnader kommer inte att tillföras. Möjligheten till utblickar över planområdet från skidbacken kommer att kvarstå likt dagens omfattning. En utveckling enligt nollalternativet bedöms medföra obetydliga konsekvenser för landskapsbild och gestaltning Påverkan och konsekvenser vid planförslaget Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggrätt för Energi- och Miljöcentret. Föreslagen exploatering av skogsmark kommer att förändra landskapets struktur från delvis slutet till mer öppet. Påverkan på landskapsbilden och storleken på påverkan styrs bland annat av var ny bebyggelse placeras, hur synlig den är och på landskapets strukturer, öppenhet, slutenhet och topografin inom och i omgivningarna samt markanvändningen runt planområdet. Genom anpassning av placering och anslutningar till befintligt omgivande landskap kan negativ påverkan på landskapsbilden begränsas. Planförslaget tillåter generellt en byggnadshöjd på 12 meter, förutom på den plats där skorsten kommer att placeras. Här tillåts den höjd som behövs för skorstenen. Sådana 49(59) MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx

118 repo001.docx bebyggelsehöjder kommer att bli synliga från omgivningarna och från skidbacken, se figur 16. Dock är siktlinjerna begränsade på grund av skogsridån runt planområdet. Eventuell rök eller ånga som släpps ut från skorstenen kan däremot komma att bli synlig även på långa avstånd. 50(59) Figur 16. Illustration över planområdet från väster, från skidbacken, när Energi- och Miljöcentret är fullt utbyggt. Källa: Sweco. Ibland kan en lokalisering i anslutning till annan, väl synlig, industriverksamhet innebära betydligt mindre påverkan på landskapsbilden än en lokalisering utan sammanhang med liknande byggnader. Ur denna aspekt är en lokalisering med en begränsad påverkan på landskapsbilden ofta att föredra framför mer exponerade lägen. Påverkan på landskapsbilden behöver däremot inte alltid vara negativ, utan en utstickande och/eller uppstickande byggnad i skyltlägen kan medföra något positivt, till exempel i anslutning till större genomfartsleder. I detta fall saknas omkringliggande industribebyggelse som det nya Energi- och Miljöcentret på ett naturligt sätt skulle kunna ansluta till. Energi- och Miljöcentret kommer därmed bli ett nytt tillskott i landskapet. Närmaste bostad ligger på cirka 300 meters avstånd så de som kan uppleva Energi- och Miljöcentret som ett störande inslag i landskapet är främst de som vistas i skidbacken eller färdas på banvallen längs med planområdet. Genom en genomtänkt och estetiskt tilltalande utformning av byggnaderna kan den negativa påverkan på landskapsbilden minskas och möjligen går det att tillföra landskapsbilden något. Till exempel spelar takens utformning och färgsättning stor roll för hur byggnaderna kommer att upplevas från skidbacken. Hur byggnaderna upplevs är dock till stor del subjektiv och ligger i betraktarens ögon. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN VIST 10:12 OCH 10:24 FH \\sejkgfs001\projekt\1355\ _ulricehamn_mkb_dp_vist\000\10 arbetsmtrl_dok\mkb_dp_vist_samrådsversion_ docx