Handlingsplan för standardisering slutrapport

Transkript

1 Datum Diarienummer 2014/0016 Handlingsplan för standardisering slutrapport

2 Myndigheten för delaktighet, 2014 Titel: Handlingsplan för standardisering slutrapport Myndigheten för delaktighet: Serie A 2014:14 (diarienummer 2014/0016) Utredare: Hans von Axelson och Karl-Erik Westman Rapporten finns att ladda ner från myndighetens webbplats Alternativa format kan beställas från Myndigheten för delaktighet. Postadress: Myndigheten för delaktighet, Box 1210, Sundbyberg E-post: info@mfd.se Fax: Telefon:

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Förkortningar... 6 Inledning... 8 Bakgrund... 8 Nuläget vilka är MFD:s åtaganden?... 9 Överblick och utveckling över tid... 9 MFD:s olika engagemang Hållbar utveckling Tillgänglighet / universell utformning Hjälpmedel / välfärdsteknologi Inflytande för ideella organisationer Hur matchar dagens åtaganden instruktionen? Tillgänglighet, universell utformning och välfärdsteknologi Riktlinjer och hjälpmedel / välfärdsteknologi Rättighetsperspektivet Kunskapsutveckling Möte om uppdraget Svensk Elstandard, SEK Swedish Standards Institute, SIS Handikappförbunden Sveriges konsumenter Övergripande standardiseringspolitik Kopplingen till standardiseringsstrategin Standardiseringsstrategin och MFD:s uppdrag Standardisering för samhällsnytta Proaktivitet och fokus Tillgängligt och användbart Kunskap och engagemang Strategisk analys Styrkor, svagheter och utmaningar Den svenska standardiseringsstrategin Tillgänglighet och universell utformning

4 Välfärdsteknologi och produktutveckling för delaktighet och trygghet. 24 Standardiseringens intressenter Kommunikation om standardisering Strategisk inriktning handlingsplan Hållbar utveckling Systemnivå Universell utformning / tillgänglighet Välfärdsteknologi och produktutveckling inom konsumentområdet Inflytande för ideella organisationer Kommunikation om standardisering

5 Sammanfattning Myndigheten för delaktighet, MFD, ser standardisering både som en källa till kunskap och kvalitetskrav och som ett forum för att vidareutveckla och strukturera kunskap. Enligt uppdrag från regeringen ska MFD ta fram en plan för arbetet med standardisering. Denna rapport är slutredovisningen av uppdraget. MFD:s nuvarande åtaganden och synpunkter från standardiseringsorganisationerna redovisas. Kopplingarna till strategin för svensk standardisering och en samlad strategisk analys leder fram till inriktningen för arbetet. Handlingsplanen gäller fram tills år 2018 och avser områdena: hållbar utveckling, systemnivå, universell utformning / tillgänglighet, välfärdsteknologi och produktutveckling inom konsumentområdet, inflytande för ideella organisationer och kommunikation om standardisering. MFD ska bidra till hållbar utveckling genom att prioritera strategiskt arbete på systemnivå i samordningsgruppen för tillgänglighet och genom att skapa en motsvarande plattform för arbetet med välfärdsteknologi. MFD ser positivt på den utveckling inom hjälpmedelsstandardiseringen som leder till produktutveckling med generell betydelse inom hela konsumentområdet. MFD ska inom ramen för tillgängliga resurser delta operativt i olika grupperingar/kommittéer inom områdena för tillgänglighet och välfärdsteknologi. MFD ska stödja delaktigheten och inflytandet för de ideella organisationerna inom funktionshinderområdet i allt arbete inom standardiseringen. MFD ska kommunicera tillgänglighetskrav som utvecklats inom standardiseringen i sina riktlinjer, i sitt metodstöd och som stöd i offentlig upphandling. 5

6 Förkortningar AAC CEN EU Guide 71 Handisam HI IEC IKT ISO JWG 5 MFD SAGA Active Assisted Living (Aktivt Assisterat Liv) European Committee for Standardization (Europeisk Standardiseringsorganisation) Europeiska Unionen Guide från ISO och IEC om hur tillgänglighetskrav kan inkluderas i standarder Myndigheten för Handikappolitisk samordning Hjälpmedelsinstitutet International Electrotechnical Commission, (Internationella elstandardiseringsorganisationen) Informations- och kommunikationsteknik International Organization for Standardization (Internationella standardiseringsorganisationen) Joint Working Group 5 Design for All (Arbetsgrupp för framtagande av standard inom mandat 473) Myndigheten för delaktighet Strategic Advisory Group on Accessibility (Strategisk grupp för rådgivning under CEN som arbetar främst med mandat 473) SCAIP Internetprotokoll för digitala trygghetslarm Specifikation SEK SKA-rådet SIS Svensk Elstandard Standardiseringens Konsument- och arbetstagarråd Swedish Standards Institute (Svensk Standardiseringsorganisation under ISO och CEN) 6

7 TK TC Teknisk kommitté i standardiseringen Technical Committee (Teknisk kommitté på internationell nivå i standardiseringen) WCAG 2.0 Web Content Accessibility Guidelines 2.0 (Riktlinjer för tillgängligt webbinnehåll 2.0) 7

8 Inledning Härmed slutrapporteras uppdraget att utarbeta en plan/strategi för MFD:s fortsatta arbete med standardisering. Slutrapporten börjar med en redovisning av nuläget i form av aktuella åtaganden. Därefter matchas uppgifterna i enlighet med instruktionen mot vad standardiseringen kan ge. Dialogen med standardiseringsorganisationerna och de ideella organisationerna redovisas. Sedan följer en genomgång av hur MFD:s uppgifter relaterar till den svenska strategin för standardisering. Avslutningsvis följer en analys med bedömning av hur MFD:s framtida engagemang inom området bör utvecklas. Analysen utmynnar i en inriktning som utgör MFD:s handlingsplan fram tills år Bakgrund Handisam och Hjälpmedelsinstitutet, som numera utgör Myndigheten för delaktighet, MFD, var bägge aktiva inom nationell och internationell standardisering. MFD fick i juni 2014 i uppdrag av regeringen att utarbeta en plan och strategi för hur arbetet med standardiseringen ska fortsätta att bedrivas till följd av organisationsförändringen på funktionshindersområdet. I uppdraget anges att det är viktigt att de två tidigare verksamheternas kunskaper tas till vara och vidareutvecklas nu när HI avvecklas och vissa uppgifter har förts över till MFD. Uppdraget bör genomföras i nära samverkan med SIS. MFD ska enligt instruktionen följa och vid behov medverka i strategiskt viktig nationell och internationell standardisering inom välfärdsteknologi och tillgänglighet, samt verka för att tillgänglighet och universell utformning inkluderas i relevanta standarder. Ur standardiseringen kan fakta tas som underlag vid utformning av metoder, riktlinjer och vägledningar för tillgänglighet, som är ett annat av MFD:s uppdrag enligt instruktionen. Våren 2014 antog Sveriges Standardiseringsförbund en strategi för svensk standardisering. Strategin stödjer bland annat MFD:s mål om ett tillgängligare samhälle. Förbundets förhoppning är att strategin ska inspirera till handlingsplaner för standardisering inom företag, myndigheter, standardiseringsorganisationer, universitet och högskolor och många andra organisationer. Målsättningen är att svensk standardisering i världsklass ska skapa framgång för svenska intressen och på bred front bidra till samhällsnytta. 8

9 Nuläget vilka är MFD:s åtaganden? MFD:s portfölj inom standardiseringsområdet har utvecklats över tid. Inom tillgänglighetsområdet är standardisering viktigt för att identifiera krav för riktlinjer. Inom hjälpmedelsstandardiseringen har Sverige haft en ledande roll. Standardisering kan bidra till att utveckla välfärdsteknologiområdet. Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet 1, utvecklades under 00-talets början. En del av utvecklingen bestod i att sammanställa tillgänglighetskrav från olika håll. Standarder var en given källa. I övrigt har standardiseringsarbetet inom tillgänglighetsområdet bestått i att bevaka/följa och driva på utvecklingen. Den mer operativa utvecklingen av standarder inom hjälpmedelsområdet har en lång historia. Sverige och Norden har haft en ledande roll. Sverige har innehaft de internationella sekretariaten inom the International Organization for Standardization, ISO 2 och the European Committee for Standardization,CEN-nivå, CEN 3. Stora företag har gynnats av att standarder satts ur ett nordiskt perspektiv. Välfärdsteknologiområdet är i sin linda. Här kan standardiseringen bidra till att skapa en fungerande marknad. Övergripande är standardisering för hållbar utveckling av stor vikt för hela funktionshindersområdet. FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, FN-konventionen, har bidragit till att intresset för standardisering inom funktionshindersområdet ökat. Den internationella världsstandardiseringsdagen hade exempelvis år 2010 tillgänglighet som tema 4. Funktionshinderrörelsens engagemang har ökat. Standardiseringens konsument- och arbetstagarråd, SKA-rådet, har bidragit till den utvecklingen med sin främjande verksamhet som 2009 och 2010 var fokuserad på tillgänglighet 5. Överblick och utveckling över tid Funktionshindersområdet är ett tvärsektoriellt område som behöver samordnas. Samordningsgruppen för tillgänglighet inom SIS tillgodoser behovet. Gruppen har hela standardiseringen som arbetsyta. Handisam och Hjälpmedelsinstitutet hade innan årets sammanslagning 1 Riktlinjer för tillgänglighet enligt förordning 2001:526 om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken ISO (2010) 5 SKA-rådet (2009 och 2010) 9

10 överläggningar om prioritering och ömsesidiga behov av stöd och draghjälp. Dessa ägde rum ett par gånger per år. Överläggningarna ledde till vissa omfördelningar på aktivitetsnivå. På internationell nivå har samordningsbehoven och det tvärsektoriella perspektivet varit levande i standardiseringen som rört funktionshindersområdet. Bland annat togs en internationell övergripande guide fram i början av 00-talet 6. Den ger information om hur behov hos äldre och personer med funktionsnedsättning ska kunna tillgodoses generellt i standardiseringsarbete. Den har nyligen reviderats och en ny utvecklad Guide 71 mer fokuserad på tillgänglighet publiceras inom kort. 7 Inom EU uppmärksammades tidigt tillgänglighetsfrågornas betydelse för utvecklingen av den inre marknaden. En serie uppdrag lämnades från EU-kommissionen till de europeiska standardiseringsorganisationerna, s.k. mandat 8, se nedan om mandat 376, 420 och 473 under respektive åtaganden. FN-konventionen uppmärksammar behovet av standardisering. I konventionen ingår i det allmänna åtagandet att främja universell utformning vid utveckling av normer och riktlinjer 9. Det anges också att miniminormer och riktlinjer för tillgänglighet ska utvecklas. 10. Den allmänna kommentar som Övervakningskommittén för FNkonventionen gav ut under året beskriver hur standarder för tillgänglighet kan användas både för att styra mot att nytt som skapas blir tillgängligt från början och för att sätta miniminivåer för att förbättra det som finns. 11 MFD:s olika engagemang Här redovisas befintliga åtaganden under fyra rubriker: hållbar utveckling, tillgänglighet / universell utformning, hjälpmedel / välfärdsteknologi och inflytande för ideella organisationer. Hållbar utveckling Socialt ansvarstagande MFD ingår i den tekniska kommittén för socialt ansvarstagande 12. Huvuddokumentet är ISO Vägledning för socialt ansvarstagande. Vägledningen syftar till att maximera en organisations bidrag till håll- 6 ISO/IEC Guide 71: DRAFT ISO/IEC Guide 71, Guide for addressing accessibility in standards 8 Med mandat avses ett uppdrag från EU-kommissionen till de europeiska standardiseringsorganisationerna. 9 Artikel 4, Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 10 Artikel 9, Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 11 Förenta nationerna, Övervakningskommittén för Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2014) General Comment No 2 12 SIS/TK 478 Socialt ansvarstagande 10

11 bar utveckling. Dit hör efterlevandet av mänskliga rättigheter och att anamma universell utformning inom konsumentområdet. Kommittén arbetar med tolkning, värdering av organisationers arbete och specifika standarder exempelvis för hållbar upphandling. Tillgänglighet / universell utformning Tillgänglighet är komplext och skär in i alla produktområden där system 13 utvecklas som ska användas av människor. Det betyder att det både finns behov av samlad strategisk kompetens samtidigt som det finns behov av att operativt arbete bedrivs aktivt inom olika områden. Samordning för tillgänglighet MFD ingår i samordningsgruppen för tillgänglighet på SIS 14. Samordningsgruppen bevakar och följer vad som pågår samt bedriver eget standardiseringsarbete genom att delta internationellt. Gruppens ordförande är från MFD som tillika är expert inom ramen för EU mandat 473 i SAGA, Strategic Advisory Group on Accessibility 15 och JWG 5, Joint Working Group 5 Design for All 16. Mandat 473 syftar till att få in tillgänglighetskrav i nystartat standardiseringsarbete och när standarder revideras samt att ta fram en processtandard för varor och tjänster med ett Design for All-förhållningssätt. Revideringen av den övergripande guiden för standardisering med vägledning för att inkludera tillgänglighet i standarder tillhör också gruppens ansvar. Som nämndes ovan publiceras den nya Guide 71 inom kort. En annan expert från MFD har deltagit aktivt i arbetet inom ISO. Samordningsgruppen har följt och löpande kommenterat arbetet. Samordningsgruppen har också tagit initiativ för att ansöka om extern finansiering hos Arvsfondsdelegationen för att kunna öka och ge bättre förutsättningar för funktionshindersrörelsen engagemang i standardiseringen. E-tillgänglighet MFD ingår i kommittén för e-tillgänglighet på SIS 17, där en representant från MFD är ordförande, och i den Informationstekniska standardiseringen, ITS. Arbetet har länge fokuserat på den i februari 2014 publicerande standarden Tillgänglighetskrav lämpliga vid offentlig 13 produkter, tjänster, byggd miljö och alla kombinationer av dem, som användare interagerar med, fri översättning DRAFT ISO/IEC Guide 71, Guide for addressing accessibility in standards 14 SIS/TK 536 Samordningsgrupp för tillgänglighet t.aspx 17 SIS/TK 504 e-tillgänglighet 11

12 upphandling av IKT produkter och tjänster i Europa 18 som blev ett slutresultat av mandat 376 från EU-kommissionen, nedan kallad upphandlingsstandarden. Sverige kunde här visa upp ställningstaganden som var samordnade mellan de olika nationella standardiseringsorganisationerna. Sverige hade också med flera av EU betalda experter under arbetets olika faser. MFD ingår också i den förvaltningsgrupp inom E-delegationen som arbetar med vägledningen för webbutveckling, webbriktlinjer.se. Vägledningen ställer bland annat som krav att offentligt webbinnehåll ska följa WCAG 2.0. Denna standard ingår som en del i upphandlingsstandarden. MFD:s riktlinjer för tillgänglighet hänvisar i sin tur till webbriktlinjer.se. Ergonomi MFD ingår i kommittén för ergonomi på SIS 19. Den övergripande benämningen ergonomi innefattar begreppen användbarhet och tillgänglighet. Arbetet har för MFD avgränsats till arbetsgruppen människasysteminteraktion. Mycket av det arbete som utförs, och befintliga standarddokument inom kommitténs område har betydelse för arbetet med tillgänglighet både övergripande, t.ex. som referens i Guide 71, och i mandat från EU, se ovan om tillgänglighetssamordning och mandat 473, samt specifikt inom det digitala området. Krav i upphandlingsstandarden kommer från standarder framtagna inom ergonomistandardiseringen. Byggd miljö MFD ingår i kommittén för tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö 20. Ordförande i kommittén är från MFD. Kommittén håller på att gå igenom områden där det saknas eller finns otydliga krav. Samtidigt inväntas fortsättningen på ett europeiskt mandat, mandat 420, om en upphandlingsstandard motsvarande upphandlingsstandarden på det digitala området 21. Grafiska symboler MFD ingår i kommittén Grafiska symboler 22. Här hade Hjälpmedelsinstitutet tidigare ordförandeskapet. Arbetet handlar om att utveckla symboler som kan användas i vår gemensamma miljö för att alla oavsett funktionsförmåga ska kunna få visuell information. 18 SS-EN Accessibility requirements suitable for public procurement of ICT products and services in Europe 19 SIS/TK 380 Ergonomi 20 SIS/TK 453 Tillgänglighet och användbarhet i byggd miljö 21 Mandat SIS/TK 493 Grafiska symboler 12

13 Hjälpmedel / välfärdsteknologi Hjälpmedelsstandardiseringen Sverige innehar de internationella sekretariaten på ISO och CEN för hjälpmedelsstandardiseringen. En följd av sammanslagningen mellan Handisam och Hjälpmedelsinstitutet var att SIS tog över sekretariaten från årsskiftet. Även den svenska tekniska kommittén, som av tradition legat på Hjälpmedelsinstitutet fördes över till SIS. 23 De internationella sekretariaten ger stora möjligheter att påverka den internationella utvecklingen inom området. MFD har en expert med i arbetet. Under året har MFD i dialog med SIS bidragit till att nya arbetsområden som ligger i linje med MFD:s uppdrag har tillkommit. Detta gäller övergripande vägledning inom kognitionsområdet, tidshjälpmedel och området för universell utformning. Det finns även planer på att positionera gruppen annorlunda, från att enbart adressera hjälpmedel eller särskilda produkter för personer med funktionsnedsättning till att också tydligare beskriva vad som krävs för att produkter ska bidra till delaktighet och trygghet för alla människor. MFD tonar successivt ned sitt engagemang inom de delar som rör hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, men ser stor potential i de ovan nämnda nya arbetsområdena och för att välfärdsteknologiområdet har en potentiell framtida plattform i arbetet. Det finns också en särskild underkommitté som arbetar med produkter som är tänkta att ingå i universellt utformade miljöer. Arbetet i underkommittén ligger i MFD:s intresse. Trygghetskedjan för trygghetslarm MFD ingår i kommittén för trygghetskedjan för trygghetslarm 24. En expert från MFD är ordförande i den svenska kommittén och i den europeiska kommitté som bildades under året. En svensk standard, Digitala trygghetslarm - Internetprotokoll för digitala trygghetslarm (SCAIP) Specifikation, med tillhörande testspecifikation och implementeringsvägledning togs fram på rekordtid 25. Arbetet går nu vidare på Europanivå med samma inriktning. Robotteknologi Ett intressant tillämpningsområde för välfärdsteknologi är robotteknologi. Inom ramen för den internationella elstandardiseringen pågår arbete i en strategiskt övergripande arbetsgrupp. 26 MFD har en expert med i gruppen. Arbetet går ut på att övergripande kartlägga marknaden och den standardisering som pågår. Syftet är att ta fram en färdplan för att harmonisera aktiviteterna mellan de olika internation- 23 SIS/TK 344 Hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning 24 SIS/TK 574 Trygghetskedjan för trygghetslarm

14 ella standardiseringsorganisationerna och att identifiera områden där det saknas aktivitet. Inflytande för ideella organisationer SKA-rådet MFD har en ledamot som är vice ordförande i SKA-rådet 27. Rådet kanaliserar en del av de statliga anslagen till ideella sektorn för att främja deltagandet i standardiseringen för ideella organisationer som har ett användarperspektiv. Det handlar om att finansiera projektavgifter och deltagande på internationella möten samt att främja generellt. Under 2009 och 2010 satsade SKA-rådet på tillgänglighet, vilket lett till en kraftig ökning av antalet företrädare för funktionshinderorganisationerna i standardiseringen, bland annat i ergonomistandardiseringen, hjälpmedelsstandardiseringen och i samordningsgruppen för tillgänglighet. Erfarenheten visar att kvaliteten på arbetet ökar om de som ska använda det som standarderna styr mot, finns med i processen. Hur matchar dagens åtaganden instruktionen? Tillgänglighet, universell utformning och välfärdsteknologi MFD ska följa och vid behov medverka i strategiskt viktig nationell och internationell standardisering inom välfärdsteknologi och tillgänglighet samt verka för att tillgänglighet och universell utformning inkluderas i relevanta standarder 28. Som framgår av genomgången ovan har MFD ett arv med engagemang inom de områden som nämns i instruktionen. Riktlinjer och hjälpmedel / välfärdsteknologi MFD ska ta fram metoder, riktlinjer och vägledningar till stöd för arbetet med tillgänglighet och delaktighet 29. Enligt förordningen om de statliga myndigheternas ansvar för funktionshinderspolitiken ska myndigheterna samråda med MFD om hur insatserna enligt förordningen ska utformas 30. Till stöd i arbetet med att göra myndigheternas lokaler, verksamhet och information tillgängligare har MFD riktlinjer för tillgänglighet. I framtida revideringar är standarder en viktig källa, liksom när skriften ursprungligen utvecklades. MFD ska utveckla kunskap om hur samspelet mellan generella välfärdsteknologilösningar och personligt utformade hjälpmedel fungerar 27 Standardiseringens Konsument och Arbetstagarråd 28 Förordning (2014:134) med instruktion för Myndigheten för delaktighet, 4 p.7 29 Förordning (2014:134) med instruktion för Myndigheten för delaktighet, 4 p Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av funktionshinderspolitiken, 3 14

15 för den enskilde. 31 MFD kan hämta kunskaper kring detta ur standardiseringen. En annan möjlighet är att använda kunskaper från standardiseringsarbetet för att utveckla krav och riktlinjer. Rättighetsperspektivet MFD har till huvuduppgift att främja respekten för och medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 32. FN-konventionen är tydlig med hur standarder kan bidra till rättigheterna. I linje med uppdraget ligger MFD:s engagemang i SKA-rådet och i Samordningsgruppen för tillgänglighet:s ambition att främja funktionshinderrörelsens möjligheter till ökat inflytande i standardiseringen. Användarmedverkan direkt i standardiseringsarbetsgrupperna ger bättre kvalitet. Kunskapsutveckling MFD ska bidra till kunskapsutveckling inom ansvarsområdena. Arbetet ska vara tvärsektoriellt, kunskap, erfarenheter och goda exempel ska förmedlas, utveckling och forskning ska initieras och innovationer ska främjas. 33 Standardiseringen kan här bidra som källa till kunskap och tvärsektoriella nätverk. När ny kunskap ska förpackas eller struktureras är standardisering en metod att överväga. Standardiseringsarbetet kan alltså både ge kunskap och vara en plattform för vidareutveckling av kunskap förvärvad i andra sammanhang. 31 Förordning (2014:134) med instruktion för Myndigheten för delaktighet, 4 p Förordning (2014:134) med instruktion för Myndigheten för delaktighet, 1 33 Förordning (2014:134) med instruktion för Myndigheten för delaktighet, 3 15

16 Möte om uppdraget MFD hade ett möte/workshop om uppdraget. MFD:s roll diskuterades ur flera perspektiv. Standardiseringsstrategin ansågs vara en lämplig utgångspunkt för analys och inriktning. På mötet deltog SIS, Svensk Elstandard, SEK, Handikappförbunden och Sveriges konsumenter. Anteckningarna från mötet skickades ut till en vidare krets bestående av ledamöterna i SKA-rådet och alla de projektledare med flera inom SIS som MFD är involverade med. Nedan redovisas mer detaljerat vad respektive organisation framförde och vilka frågor som diskuterades gemensamt. Svensk Elstandard, SEK SEK informerade om ett beslut som tagits på International Electrotechnical Commission, IEC 34 om att skapa en övergripande systemkommitté inom området för Active Assisted Living, AAL 35. Syftet är att skapa en vision av AAL som tar fördel av hur marknaden utvecklas, att möjliggöra tillgänglighet för alla AAL-system och användargränssnitt, att möjliggöra interoperabilitet av systemen, produkter och komponenter mellan och för leverantörer och att på så sätt förebygga stuprör. Tyskland är ordförande för kommittén. Sekretariatet ligger centralt på IEC. Det ska bildas en spegelgrupp i Sverige, där SEK tycker att MFD bör medverka. SEK gav sin bild av vilka frågor som ingår i ett tvärsektoriellt tänk. 1) Övergripande tvärsektoriella frågor, till exempel tillgänglighet och hur olika saker dokumenteras. 2) Samordna kommittéer och uppdrag samt koordinera vad det finns för standarder eller vad som saknas. Vilka är hålen som behöver fyllas? 3) Fånga in när ny teknik läcker ut på olika områden, här tog vi radiofyrar som ett exempel. Olika teknik- och tillämpningsområden behöver samordnas. Det konstaterades att AAL ligger mycket nära det som benämns Välfärdsteknologi i MFD:s instruktion 36. Inom området arbetar ett flertal grupper, t.ex. hjälpmedelsstandardiseringen, trygghetskedjan för Fri översättning: Aktivt Assisterat Liv 36 Förordning (2014:134) med instruktion för Myndigheten för delaktighet, 2 16

17 trygghetslarm och den övergripande gruppen om robotteknologi. Det behövs en koordinerande kraft. Den nya spegelgruppen på SEK skulle kunna bidra till detta. Det lyftes också fram IEC och ISO redan har ett bra samarbete gällande övergripande frågor, bland annat med frågor som tangerar välfärdteknologi som en gemensam bas. MFD har en viktig funktion, eftersom myndigheten finns med i andra välfärdsteknologiskt inriktade grupper inom SIS. Vikten av en ingång till MFD lyftes fram av SEK. Idag känns det spretigt, och SEK vet inte vem de ska kommunicera med om vad. Swedish Standards Institute, SIS SIS har redan idag en samordningsgrupp för tillgänglighet som både arbetar på systemnivå och med viss egen standardisering. Den påminner om den spegelgrupp som håller på att bildas på SEK. Det konstaterades att inget motsvarande finns på ISO nivå. På CEN finns Strategic Advisory Group on Accessibility, SAGA 37 som förutom att driva Mandat 473 har ett systemövergripande ansvar. I SAGA ingår MFD som expert via samordningsgruppen för tillgänglighet, SIS/TK 536. Behov uppmärksammades av att kunna få in expertis inom områden där en problemställning identifierats men som inte nödvändigtvis kräver deltagande i en kommitté fullt ut. SIS förde fram vikten av att det är viktigt att ha med en myndighet i ledande position i en TC/TK. Som ledande i en TC/TK kan myndigheten lättare påverka arbetet och dess inriktning samt dra till sig intressenter och fånga andra myndigheters och departements intresse. SIS förde också fram vikten av att ha kvar de internationella hjälpmedelssekreteriaten inom ISO och CEN i Sverige. Finansieringen är nu på väg att ordnas via Socialdepartementet samt att företag slussar pengar via Swedish Medtech. SIS framförde att det vore bra med ordförandeskapet på MFD för att neutralt driva arbetet i rätt riktning. Det nämndes också att Bildsymbolprojektet 38 är ordförandelöst. SIS lyfte fram att standardiseringsfrågor ska hanteras inom ramen för de tekniska kommittéerna. Kommittéerna är arenan för att föra strategiska diskussioner kring standardisering där organisationerna kan påverka standardiseringen. SIS såg inget primärt behov av att i dagsläget formalisera nya samordningsgrupper på SIS. Snarare kan det vara så att de behöver se

18 över sin kommittéorganisation. Det kan exempelvis finnas behov av att slå ihop grupper, och utveckla organisationen kring kommittéerna och arbetsgrupperna med syfte att skapa mervärde för intressenterna. Handikappförbunden Handikappförbunden lyfte fram vikten av att främja Universal Design 39. Intressant för dem är också den norska standarden framtagen nyligen, som är en av flera om Universal Design, om användarmedverkan inom informations- och kommunikationsteknik 40. Handikappförbunden vill se något liknande i Sverige. Sveriges konsumenter Sveriges konsumenter pekade på att det finns många produkter som inte fungerar så bra för olika brukargrupper och som exempel nämndes moderna spisar. En orsak kan vara att de styrande standarderna inte har med frågor om användargränssnitt och att befintliga generella standarder om detta inte används. Här behövs en plan för framtiden. Sveriges konsumenter lyfte fram vikten av att ta del av vad användarintressenterna tycker. Deras röst borde höras inom standardiseringen, men framför allt inom utvecklingssidan på företagen. Övergripande standardiseringspolitik Gemensamt diskuterades vikten av inflytande inom EU redan när nya direktiv och förordningar diskuteras, eller vid start av nytt arbete som relaterar till standardiseringen. Det fördes fram att det behövs större interaktion mellan grupperna som sedan vidarebefordrar gemensamma synpunkter till kommissionen. Idag är det ett problem att EU lägger direktiv som inte alltid går att följa. När ett EU mandat kommer upp bör arbetet snabbt samordnas mellan de olika grupperna och kommissionen. Det konstaterades att det är lättare för myndigheter än för standardiseringsorganisationer att verka på den politiska nivån innan det blir uppdrag till standardiseringsorganisationerna. Parallellt med arbetet på kommitténivå behövs ingångar i det övergripande standardiseringspolitiska arbetet där synpunkter på inriktningen kan lämnas. Arbetet med 1025-kommittén nämndes 41 som ett exempel där de samlade svenska synpunkterna kan koordineras bättre ctid=

19 Idag går frågorna från 1025-kommittén till Kommerskollegium som samordnar. Kopplingen till standardiseringsstrategin Standardiseringsförbundets strategi lyftes fram. MFD nämnde att den kan användas för analys och stöd för inriktning. Mötesdeltagarna höll med om detta. 19

20 Standardiseringsstrategin och MFD:s uppdrag Den svenska strategin för standardisering 42 pekar på utmaningar som i mångt och mycket gäller områdena tillgänglighet och välfärdsteknologi. Standardisering inom dessa områden stödjer både utvecklingen av en ökad konkurrenskraft och en hållbar utveckling. Sveriges Standardiseringsförbund har utvecklat en strategi för svensk standardisering. Den har överlämnats till regeringen som betonade värdet av att det nu finns en väl förankrad strategi kring vilken svensk standardisering och svenska intressen nu kan kraftsamla. MFD kan konstatera att det i strategin görs ställningstaganden som stödjer MFD:s intressen. Nedan kommenteras MFD:s intressen i anslutning till rubrikerna i strategin. Standardisering för samhällsnytta Strategins vision är att Svensk standardisering är ett internationellt föredöme och bidrar till stärkt konkurrenskraft och hållbar utveckling. Det pekas på att intressenterna kan bidra med konkreta handlingsplaner och att de bör vara föredömen i att dra nytta av standarder för att stärka konkurrenskraften och för att skapa samhällsnytta. Det lyfts fram att standarder kan bidra till ett effektivare resursutnyttjande inom offentliga verksamheter och till ett samhälle som är tillgängligt för alla. MFD:s uppdrag att ta fram en plan/strategi för standardisering ligger således i linje med svensk standardiserings strävan. Strategin för svensk standardisering delas in i tre pelare, där den första belyser proaktivitet och fokus, den andra tillgänglighet och användbarhet och den tredje kunskap och engagemang. Målen redovisas och kommenteras ur MFD:s perspektiv nedan. Proaktivitet och fokus Målet i strategin är att svenskt standardiseringsarbete möter de tvärfunktionella krav som samhällsutvecklingen kräver. Det noteras att det krävs ökad samordning för att uppnå ett mer systemorienterat standardiseringsarbete. Övergripande frågor som gör ett samhälle tillgängligt för alla ska beaktas i allt arbete. MFD konstaterar att strategins mål i fråga om tillgänglighet sammanfaller med MFD:s uppdrag och att MFD därför har en viktig roll att spela för att bidra till målet. 42 Sveriges Standardiseringsförbund (2014): Svensk strategi för standardisering 20

21 Målet i strategin är att globala standarder ska vara förstahandsalternativet. MFD kan konstatera att myndigheten har stora möjligheter att påverka internationellt. Trygghetskedjan för trygghetslarm är ett exempel där riktningen går mot det internationella, den nya föreslagna inriktningen för hjälpmedelsstandardiseringen ett annat. Inom ergonomistandardiseringen sker arbetet inom ISO. Genom parallell omröstning blir det EU standard. Genom att MFD deltar i europeiska mandat kan myndigheten bidra till att de globala standarderna får genomslag i arbetet. Målet i strategin är att svenska innovationer blir nya globala standarder. MFD kan konstatera att det också är viktigt att lyfta fram områden där det finns standarder som kan skapa förutsättningar för innovation. Ett sådant område är e-böcker där det finns standarder som knyter ihop tillgängligheten för alla oavsett funktionsförmåga. Målet i strategin är stärkt svenskt inflytande inom internationell standardisering. Genom att upparbeta goda kontakter på departementsnivå kan MFD bidra med sin expertkunskap. Det är också viktigt att de möjligheter som internationella sekretariat ger utnyttjas, till exempel inom hjälpmedelsstandardiseringen och trygghetskedjan för trygghetslarm. Målet i strategin är att intressenternas behov är styrande när standarder utvecklas. Det kan konstateras att MFD har en dubbel roll, dels att använda de möjligheter som standardiseringen ger inom ramen för uppdraget, dels att verka för att företrädare för funktionshinders- och andra konsumentorganisationer kommer till tals. Målet i strategin är att standarder övervägs som stöd för tillämpning av lag. Nu när upphandlingslagarna kommer göra det tvingande att ställa krav på tillgänglighet vid större upphandlingar är det viktigt att MFD lyfter fram de standarder som utvecklats för upphandling. Först ut är den ovan nämnda nya upphandlingsstandarden om att upphandla tillgänglig informations- och kommunikationsteknik. Även indirekt vid tillämpning av diskrimineringslagen via MFD:s riktlinjer för tillgänglighet, kan krav i standard bli ett stöd i tillämpningen av lag 43. Tillgängligt och användbart Målet i strategin är att det ska vara enkelt att få tillgång till, förstå och använda standarder. Det lyfts särskilt fram att arbetet ska präglas av en proaktiv användning av format och gränssnitt som är tillgängliga och användbara för alla, oavsett funktionsförmåga. MFD kan bidra med stöd och rekommendationer. 43 Se nedan under Strategisk analys, Tillgänglighet och universell utformning 21

22 Kunskap och engagemang Målet i strategin är att svenska intressenter vet hur standarder och standardisering kan användas för att stärka den egna verksamheten. MFD kan genom detta regeringsuppdrag och den inriktning som slås fast nedan bidra till att nå målet. 22

23 Strategisk analys Styrkor, svagheter och utmaningar Standardiseringens styrka är att den på ett strukturerat sätt ger ett kontinuerligt flöde av kunskap och dialog ur olika perspektiv. Detta gör att standardiseringen både kan bidra som kunskapskälla och som en kanal för att strukturera och teoretiskt omsätta ny kunskap. En annan styrka är de nätverk som deltagandet ger. Standardiseringens svaghet är att systemen tar tid och att engagemanget varierar över tid och område. Det är inte heller lätt att sätta sig in i ett specifikt område. Det tar tid att förstå hur, en inte sällan detaljerad beskrivning, av ett område eller en process kan omsättas till allmän kunskap och driva på en utveckling. Det är inte heller lätt att mäta effekterna av deltagandet, särskilt inte i ett mål- och resultatstyrt system där prestationer och effekter ska redovisas årsvis. En utmaning är att hitta möjligheter att påverka strategiskt utan att nödvändigtvis delta överallt. En annan utmaning är att använda den kunskap som kommer fram i standardisering för att främja kunskapsutveckling inom andra fält som innovation, forskning och utveckling eller i övrigt för att väcka intresse för frågorna inom ramen för myndighetens uppdrag. En ytterligare utmaning är att hitta balansen i de resurser som avsätts i förhållande till nytta för verksamheten. Den svenska standardiseringsstrategin Den svenska strategin för standardisering beskriver på ett tydligt sätt hur standardiseringen kan fånga upp samhällsutmaningarna och bidra till samhällsnytta. Omvärldstrender som globalisering, individualisering, digitalisering, urbanisering och den åldrande befolkningen påverkar i hög grad de områden som MFD har att bevaka och utveckla kunskap inom. Tillgänglighet och välfärdsteknologi bidrar till människors delaktighet och upplevda trygghet. Det är områden som kräver integration och samarbete över olika kunskapsområden och där en god kunskapsutveckling bidrar till en hållbar utveckling. Områdena är också sådana att innovationer kan bidra till ökad konkurrenskraft. Sammantaget stödjer den svenska strategin aktiviteter inom MFD:s ansvarsområde. Tillgänglighet och universell utformning Tillgänglighetsfrågorna skär genom samhällets olika områden. På organisationsnivå är det samma krav som gäller oavsett sektor och ut i de olika samhällsektorerna kan generell kunskap och generella krav vidareutvecklas till specifika lösningar för transport, utbildning, arbetliv, hälso- och sjukvård med mera. 23

24 MFD:s aktuella åtaganden ger möjlighet att följa och bevaka vad som händer standardiseringsmässigt inom området för tillgänglighet och universell utformning. Det är viktigt att arbetet i samordningsgruppen för tillgänglighet på SIS ges förutsättningar att utvecklas och att den kan bli ett sammanhållande kunskapsnav. Centrala projekt som revidering av Guide 71 och den nya upphandlingsstandarden för att upphandla tillgänglig informations- och kommunikationsteknik har precis avslutats eller är på väg att avslutas. Här går arbetet in i en fas av att kommunicera att de nya standarderna finns till exempel genom att exemplifiera hur de kan användas i andra sammahang, såsom i MFD:s riktlinjer för tillgänglighet. Den nya diskrimineringsformen bristande tillgänglighet kommer gälla för alla områden med diskrimineringsförbud från årsskiftet. För att avgöra vad som bedöms skäligt för statliga förvaltningsmyndigheter pekar regeringen i propositionen på förordningen om statliga myndigheters ansvar för genomförandet av funktionshinderspolitiken. I anslutning till förordningen finns MFD:s riktlinjer för tillgänglighet som också nämns i propositionen. De grupperingar som MFD ingår i täcker in de väsentligaste områdena. Prioriteringsmässigt är det en fråga om hur mycket tid och personella resurser som kan avsättas inom respektive grupp. MFD ser utvecklingen inom hjälpmedelsstandardiseringen mot mer generell produktutveckling för alla människors delaktighet och trygghet som betydelsefull. Arbetet kompletterar och bör på över-gripande nivå ge resultat som kan användas även inom andra områden. Välfärdsteknologi och produktutveckling för delaktighet och trygghet MFD ser att standardisering inom området för välfärdsteknologi kan bidra till att utveckla området. Det pågår arbeten som kan stödja utvecklingen. Det handlar om trygghetskedjan för trygghetslarm och robotteknologi. MFD ser vidare hjälpmedelsstandardiseringen och dess nya föreslagna inriktning som ytterligare en pusselbit. Det finns behov av en mer systemorienterad syn och samordning inom området. MFD har en viktig roll som intressent i arbetet med insyn och delaktighet i flera kommittéer och grupper. Närliggande områden som informationssäkerhet och andra it-relaterade grupperingar är viktiga att följa och bevaka. Arbetet med Active Assisted Living, AAL inom IEC, som SEK lyfte fram, se ovan under Möte om uppdraget, är intressant och något som MFD bör engagera sig i. Standardiseringens intressenter De olika intressenterna i standardiseringen speglar hur samhället är uppbyggt. Företag och myndigheter dominerar. Företrädare från högs- 24

25 kolor och universitet finns med, men skulle kunna delta mer. Standarder skulle i ökad utsträckning kunna vara en del av olika yrkesutbildningar. När det fungerar styr standarderna mot en kvalitet som ger en ekologisk, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling och samhällsnytta, i enlighet med den svenska strategin för standardisering. Om det är fråga om system som människor ska använda är det viktigt att ideella organisationer med företrädare från funktionshindersrörelsen ges möjlighet att aktivt delta. Om möjligheterna för dem att delta stärks kommer förutsättningarna för bättre standarder att öka. Det är inte möjligt för MFD att personellt delta överallt. För MFD är därför främjandet och stödjandet av de ideella organisationernas medverkan ett sätt att indirekt bidra till att frågorna inom ansvarsområdet når fler kommittéer / grupper och sammanhang. Kommunikation om standardisering MFD har funnits i ett halvår. En ny avdelning med ansvar för Kunskap och riktlinjer har bildats. Sammanfattningsvis arbetar avdelningen med kunskapsutveckling och att främja innovation. Arbetet omfattar delaktighet, universell utformning, miljö, tillgänglighet och välfärdsteknologi. Viktiga delar i arbetet är standardisering, upphandling, forskning och internationell samordning. Det första halvåret har visat att kompetensen från Handisam och HI kompletterar varandra och att de olika åtaganden som byggts upp i Handisam och HI utgör en bra grund för fortsatta insatser inom standardiseringsområdet. Den samlade kompetensen upplevs internt som starkare tillsammans än när den verkade var för sig i två organisationer. Det är viktigt att integrera standardiseringsarbetet med verksamhetens övriga processer. Samarbetsformerna med regeringskansliet är viktiga för att MFD ska kunna bidra med den expertkunskap som MFD har inom bevakningsområdena. 25

26 Strategisk inriktning handlingsplan Följande strategiska inriktning för hur arbetet med standardiseringen ska fortsätta att bedrivas till följd av organisationsförändringen på funktionshindersområdet gäller som MFD:s handlingsplan fram tills år Hållbar utveckling MFD bidrar till en ekologisk, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling genom att inom ramen för SIS tekniska kommitté för socialt ansvarstagande bevaka, driva på och följa frågor om det universellt utformade, om tillgänglighet och om välfärdsteknologi. Systemnivå MFD bidrar till att skapa en övergripande dialog om tillgänglighet och det universellt utformade genom att leda och delge expertkompetens i samordningsgruppen för tillgänglighet inom SIS. MFD prioriterar deltagande i mandat från EU-kommissionen till de europeiska standardiseringsorganisationerna inom tillgänglighetsområdet och eventuellt tillkommande inom välfärdsteknologiområdet. MFD har byggt upp en sammanhållen plattform för dialog om välfärdsteknologi i nationella och internationella standardiseringssammanhang. MFD har tagit fram en färdplan för hur välfärdsteknologiområdet ska stödjas med hjälp av standarder. Universell utformning / tillgänglighet MFD deltar i standardiseringsaktiviteter om tillgänglighet och det universellt utformade i mån av resurser. Arbete som leder till utvecklade krav inom områdena för tillgängliga lokaler, tillgänglig verksamhet och information prioriteras. Välfärdsteknologi och produktutveckling inom konsumentområdet MFD deltar i mån av resurser i standardiseringsaktiviteter som rör välfärdsteknologi. Områden som täcks av regeringsuppdrag prioriteras. 26

27 Inflytande för ideella organisationer MFD stödjer delaktigheten och inflytandet för de ideella organisationerna inom funktionshinderområdet i allt arbete inom standardiseringen. Kommunikation om standardisering MFD kommunicerar tillgänglighetskrav som utvecklats inom standardiseringen i sina riktlinjer, i sitt metodstöd och som stöd i offentlig upphandling. MFD stödjer regeringen med sin expertkompetens i nationell och internationell standardiseringspolitik. MFD har integrerat standardiseringsarbetet med verksamhetens övriga processer. 27

28 Handlingsplan för standardisering slutrapport Enligt uppdrag från regeringen ska MFD ta fram en plan för arbetet med standardisering. Denna rapport är slutredovisningen av uppdraget. MFD:s nuvarande åtaganden och synpunkter från standardiseringsorganisationerna redovisas. Kopplingarna till strategin för svensk standardisering och en samlad strategisk analys leder fram till inriktningen för arbetet. Handlingsplanen gäller fram tills år 2018 och avser områdena: hållbar utveckling, systemnivå, universell utformning / tillgänglighet, välfärdsteknologi och produktutveckling inom konsumentområdet, inflytande för ideella organisationer och kommunikation om standardisering. Myndigheten för delaktighet Box Sundbyberg E-post: info@mfd.se Telefon: Fax: Myndigheten för delaktighet Serie A 2014:14