XII Svenska. Kardiovaskulära vårmötet april 2010, Göteborg

Transkript

1 XII Svenska Kardiovaskulära vårmötet april 2010, Göteborg Fredrik Scherstén, Ordförande i Organisationskommittén Det kardiovaskulära vårmötet är viktigt för att tolka vetenskapen och föra ner den till verksamhetsnivå. På vårmötet översätts alla resultat till svensk verksamhet och man kan ta med sig erfarenheter från andras verksamheter som kanske är snarlika men ändå annorlunda. Allting är också på svenska vilket gör att fler vågar ta bladet från munnen och ställa frågor, eller gå fram till någon i pausen som man kanske inte känner, men som har en kunskap man vill åt. Vill ha besökare Vi vill ha besökare från alla yrkeskategorier som arbetar med kardiovaskulär vård. Fokus ligger på läkare, sjuksköterskor och BMA. Sjukgymnaster, beslutsfattare och andra är såklart också välkomna. Unikt för vårmötet Sjuksköterskans betydelse inom kardiovaskulär sjukvård har blivit allt tydligare med tiden. Sjuksköterskor bemannar allt oftare nyckelpositioner vilket inte minst är fallet på min egen arbetsplats i Lund. Den öppna interaktionen mellan alla som arbetar med kardiovaskulär sjukvård, från ssk, ul/ at till överläkare och professorer tror jag är unik för Vårmötet och kanske det som gör att det är den kanske viktigaste mötesplasten. Vi som arbetar i den kardiovaskulära sfären lever också i en stark symbios med farmakologisk- och medicinteknisk industri. Även här är det min erfarenhet att vårmötet genom en lagom storlek, sponsrade satellitsymposier och en hanterlig utställning ger utmärkta förutsättningar för möten och samverkan. KVMs betydelse En annan trend som vi noterat, och som understryker KVMs betydelse, är att det läggs alltfler möten av olika slag i anslutning till KVM. Ett exempel är kardiologföreningens arbetsgrupp för PCI som lägger ett möte för alla PCI operatörer i Sverige dygnet innan mötet börjar. Det finns fler exempel på detta. Fredrik Scherstén Vi jobbar med möten i hela Sverige Dagens rubriker Onsdag 21 april Fredrik Scherstén. Ordförande i Organisationskommittén Treat-to-target är det möjligt vid PAH (pulmonell arteriell hypertension) Symposium Blödning vid antitrombotisk behandling Spännande debatt mellan kollegor och kurskamrater Radialis är bättre än femoralis Symposium Behandling av huvudstamsstenos, en update Kardiomyopatier hos barn och ungdomar Det moderna synättet. Kardiovaskulär primärprevention i kritisk belysning - vad håller vi på med egentligen? Palliativ vård vid hjärttsvikt måste patienten vara döende? Symposium Hjärta & Depression Intervju med Eva Swahn, Ordförande Svenska Hjärtförbundet Urval föreläsningar Werkö Lars Rydén kommer i sin Werköförelösning att ge exempel på några framgångsrika politiska beslut i hälsans tjänst men också på sådant som professionen måste få bättre grepp om. Ansvarig utgivare: Svensk Medicin AB och NyMedicin Pressansvarig: Zvi Wirschubsky, Citera gärna tidningen, men källan Svensk Medicin AB och Ny Medicin måste anges.

2 Treat-to-target är det möjligt vid PAH (pulmonell arteriell hypertension) PAH beror på högt blodtryck i lungorna. Cirka 200 personer, oftast år gamla, drabbas varje år av denna svåra sjukdom i Sverige. Blodpropp i lungan, sklerodermi, SLE eller medfött hjärtfel ger ökad risk för PAH. Innan år 2001 fanns det ingen effektiv behandling för PAH. Samma år godkände den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA Tracleer (Actelion) som behandling för patienter med PAH. Tracleer blev snabbt det dominerande läkemedlet vid PAH pga dess bättre effekt och säkerhetsprofil jämfört med de läkemedel som använts vid PAH innan FDA godkände Följande år godkände FDA även andra läkemedel för PAH, Remodulin (NordicInfu Care, 2002), Ventavis (Bayer, 2004), och Revatio (Pfizer, 2005). Dessa tre läkemedel hade 24 % av marknaden Marknaden för läkemedel vid PAH växte årligen med 39,2 % mellan 2005 och 2009 och genererade under 2009 en försäljning av miljoner USdollar. Marknaden för PAH-läkemedel beräknas växa med 5 % varje år fram till 2015 då vinsten uppskattas till 3,569 miljoner US-dollar. Då förväntas Tracleer att ha 59 % av marknaden som beräknas sjunka med % 2016 då patentet för Tracleer går ut. Konkurrensen stor Konkurrensen inom PAH marknaden är stor och domineras av endotelinreceptorantagonist (Tracleer Actelion, Volibris - GSK). Det finns idag hela 67 molekyler inom pipeline för PAH-läkemedel. 61 % av dessa produkter är första sin klass. Treprostinil, sitaxsentan, och tadalafil har avslutat fas III och väntar på FDA godkännande. Andra produkter i fas III är t ex Imatinib mesylat, QTI571, BAY och kombination av hypoglykemiska och antihypertensiva produkter. Symposium 21 april Symposiet som stöds av läkemedelsföretaget Acetlion kommer att äga rum onsdag 21 april Sal K3. Moderatorer: Mikael Dellborg, Charlotte Björklund. Medverkande föreläsare: Peter Eriksson, Sean Gaine, Bengt Rundquist Se även symposiet Endothelin inhibition established treatment and a thrilling future, torsdag 22 april, , Sal K2. Detta symposium stöds av läkemedelsföretaget Pfizer. Samarbetspartners Vill du annonsera här imorgon? Kontakta pressansvarig: Zvi Wirschubsky

3

4 Symposium: Blödning vid antitrombotisk behandling Onsdag 21 april kl Moderatorer: Johnny Steuer, Jonas Oldgren. Medverkande föreläsare: Mika Skeppholm, Claes Jönson, Agneta Siegbahn. Behandling med blodproppshämmande läkemedel ingår rutinmässigt vid stora folksjukdomar som kärlkramp, hjärtinfarkt och förmaksflimmer. Samtliga idag tillgängliga blodproppshämmande läkemedel ökar risken för blödning. Symposiet avser att belysa risken för och konsekvenser av blödning vid behandling med äldre och nya blodproppshämmande läkemedel, samt att diskutera behandling av blödningskomplikationer både ur kirurgens och koagulationsexpertens perspektiv, skriver Jonas Oldgren. Kombinationsbehandling Under de senaste tjugofem åren har ett antal nya antitrombotiska läkemedel introducerats, och framför allt har kombinationsbehandling med minst två läkemedel blivit rutin både i den akuta fasen och långsiktigt efter en hjärtinfarkt. Nya läkemedel kan inom en snar framtid finnas som alternativ till trotjänaren warfarin som strokeprofylax vid förmaksflimmer. Tidigare har utvecklingen av blodproppshämmande behandling främst fokuserat på att förhindra hjärtinfarkt, stroke och död, medan blödningskomplikationer vanligen uppfat- tats som ett lindrigare och ofta tillfälligt problem. På senare år har dock ett flertal studier visat att allvarliga blödningskomplikationer och behandling med blodtransfusioner både på kort och lång sikt ökar risken för komplikationer som död, hjärtinfarkt, stenttrombos och stroke. Riktlinjer saknas Hur ofta blödningar förekommer är delvis oklart, bl a beroende på varierande definitioner av blödningskomplikationer i studier och register och sannolikt också en underrapportering. Det saknas också riktlinjer för behandling av blödningskomplikationer. Jonas Oldgren

5

6 Spännande debatt mellan kollegor och kurskamrater Radialis är bättre än femoralis, onsdag 21 april kl Sal K3 Medverkande pro Lasse Hellsten con Per Tornvall Lasse Hellsten argumenterar för att radialis PCI minskar blödningar och mortalitet och det finns studier och reviews som visar att blödningar vid PCI minskar med 80 % vid användande av radialismetoden jämfört med femoralis. Per Tornvall kommer att debattera för att kranskärlsröntgen ska göras via femoralisartären och att femoralis är golden standard vid PCI. Det finns enligt Per Tornvall behov av att studera framför allt säkerheten avseende neurologiska komplikationer när det gäller radialis t ex ökar antal mikroembolier till hjärnan via radialis. Blödningar är mortalitetsdrivande både i anslutning till PCI och upp till 1 år efter PCI. Enligt Lasse Hellsten visar SCAAR data och stora register att radialis PCI halverar risken för cerebrala komplikationer jämfört med femoralis PCI. Nej, detta stämmer inte, säger Per Tornvall som visar att tendensen vid PCI tvärtom är den motsatta enligt SCAAR. I Sverige har radialisingreppen ökat från 15 % 2002 till 55 % Lasse Hellsten Per Tornvall Vill du annonsera här imorgon? Kontakta pressansvarig Zvi Wirschubsky,

7 Symposium: Behandling av huvudstamsstenos. En update. Onsdag 21 april kl Moderatorer: Fredrik Scherstén, Elisabeth Ståhle. Medverkande föreläsare: Anders Jonsson, Bo Lagerqvist, Anders Jeppsson Fler och fler patienter med huvudstamstenos behandlas med PCI trots att så väl nationella som internationella guidelines rekommenderar att dessa patienter bör opereras öppet (CABG). Beprövad erfarenhet Det ökande antalet PCI mot huvudstamstenoser sker alltså mot vetenskap och beprövad erfarenhet. Vid symposiet kommer Anders Jönsson från Stockholm diskutera olika typer av huvudstamstenos under rubriken en huvudstamstenos är en huvudstamstenos är en huvudstamstenos, eller. Anders är både utbildad thoraxkirurg och PCI operatör vilket gör honom väl lämpad för området. Anders skrev också sin avhandling om kirurgisk behandling av huvudstamstenos. Därefter kommer Bosse Lagerqvist från Uppsala ge PCI operatörens syn på behandling av huvudstamstenos. Bosse sitter i SWEDEHEART/SCAAR-registrets arbetsgrupp och kommer därför att presentera svenska data. Fredrik Scherstén Anders Jeppsson Anders Jeppsson kommer slutligen kommer att presentera thoraxkirurgens syn på behandling av huvudstamstenos. De teser Anders kommer driva handlar dels om, att, när en ny behandling introduceras, så bör det ske baserat på evidens (evidens saknas för att majoriteten av patienter med huvudstamsstenos bör behandlas med PCI), och dels om att varje patient är värd en diskussion om vilken behandlingsmetod som är lämplig just för henne eller honom. Ad-hoc PCI Idag behandlas patienter ofta med PCI utan föregående diskussioner med behandlande kardiolog och thoraxkirurg om vilken metod som är lämpligast. Ett undvikande av så kallad ad-hoc PCI (dvs angiografi och PCI i samma seans) för patienter som inte har en pågående hjärtinfarkt, skulle utöver diskussionen mellan läkarna också ge större möjligheter till information till patienten om olika behandlingsalternativ, säger Anders Jeppsson. På plats i Göteborg mötets alla dagar Vill du annonsera här imorgon? Kontakta pressansvarig Zvi Wirschubsky,

8 Kardiomyopatier hos barn och ungdomar Det moderna synsättet. Onsdag 21 april kl Moderatorer: Daniel Holmgren, Felicia Nordenstam. Medverkande föreläsare: Gunnar Sjöberg, Thomas Higgins, Ingegärd Östman-Smith Detta symposium behandlar de senaste rönen om hjärtmuskelsjukdomar hos barn och ungdomar. Denna grupp sjukdomar medför en betydande påverkan på patienternas liv och fysiska prestationsförmåga. Risken för plötslig död eller hjärttransplantation är betydande. Alla framsteg i förståelsen av dessa sjukdomars uppkomst samt framsteg i behandlingen är mycket välkommet och av stort värde. Senaste rönen Gunnar Sjöberg kommer att redogöra för de senaste rönen om sambandet mellan denna sjukdomsgrupp och hjärtrytmrubbningar. Thomas Kardiovaskulär primärprevention i kritisk belysning - vad håller vi på med egentligen? onsdag 21 april, kl Sal H1 Moderatorer: Lena Jonasson, Peter Nilsson. Medverkande: föreläsare Peter Nilsson, Birgitta Hovelius, Ronnie Willenhemier Detta symposium problematiserar kring begreppet primärprevention av kardiovaskulär sjukdom. Vi blir allt bättre på att identifiera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom samtidigt som vi får ökade möjligheter att behandla dessa. Teori är en sak men hur hanterar vi det i praktiken när vi möter människor på gruppnivå eller enskilt? Vi vill öka hälsotalet men är det istället risk för att vi ökar oro och ångest? Folkhälsoproblem Peter Nilsson inleder med en föreläsning om preventionens svåra etik och sammanfattar problemets omfattning och riktlinjernas budskap. Eftersom hjärtkärlsjukdomarna är mycket omfattande representerar de ett stort folkhälsoproblem. Sannolikt bör dessa sjukdomar snarare uppskjutas än minskas, eftersom annars konkurrerande morbiditet i seniet tar över (cancer, demens, KOL). Därefter framför Birgitta Hovelius, kritiska perspektiv på screening och prevention. Hon kommer att betona vikten av Primum non nocere, uppmärksamma risken för s k hälsism och varna för att negativa effekter och skador av förebyggande åtgärder ofta tonas ned för den goda sakens skull. Birgitta Hovelius är medlem i Nordic Risk Group och en av författarna till boken Skapar vården ohälsa?. Higgins berättar om det senaste gällande gruppen Dilaterad Kardiomyopati, som innebär hjärtförstoring med nedsatt funktion. Ingegerd Östman- Smith kommer slutligen att redogöra för en intressant behandlingsmetod av gruppen Hypertrof Kardiomyopati (Hjärtmuskelförtjockning) med så kallad betablockerare i hög dos. Det finns ett behov av att engagera sig i aktiviteter som befrämjar en utveckling för hjärt-kärlhälsa i Europa, sa Lars Rydén, som tycker att professionen behöver aktivera sig åt att ägna bevarandet av friskhet/hälsa lika mycket intresse som att ta hand om de sjuka. - Jag upplever att många av oss inom vår profession som rätt gediget sjukdomsfixerade och mindre hälsoorienterade även om det finns goda exempel på bra hälsobevarande insatser inom landet, säger Lars Rydén. Förbättra riskfaktorer Om vi skall lyckas krävs emellertid att vi bygger allianser och i en sådan måste ingå vi själva, representanter för allmänheten, politiker etc. Dessutom krävs en samlad nationell Rubriken på det tredje och sista föredraget är Nej, vården kan förhindra ohälsa och hålls av Ronnie Willenheimer som har riklig erfarenhet av kardiovaskulär primärprevention. Han kommer att berätta om hur man effektivt och framgångsrikt kan hjälpa patienten att förbättra riskfaktorer för hjärtoch kärlsjukdom. Symposiet avslutas med en gemensam diskussion. Samarbetspartners Werköföreläsning; Lars Rydén, onsdagen 21 april kl Sjukdomsfixerade Nationell insats insats av hälsobevarande natur. Detta är ett nytt fält för professionen att aktivera sig inom - politisk lobbyism. Lars Rydén kommer i sin Werköföreläsning att ge exempel på några framgångsrika politiska beslut i hälsans tjänst men också på sådant som professionen måste få bättre grepp om. Lars Rydén Birgitta Hovelius Vill du annonsera här imorgon? Kontakta pressansvarig: Zvi Wirschubsky

9 Palliativ vård vid hjärtsvikt måste patienten vara döende? Tre föreläsningar kommer att ta upp temat palliativ vård vid hjärtsvikt under symposiet som modereras av Anna Strömberg och Carl-Johan Höijer. Att leva med svår kronisk hjärtsvikt kan symboliskt beskrivas som att vara i dödens väntrum och trots allt överleva. Det innebär att aldrig veta vad som väntar imorgon, eftersom man lider av komplexa, mångfacetterade och oförutsägbara symtom som varierar i intensitet. Sjukdomsförloppet tvingar en att leva ett liv i berg- och dalbana, dvs. att pendla mellan att må bättre och sämre. Det oförutsägbara sjukdomsförloppet gör det svårt att hjälpa patienterna att förbereda sig inför döden. För att möta de behov som patienter med svår hjärtsvikt har bör palliativ vård erbjudas tidigt i sjukdomsprocessen. Risken är annars stor att dessa patienter utestängs eftersom sen palliativ fas är svår att identifiera på grund av det oförutsägbara sjukdomsförloppet. Specialistkunskap För att möta de behov som patienter med svår hjärtsvikt har bör patienten ha tillgång till både specialistkunskap inom palliativ vård och hjärtsviktsvård, säger Margareta Brännström, som i sitt föredrag tar upp palliativ vård till patienter med hjärtsvikt utifrån patienters, närståendes och vårdares erfarenheter, Claes Lundgren kommer att tala om anpassad hjärtsvikts-behandling i palliativ fas. Palliativ (lindrande) vård behövs mer eller mindre under hela hjärtsviktens förlopp. Målsättningen med denna vård är optimal livskvalitet under den tid som är kvar. Tidsperspektivet kan vara kort, men är ofta svårt att förutspå. Många symtom inblandade vid hjärtsvikt, inte bara andnöd och trötthet utan även ofta värk, törst, kakexi, nedstämdhet/uppgivenhet, yrsel. Det finns en konflikt mellan läkemedlens måldos och livskvalitet, d.v.s. läkemedel som tidigare varit viktiga för prognosen, kan bidra till försämring av livskvalitén. Palliativt aktiva läkemedel blir allt viktigare mot slutet av livet samtidigt som man har nedtoning av övriga läkemedelsbehandlingar. Bästa vård För bästa vård behövs team med kardiologisk och palliativ kunskap tämligen tidigt i sjukdomen, säger Claes Lundgren, som vill skapa förutsättningar för patienten att vårdas hemma eller på sjukhus med likvärdig kvalitet vid försämring. Ej-HLR och andra etiska problem vid palliativ vård av patienter med hjärtsvikt Patienter med hjärtsvikt får sämre samordnad vård, sämre kontinuitet, sämre relation till en specifik vårdgivare och sämre tillgång till palliativ vård än t ex lungcancerpatienter. Vård och behandling skall utformas och genomföras i samråd med patienten. Detta samråd måste ske innan förmågan har förlorats att förstå, fatta och delge sitt beslut. Hjärtsvikt är en sjukdom som utvecklas gradvis under flera år vilket medger rikliga tillfällen till dialog, säger föredragande Rurik Löfmark. Unik ordination Många behandlingsmetoder vid hjärtsvikt är både symtomlindrande och livsuppehållande, men de kan också medföra obehag för patienten. Ej-HLR är en unik ordination, som kräver kunskap om patientens sjukdom och prognos samt patientens inställning till livsuppehållande insatser. Hjärtläkare och hjärtsviktssjuksköterskor måste därför ha kunskap om vad som kan erbjudas i livets slutskede. Symposiet kommer att genomföras onsdag 21 april kl Sal G2 Symposium: Hjärta & Depression Onsdag 21 april kl Sal G2 Moderatorer Mona Schlyter, Bengt Fridlund. Medverkande föreläsare Peter Währborg, Inger Ekman Rurik Löfmark Depression är en folksjukdom med bl. a. nedstämdhet, ångest och sömnstörningar. Trots att det finns tydliga diagnoskriterier för att ställa diagnosen depression så finns det en glidande skala från den uppfattning som många patienter har om depression till den medicinska diagnosen depression med viss svårighetsgrad och varaktighet. Den klassiska depressionen skiljer sig också t ex från årstidsrelaterade depressioner. Peter Währborg kommer i sin föreläsning att beskriva de kriterier som krävs för att diagnostisera depression och skilja den från t ex ångest vilket ibland kan vara svårt. Det finns olika formulär som kan underlätta diagnosen depression. Detta är särskilt viktigt när det gäller läkemedelsstudier om depression, säger Peter Währborg, som kommer att bl a beskriva en datoriserad variant som används i läkemedelstudier. Standardiseringen av diagnosen depression kan vara ett problem då tolkningen av kriterierna kan skilja sig mellan olika bedömare. Egentligen stressade - Merparten av de patienter som är nedstämda och tror sig ha depression är egentligen stressade, säger Mona Schlyter. Depression leder också till fysiologiska konsekvenser som medför ökad risk för hjärtkärlsjukdom. Peter Währborg kommer i sin föreläsning att beskriva sambanden mellan depression och hjärtkärlsjukdom. På plats i Göteborg mötets alla dagar Mona Schlyter

10 Symposium: Nyheter inom förmaksflimmer Onsdagen den 21 april kl , Sal K2 Moderatorer: Mårten Rosenqvist, Viveka Frykman Medverkande föreläsare: Viveka Frykman, Tord Juhlin, Anna Nergårdh, Mårten Rosenqvist ATHENA studien Den s k ATHENA studien visade 24 % reduktion i den primära endpointen död eller sjukhusinläggning och 26 % i specifik sjukhusinläggning av kardiovaskulära orsaker med dronedaron jämfört med placebo. Det fanns inga större säkerhetsfrågor i den kliniska studien med 3628 patienter vars ingångskriterier var förmakslimmer (FF) och ytterligare en kardiovaskulär riskfaktor. Kritik av ATHENA studien En artikel i Am Coll Cardiol (1) ifrågasätter nu dessa resultat och föreslår att dronedarons roll i klinisk praxis ska vara som alternativ när frekvenskontroll misslyckas, eller efter andra antiarytmika som inte lyckas att reducera FF eller har för svåra biverkningar. I artikeln skriver författarna efter genomgång av de största kliniska studier med dronedaron att resultaten bara stöder behandling för selekterad patient population som andra- eller tredjehandsalternativ istället för amiodaron. Många anser att dronedaron, med evidens från kliniska studier och klinisk praxis, är säkrare och tolereras bättre men också mindre effektiv att förebygga FF än dess molekylära kusin amiodaron. I den kliniska världen tar läkare hänsyn till patienters önskan när det finns fler behandlingsalternativ och hos några patienter överväger korttidssäkerhet mer än minskad effekt. Men, skriver forskarna, ATHENA studien (2) visade varken symtomatiska eller livskvalitativa förbättringar hos de patienter som behandlades med dronedaron. Tillsammans med dess modesta effekt på rytm, saknad av väldokumenterade säkerhetsfördelar över amiodaron, stora kostnader jämfört med amiodaron och den fortsatta kontroversen mellan rytm och frekvenskontroll som den bästa behandlingen, därför rekommenderar inte artikelförfattare Sanjay Kaul, Cedars-Sinai Medical Center, Los Angeles, Kalifornien dronedaron som förstahandsbehandling Kritik av kritiken av ATHENA studien och dronedarons roll Håller inte med Andra specialister som bl a Christian Torp-Pedersen (University of Copenhagen, Danmark) har skrivit kommentarer (3) i samma nummer av Am Coll Cardiol och håller inte med. Man skriver att dronedaron har överlägsna säkerhetsdata över andra antiarytmika för patienter med låg till mellanhög risk. Om patienten kräver rytm kontroll så är det en sund rekommendation att informera patienten om de okända riskerna av de allra flesta använda läkemedel vid FF produkter och de vanliga problemen med amiodaron. Med dronedaron har vi för den allra första gången en behandling som är säker för stora grupper av patienter med låg risk ingen av dem är så bra eller säkra som vi vill. Amiodaron är bättre än de flesta andra läkemedel för att längst upprätthålla sinusrytm men den har en lång lista av svåra biverkningar. Därför är dronedaron värd ett bättre omdöme än studien ovan. Annan fördel En annan fördel för ATHENA studien är att man ändrat resultat från tid till första attacken av FF till verkliga livet där frekvensen av FF attacker är viktigt, liksom upplevda symptom när FF återkommer och dess varaktighet. För första gången finns ett nytt läkemedel, dronedaron, som mäter verkliga kliniska resultat, sjukhusinläggningar. Dronedaron är inte godkänt för att minska FF men för att reducera sjukhusinläggning och ska därmed inte slås ihop med andra antiarytmika vid FF. Dronedaron är inte lika effektivt som amiodaron och hos patienter där effekten överväger säkerhet så är amidaron att föredra. Men dronedarons fördelar är att man inte behöver ha patienten inneliggande för att påbörja behandling, att dronedaron har mycket god säkerhetsprofil, och om säkerhetsaspekten överväger, så kan dronedaron vara ett förstahandsalternativ för många patienter Ett antal specialister kritiserar också den första studiens (1) slutsatser att dronedaron har modesta affekter på FF. Men alla antiarytmiska läkemedel har modesta effekter. Dronedaron är den första antiarytmiska läkemedlet för patienter med låg risk och stor säkerhet. Säkerhetsaspekten kan leda till att man först behandlar med dronedaron för att sedan byta till amiodaron om sinusrytm inte längre upprätthålls. Referenser 1. Singh D, Cingolani E, Diamond GA, Kaul S. Dronedarone for atrial fibrillation. Have we expanded the antiarrhythmic armamentarium? J Am Coll Cardiol 2010; 55: Hohnloser SH, Crijns HJGM, van Eickels M, et al. Effect of dronedarone on cardiovascular events in atrial fibrillation. N Engl J Med 2009; 360: Torp-Pedersen C, Pedersen OD, Køber L. Antiarrhythmic drugs. Safety first. J Am Coll Cardiol 2010; 55: Symposium Idrott och Hjärta på gott och ont Onsdag 21 april kl Moderatorer: Maria Schaufelberger, Anders Sahlén. Medverkande föreläsare: Mats Börjesson, Mikael Dellborg, Erik Solberg Erik Solbergs föredrag kommer att beskriva det första fallet av Commotio Cordis (chock för hjärtat utan yttre skador, men med allvarlig arytmi/ hjärtstillestånd) som inträffat i Norden och diskuterar varför det finns så många beskrivna fall av Commotio Cordis i USA, men nästan inget i Europa? Erik Solberg kommer att hävda att detta tillstånd, som kan leda till plötslig död, är för lite erkänt i Europa. Mekanismerna bakom arytmi och hjärtstillestånd kommer att diskuteras på grundval av djurstudier. Samarbetspartners Erik Solberg Orsaken till att vi idag har så många olika läkemedel för att kontrollera frekvens eller rym är att

11 Docent och överläkare Ulf Stenestrand död Tack för allt ULF Ulf Stenestrand 20 år av oförglömlig vänskap och samarbete i utvecklingen av hjärtsjukvården! Ulf Ulf Stenestrand 31 jan feb 2010 * 31/ / Ulf Stenestrand har avlidit efter en kort tids sjukdom. Han var docent och överläkare vid Hjärtkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping och forskare och ledare för de svenska hjärtkärlregistren (Swedeheart) vid Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR), Akademiska sjukhuset i Uppsala. Ulf började sin specialistutbildning till hjärtläkare på hjärtkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping Ulf var då och som alltid en ungdomlig gladlynt och mycket aktiv man med stora ambitioner att göra allting bättre för hjärtsjuka patienter. Han hade en intensiv vilja att bli bra, för att inte säga bäst, på det mesta han företog sig. Han väjde inte för sådant som var svårt eller förenat med motstånd. Han lyckades också, trots initialt motstånd, att både bli en medicinskt och operativt inriktad hjärtläkare, som under många år ofta fick glädjen att utföra livräddande kateteringrepp på tacksamma patienter. Ulfs stora intressen utöver medicinen var musik och modern datateknik särskilt om det handlade om Macintosh datorer. Han tände därför direkt på idén att som doktorandprojekt bygga ett kvalitetsregister för akut hjärtsjukvård som enkelt kunde hanteras med Macarnas geniala datamöss och enkel- och dubbelklickningar. Så började Ulf den praktiska uppbyggnaden av ett av de första nationella kvalitetsregistren som gav användarna möjligheter att själva direkt få omedelbar och kontinuerlig information om sina patienter, vårdinsatser och behandlingsresultat. Under 12 år jobbade Ulf dag och natt för att utveckla och förbättra sitt hembyggda datasystem som snabbt, trots IT-chefernas motstånd, fick anhängare på allt fler ja till slut på alla Sveriges sjukhus. Genom att själv skicka disketter kors och tvärs över landet höll Ulf RIKS-HIA registret uppdaterat med de senaste versionerna inkluderande allt fler skräddarsydda speciallösningar för att tillgodose alla olika önskemål. I slutet på 1990-talet öppnades möjligheten att överföra systemet till Internet även om få sjukhus egentligen ännu hade tillgång till Internet eller datorer på avdelningarna. Ulfs interaktiva teknik utgjorde grunden till ett av de första Internetbaserade registren även om det behövdes ett snabbt ökande antal professionella programmerare vid Uppsala Kliniska Forskningscentrum (UCR) för att överföra alla gamla och nya funktionskrav på den nya plattformen. Med mindre tidsåtgång för programmering kunde Ulf ägna mer tid åt den forskning som också varit målet med uppbyggnaden av RIKS-HIA. Trots ledande hjärtforskares dåtida tveksamhet inför möjligheterna till, och värdet av, registerforskning disputerade Ulf med stor framgång i november Med registerdata tillgängliga på Internet ökade kraven på öppna redovisningar av registerdata. Att RIKS-HIA gick i bräschen för öppna diskussioner av skillnader i vården passade bra för Ulf som alltid var mycket rak och direkt i sina budskap. Framgångarna med RIKS-HIA både för utveckling av sjukvården och för forskningen blev en sporre att bygga upp fler register med liknande teknik som RIKS-HIA. Ulfs insatser bidrog därför också till UCRs uppbyggnad av kranskärlsregistret SCAAR och det sekundärpreventiva registret SEPHIA baserat på samma tänkande och tekniska plattform. Under sista åren har Ulf varit den sammanhållande ledaren för sammanslagningen av dessa register, inkluderande även det hjärtkirurgiska registret, till den gemensamma registret SWEDE- HEART som invigdes vid UCR hösten Efter avhandlingen och särskilt under sista åren fick Ulf äntligen tid att låta sin forskarkraft blomma ut i ett stort antal presentationer och publikationer nationellt och internationellt med material både från RIKS-HIA och SCAAR registren. Bara veckorna före Ulf akuta insjuknande i oktober 2009 gav han flera uppmärksammande presentationer av nya forskningsresultat vid den amerikanska PCI-kongressen i San Fransisco. Till och med under hans sista sjukdomsveckor publicerade den europiska hjärtforskningstidskriften uppskattande kommentarer om Ulf och registergruppens betydelsefulla arbete kring ballongvidgningsbehandling. Under många år öppnades hans dator med en bild på Carina lutad mot Ulfs mörkblå snabba BMW. Trots sitt hårda arbete fick Ulf lyckan att förälska sig i Carina och bilda familj i Linköping. På mycket kort tid blev Carina centrum i Ulfs liv. Under många år öppnades hans dator med en bild på Carina lutad mot Ulfs mörkblå snabba BMW. När de sedan fått sina tre pojkar, idag 8 och 6 (tvillingarna) år gamla, var det ingen tvekan om hans främsta prioritet i livet. Fast datorerna fortsatte att surra sent på kvällar och nätter i det egna datorrummet i villans undervåning efter det att barnen lagt sig. I sitt arbete med registren blev Ulf en nationellt och internationellt välkänd och berömd profil både inom forskning och utveckling av hjärtsjukvården. Han var den centrala sammanhållande kraftkällan och navet i ett mycket stort kontaktnät av registeranvändare och registerforskare nationellt och internationellt. Nu har den främsta ledaren för utveckling och forskning inom de svenska hjärtkärlregistren tragiskt lämnat oss alldeles för tidigt. Hans insatser har gett ett mycket rikt arv av moderna Internetbaserade verktyg för utveckling av sjukvården och framtagande av nya kunskaper via registren. Han lämnar oss i stor saknad och med ett tomrum som blir mycket svårt att fylla upp. Ulf var en handlingens man som helst började lösa varje problem redan innan det uppstått. Han skulle glädjas mer än någon annan om vi fick fram ännu smartare system för att se de mönster i utvecklingen av sjukdom, behandlingar och behandlingsresultat som kan förbättra vården i den kliniska verkligheten. Det bästa vi kan göra för att hedra hans minne är därför att försöka uppfylla hans drömmar om att kontinuerligt utveckla våra kunskaper och vårt arbete i sjukvården till nytta för våra patienter. Om Du vill bidra till detta kan Du stödja Ulf Stenestrands Minnesfond för Registerforskning - pg ange på inbetalningen Ulf Stenestrands Minnesfond. Lars Wallentin professor, överläkare Kardiologiska kliniken & UCR Akademiska sjukhuset Uppsala Bertil Lindahl professor, överläkare Kardiologiska kliniken & UCR Akademiska sjukhuset Uppsala Magnus Janzon överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping Eva Swahn professor, överläkare Kardiologiska kliniken Universitetssjukhuset Linköping

12 Intervju med Eva Swahn, Ordförande Svenska Hjärtförbundet ZW: - Hur du ser på utvecklingen inom svensk hjärtkärlsjukvård? Vi har blivit mycket bättre att behandla hjärtinfarkt och andelen överlevande med hjärtsjukdom ökar. Hur har kvinnorna fått del av den förbättringen av behandling av hjärtinfarkt? ES: - Ja, de senaste decennierna har utvecklingen inom svensk hjärtsjukvård gått med en rasande fart, inte minst inom området akuta koronara syndrom, men också inom området arytmi och klaffsjukdomar. Insjuknandet i hjärtinfarkt minskar kontinuerligt för bägge kön liksom dödligheten i kardiovaskulär sjukdom. Vi kan i dag ge hjärtinfarktpatienterna livet åter på ett helt annat sätt än tidigare och målet är för varje infarktpatient att denne skall kunna återgå i sitt tidigare leverne oavsett om man är i yrkesverksam ålder eller pensionär. Ja, kvinnorna har fått del av förbättringen, inte minst därför att mycket forskning har skett inom området könsperspektiv. Inom arytmiområdet har ablationsverksamheten utvecklats snabbt men än så länge hinner vi inte med behovet framför allt på grund av att resurserna inte hänger med, vare sig ekonomiskt eller personellt. Det tar många år att utbilda en abladör till fulländning. Den perkutana tekniken med inläggande av klaffar har också näst intill exploderat och här har Svenska Hjärtförbundet (SHF) intagit en framträdande roll genom att samla de svenska centra som gör TAVI för att samordna utvecklingen på ett positivt sätt. ZW: - Ska man därför mer satsa på prevention eller är hjärtsjukdom nästan oundviklig resultat av vår livsföring i det moderna samhället? ES: - Jag är inte säker på att vi i framtiden kommer att se hjärtsjukdom som oundvikligt om vi ändrar vår livsstil. Livsstil gäller ju också f.f.a kranskärlssjukdom. Jag kan inte låta bli att jämföra med magsårssjukdomen som hänfördes till stress, rökning, dåliga matvanor etc. innan man fann Helicobacter pyloris som den lilla boven i dramat. Vi hör numera inget om de gamla riskfaktorerna för magsår längre. ZW: - Konceptet less is more återkommer efter att ett antal kliniska studier visat att man inte får bättre resultat ju mer läkemedel som man ger till patienterna. Vid en viss mängd kostar det tydligen mer än det smakar. Hur tror du detta påverkar hjärtsjukvården? ES: - Det finns modeord i det mesta och nu kanske just detta kommer. Min personliga inställning är att man bör i görligaste mån individualisera behandlingen, vilket inte är helt lätt. Risken med riktlinjer och pm är att det är enklare att följa dessa slaviskt än att använda dem som just vad de är riktlinjer än att med grund i dessa tänka själv med den kompetens och erfarenhet man skaffat sig. Min förhoppning är att man någon gång i framtiden verkligen kan skräddarsy behandlingen utifrån den enskilde individens behov. ZW: Hur kan kvalitén förbättras i hjärtkärlsjukvården? Med de nationella kvalitetsregistren, via chefer, med media/pressbevakning? ES: - Pressen är ett tveeggat svärd och opålitlig som kvalitetsvärderare. Våra nationella kvalitetsregister är unika i världen och har ett mycket gott rykte och de öppna jämförelser som görs årligen har ändock, tror jag, medfört att varje sjukhus fått tänka till om man ligger sämre till än genomsnittet. Man får dock också betänka att register är behäftade med en mängd begränsningar och kan inte som enda instrument användas som kvalitetssäkring. Den allra bästa kvalitetssäkringen i vården, tycker jag, är att ha personer i ledningen på alla kliniker som har en vetenskaplig skolning och inser värdet av att ständigt bedriva forskning och utvecklingsarbete och även inser att detta inte kan göras gratis. Det är en investering för våra patienter nu och i framtiden. ZW: - Hur står svensk hjärtsjukvård internationellt? ES: - Den svenska hjärtsjukvården står sig mycket bra internationellt vilket vi skall vara stolta över, men som vi också måste jobba på framöver. Den kliniska forskningen måste lyftas i enlighet med den utredning som lades fram förra året och som drevs av Olle Stendahl, Linköping. Eva Swahn Samarbetspartners