Arbetarskyddet vid inlärning i arbetet i grundexamen inom maskin- och metallbranschen

Transkript

1 Arbetarskyddet vid inlärning i arbetet i grundexamen inom maskin- och metallbranschen 1

2 Inledning Linjen för yrkesutbildning vid Utbildningsstyrelsen har producerat guider för arbetarskyddet vid inlärning i arbetet i grundexamina inom byggnadsbranschen och husteknik, hotell-, restaurangoch cateringbranschen, social- och hälsovårdsbranschen samt trädgårdsskötsel. Utbildningsstyrelsen undertecknade i december 2003 ett avtal med Suomenselän koulutuskuntayhtymä om att utarbeta en guide för arbetarskyddet inom maskin- och metallbranschen. Lektor Teuvo Kärnä vid Ähtärin ammatti-instituutti åtog sig uppdraget. Skriften är avsedd som guide för arbetarskyddet vid inlärning i arbetet inom den grundläggande yrkesutbildningen. Den lämpar sig som informationskälla om arbetarskyddets särdrag inom inlärning i arbetet och yrkesprov. Den kan användas av representanter för utbildningsanordnaren, läroanstaltens ledning, lärarna och studerandena samt arbetsplatshandledarna och andra representanter för arbetsplatserna. I denna guide utreds de ansvarsfrågor och förpliktelser som berör de deltagande parterna vid inlärningen i arbetet liksom centrala delar av de författningar som berör inlärning i arbetet, såsom arbetarskyddslagen. I guiden behandlas också författningar och praxis rörande studerandens personliga skyddsutrustning och försäkringsskydd. Ytterligare presenteras sådana riskfaktorer som speciellt anknyter till inlärningen i arbetet inom maskin- och metallbranschen. I guiden finns exempel på brott mot avtal och författningar samt exempel på arbetsolycksfall. En del av exemplen är fiktiva, men en del baserar sig på författarens erfarenheter. Årligen inträffar tiotals motsvarande olycksfall, av vilka en del inte ens registreras i någon statistik. Dessutom inträffar otaliga nära ögat -fall. Merparten av dessa kan förebyggas genom en omsorgsfull orientering och arbetshandledning. Bäst påverkar man studerandens arbetarskydd under perioderna för inlärning i arbetet genom att komplettera läroanstaltens arbetarskyddsundervisning med en god introduktion och handledning på arbetsplatsen. Den här guiden för arbetarskyddet vid inlärning i arbetet har granskats av Ähtärin ammattiinstituuttis rådgivande delegation för maskin- och metallbranschen och den har behandlats vid maskin- och metallbranschens utbildningskommission. Stort tack till lektor Teuvo Kärnä och alla som deltagit i arbetet. Helsingfors Överingenjör Seppo Valio Utbildningsstyrelsen 2

3 Innehåll 1. INLÄRNING I ARBETET SOM EN DEL AV DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN ARBETARSKYDDET I LÄROPLANSGRUNDERNA DE I INLÄRNING I ARBETET DELTAGANDE PARTERNAS ANSVAR OCH SKYLDIGHETER Utbildningsanordnaren Arbetsplatsen Arbetsplatshandledaren Läraren Studeranden KRAV SOM STÄLLS PÅ PLATSER FÖR INLÄRNING I ARBETET INOM MASKIN- OCH METALLBRANSCHEN FÖRESKRIFTER OM SKYDDET FÖR UNGA ARBETSTAGARE Parterna som svarar för arbetarskyddet Studerandens rätt till en trygg inlärningsmiljö Förbjudna arbeten Arbeten som är farliga för unga arbetstagare Anmälan om anlitande av ung arbetstagare för farliga arbeten Undantagstillstånd som berör förbjudna och farliga arbeten Arbetstiden PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING FÖR DE STUDERANDE FÖRSÄKRINGSSKYDDET FÖR STUDERANDE I INLÄRNING I ARBETET Studerandens försäkringsskydd Skyldighet att ersätta skada ARBETARSKYDDSLAGEN UTREDNING OCH BEDÖMNING AV RISKERNA I ARBETET Trygg användning av maskiner och annan arbetsutrustning som används i arbete Trygg användning av pressar Arbetarskyddet vid svetsning Kemiska risker Ordning och reda Trygg användning av handslipmaskin Buller Beredskapen inför perioden för inlärning i arbetet Introduktion Studerande med särskilda behov Yrkesprov Källförteckning

4 1. Inlärning i arbetet som en del av den grundläggande yrkesutbildningen Målet med yrkesutbildningen är att förse de studerande med den kunskap och de färdigheter som är nödvändiga för att de skall kunna fungera som självständiga yrkesutövare. Vidare är avsikten att stödja deras utveckling till goda och balanserade samhällsmedlemmar samt att förse dem med den kunskap och de färdigheter som förutsätts för fortsatta studier och intressen samt för en mångsidig personlighetsutveckling och för livslångt lärande. I grunderna för läroplanen definieras den yrkesskicklighet som fordras för examen liksom målen och det centrala innehållet i studierna samt mål och kriterier för bedömningen. Utbildningsanordnaren godkänner läroanstaltens läroplan som baserar sig på de riksomfattande grunderna för läroplanen och fristående examen. I läroplanens gemensamma del ingår en plan för anordnande av inlärning i arbetet och på motsvarande sätt i den examensspecifika delen en plan för genomförandet och utvärderingen av inlärningen i arbetet. En yrkesinriktad grundexamen omfattar 120 studieveckor av vilka minst 20 studieveckor bör utgöra inlärning i arbetet. För en del utbildningar och i olika läroanstalter är andelen inlärning i arbetet avsevärt större, och kan närma sig 40 studieveckor. Inlärningen i arbetet genomförs i allmänhet utan att ett arbetsförhållande ingås och utan lön. Inlärning i arbetet är en oskiljbar del av yrkesutbildningen varvid en del av målen för examen uppnås genom inlärning på en arbetsplats. Det innebär målinriktade, handledda och utvärderade studier i en genuin miljö. Inlärningen i arbetet genomförs på en eller flere arbetsplatser under tillräckligt långa tidsperioder. Avsikten är att studeranden skall få en realistisk bild av arbetet och av hur det utförs. Både arbetsgivaren och studeranden kan dra nytta av varandra. Företaget eller organisationen kan erbjuda en praktikplats med tanke på egna framtida rekryteringsbehov. Studeranden å sin sida har möjligheten att på olika arbetsplatser erhålla ett vidare perspektiv på yrkets arbetsuppgifter än det skolundervisningen ger. Studeranden lär sig också hur man fungerar i arbetslivet. Samtidigt som studeranden lär sig en del av läroplanens mål, får han övning i att utföra arbetsuppgifter och ser det egna arbetet som en del av en större helhet. Utbildningsanordnaren och arbetsgivaren ingår ett skriftligt avtal över utbildningen på arbetsplatsen (lagen om yrkesutbildning 630/1998, 16 ). I det avtalet definieras parternas uppgifter och ansvar, tidpunkten för inlärningen i arbetet, målsättningarna för inlärningen, det centrala innehållet för utbildningen samt utvärderingen av inlärningsresultaten och eventuella ersättningar till arbetsgivaren. I allmänhet gör man två avtal: ett ramavtal, som gäller tillsvidare, och ett studerandeavtal, som uppgörs för varje enskild period för inlärning i arbetet. 4

5 2. Arbetarskyddet i läroplansgrunderna Enligt lagen om yrkesutbildning (630/1998, 28 ) är studeranden berättigad till en såväl fysiskt som psykiskt trygg inlärningsmiljö. Utbildningsanordnaren har också en skyldighet att se till att denna rättighet förverkligas under inlärningen i arbetet. Utbildningsanordnaren bör sålunda innan avtalet uppgörs utreda att inlärningen i arbetet kan arrangeras tryggt. Utbildningsanordnaren bör meddela arbetsgivaren om det ansvar för arbetarskyddet som omnämns i 19 lagen om yrkesutbildning. Även om studeranden inte står i ett arbetsavtalsförhållande, svarar arbetsgivaren för arbetarskyddet i anslutning till praktiska arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Enligt grunderna för läroplanen inom maskin- och metallbranschen bör alla parter dessutom vara medvetna om det ansvar och de försäkringar som hänför sig till arbetarskydd, olycksfall och skadestånd. Läroanstaltens uppgift är att förbereda studeranden inför perioden för inlärning i arbetet. Arbetarskyddslagen och grunderna för arbetarskyddet bör de studerande lära sig på skolan så att de tillägnar sig dem senast på platsen för inlärningen i arbetet, liksom de anställda. Innan arbetet påbörjas bör arbetsgivaren och läroanstalten tillsammans försäkra sig om att studeranden har satt sig in i arbetet, kan följa arbetarskyddsdirektiv och föreskrifter samt använda den personliga skyddsutrustning som ställts till förfogande. 5

6 3. Ansvar och skyldigheter för parterna som deltar i inlärning i arbetet 3.1 Utbildningsanordnaren Utbildningsanordnaren ansvarar för att studeranden erhåller en plats för inlärning i arbetet. För verksamheten är det ändamålsenligt att skapa ett bestående samarbetsnätverk med företagen. Inom nätverket planeras genomförandet av inlärningen i arbetet och utvecklas fastställd praxis för handledning och utvärdering. Vid läroanstalten fattar man beslut om hur inlärningen i arbetet placerar sig i den examenshelhet som studeranden avlägger. Utbildningsanordnaren bör teckna en ansvarsförsäkring för studeranden under perioden för inlärning i arbetet. Då inlärningen i arbetet inte sker i ett arbetsförhållande, är utbildningsanordnaren enligt 3 i arbetarskyddslagen i en situation som motsvarar en arbetsgivare som hyr ut arbetskraft. Vid läroanstalten bör man se till att studeranden lär sig de allmänna grunderna för arbetarskyddet och de centrala arbetarskyddsbestämmelserna före den första perioden av inlärning i arbetet. En del av målsättningen är att studeranden dessutom kan utföra de grundläggande arbetsuppgifterna tryggt och ergonomiskt, kan hålla arbetsplatsen ren och i ordning samt behärskar säkerheten vid utförandet av heta arbeten och åtgärderna vid förstahjälp. 3.2 Arbetsplatsen På arbetsplatsen hör det till arbetsgivarens skyldigheter att också svara för arbetarskyddet för de studerande som inte står i arbetsförhållande. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid instruerandet av studeranden; Studeranden skall lära sig arbetsuppgifterna och metoderna så, att han också ser dem ur arbetarskyddets perspektiv. Arbetsgivaren bör också sörja för att riskerna i arbetet har utretts och bedömts i enlighet med paragraferna 8,10 och 14 i arbetarskyddslagen och att studeranden har instruerats tillräckligt. Utbildningsanordnaren och arbetsgivaren skall efter att riskerna i arbetet utvärderats tillsammans utreda den personliga skyddsutrustningen för perioden för inlärning i arbetet, komma överens om anskaffningarna samt föra in uppgiften i ramavtalet. Arbetsgivaren bör övervaka användningen av skyddsutrustningen. Arbetsgivaren bör också informera arbetsplatsens anställda och förtroendeman om studeranden. På arbetsplatsen utses någon av förmännen eller de anställda till arbetsplatshandledare. Arbetsplatshandledaren planerar och genomför inlärningen i arbetet tillsammans med den handledande läraren. De går tillsammans igenom arbetsplatsens utbildningsmöjligheter och läroanstaltens läroplan. Uppgifterna under perioden för inlärning i arbetet bör lämpa sig för de färdigheter studeranden redan införskaffat sig samt utgöra en fortsättning på hans egna studieplan så, att studeranden genom att utföra uppgifterna når inlärningsmålen för perioden. 6

7 3.3 Arbetsplatshandledaren Arbetsplatshandledarens uppgifter är att: tillsammans med läraren delta i den förberedande planeringen av perioden för inlärning i arbetet bekanta sig med studerandens mål för inlärningen i arbetet informera arbetsgemenskapen om studerandens ankomst orientera och handleda samt ge respons åt studeranden beskriva för studeranden verksamheten och spelreglerna inom arbetsgemenskapen tillsammans med läroanstalten delta i utvecklandet av praxis för inlärningen i arbetet inom företaget förse läroanstalten med uppgifter om arbetssituationen, arbetsmiljön och arbetsredskapen samt om förändringar som berör dem tillsammans med studeranden och läraren utvärdera perioden för inlärning i arbete 3.4 Läraren Den handledande läraren förbereder och instruerar studeranden inför inlärningen i arbetet och stöder honom vid anskaffningen av arbetsplats. Läraren bör naturligtvis vara väl insatt i de möjligheter som står till förfogande. Ett gott samarbete mellan läraren och platserna för inlärning i arbetet ger den bästa garantin för mångsidiga inlärningssituationer. Den handledande lärarens uppgifter är att: förbereda studeranden inför perioden för inlärning i arbetet säkerställa att studeranden i läroanstalten har erhållit tillräcklig information om arbetarskydd och arbetssäkerhet känna till platserna för inlärning i arbetet inom regionen samt skapa nätverk med dem kontrollera arbetsplatsens lämplighet ingå avtal med platsen för inlärning i arbetet förklara parternas uppgifter och ansvar för studerande och arbetsplatshandledare uppmuntra studeranden i planerandet av egna mål för perioden av inlärning i arbetet i samarbete med studeranden och arbetsplatshandledaren utarbeta arbetsuppgifter i enlighet med målen planera inlärningsuppgifterna och klargöra syftet med dem för studerande och arbetsplatshandledare genomföra ett öppet och målinriktat samarbete med arbetsplatshandledaren samt stöda denna i fostringsarbetet så, att handledaren ges all nödvändig information om studeranden och dennes läroplan ge erforderligt stöd åt studeranden och upprätthålla regelbunden kontakt med honom under hela perioden avtala om tidpunkten för utvärderingssamtal och sörja för att därvid utöver studerandens framsteg även behandlas arrangemangen och samarbetet under perioden för inlärning i arbetet 7

8 3.5 Studeranden Studeranden binder sig vid att följa arbetsplatsens föreskrifter och anvisningar. Dessa kan ges muntligt eller skriftligt, mycket detaljerade och de kan beröra verksamhetsställets affärsidé eller kvalitetssystem. Studeranden bör följa arbetarskyddsföreskrifterna och använda erforderlig personlig skyddsutrustning. Han kommer överens med sin förman om när arbetspasset börjar och när det slutar samt om pauserna. Studeranden bör hålla sig till arbetsplatsens tystnadsplikt och föra inlärningsdagbok över perioden för inlärningen i arbetet. Exempel 1 Studeranden arbetar redan sjätte veckan vid en plasmaskärbrännare. Hans arbetsuppgift har varit att tömma skärbordet och att rengöra ämnena i en rengörningstrumma. I läroplanen nämns studier om maskinens användning och programmering, men så långt har man inte ännu hunnit. Hur väl kommer man att uppnå målen för inlärningen i arbetet och är det här möjligen fråga om en arbetspraktik som hör gångna tider till? 8

9 4. Krav som ställs på platser för inlärning i arbetet inom maskinoch metallbranschen Till utbildningsanordnarens ansvarsuppgifter hör att för studeranden anvisa en plats för inlärning i arbetet. Även om studeranden själv söker platsen, bör läroanstalten kontrollera den innan utbildningen inleds. Ifrågavarande företag bör ha tillräckligt produktionsmateriel och utrustning för undervisningsarrangemangen samt personal som till sin utbildning är kompetent och varav en kan utses till ansvarig handledare. Arbetsgivaren svarar för förhållandena på arbetsplatsen, arbetsplatsens maskiner och anordningar samt ombesörjer introduktion, information, handledning och övervakning. Studeranden bör ha tillräckliga kunskaper om arbetarskyddet och grundläggande förutsättningar för att tryggt kunna arbeta och lära sig på arbetsplatsen. Läraren bör informera arbetsplatsen om studerandens färdigheter. Exempel 2 När läraren står i beråd att ingå ramavtal med arbetsgivaren märker han att det på arbetsplatsen finns en press med bristfällig skyddsutrustning. Trots att arbetsgivaren försäkrar annat, är det sannolikt att studeranden kommer att använda maskinen under tiden för inlärning i arbetet. Vilket är utbildningsanordnarens ansvar i ett dylikt fall, och skall man ingå ett ramavtal? 9

10 5. Föreskrifter om skyddet för unga arbetstagare 5.1 Parterna som svarar för arbetarskyddet Arbetarskyddslagen (738/2002) förpliktar arbetsgivare och arbetstagare att tillsammans upprätthålla och förbättra arbetarskyddet. Ansvaret är hos arbetsgivaren. Lagen om tillsynen över arbetarskyddet (131/1973) förpliktar arbetsplatserna att för samarbetet inom arbetarskyddet införa en organisation, som består av en arbetarskyddschef (arbetsgivarens representant), arbetarskyddsfullmäktigen (representerar arbetstagare och funktionärer) och en arbetarskyddskommission eller annat motsvarande samarbetsorgan. Arbetsgivaren kan inte överföra sitt ansvar för arbetarskyddet till samarbetsorganet. 5.2 Studerandens rätt till en trygg inlärningsmiljö I enlighet med lagen om yrkesutbildning 19 har studeranden rätt till en trygg studiemiljö såväl i läroanstalten som på platsen för inlärning i arbetet. Det inbegriper såväl den fysiska som psykiska miljön. Utbildningsanordnaren skall utarbeta en plan för att skydda de studerande mot våld, mobbning och trakasseri samt verkställa planen och övervaka att den iakttas och förverkligas (lag om ändring av lagen om yrkesutbildning 479/2003). Utbildningsanordnaren bör också i enlighet med arbetarskyddslagen 10-11, utreda och bedöma riskerna i arbetet såväl i läroanstalten som på dess övningsarbetsplatser. Utbildningsanordnaren bör förfara så att rätten till en trygg studiemiljö även fullföljs under perioderna för inlärning i arbetet. Sålunda bör även säkerhetsaspekterna utredas innan avtalet ingås. Utbildningsanordnaren svarar för att studeranden har tillräckliga grundförutsättningar för att tryggt kunna studera på arbetsplatsen. Arbetsgivaren bör delges information om detta. Utbildningsanordnaren bör se till att arbetsgivaren har utfört de i arbetarskyddslagen 10 och 11 avsedda utredningar över riskerna i arbetet. Särskilt bör utbildningsanordnaren säkerställa att föreskrifterna i lagen om unga arbetstagare (998/1993) och förordningen om skydd för unga arbetstagare (508/1986) beaktats. 5.3 Förbjudna arbeten Förordningen om skydd för unga (under 18 år) arbetstagare (508/1982, 2 ) omfattar också perioderna för inlärning i arbetet: unga arbetstagare får inte anlitas för sådant arbete som är till men för hans fysiska eller psykiska utveckling eller som av honom kräver större ansträngning eller ansvar än vad som är skäligt med beaktande av hans ålder och krafter. Följande arbeten är helt förbjudna: arbeten som förutsätter en med beaktande av arbetstagarens ålder och erfarenhet oskälig påfrestning eller betydande ansvar för egen eller andra personers säkerhet eller betydande ekonomiskt ansvar eller som omfattar sådan risk för olycksfall som unga personer inte kan känna igen eller kan undvika antingen på grund av att de inte kan fästa tillräcklig uppmärksamhet vid säkerheten eller på grund av brist på erfarenhet eller utbildning ensamt arbete, då detta är förenat med uppenbar risk för olycksfall eller våld vård av psykiatriska patienter samt omsorg om psykiskt eller socialt störda personer och andra motsvarande arbeten hantering och transport av lik 10

11 slakt arbeten, vid vilka man blir utsatt för ämnen som är skadliga för hälsan, giftiga eller cancerframkallande ämnen eller ämnen som framkallar ärftliga förändringar i arvsmassan eller utgör fara för foster eller i övrigt har långvarig inverkan på människans hälsa tillverkning, transport och hantering av eld- och explosionsfarliga ämnen och brännbara vätskor av klass I under förhållanden, under vilka uppenbar brandfara föreligger arbeten, i vilka man blir utsatt för fara för hälsan på grund av buller eller vibrationer eller extrem kyla eller hetta dykningsarbeten arbeten, om vilka så är stadgat eller föreskrivet särskilt 5.4 Arbeten som är farliga för unga arbetstagare I förordningen om skydd för unga arbetstagare (508/1986, 4 ) beskrivs arbeten som är farliga för unga arbetstagare. En ung arbetstagare under 16 år får inte anlitas i s.k. farliga arbeten, som är uppräknade i Social- och hälsovårdsministeriets förordning om en förteckning över exempel på arbeten som är farliga för unga arbetstagare (128/2002). I förteckningen uppräknade farliga arbeten som anknyter till maskin- och metallbranschen är bl. a. följande riskfyllda arbeten: Mekaniska riskfaktorer Arbetet utförs med farliga maskiner, anordningar eller arbetsredskap, med vilka arbetstagaren av egen ovarsamhet kan åstadkomma ett allvarligt olycksfall i arbete. Sådana är laseranläggningar som tillhör klasserna 3 A, 3 B och 4, pelarborrmaskiner, svarvar, fräsmaskiner, vinkelslipmaskiner, hyvelmaskiner, cirkelsågar, bandsågar, saxar och pressar som drivs med maskinkraft samt gassvetsnings- och gasskärningsanordningar. Farliga situationer kan även uppstå i arbete som förare, signalman eller skötare av maskindrivna lyft- och transportanordningar med undantag av manövrering av en stationärt installerad hiss med tryckknapp samt användning av lyftanordning, lyftblock eller motsvarande för lyftning av eget arbetsstycke. Användningen av personlyftanordningar är en krävande uppgift. Ungefär hälften av olycksfallen beror på försummelser i iakttagandet av bruksanvisningar och fel användningssätt, såsom bristfälligt stöd och arbetskorgens kontakt med konstruktionerna. För personlyft får användas endast för det ändamålet tillverkade lyftkorgar och lyftanordningar. Kemiska riskfaktorer Kemisk risk kan föreligga då man i arbetet exponeras för sådant ämne eller preparat som enligt kemikalielagen (744/89) eller i enlighet med i lagen givna föreskrifter klassificeras som giftigt, frätande eller explosivt eller hälsoskadligt (Xn) och vilka i påskrifterna förutsätter en av följande varningsfraser: risk för mycket allvarliga bestående skador (R39) risk för bestående skador (R40) kan ge sensibilisering vid inandning (R42) kan ge sensibilisering vid hudkontakt (R43) kan ge cancer (R45) kan ge ärftliga genetiska skador (R46) 11

12 allvarlig hälsorisk efter långvarig exponering (R48) kan ge nedsatt fortplantningsförmåga (R60) kan ge fosterskador (R61). Kemisk risk föreligger också i arbete, där man kan exponeras för ämnen och produkter, vilka klassificeras som irriterande (Xi). Deras påskrifter förutsätter en av följande varningstexter: ytterst brandfarligt (R12), exempelvis i målningsarbeten använda lösningsmedel kan ge sensibilisering vid inandning (R42) kan ge sensibilisering vid hudkontakt (R43), exempelvis tvättmedel och skärvätskor. Svetsning av rostfritt stål och aluminium är exempel på möjlig exponering för cancerframkallande ämnen. Fysikaliska riskfaktorer Fysikalisk risk föreligger vid arbeten där kraftigt buller kan medföra risk för hörselskada. Sådana arbeten är i allmänhet verkstadsarbeten. Även arbeten i tryckkammare är riskfyllda. Elektriska riskfaktorer Elektrisk risk kan föreligga vid arbeten som medför fara på grund av högspänning underhålls- och reparationsarbeten på starkströmsanordningar underhålls- och reparationsarbeten på hissar. Fysisk överansträngning Risk för fysisk överansträngning kan föreligga vid kontinuerligt lyftarbete, där lastens vikt överstiger 20 kg för män och 15 kg för kvinnor riskfyllda underhålls-, rengörings- och reparationsarbeten inspektion, underhåll och reparation av tryckkärl och tryckbelastade anordningar arbeten i cistern, där fara för kvävning föreligger arbeten med risk för kvävning arbeten, där man handskas med behållare, bassänger eller korgförsedda glasflaskor som innehåller farliga ämnen (se punkten kemiska riskfaktorer) arbete som utförs med prestationslön i en av maskin påtvingad takt, exempelvis arbetsuppgifter vid en press under ackord. 5.5 Anmälan om anlitande av ung arbetstagare för farliga arbeten En ung arbetstagare, som har fyllt 16 år, kan utföra arbete, som avses i den av social- och hälsovårdsministeriets fastställda exempelförteckningen, eller därmed jämförbart arbete, om det med hjälp av skyddsteknik eller på annat sätt är sörjt för att varken de anordningar eller ämnen, som är avsedda att användas av den unga arbetstagaren, eller arbetsförhållandena, med beaktande av omständigheterna beträffande honom personligen, medför särskild risk för olycksfall eller skada till hälsan. Anmälan om anlitande av ung arbetstagare för utförande av farliga arbeten som nämns i exempelförteckningen bör göras till arbetarskyddsdistriktet. Anmälan kan göras antingen av arbetsgivaren 12

13 eller av utbildningsanordnaren. I anmälan skall ingå en utredning om de farliga arbetena, arrangemangen för orientering och handledning samt vidtagna skyddsåtgärder. Anmälan kan formuleras fritt eller göras på arbetarskyddsdistriktets blankett. Den kan formuleras så, att den gäller tillsvidare. Anmälan bör förnyas om arbetets art, antalet unga arbetstagare eller faktorer som påverkar säkerhet och hälsa förändras eller platsen för inlärning i arbetet byts. 5.6 Undantagstillstånd som berör förbjudna och farliga arbeten Arbetarskyddsdistriktet kan ge tillstånd att avvika från bestämmelserna i förordningen om skydd för unga arbetstagare (508/1986, 6 ) för unga 15 år fyllda personer om detta är nödvändigt för deras utveckling i yrket. Ett villkor är att den unga personen arbetar under uppsikt av en erfaren och yrkeskunnig person och att andemeningen i förordningen i övrigt är säkrad. Med undantagstillstånd kan ungdomar under 18 år under perioden för inlärning i arbetet även anlitas för ovan nämnda förbjudna arbeten och ungdomar under 16 år anlitas för s.k. farliga arbeten. I samband med att man uppgör avtalet för inlärningen i arbetet bör man utreda huruvida det är nödvändigt för den ungas utveckling i yrket att kunna utföra förbjudna arbeten. Om detta anses vara nödvändigt för utvecklingen i yrket bör man komma överens om att ansöka om undantagstillstånd. Före det bör man försäkra sig om att de för undantagstillståndet erfordrade förutsättningarna blir uppfyllda. Behovet av undantagstillstånd kan minskas genom en ändamålsenlig planering av inlärningen i arbetet, såväl tidsmässigt som innehållsmässigt. En period av inlärning i arbetet som omfattar farliga arbeten lönar sig att placera under det tredje året, då studeranden i allmänhet har fyllt 18 år. 5.7 Arbetstiden I det avtal som utbildningsanordnaren ingår med arbetsgivaren om inlärning i arbetet bör speciell uppmärksamhet fästas vid studerandens arbetstider under perioden för inlärning i arbetet. Även om de i arbetstidslagen och lagen om unga arbetstagare givna föreskrifterna för arbetstider tillämpas, bör huvudregeln vara att studeranden under inlärningen i arbetet inte överskrider dessa arbetstider. Enligt detta kan den regelbundna arbetstiden för en 15 år fylld studerande vara lika lång som den regelbundna arbetstiden för en 18 år fylld studerande i samma arbetsuppgifter. Arbetstiden får inte överstiga nio timmar i dygnet eller 48 timmar i veckan. En person som fyllt 15 år kan med sitt medgivande utöver den regelbundna arbetstiden anlitas för övertidsarbete högst 80 timmar under ett kalenderår. Arbetstiden bör placeras mellan kl. 6 och 22, men en studerande i inlärning i arbete kan anlitas för tvåskiftesarbete till kl. 24. Enligt lagen om läroavtalsutbildning (1605/1992) får den sammanlagda tiden för teoristudier och arbetstid inte överskrida 8 timmar i dygnet eller 40 timmar i veckan. Studerande under 18 år bör få minst 12 timmar oavbruten vilotid i dygnet och minst en 38 timmar lång oavbruten fritid i veckan. 13

14 Exempel 3 En 17 år fylld studerande arbetar på ett företag som saluför jordbruksmaskiner. Det finns en svetsningsrobot på arbetsplatsen. Roboten används under vardagarna i tre skift och användaren har ackordlön. Studeranden på inlärning i arbetet skulle från början normalt arbeta med manuella svetsarbeten dagtid, men då svetsoperatorn insjuknade beordrade arbetsledaren studeranden till roboten, då ingen annan stod till förfogande. Dessutom lovades studeranden lön för nattarbetet, vilket inte ursprungligen omnämnts i avtalet. Bröt man i det här fallet mot lagen om arbetarskydd för unga arbetstagare och hur borde man ha handlat? 14

15 6. Personlig skyddsutrustning för de studerande Enligt 15 arbetarskyddslagen (738/2002) skall arbetsgivaren skaffa och till arbetstagarens förfogande ställa ändamålsenlig personlig skyddsutrustning som uppfyller de krav som anges särskilt, om fara för olycksfall eller sjukdom inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt genom åtgärder som omfattar arbetet eller arbetsförhållandena. Personlig skyddsutrustning är t.ex. hjälmar, öronskydd, ögonskydd, andningsskydd och säkerhetsbälten. En arbetstagare, även en studerande, är med stöd av 20 arbetarskyddslagen skyldig att använda behövlig personlig skyddsutrustning. Enligt undervisningsministeriets förordning (om grunderna för vissa avgifter som tas ut av elever och studerande 1323/ ) ansvarar utbildningsanordnaren för att den studerande har tillgång till sådan personlig skyddsutrustning som ordnandet av studierna förutsätter i läroanstaltens utrymmen och på läroanstaltens praktikarbetsplatser. Utbildningsanordnaren skall i samband med bedömningen av riskerna göra nödvändiga planer över anskaffning och användning av den personliga skyddsutrustning som behövs i fråga om varje arbetsställe i läroanstalten och varje praktikarbetsplats. Studeranden kan anskaffa erforderlig skyddsutrustning på egen bekostnad, då han eller hon inte nöjer sig med den utrustning som är avsedd för gemensamt bruk. Den personliga skyddsutrustning som utbildningsanordnaren ställer till förfogande kan, om så avtalas, också vara tillgänglig under perioderna för inlärning i arbetet. I ramavtalet fastställs huruvida studerandens, läroanstaltens eller arbetsgivarens skyddsutrustning skall användas och om eventuella ersättningar. Ett allmänt förfarande torde vara att studeranden använder läroanstaltens skyddskläder och skor, medan övrig skyddsutrustning är arbetsgivarens. Arbetsgivaren bör på förhand utreda vilken skyddsutrustning som behövs på arbetsplatsen och anskaffa den för alla anställda och studerande som behöver den i arbetet för sin säkerhet och hälsa. Den personliga skyddsutrustningen skall ha de konstruktionsmässiga grundegenskaper som anges i statsrådets beslut om personlig skyddsutrustning (1406/1993). Den personliga skyddsutrustningen bör vara CE-märkt. Skyddsutrustningen indelas i tre klasser. Klass I: skyddsutrustning, såsom trädgårdshandskar och solglasögon, som endast skyddar mot obetydlig risk. Klass II: Det mesta av den skyddsutrustning som används i arbetet och under fritiden, såsom hjälmar samt hörselskydd och skyddsglasögon. Dessa bör typbesiktigas. Klass III: Skyddsutrustning som skyddar mot allvarlig risk eller livsfara, såsom andningsskydd och säkerhetssele, skyddsklädsel vid hantering av kemikalier samt det mesta av den skyddsutrustning som används vid brand- och räddningsverksamheten. Dessa bör typbesiktigas och bör utöver CE-märkningen förses med tillverkarens nummer ur EG förteckningen, t.ex. CE 189. Skyddsbeklädnad som används för att eliminera fara för olycksfall eller insjuknande ses som personlig skyddsutrustning. Däremot anses inte vanliga arbetskläder och utrustning som inte speciellt är avsedda att skydda arbetstagaren vara personlig skyddsutrustning. Arbetskläder som 15

16 används i utearbete anses vara personlig skyddsutrustning då dessa exempelvis skyddar mot förfrysning eller annan risk för hälsan. Exempel 4 En ung manlig studerande inom maskin- och metallbranschen studerar under en period av inlärning i arbetet på den lokala återvinningscentralen för bilskrot. Företaget framställer bl.a. sopkärl av stål, vilka denna studerande har fått i uppgift att tillverka. Dessutom ingår i hans uppgifter att utomhus med skärbrännare dela i mindre delar de lastbilar som skall skrotas. Då studeranden första gången använder skärbrännaren erhåller han brännskador i foten eftersom han arbetar utan vederbörliga skyddsskodon. Dessutom blir han förkyld, då han inte är tillräckligt varmt klädd och det råder sträng kyla utomhus. Vilken skyddsutrustning borde studeranden ha och vem ansvarar för att den införskaffas? Exempel 5 Risto praktiserar på sin farbrors verkstad där man som underleverantörsarbeten tillverkar svetsade stålkonstruktioner. Mycket av slipningsarbetet utförs med handslipmaskin. Risto är synskadad och använder glasögon, vars styrka är +4. Det är besvärligt att använda vanliga skyddsglasögon utanpå glasögonen och Risto har redan i skolan vant sig vida att, då läraren inte ser, enbart använda egna glasögon då han slipar. Risto fortsätter enligt gammal vana på arbetsplatsen för inlärning i arbetet. Detta fast man har skaffat åt honom optiska skyddsglasögon. Så går det galet en dag. En del av slipskivan hittar sin väg förbi glasgönen rakt i ögat och Risto förs med ambulans till sjukhuset. Operationen lyckas och ögat räddas, men synen försämras med 20 procent. Vid rättegången döms farbrodern, som fungerat som arbetsplatshandledare, till böter och ansenliga skadestånd för förlorad syn. Kunde olyckan ha undvikits om man i skolan tagit ett fastare grepp om Ristos användning av skyddsglasögon och redan där skaffat riktiga och passande skyddsglasögon? 16

17 7. Försäkringsskyddet för studerande i inlärning i arbetet Lagen om ersättning för skada eller sjukdom som har uppkommit under studierelaterade förhållanden som är jämställbara med arbete (1318/2002) har trätt i kraft Genom denna lag upphävs förordningen av år 1948 angående skadestånd för olycksfall vid undervisning. 7.1 Studerandens försäkringsskydd Åt person i yrkesutbildning betalas ersättning, om denne under utbildningen ådragit sig skada eller sjukdom. Ersättningen berör även handikappade studerande och invandrare som ges undervisning och handledning tränings- och rehabiliteringssyfte. Utbildningsanordnarens olycksfallsförsäkring ersätter olycka vid praktiskt arbete och inlärning i arbetet som förorsakats under omständigheter jämförbara med arbete och förknippade med risk för olycksfall. Olycksfall i anslutning till allmänbildande och intressebetingade studier ersätts inte. En förutsättning är att olycksfallet har inträffat då studeranden i läroanstalten eller på något annat ställe som anvisats och godkänts av utbildningsanordnaren deltagit i praktisk undervisning eller inlärning i arbetet i enlighet med läroplanen eller examensgrunderna. Ersättningen berör även olycksfall som inträffar då studeranden längs kortaste möjliga väg förflyttar sig från läroanstalten eller hemmet till platsen för inlärning i arbetet eller tillbaka. Ersättning för skadestånd för olycksfall vid undervisning erläggs inte för olycksfall som inträffat under vanliga skolresor eller teoritimmar, gymnastiktimmar, matraster eller andra raster. Berättigade till ersättning är inte heller olycksfall som inträffat i samband med distansstudier. Utbildningsanordnaren kan dock ta en tilläggsförsäkring, som även ersätter ovan beskrivna undervisningssituationer och resor. Arbetsgivarens försäkring ersätter studerandens olycksfall om inlärningen i arbetet genomförs i ett arbetsförhållande. 7.2 Skyldighet att ersätta skada Skyldigheten att ersätta en skada som skett under inlärning i arbetet bestäms i enlighet med skadeståndslagen. Skada som studeranden vållat en utomstående är den för vars räkning arbetet utförts enligt principen ägarens ansvar skyldig att ersätta skadan. Då ersätts skadan från arbetsgivarens ansvarsförsäkring i enlighet med försäkringsvillkoren. Ifall arbetet utförs för utbildningsanordnarens räkning och under dennes övervakning ersätts skadorna från utbildningsanordnarens anvarsförsäkring. Ansvarsförsäkringen ersätter inte skada som försäkringstagaren själv åsamkas. Enligt skadeståndslagen kan också en studerande vara personligen ersättningsskyldig, ifall han förorsakar skada genom vållande som är större än lindrigt. Den som blir lidande kan vara arbetsgivaren, hans arbetstagare eller en utomstående person. I det sistnämnda fallet kan skadan ersättas från arbetsgivarens ansvarsförsäkring, men försäkringsbolaget kan söka erlagda ersättningar av skadevållaren. Det bör observeras, att ansvarsförsäkringen inte ersätter skador som orsakas av otillräcklig introduktion eller handledning i arbetet eller av brist på arbetsledning eller tillsyn. Det är alltså skäl att i avtalet om inlärning i arbetet omsorgsfullt nedteckna ansvaret för handledning och tillsyn. 17

18 8. Arbetarskyddslagen Den nya arbetarskyddslagen (738/2002) trädde i kraft och ersätter lagen om skydd i arbetet från I den nya lagen framhävs säkerhetshantering som baserar sig på arbetsplatsens egen verksamhet. Arbetsgivaren skall på arbetsplatsen identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, undanröja eller rätta till dem samt bedöma de kvarvarande riskernas och olägenheternas betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Lagen framhäver också betydelsen av samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Arbetarskyddslagen (2 ) tillämpas allmänt på arbete som utförs på grundval av arbetsavtal, men dessutom tillämpas den på studerandens arbete ( 4) oberoende av utbildningsform eller plats. Med arbete i samband med utbildningen avses i vid bemärkelse oberoende av utbildningsform och läroanstalt olika typer av arbetspraktik, praktisk undervisning jämförbar med arbete och inlärningsperioder på arbetsplatser. Detta kan ske antingen i läroanstalten eller på någon annan plats som anvisas eller godkänns av utbildningsanordnaren. Till tillämpningsområdet hör dock i inte teoretisk undervisning under lektioner. Enligt arbetarskyddslagen (738/2002) 4 skall bestämmelserna om arbetsgivare tillämpas på utbildningsanordnaren, om arbetet äger rum i en läroanstalt eller på något annat av utbildningsanordnaren anvisat sätt. Om på utbildningsanordnaren inte tillämpas bestämmelserna om arbetsgivare och om den studerandes inlärning i arbetet inte sker inom ramen för ett anställningsförhållande, skall under perioden för inlärning i arbetet tillämpas vad som i 3 arbetarskyddslagen 738/2002 bestäms om hyrt arbete. Den plats för inlärning i arbetet som fungerar som mottagare av arbetet ansvarar då för arbetarskyddet medan arbetet pågår på samma sätt som en arbetsgivare. Arbetsgivaren på den arbetsplats där inlärningen i arbetet äger rum (mottagaren av hyrt arbete) skall: innan ett arbete inleds informera utbildningsanordnaren om vilka krav på yrkeskompetens arbetet ställer och vilka särdrag som ingår i arbetet särskilt se till att den studerande introduceras i arbetsuppgifterna och förhållandena på arbetsplatsen och arbetarskyddet samt vid behov ge studeranden information om hur samarbetet och informationen inom arbetarskyddet samt företagshälsovården är ordnade. Utbildningsanordnaren (den som bedriver uthyrning av arbetskraft) skall: informera den studerande om ovannämnda omständigheter som hänför sig till kraven på yrkeskompetens och särdragen i arbetet särskilt försäkra sig om att den studerande innehar adekvat yrkeskompetens och tillräcklig erfarenhet och är lämplig för arbetet. I 8 bestäms om arbetsgivarens allmänna omsorgsplikt. Arbetsgivaren är skyldig att genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Arbetsgivaren skall fästa speciell uppmärksamhet vid arbetsförhållandena och arbetsmiljön i övrigt samt omständigheter som hänför sig till arbetstagarens personliga förutsättningar. 18

19 9. Utredning och bedömning av riskerna i arbetet Enligt arbetarskyddslagen 10 skall arbetsgivaren med beaktande av arbetets och verksamhetens art tillräckligt systematiskt reda ut och identifiera de olägenheter och risker som beror på arbetet, arbetslokalen, arbetsmiljön i övrigt och arbetsförhållandena samt, när de inte kan undanröjas, bedöma deras betydelse för arbetstagarnas säkerhet och hälsa. Härvid skall bland annat beaktas risken för olycksfall och annan förlust av hälsan olycksfall, yrkessjukdomar och arbetsrelaterande sjukdomar som förekommit arbetstagarens ålder, kön, yrkesskicklighet och andra personliga förutsättningar belastningen i arbetet eventuell fara för den reproduktiva hälsan Om arbetsgivaren inte har tillräcklig sakkunskap kan han anlita utomstående expertis. Vid bedömningen kan man t.ex. använda social- och hälsovårdsministeriets blankett för bedömning av riskerna i arbetet (se bilaga 1). Efter att utredningen och bedömningen utförts skall man sträva till att avlägsna faromomenten eventuellt genom att omorganisera arbetena. Betydelsen av återstående faror bedöms och olägenheterna minimeras bl.a. genom användning av skyddsutrustning eller mindre skadliga arbetsmetoder. Om bedömningen av riskerna i arbetet visar att arbetet kan medföra särskild fara för olycksfall eller sjukdom, får detta arbete utföras endast av en arbetstagare som är kompetent och som med avseende på sina personliga förutsättningar lämpar sig för arbetet eller av en annan arbetstagare, t.ex. studerande, som står under en sådan arbetstagares direkta övervakning. 9.1 Trygg användning av maskiner och annan arbetsutrustning som används i arbete Statsrådets beslut (856/1998) om anskaffning, trygg användning och besiktning av maskiner och annan arbetsutrustning som används i arbete berör utöver arbetstagarna även studerande under perioden för inlärning i arbete samt studerande i läroanstaltens verkstadsutrymmen. I det senare fallet tillämpas på utbildningsanordnaren de bestämmelser som gäller för arbetsgivaren. Med användning av arbetsutrustning avses i detta beslut varje aktivitet som innebär utnyttjande av arbetsutrustning, såsom start och stopp samt användning, transport, reparation, ändring, service och rengöring av arbetsutrustningen. Arbetsgivaren bör säkra, att utrustningen under hela dess livslängd genom tillräckligt underhåll hålles i sådant skick att den uppfyller säkerhetsföreskrifterna. Arbetsgivaren skall vidta de åtgärder som behövs för att försäkra sig om att den arbetsutrustning som ställs till arbetstagarnas förfogande är lämplig för det arbete som skall utföras och för arbetsförhållandena i fråga och att arbetsutrustningen kan användas av arbetstagarna utan att deras säkerhet och hälsa äventyras. Arbetsutrustningen får användas endast för sådana arbeten och under sådana omständigheter som den lämpar sig för. Arbetsgivaren bör också informera sina arbetstagare. Arbetsgivaren skall se till att arbetstagarna görs uppmärksamma på de risker de utsätts för, den arbetsutrustning som finns i deras omgivning liksom på de eventuella förändringar som arbetsutrustningen i deras närmaste omgivning berörs av, oavsett om arbetstagarna själva använder arbetsutrustningen i fråga. 19

20 Arbetsgivaren skall ge arbetstagaren tillräcklig undervisning och handledning i användningen av arbetsutrustningen, de erfarenheter som man fått under användningen av den och i undvikande av faror och sådana exceptionella situationer som kan förutses. Vid behov skall anvisningarna vara skriftliga. Om användningen av arbetsutrustningen sannolikt är förknippad med någon särskild risk för arbetstagarnas säkerhet eller hälsa, skall arbetsgivaren se till att endast arbetstagare som har fått särskild undervisning och handledning använder arbetsutrustningen samt utför reparations-, ändrings- och underhållsarbeten. Arbetsutrustning som skall undergå revisionsbesiktning får inte användas i arbete, om inte besiktningen har utförts på behörigt sätt. Lyftkranar, lyftanordningar och pressar är exempel på arbetsutrustning som bör besiktigas årligen. En studerande kan inte under perioden för inlärning i arbetet placeras att arbeta med farliga maskiner eller farlig arbetsutrustning, såvida han inte har erhållit särskild utbildning eller handledning. Likväl kan han även om så är fallet endast arbeta under en erfaren och med maskinens användning väl förtrogen arbetares omedelbara uppsikt. Exempel på sådana maskiner inom maskin- och metallbranschen är kranar och pressar samt olika saxar, personlyftanordningar, truckar och rörliga arbetsmaskiner. Då den handledande läraren underhandlar om perioden för inlärning i arbete bör han med arbetsplatshandledaren säkra, att studeranden inte placeras att arbeta med farliga maskiner utan omsorgsfull handledning, utbildning och övervakning. 9.2 Trygg användning av pressar Pressar och saxar av olika slag utgör maskin- och metallbranschens farligaste maskiner, och sannolikt är, att mången studerande under sin period för inlärning i arbete använder just dessa maskiner. Anmälan om de unga arbetare som arbetar med dessa maskiner bör göras till arbetarskyddsdistriktet, emedan arbetena klassificeras som farliga. Var och en som arbetar vid maskinerna bör ges en god introduktion i arbetet och utbildning för arbetsuppgiften samt dessutom arbetsgivarens skriftliga anvisningar (Statsrådets beslut om anskaffning, trygg användning och besiktning av maskiner och annan arbetsutrustning 856/1998). Endast arbetstagare som fått speciell handledning för uppgiften får utföra underhålls-, reparations- och modifieringsarbeten på kantpress. En studerande får alltså inte under perioden för inlärning i arbete ändra inställningar eller utföra reparationer på pressen. Ytterligare bestämmelser om pressarnas och saxarnas användning, inställningar och säkerhetsanordningar finns i följande förordningar och standarder: arbetarskyddslagen 738/2002, SFS 692 turvallisuus, mekaaniset puristimet, SFS turvallisuus, hydrauliset särmäsyspuristimet, SFS turvallisuus, levyleikkurit. En huvudprincip för säkerhetsföreskrifterna är att händerna under inga omständigheter får komma mellan betten i pressen eller saxen. I en press kan händerna skyddas på många sätt; man kan använda sig av slutet pressverktyg, avståndet mellan verktygen är högst 8 mm tvåhandsmanövrering sidoskydd och skydd bakom maskinen optoelektriskt skydd, ljusdraperi eller laser fingerskydd framför saxens bett. 20

21 Det är också viktigt att arbetsstycket hanteras så, att fingrarna inte kommer mellan pressens bett (såvida andra skyddsåtgärder är uteslutna). Olycksfallsrisken ökar också vid bockning av små och klena detaljer i en kantpress. Ofta har man efteråt försett gamla pressar med skyddsanordningar för att förhindra handskador. I sådana fall bör pressarna vara försedda med Arbetarskyddsstyrelsens godkännande. Sådana gamla pressar får inte användas utan nämnda skyddsanordningar. Nya pressar förses redan i fabriken med nödvändig skyddsutrustning. Såväl nya som gamla pressar bör besiktigas årligen och kontrolleras oavbrutet. Nämnda säkerhetsföreskrifter berör pressar och saxar på såväl arbetsplatserna för inlärning i arbete som i läroanstalten. Läraren bör då han besöker arbetsplatsen kontrollera att pressen uppfyller säkerhetsbestämmelserna, att det finns bruksanvisningar för den och att orienteringen i användningen är tillräcklig. Exempel 6 Studeranden bockade en liten plåtbit i kantpressen. Det var fråga om en serie bestående av tusen stycken. Matningen skedde för hand, och skyddssättet var slutet pressverktyg. Allteftersom arbetet fortskred svek ventilen som reglerade pressens slaglängd och slaglängden utökades så, att studerandens fingrar kom mellan betten och två fingrar tillplattades. Hur borde man ha förfarit för att undvika olyckan? 9.3 Arbetarskyddet vid svetsning Riskerna beträffande arbetarskyddet är många vid svetsning. De berör arbetarskyddet i största allmänhet eller el- och brandsäkerheten. Liknande risker anknyter till lödning, gasskärning samt båg- och plasmaskärning. Så gott som alla som studerar för en grundexamen inom maskin- och metallbranschen kommer i någon form i kontakt med svetsning, gasskärning och lödning. Det bästa rådet man kan ge är att noggrant lyssna på lärarens och arbetsplatshandledarens råd och samvetsgrant följa bruks- och säkerhetsanvisningar. Studerandena bör redan före den första perioden av inlärning i arbete känna till riskerna som anknyter till brandsäkerheten. Studerandena bör ges undervisning enligt grunderna för läroplanen i frågor som berör säkerheten vid heta arbeten så att de besitter det kunnande som förutsätts för kortet för heta arbeten. Det vore bra att anordna ett yrkesprov om detta som en del av studiehelheten basfärdigheter inom maskin- och metallbranschen. Det är också viktigt att informera om att det kan finnas färdiga risker även vid varaktiga heta arbetsplatser, om där kvarlämnats lättantändliga material efter något arbetsskede. Tomgångsspänningen för svetsmaskiner begränsas i allmänhet till volt, vilket medför att de tryggt kan användas. Situationen förändras emellertid genast, då svetsmaskinen placeras i en fuktig omgivning eller cistern som är farlig vid elanvändning. Härvid kan redan tomgångsspänningen vara farlig, om man inte använder isolerande torra skodon och svetshandskar. En för hög spänning uppstår också om två maskiner kopplas i serie till samma arbetsstycke, varvid spänningen kommer att vara summan av deras tomgångsspänningar. Den bästa elsäkerheten uppnås genom att hålla svetskablarna i skick och låta bli att röra vid strömförande svetselektroder. 21

22 UV-strålningen från ljusbågen vid svetsning och plasmaskärning är skadlig för ögon och hud. Förändringar i näthinnan uppstår redan efter en kortvarig exponering. Detta märks som en smärtfylld ögonvärk. Smärtan inträder flere timmar efter exponeringen och den pågår i 2-3 timmar. Ögat återhämtar sig efter en kortvarig exponering, men en långvarig exponering kan åstadkomma bestående skador. Hud som utsätts för UV-strålning rodnar och smärtan kan påminna om den vid brännskada. Svetsaren och den person som är i omedelbar närhet till svetsförloppet bör skydda sig med ordentlig svetsmask och saklig skyddsbeklädnad. Alla, som följer med svetsningen, även på ett längre avstånd, genom att betrakta ljusbågen bör använda ändamålsenliga mörka skyddsglas. Skyddsglasen och skyddsmaskerna bör placeras framför ögonen innan svetsarbetet påbörjas. Skyddsmaskens mörka skyddsglas bör väljas enligt processen. Valet av skyddsglas bör utföras enligt instruktionerna i standard SFS_EN 169. Som skydd för stänk, svetsloppor och heta arbetsstycken användes eldfasta skyddskläder, handskar och skor med CE-märkning. Detta för att uppfylla de krav den europeiska standarden EN ställer. Arbetsplatshandledaren och den handledande läraren bör övervaka att standardenlig skyddsutrustning står till studerandens förfogande och att han också använder den. Den rök och metallånga som bildas av svetsningens tillsatsämnen är inte alltid ofarliga. De bör avlägsnas så, att de inte blir en del av svetsarens inandningsluft. Vid svetsning av aluminium och rostfritt stål omvandlar den ultravioletta strålningen i ljusbågen luftens syre till ozon (O 3 ), som är en hälsofarlig gas. Vid svetsning av aluminium exponeras svetsaren för aluminiumångor, som svävar i luften och följer med inandningsluften till lungorna. En långvarig exponering antages påverka nervcellerna. Vid svetsning av rostfritt stål bildas sexvärdigt krom (VI) och vattenlösligt nickel, vilka absorberas genom cellväggarna i lungor och tarmkanal. Långvarig exponering kan ge upphov till cancer. Friskluftmask borde därför alltid användas vid svetsning av aluminium och rostfritt stål. Skyddsglasen bör vara möjligast klara så, att svetsaren kan hålla så långt avstånd som möjligt mellan svets och ansikte. Svetselektrodernas skadlighet anges med ett HTP-värde (HTP = haitalliseksi tunnettu pitoisuus), varom arbetsministeriet periodvis publicerar en säkerhetsbulletin om arbetsplatsens luftföroreningar (Työpaikan ilman epäpuhtaudet). HTP-värdena anger den lägsta halten som uppskattas medföra skadliga verkningar och de definieras som ett medelvärde för 8 timmar. Säkerheten vid svetsning behandlas utförligt i följande publikationer: Terveys ja turvallisuus hitsauksessa, Hitsaustekniikkatidningens temanummer 1/97. Terveys ja turvallisuus hitsauksessa ja termisessä leikkauksessa, MET-publikation 7/96. Användningen av gassvets- och gasskärningsutrustning inbegriper många risker, vilka beror på explosionsrisken hos acetylen- och flytgaserna. En lika farlig gas är syrgasen som upprätthåller och påskyndar förbränningen. Situationen kan bli livsfarlig om syrgas läcker ut och overallen antänds. En syrgasfylld overall brinner så snabbt att människan i den kan avlida. Säkerheten vid användning av gassvets- och gasskärningsutrustning behandlas bl.a. i standarden SFS 5900 för heta arbeten och i AGA:s publikation om säkerheten vid heta arbeten. 22