Noteringar från Framtidskonferensen på Falsterbo Kursgård i Höllviken maj 2019

Transkript

1 Noteringar från Framtidskonferensen på Falsterbo Kursgård i Höllviken maj 2019 David Sparv, chefssjuksköterska på Skånes Universitetssjukhus, SUS Hjärt- och Lungsjukvård ur ett personcentrerat perspektiv. David började med att berätta lite om sig själv. Han har ett övergripande strategiskt ansvar för samtliga vårdprofessioner vid SUS och där inberäknas Lund, Malmö, Ystad, Helsingborg och Landskrona. David ingår också i förvaltningsledningsgruppen. Ämnet som David skulle informera oss om är i allra högsta grad aktuellt för oss. David poängterade att det viktigaste när man möter en människa i vården är att det är en människa som möter en människa. Vad är då meningen med hälso- och sjukvården? Naturligtvis att vi ska minska dödligheten, minska sjukligheten och öka livskvaliteten. Vilket innebär bota lindra och trösta. På detta drog David en massa olika referenser från långt tillbaka i tiden. Helt riktigt gjort för det var här det hela började. Här ställer man sig frågan Varför? Är det inte bra som det är? Nej, vi måste följa med i utvecklingen eftersom välfärdsbehoven ökar hela tiden. Samhällsutvecklingen när det gäller digitalisering och ny teknik ökar våra krav på tillgänglighet och självständighet. Högspecialiserad vård och nivåstrukturering som högspecialiserad vård som bör bedrivas på nationell nivå. Detta kommer att innebära ett omställningsarbete på SUS som kommer kräva en ökad finansiering. Anledningen är att det blir den dyrare delen av vården som kommer att påverka finansieringsbehovet trots att det inte avser några stora volymer. Patientsamverkan och patientupplevelser Inte vår bästa gren. Varför? Idag har vi otillräcklig leverans men vi håller på att förbereda oss inför framtiden. Vi står inför stora utmaningar som patienternas förväntningar, behov och krav, kompetensförsörjning, arbetsmiljö, tillgänglighet, teknisk utveckling, ekonomi och inte minst ökad konkurrens. Världens bästa sjukhus är Cleveland Clinic som ligger i Cleveland, Ohio, USA. Här har man valt väg och lyckats otroligt bra med sin vård. Nu är det vår tur att välja väg. SUS vision är, om vi håller oss till vår egen region att ge den bästa möjliga vård i alla skeden. Idag är man väldigt duktig inom den palliativa vården.

2 SUS verksamhetsidé är att bli ett kunskapsnav som driver och utvecklar universitetssjukvård tillsammans med patienter och närstående. Man har också satt upp en värdegrund som säger att man ska vara välkomnande, man ska vara drivande och man ska visa respekt och omtanke. SUS har också satt upp övergripande mål. Dessa är man ska visa medicinska resultat av högsta kvalitet, man ska ge rätt vård i rätt tid, man ska bedriva en framstående forskning, utbildning och utveckling och inte minst man vill ha nöjda patienter och närstående samt allnmänhetens förtroende. Strategierna för detta är att man vill ha starka forskningsmiljöer och ökad integration mellan forskning, vård och utbildning, man vill ha ökad patientsamverkan, kompetenta, stolta och engagerade medarbetare, ekonomin i balans, utvecklad nära vård och ökad digitalisering. Vi inom vården möter patienter varje dag, men hur ser vi personen bakom patienten och vad vill vi som patient? Vet vi vad de vill och behöver? Vet de själva vad de vill och behöver? Hur kan vi etablera ett partnerskap med personen bakom patienten? Att lyssna på den som är sjuk är inte något nytt. Redan på 1700-talet försökte man förstå sjukdomskänslan genom patientens berättelse. På talet fastställde man sjukdomar oberoende av den sjukes utsagor. Patienter som kommer in till sjukhuset idag kan ha många orosmoment som andfådd, smärta, trött, rädd, ångest eller bara vara otrygg. Den klassiska patientrollen är en svår roll att göra bra. Personcentrerad vård vad är det? Vi inom förbundet HjärtLung driver denna frågan väldigt hårt mot vården och politikerna. Det är en vård där patienten är aktiv själv och som tar del i sin behandling som en jämbördig part. Inte som tidigare att man var en passiv mottagare av behandlingen. Patientens trefaldiga underläge 1. Det institutionella underläget att vara längst ned i en sjukvårdsorganisation som är starkt hierariskt ordnad. 2. Det existentiella underläget utsattheten i att ha en sviktande hälsa, att vara lidande, utsatt och sårbar 3. Det kognitiva underläget kunskapsunderläge Resultat: Ett Personligt underskott 2.

3 Patientens egen berättelse är viktig då patienten i den framträde som en person. Genom berättelsen kan man också bilda och utforska den personliga integriteten. I berättandet uppfinner och upptäcker vi oss själva samtidigt. Berättelsen är ett redskap för att utveckla hälso- och sjukvården. Berättelsen är en del av själva vårdandet för att bereda vägen för ett tillfrisknande. I personcentrerad vård ingår man en typ av partnerskap som främjar självbestämmande och ger möjlighet till medbestämmande. Patienten involveras som en aktiv samarbetspartner. Man strävar efter att involvera personens sociala nätverk i hans eller hennes vård. Vad är då målet med personcentrerad vård? Det är en vård som strävar efter att synliggöra hela personen samt prioriterar att tillgodose andliga, existensiella, sociala och psykiska behov i lika hög utsträckning som fysiska behov. En vård som respekterar och bekräftar personens upplevelse och tolkning av ohälsa och sjukdom. En vård som arbetar utifrån denna tolkning för att främja hälsa med utgångspunkt i vad hälsa betyder för den enskilde personen. Hur går vi vidare? SUS har tagit ett beslut att utveckla universitetssjukvården tillsammans med patienter och närstående. Det är två saker (minst) som de behöver göra. 1. Förstå patientens resa och upplevelse 2. Lyssna, lyssna, lyssna och åter lyssna Nu var det tid för ett litet grupparbete på två frågor som David ville ha våra synpunkter på och det var 1. Välj en händelse, en sjukdom, en upplevelse som någon i gruppen varit med om. 2. Beskriv resan från när behovet av vård uppstod (enligt er) tills behovet var tillgodosett (enligt er) 3. Beskriv aktiviteter i en tidslinje. Skriv också förslag på hur det kunde gjorts bättre 4. Redovisa resan 5. Skicka resorna med David 3.

4 4. Resans beskrivning: Ont i Ringde Kom Ringde Kom till Vågar bröstet 112 inte igen sjukhuset springa i skogen igen Läkaren ringde aldrig tillbaka De sista frågorna som David ställde var Vad tar du med dig hem idag? Och Vad tar jag med till oss på SUS? Det vi tog med oss hem var en fantastiskt väl genomförd presentation om just personcentrerad vård som vi kämpar så mycket för både inom HjärtLung men också inom övriga patientorganisationer. Det David fick med sig hem var våra berättelser (nedskrivna) som han var mycket tacksam för. Dessutom fick han ganska många frågor. Susanne Iwarsson, Professor i Gerontologi och äldrevård, Leg. Arbetsterapeut Det friska åldrandet. Åldrandet är verkligen ett aktuellt ämne i Sverige. Andelen äldre i befolkningen ökar vi lever längre, blir sjuka och sköra senare. Många har en stor del av livet framför sig vid 65 års ålder. Hälsa är att kunna fortsätta göra det man vill. Vi är minst lika olika som äldre som tidigare i livet. Med medicinska framsteg åldras fler med kroniska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Skillnaden är ganska stor om vi pratar om äldre eller åldrande. 70 eller 50? Är 70 år det nya 50 år? Vad beror det på i så fall? Dagens 70-åringar har bättre intellektuell förmåga och är mer vitala. Mellan 65 och 75 år är nivån av depressioner som lägst jämfört med samtliga åldersgrupper. Dagens 70- åringar reser mer och kör oftare bil. Framför allt kvinnor har mer och bättre kontakt med sina barn. Är 70 det nya 50? Många fler, både män och kvinnor, lever i lyckliga äktenskap. Har mer och bättre sex. Båda könen är mer utåtriktade och framför allt kvinnor har mindre skuldkänslor. Båda könen är mindre ordningsamma. Summa summarium dagens 70-åringar är som 1970-talets 50-åringar.

5 Pensioneringen för många är som en milstolpe. Redan 1913 infördes folkpensionen och då var medellivslängden under 60 år dvs lägre än vad pensionsåldern är idag. Idag är pensionsåldern mellan år och medellivslängden för män strax över 80 år och för kvinnor 84 år. Pensioneringen ses som ett socialt åldrande? Eller? Att åldras med stroke. Många fler överlever = fler lever och åldras med konsekvenserna av stroke. Rehabilitering och forskning fokuserar mest på de tidiga faserna. Hur ser situationen ut på lång sikt? Här kan vi göra mycket själva genom att vara så aktiva som möjligt är och vara delaktiga i vår rehabilitering. 10 år efter stroke har man följt 145 personer från Lund Stroke Register. Det har visat sig att de flesta är oberoende i personlig vård och kortare förflyttningar (69 %). Hälften rapporterar hög aktivitetsfrekvens (48 %). En fjärdedel är inaktiva (23 %). Utav detta kan man utläsa att det är stora individuella variationer. Idag har många sociala aktiviteter utanför hemmet som t ex olika hobbies och men gör mer utflykter än tidigare. Vilka faktorer har betydelse? Aktivitet är bra hjälper mot allt. Människor med livsgnista lever längre. Att uppleva att man själv är i kontroll främjar hälsan. Hundraåringar har ofta (haft) något meningsfullt projekt. Vi har ju ett levande exempel Dagny som bloggar. Att hålla igång kroppen och hjärnan motverkar demens. Fysisk aktivitet kan vara mer verksamt än medicinering och att utmana balans och uthållighet motverkar fall. Reaktiva eller proaktiva insatser? Man söker och får hjälp när behovet redan är tydligt, problemen redan stora, olyckan redan skedd och sjukdomen redan långt gången. Insatserna är oftast då äldrevården en reaktiv ansats dvs ibland en stark reaktion. Det finns vetenskapligt stöd för hälsofrämjande, förebyggande insatser. Det är svårt att räkna hem vinsterna; proaktiva (förebyggande) insatser ger långsiktiga resultat som är svåra att mäta och leda i bevis. De funktionsprofiler man tittat på är fyra stycken. Det börjar ofta med att man har svårt att gå. Därefter har man utöver svårighet med att gå även svårit att röra armar och händer. Nästa steg är att man utöver tidigare problem också blir beroende av en rollator och som fjärde profil kommer det ofta till att man får stora synproblem. Ålder + skada + sjukdom ger ökad komplexitet när åren går. 5.

6 Nästa problem är kan jag bo kvar i min bostad. De flesta bor idag kvar i sina bostäder upp i hög ålder med hjälp av hemsjukvården. Idag har vi stora nedskärningar i särskilt boende. Kvarboendeprincipen ses idag som politiskt mantra. Flyttar äldre idag så är det ofta till mindre bostäder. Man lämnar villan för lägenhet. Man flyttar ofta till bostäder med färre miljöhinder men man glömmer att få en bättre tillgänglighet. 95 % av alla 65+ bor faktiskt i vanliga lägenheter. Frågan är om de är lämpliga att åldras i. Miljöhindren som oftast åtgärdas genom bostadsanpassningbidrag är hiss eller ramp, ta bort trösklar eller andra nivåskillnader mellan rum, nivåskillnader i duschen eller att man byter ut badkaret mot dusch. Idag är det ett stort antal bostäder som behöver åtgärdas för att eliminera miljöhindren. De stödjande miljöerna för ett aktivt åldrande är när man samarbetar med seniorer och andra organisationer tvärs över alla samhällssektorer. Ett exempel är Kristianstads kommun som har startat projektet Kom så går vi för att förbättra fotgängarnas miljö i ett bostadsområde. Där har man samarbetat seniorer, forskare, kommunen, Skånetrafiken och Trafikverket. Vad tycker då de äldre själv att vi ska göra? De vill stärka det sociala stödet, tillhandahålla olika möjligheter till aktiviteter i närområdet, förbättra tillgängligheten till publika miljöer och kollektivtrafik, uppmuntra och stödja fysisk aktivitet samt uppmuntra till användning av modern teknik. Aktivt åldrande är att bli äldre med god hälsa och som fullvärdig samhällsmedborgare. Känna sig bekräftad av sitt arbete och sociala engagemang. Självständig i dagliga livet och engagerad som medborgare. Att arbeta för aktivt åldrande innebär att förändra attityder och utveckla mer positiva strategier för att tackla åldrandets utmaningar. Den åldrande befolkningen är en tillgång och inte en börda. Ett nytt Sverige är på väg att växa fram genom att många mycket vitala äldre, lever aktiva liv. I denna gruppen människor finns det också missgynnade och sårbara grupper. Vi har en historiskt hög invandring i landet. Dessutom har vi en omvälvande teknisk utveckling och ganska stora skillnader mellan landsbygd och stad. Den kronologiska åldern får allt mindre betydelse. Det är funktionsförmågan som är den avgörande samt livsstilen. Den ekonomiska förutsättningen spelar också en roll samt de sociala nätverken. Idag kan man åldras på olika sätt som t ex på vanligt sätt eller med sjukdom och funktionsnedsättningar. 6.

7 Vad kan du då göra själv? Fyll vardagen med sådan som känns roligt, meningsfullt och viktigt. Behåll kontrollen över din situation. Tänk på att aktivitet är hälsa och hjälper mot det mesta (men helst i förväg ). Tänk även tanken blir jag riktigt gammal så kommer en del problem med tiden. Planera för ett långt åldrande Hur vill du ha det? 7. Margrét Leósdóttir Enhetsansvarig läkare, docent på hjärtmottagningen Malmö Skånes Universitetssjukhus Bättre och mer jämlik vård till alla patienter efter hjärtinfarkt Vi började med att titta på bakgrunden och måluppfyllelsen för de viktigaste riskfaktorerna ett år efter hjärtinfarkt har om de har förbättrats mycket de senaste åren. Man kan dock konstatera att trots att en del har förbättrats så kan man säga att en stor del av svenska patienter inte har nått målen för högt blodtryck, kolesterol, rökfrihet samt deltagande i träningsprogram ett år efter hjärtinfarten. Dock visas en kraftig variation mellan Sveriges sjukhus. Andelen patienter med akut hjärtinfarkt där stängt kärl öppnas inom rekommenderad tid är högst bland patienter med hög utbildning (ca 85 %) och lägst bland patienter med låg utbildning (ca 70 %). De som ändrar sin livsstil efter infarkten genom att börja motioner eller sluta röka är störst bland de patienter med hög inkomst och lägst bland patienterna med låg inkomst. Tyvärr så ser mortaliteten ut på samma sätt. Från har invandringen var stor i Sverige (ca personer) vilket också har medfört utmaningar inom vården. Invandringen ser väldigt olika ut i olika kommuner t ex Lekeberga kommun i Örebro län har haft ca 8 % invandring och Botkyrka i Stockholms län har haft ca 60 % invandring under denna perioden. Inom vården är språket ett stort problem både för patienter och för vårdpersonalen. Idag ställer man sig många frågor när det gäller vilka faktorer karakteriserar framgångsrik hjärtrehabilitering? Kan vi hitta nya sätt att ta till för att få folk att ändra sina levnadsvanor? Kan vi effektivisera utnyttjandet av våra resurser och kompetenser? Vilka faktorer karakteriserar då framgångsrik hjärtrehabilitering? Här gäller det att plocka russinen ut kakan och använda så mycket man kan. Man måste kartlägga arbetsmetoder inom svensk hjärtrehabilitering och analysera vilka av dessa starkast kan förutses.

8 8. a) Måluppfyllelse för riskfaktorer Rökstopp, deltaga i träning, blodfetterna i mål och blodtrycket i mål. b) Följsamhet till medicinering c) Återinsjuknande och mortalitet. Man har skickat ut en enkätundersökning om hjärtrehabilitering. Här fick man väldigt hög svarsfrekvens. Detta följes sedan upp genom ett service-index för hjärtrehabilitering där man kollar t ex Har man regelbundna ronder och teammöten Har man dietist med i rehabteamet Får patienten någon skriftlig information om levnandsvanor eller sin riskfaktorer vid utsskrivning Hur snabbt efter utskrivningen får man träffa sjuksköterskan Finns det en medicinskt ansvarig läkare på enheten Får patienten träffa fysioterapeuten innan hemgången Erbjuds patienterna tillräckligt lång träning Hur länge har man ansvaret för patienterna Hur gör vi på Sveriges sjukhus och hjärtrehab kliniker för att möta behov hos patienter som inte talar svenska? Anhöriga tillåts tolka vid utskrivningssamtal Det avsättes längre tid för individuella besök till sjuksköterska/läkare Läkarens utskrivningsinformation delas ut på svenska Information om riskfaktorer och levnadsvanor finns på flera språk Erbjuder tolk vid deltagande i träning Efter hur många månader remitteras patienterna ut till primärvården/privat vårdgivare för fortsatt uppföljning? Inom 3 månader remitteras ca 35 %, efter 4-5 månader ca 7 %, efter 6-9 månader ca 5 % och efter 10 månader eller senare remitteras ca 40 % ut till primärvården eller någon privat vårdgivare för fortsatt uppföljning. Om man gör en sammanfattning så här långt när det gäller hjärtrehab team så får man. Ett välbemannat och välmående multiprofessionellt hjärtrehab team Tydlig ledning, ansvarsfördelning och delaktighet

9 Delegering till sjuksköterskor Kvalitetsarbete med hjälp av registerdata Stor förbättringspotential i Sverige, ofta till liten kostnad Rökstopp efter hjärtinfarkt kan vi förbättra användandet av evidensbaserade metoder för rökavvänjning? Man har tittat på andelen rökande hjärtinfarktspatienter under som varit rökfria i ett år. Det visade sig att ca 56 % av patienterna varit rökfria i ett år. Syftet är att öka andelen rökfria hjärtinfarktpatienter genom att inleda fasta rutiner för evidensbaserat beteende och läkemedelsstöd, baserat på riktlinjer och best-practice i Sverige att 150 patienter på åtta sjukhus i landet där andelen hjärtinfarktpatienter som röker är hög (>30 %) och måluppfyllelsen för rökfrihet är suboptimal. Hur går det med att få patienterna rökfria? Man har startat ett projekt i Malmö under hösten 2018 och på flera andra håll i landet under Man räknar med att kunna göra en utvärdering under Det finns många bra exempel på hur man ger framgångsrik och effektiv eftervård i Sverige, utan att det ska behöva vara så dyrt vi kan lära mycket av varandra. Resurserna är begränsade och vi måste använda dem på ett korrekt sätt. Rätt personer gör rätt saker Teamet är starkare än individen Optimera användandet av det vi vet fungerar Vara öppen för nya sätt att ge vård 9. Pelle Johansson, Riksförbundet HjärtLung Eftervård och rehabilitering Pelle började med att presentera sig och därefter ställde han frågan om det var någon som hade något de ville ta upp när det gäller eftervård och rehabilitering. Efter lite diskussioner om olika frågor som kom upp fortsatte vi och då började vi med att titta på olika resultat tillbaka i tiden när det gäller forskningsgenombrott. Jag nämner bara några av de som Pelle tog upp.

10 kom EKG till Sverige kom TBC-vaccinet och det blev en massvaccinering. TBC var ju också orsaken till varför vårt förbund startade Vårt förbund hette då De Lungsjukas Riksförbund i Stockholm. Det var personer som startade olika kamratföreningar som sedan växte och blev lokalföreningar. Hjärt-Lungmaskinen kom till Sverige 1954 genom Clarence Crafoord, som var en av pionjärerna inom hjärtkirurgi tillsammans med hjärtkirurgen Åke Senning. Det var också dessa båda herrar som genomförde Europas första hjärtoperation och världens andra lyckade operation med hjärt-lungmaskinen. Pacemakerna uppfanns i Sverige av Rune Elmqvist Den opererades också in samma år av hjärtkirurgen Åke Senning. Tyvärr fungerade den inte så bra. Den första höll bara i ett par timmar och den andra ett par veckor. Den första hjärttransplantationen gjordes av Christiian Barnard 1967 i Kapstaden, Sydafrika. Den första hjärttransplantationen i Lund gjordes Varje år opereras ca 30 patienter och får ett nytt hjärta i Lund. Hjärttransplantationer i Sverige görs endast i Lund och Göteborg. Hur forska? Det är ofta tillfälligheter som gör att man kommer på något, som t ex penicillinet som är en grupp av antibiotika härledd från mögelsläktet Penicillium. Den första behandlingen med penicillin i Sverige ägde rum på Sabbatsbergs sjukhus Nu fortsätter vi på forskning rehabilitering och då pratar vi i första hand rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Hjärtrehabiliteringen är en efterbehandling för att främja läkningen av hjärtat och att förhindra en ny händelse. Denna rehabilitering börjar redan på sjukhuset under olika lång tid beroende på var du bor. När det gäller hjärtrehabilitering fokuseras det mest på livsstilsförändringar som t ex fysisk träning, sluta röka, stressa mindre, hålla kolesterolvärdet nere och ändra kostvanorna. I en del fall krävs också viktminskning. Efter en hjärtinfarkt har vi i våra lokalföreningar en stor uppgift genom att försöka få in de nysjuka i våra föreningar och hjälpa till med deras livsstilsförändring. Även vårt riksförbund har en stor uppgift genom att de forskningspengar som kommer in på förbundets 90-konto eller via arv och donationer går till bra saker som hjälper våra medlemmar. Det gäller att få in bra ansökningar till forskningsbidrag som kan ge både hjärt- och lungsjuka hjälp genom forsningen. Sveriges hjärtsjukvård är i världsklass men trots detta

11 så avlider en tredjedel av de som insjuknat inom en månad efter infarkten och 20 % drabbas av en ny hjärthändelse under det första året och ytterligare 20 % under de efterföljande tre åren. 11. Riksförbundet samverkar med forskarna genom att bl a besöka dem för att följa med i deras forsknings. Dessutom skrivs det en hel del i Status om de olika forskningsvalen. Man har konstaterat att hjärtpatienterna inte når målvärdena för blodtryck, blodfetter, rökstopp och fysisk träning. Man har ställt frågan Varför? men inte fått något bra svar från sjukvården beslutade men att göra en egen vetenskaplig studie för att försöka ta reda på svaret. SPICI-studien började och man skulle kartlägga hur PCI-patienterna (ballongvidgade patienter) uppfattar informationen från sjukhuspersonalen, vad de tror orsakat sjukdomen och hur de ser på livsstilsförändringen. Studien gjordes genom att en enkät sändes ut till 29 sjukhus och man fick in 1063 enkätsvar. Det visade sig att endast en fjärdedel får veta av personalen att de har sjukdomen kvar och att de behöver ändra sina levnadsvillkor. Majoriteten tror att sjukdomen är ärftlig eller åldersrelaterad och därför kan de ej påverka den. Majoriteten har alltså inte ändra sina kostoch motionsvanor. Vad leder då denna SPICI-studie till? Studien har presenterats på hjärtkongresser, i vetenskapliga tidskrifter och även på USA:s främsta hemsida. Man har besökt sjukhusen och undrat hur patienterna informeras. Hösten 2015 hade man ett stort seminarium för 29 sjukhus. Man fortsatte med utbildningsmöte under Därefter skapade man en ny vårdmodell. Man skapade unika kvalitetsregister i Sverige där man kan följa upp patienterna och man kan följa forskningen men också förbättringsarbetet. Majoriteten av alla hjärtinfarkter förklaras av riskfaktoret som t ex rökning, brist på fysisk aktivitet, höga blodfetter och högt blodtryck. De patienter som nått de viktigaste målvärdena efter 12 månader har blivit rökfria, fått ner sitt blodtryck till 140 mmhg, LDL-kolesterolet (det onda kolesterolet) skall vara under 1,8 mmol/l och man skall deltaga i träningsprogram. De som nådde alla fyra målvärdena 2012 var endast 9 % och de som nådde målvärdena 2017 var 30 %. Inte hänt så mycket på fem år. Nu har man kommit igång med ett samarbete mellan patientföreningen, kardiologföreningen, SPICI-gruppen och SWEDEHEART. Man har gjort en

12 sammanställning som man skickat som remiss till yrkesföreningar, vårdpersonal och patienter. Denna modellen har sedan presenterats på vårmötet och i läkartidningar. Modellen visar ett nytt sätt att skriva ut infarktpatienter. Man ska också göra fler återbesök på sjukhuset och man ska få en entydig och saklig information och man ska göra en hälsoplan utifrån personcentrerat synsätt. Därutöver ska man få ett teambaserat livsstilsstöd under det första halvåret. Detta ska sedan utvärderas i SEPHIA-registret och SPICI II som kommer att vara den nya SPICI-studien. 12. Pelle beskrev också hur vi vill att idealsjukhuset skall vara. Det är först en förbättring på ambulansvården att den skall komma i rätt tid, ha EKG i ambulansen och ha bra utbildad personal. Sedan är det en rad saker som vi vill ha bättre. Se bif bild. I vår nya broschyr Hjärtguiden som man kan beställa från Riksförbundets webbutik på hemsidan. Denna broschyr är till för vårdpersonalen att dela ut till sina patienter. Patienterna ska i samspråk med hjärtsköterskan diskutera vad de vill förändra i sin livsstil. Detta skall sedan skrivas under av patienten och hjärtsköterskan och sedan följas upp. Denna vårdmodell vill vi få införd på sjukhusen genom att vi sänder ett brev till verksamhetscheferna på sjukhusen. Vi sänder också brev till sköterskorna om hur de beställer Hjärtguiden. Vi har också möten med sjukhusen och arbetskonferenser för vårdteamen på sjukhusen. Därutöver gör vi uppföljningar och besök på sjukhusen. Hjärtguiden skall vara till för patienternas förändring av sin livsstils-förändring från det negativa beteendet till det positiva beteendet så man i fortsättningen kan må bättre. Då har man klarat av allt sådant som varit jobbigt tidigare och nu kan man börja blicka framåt mot ett bättre leverne. Vid pennan Agneta Petersson