Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning, Norrtälje kommun, Stockholms län Utbyggnadsförslag Underlag för samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken Vattenfall Eldistribution AB April 2018

2 Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB SOLNA Telefonväxel: Org.nr: Projektledare Tillstånd och rättigheter Projektledare genomförande Samrådsunderlag ÅF-Industry AB Stockholm Projektledare MKB, kartor Kraftledningsteknik Markkabelteknik Kvalitetsgranskning MKB Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av ÅF-Industry AB och Vattenfall Eldistribution AB. För samtliga bakgrundskartor som framställs i figurerna gäller copyright enligt Lantmäteriet. 2(53)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB Förstärkning av elnätet i området Syfte med dokument och metod Allmänt om tillståndsprocessen Nätkoncession för linje Samrådsprocessen Övriga lagar och tillstånd Markupplåtelse och ledningsrätt Planeringsförutsättningar Miljömål och miljökvalitetsnormer Vattenfalls miljöpolicy Projektspecifika planeringsförutsättningar Genomfört samråd och tidplan i aktuellt projekt Teknik Definition av spänningsnivå Generell förstärkning av regionnätet Teknisk utformning Elektriska och magnetiska fält Ljudeffekter Alternativ Nollalternativ Utbyggnadsförslag Utredda alternativ Nulägesbeskrivning och förväntade miljökonsekvenser på berörda intressen Områden av riksintresse Boendemiljö, hälsa och bebyggelse Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv och rekreation Infrastruktur Naturresurser Planförhållanden Tidsbegränsad påverkan under byggskedet Samlad bedömning Miljökonsekvenser Miljömålsuppfyllelse Fortsatt arbete Arkeologisk utredning steg Dispens från strandskydd Dispens från biotopskydd Miljöåtgärdsplan Referenser (53)

4 BILAGOR Bilaga 3:1 Utbyggnadsförslag, Karta skala 1: Bilaga 3:2 Samrådsredogörelse alternativa stråk Bilaga 3:3 Samrådsredogörelse utbyggnadsförslag inkl. bilagor Bilaga 3:4 Naturvärdesinventering Bilaga 3:5 Arkeologisk utredning steg 1 Bilaga 3:6 Fågelinventering vid Mörtsjön Bilaga 3:7 Länsstyrelsens beslut om icke betydande miljöpåverkan 4(53)

5 Sammanfattning Befintlig 70 kv ledning som går mellan Slottstorp och transformatorstationen i Spillersboda, Norrtälje kommun, Stockholms län byggdes på 70-talet och försörjer ett större område från Spillersboda i väster till Kapellskär i öster. Området är attraktivt för permanent- och fritidsbebyggelse, vilket ställer krav på trygg och säker elförsörjning. Vattenfall Eldistribution AB har därför sett ett stort behov av att här förstärka och uppgradera elnätet med en ny 130 kv ledning. Ett antal olika stråk har utretts för den nya ledningen. I denna MKB beskrivs kortfattat vilka dessa är och varför de valts bort. Vattenfall Eldistribution AB har valt ett utbyggnadsförslag mellan Slottstorp och Spillersboda utifrån teknisk, ekonomisk och miljömässig hänsyn. Samråd för projektet har genomförts i två steg. Länsstyrelsen, kommunen, andra myndigheter, intresseorganisationer, fastighetsägare, företag och allmänheten har bjudits in till samråden. Det första samrådet omfattade utredningskorridorer och det andra omfattade utbyggnadsförslag där de beskrevs tillsammans med förväntade konsekvenser för främst miljön och människor i området. Länsstyrelsen har fattat beslut om att den planerade ledningen inte kan medföra betydande miljöpåverkan. Efter genomförda samråd och en samlad bedömning av miljö- och tekniska förutsättningar valdes ett utbyggnadsförslag parallellt och norr om befintlig 70 kv ledning mellan station Slottstorp och Spillersboda. Utbyggnadsförslaget planeras som 130 kv luftledning med portalstolpar av trä på en sträcka av ca 8 kilometer. Eftersom övergången till 130 kv standard kommer att ske under en längre tidsperiod kommer ledningen till en början att drivas med 70 kv. Den befintliga kraftledningsgatan för 70 kv ledningen behöver breddas ca 18 meter för att ge plats åt den nya ledningen. Vid parallellgång med befintlig 70 kv ledning blir den nya ledningsgatan totalt ca 56 m. Utbyggnadsförslaget kommer i huvudsak att gå genom skogsmark som domineras av hällmarkstallskog. Eftersom befintlig ledningsgata nyttjas och endast behöver breddas, bedöms intrånget i skogsmark och konsekvenserna på de natur- och bevarandevärden som finns utmed denna sträcka bli liten till måttlig. Stor hänsyn kommer att tas till kulturhistoriska lämningar genom ett antal föreslagna försiktighetsåtgärder. Eftersom den nya ledningen planeras parallellt med och stolplacering jämsides med den befintliga ledningen bedöms konsekvenserna på landskapsbilden bli liten. Ett riksintresse för kulturmiljö kommer att tangeras. Ledningen bedöms utgöra en liten konsekvens på riksintresset. Under driftskedet uppstår ett magnetfält. Närmaste bostadshus är beläget ca 80 meter från den nya ledningen, vilket innebär att ledningen inte kommer att medföra högre magnetfältsnivåer än vad som kan betraktas som normalt i vanlig boendemiljö. Sammantaget bedöms den planerade ledningen medföra liten miljökonsekvens under driftskedet. Under byggtiden bedöms påverkan uppstå i form av byggtrafik på allmänna vägar. Nyttjande av mark för upplag och åtkomst av enskilda vägar kan behövas under byggtiden. Konsekvenserna under byggtiden bedöms bli liten. 5(53)

6 1 Inledning 1.1 Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB äger en befintlig 70 kv ledning som går mellan Slottstorp och transformatorstationen i Spillersboda, Norrtälje kommun, Stockholms län (Figur 1). Ledningen, som byggdes på 70-talet, försörjer ett större område från Spillersboda i väster till Kapellskär i öster. Närheten till skärgården gör området attraktivt för permanent- och fritidsbebyggelse, vilket ställer krav på trygg och säker elförsörjning. Vattenfall Eldistribution AB har därför sett ett stort behov av att här förstärka och uppgradera elnätet med ytterligare en ny 130 kv ledning. Figur 1. Översiktskarta över utbyggnadsförslaget. 1.2 Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB bedriver elnätsverksamhet i Sverige och har cirka kunder. Kunderna utgörs av allt från mycket små kunder till landets största företag och består av såväl uttagskunder som producenter som matar in ström på Vattenfall Eldistribution ABs elnät. Sammanlagt överförs ca 71 TWh/år via Vattenfall Eldistribution ABs elnät. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO certifierat sedan (53)

7 Företaget har cirka 750 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka kilometer, vilket motsvarande ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder och investerar årligen ca 4 miljarder i verksamheten. 1.3 Förstärkning av elnätet i området Vattenfall Eldistribution AB driver och ansvarar för regionnätet, dvs kv ledningarna, i bl.a. Uppland. Vattenfall Eldistribution AB ser behov av att förstärka elförsörjningen till transformatorstationen Spillersboda för att i framtiden kunna bibehålla en trygg elförsörjning med hög leveranssäkerhet. I dagsläget går en 70 kv och en 20 kv ledning mellan Slottstorp och stationen Spillersboda, se Figur kv ledningen går i rak nordostlig riktning från Slottstorp till Spillersboda. 20 kv ledningen sträcker sig närmare kusten och försörjer bebyggelsen där med el. Med planerad ledning blir elnätet bättre rustat att möta den ökade efterfrågan av el som förväntas i regionen. Via stationen försörjs bl.a. permanent- och fritidsbostäder, näringslivet och hamnverksamhet på hela Rådmansölandet med el. Efter utredningar har Vattenfall Eldistribution AB funnit att en ny 130 kv ledning är nödvändig och lösningen för att möta behovet i området är att bygga en ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och transformatorstationen i Spillersboda. Figur 2. Vattenfall Eldistribution ABs befintliga regionnät och transformatorstation mellan Slottstorp och Spillersboda. 7(53)

8

9 2 Allmänt om tillståndsprocessen 2.1 Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen bl.a. ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n ska beskriva den planerade ledningens direkta och indirekta konsekvenser på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt annan hushållning med material, råvaror och energi. I arbetet med upprättandet av MKB:n sker samråd om planerna med bland annat berörda fastighetsägare, länsstyrelsen och kommunen samt andra berörda myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet och innehållet i MKB:n regleras i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Koncessionsansökan ska även innehålla kartor och en teknisk beskrivning. Ansökan skickas till Ei som handlägger ärendet. I sitt arbete inhämtar inspektionen yttranden från myndigheter, berörda länsstyrelser, kommuner, fastighetsägare och andra sakägare. Ei prövar ansökan och kan antingen bevilja eller avslå koncessionen. En beviljad koncession gäller i regel tills vidare. Koncessionsbeslutet kan överklagas och ärendet avgörs då av Mark- och miljödomstolen. I det fall koncessionen vinner laga kraft kan detaljprojekteringen påbörjas och den nya ledningen börja byggas 2.2 Samrådsprocessen Innan en ansökan om koncession kan upprättas krävs att samråd genomförs i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Hur samrådet ska genomföras i detalj regleras inte i lagstiftningen. Vattenfall Eldistribution AB har valt att genomföra samrådet stegvis. Första steget i samrådsprocessen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver alternativa utredningsstråk för kraftledningen. Samråd sker med länsstyrelse, kommuner, särskilt berörda myndigheter samt med de som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Allmänheten och övriga berörda informeras och kallas till samrådsmöte genom annons i ett antal tidningar. Alla får genom detta förfarande möjlighet att lämna synpunkter på utredningsstråken. Efter samrådstiden upprättas en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Vattenfall Eldistribution ABs kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Efter samrådet om alternativa stråk väljs ett stråk ut för vidare utredning för framtagande av ett utbyggnadsförslag för ledningen. Stråkvalet görs med stöd av inkomna synpunkter samt med hänsyn till miljö, ekonomi och tekniska förutsättningar. Ett nytt samrådsunderlag för ett utbyggnadsförslag upprättas och samråd om utbyggnadsförslaget genomförs på motsvarande sätt som tidigare samråd. Inkomna synpunkter redovisas tillsammans med Vattenfall Eldistribution ABs kommentarer i en samrådsredogörelse. Eventuella justeringar av det valda utbyggnadsförslaget görs. Inför ansökan om koncession upprättas sedan en MKB som beskriver utbyggnadsförslaget. 9(53)

10 2.3 Övriga lagar och tillstånd Följande lagar och förordningar kan b.la. beröras i projektet: - Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession - Elförordningen (2013:208) vad koncessionsansökan ska innehålla och hur den prövas - Starkströmsförordningen (2009:22) regler för utförande, skötsel och tillsyn av anläggningar - Miljöbalken (1998:808) o kap 2 allmänna hänsynsregler m.m. o kap 3 grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden o kap 4 särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet o kap 6 miljökonsekvensbeskrivningar o kap 7 skydd av områden o kap 11 vattenverksamhet o kap 12 6 anmälan för samråd - Plan- och bygglagen (2010:900) o kap 9 bygglov, rivningslov och marklov mm. Följande andra lagar och tillståndsprövningar kan bl.a. vara aktuella i projektet - Hantering av massor enligt kommunala bestämmelser - Kulturmiljölag (1988:950) - Skogsvårdslag (1979:429) 2.4 Markupplåtelse och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och andra nödvändiga tillstånd även tillträde till berörda fastigheter. Vattenfall Eldistribution AB avser att teckna markupplåtelseavtal med berörda fastighetsägare och med dessa som underlag sedan söka ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1 144) vilken gäller på obegränsad tid. När beslut om koncession föreligger avses avtalen läggas till grund för upplåtelse av ledningsrätt vid förrättning enligt ledningsrättslagen. I de fall avtal inte kan träffas kommer rätten att säkras inför byggstart genom ansökan om förtida tillträde hos Lantmäteriet så snart koncession har erhållits. Fastighetsägaren ersätts med ett engångsbelopp för det intrång ledningen medför. Ersättning ges även för de fall tillfälliga skador uppkommer i samband med anläggningsarbeten. 10(53)

11

12 3.3.1 Naturresurser För att minimera ianspråktagande av ny mark och påverkan på landskapsbilden planeras den nya ledningen parallellt med den befintliga ledningen. Befintlig ledningsgata kommer delvis kunna nyttjas. En breddning av ledningsgatan i skogsmark innebär emellertid att skogsproduktion inte längre kan bedrivas där den nya ledningen förläggs. I möjligaste mån kommer stolpplacering ske i anslutning till dikes- och åkerkanter för att på så vis minimera påverkan på jordbruket Landskapsbild Utgångspunkten är att erhålla en rak ledningssträckning parallellt med befintlig 70 kv ledning och om möjligt placera stolparna jämsides med den ledningens stolpar. Detta bl.a. för att den visuella påverkan på landskapsbilden blir mindre. Planerad ledning kommer att exponeras lite då den går i skogsmark och följer landskapsformerna Bevarandevärden Planerad ledning innebär ett begränsat intrång i bevarandevärden då den följer befintligt intrång. Hänsyn har tagits för att i möjligaste mån undvika att påverka bevarandevärde såsom känsliga naturmiljöer, kulturmiljöer och rekreationsområden. Hänsyn kommer även att tas till bevarandevärden i samband med stolpplacering. Stolpplacering i fuktiga marker med låg bärighet kommer att undvikas i möjligaste mån Boendemiljö och hälsa En av planeringsförutsättningarna för den nya 130 kv ledningen är att den placeras på sådant avstånd att inga bostadshus kommer att erhålla magnetfältsnivåer högre än vad som kan betraktas som normalt i vanlig boendemiljö. Utbyggnadsförslaget har således utformats för att en god boendemiljö uppnås och att ingen påverkan från magnetfält kommer att ske. Under byggtiden kan framkomlighet på vägar vara begränsad men allmänheten ska dock kunna passera arbetsplatsen på ett säkert sätt. 12(53)

13 4 Genomfört samråd och tidplan i aktuellt projekt Tidigare har Vattenfall Eldistribution AB genomfört ett samråd om alternativa stråk mellan 10 maj till 23 juni Ett samrådsmöte hölls sedan den 26 maj i Spillersboda IF Norrtäljes klubblokal. Samrådsredogörelsen sändes till länsstyrelsen den 29 november 2016 för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen beslutade 23 januari 2017 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Genom en sammanvägning av inkomna synpunkter i samråd om alternativa stråk, tillsammans med tekniska, miljömässiga och ekonomiska aspekter, har val av stråk gjorts inom vilket ett utbyggnadsförslag har studeras. Efter att ett utbyggnadsförslag valdes genomfördes ett nytt samråd som beskriver sträckningen och dess påverkan. Samrådet genomfördes från 11 april till 23 maj Ett samrådsmöte i form av öppet hus där Vattenfall Eldistribution AB informerade om utbyggnadsförslaget, hölls i Spillersboda den 26 april. Efter genomfört samråd dokumenterades och sammanställdes inkomna yttranden från myndigheter, organisationer, fastighetsägare m.fl. och Vattenfall Eldistribution ABs bemötande i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen utgjorde bl.a. underlag för eventuella justeringar i den valda sträckningen för ledningen samt inför MKB. I Figur 3 illustreras en tidsplan. Byggstart planeras ske när alla nödvändiga tillstånd erhållits. Att bygga den nya 130 kv ledningen bedöms totalt ta ca 10 månader och idrifttagning är beräknad till år I Figur 3 nedan presenteras tidplan för projektet som gäller vid tiden för detta dokuments upprättande. Tidplanen kan komma att ändras. Figur 3. Tidsplan. 13(53)

14 5 Teknik 5.1 Definition av spänningsnivå Det kan förekomma olika benämningar vad gäller spänningsnivåer för ledningar. Vanligtvis omnämns ledningar som t ex 70 kv ledning eller 130 kv ledning. 70 kv respektive 130 kv är den s.k. nominella spänningen, d.v.s. den spänning efter vilket ett nät benämns. Ibland betecknas ledningar dock som 84 kv ledning respektive 145 kv ledning. Den spänning man då talar om är den s.k. konstruktionsspänning, dvs. den högsta huvudspänningen för vilken anläggningen och utrustningen är konstruerad. Planerad ledning kommer i detta dokument och i övriga handlingar som tas fram inom ramen för koncessionsansökan att benämnas som 130 kv ledningen. 5.2 Generell förstärkning av regionnätet Spänningen 70 kv är unik för vissa delar av Sverige och Vattenfall Eldistribution AB avser att successivt övergå till den internationella standardspänningen 130 kv. Denna övergång sker för att öka kapaciteten och förstärka regionnätet. Att öka spänningsnivån till 130 kv ger ett mer robust elnät som är bättre rustat för framtida behov med fortsatt stabil och trygg elförsörjning. Eftersom övergången till 130 kv standard kommer att ske under en längre tidsperiod kommer ledningen till en början att drivas med 70 kv till dess alla transformatorstationer och anslutande ledningar i regionnätet i närområdet har uppgraderats till 130 kv. 5.3 Teknisk utformning Hur en ledning ska utformas och vilka avstånd som måste uppfyllas regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter. Figur 4. Bilden visar en 130 kv ledning i portalstolpsutförande. 14(53)

15 5.3.1 Luftledning En luftledning består av tre faser med en lina i varje fas. I toppen av stolparna placeras en eller två topplinor som bl.a. fungerar som åskskydd. En av topplinorna kommer att innehålla optofibrer för överföring av mätdata mellan stationerna och styrning av utrustning. Varje stolpe förses även med jordtag för eventuella jordfelsströmmar. I Figur 5 nedan redovisas alternativa stolptyper för en 130 kv ledning och ungefärliga mått och avstånd för dessa. En luftledning kräver en skogsgata, där all högväxande vegetation tas bort, se Figur 6. Utanför skogsgatan kan enstaka höga träd komma att behöva fällas, s.k. farliga kantträd, för att undvika att riskera att skada ledningen om de skulle falla. Skogsgatan för en 130 kv ledning är i normalfallet ca 40 meter bred. Portalstolpe Fasavstånd: ca 4,5 m Stolphöjd (normalstolpe): ca m Material: trä, stål eller komposit Spannlängd (normalspann): ca 150 m Skogsgata: ca 40 m Stålrörs- eller gitterstolpe Fasavstånd: ca 4,5 m Stolphöjd (normalstolpe): ca m Material: stålgitter eller stålrör Spannlängd (normalspann): ca m Skogsgata: ca 36 m Y-stolpe Fasavstånd: ca 5 m Stolphöjd (normalstolpe): ca m Material: stål Spannlängd (normalspann): ca m Skogsgata: ca 42 m Figur 5. Alternativa stolptyper med olika mått och material. Stolparnas höjd och avståndet mellan stolparna (spannlängd) beror på terrängen. Måtten som redovisas i figuren ovan avser de mått som bör vara aktuella för en genomsnittlig stolpe. Där ledningen byter riktning används vinkelstolpar som, beroende på vinkel och markförutsättningar, är något kraftigare, har extra staglinor och kan även ha flera ben för att klara de krafter som uppkommer när ledningen byter riktning. Användandet av trästolpar förutsätter att de saltimpregneras för att kunna stå emot röta. 15(53)

16 5.3.2 Luftledning kontra markkabel När det kommer till att göra avvägningar mellan teknikvalen luftledning kontra markkabel, tas hänsyn till driftsäkerhets-, kostnads- och miljömässiga aspekter. Den mest tydliga skillnaden mellan de olika utförandena, är att en luftledning syns i landskapet medan en markförlagd lednings visuella intryck är litet och begränsat till en smalare skogsgata i jämförelse med luftledning som måste upprätthållas ovanför kabeln. Magnetfältet från en markförlagd kabel har ett mer begränsat utbredningsområde än för motsvarande luftledning. En markkabel ger under drift mindre påverkan på skogsbruket än en luftledning, eftersom en mindre markareal tas i anspråk. Det mindre markintrånget för markförlagd kabel medför generellt mindre påverkan på naturmiljön i skogsmark då mindre skog behöver avverkas. För luftledning medför byggnation endast markingrepp vid stolpplatserna, utöver den avverkning som skogsgatan kräver. En markkabel medför däremot ett markingrepp längs med hela ledningssträckningen. Driftsäkerhet Ett eventuellt fel på en luftledning är lätt att lokalisera och kan därmed åtgärdas snabbt. Vid fel på en markförlagd kabel tar det betydligt längre tid att lokalisera felet och att reparera eftersom kabeln först måste grävas fram. Själva reparationsarbetet vid ett kabelfel är dessutom tekniskt komplicerat och kräver specialkompetens som inte alltid är tillgänglig med kort varsel. Felavhjälpning till följd av kabelfel tar därför betydligt längre tid än att åtgärda ett fel på luftledning, vilket innebär ett att elnätet blir försvagat under en längre tid. Kostnad Både tillverkningskostnad och anläggningskostnad är väsentligt lägre för luftledning jämfört med markkabel på den aktuella spänningsnivån. Kostnaderna att bygga markkabel i valt utbyggnadsförslag parallellt med befintlig luftledning, samt hur detta tekniskt skulle behöva genomföras, har utretts och beskrivs närmare i Teknisk utformning av ny 130 kv ledning Den nya 130 kv ledning planeras som luftledning parallellt med en befintlig 70 kv ledning i portalstolpsutförande (Figur 6). Den befintliga ledningsgatan behöver då breddas ca 18 m. Vid parallellgång med befintlig 70 kv ledning blir den nya ledningsgatan totalt ca 56 m. Vid parallellgång med ytterligare en 20 kv ledning, vilket är aktuellt längs två sträckor på totalt ca 3,1 kilometer, blir den totala ledningsgatan ca 78 meter bred. I första hand avses saltimpregnerade portalstolpar av trä att användas, val av stolptyp kan eventuellt förändras inför byggstart. 16(53)

17 Figur 6. Principskiss som visar skogsgata och ungefärliga mått för planerad 130 kv ledning parallellt med befintlig 70 kv ledning när den i framtiden är ombyggd till 130 kv i s.k. portalstolsutförande. 5.4 Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus från elanläggningar som finns utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i detta samrådsunderlag. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva i jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. Det magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande låga magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället 17(53)

18 har fem myndigheter; Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten, tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Magnetfält från planerad ledning Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella ledningen, benämnd årsmedelströmlast. Planerad 130 kv ledning är inledningsvis tänkt att drivas med 70 kv. När spänningen höjs till 130 kv innebär det att strömmen sjunker och magnetfältet blir därmed lägre. Resulterande magnetfält för 130 kv ledning parallellt med 70 kv redovisas i figur 7. Figur 7. Beräknat magnetfält för planerad 130 kv ledning (driftspänning 70 kv) och befintlig 70 kv ledning. I Figur 8 redovisas magnetfält för parallellgång av 130 kv, 70 kv och 20 kv ledningarna. Magnetfältet är beräknat vid 1,5 meter ovan mark. Nedan redovisas hur magnetfältet ser ut kring ledningen i portalstolpsutförande. Om en annan stolptyp väljs där faserna hänger på ett annat sätt, t.ex. i form av en liksidig triangel, blir magnetfältet mer koncentrerat och dess utbredning begränsas. 18(53)

19 Figur 8. Beräknat magnetfält för planerad 130 kv ledning (driftspänning 70 kv) parallellt med befintliga 70 kv och 20 kv ledningar. 5.5 Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras när så kallade koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Koronaurladdningar sker när det elektriska fältets styrka på ledarytan uppnår en viss gräns, varpå elektroner joniserar luften kring ledningen. På en ren och torr elektrisk ledning är koronaurladdningarna mycket liten och det så kallade koronaljudet är då normalt inte hörbart. Det är främst vid fuktigt väder till exempel i dimma och regn som koronaaktiviteten kan vara sprakande till sin karaktär. 19(53)

20 6 Alternativ 6.1 Nollalternativ Nollalternativet innebär att ingen ny ledning byggs mellan Slottstorp och Spillersboda. Det medför att elnätet inte förstärks och att de befintliga ledningarna som försörjer stationen Spillersboda med ström i regionnätet bibehålls. Nätet blir därmed inte rustat för att bättre kunna möta ett ökat framtida energibehov. Nollalternativet medför därför en ökad risk för långa elavbrott pga. överbelastning med automatisk frånkoppling av ledningar eller stationer. Då inga alternativa vägar för att försörja Vattenfall Eldistribution ABs kunder finns, så skulle nätet bli mycket försvagat om något fel inträffar på befintlig ledning eller station. 6.2 Utbyggnadsförslag Vattenfall Eldistribution AB har med hänsyn tagen till de synpunkter som inkommit i genomfört samråd tillsammans med ekonomiska, tekniska och miljömässiga faktorer, bedömt att placering parallellt och norr om befintlig 70 kv har bäst förutsättningar för ett utbyggnadsförslag, se Figur 9. Utbyggnadsförslaget förordades av bl.a. länsstyrelsen men även av Norrtälje kommun samt LRF (om markkabel används) och av majoriteten av fastighetsägarna. Det förordas främst pga. att det följer befintliga ledningar och berör få närboende. Ledningen planeras som luftledning på den totalt ca 8 kilometer långa sträckan, se bilaga 1. Den befintliga kraftledningsgatan behöver breddas ca 18 meter för att ge plats åt den nya ledningen. Den totala ledningsgatan för befintlig 70 kv och ny ledning blir ca 56 meter bred. Strax öster om Slottstorp, respektive väster om Spillersboda, går 20 kv ledningen parallellt med 70 kv ledningen. Ledningsgatan här kommer att bli totalt ca 78 meter bred. Landskapet har en varierande topografi och berör till största delen skogsmark med hög andel berg i dagen (ca 44 %). Närmaste hus ligger ca 80 meter från ledningen. 20(53)

21 Figur 9. Utbyggnadsförslag för ny 130 kv ledning (röd linje) samt övriga regionnätsledningar. Infälld bild visar hur den nya ledningen placeras vid den punkt där 20 kv ledning ansluter till gemensamt ledningsstråk sydväst om stationen Spillersboda. 6.3 Utredda alternativ Samrådsprocessen inleddes med att ett geografiskt utredningsområde avgränsades inom vilket ett antal alternativa stråk för ny 130 kv ledning utreddes, se Figur 10. Den nord-sydgående 70 kv ledningen avgränsar utredningsområdet i väster. I söder avgränsades utredningsområdet av befintlig 20 kv ledning. I norr avgränsades utredningsområdet av sjön Limmaren och Holmsjön Alternativa stråk Totalt utreddes fyra stråk och två delstråk, se karta i Figur 10. På nästa sida beskrivs respektive avfört stråk översiktligt. 21(53)

22 Figur 10. Samtliga stråk som utretts. MS-stråken (Månsjön Spillersboda) MS-norra utgår från befintlig nord-syd gående 70 kv ledning, strax söder om Månsjön, och går österut till station Spillersboda. Delstråk MS-mitten avviker från stråk MS-norra öster om Södergården för att därifrån ansluta till stråk SS-norra. Delstråk MS-södra avviker från MS-norra väster om Södergården, passerar mellan bebyggelsen vid Södergården och Näset och ansluter därefter till stråk SS-parallell 70 kv. Stråken skulle innebära att en helt ny ca 40 meter bred ledningsgata skulle behöva tas upp, vilket innebär ett stort intrång och således större påverkan på landskapsbild, natur- och kulturmiljö samt friluftsliv, än om den nya ledningen lokaliseras parallellt med befintlig 70 kv ledning. Boendemiljön vid Södergården skulle påverkas visuellt av en ny ledning. Stråken innebär även betydligt längre ledningssträcka och därmed större ianspråktagande av mark. Stråk MS-norra går över ett område med höga naturvärden vid Holmsjön som även har regionalt värde för friluftslivet. Vyn över Holmsjön skulle påverkas av en ledning i MS-norra. Samtliga MS-stråk har avförts från vidare utredning främst pga. påverkan på boendemiljö och pga. av att de medför ett nytt intrång i landskap och miljö. SS-norra (Slottstorp-Spillersboda) SS-norra går från Slottstorp österut i ett eget stråk, norr om befintlig 70 kv ledning fram till Spillersboda transformatorstation. Stråket avfördes då det innebär att en helt ny kraftledningsgata tas upp i skogsmark vilket innebär ett nytt och ökat intrång än om den nya ledningen placeras parallellt med befintlig 70 kv ledning. 22(53)

23 SS-parallell 20 kv (Slottstorp-Spillersboda) SS-parallell 20 kv går parallellt med befintlig 20 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda. Stråket går nära befintlig bostadsbebyggelse längs kusten. Stråket avfördes då påverkan på boendemiljö skulle bli stor. Utrymmet mellan 20 kv ledningen och bostadshus bedöms i vissa passager inte vara tillräckligt för att ge utrymme för den nya ledningen. En ny ledning i stråket skulle vidare exponeras mot omgivande bebyggelse och landskap och påverka landskapsbilden negativt. Ledningen skulle även förstärka intrycket av befintlig 20 kv ledning. Ledningssträckning söder om befintlig 70 kv ledning En ledningssträckning som innebär att den nya ledningen byggs parallellt med befintlig 70 kv ledning i det valda stråket SS-parallell 70 kv utreddes översiktligt. Denna avfördes dock pga. att sträckningen går närmare bostäder norr om Spraggarboda och vid Lucktorp. Fyra hus skulle i så fall vara belägna mellan ca meter från den nya ledningen. För att erhålla ett tillräckligt avstånd mellan bostäder och en ledning som byggs parallellt och söder om 70 kv ledningen krävs att den nya ledningen korsar den befintliga ledningen för att gå parallellt och norr om denna förbi bostadshusen. Efter ca 1 kilometer kan ledningen åter korsa den befintliga 70 kv ledningen för att fortsätta söder om denna till stationen Slottstorp. Ett annat alternativ vore att flytta den befintliga 70 kv ledningen något norrut för att ge plats till den nya 130 kv ledningen. Båda dessa alternativ skulle innebära tekniska svårigheter och det är inte lämpligt ur driftsäkerhetssynpunkt att korsa ledningar. Det skulle också innebära behov av många vinkelstolpar med påverkan på landskapsbilden. Alternativet avfördes främst pga. närhet till bostadshus. Markkabel i valt utbyggnadsförslag En markkabel i valt utbyggnadsförslag har översiktligt studerats. Markkabelalternativet utreddes med förutsättning att vara lika driftsäkert som en 130 kv luftledning, vilket innebär att dubbla förband behöver byggas, dvs. totalt sex stycken kablar. Utbyggnadsförslagets sträckning mellan Slottstorp och Spillersboda utgörs till större delen av berg och marken är delvis starkt kuperad, vilket innebär höga förläggningskostnader. Att förlägga en kabel i denna typ av terräng skulle kräva stor andel sprängning med irreparabla skador på mark och natur. Den totala kostnaden att förlägga markkabel på sträckan skulle bli ca 5-6 gånger dyrare jämfört med om en luftledning skulle byggas. Att förlägga en kabel bedöms kosta totalt ca miljoner kronor kontra en luftledning, som beräknas kosta ca miljoner kronor på sträckan Slottstorp - Spillersboda. Sammantaget görs bedömningen att det inte är motiverat att förlägga den planerade ledningen som markkabel pga. kostnader och påverkan på miljön Avförda alternativ efter samråd Ett muntligt förslag framfördes vid samrådsmötet om alternativa stråk. Förslaget innebär att den nya 130 kv ledningen förläggs som sjökabel mellan Malsta och Kapellskär. Detta alternativ är inte realistiskt eftersom det inte löser problemet med en förstärkning av Spillersboda transformatorstation. Nätstrukturen från Norrtälje i norr till kommungränsen mot Österåkers kommun i söder, samt hela Rådmansölandet åt öster, har tidigare utretts och ingen information som indikerar på ökat behov av el i Kapellskär har framkommit. 23(53)

24 7 Nulägesbeskrivning och förväntade miljökonsekvenser på berörda intressen I detta kapitel beskrivs förutsättningar för respektive intresse som berörs direkt eller indirekt av planerad ledning samt bedömda konsekvenser på respektive intressen i utbyggnadsförslaget. Skyddsåtgärder har föreslagits där det bedöms finnas ett behov. I Bilaga 3, 4 och 5 redovisas naturvårdsinventering, fågelinventering och arkeologisk utredning. 7.1 Områden av riksintresse Förutsättningar Vid Slottstorp kommer ledningen att tangera ett riksintresse för kulturmiljövård, Länna [AB 81], som sträcker sig kring Länna, Fägla, Slottstorp och Hammarby (Figur 11). Riksintresset omfattar bl.a. en centralbygd och farledsmiljö med medeltida fästen utmed Penningbyån och sjösystemet från Östersjön och Uppland. Under järnåldern och medeltiden var sjösystemet en viktig vattenled. Farledens inlopp behärskades av det medeltida fästena vid Slottstorp och Penningby slott, vilka det här finns lämningar ifrån. Vidare finns bl.a. lämningar ifrån Länna sockencentrum med medeltidskyrka, prästgård och annan bebyggelse. Söder om Lucktorp kommer ledningen även att tangera norra kanten av riksintresse för högexploaterad kust, 4 kap. MB. Detta riksintresse omfattar ett större område bestående av kust och skärgård. Inom riksintresset regleras t.ex. uppförande av ny bebyggelse och vissa större industriella anläggningar får byggas endast där befintliga liknande anläggningar finns. Inom riksintresset får inte de samlade natur- och kulturvärdena skadas påtagligt i samband med ingrepp i miljön. Figur 11. Riksintressen i anslutning till utbyggnadsförslaget. 24(53)

25 Konsekvenser Utbyggnadsförslaget berör en mycket liten del av riksintresset för kulturmiljö (AB 81) vid Länna 1: 72:1 och (objekt 30), Länna 1:174:1 (objekt 31), se kap 7.5 kulturmiljö. Ledningen berör inte något kärnområde. I den arkeologiska utredningen har objekten utförligt beskrivits. Den nya ledningen kommer att tangera riksintresset för högexploaterad kust. Helhetsbilden av riksintresset kommer att bli oförändrade. Sammantaget bedöms konsekvenserna för riksintressena bli liten. Förslag till försiktighetsåtgärd Skyddsåtgärder kommer att vidtas för de objekt som berörs inom riksintresse för kulturmiljö, vilket beskrivs under kapitel kap 7.5 kulturmiljö. Inga övriga åtgärder föreslås. 7.2 Boendemiljö, hälsa och bebyggelse Förutsättningar Söder om utbyggnadsförslaget finns spridd bebyggelse vid Luckor och Oskarslund samt norr om Spraggarboda, se Figur 12. Ledningen förläggs norr om befintlig ledning där den till större delen döljs av skog. Närmaste bostadshus är beläget ca 80 meter ifrån utbyggnadsförslaget. Figur 12. Bostadsbyggelse i närheten av utbyggnadsförslaget. Konsekvenser Utbyggnadsförslaget kan i viss mån exponera några enstaka bostadshus. Ledningen kommer inte medföra högre magnetfältsnivåer än vad som kan betraktas som normalt i vanlig boendemiljö. Det sprakande ljud som kan alstras av den aktuella ledningen under vissa förutsättningar (s.k. koronaurladdningar) bedöms inte kunna uppfattas 25(53)

26 störande av närboende pga. avståndet. Utbyggnadsförslaget bedöms därför inte medföra någon konsekvens på boendemiljön. Förslag till försiktighetsåtgärd Inga åtgärder föreslås. 7.3 Landskapsbild Förutsättningar Utbyggnadsförslaget följer i sin helhet parallellt med befintlig 70 kv ledning. Flera ledningsgator för lägre spänningsnivåer ansluter till sträckan. Utbyggnadsförslaget är beläget i ett område som utgörs av ett småbrutet sprickdalslandskap, se Figur 13. Landskapet består till största del av kuperad mager hällmarkstallskog med ett stort inslag av berg i dagen se Figur 14. Mindre stråk av näringsfattiga enbuskmarker och inslag av näringsrikare fuktiga stråk förekommer. Figur 13. Höjdryggar med mager tallskog vid ledningsgatan. Befintlig 70 kv ledning syns till väster i bild. Öster om Slottstorp tangerar utbyggnadsförslaget två mindre öppna småskaliga jordbruksmarker. Ett vattendrag löper genom den sydligaste jordbruksmarken och korsar befintlig ledning. Vid Mörtsjön, längre norrut på sträckan finns en smal skogsridå där marken sluttar brant ner mot sjöns södra strand från befintlig ledningsgata. Vid Mörtsjöns nord och västra strand finns våtmarker med vass. En öppen våtmark finns även kring Lerviksjön belägen väster om transformatorstationen Spillersboda. Genom denna löper ett vattendrag som korsar ledningsgatan. 26(53)

27 Figur 14. Mager hällmarkstallskog. Bebyggelse finns inte i anslutning till ledningsgatan. Ur ett historiskt perspektiv har markanvändningen i sin helhet varit oförändrad, förutom en ökad bebyggelse söder om utbyggnadsförslaget. Konsekvenser Utbyggnadsförslaget påverkar inte landskapet i någon större omfattning, då den förläggs parallellt med befintliga ledningar längs hela sträckan. Den nya ledningen planeras att byggas med portalstolpar av trä, vilket gör att den nya ledningen lättare smälter in i befintlig landskapsbild. Då landskapet i huvudsak är skogsklätt bedöms den visuella påverkan från en ny parallellgående ledning bli liten eftersom ledningen delvis kan döljas i skogen. Vid Mörtsjön kan landskapsbilden lokalt påverkas av ytterligare en ledning. Ledning kan ge en viss exponering mot enstaka bostadshus. Sammantaget bedöms utbyggnadsförslaget få en liten konsekvens på landskapsbilden. Förslag till försiktighetsåtgärd Inga åtgärder föreslås. 27(53)

28 7.4 Naturmiljö Förutsättningar I Figur 15 redovisas regionala och lokala naturvårdsintressen från länsstyrelsen och skogsstyrelsen. Enstaka dokumenterade naturvärden är belägna i närheten av utbyggnadsförslaget väster om Oskarslund och öster om Slottstorp (Figur 15). Storlavens naturreservat är beläget ca 400 meter norr om utbyggnadsförslaget och kommer inte att beröras. Inga nyckelbiotoper eller biotopskyddsområden kommer att påverkas. Historiska kartor visar att området har en kontinuitet av skog där barrträd dominerar. Majoriteten av jordarterna på sträckan utgörs av ytnära berg och sandig morän. Figur 15. Dokumenterade naturintressen från länsstyrelsen och skogsstyrelsen i och i anslutning till utbyggnadsförslaget Sumpskog Fem sumpskogar finns utmed utbyggnadsförslaget varav tre är belägna strax norr om utbyggnadsförslaget. Skogarna utgörs av tallkärrskog (klass 2, S1), barrsumpskog (S2) som även är klassad som objekt med naturvärde, samt fuktskog med gran kring Mörtsjön (klass 3, S3) (Figur 15). Sumpskogen i sydväst (S1) inventerades i samband med naturvärdesinventeringen och klassades till naturvärdesklass 3, påtagligt naturvärde enligt standarden för naturvärdesinventering, se nedan. Skogen utgjordes av en tall- och alsumpskog som inte var påverkad av dikning och hyste äldre träd och död ved. Sumpskogen S2 berörs inte av planerad ledning. Närmast Mörtsjön finns en zon med sumpskog (S3) (Figur 16 och Figur 17) och ligger direkt i kanten av den planerade ledningen och bedöms ha ett visst värde. Sumpskogen utgörs av klenare björksumpskog som på torrare mark övergår till alsumpskog. 28(53)

29 Regionala och lokala naturmiljövärden Kring Mörtsjön och Holmsjön finns ett område Ösbyholm med omgivningar utpekat av Norrtälje kommun med högt naturvärde (Figur 15). Området benämns som ett rikkärr (myr som är rik på kalk och ofta artrika). Området är med i Länsstyrelsens naturkatalog över Stockholms län (1996) och klassas här till naturvärdesklass 3 (klass 1-3 där 1 är högst). Området har inget lagstadgat skydd. I samband med naturvärdesinventeringen kunde sju naturvärdesobjekt avgränsas inom området (objekt 23-29, se Figur 20, Figur 21 och bilaga 3). Fem av objekten klassades till påtagligt naturvärde och två till visst naturvärde och utgjordes bl.a. av skogar i branter och hällmarksbarrskogar. Inga höga naturvärden noterades inom området. Mörtsjön Mörtsjön är en mindre grund sjö belägen i barrdominerad produktionsskog. Sjön är påverkad av dikning främst i väster. Befintlig ledning går strax sydöst om sjön på en höjd där marken sluttar ner mot sjön. Här finns en trädridå som utgörs av gran. Mörtsjön är en fågelsjö med omgivande våtmark och ingår i området Ösbyholm med omgivningar (Figur 15). Enligt våtmarksinventeringen är våtmarken här klassad till vissa naturvärden. Utbyggnadsförslaget ligger strax söder om Mörtsjön. Området är enligt länsstyrelsen en häckningsplats för bl.a. den tidigare rödlistade svarthakedoppingen samt Roslagens enda häckningsplats för smådopping. Enligt uppgifter från Norrtälje kommun finns bl.a. smådopping, storlom, svarthakedopping, fiskgjuse, ortolansparv, nattskära, trädlärka och tjäder. Sjön anses av kommunen vara särskilt värdefull för fågellivet, där hänsyn måste tas för att inte påverka vattenmiljön. Sjön är belagd med strandskydd (MB 7 kap) som gäller 100 meter inåt land och 100 meter ut i vattnet, från strandlinjen. Syftet med strandskyddet är skydd av livsmiljöer och allmänhetens friluftsliv. Åtgärder som äventyrar syftet med strandskyddet kräver dispens. 29(53)

30 Figur 16. Mörtsjön med vassbälte. Figur 17. Mörtsjön med omgivande biotoper. Utbyggnadsförslag är markerat med röda linjer. 30(53)

31 En inventering av fågelfaunan knuten till Mörtsjön samt en kartläggning och naturvärdesbedömning av sjöns omkringliggande biotoper har genomförts, se Bilaga 4. Totalt noterades 14 fågelarter varav inga är rödlistade. Tre av arterna är listade i bilaga 1 till EU:s fågeldirektiv; brun kärrhök, svarthakedopping och trana. Fågeldirektivets bestämmelser står under Artskyddsförordningen. Fynd från artportalen visar inga ovanliga eller anmärkningsvärda observationer eller häckningar. Inga bon eller spår av bon av havsörn kunde hittas. Baserat på fågelfaunan ges vassarna och sjön ett högt naturvärde. Sumpskogen ges ett visst naturvärde. Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering av utbyggnadsförslaget genomfördes sommaren 2017 enligt svensk standard. Inventeringen redovisar och avgränsar vilka värden för den biologiska mångfalden som finns inom avgränsat område där ledning planeras. Vid inventeringen eftersöktes områden med naturvärden som avgränsades och naturvärdeklassades enligt en fyrgradig klassning (klass 1-4 där 1 är högsta naturvärde). Vid inventeringen eftersöktes även naturvårdsarter. Vid inventeringen identifierades 32 olika naturvärdesobjekt, se figurerna Figur 18 - Figur 22. Naturvärdesobjekten fanns spridda i ledningsgatan och var av olika storlekar. Fem områden klassades till höga naturvärden (klass 2) vilka är långsträckta glesa naturskogsartade hällmarkstallskogar med gamla träd och ett visst inslag av död ved. 15 områden klassades till påtagligt naturvärde (klass 3). Områdena omfattar något mindre arealer. Naturtyperna varierade stort från sumpskog, ängsmiljöer i ledningsgatan samt näringsrika och näringsfattiga barr- och lövskogar. De 12 områden som klassades till visst naturvärde (klass 4) fanns med tyngdpunkt i nordöst. De är varierade och omfattar främst blandskog eller triviallövskog. I området pågår ett aktivt skogsbruk. Genom områdets långa skogliga kontinuitet finns fläckvis skog med utveckling mot naturskogsartad skog, som undantagits från skogsbruk. Detta pga. exempelvis dålig tillväxt i form av sumpskog och hällmarker, eller att skogen är svårbrukad och otillgänglig vid branter och impediment. 31(53)

32

33

34

35

36

37 Skyddsklassade arter visas inte på karta men bl.a. har skyddade fåglar noterats i närheten av ledningsgatan varav vissa kan vara knutna till Mörtsjön. I samband med naturvärdesinventeringen eftersöktes naturvårdsarter översiktligt. Fem rödlistade arter noterades och åtta arter skyddade enligt artskyddsförordningen, se Tabell 8 och Figur 18 - Figur 22. Flera skogliga signalarter samt arter knutna till ängsoch betesmarker bl.a. i ledningsgatan har också noterats, se Bilaga 3. Tabell 8. Identifierade rödlistade och skyddade arter i utbyggnadsförslaget Naturvårdsart Skyddsvärde Källa Lokal Bredbrämad bastardsvärmare NT Ask EN Skogsalm CR Grön aspvedbock NT Rödlistad. Kräver blomrikare ängsoch hagmarker som hävdas sent eller extensivt. Rödlistad. Asken hotas av askskottskottsjuka. Rödlistad. Almen hotas av almsjuka. Rödlistad. Signalerar gamla aspbestånd med god kontinuitet på döda träd. Spillkråka NT Rödlistad. Skyddad enl. 4 Artskyddsförordningen, fågeldirektivet m.fl. Jungfru Marie nycklar Liljekonvalj Gullviva Revlummer Blåsippa Fridlyst enligt Artskyddsförordningen 7 och 8 i hela landet Fridlyst enligt Artskyddsförordningen 9. Fridlyst enligt Artskyddsförordningen 9 i hela landet Fridlyst enligt Artskyddsförordningen 9 i hela landet. Fridlyst enligt Artskyddsförordningen 8 och 9 i hela landet Tjäder Skyddad enligt 4 Artskyddsförordningen, fågeldirektivet m.fl. Ormvråk Skyddad enl. 4 Artskyddsförordningen m.fl. ArtDatabanken Objekt 6 ArtDatabanken Objekt 5 ArtDatabanken Objekt 5 Ehnström och Bjerkefelt 2013 Objekt 28 ArtDatabanken Objekt 2, 4, 5, 9, 17, 18. Ängs- och betesmarksinventeringen. Virtuella floran, ArtDatabanken Ängs- och betesmarksinventeringen. ArtDatabanken Skogsstyrelsen. ArtDatabanken, Virtuella floran ArtDatabanken ArtDatabanken Objekt 15, spritt i ledningsgatan Objekt 5, 7, spritt i inventeringsområdet Objekt 5, spritt i inventeringsomr ådet Spritt i inventeringsområdet Objekt 4, 5, 8, spritt i inventeringsområdet Skyddsklassat Skyddsklassat Konsekvenser Sumpskog Den nya ledningen kommer att innebära att befintlig ledningsgata i skogsmark behöver breddas ca 18 meter. Utbyggnadsförslaget tangerar södra delen av tallkärrskog (S1, klass 3). Detta innebär lokalt en mindre förändring av trädslutenheten och ökad solexponering i kanten av sumpskogen vilket är negativt för dess naturvärden. Utbyggnadsförslaget planeras i kanten på Mörtsjön och dess sumpskog (S3) och våtmark. Då ledningen förläggs på en höjdrygg öster om sumpskogen bedöms att inga ingrepp behöver ske i sumpskogen. Sammantaget bedöms konsekvensen på sumpskogar bli liten. Regionala och lokala naturmiljövärden Utbyggnadsförslaget sträcker sig genom ett relativt utbrett område av lokalt och regionalt naturintresse, se Figur 15. I naturvärdesinventeringen har fem mindre objekt 37(53)

38 med påtagligt naturvärde och två med visst naturvärde bedömts på den aktuella sträckan. I dagsläget är området redan påverkat av befintlig 70 kv ledning inklusive det skogliga ledningsunderhåll som luftledningar medför. Miljökonsekvensen av den avverkning som utbyggnadsförslaget medför bedöms därmed bli liten. Mörtsjön Utbyggnadsförslaget planeras mellan befintlig 70 kv ledning och Mörtsjön på en markant höjdrygg. Den smala trädridån söder om Mörtsjön kommer att avverkas, se Figur 23. Sjön kommer inte att påverkas och större delen av vassbältet i den norra delen sjön som är starkt kopplat till fåglarnas häckningsplatser kommer att finnas kvar. Även den del av sumpskog (S3) med lägre naturvärden i anslutning till sjön bedöms inte påverkas. Om de förslagna försiktighetsåtgärderna efterföljs bedöms utbyggnadsförslaget inte medföra några konsekvenser på fågellivet vid Mörtsjön eftersom det redan finns ledningar i området. Dispens enligt artskyddsförordningen bedöms inte krävas. Dispens från strandskyddet behöver sökas för Mörtsjön. Figur 23. Trädridå vid Mörtsjön, till vänster och befintlig ledningsgata, kommer att påverkas genom breddning av befintlig ledningsgata. Naturvärdesobjekt Förlust av naturvärden kan ske till följd av avverkning av grova/gamla träd och näringsrikare skogar beroende på naturtypen i respektive objekt och dess storlek/utbredning. Områden med höga naturvärden utgörs av glesa hällmarkstallskogar. Avverkning i dessa områden är negativt då naturvärdena till stor del är knutna till gamla tallar. Skogen är dock redan gles och kan gynnas av fortsatt solexponering i anslutning till nya ledningsgatan. Stora delar av naturvärdesobjekten fortsätter längre utanför inventeringsområdet. Det är därför endast en mycket liten del av naturvärdena som påverkas av utbyggnadsförslaget. Sammantaget bedöms utbyggnadsförslaget ge liten till måttlig konsekvens på naturvärdena. 38(53)

39 Generella biotopskydd Vid stolpplacering kommer hänsyn tas till identifierade biotopskyddsobjekten varför inga konsekvenser bedöms ske på dessa. Rödlistade och skyddade arter Utbyggnadsförslaget bedöms inte medföra några konsekvenser på gynnsam bevarandestatus för några rödlistade eller skyddade arter. Av de hotade arterna som berörs är det endast enstaka små exemplar av ask och alm. De naturtyper som arterna är knutna till finns kvar i eller i anslutning till ledningsgatan efter byggnation av ny ledning. Utbyggnadsförslaget bedöms sammantaget medföra liten-måttlig konsekvens för naturmiljön då befintlig lednings kantzon redan är påverkad genom bl.a. borttagande av farliga kantträd. Förslag till försiktighetsåtgärd Hänsyn tas vid arbete i identifierade sumpskogar och våtmarker eller andra marker med dålig bärighet. Arbete bör om möjligt förläggas vintertid då det är tjäle i marken. För att undvika körskador samt risken för att nya vattenvägar skapas används tryckavlastande metoder. Detta kan innebära utplacering av risbäddar, stockmattor eller liknande hjälpmedel för att uppnå rätt resultat. Uppstår körskador ska de återställas. Maskiner vilka är verksamma inom och i nära anslutning till våtmarken ska ha tekniska förutsättningar för att kunna undvika körskador. Arbetet vid Mörtsjön kommer inte att utföras under häckningssäsong (maj-september) för att minimera störningar på häckande fåglar. Inga stolpar placeras på generella biotopskyddsobjekt såsom vattendrag. Vid fordonspassage av vattendrag ska tillfälliga eller permanenta broar användas. Körning i vattendrag får endast ske om det är tekniskt eller miljömässigt motiverat eller vid akuta situationer. Vid sådan körning ska naturmiljön skyddas genom utläggande t.ex. virke eller ris. När arbetet är klart ska tillfälliga broar och utlagt skydd avlägsnas. I naturvärdesobjekt där värdefull flora noterats i ledningsgatan bör hänsyn tas för att minimera körskador i anläggningsskedet. Under driftskedet så sker underhållsröjning av ledningsgatan som utgångspunkt för hand, i syfte att ha så liten påverkan på naturmiljön som möjligt. Måste fordon användas ska underhållsåtgärder utföras så att risken för utsläpp av drivmedel och oljor minimeras. Krav på hantering och försiktighetsåtgärder regleras i entreprenadupphandlingen och i entreprenörens egenkontroll. 39(53)

40 7.5 Kulturmiljö Förutsättningar Utredningsområdet för det planerade utbyggnadsförslaget höjde sig över havet först för cirka 5000 år sedan, dvs. under den yngre stenåldern, och utgjordes då av mindre öar och skär. Mot periodens slut fanns en långsträckt ö som mätte cirka sex kilometer och som mest var cirka 1 kilometer bred. Först under yngre bronsålder blev utredningsområdet en del av fastlandet och utgjordes då av en långsträckt udde. Denna udde fanns fortfarande vid vår tideräknings början, d.v.s. för 2000 år sedan. Utbyggnadsförslaget tangerar i väster ett riksintresseområde, Länna med beteckningen AB 81 (Riksintressen för kulturmiljövården i Stockholms län), se Figur 12. Området utgörs av en centralbygd och farledsmiljö med medeltida fästen utmed Penningbyån och sjösystemet från Östersjön mot Upplands inre delar, som under järnåldern och medeltiden var en viktig vattenled. Utifrån dessa förutsättningar är det möjligt att det kan finnas oupptäckta bosättningar i området från yngre stenålder och framåt. Med tanke på att gravar från brons- och järnålder inte är kända i närområdet, gäller det framför allt kustanknutna stenåldersboplatser. Resultat av arkeologisk utredning Den arkeologiska utredningen steg 1 redovisas i sin helhet och med mer detaljerade kartor i bilaga 5. En sammanfattning av utredningen redovisas nedan. Identifierade lämningar redovisas i Tabell 9. Vid utredningen registrerades 29 objekt och tre lokaler med sedan tidigare kända lämningar besiktigades. Tre av de nya objekten är klassade som lagskyddade fornlämningar, femton nya objekt klassades som övriga kulturhistoriska lämningar och nio av dem är möjliga fornlämningar vars status kan fastställas först efter en etapp 2 (utredningsgrävning). Två av objekten är bedömda som ej kulturhistoriska lämningar vid utredningen men har tagits med ändå. De tre sedan tidigare kända objekten har i två fall fått ny bedömning, som fornlämning respektive som möjlig fornlämning, se Figur 24 och Figur 27. Fornlämningar Fornlämningarna utgörs av objekten 11, 28 och 29. Även objekt 32/ Länna 177 är nu fornlämning. Objekt 11 utgörs av en färdväg, en rest av den gamla landsvägen. Ställvis syns den som en låg vägbank. Sträckningen finns markerad på karta från år 1752 och även på karta så sent som år Objekten 28 och 29 utgörs av en terrassering och en brunn. De är båda belägna inom lägenhetsbebyggelsen Länna 177:1, som är fornlämning och hör till denna. Terrasseringen kan vara en del av en husgrund men området behöver rensas fram ordentligt för att det ska kunna fastställas säkert. Övriga kulturhistoriska lämningar De övriga kulturhistoriska lämningarna utgörs framför allt av 14 röjningsrösen (objekten 12, 13, 16 27). Därutöver registrerades ett gränsmärke (objekt 4), ett s.k. femstenarör med en karthistorik från åtminstone år (53)

41 Bevakas, möjliga fornlämningar De möjliga fornlämningarna (objekten 2, 3, 5 8, 10, 14 och 15), utgörs av lämpliga boplatslägen d.v.s. platser som har goda förutsättningar för att påträffa spår av forntida människors verksamheter. Lägena är utvalda utifrån sin lämplighet sett ur ett marint fångstperspektiv. Objekten är av olika karaktär, belägna på uddar, vikar, vid sund m.m. i det forntida landskapet. Även objekt 31 Länna 174:1 bevakas som möjlig fornlämning. Ej fornlämningar Dessa objekt utgörs av två gränsmärken (objekten 1 och 9). De är fina och välbyggda och kan ha en hög ålder men då de är av en vanlig typ och belägna i befintlig gräns registreras de inte i FMIS och har inte lagskydd, men får ej tas bort. De har dock ett värde som lämningar efter människors möda i äldre tid. Konsekvenser Fornlämningar ska i möjligaste mån undvikas. Objekt nr 11, färdväg sträcker sig igenom ledningsgatan och bör kunna undvikas genom att stolpplaceringen anpassas till objektet. Objekt 28, terrassering och objekt 29 brunn/källa ligger i ytterområdet av den breddade ledningsgatan och bör även kunna undvikas. Objekt 32 är ett mindre utbrett område med ett antal sammanförda lämningar som sträcker sig i och utanför planerad ledningsgata där vissa enskilda objekt kan komma att påverkas. I ledningsgatan söder om Länna 177:1 finns ett flertal odlingsrösen på en minde yta där det finns risk att något påverkas. Utredningsområdena med möjliga boplatslägen och fornlämningar (9 stycken) kommer omfattningen av påverkan att kunna bedömas efter att utredning steg 2 genomförts. Åtta objekt (1, 4, 9, 12, 16, 21, 22, 23), odlingsrösen och gränsmärke ligger sydost om befintlig 70 kv ledningen och i övrigt utanför utbyggnadsförslaget och bedöms inte beröras. Med föreslagna försiktighetsåtgärder enligt Tabell 9, bedöms utbyggnadsförslaget få en liten-måttlig konsekvens för kulturmiljön. Förslag till försiktighetsåtgärd Generellt kommer fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar att markeras med snitslar för att undvika skador vid anläggandet av ledningen. Vid fynd av tidigare okända fornlämningar under anläggningsskedet avbryts arbetet och kontakt tas med länsstyrelsen. En sammanfattning av förslag till försiktighetsåtgärder och bedömt behov av fortsatt utredning av inventerade objekt i anslutning till ledningen redovisas i Tabell 9. Inför anläggningsfasen kommer en åtgärdsplan tas fram. Åtgärdsplanen beskriver vilken hänsyn som behöver tas för att t.ex. kulturhistoriskt värdefulla områden och fornlämningar inte ska riskera att skadas. 41(53)

42 Tabell 9. Identifierade kulturhistoriska lämningar som finns i eller i direkt anslutning till den nya ledningsgatan med förslag till försiktighetsåtgärder. Obj.nr/ RAÄ nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Förslag till försiktighetsåtgärder 1 Gränsmärke Ej fornlämning. Berörs ej Belägen i befintlig gräns 2 Utrednings- objekt Bevakas. Möjlig fornlämning. Utredning steg 2 inför stolpplacering i ledningsgatan 3 Utrednings- objekt Bevakas. Möjlig fornlämning. Utredning steg 2 inför stolpplacering i ledningsgatan 4 Gränsmärke Övrig kulturhistorisk lämning Berörs ej 5 Utrednings- objekt Bevakas. Möjlig fornlämning. Utredning steg 2 inför stolpplacering i ledningsgatan 6 Utrednings- objekt Bevakas. Möjlig fornlämning. Utredning steg 2 inför stolpplacering i ledningsgatan 7 Utrednings- objekt Bevakas. Möjlig fornlämning. Utredning steg 2 inför stolpplacering i ledningsgatan 8 Utrednings- objekt Bevakas. Möjlig fornlämning. Utredning steg 2 inför stolpplacering i ledningsgatan 9 Gränsmärke Ej fornlämning. Belägen i Berörs ej befintlig gräns 10 Utrednings- objekt Bevakas. Möjlig fornlämning. Utredning steg 2 inför stolpplacering i ledningsgatan 11 Färdväg Fornlämning Undviks. Markeras. Om objektivet inte går att undvika behöver en ansökas lämnas till Lst för borttagande av fornlämning 12 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Berörs ej 13 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Snitsling 14 Utrednings- objekt Bevakas. Möjlig fornlämning. Utredning steg 2 inför stolpplacering i ledningsgatan 15 Utrednings- objekt Bevakas. Möjlig fornlämning. Utredning steg 2 inför stolpplacering i ledningsgatan 16 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Berörs ej 17 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Snitsling 18 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Snitsling 19 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Snitsling 20 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Snitsling 21 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Berörs ej 22 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Berörs ej 23 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Berörs ej 24 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Snitsling 25 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Snitsling 26 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Snitsling 27 Röjningsröse Övrig kulturhistorisk lämning Snitsling 42(53)

43 Obj.nr/ RAÄ nr Lämningstyp Antikvarisk bedömning Förslag till försiktighetsåtgärder 28 Terrassering Fornlämning Undviks. Markeras. Om objektet inte går att undvka, behöver en ansökas lämnas till Lst för borttagande av fornlämning 29 Brunn/kallkälla Fornlämning Undviks. Markeras. Om objektet inte går att undvka, behöver en ansökas lämnas till Lst för borttagande av fornlämning 30 FMIS: Fossil åker FMIS: Övrig kulturhistorisk Synliga röjningsrösen Länna 72:1 31 Länna 174:1 32/ Länna 177:1 2 FMIS: Lägenhets- bebyggelse FMIS: Sammanförda lämningar Ny bedömning: Lägenhets- bebyggelse lämning FMIS: Övrig kulturhistorisk lämning Ny bedömning: Bevakas. Osäker. Möjlig fornlämning FMIS: Övrig kulturhistorisk lämning. Ny bedömning: Fornlämning snitslas Utredning steg 2 inför stolpplacering i ledningsgatan Undviks. Utredning av enskilda objekt inför eventuell utredning steg 2. Figur 24. Identifierade lämningar utifrån den arkeologiska utredningen vid utbyggnadsförslaget i nordöst. 43(53)

44 Figur 25. Identifierade lämningar utifrån den arkeologiska utredningen i mitten av utbyggnadsförslaget. Figur 26. Identifierade lämningar utifrån den arkeologiska utredningen vid utbyggnadsförslaget i sydväst. Hänvisning till inzoomning i figur 27 enligt streckad linje. 44(53)

45 Figur 27. Inzoomning över identifierade lämningar utifrån den arkeologiska utredningen vid utbyggnadsförslaget i sydväst (se figur 26). 7.6 Friluftsliv och rekreation Förutsättningar Kring Mörtsjön och Holmsjön finns ett regionalt intresse för friluftslivet (Figur 28). De regionala friluftslivsintressena i Norrtälje kommun har stora rekreationsvärden med naturkvalitéer som är attraktiva för besökare från hela regionen. Utbyggnadsförslaget tangerar områdets sydöstra spets. Strax nordöst om befintlig ledningsgata norr om Slottstorp finns en skjutbana. Skogen som omger befintlig ledningsgata ligger inte tätortsnära och här finns få stigar, vilket ger området sämre förutsättningar för det rörliga friluftslivet. Området nyttjas däremot till viss del för allmänt strövande i skog och mark. 45(53)

46 Figur 28. Friluftslivsintressen som berörs av utbyggnadsförslaget. Konsekvenser En ny ledning vid Mörtsjön kan lokalt ge ett visst negativt upplevelsevärde för strövande i skog och mark eftersom skogsridån mellan sjön och den nya ledningen lokalt kommer att påverkas. Samtidigt kan upplevelse bli positiv genom ökad utsikt över sjön och dess vassområde i den norra delen av sjön. Sammantaget bedöms utbyggnadsförslaget ha en liten konsekvens på friluftslivet då den nya ledningen lokaliseras parallellt med befintliga ledningar som är etablerade sedan längre tid i området. Framkomligheten till Mörtsjön eller skjutbanan bedöms inte försämras under anläggningsskedet då det finns alternativa vägar. Utbyggnadsförslaget kommer inte att påverka skjutbanan som finns i närheten. Förslag till försiktighetsåtgärd Befintliga skogsbilvägar kommer att nyttjas under byggskedet. Hänsyn kommer att tas till stövande i skog och mark som nyttjar skogsbilvägarna. Hållplatser kommer att anläggas längsmed vägarna för att öka framkomligheten. Efter utförd utbyggnation ska vägarna återställas. 7.7 Infrastruktur Förutsättningar Utbyggnadsförslaget korsar enstaka skogsbilvägar samt Gamla Väsbyvägen vid Oskarslund, som leder till väg 276 och E18. I utbyggnadsförslagets närområde finns Vattenfall Eldistribution ABs befintliga 70 kv och 20 kv ledningar, men även flertalet mindre ledningar med spänningar lägre än 10 kv. Utbyggnadsförslaget korsar Skanovas markkablar vid Lucktorp, Oskarslund (här 46(53)

47 vid två platser) samt vid transformatorstationen. Norrtälje energis optoledningar korsas vid Lucktorp och Lerviksjön. Konsekvenser Under byggskedet kan det uppstå en begränsad framkomlighet och tillgänglighet på och i anslutning till allmänna och enskilda vägar pga. transporter, upplag mm. Dessa begränsningar är dock tillfälliga. Ledningen kommer att utföras så att gällande säkerhetsavstånd mm. hålls till vägar och befintlig ledningar. Ledningen kommer inte innebära något flyghinder då ledningsstolparna kommer att underskrida säkerhetsgränsen enligt luftfartslagen. Utbyggnadsförslaget bedöms få en liten konsekvens på infrastrukturen under anläggningsfasen och inga konsekvenser i driftskedet. Förslag till försiktighetsåtgärd Inför anläggningsarbeten kommer tillstånd sökas hos Trafikverket där ledningsarbeten berör allmänna vägar respektive med kommunen för kommunala vägar. Kontakt kommer att tas med berörda ledningsägare i detaljprojekteringen och inför byggstart. Under anläggningsskedet kommer hänsyn tas så att skador på vägar undviks. Om skador ändå skulle uppstå kommer berörda vägar att återställas till ursprungsskick, se vidare kapitel Möjligheten att minimera påverkan på framkomlighet och tillgänglighet kommer att studeras närmare i detaljprojekteringen. 7.8 Naturresurser Förutsättningar Utbyggnadsförslaget berör främst skogsmark där ett aktivt skogsbruk bedrivs. Skogen utgörs av gran- och tallskog. Stora delar av skogen utgörs dock av skog med lägre produktivitet, främst hällmarksskog på impediment och små areal med lövskog och våtmarker med låg produktivitet. Mindre områden med jordbruksmark finns öster om Slottstorp och vid Lucktorp. Jordbruksmarken utgörs av vallodling. Konsekvenser Den nya ledningen kommer att gå parallellt med befintliga 70 kv ledningen vars ledningsgata är ca 40 meter. Ledningsgatan behöver breddas ca 18 meter för att ge plats åt den nya 130 kv ledningen. Påverkan innebär då att ca 13 hektar skog behöver avverkas i anslutning till befintlig ledningsgata. Stora delar av denna areal utgörs av skog som ej bedöms som produktiv skogsmark. Jordbruksmark berörs på en sträcka ca 210 m. Stolpplacering kommer att planeras så att påverkan på jordbruksmarken minimeras t.ex. i anslutning till diken eller skogskanter. Utbyggnadsförslaget bedöms sammantaget ge en liten konsekvens på områdets naturresurser. Förslag till skyddsåtgärder Hänsyn kommer att tas så att intrång i skogsmark och odlingsmark minimeras under byggskedet. I största möjliga mån kommer befintlig ledningsgata och vägar att nyttjas för körning med arbetsmaskiner och för upplagor. Körning i områden med låg bärighet kommer om möjligt ske vid tjäle i marken för att minimera skador. Eventuella markskador som uppkommer kommer att återställas. Hänsyn kommer att tas till diken i anslutning till odlingsmarkerna i samband med anläggningsskedet för att undvika skador. 47(53)

48 I detaljprojektering kommer stolpplacering i jordbruksmark beaktas så att lokalisering om möjligt kan ske till ägogränser och dikeskanter. 7.9 Planförhållanden Förutsättningar Utbyggnadsförslaget berör inga pågående eller gällande detaljplaner. Utbyggnadsförslaget är förenligt med Norrtälje kommuns översiktsplan. Konsekvenser Utbyggnadsförslaget står inte i strid mot några pågående eller gällande planer. Inga konsekvenser på planförhållandena bedöms ske. Förslag till skyddsåtgärder Inga skyddsåtgärder föreslås Tidsbegränsad påverkan under byggskedet Påverkan som kan uppstå under byggtiden är buller, begränsad framkomlighet och tillgänglighet på och i anslutning till allmänna och enskilda vägar pga. transporter, upplag mm. Arbetsmaskiner och material kommer att behöva transporteras till arbetsområdet och upplagsplatser. I möjligast mån kommer dessa transporter ske på befintliga vägar och i den blivande ledningsgatan. Anläggande av nya tillfartsvägar kan komma att behövas. Tillfälliga skador som kan uppkomma på t.ex. vägar i samband med anläggningsarbetena kommer att återställas eller ersättas. Under detaljprojekteringen kommer att undersökas möjligheten att använda helikopter för byggnation av någon enstaka stolpe. Transport med helikopter vid Mörtsjön kommer inte att utföras under häckningssäsong (maj-september) för att minimera störningar på häckande fåglar. Byggtrafiken kan även medföra luftföroreningar i form av dieselavgaser och i viss mån vibrationer, damning och buller. Nyttjande av mark för upplag, åtkomst till enskilda vägar mm. kräver att överenskommelse nås med berörd fastighets- och vägägare. Byggskedet samt åtgärder för att minimera påverkan kommer att beskrivas mer detaljerat i kommande miljöåtgärdsplan. Sammantaget bedöms att den planerade ledningen medför liten konsekvens i driftskedet. 48(53)

49