Samrådsunderlag. Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda, Norrtälje kommun, Stockholms län. Utbyggnadsförslag

Transkript

1 Samrådsunderlag Ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda, Norrtälje kommun, Stockholms län Utbyggnadsförslag Underlag för samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken Vattenfall Eldistribution AB April 2017

2 Projektorganisation: Vattenfall Eldistribution AB SOLNA Telefonväxel: Org.nr: Projektledare Tillstånd och rättigheter Projektledare genomförande Carola Svenningson Maria Ramstedt-Presits Therese Vuorela Samrådsunderlag ÅF-Industry AB Stockholm Projektledare MKB, kartor Kraftledningsteknik Markkabelteknik Kvalitetsgranskning MKB Jan Halvarson Felicia Alriksson Erik Nygren Thomas Wolff Katrin Seuss Foton, illustrationer och kartor har, om inte annat anges, tagits fram av ÅF-Industry AB och Vattenfall Eldistribution AB. För samtliga bakgrundskartor som framställs i figurerna gäller copyright enligt Lantmäteriet. 2(33)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Vattenfall Eldistribution AB... 4 Förstärkning av elnätet i området... 5 Syfte med dokument och metod Allmänt om tillståndsprocessen... 6 Nätkoncession för linje... 6 Samrådsprocessen... 7 Övriga lagar och tillstånd... 7 Markrättigheter Planeringsförutsättningar... 8 Miljömål och miljökvalitetsnormer... 8 Vattenfalls miljöpolicy... 9 Projektspecifika planeringsförutsättningar Samråd och tidplan i aktuellt projekt Teknik Definition av spänningsnivå Generell förstärkning av regionnätet Teknisk utformning Elektriska och magnetiska fält Alternativ Nollalternativ Utbyggnadsförslag Utredda och avförda alternativ Beskrivning av påverkan på berörda intressen Områden av riksintresse Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv och rekreation Boendemiljö, hälsa och bebyggelse Infrastruktur Naturresurser Planförhållanden Tidsbegränsad påverkan under byggskedet Samlad bedömning Referenser BILAGOR Kartbilaga 1-2 Natur- och kulturintressen Kartbilaga 3 Utbyggnadsförslag 3(33)

4 1 Inledning Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) äger en befintlig 70 kv ledning som går mellan Slottstorp och transformatorstationen i Spillersboda, Norrtälje kommun, Stockholms län (Figur 1). Ledningen, som byggdes på 70-talet, försörjer ett större område från Spillersboda i väster till Kapellskär i öster. Närheten till skärgården gör området attraktivt för permanent- och fritidsbebyggelse, vilket ställer krav på trygg och säker elförsörjning. Vattenfall har därför sett ett stort behov av att här förstärka och uppgradera elnätet med ytterligare en ny 130 kv ledning. Figur 1. Översiktskarta över utbyggnadsförslagets geografiska placering. Vattenfall Eldistribution AB Vattenfall Eldistribution AB (Vattenfall) bedriver elnätsverksamhet i Sverige och har cirka kunder. Kunderna utgörs av allt från mycket små kunder till landets största företag och består av såväl uttagskunder som producenter som matar in ström på Vattenfalls elnät. Sammanlagt överförs ca 71 TWh/år via Vattenfalls elnät. Uppdraget är att ständigt förbättra pålitligheten och effektiviteten i företagets elnät för att erbjuda kunderna hållbara och tillförlitliga energilösningar. Företaget bedriver ett omfattande miljöarbete och är ISO certifierat sedan (33)

5 Företaget har cirka 750 anställda, i huvudsak i Solna, Luleå och Trollhättan. Utöver detta upphandlas underhålls- och byggentreprenader för ca 3 miljarder per år. Elnätet omfattar spänningsnivåerna 0,4 130 kv, indelat i lokalnät och regionnät. Den sammanlagda ledningslängden är cirka kilometer, vilket motsvarande ca 4 varv runt jorden. Företaget omsätter ca 9,3 miljarder och investerar årligen ca 4 miljarder i verksamheten. Förstärkning av elnätet i området Vattenfall driver och ansvarar för regionnätet, dvs kv ledningarna, i bl.a. Uppland. Vattenfall ser behov av att förstärka elförsörjningen till transformatorstationen Spillersboda för att i framtiden kunna bibehålla en trygg elförsörjning med hög leveranssäkerhet. I dagsläget går en 70 kv och en 20 kv ledning mellan Slottstorp och stationen Spillersboda, se Figur kv ledningen går i rak nordostlig riktning från Slottstorp till Spillersboda. 20 kv ledningen sträcker sig närmare kusten och försörjer bebyggelsen där med el. Med planerad ledning blir elnätet bättre rustat att möta den ökade efterfrågan av el som förväntas i regionen. Via stationen försörjs bl.a. permanent- och fritidsbostäder, näringslivet och hamnverksamhet på hela Rådmansölandet med el. Efter utredningar har Vattenfall funnit att en ny 130 kv ledning är nödvändig och lösningen för att möta behovet i området är att bygga en ny 130 kv ledning mellan Slottstorp och transformatorstationen i Spillersboda. Figur 2. Vattenfalls befintliga regionnät och transformatorstation i mellan Slottstorp och Spillersboda. 5(33)

6 Syfte med dokument och metod Detta dokument utgör underlag för samråd, i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken (MB), för planerad 130 kv ledning till transformatorstationen Spillersboda inför ansökan om nätkoncession för linje enligt ellagen. I detta samrådsunderlag beskrivs vilken påverkan ledningen enligt utbyggnadsförslaget bedöms medföra på berörda intressen. Den bedömda påverkan beskrivs med hjälp av bedömningskategorierna: ingen, mycket liten, liten, måttlig och stor påverkan och beror b.la. på intressets värde och vilken typ av miljö som finns vid den planerade ledningen. Information om berörda intressen har hämtats från bl.a. länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet och Norrtälje kommun. Utbyggnadsförslaget är förenligt med gällande detaljplaner och med planarbete som pågår i området. Vidare har en förstudie för bedömning av förekomst av naturvärden genomförts, med stöd av kartor och flygbilder (IR-färg). Dessutom har en arkeologisk förstudie genomförts med stöd av känt material i form av äldre utredningar och kartor. Även tekniskt svåra passager har undersökts översiktligt i samband med fältbesök. 2 Allmänt om tillståndsprocessen Nätkoncession för linje För att bygga och använda en elektrisk starkströmsledning krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, så kallad nätkoncession för linje (koncession). I en ansökan om koncession ska det enligt ellagen bl.a. ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n ska beskriva den planerade ledningens direkta och indirekta konsekvenser på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt annan hushållning med material, råvaror och energi. I arbetet med upprättandet av MKB:n sker samråd om planerna för ledningen med bland annat berörda fastighetsägare, länsstyrelsen och kommunen samt andra berörda myndigheter, organisationer och allmänhet. Samrådet och innehållet i MKB:n regleras i 6 kap. miljöbalken. Koncessionsansökan ska även innehålla kartor och en teknisk beskrivning. Ansökan skickas till EI som handlägger ärendet och granskar allt samlat material. I sitt arbete inhämtar inspektionen yttranden från myndigheter, berörda länsstyrelser och kommuner samt fastighetsägare och andra sakägare. Efter beredning av ärendet fattar myndigheten beslut om ärendet ska kompletteras med ytterligare information eller om beslut kan fattas. Ei prövar ansökan och kan antingen bevilja eller avslå koncessionen. En beviljad koncession gäller i regel tills vidare. Koncessionsbeslutet kan överklagas och ärendet avgörs då av Mark- och miljödomstolen. I det fall koncessionen vinner laga kraft kan detaljprojekteringen påbörjas och den nya ledningen börja byggas 6(33)

7 Samrådsprocessen Innan en ansökan om koncession kan upprättas krävs att samråd genomförs i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Hur samrådet ska genomföras i detalj regleras inte i lagstiftningen. Vattenfall har valt att genomföra samrådet stegvis. Första steget i samrådsprocessen är att ta fram ett samrådsunderlag som beskriver alternativa utredningsstråk för kraftledningen. Samråd sker med länsstyrelse, kommuner, särskilt berörda myndigheter samt med de som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten (Figur 3). Allmänheten och övriga berörda informeras och kallas till samrådsmöte genom annons i ett antal tidningar. Alla får genom detta förfarande möjlighet att lämna synpunkter på utredningsstråken. Efter samrådstiden upprättas en samrådsredogörelse som skickas till berörd länsstyrelse. I redogörelsen redovisas de synpunkter som kommit in tillsammans med Vattenfalls kommentarer. Med stöd av samrådsredogörelsen beslutar länsstyrelsen om den planerade ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Efter samrådet om alternativa stråk väljs ett stråk ut för vidare utredning för framtagande av ett utbyggnadsförslag för ledningen. Stråkvalet görs med stöd av inkomna synpunkter och miljömässiga, ekonomiska och tekniska förutsättningar. Ett nytt samrådsunderlag för ett utbyggnadsförslag upprättas och samråd om utbyggnadsförslaget genomförs på motsvarande sätt som tidigare samråd. Inkomna synpunkter redovisas tillsammans med Vattenfalls kommentarer i en samrådsredogörelse. Eventuella justeringar av det valda utbyggnadsförslaget görs utifrån inkomna synpunkter. Inför ansökan om koncession upprättas sedan en MKB som beskriver det valda utbyggnadsförslaget. Figur 3. Samrådsprocessen. Mörkgrön ruta markerar var aktuellt projektet befinner sig i processen. Övriga lagar och tillstånd Följande lagar och förordningar kan b.la. beröras i projektet: - Ellagen (1997:857) bestämmelser om nätkoncession - Elförordningen (2013:208) vad koncessionsansökan ska innehålla och hur den prövas - Starkströmsförordningen (2009:22) regler för utförande, skötsel och tillsyn av anläggningar - Miljöbalken (1998:808) o kap 2 allmänna hänsynsregler m.m. o kap 3 grundläggande bestämmelser för hushållning med markoch vattenområden o kap 4 särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet 7(33)

8 o kap 6 miljökonsekvensbeskrivningar o kap 7 skydd av områden o kap 11 vattenverksamhet o kap 12 6 anmälan för samråd - Plan- och bygglagen (2010:900) o kap 9 bygglov, rivningslov och marklov mm. Följande andra lagar och tillståndsprövningar kan b.la. vara aktuella i projektet - Hantering av massor enligt kommunala bestämmelser - Kulturmiljölag (1988:950) - Skogsvårdslag (1979:429) Markrättigheter Förutom koncession krävs rättigheter till mark. Detta sker oftast genom att s.k. markupplåtelseavtal tecknas mellan ledningsägaren och berörd fastighetsägare. Det är även möjligt att säkra markrättigheterna genom ansökan om ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144) hos Lantmäteriet, vilket innebär att marken fastighetsrättsligt upplåts för kraftledning. Ersättning för det intrång ledningen medför utgår då enligt expropriationslagen (1972:719). 3 Planeringsförutsättningar Miljömål och miljökvalitetsnormer Riksdagen antog år stycken nationella miljömål. Målen syftar till att främja en ekologisk och långsiktigt hållbar samhällsbyggnadsutveckling. Norrtälje kommun saknar miljöprogram eller lokala miljömål, varför bedömningen i detta projekt utgår ifrån de nationella målen. De nationella miljömålen som kan komma att beröras av planerad ledning framgår i Tabell 1. Tabell 1. Nationella miljömål som bedöms vara berörda av planerad ledning Miljömål Förklaring Säker strålmiljö Kring ledningar förekommer elektromagnetiska fält. Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning. Levande sjöar & vattendrag Sjöar och vattendrag ska bevaras och vara ekologiskt hållbara. Myllrande våtmarker Värdefulla våtmarker ska bevaras och våtmarkers biologiska funktion ska bibehållas. Levande skogar Skog ska hålla god biologisk produktion där biologisk mångfald ska bevaras. Rikt växt- och djurliv Biologisk mångfald och arters livsmiljöer ska bevaras. God bebyggd miljö Bebyggd miljö ska utgöra god och hälsosam livsmiljö och anläggningar ska utformas på ett miljöanpassat sätt. 8(33)

9 Av de i projektet berörda nationella miljömålen prioriterar Länsstyrelsen i Stockholms län miljömålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Vattenfalls miljöpolicy Vattenfall har en miljöpolicy och en vision att vara ett av de företag som leder utvecklingen mot en miljömässigt hållbar energiproduktion och arbetar utifrån ett certifierat miljöledningssystem enligt ISO14001:2004. Det övergripande miljömålet för Vattenfall är att arbeta för ständiga förbättringar så att riskerna för utsläpp och läckage till luft, mark och vatten minskar från anläggningarna. Miljöfrågor ingår som en naturlig del vid utredning, projektering, arbetssätt och upphandling. Projektspecifika planeringsförutsättningar Ett antal specifika planeringsförutsättningar har ställts upp för projektet. Dessa bygger på tekniska krav för kraftledningen och miljö, hushållnings- och hälsoförutsättningar. Vid planering av nya ledningar eftersträvar Vattenfall att i möjligaste mån undvika närboende, konkurrerande intressen och bevarandevärden. Det förekommer ofta olika intressen utmed en tänkt ledningssträckning, varav vissa är förenliga med planerad ledning medan andra inte är det. En avvägning mellan påverkan av en ny ledning och nyttan av att den tillkommer, måste göras inom ramen för tillståndsprövningen Naturresurser För att minimera ianspråktagande av ny mark och påverkan på landskapsbilden planeras den nya ledningen parallellt med den befintliga ledningen. Befintlig ledningsgata kommer delvis kunna nyttjas. En breddning av ledningsgatan i skogsmark innebär emellertid att skogsproduktion inte längre kan bedrivas där den nya ledningen förläggs. I möjligaste mån kommer stolpplacering ske i anslutning till dikes- och åkerkanter för att på så vis minimera påverkan på jordbruket Landskapsbild Utgångspunkten är att erhålla en så rak ledningssträckning som möjligt. Detta bl.a. för att den visuella påverkan på landskapsbilden blir mindre Planerad ledning kommer att kunna exponeras mindre då den går i skogsmark och följer landskapsformerna Bevarandevärden Planerad ledning innebär ett begränsat intrång i bevarandevärden då den följer befintligt intrång. Hänsyn har tagits för att i möjligaste mån undvika att påverka bevarandevärde såsom känsliga naturmiljöer, kulturmiljöer och rekreationsområden. Vidare utredningar av natur- och kulturvärden kommer att genomföras. Hänsyn till kommer även att tas till bevarandevärden i samband med stolpplacering. Stolpplacering i fuktiga marker med låg bärighet kommer att undvikas i möjligaste mån Boendemiljö och hälsa En av planeringsförutsättningarna för den nya 130 kv ledningen är att följa försiktighetsprincipen avseende elektromagnetiska fält (EMF). Försiktighetsprincipen syftar till att minimera människors exponering av lågfrekventa elektromagnetiska fält då det i dagsläget saknas vetenskapliga underlag för att sätta gränsvärden för dessa. I ett tidigt planeringsstadium säkerställs att den nya 9(33)

10 ledingen kommer att kunna byggas så att försiktighetsprincipen uppnås vid bebyggda områden. Utbyggnadsförslaget har således utformats för att en god boendemiljö uppnås och att ingen påverkan från magnetfält kommer att ske. Under byggtiden kan framkomlighet på vägar vara begränsad men allmänheten ska dock kunna passera arbetsplatsen på ett säkert sätt. 4 Samråd och tidplan i aktuellt projekt Vattenfall genomförde samråd om alternativa stråk mellan 10 maj till 23 juni Ett samrådsmöte hölls 26 maj i Spillersboda IF Norrteljes klubblokal. Efter genomfört samråd dokumenterades och sammanställdes inkomna yttranden från myndigheter, organisationer, fastighetsägare m.fl. och Vattenfalls bemötande i en samrådsredogörelse. Samrådsredogörelsen sändes till länsstyrelsen den 29 november 2016 för beslut om betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen beslutade 23 januari 2017 att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Genom en sammanvägning av inkomna synpunkter i samråd om alternativa stråk, tillsammans med tekniska-, miljömässiga och ekonomiska aspekter, har val av stråk gjorts inom vilket ett utbyggnadsförslag har studeras. I Figur 4 illustreras aktuell tidsplan. Efter att samråd om utbyggnadsförslag har genomförts, kommer inkomna yttranden att sammanställas i en samrådsredogörelse. Utbyggnadsförslaget kan komma att justeras utefter inkomna synpunkter. Det slutliga utbyggnadsförslaget kommer att beskrivas i en MKB. I den föreslås även eventuella skydds- och hänsynsåtgärder. Kompletterande fältinventeringar för naturvärden och arkeologi kommer att genomföras våren Vattenfall planerar att lämna in koncessionsansökan för prövning till Energimarknadsinspektionen (Ei) försommaren Byggstart sker när alla nödvändiga tillstånd erhållits. Att bygga den nya 130 kv ledningen bedöms totalt ta ca 10 månader och idrifttagning är beräknad till år I Figur 4 nedan presenteras tidplan för projektet som gäller vid tiden för detta dokuments upprättande. Tidplanen kan komma att ändras. Figur 4. Tidsplan. Mörkgrön ruta markerar projektets nuvarande fas. 10(33)

11 5 Teknik Definition av spänningsnivå Det kan förekomma olika benämningar vad gäller spänningsnivåer för ledningar. Vanligtvis omnämns ledningar som t.ex. 70 kv ledning eller 130 kv ledning. 70 respektive 130 kv är den s.k. nominella spänningen, dvs. den spänning efter vilken ett nät benämns. Den spänning man då talar om är den s.k. konstruktionsspänning, dvs. den högsta huvudspänningen för vilken anläggningen och utrustningen är konstruerad. Planerad ledning kommer att kommer i detta dokument och i övriga handlingar, som tas fram inom ramen för koncessionsansökan, att benämnas som 130 kv ledningen. Generell förstärkning av regionnätet Spänningen 70 kv är unik för vissa delar av Sverige och Vattenfall avser att successivt övergå till den internationella standardspänningen 130 kv. Denna övergång sker för att öka kapaciteten och förstärka regionnätet. Att öka spänningsnivån till 130 kv ger ett mer robust elnät som är bättre rustat för framtida behov med fortsatt stabil och trygg elförsörjning. Eftersom övergången till 130 kv standard kommer att ske under en längre tidsperiod kommer ledningen till en början att drivas med 70 kv till dess alla transformatorstationer och anslutande ledningar i regionnätet i närområdet har uppgraderats till 130 kv. Teknisk utformning Hur en ledning ska utformas och vilka avstånd som måste uppfyllas regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter. Utgångspunkten är att den planerade ledningen byggs som luftledning (Figur 5). Figur 5. Bilden visar en 130 kv ledning i portalsutförande. 11(33)

12 5.3.1 Luftledning En luftledning består av tre faser med en lina i varje fas. I toppen av stolparna placeras en eller två topplinor som bl.a. fungerar som åskskydd. En av topplinorna kan komma att innehålla optofibrer för överföring av mätdata mellan stationerna och styrning av utrustning. Varje stolpe förses även med jordtag för eventuella jordfelsströmmar. Nedan i Figur 6 redovisas alternativa stolptyper för en 130 kv ledning och ungefärliga mått och avstånd för dessa. En luftledning kräver en skogsgata, där all högväxande vegetation tas bort, se Figur 7. Utanför skogsgatan kan enstaka höga träd komma att behöva fällas, s.k. farliga kantträd, för att undvika att riskera att skada ledningen om de skulle falla. Skogsgatan för en 130 kv ledning är i normalfallet ca 40 meter bred. Portalstolpe Fasavstånd: ca 4,5 m Stolphöjd (normalstolpe): ca m Material: trä, stål eller komposit Spannlängd (normalspann): ca 150 m Skogsgata: ca 40 m Stålrörs- eller gitterstolpe Fasavstånd: ca 4,5 m Stolphöjd (normalstolpe): ca m Material: stålgitter eller stålrör Spannlängd (normalspann): ca m Skogsgata: ca 36 m Y-stolpe Fasavstånd: ca 5 m Stolphöjd (normalstolpe): ca m Material: stål Spannlängd (normalspann): ca m Skogsgata: ca 42 m Figur 6. Alternativa stolptyper med olika mått och material. Stolparnas höjd och avståndet mellan stolparna (spannlängd) beror på terrängen. Måtten som redovisas i figuren ovan avser de mått som bör vara aktuella för en genomsnittlig stolpe. Där ledningen byter riktning används vinkelstolpar som, beroende på vinkel och markförutsättningar, är något kraftigare, har extra staglinor och kan även ha flera ben för att klara de krafter som uppkommer när ledningen byter riktning. Användandet av trästolpar förutsätter att de impregneras för att kunna stå emot röta. 12(33)

13 5.3.2 Luftledning kontra markkabel När det kommer till att göra avvägningar mellan teknikvalen luftledning kontra markkabel, tas hänsyn till driftsäkerhets-, kostnads- och miljömässiga aspekter. Den mest tydliga skillnaden mellan de olika utförandena, är att en luftledning syns i landskapet medan en markförlagd lednings visuella intryck är litet och begränsat till en smal skogsgata som måste upprätthållas ovanför kabeln. Magnetfältet från en markförlagd kabel har ett mer begränsat utbredningsområde än för motsvarande luftledning. En markkabel ger under drift mindre påverkan på skogsbruket än en luftledning, eftersom en mindre markareal tas i anspråk. Det mindre markintrånget för markförlagd kabel medför generellt mindre påverkan på naturmiljön i skogsmark då mindre skog behöver avverkas. För luftledning medför byggnation av en luftledning endast markingrepp vid stolpplatserna, utöver den avverkning som skogsgatan kräver. En markkabel medför däremot ett markingrepp längs med hela ledningssträckningen Driftsäkerhet Ett eventuellt fel på en luftledning är lätt att lokalisera och kan därmed åtgärdas snabbt. Vid fel på en markförlagd kabel tar det betydligt längre tid att lokalisera felet och dessutom längre tid att reparera eftersom kabeln först måste grävas fram, för att sedan kunna lagas. Själva reparationsarbetet vid ett kabelfel är dessutom tekniskt komplicerat och kräver specialkompetens som inte alltid är tillgänglig med kort varsel. Felavhjälpning till följd av kabelfel tar därför betydligt längre tid än att åtgärda ett fel på luftledning. Kostnad Både tillverkningskostnad samt bygg- och anläggningskostnad är väsentligt lägre för luftledning jämfört med markkabel på den aktuella spänningsnivån. Kostnaderna att bygga markkabel i valt utbyggnadsförslag parallellt med befintlig luftledning, samt hur detta tekniskt skulle behöva genomföras, har utretts och beskrivs närmare i Teknisk utformning av planerad ledning Den nya 130 kv ledning planeras som luftledning parallellt med en befintlig 70 kv ledning i portalstolpsutförande (Figur 7). Den befintliga ledningsgatan behöver då breddas ca 18 m. Vid parallellgång med befintlig 70 kv ledning blir den nya ledningsgatan 56 m. Vid parallellgång med ytterligare en 20 kv ledning, vilket är aktuellt längs två sträckor på totalt ca 3.1 kilometer, blir den totala ledningsgatan ca 78 meter bred. 13(33)

14 Figur 7. Principskiss som visar skogsgata och ungefärliga mått för planerad 130 kv ledning (till höger) parallellt med befintlig 70 kv ledning (till vänster) i s.k. portalstolsutförande. Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus från elanläggningar som finns utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i detta samrådsunderlag. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden ofta magnetfälten högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva i jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs. det varierar inte över tiden. Det magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bl.a. deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, 14(33)

15 Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande låga magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter; Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten, tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer Magnetfält från planerad ledning Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella ledningen, benämnd årsmedelströmlast. Planerad 130 kv ledning är inledningsvis tänkt att drivas med 70 kv. När spänningen höjs till 130 kv innebär det att strömmen sjunker och magnetfältet blir därmed lägre. Resulterande magnetfält för 130 kv ledning parallellt med 70 kv redovisas i Figur 8. I Figur 9. redovisas resulterande magnetfält för parallellgång av 130 kv, 70 kv och kv ledningarna. Magentfältet är beräknat vid 1,5 meter ovan mark. Nedan redovisas hur magnetfältet ser ut kring ledningen i portalstolpsutförande). Om en annan stolptyp väljs där faserna hänger på ett annat sätt, t.ex. i form av en liksidig triangel, blir magnetfältet mer koncentrerat och dess utbredning begränsas. Figur 8. Beräknat resulterande magnetfält för planerad 130 kv ledning och befintlig 70 kv ledning (driftspänning: 70 kv). 15(33)

16 Figur 9. Beräknat resulterande magnetfält för planerad 130 kv ledning parallellt med befintliga 70 kv och 20 kv ledningar (driftspänning: 70 kv). Magnetfältet kring en markförlagd kabel blir mer begränsat eftersom kablarna kan, om markförhållandena tillåter det, förläggas tätt intill varandra i triangel. Rakt ovanför kablarna uppgår magnetfältet till ca 0,6 μt och ca 20 meter från kabelförbandens centrum är magnetfältet nära noll om ledningen drivs med 70 kv. Om ledningen drivs med 130 kv blir magnetfältet lägre. 16(33)

17 6 Alternativ Nollalternativ Nollalternativet är det alternativ som innebär att ingen ny ledning byggs mellan Slottstorp och Spillersboda. Detta innebär att elnätet inte förstärks och att de befintliga ledningarna som försörjer stationen Spillersboda med ström i regionnätet bibehålls. Nätet blir därmed inte rustat för att bättre kunna möta ett ökat framtida energibehov. Nollalternativet medför därför en ökad risk för långa elavbrott pga. överbelastning med automatisk frånkoppling av ledningar eller stationer som följd. Då inga alternativa vägar för att försörja Vattenfalls kunder finns, så skulle nätet bli mycket försvagat om något fel inträffar på befintlig ledning eller station. Av naturliga skäl tillkommer negativa konsekvenser och störningar som byggnation medför endast i det fall en ny ledning byggs. Utbyggnadsförslag Vattenfall har med hänsyn tagen till de synpunkter som inkommit i genomfört samråd tillsammans med ekonomiska, tekniska och miljömässiga faktorer, bedömt att stråket SS-parallell 70 kv har bäst förutsättningar till ett utbyggnadsförslag för planerad ledning. Stråket omfattar en zon kring befintlig 70 kv ledning mellan Slottstorp och transformatorstationen Spillersboda. Stråket förordades av bl.a. länsstyrelsen men även av Norrtälje kommun samt LRF (om markkabel används) och av majoriteten av fastighetsägarna. Stråket förordas främst pga. att det följer befintligt intrång av ledningar och berör få närboende. Efter närmare studier av valt stråk har ett utbyggnadsförslag valts som i sin helhet går norr om och parallellt med befintlig 70 kv ledning mellan Slottstorp och transformatorstationen Spillersboda (Figur 10). Ledningen planeras som luftledning på den totalt ca 8 kilometer långa sträckan, se bilaga 3. Den befintliga kraftledningsgatan behöver breddas ca 18 meter för att ge plats åt den nya ledningen. Den totala ledningsgatan för befintlig 70 kv och ny ledning blir ca 56 meter bred. Strax öster om Slottstorp, respektive väster om Spillersboda, går 20 kv ledningen parallellt med 70 kv ledningen. Ledningsgatan här kommer att bli totalt ca 78 meter bred. Landskapets har en varierande topografi och berör till största delen skogsmark med hög andel berg i dagen (ca 44 %). Inga bostadshus ligger i anslutning till ledningen. 17(33)

18 Figur 10. Utbyggnadsförslag för ny 130 kv ledning (röd linje) samt övriga regionnätsledningar. Infälld bild visar hur den nya ledningen placeras vid den punkt där 20 kv ledning ansluter till gemensamt ledningsstråk sydväst om stationen Spillersboda Eventuella justeringar i utbyggnadsförslaget Öster om Slottstorp finns en lada som används för foderförvaring, strax norr om utbyggnadsförslaget. För att ledningen ska kunna passera ladan på ett säkert sätt krävs en annan teknisk lösning eller att ladan flyttas. Samråd om en framkomlig lösning pågår med ägare till ladan och kommer att studeras vidare. Sträckan förbi Mörtsjön är en trång passage och kommer utredas vidare. För det fall det inte är möjligt att bygga den nya ledningen mellan sjön och befintlig 70 kv ledning kan den nya ledningen behöva korsa och placeras söder om befintlig ledning för att efter passagen av Mörtsjön åter korsa och fortsätta parallellt och norr om den befintliga ledningen. Utredda och avförda alternativ Samrådsprocessen inleddes med att ett geografiskt utredningsområde avgränsades inom vilket ett antal alternativa stråk för ny 130 kv ledning utreddes, se Figur 11. Den nord-sydgående 70 kv ledningen avgränsar utredningsområdet i väster. I söder avgränsades utredningsområdet av befintlig 20 kv ledning. I norr avgränsades utredningsområdet av sjön Limmaren och Holmsjön Alternativa stråk Totalt utreddes fyra stråk och två delstråk, se karta i Figur 11. Nedan beskrivs respektive avfört stråk översiktligt. 18(33)

19 Figur 11. Samtliga stråk som utreddes i första samrådet MS-stråken (Månsjön Spillersboda) MS-norra utgår från befintlig nord-syd gående 70 kv ledning, strax söder om Månsjön, och går österut till station Spillersboda. Delstråk MS-mitten avviker från stråk MS-norra öster om Södergården för att därifrån ansluta till stråk SS-norra. Delstråk MS-södra avviker från MS-norra väster om Södergården, passerar mellan bebyggelsen vid Södergården och Näset och ansluter därefter till stråk SS-parallell 70 kv. Stråken skulle innebära att en ny ledningsgata skulle behöva tas upp, vilket innebär ett nytt intrång och således större påverkan på landskapsbild, natur- och kulturmiljö samt friluftsliv, än om den nya ledningen lokaliseras till befintligt intrång. Boendemiljön vid Södergården skulle påverkas visuellt av en ny ledning. Stråken innebär även betydligt längre ledningssträcka och därmed större ianspråktagande av mark. Stråk MS-norra går över ett område med höga naturvärden vid Holmsjön (Figur 15), som även har regionalt värde för friluftslivet. Vyn över Holmsjön skulle påverkas av en ledning i MS-norra. Samtliga MS-stråk har avförts från vidare utredning främst pga. påverkan på boendemiljö och pga. av att de medför ett nytt intrång i landskap och miljö. SS-norra (Slottstorp-Spillersboda) SS-norra går från Slottstorp österut i ett eget stråk, norr om befintlig 70 kv ledning fram till Spillersboda transformatorstation. Stråket avfördes då det innebär att en helt ny kraftledningsgata tas upp i skogsmark vilket innebär ett nytt och ökat intrång än om den nya ledningen lokaliseras till befintlig ledning. 19(33)

20 SS-parallell 20 kv (Slottstorp-Spillersboda) SS-parallell 20 kv går parallellt med befintlig 20 kv ledning mellan Slottstorp och Spillersboda. Stråket går nära befintlig bostadsbebyggelse längs kusten. Stråket avfördes då påverkan på boendemiljö skulle bli stor. Utrymmet mellan 20 kv ledningen och bostadshus bedöms i vissa passager inte vara tillräckligt för att ge utrymme för den nya ledningen. En ny ledning i stråket skulle vidare exponeras mot omgivande bebyggelse och landskap och påverka landskapsbilden negativt. Ledningen skulle även förstärka intrycket av befintlig 20 kv ledning Övriga avförda alternativ efter samråd Ett muntligt förslag framfördes vid samrådsmötet om alternativa stråk. Förslaget innebär att den nya 130 kv ledningen förläggs som sjökabel mellan Malsta och Kapellskär. Detta alternativ är inte realistiskt eftersom det inte löser problemet med en förstärkning av Spillersboda transformatorstation. Nätstrukturen från Norrtälje i norr till kommungränsen mot Österåkers kommun i söder, samt hela Rådmansölandet åt öster, har tidigare utretts och ingen information som indikerar på ökat behov av el i Kapellskär har framkommit Avförda alternativ i valt stråk Ledningssträckning söder om befintlig 70 kv ledning En ledningssträckning som innebär att den nya ledningen byggs parallellt och söder om befintlig 70 kv ledning i det valda stråket SS-parallell 70 kv utreddes översiktligt. Denna avfördes dock pga. att sträckningen går närmare bostäder norr om Spraggarboda och vid Lucktorp. Fyra hus skulle i så fall vara belägna inom ca 70 meter från den nya ledningen och det närmaste bostadshuset ca 60 meter ifrån. För att erhålla ett tillräckligt avstånd mellan bostäder och en ledning som byggs parallellt och söder om 70 kv ledningen krävs att den nya ledningen korsar den befintliga ledningen för att gå parallellt och norr om denna förbi bostadshusen. Efter ca 1 kilometer kan ledningen åter korsa den befintliga 70 kv ledningen för att fortsätta söder om denna till stationen Slottstorp. Ett annat alternativ vore att flytta den befintliga 70 kv ledningen något norrut för att ge plats till den nya 130 kv ledningen. Båda dessa alternativ skulle innebära tekniska svårigheter och det är inte lämpligt ur driftsäkerhetssynpunkt att korsa ledningar. Det skulle också innebära behov av många vinkelstolpar med påverkan på landskapsbilden som följd. Alternativet avfördes främst pga. närhet till bostadshus. Markkabel i valt utbyggnadsförslag En markkabel i valt utbyggnadsförslag har översiktligt studerats. Markkabelalternativet utreddes med förutsättning att vara lika driftsäkert som en 130 kv luftledning, vilket innebär att dubbla förband behöver byggas, dvs. totalt sex stycken kablar. Utbyggnadsförslagets sträckning mellan Slottstorp och Spillersboda utgörs till större delen av berg och marken är delvis starkt kuperad, vilket innebär höga förläggningskostnader. Att förlägga en kabel i denna typ av terräng skulle kräva stor andel sprängning med irreparabla skador på mark och natur. Den totala kostnaden att förlägga markkabel på sträckan skulle bli ca 5-6 ggr dyrare jämfört med om en luftledning skulle byggas. Att förlägga en kabel bedöms kosta totalt ca miljoner kronor kontra en luftledning, som beräknas kosta ca miljoner kronor på sträckan Slottstorp-Spillersboda. Sammantaget görs bedömningen att det inte är motiverat att förlägga den planerade ledningen som markkabel pga. kostnader och påverkan på miljön. 20(33)

21 7 Beskrivning av påverkan på berörda intressen Nedan beskrivs förutsättningar för respektive intresse som berörs direkt eller indirekt av planerad ledning samt den bedömda påverkan på respektive intresse som en ledning i utbyggnadsförslaget kan medföra. I Bilaga 1 och 2 finns kartor över intressen i ett större format. Förutsättningar Områden av riksintresse Vid Slottstorp kommer ledningen att tangera ett riksintresse för kulturmiljövård, Länna [AB 81], som sträcker sig kring Länna, Fägla, Slottstorp och Hammarby (Figur 12). Riksintresset omfattar bl.a. av en centralbygd och farledsmiljö med medeltida fästen utmed Penningbyån och sjösystemet från Östersjön och Uppland. Under järnåldern och medeltiden var sjösystemet en viktig vattenled. Farledens inlopp behärskades av det medeltida fästet vid Slottstorp och Penningby slott, vilka det här finns lämningar ifrån. Vidare finns bl.a. lämningar ifrån Länna sockencentrum med medeltidskyrka, prästgård och annan bebyggelse. Söder om Lucktorp kommer ledningen även att tangera norra kanten av riksintresse för högexploaterad kust i enlighet med 4 kap. MB. Detta riksintresse omfattar ett större område bestående av kust och skärgård. Inom riksintresset regleras t.ex. uppförande av ny bebyggelse och vissa större industriella anläggningar får byggas endast där befintliga liknande anläggningar finns. Inom riksintresset får inte de samlade natur- och kulturvärdena skadas påtagligt i samband med ingrepp i miljön. Figur 12. Riksintressen i anslutning till utbyggnadsförslaget 21(33)

22 Bedömd påverkan Utbyggnadsförslaget berör en mycket liten del av riksintresset för kulturmiljö och inte något kärnområde. Den nya ledningen kommer att tangera riksintresset för högexploaterad kust. De berörda områdena i riksintressena är redan påverkade av befintliga ledningar. En ny ledning medför sammantaget ingen eller mycket liten påverkan på riksintressena. Förutsättningar Landskapsbild Utbyggnadsförslaget planers i ett område som utgörs av ett småbrutet sprickdalslandskap, se Figur 13. Landskapet består till största del av kuperad hällmarkstallskog (Figur 14). Strax öster om Slottstorp tangerar utbyggnadsförslaget mindre jordbruksmarker. Öppna våtmarker förekommer kring Mörtsjön och väster om transformatorstationen Spillersboda och kring Lerviksjön. Enstaka bostadsbebyggelse finns söder om utbyggnadsförslaget norr om Spraggarboda och vid Lucktorp se avsnitt 0. Ur ett historiskt perspektiv har markanvändningen i sin helhet varit oförändrad, förutom en ökad bebyggelse i området. Figur 13. Mager och näringsfattig mark med hällmarkspartier i utbyggnadsförslaget. Vy norrut från Gamla Väsbyvägen. 22(33)

23 Figur 14. Hällmarkspartierna i utbyggnadsförslaget består främst av tallplantering. Bedömd påverkan Då landskapet i huvudsak är skogsklätt bedöms den visuella påverkan från en ny parallellgående ledning bli liten eftersom ledningen delvis kan döljas i skogen. Där ledningen går i kanten av det småskaliga jordbruksområdet kommer den inte att dominera. Vid Mörtsjön kan landskapsbilden lokalt påverkas av ytterligare en ledning. Vid en justering av utbyggnadsförslaget åt öster vid Mörtsjön så behövs eventuellt vinkelstolpar, vilket lokalt skulle medföra en påverkan på landskapsbilden i anslutning till sjön. Ledning kommer inte att exponeras mot bebyggelse. Utbyggnadsförslaget förväntas sammantaget få mycket liten påverkan på landskapsbilden. 23(33)

24 Naturmiljö Förutsättningar Enstaka dokumenterade naturvärden är belägna i närheten av utbyggnadsförslaget väster om Oskarslund och öster om Slottstorp (Figur 15). Storlavens naturreservat är beläget ca 400 meter norr om utbyggnadsförslaget och kommer inte att beröras av projektet. Inga nyckelbiotoper eller biotopskyddsområden kommer att berörs av utbyggnadsförslaget. Historiska kartor visar att området främst utgjorts av skogsmark där barrträd dominerar. Majoriteten av jordarterna på sträckan utgörs av ytnära berg och sandig morän. Figur 15. Naturmiljöintressen i anslutning till utbyggnadsförslaget Sumpskog Norr och söder om utbyggnadsförslaget finns fem sumpskogar varav tre är belägna strax norr om utbyggnadsförslaget. Skogarna utgörs av tallkärrskog (klass 2, S1), barrsumpskog (S2) som även är klassad som objekt med naturvärde, samt fuktskog med gran kring Mörtsjön (klass 3, S3). Lokala naturmiljövärden Kring Mörtsjön och Holmsjön finns ett område Ösbyholm med omgivningar utpekat av Norrtälje kommun med högt naturvärde. Området benämns som ett rikkärr (myr som är rik på kalk och ofta artrika). Området med i Länsstyrelsens naturkatalog över Stockholms län (1996) och klassas här till naturvärdesklass 3 (klass 1-3 där 1 är högst).området har inget lagstadgat skydd. Mörtsjön Mörtsjön är en fågelsjö med omgivande våtmark och ingår i området Ösbyholm med omgivningar. Enligt våtmarksinventeringen är våtmarken här klassad till vissa naturvärden. Utbyggnadsförslaget tangerar södra delen av Mörtsjön. Området är enligt länsstyrelsen en häckningsplats för bl.a. den tidigare rödlistade 24(33)

25 svarthakedoppingen samt Roslagens enda häckningsplats för smådopping. Mörtsjön är belagd med strandskydd (MB 7 kap) som gäller 100 meter inåt land och 100 meter ut i vattnet, från strandlinjen. Syftet med strandskyddet är skydd av livsmiljöer och allmänhetens friluftsliv. Åtgärder som äventyrar syftet med strandskyddet kräver dispens. Preliminära naturvärdesobjekt och naturvårdsarter En förstudie för att identifiera potentiella naturvärdesobjekt utifrån befintligt material och analys av flygbilder har genomförts. Förstudien visar att det finns 15 preliminära naturvärdesobjekt strax norr om utbyggnadsförslaget. Inga rödlistade och/eller skyddade arter finns registrerade vid utbyggnadsförslaget. Enstaka fynd av rödlistade och/eller skyddade arter finns registrerade utanför utbyggnadsförslaget, bl.a. fåglar vid Oskarslund och Mörtsjön klassade till Nära hotad (NT). Bedömd påverkan Den nya ledningen kommer att innebära avverkning av skog genom att befintlig skogsgata breddas ca 18 meter varför förändring av trädslutenhet kan uppstå lokalt. Utbyggnadsförslaget tangerar södra delen av tallkärrskog (S1) och till viss del kanten på Mörtsjön och dess sumpskog (S2) och våtmark, samt potentiella naturvärdesobjekt. Omfattningen av påverkan på strandmiljön vid Mörtsjön kan inte avgöras i detta skede då det beror på vilken typ av teknisk utformning ledningen får. Skulle ledningen istället justeras åt öster så undviks strandmiljön men en ny ledningsgata kommer att behöva tas upp på en sträcka av ca 1 kilometer. Dispens från strandskyddet vid Mörtsjön kan behöva sökas. Utbyggnadsförslaget påverkar det lokala naturmiljövärdet och sumpskogarna marginellt eftersom de delvis redan är påverkade av befintlig 70 kv ledning. En ny ledning bedöms inte påverka dokumenterade rödlistade eller skyddade arter. Utbyggnadsförslaget bedöms medföra liten påverkan på naturmiljön då befintlig lednings kantzon redan är påverkad genom bl.a. borttagande av farliga kantträd. En naturvärdesinventering av utbyggnadsförslaget i fält och en fågelinventering vid Mörtsjön kommer att genomföras inför kommande MKB. I MKB:n kommer en utförligare redogörelse av påverkan på naturvärden att kunna göras. 25(33)

26 Förutsättningar Kulturmiljö En arkeologisk förstudie som baseras på befintligt material och kartor har utförts. Studien visar att det i utbyggnadsförslaget och ca 50 meter på ömsom sidor inte finns någon äldre känd bebyggelse förutom tre bebyggelselämningar (Figur 16). Här finns heller inte några förhistoriska lämningar eller gravar. Utbyggnadsförslaget är beläget i ett historiskt utmarksområde mellan två centralbygder. Bebyggelse i anslutning till Roslagskusten har tillkommit genom medeltida nyodling och kolonisation. Troligtvis finns det kustanknutna stenåldersboplatser i området då landskapet är präglat av landhöjningen. Figur 16. Fornlämningar i anslutning till utbyggnadsförslaget, belägna norr om Slottstorp och söder om Lucktorp. Fornlämningar I anslutning till utbyggnadsförslaget finns tre lämningar som är klassade som övriga kulturhistoriska lämningar och är skyddade enligt kap. 2 kulturmiljölagen (1988:950). Alla forn- och kulturlämningar har en skyddszon som också omfattas av lagen. Skyddszonens storlek avgör länsstyrelsen från fall till fall beroende på bl.a. lämningens betydelse och placering. Samtliga lämningar vid utbyggnadsförslaget är torplämningar/lägenhetsbyggnader. Första lämningen är ett torp [Länna 174:1] (F1 i Figur 16) är belägen strax norr om avgreningen i Slottstorp. I anslutning till denna finns även odlingsspår [Länna 72:1]. Sammanförda lämningar med bl.a. torp (F2) [Länna 177:1] även kallat Myrtorp, är belägen nordöst om den första lämningen och norr om utbyggnadsförslaget. Det tredje torpet (F3) [Länna 176:1] är belägen vid Lucktorp, söder om utbyggnadsförslaget. 26(33)

27 Bedömd påverkan För att undvika att beröra kända och eventuella okända lämningar som kan finnas i utbyggnadsförslaget kommer en arkeologisk utredning steg 1 att genomföras inför kommande MKB. I samband med denna kommer arkeologiska objekt att koordinatsättas för att kunna göra en noggrann avvägd stolpplacering. Utbyggnadsförslaget kan komma att påverka lämningen vid Slottstorp Länna 174:1 visuellt och beröra dess skyddszon. Lämningen är belägen ca 8 meter ifrån utbyggnadsförslaget och kan vara påverkad av befintliga ledningar. Dispens från kulturminneslagen kan för detta fall behöva sökas. Att fornlämningar synliggörs pga. avverkning av skog eller framröjning intill fornlämningen kan vara positivt. Länsstyrelsen kommer att kontaktas för att vidare utreda om dispens krävs och hur man kan minimera påverkan på lämningen. De två övriga lämningarna är belägna ca 65 meter ifrån utbyggnadsförslaget och kommer inte att påverkas. Förstudien visar att utbyggnadsförslaget har en relativt liten påverkan på kulturmiljön i jämförelse med övriga alternativa stråk som samråtts. Efter genomförd arkeologisk fältinventering kan en bättre bedömning av påverkan på kulturmiljön göras. Sammantaget bedöms utbyggnadsförslaget innebära en mycket liten påverkan på kulturmiljön. Förutsättningar Friluftsliv och rekreation Kring Mörtsjön och Holmsjön finns ett regionalt intresse för friluftslivet (Figur 17). De regionala friluftslivsintressena i Norrtälje kommun har stora rekreationsvärden med naturkvalitéer som är attraktiva för besökare från hela regionen. Utbyggnadsförslaget tangerar områdets sydöstra spets. Figur 17. Friluftslivsintressen som berörs av utbyggnadsförslaget. 27(33)

28 Bedömd påverkan En ny ledning vid Mörtsjön kan lokalt ge ett visst negativt upplevelsevärde för det rörliga friluftslivet eftersom den kommer att gå i södra kanten av sjön. Utbyggnadsförslaget bedöms dock sammantaget ha en mycket liten påverkan på friluftslivet då den nya ledningen lokaliseras parallellt med befintliga ledningar som är etablerade sedan längre tid i området. Förutsättningar Boendemiljö, hälsa och bebyggelse Söder om utbyggnadsförslaget finns spridd bebyggelse vid Lucktorp och Oskarslund samt norr om Spraggarboda, se Figur 18. Mellan bebyggelse och befintlig ledningsgata finns skogsridå som kan dölja den nya ledningen. Närmaste bostadshus är beläget ca 100 meter ifrån utbyggnadsförslaget. Utbyggnadsförslaget passerar en lada belägen norr om befintlig ledningsgata, öster om Slottstorp. Utrymmet mellan befintlig 70 kv ledning är inte tillräckligt att passera med en normal stolptyp för en 130 kv ledning och hur ledningen bäst placeras i förhållande till ladan kommer att studeras vidare. Figur 18. Bostadsbyggelse i närheten av utbyggnadsförslaget. Bedömd påverkan Ledningen kommer inte att exponeras mot bostadshus eller medföra någon påverkan från magnetfält. Utbyggnadsförslaget bedöms därför inte medföra någon påverkan på boendemiljön. 28(33)

29 Förutsättningar Infrastruktur Utbyggnadsförslaget korsar enstaka skogsbilvägar samt Gamla Väsbyvägen vid Oskarslund, som leder till väg 276 och E18. I utbyggnadsförslagets närområde finns Vattenfalls befintliga 70 kv och 20 kv ledningar men även flertalet mindre ledningar med spänningar lägre än 10 kv. Utbyggnadsförslaget korsar Skanovas markkablar vid Lucktorp, Oskarslund (här vid två platser) samt vid transformatorstationen. Norrtälje energis optoledningar korsas vid Lucktorp och Lerviksjön. Bedömd påverkan Under byggskedet kan det uppstå en begränsad framkomlighet och tillgänglighet på och i anslutning till allmänna och enskilda vägar pga. transporter, upplag mm. Dessa begränsningar är dock tillfälliga. Den nya ledningen kommer att projekteras med hänsyn till befintliga anläggningar. Ledningen kommer att utföras så att gällande säkerhetsavstånd mm. hålls till vägar och befintlig ledningar. Ledningen kommer inte innebära något flyghinder då ledningsstolparna kommer att underskrida säkerhetsgränsen enligt luftfartslagen. Utbyggnadsförslaget bedöms få en mycket liten påverkan på infrastrukturen under anläggningsfasen och ingen påverkan i driftskedet. Förutsättningar Naturresurser Utbyggnadsförslaget berör främst skogsmark där ett aktivt skogsbruk bedrivs. Skogen ägs av privata fastighetsägare. Skogsmarken utgörs främst av kuperad hällmarksbarrskog med ett inslag av sumpskog. Endast mindre områden med jordbruksmark finns öster om Slottstorp och vid Lucktorp. Bedömd påverkan Den nya ledningen kommer att gå parallellt med befintliga 70 kv ledningen vars ledningsgata är ca 40 meter. Ledningsgatan behöver breddas ca 18 meter för att ge plats åt den nya 130 kv. Påverkan innebär att ca 13 hektar skog behöver avverkas i anslutning till befintlig ledningsgata. Utbyggnadsförslaget bedöms sammantaget av den anledningen ge en liten påverkan på områdets naturresurser. Förutsättningar Planförhållanden Utbyggnadsförslaget berör inga pågående eller gällande detaljplaner. Utbyggnadsförslaget är förenligt med Norrtälje kommuns översiktsplan. Bedömd påverkan Utbyggnadsförslaget är inte med strid mot någon detaljplan. 29(33)