Finlands Svenska Socialförbund r.f.

Transkript

1 Finlands Svenska Socialförbund r.f. Medlemsbrev 1/2013

2

3 ORDFÖRANDENS SPALT Brukarperspektiv I den nyaste hälsovårdslagen poängteras klient- och patientcentrering. Från att vara ett objekt bör personalen behandla människan som ett aktivt subjekt. Detta innebär ett utmanande perspektiv för personalen på grund av att framför allt inom sjukvården har människan setts som ett objekt för vårdåtgärder. Vårdplanerna ska uppgöras tillsammans. I samma lag har också skrivits in om en patients rätt till att välja. Vi har ännu inte sett om denna valfrihet i praktiken förverkligas till alla delar. I förslaget till ny socialvårdslag har också klientens, brukarens ställning lyfts fram. Man utgår också från aktiva, initiativtagande klienter, vilka ska få information om sina rättigheter och på så vis aktivt kunna agera i olika situationer inom den sociala sektorn. I både social- som hälsovård är emellertid människan klienten, patienten, brukaren ofta ganska liten i ett stort system. Att kunna få sin röst hörd är inte alltid lätt. Det kan också vara svårt att göra vissa val trots att klienten/brukaren får information. Vet människan i en valsituation tillräckligt eller är hon/han i händerna på den professionella? I dagens värld är information minsann ingen bristvara. På nätet finns en uppsjö av fakta att tillgå. Det avspeglas tydligt då klienten/patienten möter den professionella. Frågorna är av helt annan typ än förr. Och också kunskapen. Men i en stund där valmöjligheten eller kravet på vård eller omsorg gäller, är det inte alltid lätt att häva rösten. Oftast litar människorna på de professionella och deras bedömning av situationen. Om brukaren inte gör det, kan hon/han ibland uppfattas som besvärlig. Inom social- och hälsovården har vi många situationer där den enskilda brukaren kanske inte har ork eller kapacitet att påverka sin egen situation. Inom mentalvården kan det helt enkelt vara fråga om att människan inte orkar tänka eller kräva. Inom missbrukarvården kan människans vilja vara en annan än de professionellas. Inom utkomststödet finns kanske inte alla gånger ork hos den enskilda att ta itu med sin situation. Den handikappade med psykisk funktionsnedsättning är oftast beroende av sina anhöriga eller vårdare. Många bland den sistnämnda gruppen saknar också förmåga att kommunicera. Barnskyddet och brukarperspektivet är också mångfacetterat och kan vara väldigt komplicerat. Den äldre nöjer sig kanske alltför lätt.

4 Nya lagar med goda målsättningar garanterar inte i sig att den enskilda människan, brukaren, får den ställning lagarna avsett. Det är framför allt den professionella personalen som avgör hur lagen tillämpas. Det kräver mycket attitydförändringar. Det är säkert lättast att utgå från hur man själv skulle vilja bli behandlad - den gamla, goda regeln, som kan tillämpas i många situationer. Social- och hälsovårdspersonalen har stora utmaningar. Klienten, patienten, brukaren har idag och i framtiden en annan ställning än vad vi varit vana vid. Kanske det är så, att den verkligt professionella personalen redan har sett och anammat detta? Nådendal, 29 januari 2013 Märta Marjamäki VERKSAMHETSLEDARENS HÖRNA Det nya året har sparkat igång och ett nytt år känns alltid som en nystart. Fjolåret ska summeras och det nya året planeras och detta har tagit upp en stor del av min arbetstid de senaste veckorna. Under fjolåret var det tal om många reformer och förändringar. År 2013 fortsätter på samma spår och vi väntar med intresse bland annat på vilken riktning reformen av social- och hälsovårdens strukturer tar. År 2013 är förbundets 85:e verksamhetsår, och årets kongress blir därför en jubileumskongress. Vi firar vårt jubileum under måndagens middag där vi får ta del av både musik och teaterframträdande. Att delta i de två seminariedagarna är ett mycket bra sätt att ta del av aktuell information samt knyta kontakter och utbyta erfarenheter med kollegor från övriga Svenskfinland. Efter att programmet for iväg till tryckning har vi fått bekräftat att tisdagens första föreläsning får rubriken "Reformen av social- och hälsovårdsstrukturerna i teori och praktik" med Johanna Lindholm från Folktinget som föreläsare. Mentalvård på svenska har diskuterats flitigt i finlandssvensk massmedia den senaste tiden efter Magmas undersökning och detta ämne kommer också att tas upp på kongressen. Förutom dessa ämnen hittar man många andra intressanta teman som berör personer verksamma inom social- och hälsovården på programmet. Dagarna hålls i år på kongressoch spahotellet Haiko gård i fin herrgårdsmiljö. Vi hoppas på att få se många deltagare på vår kongress!

5 I början av mars gör vi ett nytt försök med föreläsningen om unga och spelberoende. Den var inplanerad redan för ett år sedan men blev då inställd på grund av tågförseningar. 4 mars är datumet och Yrkeshögskolan Novia i Åbo platsen för föreläsningen. Att ordna en seminariedag kring barnskyddsfrågor börjar bli en tradition, och även detta år kommer vi att ordna en barnskyddsdag i Vasa. Den går av stapeln 14 maj. Ni kan läsa mer om våra utbildningstillfällen på vår hemsida och längre fram i medlemsbrevet under rubriken Utbildning. Emma-Lena Lybäck Vik. verksamhetsledare STYRELSEN Styrelsen höll möte På mötet godkändes verksamhetsplanen för åren Stipendieutdelningen diskuterades och styrelsen beslöt att bevilja Eva Nordström 1000 euro för att kunna ta studieledigt och skriva sin pro graduavhandling inom socialt arbete. Föreläsare och ett par andra oklarheter till kongressen i Borgå diskuterades. Vik. verksamhetsledaren informerade om RAY:s uppföljningssystem som införs Avslutningsvis diskuterade styrelsen förbundets utlåtande av socialvårdslagen. Protokollet i sin helhet kan ni läsa på under fliken Arkiv. Nästa möte hålls 5.2 i Helsingfors.

6 ÅRSMÖTE Medlemmarna i Finlands Svenska Socialförbund kallas till ordinarie årsmöte som hålls måndagen den 15 april 2013 kl på Hotel Haiko Herrgård i Borgå. Vid årsmötet behandlas bl.a. - årsberättelsen för år bokslutet för år verksamhetsplan för åren budget för år medlemsavgifter och arvoden - val av styrelsen - val av verksamhetsgranskare för 2013 års räkenskaper - eventuella övriga ärenden. Årsmötet hålls i samband med kongressen i Borgå. Om du vill delta endast i årsmötet får du föredragningslistan med bilagor på förhand om du anmäler dig senast den 18 mars. Medlemmar som anmäler sig till kongressen får också föredragningslistan i förväg. Kom och tyck till om Socialförbundets verksamhet! Valutskottet bereder valet av ordförande och styrelsemedlemmar. Gruppen består av Paulina Eklund, paulina.eklund@gmail.com, , Göthe Österberg, gothe.osterberg@raseborg.fi , Clara Kronqvist- Sundström, clara.kronqvist-sundstrom@karkulla.fi, och Stefan Näse, stefan.nase@karkulla.fi, De representerar regionerna Åland, Nyland, Åboland respektive Österbotten. Det kan ses som en fördel, att i styrelsen finns representanter för alla regioner och olika yrkesgrupper.

7 STIPENDIERAPPORT I mån av ekonomiska möjligheter beviljar Socialförbundet varje höst stipendier för fortbildning, kongresser, studieresor eller liknande. År 2011 delades tre stipendier ut. En av mottagarna var Sonja Londén som ansökte om stipendium för deltagande i Internation Federation of Hard of Hearing People:s nionde världskongress den juni 2012 i Bergen, Norge och här kan ni läsa hennes stipendierapport: Det internationella samarbetsforumet för hörselskadeorganisationer, International Federation of Hard of Hearing people (IFHOH), arrangerade sin nionde världskongress i Bergen, Norge den juni Knappa 400 deltagare från olika delar av världen och hörselskadade från ett 40-tal länder deltog. Temat var Bättre livskvalitet. Bättre livskvalitet för personer med hörselskada behandlades ur flera synvinklar. Framsteg inom forskning, olika aspekter på ljudmiljö, psykosocialt stöd och hörselskada i olika åldrar presenterades och behandlades under kongressen. Erfarenheterna kring nedsatt hörsel varierar, men är i grunden ganska lika oavsett världsdel. Sociala medier är ett stöd Sociala medier har bidraget med nya möjligheter till att få kontakt med andra personer med liknande erfarenheter och blivit ett forum där man kan berätta om sina egna erfarenheter och få respons av andra. Man kan också på Internet söka efter mera information och kunskap om sin egen situation. En ungvuxen hörselskadad flicka berättade att den tekniska utvecklingen kan jämföras med en revolution som bidragit med mycket positiva saker för unga hörselskadade personer. Den hörselskadade flickan berättar att det för henne haft en mycket positiv effekt på hennes livssituation. Speciellt har mobila lösningarna som gsm, sms, mejl och Internet skapat en känsla av trygghet och ökat möjligheterna till att bli en social självständig person. Bra ljudmiljö så orkar vi bättre Det är av stor vikt att ljudmiljön är så bra som möjligt. Ett team från Sverige berättade om sina erfarenheter av god akustik i skolklasser. Det är av stor vikt att både tänka på den allmänna akustiken i klassrummet men också en akustisk lösning som stöder lärarens stämma i klassen. Den bästa akustiken hittar man i naturen, till exempel i skogen. Det gäller med andra ord att i rummet få gräsmattan på golvet, skogen på väggarna och himlen i taket. Dålig akustik gör att vi blir både stressade, trötta och att det blir svårt att koncentrera sig.

8 Dessutom inverkar det negativt på vårt minne. Det är med andra ord viktigt att använda en akustiker vid nybyggen och vid renoveringar. Använda hörapparaten Att börja använda sin hörapparat är ingen självklarhet för alla. Det kan vara en stor omställning att börja höra ljud som man inte hört på länge. Enligt forskning bland äldre personer med hörselnedsättning blir det ofta ett gap på 10 år från det att man börjat höra sämre tills man går in i processen att få en hörapparat. Personerna har alltså hunnit anpassa sig till en annan ljudmiljö. Det är av stor vikt att man börjar använda hörapparaten, ju mera man använder den per dag desto bättre anpassar man sig till ljudmiljön som apparaten förstärker. De psykosociala aspekterna har en märkbar inverkan på anpassningen av hörapparaten. Undersökningar bekräftar att det fortfarande är bullriga miljöer som är de mest jobbiga miljöerna att höra i. Personer använder hörapparaten mera när det finns olika stödfunktioner och nätverk runt omkring, det kan vara professionella inom hörselvården, närstående personer och kurser. Krissituationer Att ha en hörselskada kan ha allvarliga följder. På kongressen fick vi ta del av erfarenheterna av Tsunamin i Japan. En kartläggning av offren av den dystra händelsen visar att den procentuella andelen offer var högre bland personer som hade hörselskada i jämförelse med icke hörselskadade. Personerna med nedsatt hörsel nåddes inte av varningarna, de hörde inte varningssirenerna. Efterarbetet och spridningen av informationen efter händelsen nåddes heller inte av alla, informationen utlystes via mikrofoner från bilar som körde omkring. Hörselskadan ett hälsoproblem I Finland uppskattar man att det finns personer med hörselskada. Tyvärr visar forskningen på att antalet ökar. Världshälsoorganisationen WHO har listat hörselskada som det femtonde största hälsoproblemet i världen. Hörselfrågan måste beaktas inom alla områden eftersom problematiken berör oss alla. Det finns mycket att forska vidare kring hörselfrågor. Jag önskar rikta ett stort tack till Finland Svenska Socialförbund rf. Bidraget gav mig möjlighet att delta i världskongressen och ta del av kunskap och information som jag direkt kan koppla till mitt arbete som verksamhetsledare på Svenska hörselförbundet rf. Helsingfors i november Sonja Londen

9 MEDLEMSAVGIFTEN Igen har det gått ett år och det är dags för medlemsavgiften. Årsmötet beslöt ifjol att behålla medlemsavgiften för enskilda medlemmar på 15 /person och för organisationer på 100 /organisation. Genom medlemsavgiften hoppas vi kunna erbjuda medlemmarna förmånlig utbildning och en effektiv intressebevakning. Trots att bankgirot är tresidigt och försett med referensnummer saknar vi fortfarande dataprogram eller liknande som skulle kunna identifiera betalarna på basen av numret. Var därför vänliga och skriv in ert namn på girotalongen förrän du betalar avgiften. Detsamma gäller naturligtvis också alla som sköter betalningen via hemdatorn. Observera att vi har infört en förfallodag på medlemsavgiften, för att på detta sätt underlätta bokföringen. Förfallodagen har satts till Fakturan finns som bilaga till detta medlemsbrev. De som inte har betalt avgiften innan 31.3 kommer att få ett påminnelsebrev. Hedersmedlemmar är befriade från medlemsavgift. UPPROP I samband med kongressen delas enligt mångårig tradition Årets Ros ut till någon som i sin verksamhet gjort sig förtjänt av en liten uppmuntran och ett tack. Ursprungligen gavs blomsterhyllningen till personer som länge hade tillhört föreningen och verkat för dess syften. På diplomet, som följer med rosen, står numera som erkänsla för förtjänstfull verksamhet för social- och hälsovården i Svenskfinland. Mottagaren har oftast sökts inom den region kongressen hålls och inom temat för dagarna. Styrelsen ber nu om förslag till mottagare av Åres Ros vid kongressen i Borgå. Förslag med motiveringar kan lämnas till verksamhetsledaren, helst senast den 18 mars så att styrelsen hinner behandla frågan. Sänd förslagen till kansli@fssf.fi eller per post till Vöråvägen Vörå.

10 AKTUELLT Utlåtande om socialvårdslagen Socialförbundet lämnade i december in ett utlåtande till social- och hälsovårdsministeriet gällande reformen av socialvårdslagstiftningen. Förbundet lyfte i sitt utlåtande fram bland annat den språkliga aspekten och tillgången till behörig personal. Utlåtandet i sin helhet kan man läsa på förbundets hemsida. Nyheter från Social- och hälsovårdsministeriet Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att göra klientavgiftssystemet mer skäligt bland annat för serviceboende för äldre. Klientavgiftssystemet förnyas stegvis. I det första skedet förbereds förändringar av avgifter för serviceboende som kommunen har ansvar för att anordna. För serviceboende lagstiftas riksomfattande enhetliga grunder för fastställande av klientavgifter. Dessutom förenhetligas avgifterna för effektiverat stödboende och ett så kallad minimibelopp av medel för personligt bruk införs. Förslagen för författningar om klientavgifter för serviceboende ska beredas innan slutet av år I det andra skedet förverkligas ett gemensamt betalningstak för hälsovården genom att kombinera betalningstaket för den kommunala hälsovården och den årliga självrisken för läkemedelskostnaderna inom den lagstadgade sjukförsäkringen. Ibruktagandet av ett enhetligt betalningstak förutsätter att ett elektroniskt informationssystem som lämpar sig för verkställandet byggs upp. I det tredje skedet samlar man alla författningar som gäller avgifter för socialoch hälsovård i en och samma lag. Den tillsatta arbetsgruppen har även som uppgift att förbereda en arbetsplan för förverkligandet av förnyelsen av betalningssystemets andra och tredje skede. Regeringen föreslår att arbetarskyddslagen preciseras på så sätt att arbetsgivaren i fortsättningen också ska utreda och bedöma olägenheter och riskfaktorer som orsakas av arbetstiderna. Antalet olycksfall i arbetet och arbetsbetingade skador och sjukdomar har konstaterats öka då arbetstiden överskrider 40 timmar per vecka. Utöver av arbetstidens längd påverkas olycksfallsrisken också av hur pauserna ordnas under arbetet. Genom att beakta de olägenheter och riskfaktorer som anknyter till arbetstiderna skulle man effektivare kunna förebygga sjukskrivningar och olycksfall och förbättra de anställdas arbetshälsa. Social- och hälsovårdens framtid tryggas bäst genom att skapa kommuner som har en tillräckligt stark bärförmåga och som på bred front svarar för ordnandet av social- och hälsovården, konstaterar social- och hälsovårdsministeriets servicestrukturarbetsgrupp. Enligt arbetsgruppen är målet med reformen av social- och hälsovårdsstrukturen att garantera befolkningen likvärdiga social-

11 och hälsovårdstjänster oavsett boningsort. Syftet är också att stärka den vård och omsorg som för närvarande inte fungerar tillräckligt bra. De största utmaningarna är den åldrande befolkningen, kommunernas bärkraft samt skillnaderna i välfärd och hälsa inom befolkningen. Medborgarna ska kunna få tjänster vid rätt tidpunkt, innan problemen eller hälsoproblemen blir värre. Annars blir vården av dem dyrare och kräver ännu större åtgärder. Enligt förslaget ska social- och hälsovårdstjänsterna i den nya servicestrukturen sammanföras i större omfattning än i dag, eftersom människor ofta behöver olika slags tjänster samtidigt. Exempelvis kan äldre utöver hemvård också behöva hälsovårdstjänster, och klienter inom missbrukarvården kan samtidigt behöva mentalvårdstjänster. Vidare skulle kommunerna eller social- och hälsovårdsområdena få ansvaret för ett stort urval tjänster inom den specialiserade sjukvården. Tillgången och kvaliteten på servicen kan garanteras endast genom att den kommun eller det social- och hälsovårdsområde som svarar för att ordna socialoch hälsovården har en tillräcklig bärkraft. Faktorer som påverkar bärkraften är den ekonomiska kapaciteten och stabiliteten hos den ordnande aktören, en tillräcklig kompetens, tillgång till tillräckliga personalresurser, infrastrukturen och ett tillräckligt befolkningsunderlag. Enligt arbetsgruppen är ett tillräckligt befolkningsunderlag för ordnandet av social- och hälsovården minst personer. En kommun ska åläggas en lagstadgad skyldighet att tillhöra ett social- och hälsovårdsområde om kommunen inte är tillräckligt stark för att ensam ordna alla tjänster som dess invånare behöver. Även en kommun vars bärkraft uppfyller de här kraven ska ha skyldighet att tillhöra ett social- och hälsovårdsområde, om de övriga kommunerna i samma område inte har tillräcklig bärkraft. Läs mer på UTBILDNING En föreläsning om unga och spelberoende kommer att hållas på Yrkeshögskolan Novia (Nunnegatan 4) i Åbo kl Håkan Söderman kommer och föreläser om mekanismerna bakom ungas spelberoende och om själva beroendet. Ett viktigt ämne för alla som jobbar med unga. Anmälan senast till kansli@fssf.fi. Arr: FSSF och Svenska Studiecentralen.

12 Socialförbundets kongress går av stapeln på Haiko gård i Borgå. På programmet har vi många intressanta föreläsningar om bland annat barn och unga, mental- och missbrukarvård och lagstiftning. Vi tar emot anmälningar till och med 18.3, antingen per e-post eller med anmälningsblankett. Avgiften för de två seminariedagarna är 190 euro för medlemmar, 220 euro för icke-medlemmar samt 80 euro (eller 40 euro/dag) för studerande. På måndagen kl går Socialförbundets årsmöte av stapeln, och senare på kvällen under middagen bjuds vi på underhållning av en trubadur och en teatergrupp. Program och anmälningsblankett finns på vår hemsida Kongressen ordnas i samarbete med Svenska Studiecentralen och Borgå stad. En seminariedag kring barnskyddsfrågor kommer att ordnas i Vasa. Föreläsare bl.a. Marjo Lavikainen från Social- och hälsovårdsministeriet. Håll utkik på hemsidan för mer information under vårens lopp! Arr: FSSF och Vasa förvaltningsdomstol. Är det något speciellt ämne eller tema du önskar att vi tar upp under en föreläsning eller utbildningsdag? Jag tar gärna emot tips och önskemål om utbildningar inför hösten. Hör av er på e-post kansli@fssf.fi eller telefon REKLAM Kommer du i kontakt med missbrukare och deras anhöriga/närstående i ditt arbete (t.ex. på en A-klinik, socialbyrå, inom hälso- och sjukvård, psykiatri, läroninrättningar)? Sprid isåfall information om den nystartade jourtelefonen för närstående till missbrukare! Jourtelefonen ger stöd och information i frågor som gäller missbruk och beroende. I jouren svarar professionellt yrkesfolk och utbildade volontärer som är specialiserade på familjens kris vid missbruk. Jouren svarar måndagar och torsdagar kl Du kan ringa konfidentiellt. Alla som svarar har tystnadsplikt. Genom att ringa oss kan du få information kring missbruk och hur det påverkar familjen och missbrukaren. Vi kan ge dig stöd att orka i vardagen och vi berättar var och hur du kan söka hjälp. Telefonnumret är Jourtelefonen är ett samarbete mellan Fri från Narkotika rf Irti Huumeista ry ( USM r.f. Understödsföreningen för svenskspråkig missbrukarvård r.f ( Stödförening för närstående till missbrukare r.f ( Fri från Narkotika Åland r.f (frifran-narkotika.com) och Tolvis Center Ab (

13 THL har gett ut en publikation med rubriken Barnet växer upp i kommunen. Hur kan kommunen stöda barnets välfärd och minska risken för utslagning?. I svåra ekonomiska tider frestas kommunerna att spara också i rådgivningstjänsterna, dagvården, utbildningen och elevvården. Undersökningar har dock visat att dessa tjänster, när de fungerar väl, stöder barnens och ungdomarnas uppväxt och familjernas förmåga att klara sig samt minskar risken för utslagning bland unga. En klokt handlande kommun satsar på tjänster som riktas till alla barn och får dem att samarbeta både med varandra och med föräldrarna. Olika forskningsrön bevisar att investeringar i barns och ungas välfärd ger goda ekonomiska effekter. Publikationen hittar man här: Dra nytta av handboken för handikappservice! Handboken för handikappservice är en öppen och avgiftsfri tjänst, som Institutet för hälsa och välfärd utvecklar och ansvarar för. Handboken har klart etablerat sig som en informationskälla inom handikappsektorn; finskspråkiga tjänsten har besökare varje månad. I den svenskspråkiga versionen av handboken finns information om bland annat handikappservice, serviceprocessen och hjälpmedel. På sidorna finns också central lagstiftning och svenskspråkiga organisationer inom handikappsektorn. I den elektroniska handboken sammanställs viktig information om handikappservice i en behändig form på ett och samma ställe. Handboken är ett stöd för professionella inom handikappsektorn och strävar efter att se till att medborgarna får service på ett likvärdigt och högklassigt sätt. I handboken finns omfattande information om lagstadgad handikappservice som stödjer ett självständigt liv, och som stöd för klientarbetet finns exempelvis anvisningar om hur en serviceplan görs upp. Administrativ information inom sektorn och handikappolitik finns i en egen sektion. Dagligen publiceras aktuella nyheter och information om evenemang i hemlandet och i övriga världen. Handboken för handikappservice hittar man på Välkommen på en föreläsning med temat: "Psykosyntes en livsattityd men också en praktisk psykologi och terapimetod som kan ge dig hållbara, värdefulla verktyg på din resa genom livet"

14 Föreläsare: Susanna Hemming, Ekonomie Magister, studerande i utvecklingspsykologi & blivande samtalsterapeut i psykosyntes klockan 18.30, Handelsesplanaden 20 A, 4:de våningen (ingång från Fredsgatan 16B). Föreläsningen är gratis, men vi serverar kaffe med dopp för 2 euro. Anmälningar senast 11.2 till eva.hanses@soaf.fi tel Nordens välfärdscenter avslutade i början av december projektet Tidiga insatser för familjer med en konferens i Stockholm. Nu fortsätter arbetet med att sprida projektets resultat. Den 11 mars arrangeras ett seminarium i centrala Helsingfors. Målgruppen är praktiker, forskare och politiker som arbetar inom det sociala området med barn- och familjefrågor. Under konferensen kommer projektledare för Tidiga insatser Kristin Marklund att berätta om projektet, forskningsdirektör vid Atferdssenteret i Norge Terje Ogden presentera TIBIR, ett sätt att implementera föräldrastödsprogram med nationellt stöd, samt Petra Kouvonen berätta om delstudien om familjecentraler i Norden och olika sätt att förbättra arbetet på universitetet i Jyväskylä hålls konferensen Transforming Welfare Policies and Practices: European Conference for Social Work and Social Care Research, en europeisk konferens som handlar om forskning om socialt arbete. Mer information hittas på adressen De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna ordnas i Tammerfors mars Bo Söderpalm, professor, MD, PhD, verksam vid Göteborgs universitet och överläkare, föreläser om sin spännande forskning i jakten på nya läkemedel emot alkoholism. Carl-Erik Carling, universitetslärare vid Åbo Akademi med mångåriga erfarenheter bl.a. från skolvärden och missbrukarvården talar om de mänskliga relationernas roll i det förebyggande arbetet. Föreläsare är även Johanna Nordmyr, forskare och doktorand, Maria Normann, planerare på Klaari i Helsingfors, Micaela Romantschuk-Pietilä, verksamhetsledare på Förbundet Hem och Skola rf, Linda Hongisto, kostrådgivare på Förbundet Folkhälsan rf och Joonas Turtonen, verksamhetsledare på Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf. Dagarna riktar sig till dem som arbetar inom fritidssektorn, undervisningssektorn, social- och hälsovårdssektorn, organisationerna, församlingarna och till politikerna. Anmälan senast den 15 februari Mer information finns på hålls Sosiaali- ja terveyspolitiikan päivät i Helsingfors. Dagarna tar upp aktuella utmaningar och erbjuder deltagarna öppna debattforum om viktiga samhälleliga frågor. Programmet finns på under fliken Tapahtumat.

15 The 3rd Nordic Family Centre Conference 2013 i Tromsö, Norge, under temat: Providing family support through interprofessional collaboration. Konferensspråket är engelska. The conference is relevant for everyone with an interest in providing family support through interprofessional collaboration. Some of the topics that will be addressed during the conference are; early intervention, providing family support, implementing interventions and interprofessional collaboration. Mera information finns att läsa på konferensens webbsida: hålls en konferens på Høgskolen i Vestfold, i Tønsberg, Norge. Promoting Health in Everyday Settings: Opportunities and Challenges är temat. Det är den sjunde nordiska forskarkonferensen om hälsofrämjande ordnas Sosiaali- ja terveysturvan päivät i Seinäjoki. Programmet publiceras på under våren. SAXAT I årets första nummer av Lapsen Maailma lyfter man fram ungdomsgarantin som trädde i kraft vid årsskiftet. Ungdomsgarantin ska säkerställa att unga hittar en väg till utbildning och arbete och blir delaktiga i samhället. Genom garantin ska personer under 25 år erbjudas en utbildnings-, praktik- eller arbetsverkstadsplats eller ett jobb inom tre månader från arbetslöshetens början. Detta gäller även nyutexaminerade personer under 30 år. Jari Rekola arbetar på Silta-Valmennus, en organisation som erbjuder ledning, träning och utbildning i olika verkstäder för arbetslösa. Enligt Rekola kan ungdomsgarantin fungera endast om alla deltar, företag och offentliga sektorn, staten, medborgarorganisationer och i viss mån även privatpersoner. Garantin ska gälla för alla unga, men Rekola är speciellt bekymrad över de ca unga som inte klarar sig trots att de har möjlighet till utbildning och praktikplats. Dessa unga kan vara i behov av någon typ av rehabilitering eller stödåtgärder. Unga som varit sysslolösa under flera år kan behöva mer tid att anpassa sig till studie- och arbetsrutiner. Rekola hoppas att garantin ger unga tillräckligt med tid. Det finns alltid någon orsak till att unga inte klarar av att studera eller få ett jobb, t.ex. att familjen inte har gett tillräckligt med stöd eller att ungdomen inte lärt sig att ta ansvar för sig själv på grund av en bakgrund inom barnskyddet. I sådana fall är det viktigt att det finns alternativa platser, till exempel dagverksamhet inom medborgarorganisationer där ungdomen får känna sig behövd och delaktig.

16 I Tesso 8/2012 kan man läsa att invandrares hälsa, välmående och användning av olika tjänster samt livsvanor har undersökts. I undersökningen deltog 1846 invandrare med rysk, somalisk eller kurdisk bakgrund i arbetsför ålder från huvudstadsregionen, Åbo, Tammerfors och Vasa. Undersökningen visade bl.a. att invandrare med kurdisk bakgrund har varit med om många traumatiska upplevelser och uppvisar många psykiska symptom. Allvarliga depressions- och ångestsymptom är vanligare bland kvinnor än män. Även kvinnor med rysk bakgrund har ofta allvarliga depressions- och ångestsymptom. Kvinnor med somalisk och kurdisk bakgrund är märkbart mer överviktiga i jämförelse med medeltalet för kvinnor i samma ålder och på samma ort. De motionerar även i mindre utsträckning. Mer information kan man hitta på I Ledaren i Tesso 8/2012 lyfter Eija Koivuranta fram definition av termer. Koivuranta är avdelningschef på avdelningen för social- och hälsovårdstjänster på Social- och hälsovårdsministeriet. Hon skriver bland annat att Ord som används i lagstiftningen skapar olika föreställningar hos människor. Medborgare förstår inte nödvändigtvis den exakta betydelsen av dessa ord i beslut som gäller dem själva. Beklagligt lätt använder olika yrkesutbildade personer ord motstridigt, vilket kan ge upphov till missförstånd mellan de yrkesutbildade och försvåra medborgarnas tolkning ytterligare. Med tanke på detta är det viktigt att termer definieras enhetligt. Institutet för hälsa och välfärd har fått i uppdrag att upprätthålla gemensam terminologi, klassificering och koder för social- och hälsovården. Speciellt nu när elektroniska system tas i bruk är detta arbete viktigt. En handling som skrivits elektroniskt kan komma att läsas i en annan kommun i landet och då är det viktigt att texten är formulerad på ett sådant sätt att den inte kan missförstås. En stor grupp termer och processer inom det sociala området har redan tidigare definierats och utnyttjats i reformen av socialvårdslagen. Inom hälso- och sjukvården diskuterar man om huruvida även Finland ska införa Snomed CT-systemet, som skulle ersätta en stor del av de nationella och internationella klassificeringarna Frågan utreds nu ur en europeisk samarbetssynvinkel, skriver Koivuranta. Det första numret av den nya tidskriften Noste har utkommit. I första numret kan man bland annat läsa om Lasse som har blivit frigiven efter fem år och fyra månader i fängelse. Han hade tur och var en av sex fångar som fick vara med i ett två månader långt stödprogram innan han blev frigiven och har därmed haft möjlighet att bland annat besöka socialkansliet, bostadsvisningar och hämta ett pass och öppna bankkonto. I Finland blir årligen 7000 fångar frigivna, och ungefär en av tio av dem stiger direkt ut på gatan från fängelset med endast en plastpåse i handen och några eurosedlar. Den finländska fångens medellivslängd är 47 år. Många av dem har någon form av missbruksproblem, personlighetsstörningar och/eller inlärnings- och koncentrationssvårigheter.

17 Varannan kan inte läsa ordentligt, var tredje är fysiskt arbetsoförmögen. De är arbetslösa, bostadslösa och ofta skuldsatta. Lasse hör till minoriteten, i och med att han när han kom fast hade ett arbete med en årsinkomst på euro, familj, egnahemshus och två bilar. Han har dock likt många andra fångar stora skulder som har vuxit till euro medan han satt inne. Han har blivit erbjuden skuldrådgivning och kommer att vara under övervakning tre år med regelbundna träffar med en övervakare. Lasse hade turen att hitta en bostad två dagar innan han blev frigiven. De flesta fångar har svårt att hitta bostad. I Lasses hemkommun Vanda finns två socialarbetare som specialiserat sig på att hjälpa frigivna fångar och detta är ovanligt i landet i övrigt. Speciellt i mindre kommuner kan en frigiven fånge ha svårt att få hjälp. Det är ofta svårt i kommuner att motivera varför det är viktigt att hjälpa frigivna fångar när det t.ex. finns många åldringar som behöver tas hand om. Undersökningar visar att finländare är negativt inställda till brottsförövare. Finländarna önskar att förövarna ska få långa straff på stängda bestraffningsanstalter, fastän det är betydligt dyrare att ha en fånge inlåst i en cell än i öppna anstalter och fastän fången efter en lång tid i fängelse är ännu mer avskärmad från samhället än tidigare. Lasse anser att det är viktigt att man under fängelsetiden koncentrerar sig på vad som kommer att hända efter domen och tar ansvar för det.

18 ÖVRIGT På förbundet tar vi gärna emot era tankar och tips gällande verksamheten. Vi hoppas att ni alla ska bli nöjda med det som förbundet har att erbjuda och att ni aktivt deltar i förbundets utveckling. Ni får gärna sända verksamhetsledaren förslag på verksamhet under hela året eller höra av er om ni har frågor. Vi finns till för er! Verksamhetsledaren nås på e-postadressen kansli@fssf.fi eller på telefon Jag sänder regelbundet ut info, utlåtanden och reklam om utbildningar via e- posten och ni som vill vara med på mina e-postlistor får gärna meddela er adress till mig. Hemsidan och Facebook-sidan uppdateras också regelbundet, så håll utkik där med jämna mellanrum. Vörå, den 28 januari 2013 Emma-Lena Lybäck Vik. verksamhetsledare

19

20