för utbildningsnämnd den 2015

Transkript

1 INTERNBUDGET för utbildningsnämnden med verksamhetsplan för Slutversion

2 Internbudget 2015 Antagen av Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden Innehåll Innehåll... 2 Centrala begrepp i dokumentet Ordförandes inledning Omvärldsanalys Växjö kommuns utgångspunkter Verksamhetsidé Nämndens uppdrag... 8 Styrdokument... 8 Styrning och ledning Mål och strategier Målområde Barn och utbildning Målområde Växjö kommun som arbetsgivare Ekonomi och effektivitet Volymer i utbildningsens verksamheter Driftredovisning, tkr Kommentarer till driftsbudget Resurstillskott demografi Budgetproposition statsbidrag Förskoleverksamhet Budgetramjusteringar Eget kapital Några aktuella investeringar: Planerade utredningar av lokalförsörjningsbehov Målområde Arbete & Företag Målområde Bygga och bo Målområde Demokrati och mångfald Målområde Miljö, energi och trafik Målområde Stöd och omsorg Målområde Trygghet och säkerhet Målområde Uppleva och göra Uppföljning och utvärdering Uppföljning av målområde barn och utbildning i kommunala verksamheter Kontinuerliga uppföljningar Utvecklingsinsatser Bilagor Ekonomistyrningsprinciper Principer för ekonomistyrning Befogenhetsfördelning Hantering av över- respektive underskott Slutversion 2 (47)

3 Övergripande intern kontrollplan för Övergripande Intern kontrollplan ekonomiska transaktioner Verksamhetsmål för god ekologisk hushållning Centrala begrepp i dokumentet Där det skrivs alla nivåer menas huvudman, skolledare, arbetslag, pedagoger verksamheter menas förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola och grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola, pedagogisk omsorg, kulturskola och fritidsgård medarbetare menas alla medarbetare oavsett befattning, om inte annat anges skolledare menas förskolechefer och rektorer barn och elever menas nämndens alla verksamheter. barn menas förskola, pedagogisk omsorg elever eller skola menas förskoleklass, fritidshem, grundskola, grundsärskola gymnasieskola och gymnasiesärskola Slutversion 3 (47)

4 1. Ordförandes inledning I Växjö kommun ska alla förskolor och skolor arbeta för att erbjuda en utbildning i toppklass. Genom att utbildningsnämnden nu bedriver en sammanhållen verksamhet för barn och elever med ett helhetsperspektiv från 1 till 20 år, skapas förutsättningar för detta. Detta gäller alla barn och ungdomar oavsett driftsform på den skola eller förskola som eleven eller föräldrarna valt. Kvaliteten ska vara hög genom hela skolsystemet. Det kräver målgemenskap, att alla vet vilken roll och ansvar de har för att kunna nå dit. För att nå bättre resultat, ha en likvärdig och inkluderande verksamhet behöver prioriteringar definieras och följas upp med utvärderingar. All utbildning ska ta tillvara individens kreativitet, engagemang och nyfikenhet. Detta tillsammans med upplevelse av trygghet, trivsel och studiero ger barn och ungdomar förutsättningar att utveckla sina kunskaper och förmågor. För att nå målet att eleverna ska ha behörighet för fortsatta studier, prioriteras språkförståelse och språkmedvetenhet, baskunskaperna läsa, skriva, räkna och att elevernas förmågor i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Nyanlända barn och elever ska inkluderas i verksamheten och få goda förutsättningar för sin skolgång. En likvärdig utbildning nås genom att barn och elever ges det stöd och den stimulans de behöver, att tidiga insatser systematiskt sätts in, att det finns höga förväntningar på alla. Ingen ska hållas tillbaka samtidigt som ingen ska lämnas efter. Elevhälsan arbetar förebyggande och generellt men riktar sig även till enskilda elever. Barn- och elevgruppers storlek ska vara anpassade så att förutsättningar finns att stödja utveckling och lärande i en trygg och säker arbetsmiljö. En förutsättning för hög kvalitet i verksamheten är en professionell lärarkår som utvecklar sin profession fortlöpande genom forskningsanknuten kompetensutveckling och kollegialt lärande. Verksamhetens behov av skickliga lärare, skolledare och chefer ger möjlighet till avancemang såsom förstelärare, mentor för nya medarbetare, rekryteringsutbildning för blivande chefer. Genom att Växjö kommuns förskolor och skolor kännetecknas av hög kvalitet, och genom att lärarstudenter och praktikanter tas väl om hand i våra verksamheter, säkras rekryteringsbehovet av medarbetare och chefer. Växjö kommun är attraktivt att arbeta i. Växjö växer och vi tar steget från en stor småstad till en liten storstad. Detta innebär möjligheter och nya utmaningar för utbildningsnämnden. Antalet förskolebarn och antalet elever ökar markant och då även behovet av barnomsorgsplatser och skollokaler. Det möter vi upp med strukturer och rutiner för planering av nya förskolor och skolor. De fristående förskolorna och skolorna spelar en stor roll för mångfalden och valfriheten i Växjö, både för barn, elever, föräldrar och personal. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen låt oss tillsammans skapa en hållbar utbildning för Växjö kommuns alla barn och elever, från 1 till 20 år. Slutversion 4 (47)

5 2. Omvärldsanalys Källa: Kairos Future, omvärldsanalys och framtidsstrategi Omvärldsanalys handlar om att skapa beslutsunderlag för att förstå vart världen är på väg och hur förutsättningarna ser ut framöver. Ett sätt att tänka är genom modellen med omvärld, närvärld och invärld. Invärlden är den egna organisationen, som man själv styr över. Organisatoriskt motsvarar det här utbildningsnämnd. Närvärlden omfattar den del som man har inflytande över, men inte bestämmer över. I detta fall omfattar närvärlden bland annat Växjö kommun som geografiskt område, inklusive alla invånare, företag och verksamheter samt regionen i stort. Omvärlden är allt utanför dessa. Förändringar i omvärlden kan man som enskild organisation inte styra eller påverka man kan bara förhålla sig till dem. Faktorer att förhålla sig till i omvärlden ses till höger i figuren ovan. För att möta omvärldsförändringar som påverkar utbildning lyfter man inom OECD the 21st Century Learning Skills. Det gäller att anpassa undervisningen till nutiden. De förmågor som då betonas är - kritiskt tänkande och problemlösning - kreativitet och innovation - kommunikation och samarbete För att nå bättre resultat, ha en likvärdig och inkluderande skola behöver fokus ligga på lärandet som en helhet, att hitta balansen mellan barnen/elevernas motivation, kunskapsinhämtande och känslor i samspel med andra. En viktig faktor är metakognition, elevens egen kunskap om sitt lärande, hur det egna lärandet görs på bästa sätt. I internationella jämförelser presterar svenska elever generellt lägre utifrån hur mycket pengar som satsas på utbildning och resultaten är sjunkande. I OECD:s preliminära rapport efter granskning av svenska skolan, lyfts utmaningar och råd fram; arbeta för ökad likvärdighet genom höga förväntningar, tidiga insatser och formativ bedömning. Utveckla goda lärmiljöer för alla elever, utveckla lärarprofessionen för att förbättra undervisning och lärande, förstärk tillförlitligheten i bedömningar. Fokusera på pedagogik och ledarskap, definiera prioriteringar och följ upp med utvärderingar. Kvaliteten måste vara hög genom hela skolsystemet vilket kräver tydligare nationellt fokus på skolförbättring där alla vet vilken roll och ansvar de har i det arbetet. Utifrån rapporten lyfts på riksnivå tre fokusområden fram; likvärdighet, tidiga insatser, lärarrekrytering samt utveckling av professionen. En helhetssyn på hela utbildningssystemet betonas. Skolan behöver bli mer forskningsbaserad på alla nivåer i styrkedjan, komma från tyckande till vetenskaplig grund. Ett skolforskningsinstitut har inrättats som ska fungera som brygga mellan forskning och praktik. Kommunfullmäktiges budget pekar på prioriteringar som väl överensstämmer med ovanstående, och som finns framskrivet här i nämndens internbudget som verksamhetsmål och strategier inom respektive målområde. Slutversion 5 (47)

6 3. Växjö kommuns utgångspunkter Växjö ska vara en välkomnande kommun som ger möjlighet för människor att förverkliga sina livsdrömmar, såväl unga, vuxna, pensionärer, nya svenskar som studenter från när och fjärran. Växjö ska vara en kommun där medborgare trivs och känner stolthet. En tillväxtregion med ett snabbt växande universitet och en stark entreprenörsanda som genomsyrar utbildningsväsendet och arbetsmarknaden skapar förutsättningar för detta. Växjö växer, vi tar nu steget från en stor småstad till en liten storstad. Växjö skall vara en kommun med en långsiktigt hållbar utveckling som söker medborgarnas engagemang för att bygga det goda samhället. Kommunens verksamhet skall präglas av effektivitet, servicekänsla och mångfald. Växjö kommun är internationellt erkänd för sitt framgångsrika och innovativa miljöarbete. Varumärket Europas grönaste stad, skapar förväntningar i och utanför Växjö, detta ställer krav på att tydliga miljöhänsyn tas i politiska beslut och att Växjö är snabbare i omställningen till ett hållbart samhälle än andra platser i omvärlden. Hållbar utveckling är ett övergripande och långsiktig mål för Växjö kommun. Med hållbar utveckling menar vi en samhällsutveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling ska genomsyra alla mål och alla verksamheter i kommunen. Alla politiska beslut ska utformas på ett sätt som beaktar de ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenserna i ett långsiktigt perspektiv. Alla fullmäktiges verksamhetsmål för god ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling är mål för att Växjö kommun ska ha en hållbar utveckling socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Slutversion 6 (47)

7 3.1 Verksamhetsidé Vår vision är en hållbar utbildning för barn och elever från 1 till 20 år. Att utvecklas från nyfiken kreativ ettåring till kunnig engagerad 20-åring som är utrustad för ett vuxet liv, såväl i vidare studier, i yrkeslivet som i samhället i övrigt. Det är vårt uppdrag. Vi bedriver därför en sammahållen verksamhet för barn och elever med ett helhetsperspektiv från 1 till 20 år. Det ger en ökad måluppfyllelse för barn och elever i Växjö kommun, effektivare resursutnyttjande samt minskade kompensatoriska insatser tack vare ett systematiskt arbete med tidiga insatser. Växjö kommuns barn och elever får en modern, kvalitativ och likvärdig utbildning så att de kan nå så långt som möjligt i sin utveckling som person och i sin kunskap. De får utveckla hela sin potential och sina talanger för att bli det de drömmer om. Att nå optimal kunskapsutveckling är att nå så långt som möjligt utifrån just sina förutsättningar med rätt utmaningar, kunskap, stöd och hjälp i en trygg miljö. Barn och elever i vår verksamhet ges möjlighet att nå höga resultat för att kunna välja den utbildningsväg och den karriärväg de vill inför framtiden. De avslutar sin utbildning hos oss med stort självförtroende och djup insikt om vilka kunskaper, förmågor och kompetenser de utvecklat för att bidra i utvecklingen av vårt samhälle i entreprenöriell och demokratisk anda. En hållbar utbildning ger eleven tilltro till sitt eget lärande och sin egen förmåga då de ställs inför kommande utmaningar i ett vuxet liv. Samsynen mellan verksamhetsformer för att skapa positiva övergångar gör att eleverna ständigt utvecklas från det de är 1 år till 20. Framgångsstrategier för ett hållbart lärande är en tydlig målgemenskap runt hur vi når en hög måluppfyllelse, en värdegrund och kunskapssyn där alla ges samma möjligheter att lyckas oavsett bakgrund, en trygg och trivsam arbetsmiljö, lärprocesser som bygger på forskning och beprövad erfarenhet samt ett kollegialt lärande i en professionell yrkeskår. Det goda ledarskapet på alla nivåer är en avgörande faktor för att nå våra mål. Ett välutvecklat systematiskt kvalitetsarbete i en tydlig styrkedja ger kunskap om kvaliteten på utbildningen. Beslut om åtgärder för utveckling och omprioriteringar av resurser görs utifrån grundliga analyser och skapar en effektiv organisation för det hållbara lärandet. Omvärldsbevakning, framtidsspaning, nätverk lokalt, nationellt och internationellt samt ett brett forskningsperspektiv är självklara grunder för vår utveckling. Vi är öppna mot omvärlden samt i dialog med myndigheter, näringsliv och forsknings- och utvecklingscenter. Växjö ska ses som en framstående skolkommun i Sverige med mycket goda resultat på hållbart lärande för kommunens alla barn och elever. Slutversion 7 (47)

8 4. Nämndens uppdrag Utbildningsnämnden utgör den politiska ledningen för utbildningsen. Nämnden, som leds av nämndsordförande, får sitt uppdrag från kommunfullmäktige som är kommunens direktvalda politiska organ. Nämnden sammanträder i regel en gång i månaden. Inom nämnden finns ett arbetsutskott. Arbetsutskottet (AU) bereder och lägger fram förslag i ärenden som behandlas av nämnden. Nämndens verksamhet omfattar de lagstadgade verksamheterna förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola samt gymnasiesärskola. Dessutom ingår kulturskola och fritidsgårdsverksamhet. De fristående förskolorna och skolorna har egna huvudmän och styrelser. Den budgetram som utbildningsnämnden förfogar över omfattar kostnaderna för samtliga i Växjö kommun folkbokförda barns och elevers utbildning oavsett vilken förskola, skola eller skolform de väljer. För att skapa samverkansvinster och effektivisera arbetet med att ta emot barn och elever i de kommunala förskolorna och skolorna finns sex områden. Fem geografiska områden för förskolor och grundskolor och ett område som omfattar gymnasieskolorna Kungsmadskolan och Teknikum. Arbetet inom varje område leds av en områdeschef. Katedralskolan drivs som en kommunal intraprenad. Intraprenadchefen för Katedralskolan är underställd verksamhetschef, liksom de sex områdescheferna. Nämnden samverkar med interna och externa aktörer för att vidareutveckla partnerskap mellan det offentliga, näringslivet och det civila samhället. Samverkan sker även kontinuerligt med andra ar, skolforskare och lärosäten för att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Styrdokument Verksamheterna styrs på nationell nivå av lagar och förordningar, exempelvis skollag, diskrimineringslag, arbetsmiljölag, kommunallag, skolförordning, läroplaner, allmänna råd. Verksamheten styrs dessutom av lokala styrdokument som budgetdokument, planer, policydokument och riktlinjer som finns fastställda i kommunen. Slutversion 8 (47)

9 Styrning och ledning Följande modell visar hur uppdrag och uppföljning styrs och leds mellan de olika nivåerna i organisationen för att planera, genomföra, följa upp och utveckla utbildningen mot de nationella och kommunala målen. Styrdokument har en direkt påverkan på skolledarna i deras roll som chefer för verksamheten. Till modellen hör en mötesstruktur bestående av operativa möten och behovsmöten. Denna mötesstruktur är grunden för kommunikationsvägarna som finns mellan varje nivå. Operativa möten handlar om kärnuppdraget, med stående punkter som rapportering av arbetsglädje, effektivitet och progression för måluppfyllelse. Behovsmöten används för att bearbeta de behov som har blivit identifierade via operativa möten eller till de behov som är förutsägbara och återkommande. Slutversion 9 (47)

10 5. Mål och strategier 5.1 MÅLOMRÅDE BARN OCH UTBILDNING Övergripande mål 1. Växjö ska stärka sin roll som utbildnings- och kunskapscentrum och ska arbeta för att nå en ledande nationell position med internationell utblick. 2. I Växjö kommun ska barn och ungdomar ha goda levnadsvillkor. De ska ha rätt till en trygg uppväxt och personlig utveckling. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen elever som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet ska öka. Gymnasieelever boende i kommunen, ska uppnå goda resultat (andel som fullföljer gymnasieskolan inom 4 år). Verksamhetsmål Strategier 1. Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. De får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras kreativitet, engagemang, nyfikenhet förstärks och utvecklas. Ett fördjupat och dokumenterat analysarbete på alla nivåer leder till slutsatser som ligger till grund för att uppnå detta. 1.1 Genom en etablerad målgemenskap genomsyrar verksamhetsmålet all utbildning inom nämndens verksamheter. Genom att nämndens verksamheter uppfyller nedanstående punkter etableras en målgemenskap som bidrar till att verksamhetsmålet uppfylls. 1. Har en målbild för vad arbetslaget vill uppnå på 1-3 års sikt. 2. Har arbetslagsgemensamma strategier för hur de tänker leda barn och elever till det målet. Arbetslagets mål är att forma lärprocesser där barn och elevers personliga målsättningar integreras med förskolan och skolans målsättningar. Strategierna bör kännetecknas av teamarbete, utmaningar och samarbete med omvärlden. 3. Har en mötesstruktur som gör det möjligt att analysera, följa upp och fatta löpande beslut för hur arbetslaget lyckas i implementeringen av sin arbetslagsgemensamma strategi, dvs. lagt grunden för ett systematiskt kvalitetsarbete. 4. Huvudmannen har byggt upp en kompetens hos arbetslagsledare och skolledare så att dessa kan utöva sitt pedagogiska ledarskap i arbetet med verksamhetsmålet. 1.2 IT används som ett pedagogiskt och funktionellt verktyg i verksamheten och används vid planering, genomförande och uppföljning av undervisningen. En likvärdig tillgång och kompetens leder till att digital teknik används som verktyg i barn och elevers lärande. Ett arbete har påbörjats med att implementera digitala verktyg i alla verksamheter för att möjliggöra samarbete och att för i realtid följa upp barns och elevers lärprocesser i förhållande till målgemenskapen. För att våra barn och elever ska vara väl rustade för framtiden är det viktigt att följa med i utvecklingen vad det gäller digitala hjälpmedel och IT. Slutversion 10 (47)

11 1.3 Genom inkluderande lärprocesser ges barn och elever utvecklingsmöjligheter och stödinsatser i form av extra anpassningar eller särskilt stöd för att utvecklas så långt som möjligt mot utbildningens mål. Nämndens verksamheter organiseras så att alla barn och elever erbjuds stimulans och utvecklingsmöjligheter för att kunna: utveckla språkförståelse och språkmedvetenhet läsa, skriva och räkna och i övrigt utveckla sina förmågor så långt som möjligt genom ett inkluderande förhållningssätt. Barn och elever med särskilda behov uppmärksammas tidigt och får det stöd som krävs. Tidiga insatser som metod, baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, bör tillämpas och spridas inom kommunens verksamheter. Nyanlända inkluderas i verksamheten i tre steg. Mottagande, tid i förberedelseklass, successiv övergång till ordinarie klass. Eleven får utifrån kontinuerlig kartläggning den undervisning och den studiehandledning som eleven behöver. 1.4 Trygghet och trivsel skapas genom ett aktivt värdegrundsarbete där barn, elever och all personal tar ett gemensamt ansvar. Elevhälsan är förebyggande och generell men riktar även sig till enskilda elever. Värdegrundsarbetet sker överallt och hela tiden. Pojkar och flickor, barn och elever, har likvärdiga villkor och känner sig trygga i att alla människors lika värde respekteras. De kan påverka sin egen skolsituation genom delaktighet och inflytande. På varje enhet är arbetet med att planera mot diskriminering och kränkande behandling en del av det främjande och förebyggande arbetet. För elevhälsans insatser finns det tillgång till medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Det förutsätter samverkan och att man ser till hela situationen för det enskilda barnet. 1.5 Strukturer och rutiner för systematiskt kvalitetsarbete finns på alla nivåer. I alla verksamhetsformer och i styrkedjans alla nivåer, från barn/ elev till huvudman, finns strukturer och rutiner för hur utbildningens resultat följs upp, analyseras och bedöms i förhållande till de nationella målen. Underlagen som genom detta tagits fram används för att i dialog mellan styrkedjans olika nivåer identifiera utvecklingsområden. För att utveckla kvaliteten i verksamheten och öka måluppfyllelsen planeras och genomförs insatser inom de identifierade utvecklingsområdena. Slutversion 11 (47)

12 1.6 Barn- och elevgrupper är anpassade så att förutsättningar finns för att stödja barn- och elevers utveckling och lärande samtidigt som deras arbetsmiljö är trygg och säker. Ett strategiskt arbete ska påbörjas i syfte att anpassa gruppstorleken i förskolans och grundskolans verksamhetsformer för ökad måluppfyllelse. Strukturer och rutiner ska upprättas för att en dialog mellan skolledare och huvudman kommer till stånd, där samtal förs kring gruppstorleken och vilka förutsättningar som finns för att kunna uppfylla läroplanens mål. I detta arbete ingår även att säkerställa relevant statistik inom området. Nyckeltal/mätvariabel Barn och elever i våra verksamheter känner trygghet och trivsel. får det stöd och den stimulans som krävs så att de kan utveckla sina förmågor så långt det är möjligt och så att deras engagemang, kreativitet, nyfikenhet förstärks och utvecklas. Andelen barn och elever som känner trygghet och trivsel i våra förskolor och skolor. Antal anmälningar till Skolinspektionen med anmälningsgrund kränkande behandling, per verksamhetsform. Antal beslut om åtgärdsprogram. Antal beslut om anpassad studiegång. Antal grundskoleelever där beslut om anpassad studiegång hindrar studier på nationella program. Andel elever som anser att de får det stöd de behöver. Andel elever med gymnasieexamen (innefattar yrkesexamen och högskoleförberedande examen). Genomsnittlig betygspoäng för avgångselever med gymnasieexamen. Andel elever med betyg i alla ämnen åk 9. Genomsnittligt meritvärde åk 9. Andel elever i årskurs i 9 med behörighet till gymnasiet. Genomsnittlig betygspoäng åk 6 och 9 Andel elever som uppnått kunskapskraven i Sv/SvA, Ma, No och So i åk 3. Andelen barn och elever som anser att pedagogerna lyssnar på deras åsikter. Andel elever som anser att lärarna använder varierande arbetssätt. Andel elever som anser att lärarna förmår att stimulera och väcka intresse för skolarbetet. Andelen barn/elever som anser att verksamheten/ skolarbetet gör barnet/eleven så nyfiken att denne får lust att lära mer. Andelen elever som vet vad de ska kunna för att nå målen och/eller de olika betygsnivåerna Andel barn/elever som anser att undervisningen innehåller utmaningar för sitt lärande. Andel barn/elever som anser att undervisningen innehåller arbete tillsammans med andra (teamarbete). Slutversion 12 (47)

13 Andel barn/elever som anser att lärandet i verksamheten skapar värde för någon annan Uppföljning/utvärdering Kvalitativa uppföljningar under året i form av till exempel Uppföljningsbesök inom nämndens verksamheter. Kvantitativa uppföljningar av elevers kunskapsresultat. Specifika uppföljningar kompetensutveckling skolledare och arbetslagsledare gruppstorleken i förskolan och grundskolan andel elever som använt LoopMe Attraktivitet marknadsandelar (Andelen 16-åringar i Kronobergs län antagna vid de kommunala gymnasieskolorna). Attraktivitet kundnöjdhet Andelen gymnasielever i åk 2 som upplever att deras skola fungerar bra Slutversion 13 (47)

14 5.2 MÅLOMRÅDE VÄXJÖ KOMMUN SOM ARBETSGIVARE Övergripande mål Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Verksamhetsmål 1. Växjö kommun ska vara en konkurrenskraftig arbetsgivare i regionen med en kvalitetssäkrad rekrytering, utvecklade karriärvägar och god ledarförsörjning. 2. Växjö kommun ska ha en samlad personalpolitik som med mångfaldsperspektiv främjar delaktighet och hälsa. Växjö kommun ska ha friska medarbetare, långtidssjukfrånvaron i procent av arbetad tid ska minska. Växjö kommun ska uppvisa ett ökat hållbart medarbetarengagemang (HME). Den interna rörligheten hos chefer och medarbetare ska öka. Lönegapet mellan män och kvinnor i Växjö kommun ska minska. 1. Nämndens personalpolitiska arbete bidrar till att främja en god kompetensförsörjning med adekvat kompetens samt bidrar till medarbetarnas personliga utveckling, kreativitet och engagemang. 2. Nämnden verkar för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare. Strategier 1.1 Utbildningsen uppmanar till lönespridning och individuell lönesättning. För att utveckla en god lönestruktur kopplas prestation och lön på ett tydligt sätt. 1.2 Utbildningsen tydliggör strategier för kompetensförsörjning och rekrytering. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram nio strategier för att möta rekryteringsutmaningen inom förskola och skola. Dessa strategier ska genomlysas och användas som en grund för arbetet med kompetensförsörjning inom utbildningsen. I detta arbete ingår bland annat: 1. Att genom marknadsföring, både internt och externt, stärka vårt varumärke och säkrar framtida rekryteringsbehov av medarbetare och chefer. Detta sker genom mässbesök, träffar med studenter, samt annonsering med stor geografisk spridning. Den interna marknadsföringen sker i det dagliga arbetet i bemötandet av nya medarbetare och praktikanter. 2. Effektivisera och kvalitetssäkra rekryteringsprocessen, ett Slutversion 14 (47)

15 arbete som kommer ske på snivå i samverkan med chefer i organisationen. 1.3 Utbildningsen erbjuder medarbetarna kompetensutveckling och möjlighet till utmaning/avancemang utifrån verksamhetens behov av skickliga medarbetare och chefer. Kompetensutveckling sker genom interna utbildningsinsatser inom enheten eller området. Under 2015 bedrivs också en arbetslagsledarutbildning. Även fortbildning via Skolverkets kunskapslyft genomförs. Att utbilda sig till speciallärare eller specialpedagog är en möjlighet till avancemang. Förvaltningen ska anställa fler speciallärare. Utifrån översynen av elevhälsans organisation ska behoven undersökas närmare inom respektive område. Karriärstjänster som förstelärare finns inom grundskola och gymnasium, en satsning som vänder sig till skickliga pedagoger och ger möjlighet till avancemang. Denna satsning fortsätter. Därutöver finns andra karriärvägar inom en så som lektor, mentor för nya medarbetare och handledare inom den verksamhetsförlagda utbildningen. Ledarförsörjningen är en viktig del i syfte att säkerställa en skarpare organisation. Detta arbete bedrivs till stora delar centralt inom Växjö Kommun. Utbildningsen tar en aktiv del i detta arbete, bland annat kommer en rekryteringsutbildning att genomföras. 2.1 Medarbetare och chefer i utbildningsen är aktiva i, och tar ansvar för, arbetet att skapa en god arbetsmiljö på sin arbetsplats. En fördelning av arbetsmiljöuppgifter tydliggörs och uppföljningsarbetet kring systematiskt arbetsmiljöarbete förbättras. Medarbetarenkäten visar att mer än hälften av utbildningsens medarbetare upplever stress i arbetet som påverkar dem negativt, någon gång i veckan eller oftare. Mål och åtgärder för att motverka detta ska beskrivas i handlingsplan för medarbetarenkät. Detta ska ske på alla nivåer inom en. Utvecklingen av nyckeltal för hållbart medarbetarengagemang (HME) följs på alla nivåer. För att få en god arbetsmiljö används den tillgängliga arbetstiden på ett effektivt sätt. En översyn av schemaläggning och hantering av planeringstiden genomförs i förskola och fritidshem. Ledarskapet har en stor betydelse för medarbetarnas hälsa. Cheferna ansvarar för att stimulera till friskvårdsaktiviteter, skapa goda former för delaktighet och fånga upp goda idéer från personalen. Medarbetarna förväntas bidra i detta arbete 2.2 Personaltätheten i förskola och grundskola ska öka, liksom den lärarledda undervisningstiden. Slutversion 15 (47)

16 En ökad täthet av kvalificerad personal förbättrar förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. I enlighet med de strategier som redovisas under målområdet barn och utbildning ska ett strategiskt arbete påbörjas i syfte att anpassa gruppstorleken i förskolan och grundskolan. Arbetet med att öka personaltätheten involveras i detta arbete. Personaltätheten mäts i samband med redovisning till SCB. Den lärarledda undervisningstiden ska öka för eleverna. Detta innebär att utbildningsen ska fortsätta med uppdragshandlingar för alla gymnasielärare för att tydliggöra läraruppdraget för en högre måluppfyllelse och en individanpassad arbetssituation. För grundskolans del ger en ökad personaltäthet möjligheter till ökad lärarledd undervisningstid för eleverna. 2.3 Semesteranställning ska införas på fler skolenheter och alltid på nya skolenheter. Förklaring Semesteranställning inom grundskola och gymnasieskola är ett verktyg för en bättre arbetsmiljö. Under 2015 kommer arbetet att inrikta sig på de nya skolenheter som planeras. Nyckeltal/mätvariabel Nämndens personalpolitiska arbete bidrar till att främja en god kompetensförsörjning och bidrar till medarbetarnas personliga utveckling, kreativitet och engagemang Växjö kommun har följande nyckeltal för området Växjö kommun som arbetsgivare, dessa ska även nämnden följa upp: 1. Anställda 2. Sysselsättningsgrad 3. Åldersstruktur 4. Personalomsättning 5. Sjukfrånvaro 6. Övertid Antal förstelärare Antal lektorer Nämnden verkar för ett hållbart arbetsliv med friska medarbetare. Resultat av medarbetarenkät i form av Hållbart medarbetarengagemang (HME) Sjukfrånvaro. Uppföljning/utvärdering Kvalitativa uppföljningar i samband med medarbetarenkät. Kvalitativ uppföljning av medarbetarnas behörigheter inom respektive enhet. Kvalitativ uppföljning kring införandet av förstelärartjänster genomförs via följeforskning av Linnéuniversitetet. Slutversion 16 (47)

17 Slutsatserna av uppföljningarna dokumenteras i delårsrapporter och årsrapport Slutversion 17 (47)

18 5.3 EKONOMI OCH EFFEKTIVITET Övergripande mål 1. Växjö kommun ska ha en god ekonomi och kommunens nämnder ska bedriva verksamheten inom tilldelad budgetram. 2. Kommunens nämnder ska bedriva verksamheten effektivt och hushålla med mänskliga och ekonomiska resurser. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Över en rullande femårsperiod ska kommunens överskott vara 0,5 % av summan av skatteintäkter och utjämning. Verksamhetsmål 1. Nämnden bedriver verksamheten inom tilldelad budgetram. 2. Nämnden bedriver verksamheten effektivt. Effektiviteten bedöms mot målen för verksamheten det vill säga graden av måluppfyllelse i relation till det ekonomiska utrymmet. Strategier 1.1 Nämndens ekonomistyrningsprinciper ska utvecklas och vara grund för ekonomisk planering och uppföljning. Förvaltningen ska utarbeta enhetliga övergripande ekonomistyrprinciper. Detta i syfte att fastställa bland annat hur de ekonomiska ramarna fördelas och vilka principer som ska gälla för hantering nämndernas över- respektive underskott av tilldelade budgetmedel. 1.2 Nämnden arbetar med att uppmärksamma och förbättra följsamheten när det gäller lagen om offentlig upphandling. Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun ska följas. Kommunen köper in varor och tjänster mera effektivt. Det kan bli billigare och samtidigt följs intentionerna i de nya regelverk som säger att upphandlingarna ska bidra till ett bättre samhälle. 1.3 Nämnder arbetar för ökad konkurrensutsättning. Kommunen ställer sig positivt till alternativa driftsformer om det sammantaget kan leda till bättre kvalitet, ökad valfrihet och lägre kostnader. De fristående förskolorna och skolorna spelar en stor roll för mångfalden och valfriheten i Växjö, både för barn och elever, föräldrar och personal. Slutversion 18 (47)

19 2.1 Genom att anpassa utbildningsens organisation efter kommunfullmäktiges effektiviseringskrav skapas möjlighet att nå en budget i balans. En sammanhållen verksamhet förväntas ge en ökad måluppfyllelse för barn och elever i Växjö kommun, effektivare resursutnyttjande samt minskade kompensatoriska insatser tack vare ett systematiskt arbete med tidiga insatser. Utredningen av utökat antal skoldagar inom befintlig ram behöver ställas mot dessa förväntningar. En översyn av pågående projekt ska genomföras i syfte att säkerställa att de leder till förväntad effekt och inom ens verksamhetsområde. 2.2 Omfattande investeringar som görs i kommunens förskolor och skolor måste göras med en plan för ökat lokalutnyttjande. Kommunövergripande lokalsamordning ska säkerställa ökat resursoch lokalutnyttjande i ett koncernperspektiv. Nämnden ska också identifiera brister i den fysiska miljön i de lokaler som används i verksamheten. Förvaltningen har utarbetat gränsvärden inom förskolan och kommer att utarbeta motsvarande inom grundskolan. Nyckeltal/mätvariabel Nämnden bedriver verksamheten inom tilldelad budgetram Nämnden bedriver verksamheten effektivt. Effektiviteten bedöms mot målen för verksamheten det vill säga graden av måluppfyllelse i relation till det ekonomiska Uppföljning/utvärdering Antal resultatenheter i balans. Andel inköp av läromedel utanför ramavtal. Marknadsandel inom kärnverksamheten. Nettokostnadsutveckling per invånare. Andel enheter med gränsvärden. Prognostiserad budgetavvikelse under året. Uppföljning av den förväntade effekten med en utbildnings. Effektiviteten bedöms mot målen för verksamheten det vill säga graden av måluppfyllelse i relation till det ekonomiska utrymmet. Andel barn som får förskoleplats i närområdet Slutversion 19 (47)

20 Volymer i utbildningsens verksamheter sep-14 Kommunal Fristående Förskoleverksamhet* Förskoleklass* Grundskolan* Grundsärskolan 74 0 Gymnasieskola Gymnasiesärskolan 61 0 *exkl. nyanlända Driftredovisning, tkr Budget 2015 Budget 2014 Prognos 2014 Utfall 2013 Netto Netto Netto Netto Politisk nämnd 1,6 2,5 2,0 2,6 Kulturskolan 17,5 17,5 17,6 16,5 Fritidsgårdar 13,5 13,4 13,4 13,0 Förvaltning 39,6 22,9 22,7 24,1 Förskola 459,2 460,9 472,8 415,1 Grundskola/Fritidshem 813,3 870,9 886,9 874,4 Särskola 38,8 37,8 33,4 33,1 Gymnasieskola 274,4 305,8 295,0 291,3 Vuxenutbildning 2,9 Summa 1658,0 1731,7 1743,8 1673,0 Slutversion 20 (47)

21 Kommentarer till driftsbudget Budgetramen för 2015 uppgår till 1 658,0 mkr. Tilläggsanslag för löneökningar och entreprenadkompensation tillförs nämndens budgetram för Grundbudget (tkr) Resurstillskott demografi Ny utbildnings Statsbidrag Resurstillskott förskola Ramjustering lokalförsörjning Prel. Ramjustering måltider Braås sporthall Ramjustering Navigatorcentrum -270 Summa Nämndens underlag inför budgetberedningen visade behov av tillskott motsvarande 92,0 mkr jämfört med budget Budgetposterna var demografi och nyanlända/ förberedande klasser (67,0 mkr), satsning inom förskolan (20,0 mkr) samt lokalhyresförändringar inom grundskolan (5,0 mkr). I fullmäktiges budget erhöll nämnden resurstillskott motsvarande 35,5 mkr, vilket medför budgetanpassningar motsvarande 56,5 mkr för att erhålla en budget i balans Följande budgetanpassningar har inarbetats i internbudgeten: Effektiviseringar skontoret 10,0 Kostnader statsbidrag (eget kapital) 15,0 Arbetsmiljöåtgärder 8,0 Demografi nyanlända 13,0 Demografi gymnasieskolan 4,0 Lokalhyror senareläggning 6,5 Summa 56,5 Resurstillskott demografi För att parera uppräkningen av befolkningsprognosen budgeteras en ökning motsvande 215 barn inom förskolan. Beräkningen av antalet barn är baserad på att nyttjandet (%) av förskoleplatser är densamma som år I förskoleklass och grundskolan beräknas och budgeteras en ökning med 388 elever under I samband med elevökningen i de lägre åldrarna ökar efterfrågan inom fritidshem där budget läggs för ytterligare 247 barn. Elevantalet i förberedelseklass beräknas öka med 40 elever jämfört med budget Slutversion

22 år år år år Budgetproposition statsbidrag I regeringens budgetproposition föreslås ett antal reformer med kopplade statsbidrag. För att tidigt möta elevernas utmaningar föreslås särskilt åtgärder i förskoleklass och de första tre årskurserna med minskade klasstorlekar och ökat stöd till de elever som behöver det. För att möta lärarkrisen föreslås åtgärder som bland annat ska höja läraryrkets attraktivitet och säkra kompetensförsörjningen. Dessutom föreslår regeringen åtgärder för att fördela en större del av resurserna efter elevernas behov och se till att alla skolor blir bra skolor med bra förutsättningar för alla elever. Förskoleverksamhet Nämndens satsningar i budget 2015 innebär att man permanentar det tillskott motsvarande 20,0 mkr som gjordes 2014 för att minska barngrupperna i förskolan. Av regeringens budgetproposition framgår att man kommer att införa ett riktat statsbidrag för att minska gruppstorlekarna i förskolan och öka personaltätheten. Särskilt fokus kommer att ligga på gruppstorlekarna för de yngsta barnen. Regeringen kommer att noga följa effektera av åtgärderna. Om satsningen inte leder till förbättrad kvalitet avser regeringen att i framtiden överväga en förändrad lagstiftning i denna fråga. Budgetramjusteringar Inför 2015 kommer ett par budgetramjusteringar att genomföras gentemot kommunledningsen. Detta gäller växling av budget för gemensam måltidsorganisation och central lokalförsörjningsgrupp. Eget kapital Vid ingången av 2014 har nämnderna ett eget kapital på 51,6 mkr, varav 21,0 mkr har tillförts förskolans timbidrag och förlängning av Arabyprojektet. Med hänvisning till prognoserna för kommande år är det egna kapitalet en styrka för nämnden. Nämnden har möjlighet att i samband med resultatreglering i bokslut 2014 skapa ett ekonomiskt utrymme för att disponera eget kapital för att möta kostnader som har koppling till specialdestinerade statsbidrag. Slutversion 22 (47)

23 Några aktuella investeringar: Ny förskola och skola vid Bergundaområdet som ersättning för nuvarande Bergundaskolan samt befolkningsökning i området. Ombyggnad av Lillestadskolan och tillskapande av förskola. Lokaleffektivisera förskolor och skola i Söraby. Tillbyggnad kök och paviljong Sandsbro skola Paviljonger Östra Lugnet och Lammhult förskola Lokaler i Tävelsås för att möta behovet av förskoleplatser Projektering av nya förskolor vid Växjö 10:2 Behov av skollokaler centrumområdet Storgatan Planerade utredningar av lokalförsörjningsbehov Lokaloptimering av förskola, skola och idrottshall i Lammhult Utredning om lokalbehoven inom Teleborg: Torparskolan, Torparängen, Telestaden Utredning om lokalbehov inom Centrum, Regementsstaden och Sjöudden Hovshaga centrum och Brände Udde. Nämnden har tillförts budget för ökade lokalkostnader Bredvik och Braås sporthall under planperioden. Kompensation för ökade lokalkostnader gällande nya förskoleplatser ligger i ersättning för demografisk utveckling som tillförs nämnden från kommunfullmäktige. Slutversion 23 (47)

24 5.4 MÅLOMRÅDE Arbete & Företag Övergripande mål 1. Växjö kommun ska aktivt medverka och stimulera till regionens utveckling och expansion, ha ett bra företagsklimat, ett hållbart näringsliv och hög sysselsättning. 2. Växjö ska vidareutvecklas som ett starkt och attraktivt regioncentrum. Växjö som regioncentra ska ta ansvar och arbeta för ökad samverkan i regionen. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun ska ha en myndighetsutövning med hög kvalitet. Verksamhetsmål 1. Nämnden samverkar med arbetslivet och närsamhället i övrigt. 2. Nämnden har en myndighetsutövning med hög kvalitet. Strategier 1.1 Nämnden ska verka för att förbättra samarbetet med Linnéuniversitetet. Nämnden fortsätter samarbetet med Linnéuniversitetet bland annat genom planerna på Teknikens hus. 1.2 Barn och elever får möjlighet att i lärprocessen interagera med omvärlden. Barn och elever får i undervisningen möta och uppleva arbetsliv och närsamhälle t.ex. genom temaarbete, studiebesök, prao, UF- företag och Arbetsplatsförlagt lärandet (APL), praktikplatser, teknik- och vård och omsorgscollege. Möjligheter till lärlingsutbildning förstärks. Studie- och karriärcentret ska ta fram en verksamhetsidé under året för att säkerställa att studie- och yrkesvägledning sker på ett individanpassat, systematiskt och långsiktigt sätt. På så vis kan eleverna utveckla de insikter, kunskaper och förmågor som behövs för att ta ställning till och fatta beslut om sin framtid. Nämnden är en aktiv part i Växjösommar som ska erbjuda gymnasieungdomar feriearbete, 1.3 Nämnden erbjuder skolor med profilering. IB (International Baccalaureate) finns på området Söder inom årskurserna 6-9 och på Katedralskolans gymnasium. Antalet elever som erbjuds möjlighet att välja utbildning inom IB ökar genom att den erbjuds även för tidigare årskurser. På Fagrabäckskolan finns inriktning mot natur och teknik för årskurs 7-9. Utbildningen är Slutversion 24 (47)

25 förlagd på Teknikum för samverkan med gymnasiets teknikutbildningar. 2.1 Den av nämnden nyinrättade avdelningen för likvärdighet och analys säkerställer kvaliteten kring myndighetsutövning. Avdelningen ska garantera lika villkor och förutsättningar samt en god samverkan för barn och elever i såväl fristående som kommunala verksamheter. Säkerställa att huvudmannen och de fristående verksamheter som står under tillsyn följer lagar och förordningar. Uppföljning/utvärdering Uppföljning av strukturer och rutiner för tillsyn och insyn av de fristående verksamheterna. Slutversion 25 (47)

26 5.5 MÅLOMRÅDE BYGGA OCH BO Övergripande mål 1. Växjö kommun eftersträvar ett hållbart samhällsbyggande kombinerat med en god estetisk utformning. Att Växjö är Europas grönaste stad ska genomsyra kommunens samhällsbyggnad och utveckling. 2. Det skall finnas god tillgång till villatomter i staden och i de mindre orterna som motsvarar den efterfrågan som finns för att förstärka flyttkedjorna. Det ska finnas en strategisk samordning och planberedskap som möter en årlig befolkningstillväxt på 1100 personer. Verksamhetsmål 1. Miljöprogrammet styr arbetet med hållbar utveckling. Under 2015 och de närmaste åren fokuserar nämnden särskilt på flera olika områden i arbetet för hållbar utveckling. 2. Nämnden har en god framförhållning för att möta upp det lokalbehov som uppstår i takt med befolkningstillväxten. Strategier 1.1 Nämnden samverkar med fastighetsbolagen på ett aktivt sätt för att fortsätta finna lösningar på en effektiv energiförbrukning i lokalerna och en ökad träbyggnation. Inriktningen går ut på att hitta kostnadseffektiva åtgärder för att få igång energiarbetet i olika delar av organisationen. Den största delen av energieffektiviseringen handlar om nya tekniska lösningar men även om ett förändrat beteende. Samverkansavtal har tecknats med fastighetsbolaget. 2.1 Nämnden utvecklar strukturer och rutiner för planering av nya förskolor och skolor i syfte att möta verksamhetens behov av lokaler. Förvaltningen utvecklar strukturer och rutiner för att med god framförhållning kunna ge rätt underlag till den centrala lokalförsörjningsgruppen. På så vis kommer lokalbehovet som uppstår i takt med befolkningstillväxten mötas upp. Alla som önskar barnomsorg får sitt behov tillgodosett och i möjligaste mån i det område som familjen önskar. 2.2 Landsbygdsskolorna behålls och utvecklas så länge det finns ett relevant underlag och föräldrarna så önskar. Barn och elever ska erbjudas plats enligt närhetsprincipen. Slutversion 26 (47)

27 Uppföljning/utvärdering Uppföljning av lokalförsörjningsplanen. Slutversion 27 (47)

28 5.6 MÅLOMRÅDE DEMOKRATI OCH MÅNGFALD Övergripande mål 1. Växjö kommun ska vara en förebild när det gäller mångfald och antidiskriminering 2. I Växjö kommun ska människors olikheter, kompetens och kraft tas tillvara. God och rättssäker service och ett gott bemötande ska ges till alla. 3. Växjö kommuns kommunikation med medborgarna ska vara tydlig och tillgänglig. Insyn, öppenhet och delaktighet ska prägla den kommunala verksamheten. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som upplever att de får god service och ett gott bemötande ska vara fortsatt hög. Andelen medborgare som är nöjda med den insyn och det inflytande de har över kommunala beslut och verksamheter ska öka. Verksamhetsmål 1. Nämnden har välkomnande verksamheter där alla människors lika värde respekteras. Barn, elever och vårdnadshavare är välkomna och har insyn och inflytande i nämndens alla verksamheter. Strategier 1.1 Barn, elevers och vårdandshavares synpunkter och åsikter tas till vara för att utveckla vår verksamhet. Barn, elever och vårdnadshavare ska på lika villkor och på ett likvärdigt sätt ha tillgång till information och inflytande samt få en bra service och ett bra bemötande. Avdelningen för likvärdighet och analys ska utveckla huvudmannens rutiner för klagomål och hur klagomålshanteringen ska organiseras. 1.2 Se strategi 1.4 under målområde Barn och utbildning 1.3 Nämnden verkar för att en mångfaldscertifiering påbörjas. Mångfaldscertifieringen ger verktyg och kunskaper för att skapa ett strategiskt och aktivt arbete med mångfald på arbetsplatsen, vilket är grundläggande för en lyckad mångfaldsintegrering. Uppföljning/utvärdering Brukarundersökning Slutversion 28 (47)

29 5.7 MÅLOMRÅDE MILJÖ, ENERGI OCH TRAFIK Övergripande mål 1. Växjö ska vara en internationellt ledande och framstående miljökommun. Alla delar av Växjö kommuns verksamhet ska drivas och utvecklas med stor hänsyn till de förutsättningar som miljön och de lokala och globala naturresurserna ger. 2. Växjö kommun ska göra det enkelt och attraktivt för invånare, företag och besökare att leva och verka med liten miljöpåverkan. 3. Växjö ska ha rent vatten, frisk luft, värdefull natur och vara fossilbränslefritt. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Växjö kommun som koncern ska vara fossilbränslefri senast år Växjö kommun som koncern ska inte upphandla/köpa några produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler, ska vara uppnått senast Växjö kommun ska senast 2016 ha tagit bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier från förskolorna. Verksamhetsmål 1. Nämnden avvecklar användningen av fossila bränslen vid transporter och uppvärmning. 2. Nämnden köper inte produkter/tjänster innehållande kemikalier som är tillståndspliktiga eller omfattas av begränsningsregler. 3. Nämnden skapar en giftfri vardag i förskolorna genom att ta bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier. Strategier 1.1 Alla medarbetare, chefer och elever utmanas genom lärande att använda fossilbränslefria transporter och resor. Inom ramen för undervisningen föra resonemang med eleverna om mervärdet av att gå eller cykla till och från skolan ur miljö- och hälsoperspektiv. Medarbetare och chefer följer de riktlinjer som finns inom området. Slutversion 29 (47)

30 2.1 Nämnden är en aktiv part i framtagandet av den kommunövergripande kemikalieplanen som ska antas Förvaltningen arbetar strategiskt med kemikaliefrågan och framtagandet av kemikalieplanen. 3.1 Nämnden upprättar en handlingsplan för giftfria förskolor. Förvaltningen skapar strukturer och rutiner för att inventera leksaker och utrustning med farliga kemikalier i förskolan. Därefter upprättar en i samråd med förskolechefen en avvecklingsplan på enhetsnivå. Nyckeltal/mätvariabel Nämnden avvecklar användningen av fossila bränslen vid transporter och uppvärmning. Nämnden skapar en giftfri vardag i förskolorna genom att ta bort leksaker och utrustning med farliga kemikalier. Antal mil som nämndens tjänstebilar körs Ersättning i kronor för egen bil i tjänsten Antal avvecklingsplaner på enhetsnivå i förskolan Slutversion 30 (47)

31 5.8 MÅLOMRÅDE STÖD OCH OMSORG Övergripande mål 1. I Växjö kommun ska människor ha en ekonomisk och social trygghet där arbete, utbildning och boende är prioriterat. 2. All stöd- och omsorgsverksamhet ska utgå från individens behov, gynna livskvalitet, självbestämmande och självständighet. 3. Människor som flyttar till Växjö från andra länder ska ges goda förutsättningar att skapa och utveckla sin livssituation för att stärka sitt deltagande i samhället. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Antal institutionsplaceringar av barn och unga ska minska. Verksamhetsmål 1. Nämnden arbetar strategiskt förebyggande och övergripande för att barn och elever ska känna trygghet och trivsel, få rätt stöd och hjälp så att de utvecklar sina förmågor och kunskaper. Strategier 1.1 Långsiktiga och hållbara projekt i samverkan med andra ar som visat sig vara effektiva i syfte att stödja barn och elever ur ett helhetsperspektiv permanentas. Arbetsmetoderna som utvecklats genom projekten Barnens Bästa i Braås, Landningsbana Växjö, Navigatorcentrum permanentas. Syftet är att arbetsmetoder som bygger på samverkan ur ett helhetsperspektiv kring barn och familj sprids i nämndens verksamheter. Uppföljning/utvärdering En utredning kring de ökade kostnader som det medför att permanenta arbetsmetoderna ska genomföras. Slutversion 31 (47)

32 5.9 MÅLOMRÅDE TRYGGHET OCH SÄKERHET Övergripande mål 1. Växjö kommun ska upplevas som trygg och säker. 2. Säkerhets- och trygghetsaspekter är prioriterat i Växjö kommuns verksamheter. Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning Andelen medborgare som känner sig trygga ska öka. Verksamhetsmål Strategier 1. Barn och elever i nämndens verksamheter vistas i en trygg och säker miljö. 1.1 Ett aktivt värdegrundsarbete (se strategi 1.4 under målområde Barn och utbildning) och en nära samverkan med andra myndigheter är främjande och förebyggande. Vuxennärvaro även på icke-lektionstid och en god kommunikation mellan lärare och elever bidrar till en tryggare och säkrare skolvardag. Förvaltningens risk- och sårbarhetsanalys (där sociala medier, social oro, översvämningar och elevtransporter lyfts fram som risker) ska ligga till grund för de förebyggande insatser som nämnden planerar att genomföra under Systematisera vårt säkerhetsarbete genom att skapa strukturer och rutiner. Utbildningsen systematiserar och kvalitetssäkrar säkerhetsarbetet. Alla områden ska ha genomarbetade säkerhetsrutiner som områdescheferna ansvarar för. Uppföljning/utvärdering Uppföljning av att alla områden har säkerhetsrutiner. Slutversion 32 (47)