Välfärdsförvaltningens. strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS
|
|
- Mona Jonsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Välfärdsförvaltningens strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS Antagen av: Humanistiska nämnden 32/2015 Omsorgsnämnden 26/2015 Dokumentägare: Avdelningschef LSS Ersätter dokument: - Dokumentnamn: Välfärdsförvaltningens strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS Dokumentansvarig: Verksamhetsutvecklare LSS Revideras Vid behov Ärendebeteckning: Osn 2013:61 Humn 2014:63 Publiceras: Örnkom, Utvärderas: 2018
2 (14) Innehåll 1. Bakgrund Syftet med välfärdsförvaltningens strategi för boende och daglig verksamhet enligt LSS Inledning Mål med insatser för människor med funktionsnedsättning Vilka omfattas av LSS? Bärande principer enligt LSS Fem bärande principer Självbestämmande och inflytande Tillgänglighet Delaktighet Kontinuitet Helhetssyn Önskat läge för LSS-verksamheten Välfärdsförvaltningens mål för daglig verksamhet enligt 9 10 LSS Strategier för att uppnå målen för daglig verksamhet enligt 9 10 LSS Välfärdsförvaltningens mål för bostad med särskild service enligt 9 9 LSS Strategier för att uppnå målen för bostad med särskild service enligt 9 9 LSS Välfärdsförvaltningens mål för kompetensförsörjning avseende avdelningen för LSSverksamhet Strategier för att uppnå målen för kompetensförsörjning avseende avdelningen för LSSverksamhet Välfärdsförvaltningens mål för teknikutveckling avseende avdelningen för LSS-verksamhet Strategier för att uppnå målen för teknikutveckling avseende avdelningen för LSSverksamhet Välfärdförvaltningens mål för verksamhet enligt LSS som riktar sig till barn och ungdomar Strategier för att uppnå målen för verksamhet enligt LSS som riktar sig till barn och ungdomar Till sist... 14
3 (14) 1. Bakgrund Humanistiska nämnden och omsorgsnämnden behandlade den 16 april respektive den 17 april förslag om översyn samt framtagande av strategiplan för LSSverksamheten. Omsorgsnämnden uppdrog tillsammans med humanistiska nämnden till välfärdsförvaltningen att genomföra en översyn av kommunens LSS-boende och daglig verksamhet. Målet med översynen var att utveckla en strategisk plan som utgår ifrån lagkrav, målgruppernas 1 behov och LSS-verksamhetens verksamhetsidé: Vårt stöd ger möjligheter till ett bra liv. Översynen har genomförts i två etapper. Den första etappen har bestått av att genomföra en nulägesanalys ( Nulägesanalys etapp 1/Strategiplan LSS ). Den andra etappen har bestått av att arbeta fram innehållet i denna strategiska plan. 1.1 Syftet med välfärdsförvaltningens strategi för boende och daglig verksamhet enligt LSS Syftet med välfärdsförvaltningens strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS är att tydliggöra långsiktiga mål och strategier som möter målgruppens behov inom boende och daglig verksamhet. Dokumentet ska vara vägledande för verksamheten och utgöra ett underlag för de kommande årens planering av verksamheterna boende och daglig verksamhet. Det stöd och den omsorg som verksamheterna erbjuder ska säkerställa individens delaktighet och inflytande. Detta görs genom att alla erbjuds en övergripande individuell plan enligt LSS samt en genomförandeplan i den/de för individen aktuella verksamheterna. 1.2 Inledning Mål med insatser för människor med funktionsnedsättning LSS 5. Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de personer som anges i 1. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Sedan lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS trädde i kraft den 1 januari 1994 har personer med bland annat intellektuell funktionsnedsättning flyttat ut i samhället. De vårdhem som ännu fanns kvar då LSS infördes, har lagts ned och de som bodde på institutionerna har sedan länge flyttat till egna lägenheter i gruppbostad eller servicebostad, enligt LSS. 1 Personer som omfattas av någon av de tre personkretsarna enligt LSS.
4 (14) Idag har vi en ny generation unga - den första integrationsgenerationen 2 som har vuxit upp i ett samhälle som präglats av mer acceptans och som gett möjlighet till ökad delaktighet jämfört med tidigare generationer. Målgruppen har gått från att vara passiva mottagare av samhällets resurser till att vara aktiva användare av samhällets insatser. Dessa människor är inte en homogen grupp utan unika individer med individuella förutsättningar, behov, önskemål och intressen Vilka omfattas av LSS? Den som får insatser enligt LSS tillhör någon av personkretsarna vilka beskrivs i tre grupper: 1. Med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. Med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Det finns ett stort spektrum av vilka som omfattas eller kan tänkas omfattas, av de personkretsar som anger vilka som har rätt att beviljas insatser enligt LSS. Det åligger verksamheten att erbjuda ett individuellt anpassat stöd åt samtliga med beslut om insats eller insatser vilket kräver en tydlig målbild för verksamheten och en långsiktig planering utifrån identifierade behov. 1.3 Bärande principer enligt LSS Fem bärande principer LSS har fem bärande principer som grund: Självbestämmande och inflytande Tillgänglighet Delaktighet Kontinuitet Helhetssyn Självbestämmande och inflytande LSS-insatser ges endast om den enskilde själv eller genom att hens legale företrädare begär det. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över de insatser som ges (6 LSS), i planering, utformning och genomförande av insatsen (Prop.1992/93:159, s ). 2 Inifrån utanförskapet Om att vara annorlunda och delaktig, Anders Gustavsson, Studentlitteratur, 1998.
5 (14) Tillgänglighet Tillgänglighetsbegreppet har i detta sammanhang en vid betydelse. Insatserna ska utformas så att de är lättillgängliga för de personer som behöver dem. När det gäller fysisk utformning ska lokaler och bostäder vara tillgängliga och användbara. Alla människor ska ha möjlighet att ta del av information. Den ska vara lätt åtkomlig och förståelig för alla oavsett funktionsnedsättning vilket kräver att den utformas utifrån mottagarens förutsättningar att ta emot den. Tillgänglighet i ekonomisk bemärkelse kan innebära att den enskilde inte ska ha extra kostnader på grund av sin funktionsnedsättning Delaktighet Verksamhet enligt LSS ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer som omfattas av lagens personkrets (5 LSS). Insatserna ska förebygga och minska följderna av funktionsnedsättning. Insatserna ska utformas så att de stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt och oberoende liv(prop.1992/93:159, s ). Utgångspunkten ska vara att den enskilde ska få möjlighet att leva som andra (5 LSS). Vid behovsbedömningen ska en jämförelse göras med den livsföring som kan anses vanlig för personer i samma ålder Kontinuitet Den enskilde ska kunna lita på att insatserna ges så länge de behövs. Kontinuiteten ska kunna garanteras så att den enskilde ska kunna planera sitt liv. Kontinuiteten innebär också att insatserna ska ges av ett begränsat antal personal med god kännedom om den enskilde Helhetssyn Samarbete ska ske med andra samhällsorgan och myndigheter och insatserna ska vara samordnade. Vid handläggning ska hela behovet av stöd bedömas. Olika insatser kan komplettera varandra och vid nya behov tas hänsyn till de insatser som redan ges. Förändrade behov kan leda till omprövning av redan beviljade insatser, antingen därför att behovet blivit mer omfattande eller för att behovet har upphört. Insatserna ska anpassas till individuella behov och ska ta tillvara personens egna förutsättningar och de resurser hen har. Till kvalitetsaspekterna hör att insatserna ska utformas efter närhetsprincipen så att de är lättillgängliga för dem som behöver dem. De ska möjliggöra och underlätta för den enskilde att leva ett självständigt liv. 2 Önskat läge för LSS-verksamheten Den 13 februari 2014 genomfördes en workshop med deltagare i olika yrkesroller från välfärdsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen och bildningsförvaltningen. Närvarande var även en del intresseorganisationer samt representanter från humanistiska nämnden och omsorgsnämnden. Under workshopen utarbetades ett önskat läge för LSSverksamheten som sedan har vidareutvecklats till följande i strategiarbetet:
6 (14) LSS-verksamheten präglas av individuellt anpassat stöd där den enskildes unika behov står i fokus. Verksamheten är ändamålsenligt organiserad för att främja närhet och hög tillgänglighet. Det finns lättillgänglig information om verksamheten som är enkel att hitta och förstå. I den samverkan som råder mellan olika aktörer i brukarens omgivning står brukaren i fokus. Den enskilde och dennes anhöriga möts av engagemang och lyhördhet av en verksamhet med rätt kompetens på alla nivåer i organisationen. Det stöd som ges ska utföras med god kvalité och helhetssyn där lagen (LSS) och dess intentioner präglar det dagliga arbetet. Den enskilde ska ha ett självklart inflytande över sitt eget liv. Detta utgör utgångspunkten för formulering av mål och strategier för att nå det önskade läget. 3 Välfärdsförvaltningens mål för daglig verksamhet enligt 9 10 LSS Önskat läge 2019: Mål 1. Avdelningen för LSS-verksamhet erbjuder enskilda med beslut om daglig verksamhet en individuellt utformad sysselsättning utifrån dennes önskemål och behov där hen känner: Gemenskap Stimulans Utveckling av de egna förmågorna Meningsfullhet Mål 2. Möjligheten att få arbete på den öppna arbetsmarknaden prövas regelbundet Ett övergripande mål med insatsen är att på kortare eller längre sikt utveckla den enskildes möjlighet till arbete på den öppna arbetsmarkanden när den enskilde så önskar Färdigheter/kunskaper som bedöms som attraktiva av den öppna arbetsmarknaden utvecklas på den dagliga verksamheten i samråd med den enskilde Allt fler personer har sin dagliga verksamhet på en arbetslik verksamhet Det finns ett väl etablerat samarbete med berörd funktion på arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet Det finns ett väl etablerat samarbete med de kommunala förvaltningarna och bolagen i fråga om praktikplatser och i en förlängning, någon form av reell anställning Mål 3. Det finns en större intern rörlighet i de olika dagliga verksamheterna Det ska vara möjligt för den enskilde att byta daglig verksamhet
7 (14) 3.1. Strategier för att uppnå målen för daglig verksamhet enligt 9 10 LSS Strategi för att uppnå mål 1: Antalet befintliga platser ska årligen ses över. Inkommande ärenden är betydligt fler än avslutade ärenden. Idag finns det begränsade möjligheter att ta emot nya personer, särskilt de som är beroende av utrymmeskrävande hjälpmedel. Detta ställer krav på en genomgång av befintliga lokaler utifrån ett tillgänglighetsperspektiv och utredning av behovet av nya lokaler och eventuell resurstilldelning i form av fler handledare och arbetsanpassare. Det ska också tas i beaktande att antalet personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ökar. Det ska skapas mer variation i form av alternativa verksamheter med inriktning mot exempelvis utemiljö samt estetisk och skapande verksamhet som foto, data och djur. Även den dagliga verksamhet som riktar sig till personer som har större behov av olika sinnesstimulerande aktiviter snarare än regelrätt sysselsättning, ska utvecklas så att den tillgodoser den enskildes behov och önskemål. Inom verkställigheten ska en modell tydliggöras som klart anger verksamhetsinriktning kopplat till den enskildes behov. Verksamheten ska utifrån denna modell erbjuda olika former och inriktningar av daglig verksamhet som matchar den enskildes behov och önskemål. Exempel på detta kan vara: - Verksamhet i egna lokaler på både individ och gruppnivå - Extern företagsinriktad verksamhet på både individ och gruppnivå Strategi för att uppnå mål 2: Ett strukturerat och kontinuerligt samarbete ska utvecklas med olika arbetsmarknadsaktörer med en tydlig målsättning att öka möjligheterna för målgruppen att få någon form av reell anställning. Detta är inte ett realistiskt alternativ för samtliga personer ur målgruppen men väl för vissa av dem. Åtgärder av detta slag är helt i linje med lagstiftningens intentioner att: Verksamheten bör generellt sett ha som mål att utveckla den enskildes möjligheter till förvärvsarbete även om detta mål för vissa endast kan uppnås på längre sikt eller vara orealistiskt. Verksamheten ska bedriva en kontinuerlig marknadsföring till företag och kommunala förvaltningar/bolag samt vara synlig i samhället och på olika arenor där kontakter kan knytas i syfte att hitta/skapa fler platser. Strategi för att uppnå mål 3: Ovanstående strategier skapar fler alternativ vilket i sig skapar möjligheten för en större intern rörlighet där den enskilde har möjlighet att utifrån behov och önskemål i större utsträckning byta verksamhet. 4 Välfärdsförvaltningens mål för bostad med särskild service enligt 9 9 LSS Önskat Läge 2019: Mål 1. Avdelningen för LSS-verksamhet erbjuder bostäder utformade utifrån individuella behov
8 (14) Det finns tillgång till lämpliga bostäder utifrån behov Det stöd som ges inom ramen för boendet är anpassat på individnivå och skapar möjligheter för de boende att leva som andra Bostäderna ska vara anpassade så att den enskilde kan bo kvar även om behovet av fysiskt utrymme och annan anpassning ökar Det finns kvalitetsgarantier avseende vad som kan erbjudas i boendet vad gäller deltagande i kultur och fritidsaktiviteter Det sker ett strukturerat och kontinuerligt samarbete med en tydlig målsättning mellan välfärdsförvaltningen, kultur- och fritidsavdelningen, skola samt habilitering Det finns en utökad möjlighet för den enskilde att ansöka om alternativa insatser enligt SoL som ett alternativ till bostad med särskild service enligt LSS. Detta främjar grundtanken av att kunna leva som andra 4.1. Strategier för att uppnå målen för bostad med särskild service enligt 9 9 LSS Strategi för att uppnå mål 1: Insatser enligt LSS är omfattande men lagstiftningen är begränsad och innehåller endast tio tydligt avgränsade insatser. Den enskildes behov måste också stämma överens med insatsens syfte för att kunna få ett gynnande beslut. Det finns i kommunen ett väl etablerat boendestöd vilket beviljas enligt Socialtjänstlagen, främst till personer med olika typer av psykiska funktionsnedsättningar. Kompetensen bland boendestödjarna är också främst riktad till den typen av funktionsnedsättningar. Det ska utredas om ett boendestöd som riktar sig till personer vilka omfattas av personkrets 1-2 ska införas. Det förekommer att personer ansöker om bostad med särskild service enligt 9 9 LSS i form av servicebostad utan att ha något egentligt behov eller önskemål om, social samvaro och gemensamma aktiviteter med andra på servicebostaden vilket insatsen är tänkt att tillgodose. Det behov av vardagsstöd som personen har skulle i flera fall kunna tillgodoses med boendestöd enligt Socialtjänstlagen under förutsättning att de som utför stödet har kompetens för att bemöta personer med exempelvis lindrig intellektuell funktionsnedsättning eller neuropsykiatrisk problematik. Ett sådant boendestöd kan vara ett kvalitativt alternativ och även säkerställa att befintliga boendeplatser används på bästa sätt. Det finns ett stort behov av att säkra tillgången på bostäder enligt LSS i form av servicebostad (mindre lägenheter). Särskild tonvikt ska framåt ligga på utökad samverkan med det kommunala hyresbolaget och övriga lokala fastighetsbolag/ägare. Inflödet av nya personer är betydligt större än utflödet (avslutade verkställigheter). Det finns behov av att årligen utvärdera huruvida verksamhetens fasta bostäder räcker till eller om det behövs tillskapande av nya bostäder. Lokalförsörjningsstrategin för välfärdsförvaltningen 3 beskriver att verksamheten inte står optimalt rustad att hantera nya personer med utpräglade behov av anpassat boende utifrån endera utåtagerande beteende eller de med omfattande behov av hjälpmedel. 3 Osn/2014:91
9 (14) Även personer med intellektuell funktionsnedsättning blir äldre vilket ställer krav på att erbjuda dem omsorg/omvårdnad mitt i livet och även en kvalitativ äldreomsorg. Hänsyn ska tas både till den enskilda åldrande människans behov och till de behov som de övriga i boendet utan åldrandeproblematik har. Specialmotiveringen till LSS betonar särskilt att vad gäller boende att gruppens sammansättning är viktig ur kvalitetssynpunkt. Vad innebär det för en åldrande person att dela en gruppbostad där det bor yngre människor med ett annat tempo i livet? Vad innebär det för samvaron i gruppbostaden när ljus, ljud, möblernas anpassning, önskemål om aktiviteter, psykosocial miljö m.m. förändras för den åldrande människan medan yngre har en annan livsstil och andra önskemål? Vilka krav ställs på yngre med funktionsnedsättning när man delar gruppbostad med en äldre, sjuk människa som behöver mycket vård och som ej förväntas bli återställd? I bostad med särskild service för vuxna oavsett boendenivå ingår omvårdnad, möjlighet till fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter. Med kvalitetsgarantier blir det tydligt för den enskilde vad hen kan förvänta sig i en bostad med särskild service (en miniminivå) och det blir lättare för den enskilda verksamheten att planera. Det ska i samverkan med kultur och fritidsavdelningen också särskilt arbetas med möjligheterna att ta del av och vara en del av kultur och fritidsaktivitetsutbudet. 5 Välfärdsförvaltningens mål för kompetensförsörjning avseende avdelningen för LSS-verksamhet Önskat läge 2019: Mål 1. Personal söker sig till och vill stanna kvar inom verksamheten Mål 2. Varje individ möts av personal med rätt kompetens för uppdraget Mål 3. Personalen står på samma stabila värdegrund och delar en tilltro till den enskildes egna förmågor Mål 4. Det finns en tydlig titulatur hos personalen med tillhörande kompetenskrav Mål 5. Det finns en tydlig kravbild avseende kompetens/utbildning vid rekrytering 5.1. Strategier för att uppnå målen för kompetensförsörjning avseende avdelningen för LSS-verksamhet Strategi för att uppnå mål 1: Personalen är den viktigaste resursen för att kommunen ska kunna uppfylla sina åtaganden gentemot medborgarna. En god kompetensförsörjning innebär att vi kan attrahera, rekrytera, behålla, utveckla och avveckla kompetens. Lagstiftningen ställer krav på att vi kontinuerligt och aktivt säkerställer att rätt kompetens finns tillgänglig för att nå verksamhetens mål. En kompetensförsörjningsstrategi för hela välfärdsförvaltningen (inkluderat LSS-verksamheten) ska utarbetas under 2015.
10 (14) En ökad marknadsföring ska ske mot allmänheten, skola/utbildningsanordnare. Verksamheten kommer därför att vidareutveckla arbetet med välfärdsambassadörer (tidigare vårdambassadörer) med ett specifikt uppdrag att sprida kunskap om yrket och visa sin yrkesstolhet genom att vara positiva förebilder. Verksamheten ska redan innan yngre väljer studieinriktning profilera sig på olika sätt i samverkan med skola och andra utbildningsarrangörer. Särskild vikt ska även läggas på att öka mångfalden bland personalen i verksamheten i enlighet med kommunens personalidé. För att kvalificerade medarbetare ska vilja stanna kvar ska bilden av LSS-verksamheten som en attraktiv arbetsplats stärkas. Strategi för att uppnå mål 2: För att uppnå målen ska en kompetensanalys 4 genomföras i verksamheten som ligger till grund för kompetensplaneringen. Det ska formuleras en kravprofil kopplat till titulatur om vilken kompetens personal som arbetar inom LSS-verksamheten ska ha. Det ska årligen planeras och genomföras ett antal internutbildningar utifrån kravprofilen. Samtlig personal som inte sedan tidigare har motsvarande kompetens ska delta i dessa utbildningar. Utöver kravprofilen finns i verksamheten behov av fördjupad kompetens för att lyckas med uppdraget att ge ett individuellt anpassat stöd. Därför ska det på motsvarande sätt årligen planeras och genomföras fördjupade utbildningsinsatser för personal som är i behov av detta. Kompetenshöjning om missbruk, psykisk ohälsa och multidiagnoser är några exempel på fördjupade utbildningar som verksamheten har behov av. Ett antal internutbildare från verksamheten ska utses och användas i utbildningsinsatserna. Strategi för att uppnå mål 3: Stöd och service till personer med funktionsnedsättningar kräver en medvetenhet hos all personal om vad det innebär att leva med funktionsnedsättning. En sådan medvetenhet kräver kunskap men också känslomässig insikt. En gemensam värdegrund ska ha fast förankring i all verksamhet och hos all personal. Detta kräver möjlighet för återkommande diskusisoner och reflektion bland medarbetarna. Det pågående arbetet med nationell värdegrund för LSS-verksamhet ska följas och implementeras. I lagstiftningen och dess intentioner framkommer följande: 5 Verksamhet skall främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktiget i samhällslivet och målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. 6 Verksamhet skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Värdegrunden ska efter utformande brytas ner och konkretiseras inom verksamheten. 4 Identifiering av kompetensbehov, kartläggning av befintlig kompetens utifrån uppställda krav samt jämförelse av kompetensbehov med tillgänglig kompetens för att identifiera kompetensgap.
11 (14) Strategi för att uppnå mål 4: Kravprofilen ska tydliggöras i en titulatur som är gemensam för hela verksamheten. LSS-verksamheten ställer sig bakom det pågående regionala och nationella arbetet med titulatur för LSS-verksamhet: stödassistent samt stödpedagog. Det ska finnas en tydlighet i vad som kompetensmässigt krävs för respektive titulatur. Strategi för att uppnå mål 5: En grundmall ska utformas och användas vid rekryteringar av stödassistent och stödpedagog. Grundmallen ska bygga på de kvalifikationer som krävs för respektive tjänst. 6 Välfärdsförvaltningens mål för teknikutveckling avseende avdelningen för LSS-verksamhet Välfärdsteknologi och utvecklingen av tekniska och kommunikativa hjälpmedel är idag en alltmer etablerad faktor i samhället och ett stöd för den enskilde individen att kunna vara så självständig som möjligt. Välfärdsteknologin innebär också nya möjligheter att ge stöd på ett nytt sätt. Tekniken ska ses som ett komplement till mänskligt stöd inte en ersättning. Önskat läge 2019: Mål 1. Samtliga boende har möjlighet till internetuppkoppling i sin bostad Mål 2. Personal och enskilda på boende och daglig verksamhet har tillgång till och kompetens om nödvändiga tekniska och kommunikativa hjälpmedel Mål 3. Personal har tillgång till dator eller motsvarande med uppkoppling på samtliga verksamheter inom boende och daglig verksamhet Mål 4. Personal på boende och daglig verksamhet har kompetens och behörighet i dokumentationssystemet för att säkerställa att lagstadgad dokumentation kring varje enskild kan göras direkt av personalen i verksamheten 6.1. Strategier för att uppnå målen för teknikutveckling avseende avdelningen för LSS-verksamhet Strategi för att uppnå mål 1: En plan ska utarbetas och genomföras för internetuppkoppling i samtliga bostäder. Strategi för att uppnå mål 2: Tekniska och kommunikativa hjälpmedel ska finnas tillgängliga i större utsträckning för enskilda i samtliga LSS-verksamheter. Det ska finnas en större omvärldsbevakning när det gäller att hålla verksamheten uppdaterad i utvecklingen av olika tekniska hjälpmedel. Personal ska fortlöpande utbildas i att hantera tekniska hjälpmedel. Strategi för att uppnå mål 3: En plan ska utarbetas och genomföras för att säkerställa personalens tillgång till dator eller motsvarande med uppkoppling i samtliga LSSverksamheter.
12 (14) Strategi för att uppnå mål 4: Berörd personal ska själv sköta dokumentationen i den enskildes journal. Personal ska fortlöpande utbildas i att dokumentera enligt lag, föreskrifter och riktlinje/rutin. 7. Välfärdförvaltningens mål för verksamhet enligt LSS som riktar sig till barn och ungdomar Önskat läge 2019: Mål 1. Barnperspektivet är ett levande begrepp i all LSS-verksamhet som möter barn och unga Mål 2. Avdelningen för LSS-verksamhet och övriga berörda avdelningar, huvudmän/aktörer arbetar utifrån en gemensam modell för samverkan. Modellen bygger på hälsofrämjande, preventiva och riktade insatser Mål 3. Bostad med särskild service för barn ska så långt det är möjligt ges i form av familjehem. Barn som av olika skäl inte stadigvarande bor i sitt föräldrahem, gör detta i en så hemlik och icke-institutionslik miljö som möjligt Strategier för att uppnå målen för verksamhet enligt LSS som riktar sig till barn och ungdomar Strategi för att uppnå mål 1: LSS-verksamheten ska arbeta utifrån de fyra huvudprinciperna som identifierats i barnkonventionen: Den första grundprincipen (artikel 2) anger att rättigheterna i konventionen gäller varje barn utan åtskillnad av något slag. Artikeln innebär också att samhället aktivt skall verka mot alla former av diskriminering. Den andra principen (artikel 3) slår fast att barnets bästa skall komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Principen om barnets bästa utgör värdegrunden vid tolkningen av övriga artiklar. Den tredje grundprincipen (artikel 6) att barn har rätt till liv och utveckling, innebär bl.a. att barn har rätt till optimal fysisk, psykisk, andlig, psykologisk och social utveckling som skall tillgodoses på ett sådant sätt att barnet förbereds på ett självständigt liv. Barnet har följaktligen rätt till omvårdnad och skydd, rätt till kärlek och trygghet samt ett stabilt och varaktigt förhållande till föräldrarna. Barnet har också rätt att få utvecklas i en miljö som tillgodoser dess behov av stimulans. Den fjärde grundprincipen (artikel 12) är barnets rätt att få uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör barnet och att dessa respekteras. De skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Två av barnkonventionens huvudprinciper återfinns i LSS: 1. När åtgärder rör barn skall särskilt beaktas vad hänsynen till barnets bästa kräver. (6 a LSS). 2. När en åtgärd rör ett barn skall barnets inställning så långt det är möjligt klarläggas. Hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av dess ålder och mognad (8, LSS).
13 (14) Barnperspektivet ska beaktas i alla led från handläggning till verkställighet. En checklista ska tas fram med ett antal frågeställningar utifrån ovanstående vilka ska besvaras inför både beslut och verkställighet. Vid större förändringar i verkställighet eller beslut ska samma checklista användas. Det är även viktigt att beakta eventuella syskon till det funktionsnedsatta barnet som även ska tas hänsyn till. Strategi för att uppnå mål 2: Föräldrar till barn med funktionsnedsättning lever ofta i en kravfylld vardag där omfattande omvårdnads och tillsynsbehov står i fokus. Det är viktigt att kommunen och övriga huvudmän/aktörer stöttar upp dessa föräldrar med ett individuellt anpassat stöd. Det är lika viktigt att stöttande och avlastande insatser är tillgängliga och håller hög kvalité som att samverkan både internt och externt är optimalt organiserad. Välfärdsförvaltningen ska bjuda in andra huvudmän/aktörer till dialog för att hitta former och struktur till en gemensam modell för samverkan med särskild fokus på ärenden där barn och unga förekommer. Modellen ska bygga på hälsofrämjande, preventiva och riktade insatser t.ex. att stärka förälderns kommunikation och relation med barnet, att hjälpa föräldrarna med samordning av barnets insatser eller se till att föräldrarna får en väl fungerande avlastning. Strategi för att uppnå mål 3: I LSS finns två olika boendeformer för barn familjehem och bostad med särskild service för barn. Behovet av insatsen kan bero på olika omständigheter. Barnet kan ha ett så omfattande behov av stöd och omvårdnadsinsatser att familjen, trots stöd, inte klarar av detta. I dessa fall ska familjehem vara det första alternativet. Ett beaktande av barnperspektivet på en generell nivå innebär här att barnet har rätt att växa upp under så hemlika förhållanden som möjligt en likhet som familjehem har i större utsträckning än en bostad med särskild service. Det kan dock finnas barn med så pass omfattande behov av stöd och tillrättalagd miljö att bostad med särskild service för barn kan bli en nödvändighet. Avdelningen för LSS-verksamhet ska lägga stor vikt vid marknadsföring och information utåt för att intressera och rekrytera lämpliga familjehem detta redan innan behovet av ett sådant uppstår för att undvika att akuta behov inte kan tillgodoses på grund av brist på familjehem. Familjehemmen ska också erbjudas god utbildning och handledning inför och under tiden ett barn vistas där. I Örnsköldsviks kommun finns idag en bostad med särskild service för barn. För att säkerställa att verksamheten står rustad att möta både nuvarande och eventuellt kommande behov bör verksamheten utvärderas utifrån barnperspektivet och övrig verksamhet så som skola och möjlighet till kultur- och fritids aktiviteter. Särskild vikt ska läggas vid att verka för att boendet är utformat under så hemlika förhållanden som möjligt. I boendeformen bostad med särskild service för barn ska en så hög personalkontinuitet som möjligt eftersträvas.
14 8. Till sist Datum (14) Syftet med välfärdsförvaltningens strategiska plan för boende och daglig verksamhet enligt LSS är att tydliggöra långsiktiga mål och strategier som möter målgruppens behov inom boende och daglig verksamhet. Strategin ska göras väl känd för all personal och de aktiviteter som planeras utifrån strategin ska konkretiseras i verksamhets- och enhetsplaner. Strategin ska vara ett levande dokument och en grund för kommande utvecklingsarbete. En tydlig vägvisare för LSS-verksamheterna inom Örnsköldsviks kommun för att uppnå bästa möjliga kvalitet i det stöd och den omsorg som ges.
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN
SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet
Läs merOmsorgsplan 2014 2020
Omsorgsplan 2014 2020 Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-05-26, 67 Dnr KS 2013/491 1 Innehåll Sammanfattning sid 3 Inledning sid 4 Målgrupp sid 5 Insatser enligt LSS, utvecklingen under de senaste sex
Läs merRiktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100
Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):
Läs merRemissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer: 2014/KS0411
BESLUT Datum 2015-06-09 Diarienummer 2015/SON0072 Sida 1(6) Sociala omsorgsnämnden Eva Claesson, Tfn 0734-32 70 20 Mottagare Kommunstyrelsen Remissvar Ett gott liv var dag Kommunstyrelsens diarienummer:
Läs merAvtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.
Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende
Läs merPolicy för barnets rättigheter i Örebro kommun.
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun. Örebro kommun 2014-05-20 Ks 527/2014 orebro.se 2 POLICY FÖR BARNETS RÄTTIGHETER I PROGRAM Uttrycker värdegrund
Läs merSTRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016
LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.
Läs merUtvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015
Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter 2012-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Styrning... 3 Vision 2025... 3 Omvärldsanalys... 4 Befolkningsprognos... 7 Utvecklingsinriktning...
Läs merRevisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv
Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...
Läs merÖverenskommelse om samverkan
Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs merBUDGET 2014 - tillgänglighet
BUDGET 2014 - tillgänglighet Visstidsanställning av personer med funktionsnedsättning 5 mnkr Alfa: information och vägledning om sysselsättning, studier, praktik och arbete till personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen
Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt
Läs merUPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI
UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL SOCIALPSYKIATRI Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll -socialpsykiatri är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer
Läs merÄldrestrategi 2013-16
Äldrestrategi 2013-16 Socialnämndens vägval för att skapa förutsättningar för ett värdigt liv i välbefinnande 1 2 Innehåll Självbestämmande! 4 Ett rikt socialt liv och ett aktivt åldrande 5 Förebyggande
Läs merPROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER
Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner
Läs merRevisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Läs merBrukarundersökning inom boende LSS
SAMMANSTÄLLNING Brukarundersökning inom boende LSS Resultat av 2015 år undersökning Carolina Klockmo KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand
Läs merSOCIALNÄMNDEN 2016-2018
SOCIALNÄMNDEN 2016-2018 Ordförande Förvaltningschef Anna-Lena Andersson Denise Wallén Uppdrag Socialnämndens uppdrag är att verka för ekonomisk och social trygghet för kommunens invånare. Socialnämnden
Läs merAutism- och Aspergerförbundet om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer
om LSS - en viktig lag som urholkas allt mer Det var så här det var tänkt med LSS Personer med svåra funktionsnedsättningar skulle genom en stark rättighetslag garanteras: Möjlighet att leva som andra
Läs merLagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL
Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten
Läs merHandlingsplan för barn och unga
Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...
Läs merSocialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019
2015-09-24 Socialna mndens ma l- och inriktningsdokument 2016-2019 Inledning Socialnämndens mål utgår från vision, verksamhetsidé och förhållningsätt på kommunövergripande nivå. Med utgångspunkt i dessa
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merK valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen
Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1
Läs merBildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet
Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet Bild 1. Sverige beslöt 1990 att anta FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och 2014 beslöts om en ny ungdomspolitik.
Läs merSocialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!
Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar
Läs merDnr KS 0132/2016. Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention i Ljusnarsbergs kommun
~ LJUSNARSBERGS W' KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-05-25 9 (36) Ks 121 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta Nationernas barnkonvention
Läs merRevisionsrapport Familjehem Mora kommun
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag
Läs mer[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13)
[9191LJUSNARSBERGS ~ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (13) Sammanträdesdatum KOMMUNSTYRELSENS BILDNINGS- OCH SOCIALA UTSKOTT 2016-05-12 Bos 69 Dnr KS 0132/2016 Handlingsplan för implementering av Förenta
Läs merNämndens ansvarsområde
2013-01-04 Diarienr 2012/337-NF-003 Sid. 1 Nämnden för funktionshindrade För att ta vidare steg mot Vision 2026 Staden utan gränser ska nämnden för funktionshindrade aktivt planera för målgruppernas framtida
Läs merUppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning
Uppföljning av boendestöd LOV funktionsnedsättning 2014-02-17 Anna Spångmark Sofia Rooth Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Uppdraget... 3 2 Metod...
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Läs merBoendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020
1 2014-03-31 Diarienr 2014/73-NF-753 Sociala nämndernas förvaltning Nämnden för funktionshindrade Boendeplan inom nämndens för funktionshindrade verksamhetsområde 2015-2020 I syfte att få en bild av och
Läs merBilagor Boendeplan NF 2016-2020
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-07-03 Dnr: 2015/135-NF-003 Helene Karlsson - aw791 E-post: helene.karlsson@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Läs merESLÖVS KOMMUN 2011-08-24
20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.
Läs mer2013-2020. Vård- och omsorgsprogram
2013 2020 Vård och omsorgsprogram Antaget av Kommunfullmäktige den 27 mars 2013, 60, Dnr: KS 236/11770 Vård och omsorgsprogram 2013 2020 Båstads kommuns vision: Båstads kommun ska vara det självklara valet
Läs merLSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
REMISSYTTRANDE Nämnd, förvaltning Dnr Socialförvaltningen 2008-12-18 Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa
Läs merGranskning av enheterna för personlig assistans
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen
Läs merLagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen
Utökad sammanfattning till Assistansersättningens utveckling (Socialförsäkringsrapport 2015:13) Lagändringar och rättspraxis bakom ökningen i assistansersättningen Förord År 1994 infördes personlig assistans
Läs merRegionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland
2013-05-04 1(10) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Regionalt utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning gällande kommunerna i Västmanland I den nationella
Läs merBASUTBUD OCH KVALITETSKRITERIER I BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN
Re Produktion BASUTBUD OCH KVALITETSKRITERIER I BOSTAD MED SÄRSKILD SERVICE I ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro:
Läs merSocialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02
Socialtjänstens ansvar ensamkommande Malmköping 2014-06-02 Vilka lagar ska vi följa och varför? Förvaltningslagen grundläggande regler om hur ärenden inom olika myndigheter ska handläggas och hur kontakten
Läs merRAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka. 2013-01-21 Annika Lindstrand
RAPPORT Översyn av anhörigstödet i Nacka 2013-01-21 Annika Lindstrand Sammanfattning En översyn har gjorts av anhörigstödet i Nacka. Syftet är att ge ett förslag till inriktningsbeslut och att utreda tillhörigheten
Läs merInformation om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS handläggare Information om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag med tio insatser som ska garantera att
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning. i Lessebo kommun
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Omsorgen om personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merSocialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri
Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merFunktionshinderområdets värdegrund
S O C I A L- O C H Ä L D R E O M S O R G S F Ö RVA LT N I N G E N I HUDDINGE Funktionshinderområdets värdegrund Vi som är anställda inom funktionshinderområdet i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna.
Läs merVälkommen till STÖD & SERVICE. - insatser enligt LSS i Landskrona stad
Välkommen till STÖD & SERVICE - insatser enligt LSS i Landskrona stad STÖD & SERVICE - ger dig med funktionsnedsättning en möjlighet att leva som andra Här hittar du information om vilket stöd och vilken
Läs merVision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik
Vision för Höörs kommuns Barn- och ungdomspolitik Antaget av kommunfullmäktige 2008-12-17 1 Barn- och ungdomspolitik i Höör Kommunfullmäktiges vision för Höör år 2015: Höör är Skånes bästa boendekommun:
Läs merRevidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri
1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se
Läs merBarnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V)
2014-08-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2011/175-609 Kommunstyrelsen Barnperspektiv i alla beslut Motion den 25 mars 2011 av Rolf Wasteson (V) och Agneta Johansson(V) Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merVärdegrund inom provarmdo vård- och omsorg
2014-03-24 Handläggare Maria Olsborn pro Varmdo 14VOS/0042 Vård- och omsorgsstyrelsen Värdegrund inom provarmdo vård- och omsorg Förslag till beslut Vård- och omsorgsstyrelsen har tagit del av redovisningen
Läs merPolicy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006
Policy för specialistområdet habilitering i Sverige Maj 2006 Reviderat: 2009-09-22 2014-03-13 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund till dokumentet... 3 Definitioner... 3 ICF och funktionshinderbegreppet...
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med
Läs merLSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77)
1(11) Vård- och omsorgsförvaltningen Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning
Läs merKomplettering och förtydligande av samarbetsavtal
BILAGA 1 Komplettering och förtydligande av samarbetsavtal Psykiatri för vuxna Syfte Huvudavtalet mellan Region Skåne och Hässleholms kommun avseende psykiatri reglerar hur samverkan ska ske mellan parterna.
Läs merÖppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.
Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson. Öppna ditt hem för någon som behöver det. Vi behöver dig som kan finnas där när det blir jobbigt,
Läs merDROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA
VerksamhetV Verksamhetsplan för 2009 DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA STENHAMRA FÖRSKOLA SÅNGA SÄBY FFM Uppdrag Enhetens förskolor erbjuder förskoleverksamhet till barn i åldrarna 1-5 år vars föräldrar förvärvsarbetar,
Läs merFunktionsnedsättning inget hinder
. Funktionsnedsättning inget hinder Lindesbergs kommun förbättrar tillgängligheten 2013-2016 Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-12-11
Läs merLandstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning
RIKTLINJE 1 (7) SYFTE Syftet i konventionen är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning
Läs merInsatser för personer med funktionsnedsättningar Strategiplan för boende, sysselsättning, arbete och fritid 2014-2018
Insatser för personer med funktionsnedsättningar Strategiplan för boende, sysselsättning, arbete och fritid 2014-2018 Bakgrund Beslut i socialnämnden att ta fram en strategi i januari 2013 kring insatser
Läs merLSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd
Läs merRiktlinje för anhörigstöd
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler > > Styrdokument Riktlinje för anhörigstöd ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2015-11-25, 275 ANSVAR UPPFÖLJNING: Socialchef GÄLLER TILL OCH MED: 2018 Våra
Läs merRiktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1
Riktlinjer Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 1 1 Antagen av kommunfullmäktige på sammanträdet den 22 september 2008 och gäller från och med 1 januari 2009, 239. Sundbybergs stad,
Läs merStorfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion
Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även
Läs mer1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011
1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings
Läs merSocialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Läs merKartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS. Delredovisning av regeringsuppdrag
Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Delredovisning av regeringsuppdrag Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Läs merRiktlinje. Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen 2014-10-16
Riktlinje 2014-10-16 Dagverksamhet och daglig verksamhet enligt SoL Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt Socialtjänstlagen Diarienummer: VON 2014/0264 Riktlinjen har antagits av vård-
Läs merGott att bli gammal på Gotland. Äldrepolitiskt program 2010-2025
Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program 2010-2025 Gott att bli gammal på Gotland Äldrepolitiskt program för Gotland 2010 2025 En tid framöver står vårt samhälle inför en rad utmaningar som
Läs mer7-8 MAJ. Psykisk ohälsa
7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att
Läs merVellinge.se. Foto: Kristina Almén. Foto: Kristina Almén. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh. Foto: Annika Lundh
Foto: Kristina Almén Foto: Kristina Almén Foto: Caroline Hagström Vellinge.se Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder
Läs merPlan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter
Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel
Läs merNässjö kommuns personalpolicy
Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 2010-01-28, 10 Reviderad: Nässjö kommuns personalpolicy Varför behövs en personalpolicy? Nässjö kommuns personalpolicy innehåller vår arbetsgivar- och
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merRiktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade
Riktlinjer för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom omsorgen om äldre och funktionshindrade Innehållsförteckning Inledning 2 Syfte 2 Grundläggande utgångspunkter för rätten till bistånd 2 Dokumentation
Läs merSamverkande verksamheters ansvarsområden
Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som
Läs merFaktahäfte Hälsa och sjukvård
Faktahäfte Hälsa och sjukvård Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt i konventionens artiklar
Läs merHANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN
HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik
Läs merDunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se
Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450
Läs merStrategi för Corporate Social Responsibility
Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens
Läs merOmsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning
Omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2015 Reviderad 2015-04-14 Omsorg är vår uppgift! Åldrande och funktionsnedsättningar kan orsaka svårigheter på många olika sätt. Ibland behövs det
Läs merPlan för personer med funktionsnedsättning
Beslutad av kommunfullmäktige 2011-05-25 125 Plan för personer med funktionsnedsättning Syfte Syftet med planen är att personer med funktionsnedsättning i Värmdö kommun ska ha samma förutsättningar och
Läs merHej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna?
Sänk blicken Hej! Jobbar du som kommunal tjänsteman? Eller politiker? Kanske är du både och? Helt säkert är nog att du bryr dig om barn. Det gör väl alla vuxna? Som du säkert vet ligger det på statens
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET Läsåret 2007/2008 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen
Läs merSTÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN
Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom i Fagersta kommun Fastställt av Socialnämnden Utarbetad av Styrgruppen för demens Regelverk SOL,HSL Verksamhet Vård och
Läs mer5.4 Funktionalitet och tillgänglighet är i det närmaste orört, bortsett från tillägg från tidigare budgetsatsningar.
Helhetsgrepp om omsorgen, För en feministisk politik i Göteborg, 5. Socialtjänst och omsorg. Omsorgen är ett av de viktigaste områden en kommun hanterar. Inte nog med att den möjliggör ett värdigt liv
Läs merSemestervistelse för personer med funktionsnedsättning
ösn Z415- -1.0 uplalue OMS ORGSFÖRVALTNINGEN A rev-4 e, 9 Handläggare Datum Diarienummer Petra Sundström 2015-10-02 OSN-2015-0093 Rev 2015-10-13 Omsorgsnämnden Semestervistelse för personer med funktionsnedsättning
Läs merStadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad
Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...
Läs merLag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Socialförvaltningen OF-Omsorg till personer med funktionsnedsättning Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter
Läs merUppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS
2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,
Läs merHandlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina
Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen
Läs merMöjligheten till fritids och kulturaktiviteter för personer boende i gruppbostäder
Möjligheten till fritids och kulturaktiviteter för personer boende i gruppbostäder Dnr: 701-13996-2009 Sociala enheten FÖRORD Länsstyrelsen har enligt 26 lag om stöd och service för vissa funktionshindrade,
Läs merEn bra start i livet (0-20år)
En bra start i livet (0-20år) Strategi för ungas trygghet, hälsa och utveckling Fastställd av kommunstyrelsen, 2015-06-03 Dnr: KS 2014/00231 Innehållsförteckning En bra start i livet (0-20år) 1 1 Inledning
Läs merRIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV INSATSER ENLIGT LSS OCH SOL
RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV INSATSER ENLIGT LSS OCH SOL FÖR BARN, UNGDOMAR OCH VUXNA MED FUNKIONSNEDSÄTTNING Dnr ÄON/2015:100 Rev. 2007-05-29 2015-06-11 2015-06-11 Äldre- och omsorgsnämnden Sigtuna
Läs merHistoriska tillbakablickar kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS
Historiska tillbakablickar 1944 kom första lagen gällande personer med utvecklingsstörning 1968 Omsorgslagen 1986 Nya omsorgslagen 1994 LSS och LASS LSS 5 Verksamhetens mål och allmänna inriktning Främja
Läs merjänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35.
T jänstebeskrivning, insatser för vuxna Antagna av Socialnämnden 2005-12-14, 184. Reviderade/kompletterade 2006-03-22, 35. Tjänstebeskrivning; insatser för vuxna Dnr. 05/SN 0244 05/SN H 01055 Målgrupp:
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun
BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen
Läs mer