VERKSAMHETSPLAN 2001

Transkript

1 VERKSAMHETSPLAN 2001

2 Innehåll VERKSAMHETSPLAN UPPGIFTER...3 ÖVERGRIPANDE MÅL...3 STYRDOKUMENT...3 BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN...4 STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER...4 STATSBIDRAGSFÖRDELNING...4 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...5 BUDGETUNDERLAG OCH RESULTATREDOVISNING...5 FOLKBILDNINGSPOLITISK BEVAKNING...6 INFORMATION...6 FOLKHÖGSKOLORNAS INFORMATIONSTJÄNST - FIN...7 IT-UTVECKLING...7 KANSLI...8 FINANSIERING...8 BILAGA : UTVÄRDERINGSPLAN FÖR ÅREN A Utvärderingar som belyser hur syftet med statsbidragen uppfyllts... 9 B. Utvärdering utifrån särskilda uppdrag C. Övriga av Folkbildningsrådet initierade utvärderingsprojekt FOLKBILDNINGSRÅDET December 2000 Box 730, Stockholm Tel fax e-post fbr@folkbildning.se hemsida 2

3 VERKSAMHETSPLAN 2001 Verksamhetsplanen, som fastställts av styrelsen den 6 december 2000, avser kalenderåret/budgetåret 2001 och ger riktlinjer för styrelsens och kansliets arbete med att fullgöra de uppgifter som åvilar Folkbildningsrådet. UPPGIFTER De övergripande målen för Folkbildningsrådets verksamhet har angetts av rådets medlemmar - Folkbildningsförbundet, Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Landstingsförbundet - samt av riksdagen och regeringen. Folkbildningsrådet har av staten anförtrotts uppgifter beträffande studieförbunden och folkhögskolorna att att att fördela allmänna och särskilda statsbidrag till verksamheten, följa upp och utvärdera studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, lämna budgetunderlag och årliga resultatredovisningar. Utifrån dessa uppdrag svarar också rådet för samordningen av vissa strategiska frågor när det gäller folkbildningspolitisk bevakning i ett svenskt, nordiskt och internationellt perspektiv vissa utvecklingsinsatser inom IT-området inklusive Folkbildningsnätet. Vidare svarar rådet för uppgifter vad gäller intern och extern kommunikation och publicering av för folkbildningen gemensamma informationsmaterial samt är gemensam företrädare för folkbildningen i vissa nordiska och internationella organ. Från RIO och Landstingsförbundet har Folkbildningsrådet fått ett särskilt uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst. ÖVERGRIPANDE MÅL Folkbildningsrådet skall vid sin fördelning av statsbidraget samt uppföljning och utvärdering sträva efter att uppfylla statens syften med statsbidrag till folkbildningen, nämligen att 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin samt 3. bredda kulturintressena i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper. Folkbildningsrådet skall genom att samordna de för folkbildningens del strategiska bevakningsområdena samt de interna och externa kommunikationsinsatserna medverka till att goda förutsättningar skapas för studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. STYRDOKUMENT Som grund för den verksamhet som bedrivs inom Folkbildningsrådet gäller: Folkbildningsrådets stadgar (bilaga) års representantskapsmötesbeslut om organisation, arbetsformer och medlemsuppdrag. Förordningen om statsbidrag till folkbildningen 1991:977 med ändring 1998:973. Förordningen om statsbidrag för en särskild utbildningsinsats inom folkhögskolan (SFS 1996:1397). Förordningen om myndigheters årsredovisning (SFS 2000:605). Regleringsbrevet för budgetåret Regeringens riktlinjer år 2001 för Folkbildningsrådet avseende användningen av anslaget 25:1. Bidrag till folkbildningen. Därutöver har regeringen och riksdagen via propositioner och riksdagsbeslut gett rådet vissa andra uppdrag. 3

4 BESLUTANDE OCH BEREDANDE ORGAN Folkbildningsrådets beslutande och beredande organ utgörs av: Representantskapet Representantskapet sammanträder två gånger årligen för att fastställa styrelsens och revisorernas berättelser, ta ställning till frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och fastställa ekonomisk ram för rådets egen budget, välja styrelse och revisorer samt utse en valberedning. Styrelsen Styrelsen leder verksamheten och fattar beslut i alla principiella frågor. Styrelsen skall tillse att de uppgifter som anförtrotts Folkbildningsrådet fullföljs samt att rådets verksamhet genomförs inom den anslagna budgetramen. Styrelsen kan delegera till ordföranden eller kansliet att, utifrån av styrelsen fastställda riktlinjer, fatta beslut. Beredningsgrupper Styrelsen utser, när behov därav uppstår, särskilda beredningsgrupper. Styrelsen fastställer uppgifter och tidsplan och kanslichefen svarar för att grupperna tillförs sekreterarstöd och andra kansliresurser. Referensgrupper Referensgrupper kan inrättas för att tillföra sakkunskap kring främst kansliets arbete med medlemsuppdragen. Grupperna utses, efter förslag från medlemmarna, på delegation av kanslichefen som också fastställer uppgifter och tidsplan. Samråd med medlemsorganisationerna Samspelet med rådets medlemmar sker i form av adjungering av ledamöter till styrelsen samt representation i berednings- och referensgrupper. Vidare skall, enligt rådets stadgar, särskilda samråd genomföras kring frågor som är av mer övergripande och principiell karaktär. Till denna typ av frågor hänförs främst verksamhetsplan och ekonomisk budgetram för Folkbildningsrådet samt förslag om budgetunderlag till regeringen. STYRELSENS PRIORITERADE INSATSER I verksamhetsplanen finns några för styrelsen och kansliet särskilt prioriterade arbetsuppgifter. Folkbildningsrådet skall särskilt följa och informera om propositionen om vuxnas lärande, utredningen om Sveriges politik för global utveckling samt också de eventuella ställningstaganden som regeringen gör kring demokratiutredningens och folkhälsokommitténs förslag. Vidare skall aktiviteter under Sveriges ordförandeskap i EU initieras och genomföras, såväl egen regi som i samverkan med andra aktörer, för att stärka folkbildningens roll i ett EU-perspektiv. Rådet skall fullfölja de tidigare fattade principbesluten kring de nya bidragsfördelningskriterierna för folkhögskolor och studieförbund. En mer utvecklad uppföljning av hur statsbidragen använts i relation till statens syften med stödet till folkbildningen samt rådets egna statsbidragsvillkor skall påbörjas. Dessutom skall en ny studiecirkeldeltagarundersökning genomföras. Folkbildningsprofilen skall tydliggöras i det samhällsstödda IT-strategiska arbetet och samlade lösningar skall skapas när det gäller den framtida hanteringen av de för folkbildningen gemensamma IT-strategiska frågorna. STATSBIDRAGSFÖRDELNING Folkbildningsrådet ska fördela statsbidraget till studieförbund och folkhögskolor på sådant sätt att statens syften med stödet till folkbildningen uppnås. Folkbildningsrådet ska därvid särskilt beakta behovet av stöd till verksamheter som riktar sig till personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa. Folkbildningsrådet skall även redovisa hur medlen till studerandeorganisationer har fördelats. Folkbildningsrådet ska fastställa ett nytt system för fördelning av förstärkningsbidraget till folkhögskolan och skapa väl fungerande redovisningsformer för distansutbildning. 4

5 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Folkbildningsrådet ska följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till statens syften med stödet till folkbildningen och de villkor som rådet föreskrivits för att statsbidrag ska utgå till studieförbund och folkhögskolor. Som ett led i den uppföljande verksamheten analyseras måldokument och verksamhetsberättelser från folkhögskolor och studieförbund. Representanter för Folkbildningsrådet deltar i studieförbundens årsstämmor samt besöker studieförbundens förbundsledningar, några huvudmän för folkhögskolorna och ett antal folkhögskolor samt några studieförbunds lokalavdelningar. I samband med besöken diskuteras ett antal likartade frågor och dokumentation sker av verksamhetsinriktning, arbetssätt, resultat och utvärderingsformer. Vidare genomförs överläggning med företrädare för folkhögskolorna och deras organisationer kring etik och gränsdragningsfrågor. Vid behov därav anordnas även möten med studieförbunden kring rapporterings-, redovisnings- och uppföljningsfrågor. Folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet ska utvärderas i enlighet med den av styrelsen fastställda långsiktiga utvärderingsplanen. Utvärderingen sker med utgångspunkt från statens motiv för bidrag till folkbildningen i relation till verksamhetens karaktär och effekter. Som ett led i utvärderingsarbetet genomförs seminarier om rådets FoUverksamhet och folkbildningsforskning. I arbetet ska också ingår en kontinuerlig översyn av utvärderingsplanen samt uppföljning av andra genomförda utvärderingar av intresse för folkbildningen. Folkbildningsrådet ska genomföra en deltagarundersökning i studieförbunden. Vidare ska rådet analysera eventuella effekter av den nya bidragsmodell med profilerings- och utvecklingsbidraget som infördes för folkhögskolans del under föregående år (1999). Slutligen kommer en utredning att genomföras av studeranderättsliga frågor inom folkhögskolan samt, förutsatt regeringsuppdrag därom, en kartläggning av fortbildningsbehov inom specialpedagogik att göras. Folkbildningsrådet ska inom ramen för Baltic 21-samarbetet kartlägga folkbildningens insatser för hållbar utveckling i samhället. BUDGETUNDERLAG OCH RESULTATREDOVISNING Folkbildningsrådet ska lämna budgetunderlag till regeringen med bedömningar och förslag inför regeringens proposition till riksdagen. Rådet ska vidare löpande tillgodose statens behov av analyserad kunskap om studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet, redovisa utvecklingen av bidragen från landstingen och kommunerna samt öka uppföljningsresultatens relevans över tid. I årsredovisningen samt i särskilda rapporter redovisas studieförbundens och folkhögskolornas verksamhetsresultat samt fördelningen av folkhögskolans extra platser inom Kunskapslyftet. Den påbörjade kartläggningen av framtida statistikbehov på kort och lång sikt skall slutföras. I samarbete med SCB ska rådet medverka till att den officiella statistiken blir tillgänglig i databasform. Vidare skall folkhögskolornas kriterier för verksamhetsredovisningen revideras med beaktande av de nya studiestödsbestämmelserna. Dessutom ska tydligare rutiner införas för folkhögskolornas verksamhetsuppföljning och analyser. Folkbildningsrådet skall redovisa omfattningen av den verksamhet vid folkhögskolorna som inte är särskild folkbildningsverksamhet. Slutligen ska en revidering göras av studieförbundens redovisningssystem och en ny variabelförteckning upprättas. Produktioner Studieförbundens resultatredovisning via avtal med Sema Group Folkhögskolornas resultatredovisning via avtal med SCB Rapport beträffande de särskilda medlen till studieförbund och folkhögskolor för utvecklings- och försöksverksamhet Delrapport och slutrapport folkhögskolans platser Produktioner Analysrapport måldokument och verksamhetsberättelser Rapport genomförda folkhögskole- och studieförbundsbesök Lägesrapport från besök vid studieförbundskanslier 5

6 FOLKBILDNINGSPOLITISK BEVAKNING Svenskt perspektiv Folkbildningsrådet ska i samråd med medlemsorganisationerna följa och söka påverka riksdags-, regerings- och myndighetsbesluten inom främst utbildnings- och kulturområdena. I samband med detta ska underlag tas fram som på kort och lång sikt ger stöd för rådets, medlemmarnas, folkhögskolornas och studieförbundens agerande. Dessutom ska kontakter upprätthållas med andra samhällssektorer av betydelse för folkbildningen. Folkbildningsrådet ska uppmärksamma EU-frågor och beslut som berör studieförbundens och folkhögskolornas möjligheter att bedriva verksamhet. Genom kontakter med universitet, högskolor, myndigheter och organisationer ska rådet verka för att folkbildningsforskningen får större utrymme och uppmärksamhet. Folkbildningsrådet skall särskilt följa och informera om propositionen om vuxnas lärande samt också de eventuella ställningstaganden som regeringen gör kring demokratiutredningens och folkhälsokommitténs förslag. Vidare ska Folkbildningsrådet medverka i förberedelserna för regeringens Kunskapsvecka samt lämna synpunkter och arrangera seminarium med företrädare för den parlamentariska utredningen om utvecklingssamarbete och bistånd. Med anledning av Sveriges ordförandeskap i EU ska rådets internationella verksamhet inriktas på förberedelser, deltagande och medverkan i de konferenser av folkbildningsintresse som genomförs. Detta gäller särskilt expertkonferensen om vuxnas lärande. Inom ramen för särskilda EUaktiviteter ingår vidare att skapa förutsättningar för ökat utvecklingssamarbete och demokratistöd i kandidatländerna. Detta ska ske via folkbildningsorganisationer i Sverige och deras partners till EU. Inom övervakningskommittén för nya Mål 3 ska rådet tydliggöra den sociala ekonomins och särskilt folkbildningsområdets behov av kompetensutveckling i arbetet. Internationellt perspektiv Folkbildningsrådet ska inom det internationella området medverka till att öka kunskapen om folkbildning som metod i bistånd och som genomförare av utvecklingsprojekt. Vid behov därav ska rådet arrangera seminarier/konferenser för att utveckla det internationella arbetet samt delta i internationella möten/konferenser som behandlar folkbildningsfrågor. Rådet ska därutöver företräda sina medlemsorganisationer i European Association for Education (EAEA), International Council for Adults Education (ICAE) och Nordiska Folkhögskolerådet (NFR). Folkbildningsrådet ska ta fram en policy för rådets internationella bevakning samt stärka folkbildningens möjligheter till medverkan i EU-programmen Grundtvig, Minerva och Leonardo II. Rådet ska på regeringens uppdrag representera Sverige i Baltic 21-utbildning, arbetsgruppen för vuxenutbildning/ folkbildning. INFORMATION Folkbildningsrådet ska löpande informera om sin verksamhet och styrelsens beslut samt om de utredningsförslag, politiska beslut och myndighetsbeslut som är av särskild vikt för studieförbunden och folkhögskolorna. Därutöver ska Folkbildningsrådet svara för information om specifika folkhögskole- och studieförbundsfrågor. Vidare ingår att upprätthålla kontinuerliga kontakter med organisationer och myndigheter vars verksamhet berör folkhögskolorna och studieförbunden. Rådet ska informera om sin FoU-verksamhet och resultat från rådets forskningsprojekt samt sprida erfarenheter mellan folkbildningsorganisationerna om resultaten från utvecklingsoch försöksverksamheten med nya verksamhetsformer inom studieförbund och folkhögskolor. Representanter för Folkbildningsrådet ska också medverka vid och genomföra konferenser och utbildningsaktiviteter inom folkhögskole- och studieförbundsområdet. Information om folkbildningen ska översättas till andra språk samt distribueras via rådets hemsida. Vidare ska rådet ta emot studiebesök och medverka till att studieförbund och folkhögskolor får kontakter i andra länder. Slutligen skall Folkbildningsrådet ansvara för Folkbildningsnätets centrala administration och samordning. Folkbildningsrådet skall arrangera en central konferens kring folkbildningspolitiska frågor i EU-perspektiv samt arrangera ett seminarium med Globkom-utredningen och ett seminarium i anknytning till regeringens proposition om vuxnas lärande. Rådet ska sammanställa fakta om studeranderättsliga frågor samt ta fram en ny struktur på Folkbildningsrådets hemsida. Slutligen ska en uppdatering göras av Folkhögskole-Hjälpredan och en ny Studieförbunds-Hjälpreda läggas ut på rådets hemsida. Produktioner FBR informerar Folkbildning i fickformat 2001 Infobroschyr om FBR Budgetunderlag Verksamhetsplan 2002 Årsredovisning 2000 Rapporter utvärderingsuppdrag Översättning av hemsidan till andra språk 6

7 FOLKHÖGSKOLORNAS INFORMATIONSTJÄNST - FIN FIN ska, genom att svara för olika produktions-, marknadsförings- och studievägledningsinsatser, öka kunskapen i samhället om folkhögskolan som studieform. Presumtiva kursdeltagare samt studie- och yrkesvägledare, arbetsvägledare m fl skall få en översiktlig och objektivt utformad information om folkhögskolorna och deras olika kursutbud samt om tillämpliga behörighets- och antagningsregler. Produktion ska genomföras av kurskataloger och övrigt informationsmaterial i tryckt och elektronisk form. Dessutom ska en utveckling och fortlöpande uppdatering ske av FIN:s hemsida. Folkhögskolans idé och verksamhet ska göras känd genom regelbunden annonsering i olika media och medverkan vid större utbildningsmässor. FIN ska stimulera folkhögskolorna till lokal och regional samverkan i sin marknadsföring och andra gemensamma projekt samt ge stöd till folkhögskolorna i frågor som rör vägledning, behörighet, studieekonomi och rekrytering. Slutligen ska FIN utveckla kontakter med andra utbildningsanordnare och ansvariga myndigheter för att skapa förutsättningar för en utökad samverkan, såväl nationellt som regionalt. Hemsidan ska utvecklas för att förbättra sökfunktionen och tillgänglighet för funktionshindrade. Rutiner för att förenkla och samordna produktionen av både hemsida och tryckta kataloger ska tas fram. Nyhetssidan ska utvecklas med riktad information till studie- och yrkesvägledare. FIN ska följa planeringen och genomförandet av Kunskapsveckan och stimulera folkhögskolorna till lokala aktiviteter. En flerårig och mer idéburen annonssatsning i olika medier ska förberedas. Slutligen ska produktion av basinformation om folkhögskolan som skolform på ett antal invandrarspråk, samt i lättläst form, publiceras på hemsidan. Produktion Trycksaker: Folkhögskolekatalog ( ex). Kurskatalog över folkhögskolornas långa kurser (finns också på kassett för synskadade). Folkhögskoleguiden ( ex). En översiktskarta med folkhögskolornas kursutbud, adresser och telefonnummer. Sommarkurskatalog ( ex). Kurskatalog över folkhögskolornas korta kurser maj - augusti. Studieekonomi. En folder om olika former av studiestöd för folkhögskolestuderande. Affisch (8.000 ex). Hemsida ( Folkhögskole- och Sommarkurskatalogen samt information om övriga kortkurser, lediga platser, nyheter, beställningsblankett m m. Basinformation om folkhögskolan på olika språk samt i lättläst form. Frågor & Svar-sida med möjlighet att ställa frågor direkt till FIN. IT-UTVECKLING Folkbildningsrådets IT-verksamhet syftar till att öka förutsättningarna för folkhögskolor och studieförbund att nyttja IT som ett pedagogiskt redskap i folkbildningsarbetet. I samverkan med Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand (Distum) och KK-stiftelsen ska Folkbildningsrådet genomföra utvecklingsinsatser på projektbasis inom IT-området. Regionala resurspersoner ska inom ramen för IT-projektet svara för rådgivning och stöd till studieförbundsavdelningar och folkhögskolor i frågor om pedagogisk projekt kring ITstött lärande. Folkbildningsrådet ska delta i det nordiska IT-nätverket inom folkbildningen samt medverka som svensk kontaktlänk i EU-projektet REREAL kring flexibelt lärande. Folkbildningsrådet ska skapa förutsättningar för att kunna realisera den nationella IT-strategiska planen. Detta sker bl.a. genom en vidareutveckling av Folkbildningsnätet i pedagogiskt avseende och genom att medverka till en lösning för folkbildningens tillgång till Internet. I rådets åtagande ingår vidare uppföljning och insamling av erfarenheter från IT-projekten samt samverkan med Distum och dess styrelse i frågor som berör folkbildningen. Via regionala resurspersoner skall rådet stödja och sprida erfarenheter till studieförbundsavdelningar och folkhögskolor som arbetar med IT-stöd (KK-stiftelse-projekt). Folkbildningsrådet ska i samverkan med KK-stiftelsen och Distum samordna utvärderingar av IT-projekten på folkbildningsområdet samt samordna spridningen av resultaten av dessa. Rådet ska följa upp och i samverkan med KK-stiftelsen utvärdera del delar inom forskningsprogrammet LearnIT som är riktade till folkbildningen. Produktion Rapport Pedagogiska IT-projekt på folkbildningsområdet. Rapport Nätbaserade pedagogiska resurser för folkhögskollärare och cirkelledare i samarbete med Distum. 7

8 KANSLI Kansliets arbetsuppgifter ska genomförs i enlighet med de uppdrag som Folkbildningsrådet tilldelats av medlemmarna och av staten. Dessa har huvudsakligen tidigare redovisats inom respektive område i verksamhetsplanen. Därutöver tillkommer vissa kansligemensamma uppgifter. Kansliets samlade kompetens och organisation ska kontinuerligt utvecklas för att motsvara interna och externa behov. Personalen ska ges möjlighet till kompetensutveckling via individuellt upprättade utvecklingsplaner. Kompetensutvecklingen ska inriktas på områdena IT-stöd i det interna och externa arbetet samt uppföljnings- och utvärderingsprocesser. Kansliets jämställdhetsplan ska följas upp och utvärderas. Kansliets IT-plan ska revideras och en miljöplan för kansliet upprättas. Arbetsfördelning m m Kansliet har tio anställda medarbetare, varav två arbetar delvis med service till hela Folkbildningshuset (reception, växel, kontorsservice). För hanteringen av det särskilda anslaget till utvecklings- och försöksverksamhet, utvärdering och informationsspridning ska tjänster köpas motsvarande sammanlagt en heltidstjänst. Kansliet kommer också att förstärka sina insatser och sin kompetens för uppföljning och utvärdering av den övriga verksamheten genom bl.a. köp av specialinriktade tjänster för utvärdering. Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) har fyra anställda medarbetare (finansieras via folkhögskolornas statsbidrag). Folkbildningsnätet, IT projekten samt övriga IT frågor engagerar totalt sex personer. Två av IT-medarbetarna arbetar centralt (central projektledare och administratören webbmastern/informatör för Folkbildningsnätet). De övriga fyra arbetar på deltid med lokal placering på folkhögskola eller i studieförbund och med samordningsansvar för ett eller flera IT projektområden inom folkbildningen. Samtliga är projektanställda och finansieras via medel från Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand och KK-Stiftelsen. Tjänster (totalt 250 %) ska köpas för projektledning, rådgivning, uppföljning av DISTUM- och KKS-projekten (Folkbildningsnätet, pedagogiskt utvecklingsprojekt m. fl.). Teknisk support köps externt, framförallt av FC Sweden i Uppsala för hantering av Folkbildningsnätet och lokalt i Stockholm för support till rådets kansli. Kansliet förstärks periodvis med extrapersonal, främst för hantering av projektansökningar samt för distribution av folkhögskolekataloger. Personal kansliet Kanslichef Handläggare av folkbildningspolitiska frågor Handläggare av statistik och verksamhetsuppföljning Handläggare av ekonomiska frågor Personal- och ekonomiadministratör Handläggare av folkhögskolefrågor Handläggare av studieförbundsfrågor Handläggare av FoU frågor Sekreterare/receptionist Vaktmästare/kontorsassistent Personal Folkhögskolornas Informationstjänst Handläggare av informationsfrågor Informatör/studievägledare Informationsassistent Kontorist Personal IT frågor Handläggare av IT frågor Nätadministratör/webb-master/informatör FINANSIERING Folkbildningsrådets verksamhet finansieras i första hand via de medel som representantskapet årligen avsätter. Den verksamhet som bedrivs via Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) finansieras via medel som avsätts från folkhögskolornas statsbidragsandel. Administrationen samt utvärderingen och erfarenhetsspridningen för Utvecklings- och försöksverksamheten med nya verksamhetsformer inom studieförbund och folkhögskolor finansieras via avsättning av medel inom anslagsposten 3. Handläggar-, projektledar- och informatörstjänsterna vad gäller Folkbildningsnätet och IT-frågorna i övrigt finansieras via de särskilda medel som rådet erhåller från KKstiftelsen och Distansutbildningsmyndigheten i Härnösand. 8

9 BILAGA: Utvärderingsplan för åren Bakgrund Folkbildningsrådets allmänna utvärderingsuppdrag finns bl.a. beskrivet i folkbildningspropositionens avsnitt 6.4 där det sägs att Folkbildningsrådet skall främst följa upp och utvärdera effekterna av rådets statsbidragsgivning för att klarlägga hur statens syften med statsbidrag uppfylls. I statsbidragsförordningens 3 anges att Rådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i relation till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivs för att statsbidrag skall utgå. I förordningen om den särskilda utbildningsinsatsen inom folkhögskolan 10 anges vidare att Folkbildningsrådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera den utbildningsverksamhet som bedrivs med stöd av statsbidraget enligt denna förordning. Rådet skall därvid samverka med Kunskapslyftskommittén. Av regeringens riktlinjer år 2000 till Folkbildningsrådet framgår att Folkbildningsrådet skall redovisa de utvärderingar som rådet avser att ta initiativ till som belyser hur syftet med statsbidrag till folkbildningen enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen har nåtts. A Utvärderingar som belyser hur syftet med statsbidragen uppfyllts Folkbildningens målgrupper Säkring av kvalitet i folkbildningens målgruppsarbete Ett av folkbildningens viktigaste uppdrag är verka gentemot målgrupperna funktionshindrade och människor med invandrarbakgrund. De utvärderingar som genomförts på dessa områden pekar på brister och tillkortakommanden såväl som en god vilja att möta dessa grupper på deras villkor. Det arbete som nu planeras avser att ta tillvara de kunskaper som kommit fram i forskningen samt att samla de erfarenheter som finns inom folkbildningen för att ytterligare förbättra kvaliteten. Ännu en utgångspunkt för projektet ligger i det krav på kontroll av egenkontrollen som uttryckts av RRV och som FBR kommer att arbeta för. Projektet är i första hand inriktat på studieförbunden med syfte: att skapa förutsättningar att förbättra kvalitet och kvantitet i arbetet med de prioriterade målgrupperna genom att använda forskningsresultat och samlade erfarenheter för att nå kompetenshöjning, samt att utveckla verktyg och arbetsformer för säkring av kvalitet i verksamheten med målgrupperna och att denna ambition finns på alla nivåer i organisationerna. Metoder: Utbildning på högskolenivå för ansvariga för målgrupperna inom studieförbunden. Inventering av lokal projektverksamhet och samverkan mellan dessa. Eventuella kompletterande forskningsinsatser. Samverkan sker med SISUS, Integrationsverket, Linköpings Universitet, Vuxenutbildarcentrum m.fl. Tidsplan: Åren Folkbildningen och demokratiutveckling Folkbildningen och de demokratiska utmaningarna Demokratins förändrade uttryckssätt och villkor såsom de speglas i folkbildningen. Utvärderingen avser: att inventera tidigare och pågående forsknings och utvecklingsarbete inom folkbildningen, att belysa hur folkbildningen verkar i relation till sitt demokratiska uppdrag samt på vilka arenor och i vilka former som människor idag verkar som medborgare, att manifestera folkbildningens roll och vilja att anta de demokratiska utmaningarna samt att gagna folkbildningen genom att samordna och därmed förstärka effekterna från enskilda projekt och utvecklingsarbeten. Projektet består av fyra delar. 1. Fallstudie 2. Inventering 3. Samordning med pågående utvecklingsprojekt 4. Samverkan med andra utredare Forskningshandledare för fallstudien är professor Gunnar Sundgren. Institution: Mälardalens högskola, Pedagogiska institutionen. Tidsplan: Åren Effekter av samhällsstödets utveckling och ändrade fördelningsmodeller Huvudprojekt Under senare år har folkbildningen fått minskade/förändrade bidragsströmmar. Kommunala bidrag och landstingsbidrag till folkbildningen är olika beskaffade och storleken skiftar beroende var någonstans verksamheten bedrivs. Viktiga frågeställningar är: - Hur påverkas folkbildningsverksamhetens innehåll och kvalitet av det minskade/förändrade samhällsstödet? - Hur påverkas verksamheten av de ändringar av fördelningsmodeller som folkbildningen själv vidtagit under senare tid? - Vilka andra medel än stödet från stat och kommun finns? Hur används dessa? 9

10 Metoder: Kvalitativa metoder för att identifiera lokala effekter kompletterat med kvantitativa metoder ev. i samarbete med SCB - för att kartlägga övergripande effekter av förändringarna. Tidsplan: Åren Utvärdering av projektverksamhetens effekter Delprojekt A Viktiga frågeställningar: - Vilka effekter ger den allt mer omfattande projektverksamheten inom folkbildningen? - Vad händer vid en folkhögskola eller ett studieförbund som har en stor del av sin verksamhet finansierad via projektmedel? - Varför är vissa folkhögskolor inte alls med vid ansökan eller fördelningen av projektmedel? Metod: Inventering, enkät och intervjuer. Tidsplan: Åren Effekter för folkhögskolan Delprojekt B Viktiga frågeställningar: - Hur har utvecklingen varit för de nya folkhögskolor som startat under 1990-talet? - Vilka effekter har det nya profileringsbidraget gett? - Vilka effekter för musikfolkhögskolorna har de fr.o.m. år 1999 förändrade statsbidragsfördelningskriterierna fått? Tidsplan: Åren B. Utvärdering utifrån särskilda uppdrag Projekten via särskilda medel för utvecklings- och försöksverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor I regleringsbrevet för de särskilda medlen påpekas särskilt de uppdrag som Folkbildningsrådet har att samla och sprida erfarenheter, samt att utvärdera projekten och projektverksamheten. Metoder: Tidsplan: Konferenser på folkbildningsnätet, projektledarutbildningar, seminarier, dokumentation bl.a. på Folkbildningsrådets hemsida m.m. Pågår så länge de särskilda medlen fördelas via Folkbildningsrådet. Folkbildning med IT-stöd Forsknings- och utvärderingsprojekt om folkbildning, lärande och informationsteknik För närvarande pågår ett 100-tal utvecklingsprojekt med ITanknytning i folkbildningsvärlden. Detta ger en stor möjlighet att belysa några för folkbildningen viktiga hypoteser/ frågeställningar som berör området. Två områden har prioriterats och kommer under de kommande 3-4 åren att utvärderas genom forskningsinsatser: 1. Hur gestaltas folkbildningen i virtuella rum? Kunskapsideal och folkbildningens arbetsformer. 2. Utvecklingsarbete och organisatoriskt lärande inom folkbildningen. Forskningsprojekten genomförs och finansieras inom KKstiftelsens forskningsprogram LearnIT. Forskningsprojekten skall bedrivas i samarbete med folkbildningens praktiker och IT-projekten kommer att utgöra en empirisk bas. Tidsplan: Åren /2004 Utvärdering av IT-projekt som finansieras av medel från KK-stiftelsen Denna utvärdering som kommer att genomföras i samarbete med Distum planeras för närvarande. Tidsplan: Åren C.Övriga av Folkbildningsrådet initierade utvärderingsprojekt Pedagogik i folkbildning mångfald och variation Det finns ett behov att beskriva vad som kan utmärka folkbildningens pedagogiska processer. Behovet har en bakgrund i betydelsen av att synliggöra folkbildning som idé i en tid när kunskapsfrågor i allt högre grad diskuteras i ekonomiska termer eller i form av formell kompetens. Den övergripande avsikten är inte bara att synliggöra folkbildningens pedagogik och dess pedagogiska ledarskap, utan även utveckla den praktik, som demonstrerar vad folkbildningen står för. Projektet innehåller därför flera olika komponenter. I ett första steg studeras hur idéer om folkbildning omsätts i konkreta pedagogiska designer. Avsikten är att analysera och beskriva olika varianter av kopplingen mellan idéinnehåll och principiell utformning. I nästa steg tar man utgångspunkt i dessa analyser i en inbjudan till folkbildningens praktiker att bedriva utvecklingsarbete genom att vidareutveckla olika varianter på ett systematiskt sätt. På så sätt kan verkan av projektet länkas till de resurser, som finns för utvecklingsarbete. En led i detta är att bygga upp mötesplatser mellan praktiker som är intresserade av utveckling och forskare i kreativa möten där en produktiv dialog skall resultera i nya utformningar av folkbildningstraditionen. Prövandet av nya pedagogiska designer skall studeras av forskare med sikte på analys och redovisning för en bred publik. Projektplan presenteras mars Tidsplan: Åren VP2001 slutversion 10