Fallförebyggande åtgärder i hemmet hos äldre personer: En beskrivning av hur hemtjänstpersonalen i Eskilstuna kommun arbetar med fallprevention

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Höstterminen 2013 Fallförebyggande åtgärder i hemmet hos äldre personer: En beskrivning av hur hemtjänstpersonalen i Eskilstuna kommun arbetar med fallprevention Fall Prevention for older persons at home: A description of how the homemaker services in Eskilstuna municipality working with fall prevention Författare: Åsa Bergström Handledare: Mandana Fallahpour

2 1 SAMMANFATTNING Fallolyckor innebär ett stort lidande för de äldre och deras anhöriga och medför stora kostnader för samhället. De äldre kan uppleva att aktivitetsbegränsningar efter ett fall kan göra dem mer beroende av insatser från samhället. Antalet äldre väntas öka kraftigt de närmaste årtionden och fallolyckor i hemmen kommer att bli ett växande problem. Det är därför viktigt med studier om fallprevention för äldre för att kunna planera på ett lämpligt sätt i klinisk praxis. Syftet med denna studie var att beskriva hur hemtjänstpersonalen som besöker och ger service till de äldre i deras hem, arbetar med att förebygga fallolyckor i Eskilstuna kommun. I den här studien samlades data in via en enkät som utformats för denna studie. 140 personer blev informerade och erbjöds att delta i studien. Dessa personer arbetade i 8 hemtjänstgrupper i Eskilstuna kommun. 59 personer accepterade att delta, och besvarade enkäten som lämnades ut till grupperna. Deskriptiv statistik användes för att analysera data. Studiens resultat visade att respondenterna ger fallförebyggande stöd till de äldre i olika dagliga aktiviteter, och respondenterna gör många olika åtgärder i de äldres hem för att förhindra fall. Sammanfattningsvis är det viktigt att hemtjänstpersonal kan identifiera äldre personer med fallrisk. Hemtjänstpersonalen är en viktig yrkesgrupp, och deras arbete med fallprevention bör tydliggöras i teamen runt de äldre. Sökord: homemaker services, daily activities, fall prevention

3 2 ABSTRACT Fall accidents involve a great suffering for the elderly and their relatives and impose significant costs on society. Falls might lead elders some restrictions that might make them dependent to the society. The number of elderly is expected to increase markedly over the next few decades and falls in the home will be a growing problem. Therefore it is important to study more about fall prevention among elderly to plan appropriately in clinical practice. The aim of this study was to describe how homemaker services, who visit and give services to the elderly in their homes, work with prevention of falls in Eskilstuna municipality. In this study the data was collected through a questionnaire designed for this study. 140 people were invited and informed about this study. They were working at eight homemaker services areas in Eskilstuna among whom 59 people accepted to participate and sent their informed consents. They answered to the questions through a questionnaire that they received by post. Descriptive statistics was used to analyze the data. The study results showed that the participants provided preventive support to the elderly in various daily activities, and almost all participants did many different measures in the home to prevent falls. In conclusion it is important that the homemaker services can identify the elderly who are at risk of falling. Homemaker services is an important group and their work with fall-prevention program for elderly should be clearer in teams. Keyword: homemaker services, daily activities, fall prevention

4 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 4 BAKGRUND 4 ALLMÄNT FALLPREVENTION 4 AKTIVITET MILJÖ 5 FALLPREVENTION - OLIKA PROFFESSIONER 5 FALLPREVENTIONSPROJEKT 7 VÅRD OCH OMSORGSPERSONAL SYFTE 10 FRÅGESTÄLLNINGAR 10 MATERIAL OCH METOD 10 URVAL, DELTAGARE, PROCESSBESKRIVNING 10 DATAINSAMLING 12 DATABEARBETNING 12 ETISKA ASPEKTER 13 RESULTAT 13 DISKUSSION 18 RESULTSTDISKUSSION 19 METODDISKUSSION 20 SLUTSATS 21 REFERENSLISTA 22 BILAGOR 24 BILAGA 1: INFORMATIONSBREV ENHETSCHEFER 24 BILAGA 2: MISSIVBREV 25 BILAGA 3: ENKÄT (4 sidor) 26

5 4 INLEDNING Författaren har arbetat som arbetsterapeut i över 20 år, mestadels med hembesök hos äldre i eget boende. Fallprevention är en viktig åtgärd vid hembesök. Det är viktigt att bedöma aktivitetsförmågan, behov av träning, behov av hjälpmedel och att se över den fysiska miljön. Det är viktigt att alla professioner som besöker de äldre i hemmen arbetar med fallprevention. Hemtjänstpersonal är den yrkesgrupp som regelbundet träffar de äldre. De har en viktig roll när det gäller att förebygga fall. Författaren vill ta reda på hur hemtjänstpersonal i Eskilstuna kommun arbetar med fallprevention hos de äldre i hemmen, och i vilka aktiviteter de ger fallförebyggande stöd. BAKGRUND ALLMÄNT FALLPREVENTION Fallolyckor innebär ett stort lidande för den drabbade och dennes anhöriga, och medför stora kostnader för samhället. Fallolycka definieras som: Skada till följd av ett fall, där ett fall är en händelse som resulterar i att en person oavsiktligt hamnar i ett viloläge på marken, golvet eller annan lägre nivå (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Cirka 14 miljarder kronor, varav 5 miljarder i direkta kostnader och 9 miljarder i livskvalitetsförsämringskostnader är kostnaderna för samhället när det gäller fallolyckor bland äldre (Statens folkhälsoinstitut, 2009). Livskvalitetsförsämringskostnader definieras som livslängdsmått som tar hänsyn till både livskvalitén och antalet levnadsår (Statens folkhälsoinstitut, 2009). År 2005 avled i Sverige drygt 1500 personer över 65 år efter fallolyckor. Fallolyckor är den i särklass vanligaste olyckstypen, som orsakar flest dödsfall hos äldre personer. (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2010). Cirka en tredjedel av alla som bor hemma och är över 65 år faller någon gång varje år (Slutrapport fallpreventionsprojekt, 2013). Aktivitetsförmågan hos den drabbade kan bli nedsatt efter ett fall, vilket innebär att personen kan bli mer beroende av insatser från samhället. Antalet äldre väntas öka kraftigt de närmaste årtionden och fallolyckor i hemmen kommer att bli ett växande problem. Det är därför viktigt med fallpreventiva åtgärder. Sveriges kommuner och landsting (Fall och fallskador, 2011) definierar fallpreventiva åtgärder som: Åtgärder som syftar till att minska fallrisken och därmed fall. Vissa åtgärder är individuella och riktas specifikt mot personer med förhöjd fallrisk. Andra är mer generella och bör ingå som en del av ett systematiskt förbättringsarbete i all vård och omsorg. Det är viktigt med framtida studier om fallpreventiva åtgärder som

6 5 hemtjänstpersonal kan utföra för att förhindra fallolyckor som kan leda till begränsning av aktivitetsförmågan hos de äldre. AKTIVITET MILJÖ Människan har ett behov av att vara aktiv för att kunna utföra sina dagliga aktiviteter (Kielhofner, 2012). Fall kan göra att aktivitetsförmågan minskar. Även rädsla för att falla kan leda till begränsad aktivitetsförmåga (Schepens, Sen, Painter & Murphy, 2012). Miljön har en stor inverkan på människors aktivitet (Kielhofner, 2012). Enligt Kielhofner (2012) kan miljön beskrivas som de fysiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska egenskaperna i vår omgivning, och det påverkar då människans motivation, organisation och utförandet av aktiviteter. I miljön finns resurser som underlättar människors utförande av aktiviteter, t.ex. instruktioner, verktyg och vägledning från andra personer (Kielhofner 2012). Människans egna välbekanta miljöer stödjer hans/hennes vanor och roller (Kielhofner, 2012). Miljön kan också begränsa människan, t.ex. trösklar, trappor och smala dörröppningar. Om de äldre inte kan förflytta sig med t.ex. rullstol eller rollator i sin bostad kan de äldres aktivitetsförmåga bli starkt begränsad. Att kunna vara delaktig i sina vardagliga aktiviteter är viktigt för välbefinnandet. Enligt Kielhofner (2012) är exempel på delaktighet i vardagliga aktiviteter t.ex. att umgås med vänner, att sköta sin personliga hygien eller att ta hand om sitt hem. FALLPREVENTION UTFÖRD AV OLIKA PROFFESSIONER I en observationsstudie från Italien av äldre boende hemma (Cesari, Landi, Torre, Onder, Lattanzio & Bernabei, 2002) menar författarna att risken att falla ökar kraftigt när antalet riskfaktorer ökar, och att förutom skador kan ett fall försämra den fysiska funktionen och livskvalitén. Det är viktigt att arbeta förebyggande för att minska fallrisk (Cesari, 2002). Ett fynd de gjorde i studien var att många av de identifierade riskfaktorerna är påverkbara, särskilt depression, vandrande beteende, brister i säkerhet av miljön och ostadig gång. Enligt deras resultat kan dom fastställa betydelsen av miljömässiga anpassningar. Vissa risker t.ex. dålig belysning, ojämna golvytor eller avsaknad av handtag i badrummet kan öka förekomsten av fall med mer än 50 %. Studieresultatet visade att (Cesari, 2002) för att hitta personer med hög fallrisk kan bl.a. hemvårdspersonal använda ett bedömningsinstrument, MDS-HC. Det instrumentet innehåller mer än 350 frågor, bl.a. sociodemografiska variabler, fysiskt och kognitivt status, diagnoser, och symtom.

7 6 Studier visar att när det gäller fallprevention det är viktigt att arbeta med ett multiprofessionellt team där alla team medlemmar bidrar med sin expertkunskap (Weinstein & Both, 2006). Enligt författarna innehåller ett multiprofessionellt team läkare, neurolog, sjuksköterska, psykiater, sjukgymnast och arbetsterapeut. Enligt författarna till studien är det viktigt att inte bara informera brukaren om fallrisker och åtgärder, utan det är viktigt att även utbilda vårdgivaren. Det finns starka empiriska bevis för att multifaktoriell bedömning och åtgärd är effektivt (Weinstein & Booth, 2006). Studieresultatet visade att (Weinstein & Booth, 2006) denna metod innebär att genomföra en omfattande bedömning hos personen och hans eller hennes omgivning, hitta faktorer som innebär risk, och att behandla eller åtgärda alla dessa faktorer. I en studie från Amerika (Schepens, Sen, Painter, Murphy, 2012) undersökte författarna hur rädslan för att falla kan leda till begränsad aktivitet. Författarna gjorde an metaanalys av 20 tvärsnitts och prospektiva studier. I studien fann man ett starkt positivt samband mellan rädsla för att falla och nedsatt aktivitet. I slutsatsen skriver man, att för att behandla och förebygga fall, fokuserar arbetsterapeuter ofta på fysiska faktorer och försöker öka säkerheten i de äldres miljö. Detta för att ge personer möjlighet att klara sina dagliga aktiviteter. Schepens et al. (2012) har definierat ( Tinetti & Powell, 1993) rädsla för att falla som oro för att falla som leder till minskad eller undvikande av aktivitet. Enligt Schepens et al. (2012) har fall också psykologiska konsekvenser. En viss nivå av rädsla kan medföra ökad försiktighet vid utförandet av aktiviteter, vilket kan skydda mot fall. Denna rädsla kan också leda till överdriven begränsning av de dagliga aktiviteterna (Schepens, et al., 2012). I en studie från Nordamerika (Peterson, Choo, von Koch & Finlayson, 2008) deltog 354 personer, i åldern år. Målet med studien var att fastställa förekomsten av fall, och riskfaktorer för fall, hos medelålders och äldre vuxna som har multipel skleros (MS). Deltagarna rapporterade om dom hade fått medicinsk vård för en fallrelaterad skada inom de senaste 6 månaderna, 6 månader eller längre eller aldrig. Resultatet visade att mer än 50 % av deltagarna i studien rapporterade fallskador. Slutsatsen var att fallskador var vanliga hos deltagarna i studien. Fynd tyder på att hanteringen av rädslan för att falla och benskörhet är viktiga komponenter i program för att förebygga fallskador för människor som åldras med MS. I en randomiserad kontrollerad pilotstudie från England (Pighills, Torgerson, Sheldon, Drummond, Bland, 2011) mätte man effekten av miljömässiga fallpreventionsåtgärder. Deltagarna randomiserades till följande 3 grupper: (1) Grupp ledd av arbetsterapeut, (2) grupp ledd av tränad bedömare och (3) grupp ledd av omvårdnadspersonal. Rädsla för att falla

8 7 valdes ut som den primära frågan, och en analys utfördes eftersom det är vanligt hos äldre att vara rädd för att falla oavsett om man har fallit tidigare eller inte. Den sekundära frågan var antalet fall, livskvalitet och självständighet i dagliga aktiviteter. Studien visade att bedömning och modifikation av miljön för fallprevention gjord av en arbetsterapeut är effektivt. Bedömning av hemmiljön gjord av en arbetsterapeut minskade signifikant antalet fall hos högriskindivider, medan bedömning av en tränad bedömare inte gjorde det. Interventionen hade ingen effekt på rädslan för att falla. Personer som undvek aktiviteter på grund av rädsla för att falla hade mer fall än de som inte undvek aktiviteter. Den arbetsterapeutledda gruppen hade signifikant färre fall än kontrollgruppen 12 månader efter bedömningen. I en randomiserad kontrollerad pilotstudie (Szanton, et al., 2011) var syftet att se en möjlig effekt av en multikomponent beteendeintervention och hemreparations intervention för äldre låginkomsttagare med funktionshinder. Deltagarna i interventionsgruppen fick individuella skräddarsydda insatser av arbetsterapeut, sjuksköterska och hantverkare. Kontrollgruppen fick besök av en tränad forskningsassistent, då man gjorde stillasittande aktiviteter. 94 % av deltagarna i interventionsgruppen sade att deltagandet i studien gjorde deras liv enklare, men bara 53 % av kontrollgruppen uttryckte detsamma. Författarna skriver att resultaten från denna studie tyder på den potentiella kraften i ett multikomponent åtgärdsprogram som integrerar reparationer i hemmet, omvårdnad och arbetsterapi. Statens folkhälsoinstitut har gett ut en rapport, Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dagar, (2005). Där skriver man att bl.a. vårdbiträden kan vara viktiga ambassadörer när det gäller ett säkerhetstänkande i hemmen. Den tid vårdbiträdet lägger ner på det kan vara mycket lönsam. För att undvika fall i hemmet är det viktigt att alla professioner som jobbar hemma hos de äldre, gör åtgärder i miljön i de äldres hem, för att förhindra fall. FALLPREVENTIONSPROJEKT RIKTADE MOT VÅRD OCH OMSORGSPERSONAL Stockholms läns landsting har ett regionalt vårdprogram för fallprevention (2008). Syftet med vårdprogrammet är att minska antalet patienter som faller och att visa åtgärder som kan förebygga fall och fallskador. Vårdprogrammet består av 2 delar. Del 1 är en klinisk del med preventiva åtgärder, lästips och förslag på vad vårdpersonal bör tänka på. Del 2 är en allmän del. I del 2 finns en kunskapsöversikt om området med aktuell forskning och praxis. I vård-

9 8 programmet säger man att man förebygger fall och fallskador främst genom individuellt anpassade åtgärder, men att fallprevention också måste sättas in på bred front, och på olika nivåer i samhället. För att lyckas med att förebygga fall krävs hela teamets kompetens. Man menar att det är viktigt med riktlinjer för ansvarsfördelning i teamet, t.ex. för undersköterskor och vårdbiträden. Undersköterskor och vårdbiträden uppmärksammar fallrisker t.ex. miljö, syn, eller nedsatt rörlighet. Åtgärder som undersköterskor och vårdbiträden gör kan vara att undanröja de risker som går i t.ex. miljön, eller/ och initierar bedömning av arbetsterapeut, sjukgymnast, läkare, sjuksköterska eller optiker. Man skriver i vårdprogrammet att undersköterskan/vårdbiträdet är en nyckelperson när det gäller att identifiera och vidarerapportera förändringar som kan innebära fallrisk. I vårdprogrammet finns en checklista som kan användas av hemvårdspersonalen för att kunna göra en fallriskbedömning. Enkla förändringar i bostaden kan signifikant minska risken att ramla hemma enligt en studie. En annan studie visade att egna kreativa lösningar från personalen och ett lyhört förhållningssätt gällde i brukarens hem. I vårdprogrammet finns också exempel på studiehandledningsmaterial för vårdbiträden och undersköterskor inom hemtjänst och särskilt boende. Ett gemensamt program för fallprevention i Sörmland togs fram 2007 i samverkan mellan kommun och landsting. Syftet var att minska antalet fall och fallskador bland befolkningen i Sörmland över 65 år. Syftet var också att ta fram enhetliga riktlinjer för registrering av fall. Projektet avslutades I slutrapporten visar resultatet att fallolyckorna inte har minskat i Sörmland. År 2007 genomfördes ett projekt, Självfallet, i Trelleborgs kommun. Syftet med projektet var att stärka hemvårdspersonalens möjligheter att upptäcka, eliminera och förebygga fallrisker i det dagliga arbetet hos brukarna, genom ökad kompetens i personalens arbetssätt. Självfallet är en uppslagsbok där personalen lätt kan hitta risker, åtgärder och vem som ansvarar för vad, och vem som ska kontaktas (Självfallet, 2007). Kompetensstegen (Åhsberg, 2010) var en nationell satsning för att stödja kommunernas långsiktiga kvalitetsarbete inom vård och omsorg om äldre. Ett område som kommuner kunde ansöka om medel för var fallprevention. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete (IMS) från Socialstyrelsen fick i uppdrag att utvärdera effekterna av kompetensstegens effekter för de äldre. En delrapport av utvärderingen av kompetensstegen var Personalutbildning för att förebygga fallskador bland äldre. Det var 6 kommuner som deltog i studien. Studiens syfte var att undersöka hur mycket personalens kunskap hade ökat efter utbildning, syftet var också att se om antalet fallskador hade minskat i de aktuella

10 9 kommunerna. Följande pedagogiska metoder studerades: Nestors FoU-centers utbildning Fall och fallprevention, 13 dagar lång och Räddningsverkets utbildning systematiskt arbete för äldres säkerhet inom vård och omsorg, 2 dagar lång. Innan utbildningarna startade fick personalen fylla i en enkät med ett kunskapsprov på 20 frågor. Personalen hade 70 % rätt på kunskapsprovet. Efter ett år fick personalen fylla i samma enkät inklusive samma kunskapsprov på 20 frågor. Då hade personalen 80 % rätt. Man kan dock inte utläsa av resultatet om personalens ökade kunskaper gjort att dom arbetet mer fallpreventivt. Enligt statistiken hade fallskadorna i de 6 kommunerna som utbildade sin personal minskat mellan 2006 och Fallskadorna hade inte minskat i de 4 kommunerna som man jämförde med. Utbildningarna hade olika innehåll och var olika långa, men man kunde inte se någon tydlig skillnad på kunskapsnivån mellan de 2 utbildningarna. I en studie (Schepens, et al., 2012) undersökte författarna hur rädslan för att falla kan leda till begränsad aktivitet. I Örebro gjordes en fallförebyggande studie för äldre i eget boende. Den var en del i ett större projekt kallat Hilma. Det var ca 150 deltagare med en medelålder på 83 år. Syftet med studien var att undersöka om undersköterska/vårdbiträde genom träning i hemmet kan förebygga fall. Personalen ombads att ställa 2 frågor till brukarna: Är du rädd för att ramla? Har du ramlat under det senaste året? Om brukaren svarade ja på frågorna så visste man att fallrisken är förhöjd. Man bad sedan personalen att fråga sig själv om dom tror att brukaren har en ökad risk för fall. Detta skulle sedan personalen ta upp i teamet runt brukaren, t.ex. på en vårdlagsträff eller team-träff. Projektgruppen skriver att det är viktigt av vi samarbetar mellan olika yrkesgrupper. Projektgruppen skriver också att hemvårdspersonalen har den viktigaste rollen, dom känner brukarna, träffar dom ofta, och ser hur de fungerar i sitt hem i sin vardag. I en observationsstudie från södra Tyskland (Coll-Planas, Kron, Sander, Ribman, Becker & Nicolaus 2006) var syftet att vårdpersonal skulle förbättra identifieringen av äldre personer i eget boende som var i riskzonen för att falla. Man hittade 2 viktiga riskindikatorer: om personen hade en tidigare historia av fall (minst ett fall under de senaste 12 månaderna), och om personen var behov av hjälp vid bad. Författarna skriver att dessa 2 riskindikatorer skulle kunna användas som en screeningmetod, som skulle vara lätt att använda av vårdpersonal i deras dagliga arbete. Författarna skriver att det finns många instrument för att bedöma fallrisker, men att många av dom kräver ett multidisciplinärt team och olika tester och tar lång tid att genomföra, det är där för svårt att genomföra i det dagliga arbetet. Hemtjänstpersonalen är en mycket viktig grupp som gör olika åtgärder i hemmen hos de äldre för att förhindra fall. Antalet äldre förväntas att öka i framtiden. Hemtjänstpersonalens

11 10 åtgärder förebygger mycket mänskligt lidande och sparar troligen stora kostnader för samhället. Författaren vill veta vad personalen gör för åtgärder och i vilka aktiviteter de ger fallförebyggande stöd. Författaren vill lyfta fram hemtjänstpersonalens viktiga arbete i att förebygga fall. Det har varit svårt att hitta internationell litteratur som beskriver vad hemtjänstpersonal gör för att förebygga fall i hemmen. SYFTE Syftet med studien var att beskriva hur hemtjänstpersonalen i Eskilstuna kommun arbetar med fallförebyggande åtgärder hos de äldre de besöker dagligen. FRÅGESTÄLLNINGAR: Hur ser deltagarnas demografik ut i studien? (Fråga 1 till 5 i enkäten). Vad anser hemtjänstpersonalen om sina kunskaper i att förebygga fall hos äldre? (Fråga 6 till 7 i enkäten). Hur stort är intresset för att förebygga fall hos äldre? På vilket sätt är de involverade i detta? (Fråga 8 till 13 i enkäten). Vad gör hemtjänstpersonalen för fallförebyggande åtgärder? (Fråga 14 i enkäten). Vid vilka aktiviteter ger hemtjänstpersonalen fallförebyggande stöd? (Fråga 15 i enkäten). MATERIAL OCH METOD DESIGN Studien har en kvantitativ, deskriptiv design och är en tvärsnittsstudie med i huvudsak strukturerade frågor med några öppna frågor. Data samlades in via en enkät under en begränsad tidsperiod. Enkäten utformades för denna studie. URVAL, DELTAGARE OCH PROCESSBESKRIVNING I Eskilstuna kommun finns 27 hemtjänstområden som är uppdelade i 8 större områden. Varje område består av 3-4 hemtjänstgrupper. En hemtjänstgrupp i varje område valdes genom att ta det första området enligt alfabetisk ordning. Författaren kontaktade områdeschefchefen för hemtjänsten i Eskilstuna kommun, och fick tillåtelse att lämna ut en enkät till hemtjänstpersonalen. Informationsbrev skickades ut via mail till cheferna på de 8 utvalda hemtjänstområdena med information om studien (bilaga 1). Författaren kontaktade alla 8

12 11 områdens gruppledare via telefon och informerade om studien. Författaren lämnade enkäterna till varje områdes gruppledare samma dag. Gruppledarna delade sedan ut enkäterna till personalen i sina grupper. Ett missivbrev följde med varje enkät (bilaga 2). Enkäten bestod av 16 frågor (bilaga 3). Detta blev ett icke slumpmässigt urval, bekvämlighetsurval (convenience sample) (Trost, 2012). Enkäten delades ut till 140 hemtjänstpersonal, som vid studiens genomförande var yrkesverksamma. Författaren ringde till alla 8 gruppledarna efter en vecka för att påminna om enkäten. Efter 2 veckor åkte författaren till alla 8 grupper och hämtade enkäterna. 59 respondenter (42 %) valde att svara på enkäten, varav 4 var män. Det är få män anställda inom hemtjänsten så det är ganska representativt. Deltagarna var mellan år. Från ett hemtjänstområde (Strigeln) var det ingen som svarade, personalen tyckte inte att det var en anonym studie, och svarade inte på enkäten. Tabell 1. Deskriptiv data av de 59 respondenterna i studien. Karaktäristika n* (%) Kön Man Kvinna Ålder (år) Mean (SD) Range Anställningstid (år) Mean (SD) Range Utbildning Vårdbiträde Undersköterska Vårdare Hemtjänstområde Centrum Gredby Husby Kjula Mesta Nålmakaren Snopptorp 4 (6,8) 54 (91,5) 43, , N=antalet respondenter n = antalet respondenter* 9 (15,3%) 10 (16,9%) 9 (15,3%) 5 (8,5%) 16 (27,1%) 4 (6,8%) 6 (10,2%)

13 12 DATAINSAMLING Studien genomfördes med hjälp av en enkät med 16 frågor som utformades för denna studie. Enkäten bestod delvis av frågor från en enkät från IMS (institutet för utveckling av metoder i socialt arbete) på Socialstyrelsen, delvis av författarens egna frågor. Följande frågor togs från IMS enkät: Fråga 1, 2, 3, 4, 7, 8, 9, 10 (Se tabell 2). Tabell 2: Frågor från IMS enkät: 1: Vilket år är du född? 2: Ange kön: 3: Vilken utbildning har du? 4: Hur länge har du arbetat i hemtjänsten i Eskilstuna kommun? 7: Vad anser du om dina kunskaper i fallprevention? 8: Hur bedömer du din enhetschefs intresse för att förebygga fall hos äldre? 9: Hur stort är ditt intresse av att förebygga fall hos äldre? 10: Hur stor är din uppmärksamhet på äldres läkemedelsanvändning när det gäller mediciner som kan öka risken för fall? Enkäten från IMS användes vid utvärdering av effekten av en utbildning i fallskadeprevention. Man mätte personalens kunskap om fallskador bland äldre. Det var i huvudsak strukturerade frågor med fasta svarsalternativ, men även några öppna frågor. Öppna frågor har inga fasta svarsalternativ (Ejlertsson, 2005). Författaren lämnade enkäterna samma dag till varje områdes gruppledare som i sin tur delade ut enkäten till alla anställda i sin hemtjänstgrupp. Enligt Trost (2012) är det viktigt med standardisering, vilket innebär att allt ska vara så lika som möjligt för alla deltagare. Författaren ringde till alla 8 grupper efter en vecka för att påminna om att svara på enkäten. Författaren åkte till alla 8 grupperna och hämtade enkäten efter 2 veckor. 59 respondenter svarade på enkäten. DATABEARBETNING Rådata lades in i Excel och sedan i SPSS som är ett dataprogram för statistik, (Wahlgren, 2012) och frekvenstabeller togs fram. Statistik används som ett verktyg för att ordna, beskriva, bearbeta och analysera data (Patel & Davidsson, 2011). Deskriptiv statistik har använts för dataanalysen, där man med siffror ger en beskrivning av frågorna i enkäten (Patel

14 13 & Davidsson 2011). Studiens data presenteras med en tabell, stapeldiagram och löpande text. Svaren på de öppna frågorna 12, 13 och 16 har sammanställts efter teman. De redovisas i tabell 3. ETISKA ASPEKTER Denna studie är ett examensarbete. Karolinska Institutets policy för examensarbeten på kandidatnivå inom Arbetsterapeut-programmet har följts (Lilja, Borell & Tham, 2009). Författaren har använt sig av de 4 övergripande etikreglerna som vetenskapsrådet har formulerat (Patel, R. Davidsson, B, 2011). Det är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Med varje enkät följde ett missivbrev med information om studiens syfte, att det var frivilligt att delta och att materialet kommer att presenteras anonymt. I missivbrevet fanns också namn, mailadress och telefonnummer så att respondenterna kunde kontakta författaren vid behov. Det är bara författaren som har haft tillgång till enkätsvaren och enkäterna kommer att förstöras när examensarbetet är avslutat. RESULTAT Karaktäristika för deltagarna har tidigare presenterats i Tabell 1. Enkäten besvarades av 59 respondenter (42 % svarsfrekvens). 54 (91,5%) var kvinnor och 4 (6,8 %) var män. 1 (1, 7 %) svarade inte på frågan om kön. 52 (88 %) respondenter har angett sin ålder. 7 (12 %) har inte svarat. Medelåldern var 43,92 år. Yngsta var 25 år och äldsta var 64 år. Resultatredovisningen följer frågornas ordning i enkäten. Resultaten presenteras med deskriptiv statistik:

15 14 PERSONALENS KUNSKAP I FALLPREVENTION Figur 1: Personalens kunskap i att förebygga fall hos äldre (n=59): Figur 1 visar svaren på frågan: Har du kunskap i att förebygga fall hos äldre? 59 respondenter (100 %) svarade på frågan. 56 respondenter (94,9 %) svarade ja och 3 respondenter (5.1 %) svarade nej. Figur 2: Personalens kunskaper i fallprevention (n=58): Figur 2 visar svaren på frågan: Vad anser du om dina kunskaper i fallprevention? 58 respondenter (98 %) svarade på frågan. 6 respondenter (10.2 %) svarade: Stort behov av att veta mer. 24 respondenter (40,7 %) svarade: Ganska stort behov av att veta mer. 24 respondenter (40,7%) svarade ganska litet behov av att veta mer. 4 respondenter (6,8 %) svarade: Inget behov av att veta mer.

16 15 PERSONALENS INTRESSE AV FALLPREVENTION Figur 3: Personalens intresse av att förebygga fall bland äldre (n=56): Figur 3 visar svaren på frågan: Hur stort är ditt intresse av att förebygga fall hos äldre? 56 respondenter (95 %) svarade på frågan. 2 respondenter (3,4 %) svarade: har inget intresse. 35 respondenter (59,3 %) svarade: Har ganska stort intresse. 19 respondenter (32,2 %) svarade har mycket stort intresse. FINNS RUTINER FÖR VAD SOM SKA GÖRAS VID FALL? Figur 4: Rutiner på arbetsplatsen för vad som ska göras när en äldre fallit? (n=58): Figur 4 visar svaret på frågan: Finns det rutiner på din arbetsplats för vad som ska göras när en äldre har fallit? 58 respondenter (98 %) svarade på frågan. 57 respondenter (96,6 %) svarade ja och 1 respondent (1,7 %) svarade vet inte.

17 16 HAR DU VARIT MED OM NÅGOT FALL SENASTE ÅRET? Figur 5: Personalens erfarenhet av att någon äldre fallit under det senaste året (n=57): Figur 5 visar svaren på frågan Har du varit med om att någon äldre fallit under senaste året? 57 respondenter (96,6 %) svarade på frågan. 41 respondenter (69,5 %) svarade ja och 16 respondenter (27,1 %) svarade nej. FÖRSLAG FÖR ATT MINSKA FALLSKADOR Figur 6: Personalens förslag för att minska antalet fallskador under det senaste året (n=56): Figur 6 visar svaren på frågan: Har du kunnat ge förslag för att minska antalet

18 17 fallskador under det senaste året? 56 respondenter (95 %) svarade. 30 respondenter (50,8 %) svarade ja och 26 respondenter (44,1 %) svarade nej.. PERSONALENS ÅTGÄRDER OCH FALLFÖREBYGGANDE STÖD Uppmana brukare som har larm att ha det på sig Påminner om att använda glasögon/hörapparat Påminner brukaren om att använda skor, Påminner om att använda hjälpmedel som Föreslår bättre belysning, och/eller att ha tänt i Ber brukaren sitta en stund på sängkanten innan Uppmanar brukaren att sitta i en stol med armstöd Föreslår att brukaren ska sitta och duscha Föreslår bärbar telefon Föreslår att sladdar som ligger på golvet flyttas Föreslår annan möblering/flytta på möbler Föreslår att mattor tas bort Frequence Figur 7: Personalens åtgärder för att förhindra fall (n=58): Figur 7 visar svaren på frågan Vad gör du för att förhindra fall? 58 respondenter (98 %) svarade. Resultatet på frågan visar att de flesta respondenter gör många olika åtgärder hos brukarna för att förhindra fall. Över 50 av de 59 respondenterna gör 4 av ovanstående åtgärder. Över 40 av de 59 respondenterna gör 9 av ovanstående åtgärder för att förhindra fall Frequency

19 18 Figur 8: I följande aktiviteter ger personalen fallförebyggande stöd (n=58): Figur 8 visar svaren på frågan I vilka aktiviteter ger du fallförebyggande stöd? 58 respondenter (98 %) svarade. Resultatet på frågan visar att respondenterna ger fallförebyggande stöd i många aktiviteter. När det gäller toalettbesök, dusch och förflyttning i bostaden var det över 50 av 59 respondenter som gav fallförebyggande stöd. De aktiviteter där respondenterna gav minst stöd var att tillreda enkla måltider, äta och dricka, och hobby/fritidsaktivitet. I de aktiviteterna var det mindre än 20 respondenter som gav fallförebyggande stöd. Tabell 3: Svaren på öppna frågor, 12, 13 och 16. Svaren har sammanställts i kategorier vid respektive fråga. Fråga 12: Har du varit med om att någon äldre fallit under det senaste året? Beskriv gärna vad som var orsaken till fallet! n*=(30) Fråga 13: Har du kunnat ge förslag för att minska fall och fallskador under det senaste året? n*=(22) Fråga 16: Övriga synpunkter och kommentarer! n*=(5) -Sjukdom t.ex yrsel. -Hinder i miljön i hemmet. -Alkohol -Gled ur möbler t. ex. säng, stol, -Uppmana brukaren att använda hjälpmedel. - Anpassa miljön. - Se över belysningen. - Utökade besök, dubbelbemanning. -Vill gärna lära sig mer! -Vi hänger med i utvecklingen av fall! -Är intresserade och jobbar förebyggande! -Viktigt att se till att brukaren har saker den behöver i närheten, t.ex telefonlista, dryck m.m. -På grund av tidsbrist hos en del brukare är det svårt att alltid förebygga fall. n= antal respondenter som har svarat på frågan* DISKUSSION Syftet med studien var att beskriva hur hemtjänstpersonalen i Eskilstuna kommun arbetar med fallförebyggande åtgärder hos de äldre de besöker dagligen. Av 140 utlämnade enkäter blev 59 besvarade. Resultatet har visat att majoriteten av respondenterna som svarade, 56 (95 %) anser att dom har kunskap i att förebygga fall. 57 respondenter (96,7 %) gör åtgärder hos brukare för att förhindra fall. Det kan vara så att de som inte svarade inte hade lika stort intresse av fallprevention som de som svarade på enkäten. Studien visade att

20 19 hemtjänstpersonalen som svarade på enkäten gav mycket fallförebyggande stöd i vardagsaktiviteter och gjorde åtgärder i hemmen för att förhindra fall, vilket bör synliggöras i teamen runt de äldre. Fallprevention kan lyftas fram som en viktig arbetsuppgift för hemtjänstpersonal. Kanske ett bedömnings-instrument kan användas av hemtjänstpersonalen för att göra fallpreventionsarbetet mer tydligt? RESULTATDISKUSSION Studiens resultat visade att hemtjänstpersonalen ger mycket fallförebyggande stöd i olika aktiviteter, och de gör många olika åtgärder för att förhindra fall. Studiens syfte och frågeställningar besvarades. Alla respondenter hade vårdutbildning, (51 var undersköterskor, 7 var vårdbiträden och 1 var skötare). Det kan ha påverkat resultatet positivt när det gäller kunskapen kring fallprevention. På frågan: Har du kunskap i att förebygga fall hos äldre var det 56 respondenter som svarade ja, och bara 3 som svarade nej. På frågan vad anser du om dina kunskaper i fallprevention var det 6 stycken som svarade stort behov av att veta mer och 24 svarade ganska stort behov av att veta mer! Det visar att över hälften anser att dom behöver mer kunskaper i fallprevention trots att dom svarade att dom har kunskap i fallprevention. Enligt Weinstein och Booth (2006) är det viktigt att inte bara informera brukaren om fallrisker och åtgärder, utan det är också viktigt att utbilda vårdgivaren. Det kan vara så att de som valde att svara på enkäten var de i personalgrupperna som var positiv till och intresserade av fallprevention. På frågan: Hur stort är ditt intresse för att förebygga fall bland äldre var det 54 respondenter som svarade, har ganska stort intresse / har mycket stort intresse, bara 2 respondenter svarade har inget intresse. Cesari et al.(2002) menar att det är viktigt att arbeta förebyggande för att minska fallrisk. Ett fynd de gjorde i sin studie var att många av riskfaktorerna för fall var påverkbara, och att det är viktigt med anpassningar av miljön. Det är mycket viktigt att det finns ett intresse hos personalen av att arbeta förebyggande. Det är viktigt att hemtjänstpersonal hittar och identifierar personer som har ramlat, eller har risk för att ramla, för att förhindra ytterligare fall och för att kunna behålla aktivitetsförmågan så länge som möjligt. I en studie av Schepens et al. (2012) undersökte författarna hur rädslan för att falla kan leda till begränsad aktivitet. Författarna fann ett starkt positivt samband mellan rädsla för att falla och nedsatt aktivitet. Där är hemtjänstpersonalen en viktig resurs i att stödja den äldre att utföra dagliga aktiviteter. I en studie (Cesari, et al., 2002) föreslår författarna att hemtjänstpersonal kan använda ett bedömningsinstrument

21 20 (MDS-HC) för att hitta personer med hög fallrisk. Det instrumentet innehåller mer än 350 frågor, bl.a. sociodemografiska variabler, fysiskt och kognitivt status, diagnoser, och symtom. Det är viktigt att alla teammedlemmar i ett multiprofessionellt team bidrar med sin expertkunskap (Einstein & Booth, 2006). I Stockholms läns landstings vårdprogram för fallprevention skriver man att för att lyckas med att förebygga fall krävs hela teamets kompetens, och att det är viktigt med rutiner för ansvarsfördelning i teamet, t.ex. för undersköterskor. Kielhofner (2012) menade att det i miljön finns resurser som underlättar människors utförande av aktiviteter, t.ex. instruktioner, verktyg och vägledning från andra personer. Det författaren har hittat i litteraturen är ofta åtgärder som arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor utför. Författaren anser att hemtjänstpersonalens insatser i teamet bör lyftas fram mer. Om hemtjänstpersonalen skulle ha en rutin eller ett instrument för att identifiera brukare med fallrisk skulle många fall kunna förhindras och stort lidande för brukaren och stora kostnader för samhället kunna undvikas. Det blir allt viktigare i framtiden eftersom andelen äldre ökar. Detta är ett viktigt forskningsområde. METODDISKUSSION Människan har ett behov av att vara aktiv (Kielhhofner, 2012). En fallolycka kan göra att aktivitetsförmågan minskar. Syftet med denna studie var bl.a. att ta reda på i vilka dagliga aktiviteter personalen ger fallförebyggande stöd, och att ta reda på vad personalen gör för fallförebyggande åtgärder hos de äldre de besöker dagligen. Kvantitativ metod valdes för att kunna nå många. Författaren valde att använda några frågor från en enkät från IMS (Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete), som användes vid en utvärdering av effekten av en utbildning i fallskadeprevention. Författaren valde att lämna ut enkäten till gruppledarna i 8 hemvårdsområden. Det var både hemtjänstområden på landsbygden och hemtjänstområden i centrala i Eskilstuna. Gruppledarna delade ut enkäterna till sin grupp. 140 enkäter delades ut och av dom var det 59 som blev besvarade. Det var en svarsfrekvens på 42 %, därför kan man inte dra några generella slutsatser av resultaten. Svarsfrekvensen kanske hade varit högre om författaren hade besökt alla 8 grupper och själv informerat om studien och sedan lämnat ut enkäten. Författaren tror också att svarsfrekvensen hade varit högre om det hade varit en e- enkät som respondenterna hade besvarat via dator. Det var lågt antal män i grupperna, vet inte om det påverkat resultatet på något sätt. Det känns ändå som att gruppen är representativ eftersom det är flest kvinnor som arbetar i hemtjänsten. Det känns rätt att använda en kvantitativ ansats eftersom det gör det lättare att nå många respondenter. I en kvantitativ

22 21 studie är det viktigt med validitet och reliabilitet (Ejlertsson, 2006). Det är viktigt med tydliga svarsalternativ för att studier ska vara både valida och reliabla (Ejlertsson, 2006). Enkäten pilottestades inte innan. En hel hemtjänstgrupp beslutade sig för att inte svara på enkäten för att dom inte kände att dom svarade anonymt. Kanske dom hade svarat om författaren själv hade lämnat ut enkäten direkt till deltagarna och kunnat förklara att dom skulle delta anonymt. SLUTSATSER Det var 59 av 140 enkäter som blev besvarade (42 % svarsfrekvens). Resultatet har visat att majoriteten, 56 av respondenterna (94,9 %), ansåg att de har kunskap i att förebygga fall. 57 respondenter (96,6 %) gjorde åtgärder hos brukare för att förhindra fall. Respondenterna gav också fallförebyggande stöd i olika aktiviteter hos de äldre de besökte. Resultatet har visat att de som varit med i studien anser sig ha kunskap i att förebygga fall och de ger stöd till de äldre. Hemtjänstpersonal är en viktig grupp som gör mycket fallförebyggande åtgärder och ger fallförebyggande stöd i många vardagsaktiviteter hos de äldre. Det skulle vara bra om hemtjänstpersonalen hade rutiner och t.ex. bedömningsinstrument för att kunna identifiera äldre personer med fallrisk i hemmen. Studiens resultat baseras på 59 respondenter. Det går därför inte att dra några generella slutsatser om hur hemtjänstpersonalen i Eskilstuna kommun arbetar med fallprevention. TACK Ett stort tack till min handledare Mandana Fallahpour för hjälp och uppmuntran och tack alla ni som har besvarat enkäten och som har gjort denna studie möjlig att genomföra.

23 22 REFERENSER Agahi, N., Lagergren, M., Thorslund, M., Wånell, S. (2005). Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar: En kunskapssammanställning. Statens folkhälsoinstitut. Cesari, M., Landi, F.,Torre, S., Onder g., Lattanzio, F., Bernabei, R. (2002). Prevalence and Risk Factors in an Older Community-Dwelling population. Journal of Gerontology: Medical Sciences. Vol. 57 A, No 11, Coll-Planas, L., Kron, M., Sander, S., Ribman, U., Becker, C., Nikolaus, Th. (2006). Accidental falls among community-dwelling older adults. Z Gerontol Geriat 39: Davidsson, B., & Patel, R. (u.d.). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur. Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur. Gyllensvärd, H. (2009). Fallolyckor bland äldre. Östersund: Statens folkhälsoinstitut. Kielhofner, G. (2012). Model of Human Occupation: Teori och tillämpning. (C. Falk, K. Falk, H. Stedman, övers.) Lund: Studentlitteratur. (Originalarbete publicerat 2008). Lilja, M., Borell, L., & Tham, K. (2009). Policy för hantering av etiska frågor i samband med genomförandet av examensarbeten, kandidatnivå, 15 hp, inom arbetsterapeutprogrammet vid Karolinska institutet. (Karolinska institutet, Institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Huddinge). Mellgren, A. (2013). Slutrapport fallpreventionsprojekt : I samverkan mellan Sörmlands kommuner och landsting. Närvård i Sörmland. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. (2010). Samhällets kostnader för fallolyckor: Resultat. Nilsson, C., Rohlwin, A., Vorbau, A., Werelius, S. (2007) Självfallet. Socialförvaltningen Trelleborgs kommun Närvård i Sörmland. Kommuner Landsting i samverkan. (2010). I alla fall: Gemensamt program för fallprevention i Sörmland. Petersen, E., Choo C., von Koch L., Finlayson M. (2008). Injurious falls among middle aged and older adults with multiple sclerosis. Arch. Phys Med Rehabili. juni 89 (6) Pighills, A., Torgerson, D., Sheldon, T., Drummond, A., Bland, J. (2011). Environmental Assessment and Modification to Prevent Falls in Older People. The American Geriatrics Society. 59: Schepens, S., Sen, A., Painter, J., Murphy, S. (2012). Relationship Between Fall-Related Efficacy and Activity Engagement in Community-Dwelling Older Adults: A Meta-analytic Review. Am J Occup Ther. Mar-Apr: 66(2): Skog, M. (2008). Regionalt vårdprogram fallprevention. Stockholms läns landsting.

24 23 Sveriges kommuner och landsting. (2011). Nationell satsning för ökad patientsäkerhet. Fall och fallskador: Åtgärder för att förebygga. Szanton, S., Thorpe, R., Boyd, C., Tanner, E., Leff, B., Agree, E., Gitlin, L., (2011). Community Aging in Place, Advancing Better Living for Elders: A Bio-Behavioral- Environmental Intervention to Improve Function and Health-Related Quality of Life in Disabled Older Adults. The American Geriatrics Society. 59: Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur AB. Utbildning om fallprevention för hemvårdspersonal. Hilda. (2009). Universitetssjukhuset Örebro och Örebro, Askersund, Hallsberg, Kumla och Lekebergs kommuner. Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. Lund: Studentlitteratur AB. Weinstein, M., Booth, J. (2006). Preventing Falls in older Adults: A multifactorial Approach. Home Health Care Management & Practice. Vol. 19, No Åhsberg, E. (2010). Personalutbildning för att förebygga fallskador hos äldre: En delrapport i utvärderingen av Kompetensstegen. Socialstyrelsen. Åhsberg, E. Enkät fallskadeprevention. Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete. Socialstyrelsen.

25 24 Bilaga 1 Informationsbrev till enhetschefer och gruppledare! Jag heter Åsa Bergström och arbetar som arbetsterapeut i Eskilstuna kommun. Jag går under höstterminen 2013 en kurs vid Karolinska institutet, Examensarbete för kandidatexamen i arbetsterapi. Syftet med mitt examensarbete är att beskriva hur hemtjänstpersonal i Eskilstuna kommun arbetar med fallprevention, och detta är tänkt att ske genom enkät till hemtjänstpersonal. Denna studie har blivit godkänd av områdeschef Marie Holmberg. Jag kommer att lämna ut en enkät till 8 hemtjänstgrupper, enkäten fylls i individuellt. Personalen kommer att skriftligt informeras om att det är frivilligt att delta och att undersökningen görs helt anonymt. Materialet kommer att bearbetas i dator. Jag kommer att kontakta gruppledarna för att komma överens med dem när det passar att jag lämnar ut enkäterna. Jag hämtar sedan enkätsvaren efter 2 veckor. När studien är klar kommer jag att lämna ut den till alla 8 hemtjänstområden som deltagit! Hör gärna av er om ni vill ha mer information! Vänliga hälsningar Åsa Bergström Leg. Arbetsterapeut asa.bergstrom@eskilstuna.se

26 25 Bilaga 2 Vill du besvara en enkät som handlar om fallprevention för äldre? Bästa deltagare Jag heter Åsa Bergström och jobbar som arbetsterapeut i Eskilstuna kommun. Jag går under höstterminen 2013 kursen Examensarbete för kandidatexamen i arbetsterapi, på Karolinska institutet i Stockholm. Syftet med mitt examensarbete är att beskriva hur hemtjänstpersonal i Eskilstuna kommun arbetar med fallprevention. Fall i hemmet är vanligt hos äldre människor. Ett fall innebär ett stort lidande för den drabbade och det medför stora kostnader för samhället. Ni som arbetar i hemtjänsten träffar brukarna ofta och har en mycket viktig roll i att upptäcka och förebygga fall. Jag kommer att lämna ut enkäter till 8 hemtjänstområden i Eskilstuna kommun. Skulle du som anställd i hemtjänsten vilja ta dig tid att svara på frågorna? Det är frivilligt att delta och undersökningen görs helt anonymt. Enkäten fylls i individuellt. Materialet kommer att bearbetas i dator. Jag hoppas att du vill svara på frågorna! Jag kommer att hämta enkäten senast fredag 25/10/2013. När studien är klar kommer jag att lämna ut den till alla 8 hemtjänstområden som har deltagit. Om du har frågor ring gärna eller maila till mig! Tack för att du tar dig tid att besvara frågorna! Vänliga hälsningar Åsa Bergström Leg. Arbetsterapeut asa.bergstrom@eskilstuna.se

27 26 Bilaga 3 Enkät om att förebygga fall inom hemtjänsten 1. Vilket år är du född? Ange kön Man Kvinna 3. Vilken utbildning har du? Vårdbiträde Sjuksköterska Undersköterska Annat 4. Hur länge har du arbetat i hemtjänsten i Eskilstuna kommun? 5. I vilket hemtjänstområde arbetar du? Centrum Nålmakaren Gredby Husby Kjula Mesta Snopptorp Strigeln 6. Har du kunskap i att förebygga fall hos äldre? Ja Nej Om du svarade ja, hur har du fått kunskapen/informationen? Du kan kryssa i flera alternativ! Utbildning på jobbet Av kollega i hemtjänsten Av sjukgymnast Har själv letat information, t.ex. böcker, internet. Av arbetsterapeut Av sjuksköterska Annat 7. Vad anser du om dina kunskaper i fallprevention? Stort behov av att veta mer Ganska stort behov av att veta mer Ganska litet behov av att veta mer Inget behov av ytterligare kunskap

28 27 8. Hur bedömer du din enhetschefs intresse för att förebygga fall bland äldre? Jag vet inte Inget intresse Ganska stort intresse Mycket stort intresse 9. Hur stort är ditt intresse av att förebygga fall bland äldre? Jag vet inte intresse Har inget intresse Har ganska stort intresse Har mycket stort 10. Hur stor är din uppmärksamhet på äldres läkemedelsanvändning när det gäller mediciner som kan öka risken för fall? Ingen uppmärksamhet Är ganska uppmärksam Största tänkbara uppmärksamhet 11. Finns det rutiner på Din arbetsplats för vad som ska göras när en äldre fallit? Ja Nej Vet inte Om du svarat ja, kryssa i vad du gör, du kan kryssa i flera alternativ! Dokumenterar i Viva Skriver fallrapport Kontaktar sjuksköterska Kontaktar arbetsterapeut Kontaktar sjukgymnast Kontaktar enhetschef Annat 12. Har du varit med om att någon äldre fallit under det senaste året? Ja Nej Om du svarat ja, beskriv gärna vad som var orsaken till fallet! 13. Har du kunnat ge förslag för att minska antalet fall och fallskador under det senaste året? Det kan även gälla sådant som ska utföras av andra yrkesgrupper, t.ex. arbetsterapeut, sjukgymnast, sjuksköterska! Ja Nej Om du svarat ja, beskriv gärna ditt förslag 14. Gör du åtgärder hos brukare för att förhindra fall? Ja Nej

29 28 Vid ja, vad gör du för att förhindra fall? Du kan kryssa i flera alternativ Föreslår att mattor tas bort/flyttas Föreslår annan möblering/flytta på möbler Föreslår att sladdar som ligger på golvet flyttas Föreslår bärbar telefon Föreslår att brukaren ska sitta och duscha Uppmana brukaren att sitta i en stol med armstöd Ber brukaren sitta en stund på sängkanten innan han stiger upp Föreslår bättre belysning, och/eller att ha tänt i hall och badrum på natten Påminner om att använda hjälpmedel som brukaren har Påminner brukaren om att använda skor, antihalksockor eller tofflor med bakkappa Påminner om att använda glasögon/hörapparat Uppmana brukare som har larm att ha det på sig eller inom räckhåll Annat alternativ? Om du svarat nej på fråga 14, vad är orsaken? Det är inte min arbetsuppgift Har inte fått utbildning/information i att förebygga fall Annat 15. Kryssa i de aktiviteter där du ger fallförebyggande stöd, du kan kryssa i flera alternativ Toalettbesök Dusch Förflyttning i bostaden Tillreda enklare måltider Städa Förflyttning utomhus Äta och dricka Av och påklädning Diska Handla Tvätta kläder Hobby/fritidsaktivitet

30 29 Annat alternativ? 16. Övriga synpunkter eller kommentarer? Stort tack för din medverkan! Oktober 2013 Åsa Bergström Leg. Arbetsterapeut