Lovisa stad. Lovisa stranddelgeneralplan Planbeskrivning

Transkript

1 Lovisa stad Lovisa stranddelgeneralplan Planbeskrivning

2 Lovisa stad Lovisa stranddelgeneralplan Planbeskrivning Referens Ramboll Terveystie 2 FI Hollola Finland Puhelin:

3 Innehåll 1. INLEDNING Identifiering Planområde Syftet med Lovisas stranddelgeneralplan SAMMANDRAG Planläggningsprocessens skeden Stranddelgeneralplan Genomförande BASINFORMATION PLaneringssituation Landskapsplan Regionplan Generalplan Detaljplan Byggnadsordning Beslut om undantagslov Strålsäkerhetscentralens direktiv Andra beslut och planer Baskarta Markägare Byggd miljö Helhetsstruktur Markanvändning och bosättning Trafik Samhällsteknisk försörjning Service Arbetsplatser Rekreation Störande faktorer i miljön NATURMILJÖ OCH LANDSKAP Naturmiljö Naturskyddsområden Naturaområden (SL) Privata skyddsområden (SL) Områden som ingår i de riksomfattande skyddsprogrammen Landskap Allmänt Landskapsbild Rekommendationer för användningen av landskapet KULTURHISTORIA Inledning Metoder Tidigare inventeringar och planer på högre nivå Kulturmiljöer och byggnadsarv Värdefull kulturmiljö av riksintresse Kulturmiljö av lokalt värde Andra inventeringar Fornlämningar Beskrivning av inventeringsobjekt MÅL Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskaps- och regionplan Mål i planen för deltagande och bedömning Skyddsområden och -program Kvalitetsmål för stranddelgeneralplanen Mål som uppkommit under processen, precisering av målen

4 7. STRANDDELGENERALPLANENS PLANERINGSSKEDEN Behov av planering av en stranddelgeneralplan Planeringsstart och beslut om den Deltagande och samarbete Tidsplan för planeringen Sammandrag av framförda åsikter Planutkast Planförslag STRANDDELGENERALPLANEOMRÅDETS UTVECKLINGSALTERNATIV Ny fast bosättning Kärnkraftverkens område Alternativ Alternativ PLANLÖSNING OCH MOTIVERINGAR Centralt innehåll och motiveringar Markägare Dimensioneringsgrunder Stomlägenhetsprincipen Omvandlad strandlinje Resultat av beräkningen av byggrätter Områdesreserveringar alternativ Total dimensionering Boende Energiförsörjning Trafik Jord- och skogsbruksdominerade områden Områden för rekreation och friluftsliv Skyddsområden Vattenområden Ledningsområden Områdesreserveringar alternativ Ändringar i områdesreserveringarna PLANENS MILJÖKONSEKVENSER Samhällsstruktur och byggd miljö Ledning av kraftverkens kylvatten Kultur- och byggnadshistoria Natur och landskap Naturaområden Konsekvenser för trafiken Konsekvenser för ekonomi och sysselsättning Sociala konsekvenser Andra väsentliga konsekvenser av planen STRANDDELGENERALPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANNAN PLANERING Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskaps- och regionplanen FULLFÖLJANDE AV DELGENERALPLANEN Fullföljande och tidsplan...45 KÄLLOR...46 BILAGOR Bilaga 1: Karta över undantagslov Bilaga 2: Plan för deltagande och bedömning Bilaga 3: Beräkning av byggrätter 3

5 1. INLEDNING 1.1 Identifiering Planbeskrivning över Lovisa stranddelgeneralplan, gäller den plankarta som är daterad 11 oktober Stranddelgeneralplanen gäller: Lovisavikens östra strand och skärgårdsområdet i Lovisa stad. Stranddelgeneralplanen har uppgjorts av Ramboll Finland Oy, Terveystie 2, Hollola, tel Initiering Delgeneralplanen görs upp på initiativ av Lovisa stad. Lovisa stad har beslutat i stadsstyr , 122 och stadsfullm , 64 att utarbeta en delgeneralplan med rättsverkan för Lovisavikens östra strand och skärgårdsområdet. Kungörelse om initieringen av planen samt om att en plan för deltagande och bedömning fanns till påseende gavs Godkännande av kommunstyrelsen Stadsstyrelsen godkände stranddelgeneralplanen _._.200_. Godkännande av kommunfullmäktige Stadsfullmäktige godkände stranddelgeneralplanen _._.200_. 1.2 Planområde Planområdet ligger på Lovisavikens östra strand och i skärgården i södra delen av viken på Lovisa stads område. Planområdets totalareal är 5141 ha, varav fastlands- och skärgårdsområden utgör 1504 ha och vattenområden 3637 ha. Figur 1 Avgränsning av planområdet 4

6 Generalplaneområdet bildar byggnadshistoriskt, kulturhistoriskt, landskapsmässigt och med tanke på turismen en betydande helhet. Naturen i skärgården i det område som ska planläggas består av ömtålig skärgårdsnatur. Största delen av strandområdet, inklusive holmarna, ägs av Lovisa stad. På området finns sedan tidigare rikligt med semesterbosättning. Antalet strandfastigheter som används som fasta bostäder är ett tiotal. Största delen av områdets holmar används allmänt för rekreation. Den historiskt värdefulla Svartholms sjöfästning och de närliggande holmarna utgör ett område som används för utflykter och för gästande båtar. 1.3 Syftet med Lovisas stranddelgeneralplan Planen uppgörs som en delgeneralplan med rättsverkan som styr detaljplaneringen och byggandet på strandområdena. Avsikten med stranddelgeneralplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen på östra stranden av Lovisaviken och i skärgården samt att placera och samordna olika funktioner i enlighet med målen för områdesanvändningen, landskapsplanen, förslaget till landskapsplan samt stadens och myndigheternas och andra intressenters mål. I delgeneralplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt för byggande och annan markanvändning (MBL 35 ). Syftet med arbetet är att styra byggandet och att ge idéer till en markanvändning som stöder framtida behov samt att styra en markanvändning som är karakteristisk för området och som stöder dess identitet. Det är viktigt att beakta behoven av områden för kärnkraftverken, semesterbosättningen, Svartholmsmiljön samt vindkraftverk och utbyggnad av bosättning till norra delen av planområdet. 5

7 2. SAMMANDRAG 2.1 Planläggningsprocessens skeden Stadsstyrelsen beslutade om att planläggningsarbetet ska inledas och stadsfullmäktiges beslut fattades Kungörelse om initieringen av planen samt om att en plan för deltagande och bedömning fanns till påseende gavs En myndighetsförhandling i inledningsskedet ordnades Ett möte för allmänheten i inledningsskedet hölls För att leda planläggningsarbetet finns en planläggningskommitté som har sammanträtt fem gånger. Beslut om att framlägga planutkasten till påseende fattades Stranddelgeneralplan Avsikten med stranddelgeneralplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen på Lovisavikens östra strand och i skärgården samt att placera och samordna olika funktioner. I delgeneralplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt för byggande och annan markanvändning (MBL 35 ). Avsikten med arbetet är att styra byggandet och ge idéer till en markanvändning som stöder framtida behov och att styra en markanvändning som är karakteristisk för området och stöder dess identitet. En viktig aspekt är att planen ska beakta förhållandet mellan kärnkraftverken och annan markanvändning. 2.3 Genomförande Generalplan fastställs med rättsverkan på hela planläggningsområdet. På strandområdena har byggrätt för stränderna beräknats enligt stomlägenhetsprincipen och därför berättigar generalplanen direkt till bygglov på RA- och AP-områdena. Bostadsområdena AO-1 för främst fristående småhus kommer att detaljplaneras. På planområdet finns ett område lämpat för vindkraftsproduktion. Detta är avsett att genomföras via ett MKB-förfarande. Som område för energiförsörjning finns anvisat området för kärnkraftverkens funktioner. Fullföljandet av detta styrs genom detaljplanering. Innan vindkraftverk och kärnkraftverk kan byggas måste MKB för projekten göras upp och områdena för kärnkraftverk måste detaljplaneras. Tidtabellen för genomförandet påverkas av kommunens och privata markägares intressen att anlägga nya bostadsområden. Byggandet av nya kärnkraftverk påverkas av riksdagens beslut. Anläggningen av områden som lämpar sig för vindkraftsproduktion är beroende av företagsintressen. 6

8 3. BASINFORMATION 3.1 PLaneringssituation Landskapsplan Figur 2 Utdrag ur förslaget till landskapsplan för Östra Nyland Ett projekt för en helhetslandskapsplan för Östra Nyland är aktuellt. Ett utkast till landskapsplan fanns till påseende i april maj Ett förslag till landskapsplan fanns till påseende Östra Nyland landskapsstyrelse beslutade på sitt möte föreslå för landskapsfullmäktige att landskapsplanen ska godkännas på landskapsfullmäktiges möte Det gjordes flera ändringar och preciseringar i planmaterialet utgående från de utlåtanden och anmärkningar som kom in under den tid planförslaget var till påseende. Nedan beskrivs planbeteckningarna och -bestämmelserna beträffande stranddelgeneralplanens område i det förslag till landskapsplan som har varit till påseende: Rekreation V = Rekreationsområde eller rekreationsobjekt. Området reserveras för allmän rekreation och för friluftsliv. I den mera detaljerade planeringen av området ska förutsättningarna för att området kan användas för rekreation, områdets tillgäng- 7

9 lighet samt naturvärden tryggas. Med beteckningen för rekreationsområde finns utmärkt ett rekreationsområde utanför viken Päronbotten och på Stennäsudden samt holmarna Stora Rövarn och Yttre Täktarn. Enstaka rekreationsobjekt finns utmärkta på Harudd, Källviken, Källa och Björkholmen. MU = Jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet. Vid planering av området ska verksamhetsförutsättningarna för jordoch skogsbruket samt andra landsbygdsnäringar tryggas. Existerande friluftsmöjligheter och -verksamheter ska främjas och i planeringen av områdesanvändningen ska man på grund av behovet att styra friluftslivet beakta att stigar eller friluftsleder och därtill hörande rast- och stödområden ska anläggas. Områdets funktioner för friluftsliv ska planeras och placeras så att ingen påtaglig olägenhet uppstår för användningen av området för jord- och skogsbruk. Idkande av skogsbruk på området är baserat på skogslagen. Med den här beteckningen har strandområdena i Hattom märkts ut. Behov av grönförbindelser. Med den här beteckningen anvisas grönförbindelser som utgör delar i ett ekologiskt nätverk som sammanbinder naturens kärnområden. I den mera detaljerade planeringen måste bevarade grönförbindelser tryggas, och de ska förverkligas på ett sådant sätt att förbindelser som ger hjortdjur och andra arter möjlighet att röra sig mellan naturens olika kärnområden tryggas. Med den här beteckningen finns ett behov av grönförbindelse i nordsydlig riktning intill Atomvägen utmärkt. Skyddsvärden SR = Byggnadsskyddsområde. I den mera detaljerade planeringen måste det beaktas att kulturmiljöns särdrag ska skyddas och värdefulla landskaps- och kulturvärden bevaras. Beteckningen för byggnadsskyddsområde är utmärkt för närområdet kring Svartholms fästning. Natura 2000-område. Enligt naturskyddslagen får man på området eller i dess närhet inte planera åtgärder som påtagligt försämrar de naturvärden enligt arteller naturdirektivet för vilka området har tagits med i programmet. Innan åtgärder vidtas måste miljömyndigheterna ges möjlighet att ge ett utlåtande. Den här beteckningen är utmärkt för Naturaområdena Källa och Hamnholmen samt Pernåvikarnas och Pernå skärgårds Naturaområde. Ett för vårdande av kulturmiljön och landskapet viktigt område, som är betydelsefullt på riksnivå. I den mera detaljerade planeringen måste man beakta att kulturmiljöns särdrag måste skyddas, landskapet som en helhet och dess identitet ska bevaras. Genom användningen av området ska viktiga landskaps- och kulturvärden bevaras. På områden som genom områdesreserveringsbeteckning har ett anvisat användningsändamål är det i första hand områdesreserveringsbeteckningen som bestämmer formen av markanvändning. Genom beteckningen har havs- och strandområdena i miljön kring Svartholms fästning märkts ut. Trafik Behov av vägtrafikförbindelser. Med beteckningen märks behovet av den nya Atomvägen ut. Som regionväg har Skärgårdsvägen och Atomvägen märkts ut i planen. För småbåtstrafik har småbåtshamnar, fartygs- och båtfarleder och Hästholmens nya fartygsfarled märkts ut i planen. Energiförsörjning och samhällsteknik Z = Kraftledning (110 kv och 400 kv). Med beteckningen för kraftledning har en kraftledningssträckning i nord-sydlig riktning över udden märkts ut. tv = Område som lämpar sig för vindkraftsproduktion. Med den här beteckningen märks områden ut som är lämpade för utnyttjande av vindkraft i större skala som 8

10 är av intresse för landskapet. Läget för vindkraftverken och deras antal samt förutsättningar för att de ska kunna förverkligas kommer att utredas och slås fast i en mera detaljerad planering. På området finns gällande bygginskränkning enligt 33 i MBL. I mellersta delen av udden finns ett område lämpat för vindkraftsproduktion utmärkt. EN = Område för energiförsörjning. Med den här beteckningen är anläggningar och konstruktioner som betjänar energiförsörjningen utmärkta. På området finns gällande bygginskränkning enligt 33 i MBL. I den mera ingående planeringen av området och då planerna fullföljs måste påtagliga störningar av miljön förhindras med tekniska lösningar och tillräckliga skyddsområden. Verksamheten på området ska baseras på mera detaljerad planering, där områdets säkerhetskrav har beaktats. Innan området förverkligas ska man i den mera detaljerade planeringen utreda konsekvenserna och begränsningarna av ibruktagningen av området för energiförsörjning när det gäller eventuell skyddszon och annan verksamhet. ET = Område eller objekt för samhällsteknisk försörjning. I den mera ingående planeringen av området och då planerna fullföljs måste påtagliga störningar av miljön förhindras med tekniska lösningar eller tillräckliga skyddsområden. På områdena eller vid objekten finns gällande bygginskränkning enligt 33 i MBL. Holmen Rövarhället är utmärkt med den här beteckningen. en = Kärnkraftverkens skyddszon. I skyddszonen får inte placeras tät bosättning eller anläggningar som besöks av eller där ett betydande antal människor vistas eller sådana funktioner som kan äventyra säker funktion vid kärnkraftverken. Inom skyddszonen får högst 200 personer bo året runt. Vid byggande på området måste verksamheten vara baserad på noggrannare planering. Innan åtgärder vidtas måste myndigheterna, i synnerhet Strålsäkerhetscentralen (STUK), ges möjlighet att ge ett utlåtande. Med den här beteckningen är 5 kilometers skyddszoner utmärkta kring EN-områdena på Hästholmen och på fastlandet. Sev = Konsulteringszon. Den här beteckningen anger en konsulteringszon som omger produktionsanläggningar samt lagerområden där farliga kemikalier hanteras och lagras. Zonen är baserad på Seveso II-direktivet. Den här beteckningen finns utmärkt för Valkom hamns konsulteringszon Regionplan Östra Nylands regionplan består av en plan som gjorts upp i fyra etapper. Regionplan för Östra Nyland I; rekreations- och skyddsområden; fastställd av inr.min (HFD ). Regionplan för Östra Nyland II; tätorter, områden för trafik och tekniskt underhåll, fastställd av miljömin (HFD 1986). Regionplan för Östra Nyland III; by- och åsområden samt ändringar och kompletteringar till de tidigare; fastställd av miljömin Regionplan för Östra Nyland IV; justeringar och kompletteringar samt bergsområden av riksomfattande värde; fastställd av miljömin Planens femte etapp, etapplandskapsplanen för Östra Nyland, innehåller områdesreserveringar som justerar och kompletterar de tidigare regionplanerna. Planen fastställdes av miljömin (HFD ). Områdesavgränsningarna i etapplandskapsplanen motsvarar områdesavgränsningarna i förslaget till helhetslandskapsplan. Enligt förslaget till landskapsplan för Östra Nyland har etapplandskapsplanen områden utmärkta för regionväg, kraftledning (Z), rekreation (V, VR), friluftsliv (MU) och skyddsområden (S, S2, SM och SL). I regionplanen i de södra delarna av planområdet finns skärgårdslandskapsområden och ett område som ingår i strandskyddsprogrammet utmärk- 9

11 ta. I regionplanen finns dessutom en zon för vattentrafik (LV) utmärkt nordost om Småholmen. I regionplanen finns inget område utmärkt för vindkraftsproduktion, inte heller behovet av Atomvägens förbindelse. I förslaget till landskapsplan är området för energiförsörjning (ET) förstorat till fastlandet och skyddszonen har förstorats norrut. Figur 3 utdrag ur etappregionplanen Generalplan För det område som ska planläggas har Lovisa stadsfullmäktige godkänt en stranddelgeneralplan och en generalplan för hela staden Planernas innehåll är tämligen föråldrat och har inte sådan rättsverkan som den nuvarande lagstiftningen anger. 10

12 Norr om planområdet bereds en delgeneralplan för norra delen av Lovisa och Tessjö Detaljplan På kärnkraftverkets område på Hästholmen finns gällande detaljplaner (fastställda , , ; detaljplan för Barackbyn fastställd ). På området finns inga detaljplaner eller stranddetaljplaner med undantag av området för kärnkraftverken på Hästholmen Byggnadsordning Lovisa stads byggnadsordning trädde i kraft I byggnadsordningen konstateras: 5. kap. Byggande utanför detaljplanerat område 21 En byggplats skall i fråga om läge, form och terrängförhållanden vara lämplig och ha en areal på minst 2000 m 2. På samma byggplats får uppföras endast en bostadsbyggnad i högst två våningar med en våningsyta på högst 250 m 2. Byggnaden får inrymma högst två bostäder. Utöver bostadsbyggnaden får på byggplatsen uppföras ekonomibyggnader i en våning med en våningsyta på sammanlagt högst 250 m 2. Avståndet från byggnad till mark i grannes besittning eller till enskild väg bör vara minst lika stort som byggnadens höjd, dock minst 6 m. 6. kap. Byggande på strandområde 22 Utöver vad som i 5 kapitlet 1 och 4 punkten nämnts, gäller inom strandområde följande punkter: På samma byggplats får uppföras endast en bostadsbyggnad i högst två våningar med en våningsyta på högst 120 m 2. Byggnaden får inrymma högst två bostäder. Utöver bostadsbyggnaden får på byggplatsen uppföras ekonomibyggnader i en våning med en våningsyta på sammanlagt högst 60 m 2. För byggande av dessa erfordras alltid bygglov. Strandområdets minimibredd bör vara 30 m och huvudbyggnaden bör ligga minst 25 m från strandlinjen. Bastubyggnad på högst 20 m 2 bör dock ligga minst 10 m från strandlinjen. 23 En byggplats anses ligga inom strandområde, om huvudbyggnaden är belägen på ett avstånd av högst 100 m från stranden Beslut om undantagslov Nylands miljöcentral har behandlat undantagslov som rör planområdet. Undantagsloven har gällt främst semesterbyggande och ändring av användningen till fast bostad. I bilaga 1 finns en karta över beslut som fattats om undantagslov. Besluten har varit positiva eller negativa Strålsäkerhetscentralens direktiv För funktionerna vid kärnkraftverken på Hästholmen ska Strålsäkerhetscentralens direktiv om krav på platsen för ett kärnkraftverk följas. Enligt direktivet är fast bosättning förbjuden inom en kilometers avstånd från kärnkraftverket och inkvartering av arbetare eller fritidsbosättning tillåts endast i begränsad omfattning. Inom kärnkraftverksområdets fem (5) kilometers skyddszon får tät bosättning inte placeras. Antalet fast bosatta borde hållas under 200. Det kan finnas mera fritidsbosättning eller fritidsverksamhet på det här området, om en ändamålsenlig räddningsplan kan uppgöras för det aktuella området. Inom beredskapsområdet, som sträcker sig 20 km från kraftverket, får inte sådan befolkningsmängd eller sådant bosättningscentrum placeras, att åtgärderna för att rädda dem inte kan genomföras effektivt. I räddningsplanen ska i synnerhet svårframkomliga skärgårdsförhållanden och fritidsbosättning beaktas. 11

13 3.1.6 Andra beslut och planer Det område som ska planläggas gränsar i öster till Kulla-Lappom stranddelgeneralplan i Strömfors, vilken fick laga kraft Norr om planområdet bereds en delgeneralplan för norra delen av Lovisa och Tessjö. Ett planutkast har gjorts upp, och det fanns offentligt till påseende Nylands miljöcentral fattade ett beslut, enligt vilket förfarandet vid miljökonsekvensbedömning ska tillämpas på det planerade projektet för en park med åtta vindkraftverk intill Atomvägen. Fortum har inlett ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB) för ett nytt kärnkraftverk. Fortums mål är att ett nytt kärnkraftverk ska byggas på Hästholmen i Lovisa i framtiden. Fortum lämnade in MKB-programmet till handels- och industriministeriet Fortums MKB-beskrivning uppskattas bli färdig till sommaren Baskarta Lovisa stad har gjort upp en ny numerisk baskarta (flygfotografering 2005) över området. Kartan finns tillgänglig sedan slutet av år Den numeriska baskartan utnyttjas i arbetet då planen görs upp. Som baskarta för planen används Lantmäteriverkets grundkarta. 3.2 Markägare Planområdets största markägare är Lovisa stad. Lovisa stad har arrenderat ut sina strandområden till privatpersoner. Det finns sammanlagt ca 100 st sådana av staden ägda arrendetomter/semesterstugor. Arrendetomternas areal är 2000 m 2 / st och arrendeavtalen gäller till Fortum äger kärnkraftverkets detaljplanerade område samt dess närområden. Mindre områden ägs främst av privata markägare. 12

14 Figur 4 Markområden som Lovisa stad äger på planens fastlandsområde 3.3 Byggd miljö Helhetsstruktur Planområdets totalareal är 5141 ha, varav fastlands- och skärgårdsområden utgör 1504 ha och vattenområden 3637 ha. Planområdet kan beträffande landområdena tydligt delas in i två delar, fastlandet och skärgården. 13

15 På fastlandet har strandområdena mycket tät semesterbosättning. Inlandet används för skogsbruk. På fastlandet, i södra delen av udden, finns ett stort område för de funktioner som kärnkraftverken på Hästholmen behöver. Genom udden går landsvägen och en kraftledningslinje. En del av holmarna har tätt byggd semesterbosättning och en del av holmarna har lämnats helt utan semesterbebyggelse. En stor del av områdets holmar används allmänt för rekreation. Den historiskt värdefulla Svartholms sjöfästning och de närliggande holmarna utgör ett område som används för utflykter, gästande båtar och rekreation Markanvändning och bosättning Markanvändningen på planområdet består främst av tätt bebyggda semesterbostadsområden längs havsstranden. På området finns enligt uppgifter i Lovisa stads byggnads- och lägenhetsregister och enligt uppgifter från besök i terrängen 16 bostadsbyggnader och 168 semesterbyggnader. Byggnadernas ålder och skick varierar beroende på område. I mellersta delen av planområdet finns kärnkraftverket på Hästholmen. På planområdet uppskattas cirka personer tillbringa sin semester och cirka personer bor permanent där Trafik Områdets vägförbindelser är relativt goda. Genom områdets norra del i nordvästlig-sydostlig riktning går Skärgårdsvägen (nr 11927), som fortsätter österut från planområdet. Atomvägen (nr 1583) är asfalterad och går söderut till kärnkraftverket på Hästholmen. Från Märlax söderut till Skärgårdsvägens och Atomvägens korsning är den genomsnittliga dygnstrafiken cirka 1260 fordon, vara cirka 40 är tunga fordon. Den genomsnittliga trafiken från den här korsningen söderut till Hästholmen är cirka 725 fordon, varav cirka 20 är tunga fordon. (Vägförvaltningen 2007) Första delen av Skärgårdsvägen är ganska krokig och backig, och därför är det omkörningsförbud på största delen av vägen. Vägförvaltningen har gjort en utredning av behovet att förlänga Atomvägen genom norra delen av planområdet till riksväg 7. I utredningen konstateras att den nuvarande vägens tvärsnitt är för smalt med tanke på hastighetsbegränsningen och trafikmängden. Vägens horisontella och vertikala geometri är ställvis bristfällig och fyller inte kraven för hastighetsmålet 80 km/h. Beträffande trafiksäkerheten är problemet att en led för lätt trafik saknas, tvärsnitten är smala och ställvis är geometrin bristfällig. En områdesreserveringsplan är under beredning för en förlängning av Atomvägen till riksväg 7. Övriga vägar i området är enskilda vägar. Inga leder för lätt trafik har byggts på planområdet. I västra kanten av planområdet finns en fartygsfarled (djup 8,5 m) och en båtfarled (4,6 m). Förbi Hästholmen leder båtfarleder (1,2 m och 3,0 m) till Klobbfjärden Samhällsteknisk försörjning Från Svartholm har vatten- och avloppsrör dragits till Hästholmen. I övrigt är områdets vatten- och avloppsledningar ordnade separat vid varje fastighet Service På planområdet finns inga kommunala tjänster, ingen skola och ingen butik. De kommunala tjänsterna finns främst i Lovisa stad, dit avståndet är cirka 10 kilometer. För inköp av livsmedel och annat används främst servicen i Lovisa centrum. 14

16 3.3.6 Arbetsplatser På planområdet finns Hästholmens kärnkraftverk, som är en stor arbetsgivare för hela Lovisanejden. Fortums kärnkraftverk sysselsätter direkt cirka 800 personer Rekreation Holmarna på planområdet används allmänt för rekreation. I norra delen av området finns en badstrand och i Källa, uddens sydöstra del, finns ett litet campingområde som används som badstrand. På fastlandet begränsas rekreationsanvändningen av skogsområdena av att marken är stenig med stora stenblock. Svartholms sjöfästning är en viktig turistattraktion på sommaren. Svartholm är östra Finska vikens populäraste besöksobjekt för båtfolk och friluftsmänniskor, med sitt läge intill båtfarlederna Störande faktorer i miljön Kärnkraftverket medför begränsningar av markanvändningen på planområdet. Största delen av planområdet hör till den 5 km skyddszon som finns kring kraftverksområdet. Inom skyddszonen gäller begränsningar av markanvändningen. Inom skyddszonen får tät bosättning, sjukhus och inrättningar, där ett betydande antal människor vistas, inte placeras. I skyddszonen ska man inte heller placera viktiga produktionsfunktioner, som kan påverkas av en olycka vid kärnkraftverket. Inom skyddszonen på 5 km borde dessutom antalet fast bosatta personer hållas under

17 4. NATURMILJÖ OCH LANDSKAP Planområdets naturmiljö- och landskapsvärden beskrivs utförligt i en separat natur- och landskapsutredning. 4.1 Naturmiljö Det område som ska planläggas ligger inom det sydboreala sippbältet nära den hemiboreala zonens gräns. Området utgör skogs-, kust- och skärgårdsnatur i Östra Nyland. Artsammansättningen är präglad av närheten till havet. Skogarna på det område som ska planläggas består av steniga moskogar med små sumpmarker i de fuktiga sänkorna. 4.2 Naturskyddsområden Naturaområden (SL) Källaudden Virstholmen (SCI, FI ) är ett Naturaområde i östra delen av Lovisa i havsområdet och vid kusten. Största delen av området är vattenområde, men ett åsavsnitt i kustens riktning ingår också i området. De högsta topparna av åsen stiger över vattenytan som små sandöar. I områdets södra del finns dessutom två åsuddar och en flada mellan dem. Den mest dominerande av naturdirektivets naturtyper i området Källaudden Virstholmen är rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation. Andra naturtyper som förekommer i området är laguner, annuell vegetation på driftvallar, lövsumpskogar av fennoskandisk typ samt sandstränder med perenn vegetation vid Östersjön. Vid sydvästra kanten av planområdet finns områden som hör till Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde (SCI/SPA, FI ). I det här Naturaområdet ingår i regel havsområden. På Naturaområdets vattenområden skyddas havsbottnen, undervattensnaturen och vattenkvaliteten med stöd av vattenlagen. Av de landområden som ligger inom avgränsningen av Naturaområdet hör endast särskilt nämnda områden till skyddsområdena. Av Lovisa planområde ingår skyddsområdet på Kuggens privatägda mark i den här helheten. Naturtyper som ingår i naturdirektivet och som förekommer i havsskyddsområdet är smala vikar i Östersjön, laguner, rev, annuell vegetation på driftvallar, perenn vegetation på steniga stränder, vegetationsklädda havsklippor vid Atlant- och Östersjökust, boreala skär och holmar av Östersjötyp, havsstrandängar av Östersjötyp, högörtsängar, boreonemorala äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora, sandstränder med perenn vegetation vid Östersjön samt rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation Privata skyddsområden (SL) I norra delen av planområdet finns Harudds naturskyddsområde (YSA013470). Trädbeståndet på skyddsområdet består av gammal barrblandskog och områdets areal är cirka 5 hektar. Trädbeståndet har karaktären av urskog och dess ålder är cirka 160 år. 16

18 Figur 4-2 Harudds naturskyddsområde. På planområdet finns också en del av Kuggens naturskyddsområde (YSA010131). Kuggens fågelskyddsområde ligger i havsområdet på gränsen mellan Lovisa och Pernå vid planområdets sydvästra kant. Kuggen är en grusholme, vars skyddsområde också omfattar vattenområdet kring skäret. Skyddsområdets totalareal är 11,35 hektar och ungefär hälften av det ligger inom Lovisa på planområdet. Det här skyddsområdet på privat mark ingår också i Pernå Naturaområden (Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde) Områden som ingår i de riksomfattande skyddsprogrammen Åsskyddsprogrammet Åsavsnittet Källa och Hamnholmen (HSO010010) har konstaterats vara av landsomfattande värde i åsskyddsprogrammet. Det är representativt beträffande vegetation, landskap och geomorfologi samt sin utveckling till följd av landhöjningen. Det område som hör till åsskyddsprogrammet ingår i Naturaområdet Källaudden Virstholmen. Strandskyddsprogrammet I södra delen av planområdet i havsområdet finns områden som hör till strandskyddsprogrammet för Pernåvikens kust (RSO010003). De landområden på Lovisasidan som ingår i det här skyddsprogrammet är Yttre Täktarn och Yttre Täktarnören. 4.3 Landskap Allmänt Planområdet ligger i fråga om landskap i Det södra kustområdet, närmare bestämt Finska vikens kustregion. Vid Finska vikens kust är andelen kala och skogbevuxna bergsmarker anmärkningsvärt stor. Områdets landskap är mångskiftande på grund av att jord- och berggrunden samt havsvikarna gör landskapet fragmentariskt. Planområdet ligger på ett rapakiviområde med riklig förekomst av stenblock och stora flyttblock. Holmarna i området har kantiga former på grund av rapakivin. 17

19 4.3.2 Landskapsbild På planområdet finns inga värdefulla landskapsområden eller vårdbiotoper av riksintresse. På planområdet finns Svartholms sjöfästning, som är en kulturmiljö av riksomfattande värde. Synpunkter i anslutning till kulturhistoriska objekt har behandlats i den kulturhistoriska utredningen. Ett typiskt drag i landskapsbilden på planområdet är koncentrationen av semesterbosättning till strandområdena, ställvis mycket nära strandlinjen. Semesterbyggnader som är byggda nära standlinjen syns tydligt som enskilda objekt i fjärrlandskapet då man ser på området t.ex. från Valkom. På de områden där trädbeståndet vid stranden har bevarats mellan semesterbostäderna och stranden smälter byggnaderna in som en del av det skogiga landskapet, varvid enskilda semesterhus inte urskiljs i fjärrlandskapet. De vikar som är fria från strandbebyggelse är vassbevuxna. Inlandsområdena på fastlandet har förblivit obebyggda och utnyttjas effektivt i skogsbruket. Stora kalhyggen splittrar landskapsbilden. Kala klippor, sumpiga sänkor och stugvägar skapar detaljer i det skogiga området på fastlandet. Det stora bergsområdet Lekarberget med sina rundhällar och branta stup har bevarats som ett nästan orört skogbevuxet krönområde. 400 kv kraftledningsgatan dominerar fastlandsområdets närlandskap och kraftledningarnas stolpkonstruktioner syns också i fjärrlandskapet bl.a. från havet. Svartholms fästning i planområdets mellersta del skapar en central fast punkt i Lovisavikens landskap. Kärnkraftverksområdet på Hästholmen dominerar landskapsbilden i planområdets mellersta del. De höga masterna (120 m), skorstenarna (90 m), kraftledningsgatorna med sina stolpar och kraftverksbyggnaderna skapar ett industriellt, byggt landskapselement i området. De storskaliga kraftverksbyggnaderna syns över ett stort område i det annars småskaliga kust- och skärgårdslandskapet. Södra delen av planområdet genomskärs av en front av holmar. I fronten av holmar ingår små skär, tätt bebyggda holmar samt holmar som bevarats obebyggda. Holmarna och skären bildar en helhet i naturtillstånd, när man betraktar området från Finska viken och från fartygsfarlederna. På västra delen av Björkholmen och södra delen av Stora Täktarn finns öppna, trädlösa strandområden med rundhällar, som utgör landskapsmässigt natursköna platser. Figur 5 Landskapet på fastlandet domineras av skogsbruk och kraftledningsgator. IMG_

20 Figur 6 Flygfoto av Hästholmens kärnkraftverk och det södra skärgårdsområdet. IMG_ Rekommendationer för användningen av landskapet I zonen mellan strandlinjen och fritidsbostäderna och den fasta bebyggelsen på strandområdet borde trädbeståndet bevaras i naturtillstånd så långt som möjligt. På strandzonens skogsbruksområden ska trädbeståndet på stranden behandlas enligt skogsvårdsrekommendationer. Det skogbevuxna krönområdet Lekarberget, som är värdefullt för landskapet och som inte hör till några naturskyddsprogram och/eller -strategier, borde få beteckningen MY som område med särskilda miljövärden. För att trygga landskapsvärdena kan man vid behov på MY-område kräva tillstånd för miljöåtgärder för åtgärder som påtagligt förändrar landskapet. Områdena med rundhällar på Stora Täktarn och Björkholmen i södra delen av planområdet borde lämnas obebyggda och märkas ut som landskapsmässigt värdefulla områden (ma) i planen. På de här områdena borde jordbyggnadsarbete, trädfällning eller annan därmed jämförbar åtgärd tillåtas endast med tillstånd för miljöåtgärder. Den landskapsmässiga helhet som de små holmarna i södra och mellersta delen av planområdet utgör borde bevaras. På de här områdena borde därför inga nya byggen placeras. De här områdena borde i planen utmärkas som skogsbruksdominerade områden med särskilda miljövärden (MY-1). På de här områdena borde åtgärder som förändrar landskapet tillåtas endast med tillstånd för miljöåtgärder. 19

21 5. KULTURHISTORIA De kulturhistoriska objekten beskrivs utförligare i en separat kulturhistorisk utredning. 5.1 Inledning Kulturmiljön omfattar den byggda kulturmiljön, kulturlandskapet och fasta fornlämningar från förhistorisk tid. I kulturlandskapet syns spår av mänsklig verksamhet och utnyttjande av naturelementen såsom jord, terrängformer och klimat. Utgångspunkten för bevarandet och skyddet av kulturmiljön är vår nuvarande lagstiftning, i synnerhet markanvändnings- och bygglagen, naturskyddslagen, kyrkolagen samt internationella avtal och rekommendationer. Då en generalplan görs upp måste man beakta att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena ska värnas (MBL 39 ). Om något område eller någon byggnad ska skyddas på grund av landskap, den byggda miljön eller kulturhistoriska värden, kan nödvändiga bestämmelser om detta utfärdas i generalplanen (skyddsbestämmelser, MBL 41 ). Fornlämningar är alltid skyddade med stöd av fornminneslagen. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) ingår bevarande av kulturarv. Genom områdesanvändningen främjas bevarande av den nationella kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt varierande karaktär. I markanvändnings- och bygglagen 5 är ett mål för planeringen av områdesanvändningen att värna om kulturvärdena. Den här kulturhistoriska utredningen utgör en del av de utredningar av nuläget som gjorts för den delgeneralplan som ska utarbetas för de östra strandområdena och närliggande holmar i Lovisa. Utredningen ger en bild av kulturmiljöns nuvarande tillstånd och dess kulturhistoriska värden samt hur kulturmiljön kan beaktas i delgeneralplanen. 5.2 Metoder En kulturhistorisk utredning har gjorts med hjälp av inventeringsinformation från regionplaneförbundet, landskapsförbundet och miljöcentralen samt besök i terrängen. Objekten i tidigare utredningar och eventuella nya objekt besöktes och fotograferades i terrängen. I terränginventeringen gjordes en genomgång av alla byggnader som byggts före år Utanför terränginventeringen lämnades det detaljplanerade området på Hästholmen. 5.3 Tidigare inventeringar och planer på högre nivå I Museiverkets och miljöministeriets utredning om viktiga kulturhistoriska miljöer av riksintresse upptas Svartholm, som ligger på planområdet. I utkastet till landskapsplan finns Svartholms fästning och Begravningsholmen utmärkta som fornminnesområde (SM). I planeringen av användningen av området eller då huvudanvändningen fullföljs måste det beaktas att området har arkeologiska, landskapsmässiga, kulturhistoriska och andra särskilda miljövärden som måste skyddas. I utkastet till landskapsplan har havs- och strandområdena i miljön kring Svartholms fästning märkts ut som viktig kulturmiljö på landskapsnivå eller som område där det är viktigt att värna om landskapet. I den mera detaljerade planeringen måste det beaktas att kulturmiljöns särdrag måste skyddas, landskapet som en helhet och dess identitet ska bevaras. Genom användningen av området ska viktiga landskaps- och kuluturvärden bevaras. På områden som genom områdesreserveringsbeteckning har ett anvisat användningsändamål är det områdesreserveringsbeteckningen som avgör den primära formen av markanvändning. 20

22 5.4 Kulturmiljöer och byggnadsarv Utredningsområdets byggnadsbestånd består huvudsakligen av stugor för semesterbruk: en del gamla fiskarstugor, som i allmänhet har byggts ut, och en del stugor som byggts för semesterbruk under de senaste decennierna. Det värdefullaste byggnadsbeståndet av stugorna vid stranden representerar spetsvillorna och de större fiskarhusen med väl bevarade gårdsmiljöer. Värdefull kulturmiljö av riksintresse på området är ön där med Svartholms fästning finns. En lokalt värdefull, ganska enhetlig bymiljö är bosättningen på Småholmens norra strand Värdefull kulturmiljö av riksintresse Svartholm Svartholms sjöfästning ligger utanför Lovisa. Befästningen av Svartholm började år 1748 utgående från överste Augustin Ehrensvärds planer. De mellersta delarna av befästningen blev färdiga redan på 1750-talet, medan vissa kompletterande byggnadsarbeten gjordes ännu på och 1780-talet. Under Krimkriget sprängde engelsmännen fästningens bastioner. Därefter förföll fästningen, när den inte längre användes. Svartholm är en symmetrisk bastionfästning. Trefaldigt försvar av fästningen var planerat. Fästningens yttersta försvarsring bestod av strandverk, som slingrande och öppet följde holmens strandlinje. Försvarsverket byggdes på i höjdriktningen tillsammans med huvudfästningen så att fästningens artilleri kunde skjuta över eller framför strandverket. Den viktigaste försvarskonstruktionen på holmen var huvudfästningen. Svartholms bastioner förenades av kurtinmurar och tillsammans bildade de huvudförsvarsverket eller donjonen, som kompletterades av raveliner på östra och västra sidan samt en tenalj (norra strandverket) vid norra stranden av holmen. Bastionerna och kurtinerna bildade en bastionfront. Fästningen hade sammanlagt fyra sådana. De här fronterna, som är placerade nästan i huvudväderstreckens riktning, bildade samtidigt fästningens huvudförsvarsriktningar. Fästningen kapitulerade under finska kriget den 18 mars

23 Figur 7 Vy mot Svartholm samt de därtill hörande holmarna Begravningsholmen, Arrestantholmen och Krutkällarholmen. Under ryska tiden användes Svartholm dels som fängelse och dels som militärbas fram till 1832, då den överfördes till civilförvaltningen. Fängelseverksamheten på holmen upphörde i början av Krimkriget. En engelsk flottavdelning sprängde den tomma fästningen Arkeologiska kommissionen började undersöka Svartholms ruiner Fram till början av 1960-talet var ruinerna täckta av ett flera meter tjockt lager av rivningsrester, tills resterna av byggnaderna öster och väster om innergården frilades Museiverket inledde en systematisk restaurering av Svartholms fästning i slutet av 1960-talet. Restaureringen av huvudfästningen och upprustningen av omgivningen på holmen slutfördes Under de senaste åren har Svartholm också snabbt utvecklats till en turistattraktion. Användningen av Svartholm som turistmål har ökat och kommer att öka. Då måste villkoren för fornlämningar beaktas. Skyddsbestämmelserna inverkar även på hur fästningens omgivning används. På ön finns platser där man inte kan röra sig på grund av rasrisken eller på grund av att marken och växtligheten är känsliga för slitage. De små holmarna mellan fastlandet och fästningen har ingått som en del av verksamheten vid fästningen. På Begravningsholmen finns gravar och minnesmärken från befästningstiden, på Arrestantholmen hölls fångar och på Krutkällarholmen fanns krutlagret, vars stenfot fortfarande kan ses på holmen Kulturmiljö av lokalt värde På norra stranden av Småholmen finns en by som är väl bevarad från sin ursprungliga miljö med fiskarstugor och lotsstugor, som numera används som sommarstugor. Mellan holmarna finns en skyddad hamn. Vid stranden växer gamla träd och i synnerhet den gamla asken, som växer intill båtbryggan, utgör en väsentlig del av den traditionella bymiljön. Småholmen är ett värdefullt område för bybilden. Förnyelse- och reparationsbyggande där måste anpassas till bybilden och byggnadstraditionen. 22

24 Figur 8 Vy mot bymiljön på Småholmens norra strand Andra inventeringar På utredningsområdet finns Lekarbergets lotsvaktarstuga, som inventerades i samband med Sjöfartsverkets inventering. Lekarbergets lotsvaktarstuga 1885 Beskrivning: Lekarbergets lotsvaktarstuga ligger i östra delen av Lovisa intill farleden in till staden. Stugan är en enkel träbyggnad, som inte har några särdrag som tyder på lotsverksamhet. Liknande vaktstugor finns bevarade bland annat på Vallimäki i Nystad och på Yttergrund i Sideby. Byggnaden är till det yttre mycket välbevarad, men dess rumsindelning och interiör har ändrats. Den finns på en öppen plats på en klippbrant med klar förbindelse till farleden in till Lovisa stad. I närheten av byggnaden finns dock några nyare villabyggnader, vilket innebär att dess centrala ställning i landskapet har försvagats. Lekarbergets lotsvaktarstuga är ett landskapshistoriskt värdefullt byggnadsminnesmärke. Den är också ett gott exempel på en lotsstation som funnits intill farleden in till en stad. Skyddsmål: Objektet hör till klass 2. I landskapsvården och planeringen av markanvändningen ska man se till att objektet bevarar sin enhetlighet och sitt historiska värde och att dess ställning som en kulturhistorisk delfaktor i den byggda miljön och/eller naturmiljön bevaras. Byggnaden/konstruktionen ska bibehållas. Objektet ska skötas och användas så att dess kulturhistoriska värde bevaras. 23

25 Figur 9 Lekarbergets lotsstuga 5.5 Fornlämningar På holmarna i utredningsområdet finns flera stenrösen som uppenbarligen utgör kummel som byggts under historisk tid. Praktiska och hållbara kummel av sten för att utvisa farleden för sjöfarten byggdes allmänt på och 1800-talet överallt i Finlands kustområden. Kummelbyggandet avtog då 1800-talet övergick i 1900-talet, då fyrtekniken blev allmännare. De stenkummel som byggts som sjömärken påminner om gravrösen från bronsåldern i fråga om både konstruktion och placering. På kullen vid Källa strand finns grävda försvarsställningar från andra världskriget. Platsen borde fredas och iståndsättas som minnesmärke över närhistorien. Sydväst om Virstholmen finns Kommendanten, en sten som fungerat som sjömärke och som finns med i sammandraget över miljövårdsinventeringen i Östra Nyland På Palikbergets topp, på ett stort, mer eller mindre enhetligt område där berget kommer i dagen, finns gravrösen, rösens bottenstenar och rester av förstörda rösen på sex platser. Det nordligaste röset är bäst bevarat, det har en krater i mitten, diametern är 5 6 m och höjden 0,7 0,8 m. På en annan av de bevarade platserna finns två långsmala stensättningar. På planområdet är för närvarande fyra fornlämningar under vatten kända. I Hudofjärden finns vraket av segelfartyget Fortuna från Lovisa. Fartyget sjönk Norr om Svartholm finns vraket av två små fartyg eller båtar samt dessutom ett vrak vid stranden av Gyttjeviken. 24

26 5.6 Beskrivning av inventeringsobjekt Vid värderingen har byggnadernas helhet, gårdsmiljön och placeringen i landskapet samt om möjligt också byggnads- och personhistoria beaktats. På inventeringskorten har objektets värderingsklass angetts enbart med bokstäverna A, B eller C. Värderingsprinciperna följer anvisningarna från Kymmenedalens landskapsmuseum och Nylands miljöcentral. Vid värderingen delades byggnaderna in i följande klasser: Klass A omfattar kulturhistoriskt mycket viktiga byggnader som har bevarat sitt historiska utseende. Objekten bildar tillsammans med sin gårdsmiljö och ekonomibyggnader en harmonisk helhet. Objekten finns i strandzonen, så deras värde för landskapet är också betydande. Dessa objekt borde bevaras och i planläggningen borde objekten vid behov ges skyddsbeteckning. Ändringsåtgärder som påverkar objektens historiska utseende borde göras under ledning av museimyndigheterna. För rivning av byggnader borde rivningslov krävas. Objekten av klass A ska märkas ut på plankartan och i planbestämmelserna ska det antecknas att byggnadsbestånd som med stöd av markanvändnings- och bygglagen 41 2 momentet är värdefullt inte får rivas. Klass B omfattar kulturhistoriskt viktiga byggnader som är typiska representanter för sin tid. Byggnaderna kan ha nyare skikt. Ändringar har gjorts så att den historiska karaktären i alla fall har bevarats och så att den kan återställas. I planen borde objekten vid behov förses med /s-märkning. Genom styrning av byggnadstillsynen strävar man efter att nå skyddsmålen. Klass C omfattar de objekt där betydande ändringar har gjorts och som ändå är viktiga för bystrukturen, personhistorien eller landskapet. Byggnadens historiska karaktär kan återställas. Vid objekten borde man i första hand försöka bevara den befintliga landskapsstrukturen genom att styra den allmänna markanvändningen. Alla rivningsplaner för objekt som finns med i inventeringen ska alltid anmälas till kommunens byggnadstillsynsmyndighet. Kommunens byggnadstillsynsmyndigheter fattar beslut om rivningslov eller åtgärder för att skydda objektet samt ber vid behov om utlåtande av den regionala miljöcentralen och landskapsmuseet eller Museiverket. De värdefullaste objekten märks ut som särskilda objekt i stranddelgeneralplanen. Fastighetsägarna har möjlighet att ansöka om iståndsättningsbidrag för de objekt som finns med i inventeringen. Sammandrag av inventeringen: Det totala antalet befintliga byggplatser på planområdet är 189 st. 38 byggnadsobjekt finns med i inventeringens värdering. De inventerade byggnadsobjekten finns beskrivna i en separat kulturhistorisk utredning. Klass Antal objekt Andel av de inventerade objekten Andel av hela byggnadsbeståndet Klass A 13 objekt 34 % 7 % Klass B 14 objekt 37 % 7,5 % Klass C 11 objekt 29 % 6 % 25

27 6. MÅL 6.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen Planeringen av markanvändningen och planläggningsarbetet styrs av de riksomfattande målen för områdesanvändningen, vilka statsrådet har beslutat om och vilka anges i markanvändnings- och bygglagen 22 (statsrådets beslut ). I de riksomfattande målen för områdesanvändningen ingår fungerande områdesstruktur, förenhetligande samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet, kultur- och naturarv, användning för rekreation, naturresurser samt funktionellt förbindelsenät och energiförsörjning. En viktig aspekt i en funktionell områdesstruktur är en balanserad utveckling av områdesstrukturen genom utnyttjande av befintliga strukturer och områdenas egna starka sidor. Ett centralt mål för livsmiljöns kvalitet är enhetliga grönförbindelser. Vid värnande av naturresurser är det viktigt att trygga tillgången på naturresurser för kommande generationer. Beträffande energiförsörjningen är målet att främja möjligheten att utnyttja förnybara energikällor såsom vindkraft. De riksomfattande målen för områdesanvändningen avspeglas i kommunernas planläggning, främst via landskapsplanens styrande verkan. 6.2 Landskaps- och regionplan I generalplaneringen beaktas beteckningarna i regionplanen och landskapsplanen och de hålls också i åtanke vid planering av ny markanvändning. Viktiga mål av dem som finns i landskapsplanen är på stranddelgeneralplanens område att skyddsvärden bevaras, att områden för friluftsliv och rekreation anvisas och att energiförsörjningens behov beaktas. Mål för energiförsörjningen är bland annat att lämpliga områden för kärnkraftverkets behov och för vindkraftsproduktion märks ut. 6.3 Mål i planen för deltagande och bedömning En plan för deltagande och bedömning finns i bilaga 2. Lovisa stad har uppställt följande mål för stranddelgeneralplanen i planen för deltagande och bedömning: Allmänna mål främja fullföljande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen och regionplanen/landskapsplanen stärka områdets identitet stärka Lovisas attraktionskraft som boningsort och turistort främja idkande av näringar som lämpar sig för området Kulturarv främja bevarande av landskaps-, natur- och kulturvärden i området genom att framhäva element som stöder deras särdrag och anpassa markanvändningen till en naturlig del av dessa främja bevarande av den gamla skärgårdsbosättningens särdrag och miljö samt stöda skärgårdsnäringarna Naturmiljö överföra byggrätt från värdefulla områden (fornminnen, naturvärden, Naturaområde) i mån av möjligt till andra områden stärka bevarandet av de med användningsmål profilerade holmarna och det historiska värdet i den historiskt värdefulla holmkedjan kring Svartholm (en del av Sveaborgs fästningskedja, skyddade genom fornminneslagen) 26

28 ta hänsyn till Källaudden Virstholmen, Naturaprogrammet och områden i det riksomfattande åsskyddsprogrammet Byggande anvisa markägare skälig och jämlik byggrätt och direkt styra byggandet på strandområdena anvisa ett naturligt förhållande mellan bosättning, rekreation och natur med hänsyn till planeringen av målen för vattenförsörjningen utreda ändring av semesterbostäder till fasta bostäder och anvisa byggplatser som lämpar sig för åretruntboende förtydliga behandlingen av bygglov för arrendatorer på området. Alternativ för definiering av byggrätten för arrendetomterna: o o o o bilda självständiga byggplatser bilda semesterbostadskvarter definiera en tät zon för semesterbosättning byggrätt till alla byggplatser som har bygglov Användning för rekreation garantera tillräckliga friområden som täcker behoven med hänsyn till allemansrätt och allmän rekreation (garantera tillräckliga strandområden för allmän rekreation och båtliv både på fastlandet och på holmarna) anvisa gästhamn på Svartholm Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning precisera frågorna kring markanvändningen när det gäller Atomvägens sträckning och jordavstjälpningsplatsen beakta frågorna kring markanvändningen på Hästholmens kärnkraftverk beakta ett område lämpat för vindkraftsproduktion i form av reservering av ett utredningsområde Andra mål anvisa havsområde för spridning av aska efter kremering (Begravningslagen 457/2003) 6.1 Skyddsområden och -program Skyddsområden och -program beaktas i delgeneralplaneringen. För området har dessutom gjorts en särskild natur- och landskapsutredning som planlösningen bygger på. 6.2 Kvalitetsmål för stranddelgeneralplanen För planområdet utarbetas ett system för styrning av byggandet i enlighet med markanvändnings- och bygglagen Arbetet ska baseras på tillräckliga grundläggande utredningar samt samarbete med myndigheterna och intressenterna. Planen ska vara logiskt beroende av naturförhållandena, landskapet, samhällsstrukturen och lagstiftningen. 6.3 Mål som uppkommit under processen, precisering av målen Under planläggningsarbetet uppkom ett mål att utreda möjligheterna att placera ett nytt kärnkraftverk norr om det detaljplanerade markområde som Fortum äger. 27

29 7. STRANDDELGENERALPLANENS PLANERINGSSKEDEN 7.1 Behov av planering av en stranddelgeneralplan Delgeneralplanen uppgörs som en delgeneralplan med rättsverkan som direkt styr detaljplaneringen och byggandet på strandområdena. Avsikten med stranddelgeneralplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen på Lovisavikens östra strand och i skärgården samt att placera och samordna olika funktioner. I delgeneralplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt för byggande och annan markanvändning (MBL 35 ). Avsikten med arbetet är att styra byggandet och ge idéer till en markanvändning som stöder framtida behov och att styra en markanvändning som är karakteristisk för området och stöder dess identitet. 7.2 Planeringsstart och beslut om den Planläggningsarbetet initierades av Lovisa stad. Konsult valdes genom anbudsförfarande och som konsult valdes Ingenjörsbyrå Paavo Ristola Oy, vars namn sedan är Ramboll Finland Oy. Jämsides med uppgörandet av en plan har en utredningsplan för vattentjänster på planområdet uppgjorts av Ramboll Finland Oy. 7.3 Deltagande och samarbete Förfarandet för deltagande och samverkan samt planläggningens skeden beskrivs i planen för deltagande och bedömning, som finns i bilaga 2 till utredningen. 7.4 Tidsplan för planeringen Beslut om att planläggningsarbete påbörjas st.st., st.f. Kungörelse om planen och om plan för deltagande och bedömning till påseende Val av konsult genom anbudsförfarande 5/2006 Arbetsförhandlingar i inledningsskedet Myndighetsförhandlingar i inledningsskedet Möte för allmänheten i inledningsskedet Planläggningskommitténs möte Planläggningskommitténs möte Planläggningskommitténs möte Myndigheternas arbetsförhandling Planläggningskommitténs möte Planläggningskommitténs möte Tekniska nämnden Sammandrag av framförda åsikter Planutkast Kompletteras senare Planförslag Kompletteras senare 28

30 8. STRANDDELGENERALPLANEOMRÅDETS UTVECK- LINGSALTERNATIV Innan planutkastet gjordes upp utreddes olika idéer och alternativ för utveckling av planområdet. Det var viktigt att göra upp alternativ för placering av ny fast bosättning på planområdet. Dessutom gjordes det upp alternativ för styrning av markanvändningen på kärnkraftverkens områden för energiförsörjning. 8.1 Ny fast bosättning En viktig orsak till behovet att utveckla området var att utreda möjligheterna att placera ny fast bosättning på strandområdena vid havet. Målet var att hitta alternativa strandområden, som kunde vara intressantare än vanliga bostadsområden för dem som vill bygga egnahemshus och området kunde få ett mervärde tack vare havsutsikten vid stranden. Utgångsinformationen för uppgörande av utvecklingsalternativ var den i samband med planläggningsarbetet uppgjorda utredningen av stomlägenheter, byggnadsinventeringen, natur- och landskapsutredningen, avstånden till service och andra synpunkter som framkom i samband med planläggningsarbetet samt observationer vid besök i terrängen. Begränsande faktorer för anvisning av ny fast bosättning på planområdet var Hästholmens skyddszon, det befintliga täta byggnadsbeståndet på stränderna, det obetydliga antalet nya byggrätter på stränderna och markägoförhållandena. Utgående från alla dessa faktorer gjordes tre (3) alternativa utvecklingsalternativ upp för planområdet för anvisande av ny fast bosättning. Utvecklingsalternativen behandlades på planläggningskommitténs möten och presenteras på ett möte för allmänheten i utkastskedet. Alternativ för placering av fast bosättning 1. Sydost om Källviken, norr om Atomvägen kunde man få ca 40 tomter för egnahemshus. Området delas på mitten av sankmark och ett stort kalhugget område, men tomterna kunde placeras främst i den bergiga talloch granskogen. Området kunde vara ett vanligt bostadsområde som kunde utnyttja den befintliga samhällsstrukturen. Det är ganska litet sikt ut mot havet och möjligheterna att utnyttja stranden för rekreation är mycket begränsade. Strandområdet vid havet är för litet och låglänt för att användas för rekreation. Närmaste badstrand ligger på ungefär en kilometers avstånd. Figur 10 Källvikens bostadsområde, befintlig bosättning är utmärkt med rött, planerade vägsträckningar är utmärkta med blått och bostadskvarter med grönt. 29

31 2. På det alternativa området sydost om Bergholmen i närheten av forngravarna väster om Atomvägen kunde man få cirka 20 tomter för egnahemshus och öster om Atomvägen cirka 30 tomter för egnahemshus. Vägförbindelsen till den befintliga strandbosättningen skulle då förbättras. Bergsområdet och fornminnena begränsar användningen av området. Närheten till fornminnena kan utgöra ett hinder för att genomföra det här alternativet fullt ut. Avstånden till Atomvägen från de närmaste tomterna är korta och kan orsaka åtgärder för att minska trafikbullret. De låglänta, lediga stränderna ägs av privatpersoner. Figur 11 Alternativt bostadsområde norr om Stennäsudden. 3. På området söder om Päronbotten, på stranden av Tallkilsudden kunde man få cirka 30 tomter för egnahemshus, av vilka 4 skulle ha egen strand på stadens nuvarande arrrendetomters plats. Dessutom skulle området få badstrand och eventuellt en hamn. En utmaning för utveckling av det här området är behovet av en ny vägförbindelse eller alternativt en förbättring av den nuvarande vägsträckningen. Byggande av en ny en kilometers väg och vattentjänstnät gör att kostnaderna för det här alternativet blir höga. Eventuell jordförbättring och muddringsarbete för hamnen höjer dessutom kostnaderna. I det här alternativet är avståndet till service långt, och bara några tomter kan marknadsföras som tomter med havsutsikt. De stora kalhyggena förbättrar inte områdets dragningskraft. 30

32 Figur 12 Alternativt bostadsområde söder om Päronbotten. Eftersom planområdets stränder är helt bebyggda ger de föreslagna alternativen möjlighet till småhusområden endast i den bakomliggande terrängen. Inga nya bostadsområden med egen strand kan anvisas på planområdet. Det innebär att man inte kan nå det tilläggsvärde som havet kunde ge. Längre avstånd till havsstranden, kalhyggena och terrängformerna skapar inte förutsättningar för ett speciellt värdefullt bostadsområde. Utgående från informationen ovan och diskussionerna om utvecklingsalternativen på plankommitténs möten har man stannat för en lösning där tre områden, som lämpar sig att detaljplaneras, på planområdet anvisas för fast bosättning. 8.1 Kärnkraftverkens område Alternativ 1 Det första alternativet är att placera det nya kärnkraftverkets enheter på Hästholmen i enlighet med Fortums MKB för Lovisa 3 från För de semesterbostäder som finns på holmarna inom en kilometer från kraftverksområdet tillåts reparationsbyggande och en viss utbyggnad, men på de här byggplatserna ges inte byggrätt för nya byggnader. På fastlandet placeras ett basområde för kärnkraftverken. Basområdet når inte till strandområdet. Alternativ 1 ger möjlighet att placera vindkraftverk på basområdet på fastlandet Alternativ 2 Det andra alternativet är att förstora EN-områdesavgränsningen norrut så att en ny kärnkraftverksenhet kan placeras norr om det område som nu är detaljplanerat för energiförsörjning. 31

33 Enligt Strålsäkerhetscentralens krav på ett kärnkraftverks förläggningsplats beaktas i planen 1 km kraftverksområde och 5 km skyddszon (Direktiv YVL 1.10): Kärnkraftverkets anläggningsområde sträcker sig cirka en kilometer från kraftverket. Det definieras som ett område där det huvudsakligen får finnas endast verksamheter som anknyter till kärnkraftverket. Fast bosättning är förbjuden och inkvartering av arbetare eller fritidsbostäder tillåts endast i mycket begränsad form. Anläggningsområdet omges av en skyddszon, som sträcker sig ungefär 5 kilometer från kraftverket. Där får tät bosättning inte placeras. Skyddszonen på fem kilometer förskjuts längre norrut än i alternativ 1 och områdesreserveringen AO-1 söder om Päronbotten kan inte förverkligas. På anläggningsområdet, som omfattar en kilometer, har ingen fast bosättning märkts ut. För de semesterbostäder som finns på anläggningsområdet tillåts reparationsbyggande och en viss utbyggnad, men på de här byggplatserna ges inte byggrätt för nya byggnader. Atomvägens sträckning flyttas till östra sidan om kraftledningsgatan. Väster om kraftledningsgatan finns anvisat en plats för en ny kraftledning. Områdesreserveringen EN har förstorats ända till stranden. Alternativ 2 ger möjlighet att placera vindkraftverk på EN-området på fastlandet. 32

34 9. PLANLÖSNING OCH MOTIVERINGAR 9.1 Centralt innehåll och motiveringar Med planen har tillräckliga områden reserverats för speciellt energiförsörjning, rekreation, bevarande av naturmiljön och semesterbosättning. I mellersta delen av planområdet har ett enhetligt område för energiförsörjning reserverats för kärnkraftverkens behov. Alternativ 1 ger möjlighet att placera ett kärnkraftverk på Hästholmen. Alternativ 2 ger möjlighet att placera ett kärnkraftverk också på fastlandet, norr om det detaljplanerade område som Fortum äger. För energiförsörjning har reserverats ett område lämpat för vindkraftsproduktion, en ny vägsträckning och en kraftledningsgata. Beträffande semesterbosättning har befintliga platser för semesterbosättning samt nya byggplatser enligt resultaten av stomlägenhetsutredningen märkts ut. För fast bosättning har en zon lämpad för fast bosättning i norra delen av planområdet märkts ut. De nya bostadsområdena i norra delen av planen är avsedda att fullföljas genom detaljplanering. Holmarna är reserverade för semesterbosättning, rekreation och för skydd av naturvärden. Delgeneralplanen har gjorts upp tillsammans med berörda parter utgående från de uppställda målen. Planlösningen är baserad på befintliga planer, utredningar som gjorts samt intressenternas åsikter. Arbetet har utförts i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. 9.2 Markägare Planen medför inga betydande ändringar i markägandet på området. På de områden som Lovisa stad äger har rekreationsområden och en ny småbåtshamn/ småbåtsplats märkts ut. Byggplatsernas gränser kan medföra vissa ändringar i markägandet, eftersom översvämningsgränsen har beaktats i avgränsningarna. Översvämningsgränsen påverkar placeringen av byggnader, om de befintliga byggnaderna rivs. 9.3 Dimensioneringsgrunder Med dimensioneringsgrunder avses de principer enligt vilka byggrätt för strandbyggande fördelas jämlikt mellan markägarna. I dimensioneringsgrunderna beaktas naturförhållandena och planens allmänna mål Stomlägenhetsprincipen Rätt till strandbyggande fördelas per stomlägenhet. Som stomlägenhet används den lägenhet som var i kraft Byggrätten bestäms enligt längden av stomlägenhetens omvandlade strandlinje. Till stomlägenhetens utnyttjade byggrätt räknas semesterbostäder och fasta bostäder som byggts på stomlägenheten inom en 200 meters dimensioneringszon samt bebyggda lägenheter som efter brutits ut från stomlägenheten för användning för semester- eller bostadshus. Om någon stomlägenhet har överskridit sin byggrätt, belastar det inte övriga stomlägenheters ännu outnyttjade byggrätter, ifall stomlägenheterna inte har samma ägare. Vid beräkning av byggrätt beaktas markägoförhållanden och skälighet. Vid avrundning av byggrätter ges minimibyggrätt för värdet 0, Omvandlad strandlinje För strandlinjen på kartan fastställs omvandlingsfaktorer för att byggandet inte ska ske på områden som inte lämpar sig för byggnader. Omvandlingsfaktorerna bestäms enligt en modell uppgjord av Södra Savolax landskapsförbund. Vid beräkning av omvandlad strandlinje beaktas att byggrätten minskas av närheten till den motsatta stranden vid smala uddar, vikar och sund. (KUVA X, Ympäristöopas 120, s. 99) 33

35 Byggrätt och byggduglighet Byggrätten har ett samband med de allmänna begränsningar som gäller byggande och gäller endast byggduglig mark. Då byggdugligheten undersöks beaktas hela den del av lägenheten som når in på delgeneralplaneområdet. Dimensioneringstal Dimensioneringstalet anger hur många bostadsenheter/omvandlad strandlinjekilometer som kan byggas på stomlägenheten. På fastlandet, norr om Hästholmens 5 km skyddszon har det använda dimensioneringstalet varit 6 bostadsenheter/omvandlad strandlinjekilometer. På fastlandet, inom Hästholmens 5 km skyddszon har det använda dimensioneringstalet varit 3 bostadsenheter/omvandlad strandlinjekilometer. På holmarna har dimensioneringen baserats på holmarnas areal på följande sätt: holmar mindre än 2 ha 0 st 2 3,999 ha 1 st 4 6,999 ha 2 st 7 9,999 ha 3 st 10 12,999 ha 4 st osv Resultat av beräkningen av byggrätter Kartstrandlinjens längd på planområdet är 18,0 km, omvandlad strandlinje 12,8 km och totalrealen på de holmar som ska dimensioneras 64 ha. I utgångssituationen är antalet befintliga byggplatser på fastlandets stränder på planområdet 10,9 strandbyggplatser/omv. strandl.km och holmarnas dimensionering 1,3 ha/byggplats. Utgående från ovannämnda stomlägenhetsprincip och beräkningen av omvandlad strandlinje har antalet strandbyggrätter på stomlägenheterna bestämts. Utgående från beräkningen av byggrätter skapas fyra (4) nya byggplatser för semesterhus på planområdet. De ligger alla på fastlandet, norr om 5 km skyddszonen för kärnkraftverket i planalternativ 1. Stomlägenheternas nya strandbyggplatser har i planen anvisats jämlikt för markägarna med beaktande av markägoförhållandena. Generalplanens dimensionering är 11,2 strandbyggplatser/omv. strandl.km. För holmarna är dimensioneringen 1,4 ha/byggplats. För holmarna beror ändringen på att tre byggplatser tagits bort från de områden som Lovisa stad äger. De här byggplatserna på holmarna är i planen utmärkta som områden anvisade för rekreation och med viktiga naturvärden. Dimensioneringsstatistiken och beräkningarna av byggrätter presenteras i bilaga Områdesreserveringar alternativ Total dimensionering Sammandrag av områdesreserveringarna för alternativ 1. En stor del av planområdet är jord- och skogsbruksområden (19,3 %) och vattendrag (70,7 %). Områdesreserveringarnas arealer framgår av tabellen nedan. 34

36 Areal ha Areal % Områdesreserv. totalt 5141,09 100,0 A totalt 84,42 1,6 AP 10,60 12,6 AO-1 73,83 87,4 V totalt 34,17 0,7 VR 31,17 91,2 VR-1 3,00 8,8 R totalt 72,65 1,4 RA 72,48 99,8 RA-1 0,16 0,2 L totalt 5,43 0,1 LV-1 5,43 100,0 E totalt 296,14 5,8 EN-1 289,36 97,7 EN-2 0,06 0,0 EN/we 6,73 2,3 S totalt 20,54 0,4 SL 13,62 66,3 SM/v 6,92 33,7 M totalt 990,53 19,3 M 789,46 79,7 M-1 151,90 15,3 MY-1 49,18 5,0 W totalt 3637,19 70,7 W ,96 96,7 W-2 120,22 3, Boende Områden för semesterbostäder Enligt den beräkning av byggrätter som gjorts bildas fyra (4) nya platser för semesterbostäder på planområdet. I övrigt har befintliga platser för semesterbostäder märkts ut i planen. Fast bosättning I planen finns de befintliga platserna för fasta bostadsbyggnader enligt bygg- 35

37 nads- och lägenhetsregistret utmärkta. I norra delen av planområdet finns en zon utmärkt där semesterbostäder kan ändras till fasta bostäder enligt villkoren i planbestämmelserna. I norra delen av planområdet finns anvisat tre (3) bostadsområden för främst fristående småhus. De här områdena kan förverkligas genom detaljplanering. Med de nya bostadsområdena försöker man svara på efterfrågan på egnahemsbyggande Energiförsörjning Det detaljplanerade området vid kärnkraftverket på Hästholmen är utmärkt som område för energiförsörjning. Som basområde för energiförsörjning finns ett nytt område för energiförsörjning utmärkt norr om det detaljplanerade området. Som områden för energiförsörjning är dessutom de områden som behövs för kärnkraftverkets kylvattenförsörjning utmärkta Trafik Båttrafik De befintliga båt- och fartygsfarlederna samt en ny fartygsfarled till Hästholmen för att betjäna kärnkraftverkens behov finns utmärkta i planen. I sydvästra delen av Hästholmen finns ett nytt kajområde utmärkt enligt Lovisa 3:s behov. De befintliga småbåtshamnarna finns utmärkta i planen. Två nya småbåtsplatser finns utmärkta på fastlandets strandområden; norr om Hattom och vid stranden av Kristiansbottnen. På så sätt tryggas allemansrätten att kunna ta sig ut med båt på havet. För styrning av friluftslivet finns utmärkt en ungefärlig plats där man kan ta i land på västra sidan av Björkholmen. Vägtrafik De befintliga regionvägarna och Atomvägen som ny regionväg finns utmärkta i planen. Den nya Atomvägen motsvarar det ökande trafikbehovet och förbättrar trafiksäkerheten. Till den nya Atomvägen finns utmärkt en behövlig förbindelse från jordavstjälpningsplatsen. I närheten av kärnkraftverket finns nya vägförbindelser utmärkta från fastlandet till Hästholmen för att förbättra trafikförbindelserna till holmen. I planalternativ 1 har Atomvägens sträckning i söder bibehållits oförändrad Jord- och skogsbruksdominerade områden De skogsområden som hör till strandens dimensioneringszon är utmärkta som jord- och skogsbruksdominerade områden där inget byggande tillåts (M-1). Områdets byggrätt har överförts per markägare till RA- och AP-områdena. Med beteckningen MY-1 anges jord- och skogsbruksdominerade områden som har särskilda miljövärden. Sådana områden är utmärkta speciellt på de landskapsmässigt värdefulla delarna av holmarna Områden för rekreation och friluftsliv För rekreation är de holmar utmärkta som är mest lämpade för detta samt tre (3) strandområden med badstränder på fastlandet. Rekreationsobjekten på fastlandet ligger på Stennäsudden, Krutkällarholmen på fastlandssidan och Källa. På det här sättet har rekreationsanvändningen av planområdet anvisats de områden som är bäst lämpade för det, medan områden med känsligare natur inte reserverats för friluftsliv. De områden som är avsedda för friluftsliv ägs huvudsakligen av staden. 36

38 9.4.7 Skyddsområden De existerande naturskyddsområdena är utmärkta i planen. Enligt Museiverkets avgränsningar är Svartholms sjöfästning och Begravningsholmen utmärkta som fornminnesområden Vattenområden De vattenområden som hör till planen är utmärkta med beteckningen W-1 och på det detaljplanerade området för kärnkraftverk med beteckningen W-2. För att skydda de fornminnen som finns under vattnet måste behovet av en marinarkeologisk undervattensinventering utredas tillsammans med Museiverket innan något byggprojekt som rör vattenområdet genomförs Ledningsområden De existerande kraftledningarna och avloppsledningarna är utmärkta i planen. För Lovisa 3:s behov finns en ny kraftledningsgata utmärkt väster om de nuvarande kraftledninglinjerna. I norra delen av planområdet finns en ny sträckning för vatten- och avloppsledningar utmärkt. Den utmärkta linjedragningen är i enlighet med den utredningsplan som gjorts för vattentjänsterna på planområdet. 9.5 Områdesreserveringar alternativ Ändringar i områdesreserveringarna I alternativ 2 finns en plats utmärkt för en ny kärnkraftverksenhet på fastlandet, norr om det nuvarande område som är detaljplanerat för energiförsörjning. Området för energiförsörjning är utvidgat ända till stranden, men strandområdet lämnas i naturtillstånd. Eftersom det konstateras i STUK:s direktiv att semesterbosättning tillåts endast i mycket begränsad omfattning, har man stannat för en lösning där reparation och mindre utbyggnad av semesterhus tillåts, men inga nybyggen. Den fasta bosättningen på stranden har lämnats bort från planen inom 1 km radie från den nya kraftverksenheten. Atomvägens sträckning har flyttats till östra sidan om kraftledningsgatan så att det blir en tillräckligt stor områdesreservering för byggande av ett kärnkraftverk. Den nya kraftledninggatan är utmärkt vid västra kanten av kraftledningsgatan. Rekreationsområdet Källa på anläggningsområdet är inte utmärkt i alternativ 2, utan området har lämnats som jord- och skogsbruksdominerat område. Skyddszonen på fem kilometer, där tät bosättning enligt STUK:s direktiv inte tillåts, förskjuts längre norrut än i alternativ 1 och därför kan områdesreserveringen AO-1 söder om Päronbotten inte förverkligas. På det här området har befintliga platser för semesterbostäder märkts ut. För det nya kärnkraftverkets kylvattenslösningar har en holme i Vådholmsfjärdens södra del märkts ut för placering av nödvändiga konstruktioner för kylvattenförsörjningen. Det ungefärliga läget för en kylvattenledning under marken ut till holmen är utmärkt. 37

39 10. PLANENS MILJÖKONSEKVENSER (MBL 9 ( /202) Utredning av konsekvenser då planer utarbetas En plan ska basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och andra konsekvenser av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser. Konsekvenserna av planen presenteras nedan. För kärnkraftverksprojektet Lovisa 3 gjordes en miljökonsekvensbeskrivning år 1999 med utförlig information om det projektets konsekvenser för planområdet. Om en ny kraftledningslinje, ett kärnkraftverk och flera vindkraftverk ska byggas, krävs ett MKB-förfarande där dessa projekts miljökonsekvenser noggrant utreds. Konsekvensbedömningen kompletteras senare Samhällsstruktur och byggd miljö Alternativ 1 Planlösningen ger möjlighet att placera ett kärnkraftverk på Hästholmen söder om de nuvarande kraftverken. På planområdet finns fyra (4) nya semesterbyggplatser utmärkta i anslutning till det befintliga byggnadsbeståndet. De nya semesterbyggplatserna förändrar den byggda miljön endast i ringa omfattning. De nya bostadsområdena som ska detaljplaneras för främst fristående småhus kommer att förändra stadens samhällsstruktur genom att Lovisa stads tätortsområde förlängs från Märlax mot sydost. I planen har befintliga platser för semesterbostäder och bostadsbyggnader märkts ut. Till denna del medför planen inga påtagliga förändringar i situationen jämfört med nuläget. För de semesterbostäder som finns inom anläggningsområdet på 1 km runt kärnkraftverken på Hästholmen är nybyggen förbjudna. Det befintliga byggnadsbeståndet får repareras samt i viss mån byggas ut. I norra delen av planområdet finns utmärkt en zon lämpad för fast bosättning. Där kan semesterbostäder ändras till fasta bostäder enligt villkoren i planbestämmelserna. På det här området finns 43 platser för semesterbostäder som omfattas av planbestämmelsen. På de här områdena utnyttjas det befintliga byggnadsbeståndet och vägnätet för den fasta bosättningens behov. Planlösningen styr och förtydligar byggandet, förfarandet vid bygglov och områdesanvändningen på planområdet. Alternativ 2 Planlösningen ger möjlighet att placera ett kärnkraftverk på fastlandet norr om det markområde som Fortum äger, på ett markområde som ägs av staden. Planlösningen ändrar formerna av markanvändning på det mellersta området av planen betydligt jämfört med nuläget. För de semesterbostäder som finns inom anläggningsområdet på 1 km begränsar planlösningen utbyggnad av husen, och inga nybyggen kan uppföras där. På grund av anläggningsområdet, som omfattar 1 km, måste också en plats för fast bosättning tas ur bruk, eftersom fast bosättning är förbjuden på anläggningsområdet. Rekreationsområdet Källa är inte utmärkt på anläggningsområdet, utan området har lämnats som jord- och skogsbruksdominerat område. 38

40 Skyddszonen på fem kilometer förskjuts längre norrut än i alternativ 1 och områdesreserveringen AO-1 söder om Päronbotten kan inte förverkligas. Det här området har lämnats för semesterbosättningens behov genom att de befintliga platserna för semesterbostäder har märkts ut. Skyddszonen enligt alternativ 2 sträcker sig till Valkom. Antalet fasta bostäder inom en 5 km radie ökar från 69 till 263 jämfört med alternativ 1. Den bosättning som finns i Valkom kan fortsätta som förut, men ingen ny markanvändning borde anvisas för det här området. En räddningsplan måste göras upp för området. Den nya kraftledningen gör kraftledningsgatan västerut cirka 40 meter bredare och ger möjlighet att bygga två nya 400 kv kraftledningar. Atomvägens nya sträckning ger möjlighet att bygga en ny väg för Hästholmens behov. Planlösningen kan leda till inlösningsförfarande för den privata markägare som har en bostadsbyggnad på det som ska bli anläggningsområde Ledning av kraftverkens kylvatten För det kylvatten som ska tas och avledas har flera alternativ reserverats i planen. Holmen Rövarhället intill Stora Rövarn och holmen söder om Stora Djupberget är i planen utmärkta för kylvattensystemets konstruktioner. Planen ger möjlighet att ta kylvatten vid västra stranden av Hästholmen Kultur- och byggnadshistoria För uppgörande av planen inventerades kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras miljö på området. De kultur- och byggnadshistoriskt värdefulla områdena och objekten presenteras i en separat kulturhistorisk utredning. Ett mål för inventeringen har varit att uppmuntra fastighetsägarna att värdesätta och bevara sitt eget kulturarv. Bevarandet av de objekt och områden som i inventeringen värderats som klass A tryggas genom planen. För iståndsättning av de kulturhistoriskt värdefulla objekten kan finansieringsbidrag sökas och råd fås av de olika myndigheter som nämns i den kulturhistoriska utredningen. De kulturhistoriska objekten är utmärkta med beteckningen SM (Svartholm och Begravningsholmen). Användningen av de här fornminnesområdena kan utvecklas under ledning av Museiverket. Planlösningen skyddar de viktigaste inventeringsobjekten och ger möjlighet att bevara Svartholms kulturhistoriska helhet Natur och landskap I planens bakgrundsutredningar kartlades natur- och landskapsvärden som man genom planen vill bevara. Värdefulla objekt med särskilda miljövärden är utmärkta i planen. Inget nytt byggande har anvisats på områden som är värdefulla för naturen och landskapet. Planen bevarar naturens nuvarande tillstånd. Landskapsbilden i planområdets mellersta del påverkas av de existerande och de planerade kärnkraftverken och deras skorstenar. De nya kärnkraftverkens inverkan på landskapet minskas av den befintliga industriella miljön som inkluderar kärnkraftverk, skorstenar, master och kraftledningsgator. Beträffande vindkraftverk har ett område lämpat för vindkraftsproduktion märkts ut. Vid ett MKB-förfarande och tillståndsförfarande för det området beaktas inverkan på landskapet. Inverkan av vindkraftverk är förändringar i den landskapsbild som man upplever. Landskapet påverkas främst sett från stränderna mitt emot udden. 39

41 Figur 13 Visualisering av en vindkraftspark sedd från Svartolm 10.5 Naturaområden Naturaområdena (Källaudden-Virstholmen SCI, FI och de områden som hör till Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde SCI/SPA, FI ) är i planen utmärkta som skyddsområden (SL) eller områden med särskilda miljövärden (MY-1). Utanför Naturaområdena på fastlandssidan har inga nya byggplatser planlagts. I planen har en ny reservering av ett område för energiförsörjning märkts ut i närheten av Källaudden-Virstholmens Naturaområde. I samband med närmare planering av området kan man genom detaljplanering styra byggandet med beaktande av de närliggande Naturaområdenas skyddsvärden. Vid konsekvensbedömningen av den markanvändning som är utmärkt i planen har det inte framkommit något som skulle göra det nödvändigt att göra en Naturabedömning enligt naturskyddslagen 65. Konsekvenserna av den markanvändning som är anvisad i planen försvagar inte påtagligt de naturvärden för vilka Naturaområdena har tagits med i nätverket Natura Inverkan av de nya kärnkraftverkens kylvattenlösningar för Naturaområdena utreds i samband med projektets MKB Konsekvenser för trafiken Eftersom byggande av nya bostäder på planområdet är utmärkt i norra delen av planen kommer också trafikmängderna till det här området att öka något. I planen finns den nya Atomvägen utmärkt. Med den nya Atomvägen förbättras kärnkraftverkets nåbarhet från riksvägen, den tunga trafikens förhållanden förbättras och den långväga trafikens behov av att köra genom Lovisa stads centrum minskas. Trafiksäkerheten förbättras då den långväga trafiken inklusive godstrafik till kärnkraftverken leds bort från Lovisa centrum. Det är av trafikekonomiska skäl motiverat att bygga den nya Atomvägen, om ett nytt kärnkraftverk byggs. 40