Bemötanden av utlåtanden och åsikter som erhållits om utkastet till stranddelgeneralplan

Transkript

1 Stranddelgeneralplan för Lovisa stad Bemötanden av utlåtanden och åsikter som erhållits om utkastet till stranddelgeneralplan Utkasten till stranddelgeneralplan för Lovisa, daterade , var offentligt framlagda Det kom 16 utlåtanden och 17 åsikter om planutkastet. Nedan presenteras sammandrag av utlåtandena och åsikterna samt planläggarens bemötanden. Innehåll 1. Utlåtanden Nylands miljöcentrals utlåtande, Östra Nylands förbunds utlåtande, Vägförvaltningens, Nylands vägdistrikts utlåtande, Strålsäkerhetscentralens utlåtande, Östra Nylands räddningsverks utlåtande, Lovisa stad; byggnads- och miljönämnden Samkommunen för hälsovård i Lovisanejden Lovisa stads grundtrygghetsnämnd Pernå kommuns utlåtande Strömfors kommuns utlåtande Museiverkets utlåtande, Borgå museum Fingrid Oyj:s åsikt, Fortum Oyj Sjöfartsverket Kultur- och fritidsnämnden i Lovisa Åsikter Lovisa kultur- och miljörörelse rf Kari och Sirkka-Liisa Nurmentaus åsikt Veikko Aaltonens åsikt Juha Merenheimos åsikt Ismo Kokkos åsikt Gun-Britt Kangaskolkkas åsikt Solveig Bergmans åsikt Annette Lagerholms åsikt Mika Mäkeläs åsikt 2.10 Risto Tvillings åsikt Karin och Magnus Kulls åsikt Birgitta Sunis åsikt Marita Peltokorpis åsikt Bo Gunnar Blomqvists åsikt Nils Artlöves åsikt Benjamin Lindéns åsikt Maria och Bengt Gustafssons åsikt Åsikter och kommentarer som framfördes av dem som deltog i mötet för allmänheten i Lovisa

2 1. Utlåtanden 1.1 Nylands miljöcentrals utlåtande, Dnr UUS-2007-L , Miljöcentralen anser att av planutkasten är alternativ 1 en bättre lösning. Alternativ 1 motsvarar den landskapsplan som Östra Nyland landskapsfullmäktige godkände (ännu inte fastställd). Miljöcentralen tar ställning till följande frågor: De beträffande vegetationen representativa områden som framkom i naturutredningen ska bevaras i naturtillstånd. Då MKB för en utbyggnad av kärnkraften blir färdig borde denna utredning utnyttjas i stranddelgeneralplanen. Slutsatserna i MKButredningen ska tas med i stranddelgeneralplanen fram till förslagsskedet. Slutsatserna i MKB-utredningen för vindkraftverk ska också tas med i stranddelgeneralplanen. Miljöcentralen föreslår att planbestämmelserna får ett tillägg om att vattentoaletter förbjuds i fritidsbyggnader. Vattentoalett kunde tillåtas i fritidshus ifall fastigheten ansluts till kommunalt eller av andelslag ordnat vattentjänstnät. Detta motiveras med att fritidsbostädernas byggplatser är relativt små och terrängförhållandena är bergiga och steniga. Att bygga vattentoaletter på sådana områden medför en risk beträffande vattenskyddet. Kulturhistoriskt värdefulla objekt (objekt av klass A) är utmärkta med beteckningen sr. Planbestämmelserna borde utökas med ett villkor om att utlåtande av museimyndigheterna måste skaffas för åtgärder som rör sådana objekt. Planbeskrivningen borde kompletteras genom att åskådliggöra vindkraftverkens inverkan på strandlandskapet, sett från havet. Miljöcentralen anser det vara viktigt att det i stranddelgeneralplanen har anvisats frilufts- och strövområden som kan nås också landvägen. Detta har också beaktats, speciellt i planutkastalternativ Planläggarens bemötande Alternativ 1 väljs som bas för planeringen. Fortums MKB-beskrivning har blivit färdig, slutsatserna läggs till i planbeskrivningen. MKB för vindkraftverken har inte startat och slutsatserna kommer inte att hinna med till planbeskrivningen. Den projektansvariga startar uppenbarligen en MKB då behandlingen av delgeneralplanen har hunnit längre. En förutsättning för byggande av vindkraft är att en MKB har gjorts. Förbud mot vattentoaletter läggs till. Vattentoalett kunde tillåtas i fritidshus ifall fastigheten ansluts till kommunalt eller av andelslag ordnat vattentjänstnät. Beträffande holmarna görs bestämmelserna strängare än på fastlandet. Visualiseringar av vindkraft läggs till. Planbestämmelserna för sr-objekt kompletteras. Bevarande av vegetationsmässigt representativa områden, som framkommit i naturutredningen, i naturtillstånd tryggas genom att planbestämmelserna 1

3 för objekten luo-2 och luo-3 får följande tillägg: Objektens naturtillstånd får inte ändras på ett sätt som försvagar deras särdrag. 1.2 Östra Nylands förbunds utlåtande, Brev nr 72, Östra Nylands förbund konstaterar att placering av kärnkraft på fastlandet norr om Hästholmen är omöjligt på grund av den cirka 5 kilometers skyddszon som Strålsäkerhetscentralen (STUK) fastslagit. Dessutom står byggande av kärnkraft på fastlandet i strid med den godkända landskapsplanen för Östra Nyland ( ). I stranddelgeneralplanen har behovet att trygga rekreationsområden genom områdesreserveringar i skärgården och vid kusten beaktats. Att bygga ut samhällsstrukturen till området söder om Pärombotten motsvarar inte målet för en sammanhållen samhällsstruktur. Östra Nylands förbund anser att Lovisa stranddelgeneralplan ytterligare ska utvecklas utgående från alternativ Planläggarens bemötande Alternativ 1 väljs. Bostadsområdet i Pärombotten har ansetts viktigt som ett bostadsområde för framtiden. Det ligger mer än 5 km från kraftverken och kan anslutas till ordnade vattentjänster. Ett tätare bebyggt område fördelar kostnaderna för vattentjänsterna. Ändras till reservområde. AO-1/r 1.3 Vägförvaltningens, Nylands vägdistrikts utlåtande, 1477/2006/30/6, Vägförvaltningen ger sitt utlåtande om planutkastalternativ 2, eftersom alt1 inte är genomförbart med tanke på landsvägsnätet, eftersom vindkraftsparken skulle placeras på landsvägen. Atomvägens (landsväg 1583) preliminära sträckning är på kartan felaktigt utmärkt med den beteckning som anger regionväg. Det här motsvarar inte Vägförvaltningens uppfattning om vägens klass och Vägförvaltningen har anmärkt om detta i sitt utlåtande om den gemensamma delgeneralplanen för Lovisas norra del och Strömfors kommun. Det nya vägavsnittet märks ut på plankartan som förbindelseväg liksom Atomvägens nuvarande sträckning. På detaljplanerat område märks en förbindelseväg ut som gata. För de nya kvarter som är reserverade för fristående småhus i norra delen av planområdet har inga förbindelser för fotgängare eller cykeltrafik till servicen i Lovisa centrum märkts ut. I planen och dess beskrivning måste man mera heltäckande i enlighet med de nationella målen för områdesanvändningen beakta olika sätt att röra sig och olika användarsynpunkter samt konsekvenserna för trafikens miljöaspekter. Nylands vägdistrikt svarar inte för skydd av ny bosättning eller annan verksamhet som placeras på bullerområde. Vägförvaltningen förhåller sig också negativt till att dagvatten och renat avloppsvatten ska avledas till Vägförvaltningens dike. Med tanke på trafiksäkerheten borde man undvika att bygga plankorsningar med fyra grenar. Att i stället bygga två anslutningar med tre grenar är att rekommendera, för det är en trygg lösning. Uppsamlingsvägarna för de sydligare nya AO-1-områdena intill Atomvägen borde inte placeras mitt emot varandra utan det är skäl att placera dem som två stycken anslutningar med tre grenar. Vägförvaltningen rekommenderar att guiden Trafiksäkerhet vid planläggning används som hjälp vid uppgörande av en generalplan. 2

4 Rekommendationerna om behövliga skyddsavstånd till annan verksamhet i anvisningarna för planering av vindkraftverk är inte heller till alla delar tillräckliga i utkastet alt2. Efter år 2000 har storleken på de anläggningar som byggts i Finland ökat och därför behövs längre skyddsavstånd till landsvägen. Tillräckligt skyddsavstånd från landsvägen kan anses vara cirka 200 meter. I utkastet till delgeneralplan har tillräckliga linjeändringar av de enskilda vägar som hamnar på reserveringen för en vindkraftspark inte anvisats, och därför har inte heller preliminära platser för ändrade anslutningar till landsväg 1583 anvisats. I planförslaget måste den eventuella placeringen av vindkraftverk och därtill hörande arrangemang justeras. Förhandlingar mellan Lovisa stad och Vägförvaltningen om planering av områdesreservering för Atomvägens nya sträckning hölls sommaren En plan för områdesreservering måste göras upp före planförslaget. Byggande av Atomvägens nya förbindelse ingår inte i vägdistriktets nuvarande planer på projekt som ska genomföras Planläggarens bemötande Då en vindkraftspark byggs kan man beakta landsvägen så att vindkraftverken inte placeras på vägens skyddsområde. Det finns erfarenheter av placering av väg och vindkraftverk till exempel i Meri-Pori. Atomvägens beteckning ändras till ST / PK dvs. regionväg / huvudgata. I planområdets norra del är beteckningen ny regionväg / huvudgata. Lättrafikleder läggs till intill Atomvägen och Skärgårdsvägen. AO-områdenas uppsamlingsvägar löses i detaljplaneringen. 1.4 Strålsäkerhetscentralens utlåtande, 7/020/06, STUK framförde i sitt utlåtande , Dnr 46/020/07 ställningstaganden till förslaget till landskapsplan för Östra Nyland. Enligt dem har Strålsäkerhetscentralen inget att anmärka om förslaget till landskapsplan till den del det gäller området på Hästholmen i Lovisa och utbyggnad av kärnkraften på detta område. STUK anser det inte motiverat att placera ett kärnkraftverk på det fastlandsområde som är utmärkt som område för energiförsörjning (EN) norr om Hästholmen. Därmed har STUK inget att anmärka på utkastalternativ 1 i stranddelgeneralplanens planbeskrivning, men STUK anser inte utkastalternativ 2 vara motiverat, dvs. att ge möjlighet att bygga ut kärnenergiproduktion på detta fastlandsområde. Närmare motiveringar presenteras i STUK:s utlåtande om förslaget till landskapsplan. Dessutom framför STUK några preciseringsförslag i anslutning till planbeskrivningens textinnehåll beträffande planbeteckningar och Strålsäkerhetscentralens direktiv ALT 1 väljs. Preciseringarna beaktas. Planläggarens bemötande 1.5 Östra Nylands räddningsverks utlåtande, Nr 256/61/2007, Östra Nylands räddningsverk framför i sitt utlåtande beaktansvärda synpunkter om Strålsäkerhetscentralens direktiv om kraven på förläggningsplatsen för ett kärnkraftverk. Dessutom nämns bl.a. den plan som Östra Nylands landskapsfullmäktige har godkänt och som inte innehåller 3

5 någon reservering för placering av ett kärnkraftverk på spetsen av udden norr om Hästholmen. På planområdets stränder kommer bosättning och verksamheter att placeras och dessa kan bli utsatta för konsekvenser av eventuellt översvämningsvatten. Östra Nylands räddningsverk framför som sitt utlåtande följande ställningstaganden om utkasten till stranddelgeneralplan: - Med de synpunkter som finns i planutkastet samt med stöd av tillgänglig information anser räddningsverket inte det vara motiverat att placera ett kärnkraftverk på det område som är utmärkt som område för energiförsörjning EN-1 norr om Hästholmen. - I den fortsatta planeringen av planområdet borde en utredning av områden utsatta för översvämningsrisk ingå Planläggarens bemötande ALT 1 väljs. 1.6 Lovisa stad; byggnads- och miljönämnden Allmänt om planutkastet; Stranddelgeneralplanen är verkligen nödvändig för att styra byggandet. Det finns ständigt önskemål om att ändra fritidsbostäder till bostäder för åretruntboende och planen borde skapa klara anvisningar för den här utvecklingen. Med tanke på rekreationsanvändningen och naturen är det viktigt att bevara de befintliga obebyggda stränderna. Då platserna för vindkraftverk fastslås är det viktigt att i tillräckligt god tid beakta de miljöfaktorer som påverkar bullerspridning och på så sätt försäkra sig om att området lämpar sig för den aktuella verksamheten. I de aktuella planbestämmelserna är det nödvändigt att ställa upp tillräckliga ramvillkor såsom bullerbegränsningar för att sammanjämka vindkraft och fritidsbebyggelse. Utlåtande: 1. Det AO-1-område som är planerat på Lekarn kunde tas bort, eftersom området är bergigt och det skulle bli svårt att bygga rörledningar och annat nödvändigt. Området kunde tas i bruk för rekreation med beteckningen VR. 2. Det är att rekommendera att avgränsningen av områden med fritidsbostäder som lämpar sig för fast boende blir norr om Pärombotten. 3. Byggplatserna på Stennäsudden måste justeras (plankartan torde vara behäftad med fel). Områdeshelheten i anslutning till Lekarberget borde omvärderas så att skogsområdet med sina fornminnen, Bergholmen och en del av Stennäsudden bildar en vettig helhet. Lekarnområdet från Skärgårdsvägen till stranden kunde reserveras som M-1-område och beteckningen VR på uddens spets kunde tas bort. 4. Det bostadsområde med beteckningen AO-1 som är planerat söder om Pärombotten norr om udden Monäs sträcker sig till den grunda Pärombotten. Detta bostadsområde skulle kräva byggande av kommunalteknik och skulle sannolikt också ställa krav på vattenområdet, bl.a. i form av muddring. Fast bosättning i den här formen borde inte anvisas söder om Pärombotten. 5. Med tanke på naturen och rekreationen är det viktigt att M-1-området sträcker sig ända till stranden med regelbundna mellanrum längs strandzonen. 4

6 6. Man borde bedöma på nytt om LV-området söder om Hattnäsudden är nödvändigt. 7. En reservering för en kärnkraftverksenhet borde inte göras på fastlandet, eftersom flera goda byggplatser för fritidsbostäder då försvinner inom 1 km radie från kraftverket och det dessutom uppstår andra begränsningar på byggande inom 5 km radie. 8. För VR dvs. beteckningen för frilufts- och strövområden borde följande skötselanvisning läggas till: Trädbeståndet ska skötas enligt planen för tätortsskog eller lämnas i naturtillstånd med beaktande av att det ska vara tryggt att röra sig i området. 9. Alla holmar som nu har beteckningen M borde ha beteckningen M-1, varvid området skulle få tydligare anvisningar om bevarande av trädbestånd som är värdefullt för landskapet. 10. VR-beteckningarna på holmarna garanterar tydliga rekreationsområden för invånarna. 11. I de allmänna bestämmelserna finns en bestämmelse om att på områden för fritidsbostäder ska i första hand torrtoaletter användas, men detta är inte tillräckligt. Det borde finnas klarare bestämmelser för avloppsvattenbehandling så att det inte uppstår tolkningssvårigheter t.ex. när det gäller byggande av vattentoaletter. I bestämmelserna borde man i huvuddrag följa grannkommunernas nivå på motsvarande byggplatser. I bestämmelserna borde det bl.a. finnas minimiavstånd till strand, brunn och grannens gräns. Före planberedningens förslagsskede borde man ge miljöskyddsmyndigheterna en möjlighet att delta i den mera ingående beredningen av dessa bestämmelser. 12. Det föreslås att några naturobjekt enligt bilaga läggs till. 13. Beträffande vindkraft borde olika gränsvärden för buller dag- och nattetid enligt statsrådets beslut läggas till Planläggarens bemötande Ändringsförslagen gås utförligt igenom. 1. Lekarns AO-1-område ändras. På området väster om vägen tas AOområdet bort och rekreationsområdet förstoras. Området är rekreationsområde också i regionplanen. AO-1-området förstoras på östra sidan av vägen. 2. Pärombotten ändras till AO-1/R-reservområde. 3. Byggande på Stennäsudden Lekarberget Bergholmen har planerats om. 4. Pärombotten ändras till AO-1/R-reservområde. 6. Det finns för litet områden för småbåtsplatser med tanke på behovet. Därför anses LV-området vara nödvändigt. 7. ALT1 väljs. 8. Planen för tätortsskog fastställs i stadsstyrelsen genom särskilda beslut. Det är inte motiverat att bestämma om skötselanvisningar i planen utan genom andra beslut i staden. 9. Bestämmelsen om holmarnas jord- och skogsbruksdominerade områden ändras enligt förslaget M-1 i stället för M. 11. Bestämmelsen justeras på grund av utlåtandet från Nylands miljöcentral. 12. De föreslagna naturobjekten är källorna i Pärombotten och på Monäsudden samt skogslindarna och askarna på tre platser. Dessutom Kaklomträsket och den omgivande mossen. 5

7 - De här källorna är inte mera i naturtillstånd, och därför har de inte märkts ut på plankartan. De har dock nämnts i naturbeskrivningen i punkten om värdefulla småvatten. I Pärombotten har källan byggts till en brunn, men källan på Monäsudden läggs till i plankartan. - De nämnda förekomsterna av ask och skogslind uppfyller inte kriterierna för dungar av ädla lövträd enligt naturvårdslagen 29. I den sydboreala zonen växer enstaka ädla lövträd i lundar och ibland på lundartade moar. - Kaklomträsket ligger vid en kraftledningsgata mitt i en utdikad mosse. Dikesvattnet har letts genom träsket och träskets naturtillstånd har därför förändrats. Objektet uppfyller inte kriterierna i skogslagen På generalplanens plankarta presenteras inga kalkylmässiga bullervärden för olika bullerkällor. De bedöms vid planering av projekten och i deras MKB. I planen kan man nämna behov av bullerbekämpning, men bullret från vindkraftverk kan inte bekämpas utan problemet måste lösas genom placering och val av kraftverkstyp. 1.7 Samkommunen för hälsovård i Lovisanejden Ansvariga hygienikerns utlåtande: Östra Nylands landskapsfullmäktige godkände helhetslandskapsplanen för Östra Nyland på sitt möte En möjlighet att bygga ut kärnkraften på området för energiförsörjning (EN) norr om Hästholmen fanns med i förslaget till landskapsplan, men den har tagits bort ur landskapsplanen. Därmed står utkastalternativ 2 i strid med landskapsplanen beträffande avgränsningen av området där kärnkraftverksenheter kan placeras. Enligt Strålsäkerhetscentralens direktiv får tät bosättning inte placeras inom skyddszonen på fem kilometer kring ett kärnkraftverk och antalet fast bosatta borde vara mindre än 200. I alternativ 2 är antalet permanenta bostäder i skyddszonen 263. Miljöhälsovården förordar alternativ Planläggarens bemötande Fortsättningen bygger på ALT Lovisa stads grundtrygghetsnämnd Bra: Trafiksäkerheten på Atomvägen Bostadsområdena nära de nuvarande Turismen, naturen och landskapet har beaktats Konsekvenserna av ett kärnkraftverk har utretts Bullret från vindkraft har utretts Nämnden motsätter sig ett nytt kärnkraftverk norr om de nuvarande Planläggarens bemötande Planeringen fortsätter utgående från ALT Pernå kommuns utlåtande Pernå kommun konstaterar som sitt utlåtande följande: Pernå kommunstyrelse anser att man i det här skedet med en stranddelgeneralplan inte borde anvisa nya områden för byggande av kärnkraft, eftersom detta kan ske inom nuvarande kärnkraftsområde. 6

8 Strålsäkerhetscentralen har också hållit fast vid en fem kilometers skyddszon och det finns inte tillförlitlig information om kylvattenförsörjningen Planläggarens bemötande Planeringen fortsätter utgående från ALT Strömfors kommuns utlåtande Tekniska nämnden i Strömfors ger följande utlåtande: Av utkastalternativen till stranddelgeneralplan för Lovisa stad anser tekniska nämnden i Strömfors kommun att alternativ 1 är ett bättre alternativ för fortsatt planering. Motiveringar: Ett eventuellt kärnkraftverk på fastlandet och dess skyddszon enligt alternativ 2 påverkar ett större område i Strömfors än alternativ Planläggarens bemötande Planeringen fortsätter utgående från ALT Museiverkets utlåtande, Dnr 657/303/2007, Det går inte att anvisa ett nytt kärnkraftverk i närheten av fästningsön (utkastalternativ 2) på grund av användningen av fästningen för turism och det skydd och det kulturlandskap som fästningen visuellt behöver. Museiverket anser att endast alternativ 1 är möjligt som bas för fortsatt planering. Placering av vindkraft kommenterar Museiverket på följande sätt: Miljökonsekvensbedömningen för byggande av vindkraft är under arbete, så det är för tidigt att bindande ta ställning till frågan. Det är mest naturligt att bygga vindkraft antingen tillräckligt långt ut i havet eller i miljöer som redan har fått en industriell karaktär. I det här fallet skulle Valkomområdet eller det egentliga kärnkraftverksområdet med nuvarande naturlandskap vara ändamålsenligare platser för vindkraft. På planområdet gjordes en inventering av fornlämningar hösten På planområdet är 7 fasta fornlämningar och 4 fornlämningar under vatten kända. I en delgeneralplan utmärks endast fasta fornlämningar med objektbeteckningen sm. Planbestämmelserna för planbeteckningarna sm1 och sm2 ska ändras på följande sätt: sm1 Fast fornlämning under vatten. Genom fornminneslagen fredad fast fornlämning under vatten. Det är med stöd av fornminneslagen förbjudet att gräva, täcka, ändra och på annat sätt röra området. Markanvändningsplaner som rör området ska sändas till Museiverket för utlåtande. sm2 Fast fornlämning. Genom fornminneslagen fredad fast fornlämning. Det är med stöd av fornminneslagen förbjudet att gräva, täcka, ändra och på annat sätt röra området. Markanvändningsplaner som rör området ska sändas till Museiverket för utlåtande. Museiverket anser det vara positivt att i planerna så gott som alla vattenområden har beteckningen W1 och W2, som förutsätter att behovet av en marinarkeologisk submarin inventering måste utredas tillsammans med Museiverket innan byggprojekt som gäller vattenområdet genomförs. Bestämmelser som gäller submarint kulturarv borde dock beträffande 7

9 områden som har beteckningarna EN/we, EN-1 och EN-2 preciseras så att samma planeringsbestämmelse som för W1-områden läggs till i deras bestämmelser. På planområdena har ingen systematisk inventering gjorts för att kartlägga fornlämningar under vattnet. Fynd som påträffas i samband med vattenbyggnadsarbeten och som tyder på fornlämningar under vatten måste anmälas till Museiverkets marinarkeologiska enhet. På sida 24 i planbeskrivningen beskrivs fornlämningar. Texten måste innehålla en förteckning över områdets fasta fornlämningar samt uppgifter om fornlämningarnas betydelse för planeringen av markanvändningen. Av de i planbeskrivningen presenterade alternativen för ny fast bosättning är alternativ 1 och 3 bättre med tanke på skydd av fornlämningar än alternativ 2, i vars omedelbara närhet Lekarbergets fornlämningsområde ligger. Ifall man väljer att verkställa alternativ 2 måste byggandet av området genomföras så att bevarandet av fornminnena inte äventyras. Texten om kulturmiljön i inledningen till kapitel 5 Kulturhistoria måste korrigeras så att den också behandlar fornlämningar från historisk tid som en del av kulturmiljön Planläggarens bemötande Området för vindkraft bibehålls i planen. Miljökonsekvenserna av vindkraft bedöms noggrannare i MKB. Ändringarna i planbestämmelserna om fornlämningar läggs till. Plankartan och beskrivningen kompletteras utgående från den arkeologiska inventeringen. De preciseringar som ska göras i avgränsningarna av Lekarbergets AOområde har behandlats ovan i planläggarens bemötande av byggnads- och miljönämnden. Området har planerats om Borgå museum Skyddsbeteckningar: Planområdets byggnadsbestånd har inventerats heltäckande och byggnaderna har inventerats i tre olika klasser. De objekt som valts till den värdefullaste klassen A är utmärkta och försedda med tillbörlig sr-beteckning i planen. Objekt av klass B och C är inte utmärkta i plankartan, men i planbeskrivningen finns skyddsmålen också för dessa objekt omnämnda. Det här är en förståelig lösning på generalplanenivå, men i vissa fall kan det orsaka oklarheter och kräva speciell vaksamhet av byggnadstillsynen till exempel i frågor som gäller rivningslov. Borgå museum anser att inventeringen och specialbestämmelserna i anslutning till objekten i övrigt är saklig, men bestämmelserna för beteckningarna sr och sk på plankartan kräver ett tillägg som ger museimyndigheten en möjlighet att uttala sig om eventuella åtgärder som rör objekten. Nya bostadsområden: I planutkastet finns tre nya alternativ till bostadsområden. Borgå museum har inget att anmärka om bostadsområdena i Källviken och Pärombotten. Det bostadsområde som planerats på Stennäsudden ligger i närheten av fornminnesobjekt. Beträffande fornminnen är det Museiverket som ger utlåtanden. Kärnkraftverksområdet: Planutkasten avviker betydligt från varandra i fråga om kärnkraftverksområdet, antalet eventuella nya kärnkraftverk och deras 8

10 placering. Borgå museum granskar kärnkraftverksprojektet i enlighet med sina grunduppgifter med tanke på värnande av kulturmiljön. Begravningsholmen, Arrestantholmen och Krutkällarholmen i anslutning till Svartholms fästning skulle i en lösning enligt utkastalternativ 2 hamna inom anläggningsområdet för ett nytt kärnkraftverk placerat på fastlandet och själva huvudfästningen skulle ligga bara några tiotal meter från anläggningsområdets gräns. Enligt Strålsäkerhetscentralens direktiv får det inom kraftverksområdeszonen i regel finnas endast funktioner som hör till kraftverket, vilket innebär att lösningen enligt alternativ 2 skulle ha negativa konsekvenser för Svartholms framtid. Eventuella senare utbyggnader av kärnkraftverket eller skärpning av bestämmelserna om skyddsområde skulle ytterligare försämra situationen. Dessutom skulle en ny kraftverksbyggnad med stor volym betydligt försämra landskapsvyn från fästningen. Den yttre skyddszonen för ett eventuellt nytt kärnkraftverk, om det placeras på fastlandet, skulle sträcka sig ända till Valkom hamn och bostadsområdet kring hamnen, vilket skulle bli problematiskt för områdets framtid. På basen av det som framförts ovan anser Borgå museum att utkastalternativ 1 absolut är en bättre lösning än alternativ Planläggarens bemötande ALT 1 väljs. Plankartans bestämmelser preciseras beträffande beteckningarna sr och sk Fingrid Oyj:s åsikt, I målen för planutkastet har stamnätets nuvarande och kommande kraftledningar beaktats i tillräcklig omfattning. I beskrivningen finns dock följande preciseringsbehov: I punkt borde man beakta att flera olika kraftledningar placeras på det nuvarande ledningsområdet. Den kraftledning som nämns i alternativ 2 förutsätter också att kraftledningens tekniska lösning justeras I punkt 10 borde det nämnas att MKB-förfarandet för den nya kraftledningen slutfördes år 2003 Dessutom framläggs observationen att de fastighetsgränser som är utmärkta med rött på plankartan kan förväxlas med sättet att märka ut den nya kraftledningen Planläggarens bemötande De föreslagna korrigeringarna görs i beskrivningstexten Fortum Oyj Utkasten till stranddelgeneralplan avviker från varandra i närheten av Fortums nuvarande område för energiförsörjning på så sätt att alternativ 2 ger möjlighet att bygga ett nytt kärnkraftverk norr om Fortums nuvarande områden, medan alternativ 1 inte ger denna möjlighet. Placeringen av ett kärnkraftverk norr om Fortums nuvarande kraftverksområde medför olägenheter för upprätthållande och utveckling av de nuvarande funktionerna. Alternativ 2 Inom kraftverksområdet (radie 1 km) hamnar också största delen av det nuvarande området för inkvarteringsbyggnader, som betjänar Fortums 9

11 kraftverksområde. Gränsen för kraftverksområdet enligt alternativ 2 begränsar betydligt utvecklingen av bostadsområdet. Alternativ 2 ger inte möjlighet att utveckla Fortums område för inkvarteringsbyggnader enligt det nuvarande kraftverksområdets behov. Alternativ 1 Planutkastet enligt alternativ 1 ger i huvuddrag möjlighet att utveckla Fortums kraftverksområde i enlighet med bolagets planer. Avgränsning av as-området Beträffande området med inkvarteringsbyggnader (as), som betjänar området för energiförsörjning, föreslår Fortum en mindre ändring av gränsen för det område som kan bebyggas. Det skulle vara bra att utvidga inkvarteringsbyggnadernas område i den södra delen en aning i riktning mot stranden. Riktgivande plats för en underjordisk kylvattenledning Beteckningen för en riktgivande underjordisk kylvattenledning är felaktigt utmärkt med en streckprickad linje i planbeteckningarna. Det borde vara en streckad linje liksom på plankartan Planläggarens bemötande Planeringen fortsätter utgående från ALT 1. Utmärkningen av kylvattenledningen ändras så att placeringen är riktgivande. Avgränsningen av as-beteckningen justeras. Utmärkningen av den ungefärliga placeringen av en underjordisk kylvattenledning ändras Sjöfartsverket 2833/032/2007, I planens utkastalternativ finns de befintliga båt- och fartygsfarlederna angivna. Dessutom anges en ny fartygsfarled som skulle leda till kärnkraftverksområdet på Hästholmen. Den här nya fartygsfarleden finns inte med i Sjöfartsverkets farledsprogram för de närmaste åren. För småbåtstrafik finns två nya hamnområden för småbåtar angivna i planutkasten. I närheten av båthamnarna har områden för fritidsbosättning planlagts. Trafiken i hamnarna kan störa fritidsbosättningen. Det är skäl att komma ihåg det, speciellt i byggbestämmelserna. Sjöfartsverket anser att vattentrafiken har beaktats på lämpligt sätt i planutkasten Planläggarens bemötande Förorsakar inga ändringar Kultur- och fritidsnämnden i Lovisa möte /paragraf 4 De olika utredningar och material som gäller stranddelgeneralplanen och finns med i förslaget är mycket heltäckande och ger en god bild av situationen. Bostadsbeståndet och dess betydelse är dokumenterad, naturen och landskapet har bedömts och det finns en särskild utredning om historiska minnesmärken. Utredningen om områdets rekreationsmöjligheter och deras klassificering gör det lättare att skapa sig en uppfattning om hur Lovisaborna kan utnyttja området för friluftsliv nu och i framtiden. Det framgår tydligt av materialet att det finns för lite områden för rekreation på 10

12 fastlandet och att det lönar sig att rekommendera ett köp av Stennäsudden i framtiden. Dessutom kan man konstatera att det är mycket viktigt att hålla Källaområdet i stadens ägo och att utveckla det i stället för att sälja det, vilket ibland har föreslagits. Ifall man vill skapa nya bostadsområden i Lovisa ger alternativ 1 större möjligheter till detta. Samtidigt lockar inte möjligheten att bygga en lång rad med vindkraftverk intill Atomvägen. Den kommande vyn från Svartholm och havet över kraftverken är skrämmande och dessutom tillkommer olägenheter av ljudet. Den unika miljön på Svartholm lönar det sig att bevara utan förfulande konstruktioner i närmiljön Planläggarens bemötande Förorsakar inga ändringar. 11

13 2. Åsikter 2.1 Lovisa kultur- och miljörörelse rf Lovisa kultur- och miljörörelse r.f. framför att stranddelgeneralplaneutkastets alternativ 2 ska förkastas som helt olämpligt och planeringen av planläggningen ska fortsätta utgående från alternativ 1. Samtidigt borde alla omnämnanden om alternativ 2 och omnämnanden som gör att ett kärnkraftverk kan byggas på fastlandet avlägsnas helt ur planbeskrivningen. Det nämns flera motiveringar till den här åsikten, bl.a. STUK:s utlåtande om landskapsplanen. I utlåtandet har konstaterats att det inte är motiverat att bygga ett kärnkraftverk på det här området. Som motiveringar nämns dessutom att skyddszonen i planutkastalternativ 2 skulle utesluta en del av strandbyggplatserna och stoppa utvecklingen av byn Valkom. Lovisa kultur- och miljörörelse anser det vara mycket önskvärt att ny bosättning planeras vid Lovisavikens östra strand i närheten av den service som redan finns i staden. Staden äger vidsträckta markområden vid den östra stranden och man borde mera undersöka hur de kan utnyttjas för den fasta bosättningens behov Planläggarens bemötande Alternativ 1 väljs. 2.2 Kari och Sirkka-Liisa Nurmentaus åsikt Önskar planbeteckning för bostadsbyggnad för åretruntboende för sin gamla fiskarfastighet Planläggarens bemötande Inga ändringar. Söder om Pärombotten borde enligt de allmänna principerna inte ges möjlighet att ändra fritidsbostäder till bostäder för åretruntboende. 2.3 Veikko Aaltonens åsikt Fastigheten är utmärkt med beteckningen sr i planutkastet. Han undrar hur beteckningen påverkar reparation av byggnaderna på tomten. Påverkar beteckningen en eventuell totalrenovering av den byggnad som finns på tomten (ca 45 m 2, tidigare tvättstuga som ändrats till vinterbonad byggnad) och möjligheten att ta den i bruk som fast bostad? Kan huvudbyggnaden ändras så att den passar som åretruntbostad, om fasaden förblir oförändrad? Får en på detta sätt reparerad byggnad tas i bruk som fast bostad? Han frågar också om planförslaget tillåter en flyttning av den allmänna vägens sträckning bort från en sänka vid tomten till en plats något högre upp på sluttningen. Sluttningen är utmärkt med beteckningen M-1. En ändring av sträckningen skulle förbättra vägens bärighet och en kurva som stör sikten skulle försvinna Planläggarens bemötande Byggnaden ligger i AO-zon och ändringen kan göras. 12

14 I planen anvisas endast gator eller Vägförvaltningens vägar. Interna vägar till fritidsbostäder och till bostadskvarter avgörs i detaljplanen eller i ett förfarande enligt lagen om enskilda vägar. 2.4 Juha Merenheimos åsikt Den här personen tar ställning till flera olika objekt i stranddelgeneralplanen. Bl.a. följande frågor kommenteras: För stranddelgeneralplanen måste en generalplanemässig granskning göras. I planutkasten har inga tysta områden anvisats. Buller är en påtaglig faktor som försämrar livsmiljöns kvalitet. I planutkasten har inte anvisats rekreationsområden som är tillräckligt skyddade från buller. I planen har inte framförts motiveringar till att någon holme är bäst lämpad för friluftsliv. Inget enda större skogsområde på fastlandet har anvisats för rekreation. De holmar som anvisats för friluftsliv uppfyller inte lagens krav om tillräckliga rekreationsområden, eftersom de inte är lätt nåbara. Holmarna har i regel beteckningen MY-1 eller M i planen. Det är motstridigt att man i känslig skärgårdsnatur med planbeteckningar kan tillåta skogsavverkningar, men inte rekreations- och friluftsanvändning. På holmarna borde man i regel inte tillåta skogsavverkning och annan verksamhet som förändrar naturen. Djupbergets klippholmar har beteckningen MY-1. Lovisaborna känner till att det är en holme där fåglar häckar. Det vore skäl att anvisa den som naturskyddsområde. Konsekvensbedömningen av planen och dess beteckningar har inte till alla delar gjorts på det sätt som avses i MBL 9 och planen är inte baserad på tillräckliga utredningar och undersökningar. Alla holmar med beteckningen MY-1 och M i planutkastet (åtminstone de som staden äger) samt de stränder som ännu är utan bebyggelse måste anvisas för rekreation och bevaras i naturtillstånd. Livsmiljöer som är viktiga med tanke på bevarande av naturens mångfald samt för fåglar (holmar, skogar och strandområden) måste utredas, skyddas och anvisas med tillbörliga beteckningar i planen. Vid uppgörande av planen har inte särskild uppmärksamhet enligt MBL 39 fästs vid ekologiskt hållbar användning av Lovisa stads områden och behovet att värna landskapet och naturvärdena. I planen har det inte utretts på det sätt som avses i MBL 9 om det område som i planen är utmärkt med beteckningen tv-1 (område för vindkraftverk) är lämpligt för denna användning. Promethor Oy har gjort en utredning med namnet Tuulivoimaloiden aiheuttaman ympäristömelun arviointi (Bedömning av miljöbuller från vindkraftverk). I utredningen konstateras: Eftersom udden på östra sidan av Lovisaviken är smal, bredd cirka 2 kilometer, finns det i praktiken ingen lämplig plats för vindkraftverk på det här området på grund av det miljöbuller som de orsakar. I planen har vindkraftverkens bullerområde inte alls utretts. På grund av ovannämnda aspekter passar de områden som i planen är utmärkta med beteckningen tv-1 inte alls för det här ändamålet. Därför måste planbeteckningarna tv-1 avlägsnas från planen. I planens utkastalternativ 2 måste de områden som är utmärkta med planbeteckningarna EN-1 och sv avlägsnas från stranddelgeneralplanen. Han motiverar sin åsikt med flera 13

15 omständigheter, bl.a. att utkastet står i strid med fullmäktiges beslut och därmed också stadens mål. Dessutom orsakar området för energiförsörjning oskälig olägenhet för de markägare som hamnar inom skyddszonen på 5 km (sv). Nya fritidsbostäder och småhus får inte mera byggas i strandzonen på fastlandet och på holmarna. Enligt miljöministeriets direktiv har strandzonens bredd allmänt uppskattats till cirka 100 meter och strandområdets bredd till cirka 200 meter eller mera. I planen presenteras ingen i MBL 25 3 mom. avsedd utredning om osedvanligt tätt strandbyggande i förhållande till de nationella målen för områdesanvändningen och landskapsplanen. Ytterligare utbyggnad av den redan nu täta fritidsbosättningen får inte tillåtas utan de lediga strandområdena måste anvisas för rekreation. Fritidsbosättningen ska minskas småningom och planmässigt. Miljöolägenheterna (t.ex. avloppsvatten) och konsekvenserna av fritidsbosättning har inte utretts i planen Planläggarens bemötande ALT1 väljs. Miljökonsekvenserna av vindkraft bedöms i MKB. I planen har områden som är värdefulla för fågelbeståndet anvisats. De har beteckningen luo-1. Under häckningstiden får inga sådana åtgärder som kan försvaga områdets naturtillstånd vidtas på dessa områden. I planen har dessutom anvisats andra områden som är särskilt värdefulla med tanke på naturens mångfald och vilkas naturtillstånd ska bevaras. De holmar som har beteckningen M ändras till M Ismo Kokkos åsikt Påpekar att de områden som i stranddelgeneralplanen har beteckningen tv-1 inte är lämpade som områden för vindkraftverk och att planbeteckningen tv- 1 måste avlägsnas från stranddelgeneralplanen. Det har inte utretts tillräckligt om det område som är anvisat för vindkraftverk är lämpligt för detta ändamål och vindkraftverkens bullerområde är inte utmärkt i planen. Vindkraftverken skulle orsaka oskäliga olägenheter. Stranddelgeneralplanen är inte baserad på tillräcklig konsekvensbedömning enligt MBL 5 och den främjar inte skapande av en sund och trivsam livsmiljö, miljöskydd samt bevarande av naturens mångfald och andra naturvärden. Planen är inte baserad på sådana tillräckliga undersökningar som avses i MBL 9, eftersom de väsentliga miljöolägenheterna av vindkraftverk samt deras konsekvenser inte har utretts. Påpekas att planbeteckningarna EN-1 och sv i planutkastalternativ 2 måste avlägsnas ur stranddelgeneralplanen. Det här utkastalternativet står i strid med Lovisa stadsfullmäktiges beslut samt landskapsplanen. Inom kärnkraftverkets yttre skyddszon hamnar största delen av stadsdelen Valkom med dess täta bosättning. Då planen har gjorts upp har den nya landskapsplanen och regionplanerna inte beaktats på det sätt som avses i MBL 54. Han anser det vara ofattbart att Ett område som redan en gång konstaterats vara olämpligt för kärnkraftverk ännu en gång kläms in i stranddelgeneralplanen. 14

16 2.5.1 Planläggarens bemötande ALT 1 väljs. Miljökonsekvenserna av vindkraft bedöms i MKB. 2.6 Gun-Britt Kangaskolkkas åsikt Ber om byggrätt på det område hon märkt ut på kartan vid stranden av Pärombotten Planläggarens bemötande Byggrätt kan anvisas på lägenhetens område på östra sidan av vägen. Lägenhetens byggrätt vid stranden har använts. 2.7 Solveig Bergmans åsikt Önskar att de fastigheter hon äger till en viss del ska planläggas som område för fritidsbostäder (RA). Önskemålet gäller båda planutkasten Planläggarens bemötande Inga ändringar. Lägenheten har inte byggrätt vid stranden. 2.8 Annette Lagerholms åsikt Markägaren uttrycker sitt missnöje över utkastet till stranddelgeneralplan för Lovisa beträffande området vid Blikumbotten. Markägaren har haft en strandtomt av sin stomlägenhet uthyrd till en utomstående och en fritidsbostad hade byggts där. Markägaren betalar fastighetsskatt för fastigheten. Arrendeavtalet är uppsagt och den sommarstuga som arrendetagaren låtit bygga revs och bortfördes från tomten år Markägaren har haft kontakt med stadens byggnadstillsyn, eftersom markägaren har tänkt utnyttja strandtomten som byggplats för en fritidsbostad. Byggnadstillsynen har muntligen förordat detta. I planen har ingen byggrätt anvisats för området utan platsen anges som jord- och skogsbruksdominerat område där inget byggande tillåts. Samtidigt påpekar hon att även en andra byggplats borde anvisas från stomlägenheten. Kräver skriftligt bemötande med motiveringar Planläggarens bemötande Inga ändringar. Lägenheten har inte byggrätt vid stranden. 2.9 Mika Mäkeläs åsikt Markägaren är missnöjd med planutkastet. Anger i en kartbilaga de byggplatser han planerat och som inte har anvisats byggrätt i planen. Kräver att markägaren ska få ett skriftligt bemötande av tekniska centralen i Lovisa stad Planläggarens bemötande En inlandsbyggplats justeras intill lokalvägen. Lägenheten har inte byggrätt vid stranden Risto Tvillings åsikt Påpekar att det redan i samband med behandlingen av landskapsplanen konstaterades att området på fastlandssidan inte lämpar sig för ett kärnkraftverk. Ändå har det i planalternativ 2 klart och i alternativ 1 mångtydigt tillåtits att kärnkraftverk byggs på fastlandssidan. Huvudorsakerna till att området på fastlandssidan inte lämpar sig som 15

17 kraftverksområde är för stort antal boende i skyddszonen, Svartholmsområdet, tekniska orsaker (bl.a. kylvattenproblem) samt att det existerande byggnadsbeståndet skulle förlora sitt värde. En heltäckande utredning av placering av vindkraftverk på planområdet borde göras. Det kan antas att bullret från vindkraftverken och de blänkande effekterna gör att området inte passar för ändamålet. Det anges att Lekarbergens lotsvaktstuga från år 1885 på området ska skyddas. Om man vill betona stugans kulturhistoriska värde borde det i planen anges att stugan ska målas vit Planläggarens bemötande ALT 1 väljs. Miljökonsekvenserna av vindkraft bedöms i MKB Karin och Magnus Kulls åsikt Föreslår beteckningen AP-sr för sin fastighet. I planutkastet har den gamla byggnaden beteckningen sr. Fastigheten har redan i hundratals år använts som fast åretruntbostad. Påpekar att fel årtal anges för ifrågavarande fastighet i bildtexten i den kulturhistoriska utredningen. I stället för 1904 borde det stå Planläggarens bemötande Lägenhetens beteckning ändras till AP-sr enligt förslaget Birgitta Sunis åsikt Motsätter sig planutkastets alternativ 2. Har fastigheter som omfattar markoch vattenområden i Källa. Fastigheterna har tre existerande byggplatser. Byggplatserna har avlägsnats i planutkastets alternativ 2 och utmärkts med beteckningen M-1. Personen stöder planutkastets alternativ 1, som bibehåller byggplatserna och där grannfastigheten (Källa lägerområde) förblir i rekreationsbruk. Personen påpekar att en tydlig skyddszonremsa med bevarat trädbestånd borde lämnas mellan området för energiförsörjning (EN-1) och hennes fastighet. Hon anser att områdets byggnadsarv har beskrivits heltäckande i den kulturhistoriska utredningen i stranddelgeneralplanen. Hon motsätter sig inte skyddsbeteckningar men önskar att man beträffande Öster-Källa ska beakta lotsstugans gårdsmiljö som en helhet. Det borde vara möjligt att också i fortsättningen bibehålla båthusen och bodarna i anslutning till gårdsmiljön. Nu finns de på MY-1-område utanför det område som är anvisat för fritidsbyggande. Områdets byggnadsbestånd (sammanlagt cirka 15 byggnader, bl.a. flera båthus och en gammal rökbastu från 1840-talet) bildar tillsammans en värdefull helhet av byggd kulturmiljö. Föreslår AP-beteckning för byggnaderna på Öster-Källa, vilket har anvisats även för andra gamla byggnader som ursprungligen använts som bostäder på området. Inom ramen för det bygglov som beviljats för huvudbyggnaden och bastubyggnaden år 2007 och planen för avloppsvattenbehandling skulle fastigheten åter kunna tas i bruk som åretruntbostad. Önskar också att Källavägen, som används till fastigheterna, bibehåller sin nuvarande eller närapå sin nuvarande sträckning Planläggarens bemötande ALT1 väljs. Fastigheten ändras till AP. 16

18 2.13 Marita Peltokorpis åsikt Påpekar att stranddelgeneralplanens alternativ 2 ska förkastas, eftersom det står i strid med landskapsplanen och STUK:s utlåtande och på grund av att skyddszonen hotar Valkom. Planeringen borde fortsätta enligt utkastalternativ 1. Ber om en utredning om varför de tilläggsanslag på euro som fullmäktige beviljat användes till att göra upp alternativ 2, fastän man redan i augusti visste att ett kärnkraftverk inte kan placeras på fastlandet vid Hästholmen. Hon undrar varför arbetet inte avbröts? Pengarna borde ha återlämnats för att användas inom social- och hälsovården Planläggarens bemötande ALT1 väljs Bo Gunnar Blomqvists åsikt Åsikten gäller en fiskefastighets markområde. På den här fastigheten tillåter terrängen inte placering av många byggnader vid stranden. Därför borde hela området helst planläggas med beteckningen RA, förutom gårdsområdet och dess byggnader som kunde vara AP-område. Ifall planläggarna inte går med på detta förslag, måste det M-1-område som hör till fastigheten ovillkorligen bytas till en plats på RA-område. RA-området och det norra M- 1-området borde byta plats. Alternativ 2 i utkastet borde helt förkastas, eftersom det av många orsaker inte är vettigt. Byggrätten för kärnkraft borde kunna begränsas i en liten skärgård. Planen för Hästholmen kunde kompletteras med det kulturhistoriskt värdefulla torp som ligger vid södra stranden av holmen Planläggarens bemötande Lägenhetens byggrätt vid stranden har justerats. Till lägenheten hör ytterligare en byggplats, den placeras norr om den nuvarande byggplatsen Nils Artlöves åsikt Personens fastighet är indelad enligt följande beteckningar: M-1, RA och VR samt beteckning för badstrand. Dessutom ligger delar av fastigheten på s.k. AO-område. Utkastet är inte i enlighet med fastighetens nuvarande användning/utseende. På området har flera ändringar gjorts, bl.a. skogsavverkning, det har byggts bilvägar, ellinjer och hus. Önskar att hela fastigheten får beteckningen RA-område Planläggarens bemötande Byggrätten är 2 RA, som är utmärkta. Inga ändringar Benjamin Lindéns åsikt Ber om att beteckningen för hans fastighet ska uppdateras till AP för att planen ska vara uppdaterad. Fastigheten har med bygglov beviljats byggrätt för ett 250 m 2 egnahemshus och en 140 m 2 ekonomibyggnad. Önskar att beteckningen sr (byggnadsskyddsobjekt av klass A) ska ändras till objekt av klass B eller C, eftersom nuläget är ett annat än då utredningen gjordes. Då klassificeringen ändras avlägsnas också fastighetens sr-beteckning. Hoppas också att vindkraft placeras endast på EN-1-område. Påpekar att staden borde delta i eller stöda byggande av reningsenheter för avloppsvatten för RA- och AP-fastigheter inom ao-området. 17

19 Påpekar att de gula bollarna längs Skärgårdsvägen borde vara gröna, eftersom de ännu inte är byggda Planläggarens bemötande Det är motiverat att ändra till AP och objekt av klass C. Ändringen leder till att sr-beteckningen försvinner Maria och Bengt Gustafssons åsikt Framhåller att en ansökan om en ny byggplats för en fritidsbostad tidigare inlämnats till planläggaren. Ansökan har registrerats anländ Dessutom hoppas de att församlingens byggplats kunde flyttas så långt bort som möjligt, längre norrut Planläggarens bemötande Har inte byggrätt. Församlingens RA förstoras Åsikter och kommentarer som framfördes av dem som deltog i mötet för allmänheten i Lovisa Det är mycket akut att bygga Atomvägen från E-18 till den nuvarande Atomvägen. En matande vägförbindelse till det nya kärnkraftverket skulle minska trafiken genom Lovisa centrum och öka trafiksäkerheten i Märlax och på Skärgårdsvägen. Man vill inte ha ett nytt kärnkraftverk på fastlandet, eftersom det påverkar åretruntboende och står i strid med den landskapsplan som nyligen godkänts. Man stöder ett alternativ där kärnkraftverken placeras endast på Hästholmen. Bo Gunnar Blomqvist framförde ett önskemål om att flera RA-platser förutom de föreslagna AP- och RA-platserna kunde anvisas på hans strandområde öster om det kvartersområde som är reserverat för energiproduktion på Hästholmen. De önskade nya RA-platserna ligger söder och norr om M-1 i planutkastet. Avloppsvattenbehandlingen på området är besvärlig. Man hoppas att avloppsnätet så snart som möjligt ska byggas ut till Pärombotten. Om detta inte är möjligt hoppas man att Lovisa stad på samma sätt som Borgå stad ska delta i byggkostnaderna för regionala samanvända små reningsverk på ao-områdena, åtminstone delvis eller med någon bidragsandel. Vindkraftverk påverkar byggandet för åretruntboende vid Pärombotten, de sänker områdets värde, de syns i landskapet och ljudet hörs. De sjöhistoriska fornlämningarna, t.ex. kumlen, måste beaktas i planen utgående från en arkeologisk utredning. (Två finns utmärkta i planen men en saknas uppenbarligen.) Mötet för allmänheten var nödvändigt, omfattande utredningar har gjorts och presentationen var klargörande och bra. Hollola 14 maj 2008 Ramboll Finland Oy Matti Kautto Enhetschef Kaisa Torri Miljöforskare 18

20 19