Lovisa stranddelgeneralplan Planbeskrivning

Transkript

1 Planbeskrivningen gäller plankartan som godkändes av sf Lovisa stad Lovisa stranddelgeneralplan Planbeskrivning

2 Lovisa stad Lovisa stranddelgeneralplan Planbeskrivning Planbeskrivningen gäller plankartan som godkändes av sf Referens Ramboll Terveystie 2 FI Hollola Finland Puhelin:

3 2 Innehåll 1. INLEDNING Identifiering Planområde Syftet med Lovisas stranddelgeneralplan SAMMANDRAG Planläggningsprocessens skeden Stranddelgeneralplan Genomförande BASINFORMATION PLaneringssituation Landskapsplan Regionplan Generalplan Detaljplan Byggnadsordning Beslut om undantagslov Strålsäkerhetscentralens direktiv Andra beslut och planer Baskarta Markägare Byggd miljö Helhetsstruktur Markanvändning och bosättning Trafik Samhällsteknisk försörjning Service Arbetsplatser Rekreation Störande faktorer i miljön NATURMILJÖ OCH LANDSKAP Naturmiljö Naturskyddsområden Naturaområden (SL) Privata skyddsområden (SL) Områden som ingår i de riksomfattande skyddsprogrammen Landskap Allmänt Landskapsbild Rekommendationer för användningen av landskapet Rekreation Inledning om rekreationsområden Metoder vid utredning av rekreationsområden Tidigare inventeringar och planer på högre nivå Sammandrag om rekreationsområdena KULTURHISTORIA Inledning Metoder Tidigare inventeringar och planer på högre nivå Kulturmiljöer och byggnadsarv Värdefull kulturmiljö av riksintresse Andra inventeringar Beskrivning av inventeringsobjekt Fornlämningar Fornlämningar vid planering av markanvändningen Planområdets fasta fornlämningar Fornlämningar under vatten Andra kulturhistoriska objekt MÅL Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskaps- och regionplan Plan för deltagande och bedömning Skyddsområden och -program Kvalitetsmål för stranddelgeneralplanen Mål som uppkommit under processen, precisering av målen STRANDDELGENERALPLANENS PLANERINGSSKEDEN Behov av planering av en stranddelgeneralplan Planeringsstart och beslut om den Deltagande och samarbete...34

4 8.4 Tidsplan för planeringen Planutkast Planförslag STRANDDELGENERALPLANEOMRÅDETS UTVECKLINGSALTERNATIV Ny fast bosättning Kärnkraftverkens område PLANLÖSNING OCH MOTIVERINGAR Centralt innehåll och motiveringar Markägare Dimensioneringsgrunder Stomlägenhetsprincipen Omvandlad strandlinje Resultat av beräkningen av byggrätter Områdesreserveringar alternativ Total dimensionering Boende Energiförsörjning Trafik Jord- och skogsbruksdominerade områden Områden för rekreation och friluftsliv Skyddsområden Vattenområden Ledningsområden Översvämningsskydd PLANENS MILJÖKONSEKVENSER Samhällsstruktur och byggd miljö Miljökonsekvenser av en utbyggnad av kärnkraften Ledning av kärnkraftverkens kylvatten Kultur- och byggnadshistoria Natur och landskap Naturaområden Rekreationsområden Konsekvenser för trafiken Plan för utrymmesreservering för Atomvägen Konsekvenser för ekonomi och sysselsättning Sociala konsekvenser Andra väsentliga konsekvenser av planen STRANDDELGENERALPLANENS FÖRHÅLLANDE TILL ANNAN PLANERING Riksomfattande mål för områdesanvändningen Landskaps- och regionplanen FULLFÖLJANDE AV DELGENERALPLANEN Fullföljande och tidsplan...54 KÄLLOR...55 BILAGOR Bilaga 1: Karta över undantagslov Bilaga 2: Plan för deltagande och bedömning Bilaga 3: Beräkning av byggrätter Bilaga 4: Plan för utrymmesreservering för Atomvägen Bilaga 5: Natur- och landskapsutredning Bilaga 6: Kulturhistorisk utredning Bilaga 7: Utredning av rekreationsområden i Lovisa Bilaga 8: Översiktsplan för vattentjänster Bilaga 9: Arkeologisk inventering Bilaga 10: Planläggarens bemötanden av myndigheternas utlåtanden samt de berördas åsikter om planutkastet och planförslaget Bilaga 11: Dimensionering av strandområdet Bilaga 12: Behovsprövning av Natura-bedömning avseende markanvändningen på Hästholmen Bilaga 13: Lovisa 3, Naturtypsinventering av Natura 2000-områdena I PLANBESKRIVNINGEN INGÅR DELGENERALPLANEKARTAN INKLUSIVE BETECKNINGAR OCH BESTÄMMELSER 3

5 1. INLEDNING 1.1 Identifiering Planbeskrivning över Lovisa stranddelgeneralplan, gäller den plankarta som är daterad 30 april 2008, i vilken gjordes tekniska förändningar , och Stranddelgeneralplanen gäller: Lovisavikens östra strand och skärgårdsområdet i Lovisa stad. Stranddelgeneralplanen har uppgjorts av Ramboll Finland Oy, Terveystie 2, Hollola, tel Initiering Delgeneralplanen görs upp på initiativ av Lovisa stad. Lovisa stad har beslutat i stadsstyr , 122 och stadsfullm , 64 att utarbeta en delgeneralplan med rättsverkan för Lovisavikens östra strand och skärgårdsområdet. Kungörelse om initieringen av planen samt om att en plan för deltagande och bedömning fanns till påseende gavs Godkännande av kommunstyrelsen Stadsstyrelsen godkände stranddelgeneralplanen Godkännande av kommunfullmäktige Stadsfullmäktige godkände stranddelgeneralplanen Planområde Planområdet ligger på Lovisavikens östra strand och i skärgården i södra delen av viken på Lovisa stads område. Planområdets totalareal är 5141 ha, varav fastlands- och skärgårdsområden utgör 1504 ha och vattenområden 3637 ha. Figur 1.1 Avgränsning av planområdet 4

6 Generalplaneområdet bildar byggnadshistoriskt, kulturhistoriskt, landskapsmässigt och med tanke på turismen en betydande helhet. Naturen i skärgården i det område som ska planläggas består av ömtålig skärgårdsnatur. Största delen av vattenområdet och strandområdet, inklusive holmarna, ägs av Lovisa stad. På området finns sedan tidigare rikligt med semesterbosättning. Antalet strandfastigheter som används som fasta bostäder är ett tiotal. En del av områdets holmar används allmänt för rekreation. Den historiskt värdefulla Svartholms sjöfästning och de närliggande holmarna utgör ett område som används för utflykter och för gästande båtar. På området finns Fortum Oyj:s två kärnkraftverk, deras kraftledningar och kylvattenkonstruktioner. Fortum äger kärnkraftverksområdet samt dess närområden. 1.3 Syftet med Lovisas stranddelgeneralplan Planen uppgörs som en delgeneralplan med rättsverkan som styr detaljplaneringen och byggandet på strandområdena. Avsikten med stranddelgeneralplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen på östra stranden av Lovisaviken och i skärgården samt att placera och samordna olika funktioner i enlighet med målen för områdesanvändningen, landskapsplanensamt stadens och myndigheternas och andra intressenters mål. I delgeneralplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt för byggande och annan markanvändning (MBL 35 ). Syftet med arbetet är att styra byggandet och att ge idéer till en markanvändning som stöder framtida behov samt att styra en markanvändning som är karakteristisk för området och som stöder dess identitet. Det är viktigt att beakta behoven av områden för kärnkraftverk, rekreation, semesterbosättningen, Svartholmsmiljön och vindkraftverk samt utökad bosättning mot norra delen av planområdet. 5

7 2. SAMMANDRAG 2.1 Planläggningsprocessens skeden Stadsstyrelsen beslutade om att planläggningsarbetet ska inledas och stadsfullmäktiges beslut fattades Kungörelse om initieringen av planen samt om att ett program för deltagande och bedömning var till påseende gavs En myndighetsförhandling i inledningsskedet ordnades Ett möte för allmänheten i inledningsskedet hölls För att leda planläggningsarbetet finns en planläggningskommitté som har sammanträtt sex gånger. Beslut om att framlägga planutkasten till påseende fattades Ett informationsmöte för invånarna och andra berörda om utkasten till stranddelgeneralplan hölls i Länsiharjun koulu Utkasten till stranddelgeneralplan var till påseende enligt MBL 62 och MBF Planförslaget var till påseende Förhandlingar med Miljöministeriet om Naturafrågorna fördes Myndighetssamråd om planen hålls Stranddelgeneralplan Avsikten med stranddelgeneralplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen på Lovisavikens östra strand och i skärgården samt att placera och samordna olika funktioner. I delgeneralplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt för byggande och annan markanvändning (MBL 35 ). Avsikten med arbetet är att styra byggandet och ge idéer till en markanvändning som stöder framtida behov och att styra en markanvändning som är karakteristisk för området och stöder dess identitet. En viktig aspekt är att planen ska anvisa områden lämpade för rekreation både på öar och på fastlandet. I planen beaktas också förhållandet mellan kärnkraftverken och annan markanvändning. 2.3 Genomförande Generalplan fastställs med rättsverkan på hela planläggningsområdet. På strandområdena har byggrätt för stränderna beräknats enligt stomlägenhetsprincipen och därför berättigar generalplanen direkt till bygglov på RA- och AP-områdena. Bostadsområdena AO-1 för främst fristående småhus kommer att detaljplaneras. Tidtabellen för genomförandet påverkas av kommunens och privata markägares intresse av att skapa nya bostadsområden. På planområdet finns ett för hela landskapet värdefullt område lämpat för vindkraftsproduktion. För att det ska kunna förverkligas krävs ett förfarande enligt lagen om miljökonsekvensbedömning. Anläggning av områden lämpade för vindkraftsproduktion påverkas av intresset hos det kraftbolag som ska bygga kraftverken och intresset hos markägaren Lovisa stad. Området där kärnkraftverken finns är utmärkt som område för energiförsörjning. Innan några nya kärnkraftverk byggs måste projekt-mkb göras upp för dem och kärnkraftverksområdena måste detaljplaneras. För att kärnkraftverk ska kunna byggas krävs beslut av statsrådet och riksdagen i enlighet med kärnenergilagen. 6

8 3. BASINFORMATION 3.1 PLaneringssituation Landskapsplan Figur 3.1 Utdrag ur landskapsplanen för Östra Nyland En helhetslandskapsplan för Östra Nyland är inlämnad till miljöministeriet för att fastställas. Landskapsplanen för Östra Nyland godkändes i landskapsfullmäktige Nedan beskrivs landskapsplanens planbeteckningar och bestämmelser som gäller området för stranddelgeneralplanen. 7

9 Rekreation V = Rekreationsområde samt rekreationsobjekt. Med beteckningen anvisas på landskapsnivå och regionalt betydande områden för fritid och naturturism samt grönområden som är viktiga för samhälls- och tätortsstrukturen. Bygginskränkning enligt MBL 33 gäller för områdes- och objektbeteckningarna. Planeringsbestämmelse: Vid en eventuell mera detaljerad planering av området ska förutsättningarna för att bevara rekreationsbruket, områdets tillgänglighet och miljövärdena tryggas. Med beteckningen för rekreationsområde finns utmärkt ett rekreationsområde utanför viken Pärombotten och på Stennäsudden samt holmarna Stora Rövarn och Yttre Täktarn. Enstaka rekreationsobjekt finns utmärkta på Harudd, Källviken, Källa och Björkholmen. MU = Jord och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet. Med beteckningen anvisas sådana jord- och skogsbruksdominerade områden vilka utöver det huvudsakliga användningsändamålet är av intresse på landskapsnivå och av regionalt intresse ifråga om friluftslivet. Planeringsbestämmelse: Vid planeringen av området bör man trygga verksamhetsförutsättningarna för jord- och skogsbruket och andra landsbygdsnäringar. Möjligheter till friluftsliv och -funktioner ska främjas och på grund av behovet att styra friluftslivet ska byggandet av stigar eller friluftsrutter och till dem anslutande rastplatser och stödområden beaktas i planeringen av området. Friluftsfunktionerna i området ska planeras och anläggas så att jord- och skogsbruket inte åsamkas betydande olägenheter. Skogsbruket på området grundar sig på skogslagen. Idkande av skogsbruk på området är baserat på skogslagen. Med den här beteckningen har strandområdena i Hattom märkts ut. Behov av grönförbindelse. Med beteckningen anvisas grönförbindelser vilka fungerar som en del av det ekologiska nätverket som sammanbinder naturens kärnområden. Planeringsbestämmelse: I den mera detaljerade planeringen bör man se till att grönförbindelserna bevaras och främja förverkligandet av dem så att man tryggar förutsättningarna för hjortdjuren och andra arter att röra sig mellan naturens kärnområden. Med den här beteckningen finns ett behov av grönförbindelse i nord-sydlig riktning intill Atomvägen utmärkt. Skyddsvärden SM Fornminnesområde eller -objekt Med beteckningen SM anges betydande fornlämningar. Alla fornlämningar har fredats med stöd av fornminneslagen (295/1963). Skyddet berör också fornminnen som upptäcks senare. Bygginskränkning enligt MBL 33 gäller för områdena och objekten. Planeringsbestämmelse: När förverkligandet av området planeras ska man beakta att där finns arkeologiska, landskapsmässiga, kulturhistoriska eller andra särskilda miljövärden som ska skyddas. Då man planerar åtgärder bör man begära utlåtande av Museiverket. ma/v Område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, riksintresse Med beteckningen anges områden och objekt som med tanke på kulturmiljön och landskapsvården är av riksintresse. Planeringsbestämmelse: Värnandet om kulturmiljön, landskapsområdets helhet och identitet skall beaktas i den mera detaljerade planeringen av området. Områdesanvändningen skall trygga att betydande landskaps- och kulturvärden bevaras. Med beteckningen Ma/v har närområdet kring Svartholms fästning märkts ut. 8

10 ma/m Område som är viktigt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, landskapsintresse Med beteckningen anges områden, vägar och objekt som med tanke på kulturmiljön och landskapsvården är av intresse på landskapsnivå och av regionalt intresse. Planeringsbestämmelse: Värnandet om kulturmiljön, landskapsområdets helhet och identitet skall beaktas i den mera detaljerade planeringen av området. Områdesanvändningen skall trygga att betydande landskaps- och kulturvärden bevaras. Med beteckningen Ma/m har skärgårdsområdet i södra delen av planen märkts ut Natura 2000-område. Med den här beteckningen har de områden som enligt statsrådets beslut ingår i programmet Natura 2000 samt deras kompletterande områden märkts ut. Planeringsbestämmelse: Enligt naturvårdslagen är det förbjudet att på området eller i dess närhet planera sådana åtgärder som betydligt försämrar naturvärdena enligt art- och naturdirektivet, på basis av vilka området har införlivats i Natura programmet. Innan åtgärder vidtas skall miljömyndigheterna beredas möjlighet att ge utlåtande. Den här beteckningen är utmärkt för Naturaområdena Källa och Hamnholmen samt Pernåvikarnas och Pernå skärgårds Naturaområde. SL naturskyddsområde eller -objekt Med den här beteckningen utmärks områden som är skyddade enligt naturskyddslagen. Som naturskyddsområden har också utmärkts områden som hör till andra skyddsprogram samt Natura 2000-områden till den del som området eller objektet i anslutning till besluten har förverkligats med stöd av naturskyddslagen. På områdena eller vid objekten gäller bygginskränkning enligt MBL 33. Trafik Behov av vägtrafikförbindelser. Med beteckningen märks behovet av den nya Atomvägen ut. Som förbindelseväg har Skärgårdsvägen och Atomvägen märkts ut i planen. För småbåtstrafik har småbåtshamnar, fartygs- och båtfarleder och Hästholmens nya fartygsfarled märkts ut i planen. Energiförsörjning och samhällsteknik Z = Kraftledning (110 kv och 400 kv). Med beteckningen för kraftledning har en kraftledningssträckning i nord-sydlig riktning över udden märkts ut. På området finns flera olika kraftledningar. tv = Med beteckningen anges områden som lämpar sig för ett mera omfattande utnyttjande av vindkraft och är av intresse på riksnivå och landskapsnivå. Planeringsbestämmelse: Vindkraftsverkens placering och antal samt verksamhetsförutsättningar utreds och definieras i den mera detaljerade planeringen. Bygginskränkning enligt MBL 33 gäller för områdena. I mellersta delen av udden finns ett område lämpat för vindkraftsproduktion utmärkt. EN/y = Område för energiförsörjning, på vilket man får placera kärnkraftverk. Den här beteckningen anger område för energiförsörjning, där kärnkraftverk får placeras. På området finns gällande bygginskränkning enligt 33 i MBL. Planeringsbestämmelse: I planeringen av området och då planerna fullföljs måste påtagliga störningar av miljön förhindras med tekniska lösningar och tillräckliga skyddsområden. I aktiviteterna på området måste områdets säkerhetskrav beaktas. Innan området förverkligas måste man utreda konsekvenserna och begränsningarna av ibruktagningen av området för energiförsörjning när det gäller eventuell skyddszon och annan verksamhet. 9

11 EN,en = Område eller objekt för energiförsörjning. Med beteckningen anvisas andra anläggningar eller konstruktioner för energiförsörjningen än kärnkraftverk. Bygginskränkning enligt MBL 33 gäller för området. Planeringsbestämmelse: Vid planeringen av området och vid ibruktagandet av det ska betydande miljöstörningar förhindras med tekniska lösningar och tillräckliga skyddsområden. I verksamheten på området bör man beakta säkerhetskraven för området. På området får man inte placera kärnkraftverk. en/y = Skyddszon för kärnkraftverken. Med beteckningen anvisas en skyddszon för kärnkraftverken. Planeringsbestämmelse: Vid planeringen av verksamhet och förverkligandet av den inom skyddszonen ska man iaktta det som konstateras i Strålsäkerhetscentralens direktiv (YVL 1.10) Innan åtgärder vidtas skall myndigheterna, speciellt strålsäkerhetscentralen (STUK) beredas möjlighet att ge utlåtande. Sev 2 = Konsulteringszonen i Valkom. Med beteckningen anvisas en konsulteringszon runt produktionsanläggningar och lagerområden där man behandlar och förvarar kemikalier. Behovet av zonen grundar sig på Seveso II direktivet. Med beteckningen anvisas en konsulteringszon som grundar sig på Seveso II direktivet för de bränslecisterner som finns på hamnområdet i Valkom. Planeringsbestämmelse: Inom området för konsulteringszonen i Valkom i Lovisa tillåts utvecklande av tätbebyggelse, förutsatt att man då man planerar åtgärder, begär utlåtande av räddningsmyndigheten i Östra Nyland och vid behov av Säkerhetsteknikcentralen (TUKES) Regionplan Östra Nylands regionplan består av en plan som gjorts upp i fyra etapper. Regionplan för Östra Nyland I; rekreations- och skyddsområden; fastställd av inr.min (HFD ). Regionplan för Östra Nyland II; tätorter, områden för trafik och tekniskt underhåll, fastställd av miljömin (HFD 1986). Regionplan för Östra Nyland III; by- och åsområden samt ändringar och kompletteringar av de tidigare; fastställd av miljömin Regionplan för Östra Nyland IV; justeringar och kompletteringar samt bergsområden av riksomfattande värde; fastställd av miljömin Planens femte etapp, etapplandskapsplanen för Östra Nyland, innehåller områdesreserveringar som justerar och kompletterar de tidigare regionplanerna. Planen fastställdes av miljömin (HFD ). Områdesavgränsningarna i etapplandskapsplanen motsvarar områdesavgränsningarna i förslaget till helhetslandskapsplan. Enligt förslaget till landskapsplan för Östra Nyland har etapplandskapsplanen områden utmärkta för regionväg, kraftledningar (Z), rekreation (V, VR), friluftsliv (MU) och skyddsområden (S, S2, SM och SL). I regionplanen i de södra delarna av planområdet finns skärgårdslandskapsområden och ett område som ingår i strandskyddsprogrammet utmärkta. I regionplanen finns dessutom en zon för vattentrafik (LV) utmärkt nordost om Småholmen. I regionplanen finns inget område utmärkt för vindkraftsproduktion, inte heller behovet av Atomvägens förbindelse. I förslaget till landskapsplan är området för energiförsörjning (ET) förstorat till fastlandet och skyddszonen har förstorats norrut. 10

12 Figur 3.2 Utdrag ur en sammanställning av landskaps- och regionplane Generalplan För det område som ska planläggas har Lovisa stadsfullmäktige godkänt en stranddelgeneralplan och en generalplan för hela staden Planernas innehåll är tämligen föråldrat och har inte sådan rättsverkan som den nuvarande lagstiftningen anger. Norr om planområdet bereds en för kommunerna gemensam delgeneralplan för norra delen av Lovisa och Tessjö i Strömfors. Enligt planerna ska den delgeneralplanen inlämnas till miljöministeriet för att fastställas i juni

13 Öster om planområdet gäller de stranddelgeneralplaner som Strömfors kommun har gjort upp för Kulla-Lappom och Gäddbergsön och som har rättsverkan Detaljplan På kärnkraftverkets område på Hästholmen finns gällande detaljplaner (fastställda , , ; detaljplan för Barackbyn fastställd ). En ändring av detaljplanen för Hästholmen har påbörjats. Ändringen av detaljplanen för kvarteren 1201, 1202, 1203 och 1204 samt därtill anslutna trafik-, special- och vattenområden har nått fram till förslagsskedet. Utkastet till detaljplan för Hästholmen har framlagts till påseende i juni 2008 samtidigt med förslaget till stranddelgeneralplan. Detaljplaneförslaget har framlagts till påseende Målen för detaljplaneändringen är bl.a. att uppdatera detaljplanen, att göra det möjligt att bygga ett nytt, modernt kärnkraftverk på Hästholmen samt att utveckla det nuvarande inkvarteringsområdet. På stranddelgeneralplanens område finns inga detaljplaner eller stranddetaljplaner med undantag av området för kärnkraftverken på Hästholmen Byggnadsordning Lovisa stads byggnadsordning trädde i kraft I byggnadsordningen konstateras: 5. kap. Byggande utanför detaljplanerat område 21 En byggplats skall i fråga om läge, form och terrängförhållanden vara lämplig och ha en areal på minst 2000 m 2. På samma byggplats får uppföras endast en bostadsbyggnad i högst två våningar med en våningsyta på högst 250 m 2. Byggnaden får inrymma högst två bostäder. Utöver bostadsbyggnaden får på byggplatsen uppföras ekonomibyggnader i en våning med en våningsyta på sammanlagt högst 250 m 2. Avståndet från byggnad till mark i grannes besittning eller till enskild väg bör vara minst lika stort som byggnadens höjd, dock minst 6 m. 6. kap. Byggande på strandområde 22 Utöver vad som i 5 kapitlet första och fjärde punkten nämnts, gäller inom strandområde följande punkter: På samma byggplats får uppföras endast en bostadsbyggnad i högst två våningar med en våningsyta på högst 120 m2. Byggnaden får inrymma högst två bostäder. Utöver bostadsbyggnaden får på byggplatsen uppföras ekonomibyggnader i en våning med en våningsyta på sammanlagt högst 60 m2. För byggande av dessa erfordras alltid bygglov. Strandområdets minimibredd bör vara 30 m och huvudbyggnaden bör ligga minst 25 m från strandlinjen. Bastubyggnad på högst 20 m2 bör dock ligga minst 10 m från strandlinjen. 23 En byggplats anses ligga inom strandområde, om huvudbyggnaden är belägen på ett avstånd av högst 100 m från stranden Beslut om undantagslov Nylands miljöcentral har behandlat undantagslov som rör planområdet. Undantagsloven har gällt främst semesterbyggande och ändring av användningen till fast bostad. Beslut om undantagslov har också fattats om hamnen på Hästholmen. I bilaga 1 finns en karta över beslut som fattats om undantagslov. Besluten har varit positiva eller negativa Strålsäkerhetscentralens direktiv För funktionerna vid kärnkraftverken på Hästholmen ska Strålsäkerhetscentralens direktiv YVL 1.10 om krav på platsen för ett kärnkraftverk följas. Enligt direktivet 12

14 är fast bosättning förbjuden på kraftverksområdet inom cirka en kilometers avstånd från kärnkraftverket och inkvartering av arbetare eller fritidsbosättning tillåts endast i mycket begränsad omfattning. Inom skyddszonen, som sträcker sig cirka fem (5) kilometer från kraftverksområdet, får tät bosättning inte placeras. Antalet fast bosatta borde hållas under 200. Det kan finnas mera fritidsbosättning eller fritidsverksamhet på det här området, om en ändamålsenlig räddningsplan kan uppgöras för det aktuella området. Inom beredskapsområdet, som sträcker sig cirka 20 km från kraftverket, får inte sådan befolkningsmängd eller sådant bosättningscentrum placeras, att åtgärderna för att rädda dem inte kan genomföras effektivt. I räddningsplanen ska i synnerhet svårframkomliga skärgårdsförhållanden och fritidsbosättning beaktas Andra beslut och planer Det område som ska planläggas gränsar i öster till Kulla-Lappom stranddelgeneralplan i Strömfors, vilken fick laga kraft Norr om planområdet bereds en delgeneralplan för norra delen av Lovisa och Tessjö. Ett planutkast har gjorts upp, och det fanns offentligt till påseende Nylands miljöcentral fattade ett beslut, enligt vilket förfarandet vid miljökonsekvensbedömning ska tillämpas på det planerade projektet för en park med åtta vindkraftverk intill Atomvägen. Fortum har genomfört ett förfarande vid miljökonsekvensbedömning (MKB) för ett nytt kärnkraftverk. Fortums mål är att ett nytt kärnkraftverk ska byggas på Hästholmen i Lovisa i framtiden. Fortum lämnade in MKB-beskrivningen till arbets- och näringsministeriet Baskarta Lovisa stad har gjort upp en ny numerisk baskarta (flygfotografering 2005) över området och den används som baskarta för planen.delgeneralplanens numeriska kartmaterial har beträffande centrumområdet godkänts (mätklass 1), för område (mätklass 2), område (mätklass 2) och Hästholmen (mätklass 1). 3.2 Markägare Planområdets största markägare är Lovisa stad. Lovisa stad har arrenderat ut sina strandområden till privatpersoner. Det finns sammanlagt ca 100 st sådana av staden ägda arrendetomter/semesterstugor. Arrendetomternas areal är 2000 m 2 / st och arrendeavtalen gäller till Fortum äger kärnkraftverkets detaljplanerade område samt dess närområden. Mindre områden ägs främst av privata markägare. 13

15 Figur 3.3 Markområden som Lovisa stad äger på planens fastlandsområde 3.3 Byggd miljö Helhetsstruktur Planområdets totalareal är 5141 ha, varav fastlands- och skärgårdsområden utgör 1504 ha och vattenområden 3637 ha. Planområdet kan beträffande landområdena tydligt delas in i två delar, fastlandet och skärgården. 14

16 På fastlandet har strandområdena mycket tät semesterbosättning. Inlandet används för skogsbruk. På fastlandet, i södra delen av udden, finns ett stort område för de funktioner som kärnkraftverken på Hästholmen behöver. Genom udden går landsvägen och en kraftledningslinje. En del av holmarna har tätt byggd semesterbosättning och en del av holmarna har lämnats helt utan semesterbebyggelse. En stor del av områdets holmar används allmänt för rekreation. Den historiskt värdefulla Svartholms sjöfästning och de närliggande holmarna utgör ett område som används för utflykter, gästande båtar och rekreation Markanvändning och bosättning Markanvändningen på planområdet består främst av tätt bebyggda semesterbostadsområden längs havsstranden. På området finns enligt uppgifter i Lovisa stads byggnads- och lägenhetsregister och enligt uppgifter från besök i terrängen 16 bostadsbyggnader och 168 semesterbyggnader. Byggnadernas ålder och skick varierar beroende på område. I mellersta delen av planområdet finns kärnkraftverket på Hästholmen. På planområdet uppskattas cirka personer tillbringa sin semester och cirka personer bor permanent där Trafik Områdets vägförbindelser är relativt goda. Genom områdets norra del i nordvästlig-sydostlig riktning går Skärgårdsvägen (nr 11927), som fortsätter österut från planområdet. Atomvägen (nr 1583) är asfalterad och går söderut till kärnkraftverket på Hästholmen. Från Märlax söderut till Skärgårdsvägens och Atomvägens korsning är den genomsnittliga dygnstrafiken cirka 1260 fordon, varav cirka 40 är tunga fordon. Den genomsnittliga dygnstrafiken från den här korsningen söderut till Hästholmen är cirka 725 fordon, varav cirka 20 är tunga fordon. (Vägförvaltningen 2007) Första delen av Skärgårdsvägen är ganska krokig och backig, och därför är det omkörningsförbud på största delen av vägen. En del av de anställda vid kärnkraftverket på Hästholmen kommer till arbetsplatsen med cykel. Rutten går längs Skärgårdsvägen och Atomvägen och det finns ingen lättrafikled längs rutten. Vägförvaltningen har gjort en utredning av behovet att förlänga Atomvägen genom norra delen av planområdet till riksväg 7. I utredningen konstateras att den nuvarande vägens tvärsnitt är för smalt med tanke på hastighetsbegränsningen och trafikmängden. Vägens horisontella och vertikala geometri är ställvis bristfällig och fyller inte kraven för hastighetsmålet 80 km/h. Beträffande trafiksäkerheten är problemet att en led för lätt trafik saknas, tvärsnitten är smala och ställvis är geometrin bristfällig. En områdesreserveringsplan är under beredning för en förlängning av Atomvägen till riksväg 7. Övriga vägar i området är enskilda vägar. Inga leder för lätt trafik har byggts på planområdet. I västra kanten av planområdet finns en fartygsfarled till Valkom hamn (djup 8,5 m) och en båtfarled (4,6 m). Förbi Hästholmen leder båtfarleder (1,2 m och 3,0 m) till Klobbfjärden. Båtfarlederna är en del av den inre seglingsleden i Finska vikens skärgård. På planområdet finns två småbåtshamnar, på Svartholm och Hästholmen Samhällsteknisk försörjning Från Svartholm har vatten- och avloppsrör dragits till Hästholmen. I övrigt är områdets vatten- och avloppsledningar ordnade separat vid varje fastighet. 15

17 3.3.5 Service På planområdet finns inga kommunala tjänster, ingen skola och ingen butik. De kommunala tjänsterna finns främst i Lovisa stad, dit avståndet är cirka 14 kilometer från kärnkraftverket på Hästholmen. För inköp av livsmedel och annat används främst servicen i Lovisa centrum Arbetsplatser På planområdet finns Hästholmens kärnkraftverk, som är en stor arbetsgivare för hela Lovisanejden. Fortums kärnkraftverk sysselsätter direkt cirka 800 personer Rekreation Holmarna på planområdet används allmänt för rekreation. I norra delen av området finns en liten badstrand på Harudden. Användningen av badstranden begränsas av naturskyddsområdet intill. I Källa, i uddens sydöstra del, finns ett litet campingområde med badstrand, men användningen av området för camping begränsar användningen av badstranden för allmän rekreation. På Dunkahäll finns en liten badstrand, som kan nås med båt. På fastlandet begränsas rekreationsanvändningen av skogsområdena av att marken är stenig med stora stenblock. Svartholms sjöfästning är en viktig turistattraktion på sommaren. Svartholm är östra Finska vikens populäraste besöksobjekt för båtfolk och friluftsmänniskor, med sitt läge intill båtfarlederna. Närmare information om planområdets rekreationsområden presenteras i bilaga 7 till beskrivningen Störande faktorer i miljön Kärnkraftverket medför begränsningar av markanvändningen på planområdet. Största delen av planområdet hör till den 5 km skyddszon som finns kring kraftverksområdet. Inom skyddszonen gäller begränsningar av markanvändningen. Inom skyddszonen får tät bosättning, sjukhus och inrättningar, där ett betydande antal människor vistas, inte placeras. I skyddszonen ska man inte heller placera viktiga produktionsfunktioner, som kan påverkas av en olycka vid kärnkraftverket. Inom skyddszonen på 5 km borde dessutom antalet fast bosatta personer hållas under

18 4. NATURMILJÖ OCH LANDSKAP Planområdets naturmiljö- och landskapsvärden beskrivs utförligt i en separat natur- och landskapsutredning, som finns som bilaga 5 till den här beskrivningen 4.1 Naturmiljö Det område som ska planläggas ligger inom det sydboreala sippbältet nära den hemiboreala zonens gräns. Området utgör skogs-, kust- och skärgårdsnatur i Östra Nyland. Artsammansättningen är präglad av närheten till havet. Skogarna på det område som ska planläggas består av steniga moskogar med små sumpmarker i de fuktiga sänkorna. 4.2 Naturskyddsområden Naturaområden (SL) Källaudden Virstholmen (SCI, FI ) är ett Naturaområde i östra delen av Lovisa i havsområdet och vid kusten. Största delen av området är vattenområde, men ett åsavsnitt i kustens riktning ingår också i området. De högsta topparna av åsen stiger över vattenytan som små sandöar. I områdets södra del finns dessutom två åsuddar och en flada mellan dem. Den mest dominerande av naturdirektivets naturtyper i området Källaudden Virstholmen är rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation. Andra naturtyper som förekommer i området är laguner, annuell vegetation på driftvallar, lövsumpskogar av fennoskandisk typ samt sandstränder med perenn vegetation vid Östersjön. Vid sydvästra kanten av planområdet finns områden som hör till Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde (SCI/SPA, FI ). I det här Naturaområdet ingår i regel havsområden. På Naturaområdets vattenområden skyddas havsbottnen, undervattensnaturen och vattenkvaliteten med stöd av vattenlagen. Av de landområden som ligger inom avgränsningen av Naturaområdet hör endast särskilt nämnda områden till skyddsområdena. Av Lovisa planområde ingår skyddsområdet på Kuggens privatägda mark i den här helheten. Naturtyper som ingår i naturdirektivet och som förekommer i havsskyddsområdet är smala vikar i Östersjön, laguner, rev, annuell vegetation på driftvallar, perenn vegetation på steniga stränder, vegetationsklädda havsklippor vid Atlant- och Östersjökust, boreala skär och holmar av Östersjötyp, havsstrandängar av Östersjötyp, högörtsängar, boreonemorala äldre naturliga ädellövskogar av fennoskandisk typ med rik epifytflora, sandstränder med perenn vegetation vid Östersjön samt rullstensåsöar i Östersjön med litoral och sublitoral vegetation Privata skyddsområden (SL) I norra delen av planområdet finns Harudds naturskyddsområde (YSA013470). Trädbeståndet på skyddsområdet består av gammal barrblandskog och områdets areal är cirka 5 hektar. Trädbeståndet har karaktären av urskog och dess ålder är cirka 160 år. 17

19 Figur 4.1 Harudds naturskyddsområde. På planområdet finns också en del av Kuggens naturskyddsområde (YSA010131). Kuggens fågelskyddsområde ligger i havsområdet på gränsen mellan Lovisa och Pernå vid planområdets sydvästra kant. Kuggen är en grusholme, vars skyddsområde också omfattar vattenområdet kring skäret. Skyddsområdets totalareal är 11,35 hektar och ungefär hälften av det ligger inom Lovisa på planområdet. Det här skyddsområdet på privat mark ingår också i Pernå Naturaområden (Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde) Områden som ingår i de riksomfattande skyddsprogrammen Åsskyddsprogrammet Åsavsnittet Källa och Hamnholmen (HSO010010) har konstaterats vara av landsomfattande värde i åsskyddsprogrammet. Det är representativt beträffande vegetation, landskap och geomorfologi samt sin utveckling till följd av landhöjningen. Det område som hör till åsskyddsprogrammet ingår främst i Naturaområdet Källaudden Virstholmen. Strandskyddsprogrammet I södra delen av planområdet i havsområdet finns områden som hör till strandskyddsprogrammet för Pernåvikens kust (RSO010003). De landområden på Lovisasidan som ingår i det här skyddsprogrammet är Yttre Täktarn och Yttre Täktarnören. 4.3 Landskap Allmänt Planområdet ligger i fråga om landskap i Det södra kustområdet, närmare bestämt Finska vikens kustregion. Vid Finska vikens kust är andelen kala och skogbevuxna bergsmarker anmärkningsvärt stor. Områdets landskap är mångskiftande på grund av att jord- och berggrunden samt havsvikarna gör landskapet fragmentariskt. Planområdet ligger på ett rapakiviområde med riklig förekomst av stenblock och stora flyttblock. Holmarna i området har kantiga former på grund av rapakivin. 18

20 4.3.2 Landskapsbild På planområdet finns inga värdefulla landskapsområden eller vårdbiotoper av riksintresse. På planområdet finns Svartholms sjöfästning, som är en kulturmiljö av riksomfattande värde. Synpunkter i anslutning till kulturhistoriska objekt har behandlats i den kulturhistoriska utredningen. Ett typiskt drag i landskapsbilden på planområdet är koncentrationen av semesterbosättning till strandområdena, ställvis mycket nära strandlinjen. Semesterbyggnader som är byggda nära standlinjen syns tydligt som enskilda objekt i fjärrlandskapet då man ser på området t.ex. från Valkom. På de områden där trädbeståndet vid stranden har bevarats mellan semesterbostäderna och stranden smälter byggnaderna in som en del av det skogiga landskapet, varvid enskilda semesterhus inte urskiljs i fjärrlandskapet. De vikar som är fria från strandbebyggelse är vassbevuxna. Inlandsområdena på fastlandet har förblivit obebyggda och utnyttjas effektivt i skogsbruket. Stora kalhyggen splittrar landskapsbilden. Kala klippor, sumpiga sänkor och stugvägar skapar detaljer i det skogiga området på fastlandet. Det stora bergsområdet Lekarberget med sina rundhällar och branta stup har bevarats som ett nästan orört skogbevuxet krönområde. 400 kv kraftledningsgatan dominerar fastlandsområdets närlandskap och kraftledningarnas stolpkonstruktioner syns också i fjärrlandskapet bl.a. från havet. Svartholms fästning i planområdets mellersta del skapar en central fast punkt i Lovisavikens landskap. Kärnkraftverksområdet på Hästholmen dominerar landskapsbilden i planområdets mellersta del. De höga masterna (120 m), skorstenarna (90 m), kraftledningsgatorna med sina stolpar och kraftverksbyggnaderna skapar ett industriellt, byggt landskapselement i området. De storskaliga kraftverksbyggnaderna syns över ett stort område i det annars småskaliga kust- och skärgårdslandskapet. Södra delen av planområdet genomskärs av en front av holmar. I fronten av holmar ingår små skär, tätt bebyggda holmar samt holmar som bevarats obebyggda. Holmarna och skären bildar en helhet i naturtillstånd, när man betraktar området från Finska viken och från fartygsfarlederna. På västra delen av Björkholmen och södra delen av Stora Täktarn finns öppna, trädlösa strandområden med rundhällar, som utgör landskapsmässigt natursköna platser. Figur 4.2 Landskapet på fastlandet domineras av skogsbruk och kraftledningsgator. 19

21 Figur 4.3 Flygfoto av Hästholmens kärnkraftverk och det södra skärgårdsområdet Rekommendationer för användningen av landskapet I zonen mellan strandlinjen och fritidsbostäderna och den fasta bebyggelsen på strandområdet borde trädbeståndet bevaras i naturtillstånd så långt som möjligt. På strandzonens skogsbruksområden ska trädbeståndet på stranden behandlas enligt skogsvårdsrekommendationer. Det skogbevuxna krönområdet Lekarberget, som är värdefullt för landskapet och som inte hör till några naturskyddsprogram och/eller -strategier, borde få beteckningen ma som område med särskilda miljövärden. För att trygga landskapsvärdena kan man vid behov på ma-område kräva tillstånd för miljöåtgärder för åtgärder som påtagligt förändrar landskapet. Områdena med rundhällar på Stora Täktarn och Björkholmen i södra delen av planområdet borde lämnas obebyggda och märkas ut som landskapsmässigt värdefulla områden (ma) i planen. På de här områdena borde jordbyggnadsarbete, trädfällning eller annan därmed jämförbar åtgärd som förändrar landskapet tillåtas endast med tillstånd för miljöåtgärder. Den landskapsmässiga helhet som de små holmarna i södra och mellersta delen av planområdet utgör borde bevaras. På de här områdena borde därför inga nya byggen placeras. De här områdena borde i planen utmärkas som skogsbruksdominerade områden med särskilda miljövärden (MY-1). På de här områdena borde åtgärder som förändrar landskapet tillåtas endast med tillstånd för miljöåtgärder. 20

22 5. Rekreation 5.1 Inledning om rekreationsområden Utredningen om rekreationsområden i sin helhet samt en objektkarta finns i bilaga 7 till beskrivningen. Med rekreationsområden avses i den här utredningen områden som lämpar sig som frilufts- och strövområden och som utnyttjas mer än vanlig allemansrätt innebär. På grund av användningsmängden är det nödvändigt att skapa stigar samt bygga rast- och lägerområden på områdena, och områdenas avfallshantering måste också ordnas efter behov. Utredningen omfattar rekreationsområden, friluftsleder samt utflykts- och naturhamnar i Lovisa skärgård och vid kusten. I utredningen har existerande rekreations- och fritidsområden samt leder kartlagts. Rekreationsområden i skärgården Med rekreationsområden i skärgården avses holmar som ligger utanför tätort och lämpar sig för rekreation. Frilufts- och strövområden Med frilufts- och strövområden avses rekreationsområden som ligger utanför tätort och som är avsedda för friluftsliv, bärplockning och naturupplevelser. Tätortsskogar i omedelbar närhet av tätorterna utgör en del av frilufts- och strövområdena. 5.2 Metoder vid utredning av rekreationsområden Utredningen gäller en större områdeshelhet än Lovisa stranddelgeneralplans område. Utredningen om rekreationsområden gäller 23 holmar och 4 strandområden i Lovisa samt en holme och två strandområden i Strömfors. Dessa är valda utgående från storlek, nuvarande användning och gällande stranddelgeneralplan. En del av områdena är antingen helt eller delvis i privat ägo. Lämpligheten för rekreation har utretts enligt hur stort enhetligt för rekreation lämpat område det finns på området eller holmen, med beaktande av eventuell fritidsbosättning, områdets karaktär, kulturhistoriska värden och naturvärden. Utredningen är främst baserad på terränggranskningar, som gjordes i juli 2007 och april 2008, samt delvis områdets planer på högre nivå. I terrängen fotograferades och granskades objekt som är viktiga med tanke på rekreationen. Rekreationsobjekten har värderats i klasserna A, B och C. Till klass A har hänförts områden som redan som sådana är lämpade för rekreation. Till klass B har hänförts områden som kan utvecklas för rekreation och där det till exempel finns behov av att bygga bryggor eller andra förutsättningar för rekreation. Till klass C har hänförts områden som inte är lämpade för rekreation, eftersom deras enhetliga område som lämpar sig för rekreation är en alltför liten del eller om det finns mycket fritidsbosättning på området. Sammanlagt 30 områden har värderats. 13 av dem lämpar sig redan nu enbart för rekreation (A). 10 av områdena lämpar sig inte för rekreation (C), eftersom de har fritidsbosättning så att det enhetliga området för rekreation inte blir tillräckligt stort. Sju av områdena är utvecklingsdugliga för rekreation (B). 5.3 Tidigare inventeringar och planer på högre nivå Ingen utredning av rekreationsområden i Lovisa skärgård och vid kusten har tidigare gjorts. De holmar och strandområden som enligt utredningen är lämpade för rekreation har märkts ut i helhetslandskapsplanen för Östra Nyland, som har godkänts av 21

23 landskapsfullmäktige, antingen som rekreationsområden eller -objekt eller som jord- och skogsbruksdominerade områden som har behov av att styra friluftslivet. Lovisa skärgård har som rekreationsområde en betydelse som sträcker sig över kommungränserna, eftersom skärgården kan nås mycket bra också från fastlandet. 5.4 Sammandrag om rekreationsområdena Objektnumreringen i sammandraget hänvisar till kartan i beskrivningens bilaga 7. Klass A Åtta av holmarna i Lovisa är lämpade för rekreation. De är Stora Rövarn (002), Lilla Rövarn (003), Svartholm (011), Begravningsholmen (012), Krutkällarholmen (013), Kråkholmen (016) och Dunkahäll (017). Ingen av dem har fritidsbosättning. Av de här holmarna ligger Kråkholmen och Lindholmen inte på stranddelgeneralplanens område. Lindholmen (019) i Strömfors passar också utmärkt för rekreation. Fem av holmarna har beaktansvärda särskilda värden (002, 011, 012, 013 och 019). Lilla Rövarn (003) och Dunkahäll (017) lämpar sig utmärkt för rekreation. bra landstigningsplats badstrand möjlighet att tälta plats för lägereld Holmarna 002, 011, 012 och 013 är lämpade för rekreation. På holmarna måste man dock beakta deras specialvärden. Svartholms (011) fästningsö skiljer sig från de andra holmarna, eftersom den främst används för turism. Begravningsholmen och Krutkällarholmen är bra rekreationsholmar, men krutkällarens grund och gravarna måste beaktas. Holmen 002 har betydande naturvärden. bra landstigningsplats badstrand torr mark ger goda möjligheter för tältning plats för lägereld Det finns tre undersökta strandområden inom Lovisa stads område: Källa (021), Lekarberget Palikberget Stennäsudden (022) och Harudd (023). Två av strandområdena, Källa (021) och Harudd (023), lämpar sig för begränsad rekreationsanvändning. De här områdena fungerar utmärkt som badstränder, eftersom båda har sandstränder. Källa fungerar som lägerområde och allmän badstrand, då det inte finns någon annan verksamhet på området. Harudd passar närmast som badstrand, eftersom den omges av ett naturskyddsområde. Områdeshelheten Lekarberget Palikberget Stennäsudden (022) är väl lämpad för rekreation, eftersom det från Stennäsudden finns förbindelse till havet och områdeshelheten omfattar en stor areal. Lekarbergets och Palikbergets torra klippkrön samt nätverken av stigar kompletterar rekreationsområdet. Klass B Sex av holmrna i Lovisa är utvecklingsdugliga rekreationsobjekt, nämligen Björkholmen (001), Yttre Täktarn (004), Myssholmen (007), Arrestantholmen (014), Trollholmen (018) och Vårdö (025), av vilka Vårdö inte ligger på stranddelgeneralplanens område. Tre av de här holmarna har beaktansvärda specialvärden (004, 014 och 025). 22

24 Holmarna 001, 007 och 018 är lämpade för rekreation, om de utvecklas. På Björkholmen finns redan ett rekreationsområde i användning. Vid utveckling av området måste landstigningsplatsen beaktas. På Myssholmen kunde man på stadens mark bygga till exempel en grillplats. I övrigt är holmen lämpad för rekreation, men dess fritidsbosättning måste beaktas. På Trollholmen finns fritidsbosättning, men det finns tillräckligt med obebyggd strand för rekreationsbehov. Området är skogbevuxet och passar också som skogsrekreationsområde. Utanför stranddelgeneralplanens område är Lindholmen (019) i Strömfors och det stora och enhetliga området 020 öster om Lindholmen mycket utvecklingsdugliga och de är väl lämpade för rekreationsanvändning, men de är i privat ägo. Hudö på Pernå kommuns sida är en utvecklingsduglig ö för rekreation. En utmaning är att samordna rekreationsanvändning och naturvärden samt områden i privat ägo på ön. Klass C Nio av holmarna i Lovisa lämpar sig inte för rekreation. De är Torra Täktarn (005), Stora Täktarn (006), Småholmen (008), Ratholmen (009), Lindholmen (010), Siksala (015), Majholmen (026), Högholmen (027) ja Vastaholmen (028), av vilka Ratholmen (009), Lindholmen (010), Siksala (015) och Majholmen (026) inte ligger på området för stranddelgeneralplanen. De här holmarna passar inte för rekreation, eftersom deras stränder i stort sett är helt bebyggda med fritidsbostäder och det enhetliga lediga området inte är tillräckligt stort och inte tillräckligt bra beläget vid stranden. Stora Täktarn (006) och Småholmen (008) är helt bebyggda. Torra Täktarn (005) har för liten areal för att passa för rekreation, och slitaget skulle bli för stort för vegetationen i yttre skärgården. 23

25 6. KULTURHISTORIA De kulturhistoriska objekten beskrivs utförligare i en separat kulturhistorisk utredning, som finns som bilaga 6 till den här beskrivningen. 6.1 Inledning Kulturmiljön omfattar den byggda kulturmiljön, kulturlandskapet och fasta fornlämningar. I kulturlandskapet syns spår av mänsklig verksamhet och utnyttjande av naturelementen såsom jord, terrängformer och klimat. Utgångspunkten för bevarandet och skyddet av kulturmiljön är vår nuvarande lagstiftning, i synnerhet markanvändnings- och bygglagen, naturskyddslagen, kyrkolagen samt internationella avtal och rekommendationer. Då en generalplan görs upp måste man beakta att den byggda miljön, landskapet och naturvärdena ska värnas (MBL 39 ). Om något område eller någon byggnad ska skyddas på grund av landskap, den byggda miljön eller kulturhistoriska värden, kan nödvändiga bestämmelser om detta utfärdas i generalplanen (skyddsbestämmelser, MBL 41 ). Fornlämningar är alltid skyddade med stöd av fornminneslagen. I de riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut ) ingår bevarande av kulturarv. Genom områdesanvändningen främjas bevarande av den nationella kulturmiljön och byggnadsarvet samt deras regionalt varierande karaktär. I markanvändnings- och bygglagen 5 är ett mål för planeringen av områdesanvändningen att värna om kulturvärdena. Den här kulturhistoriska utredningen utgör en del av de utredningar av nuläget som gjorts för den delgeneralplan som ska utarbetas för de östra strandområdena och närliggande holmar i Lovisa. Utredningen ger en bild av kulturmiljöns nuvarande tillstånd och dess kulturhistoriska värden samt hur kulturmiljön kan beaktas i delgeneralplanen. 6.2 Metoder En kulturhistorisk utredning har gjorts med hjälp av inventeringsinformation från landskapsförbundet och miljöcentralen samt besök i terrängen. Objekten i tidigare utredningar och eventuella nya objekt besöktes och fotograferades i terrängen. I terränginventeringen gjordes en genomgång av alla byggnader som byggts före år Utanför terränginventeringen lämnades det detaljplanerade området på Hästholmen. 6.3 Tidigare inventeringar och planer på högre nivå I Museiverkets och miljöministeriets utredning om viktiga kulturhistoriska miljöer av riksintresse upptas Svartholm, som ligger på planområdet. I utkastet till landskapsplan finns Svartholms fästning och Begravningsholmen utmärkta som fornminnesområde (SM). I planeringen av användningen av området eller då huvudanvändningen fullföljs måste det beaktas att området har arkeologiska, landskapsmässiga, kulturhistoriska och andra särskilda miljövärden som måste skyddas. I utkastet till landskapsplan har havs- och strandområdena i miljön kring Svartholms fästning märkts ut som viktig kulturmiljö på landskapsnivå eller som område där det är viktigt att värna om landskapet. I den mera detaljerade planeringen måste det beaktas att kulturmiljöns särdrag måste skyddas, landskapet som en helhet och dess identitet ska bevaras. Genom användningen av området ska viktiga landskaps- och kuluturvärden bevaras. På områden som genom områdesreserveringsbeteckning har ett anvisat användningsändamål är det områdesreserveringsbeteckningen som avgör den primära formen av markanvändning. 24

26 6.4 Kulturmiljöer och byggnadsarv Utredningsområdets byggnadsbestånd består huvudsakligen av stugor för semesterbruk: en del gamla fiskarstugor, som i allmänhet har byggts ut, och en del stugor som byggts för semesterbruk under de senaste decennierna. Det värdefullaste byggnadsbeståndet av stugorna vid stranden representerar spetsvillorna och de större fiskarhusen med väl bevarade gårdsmiljöer. Värdefull kulturmiljö av riksintresse på området är ön där Svartholms fästning finns. En lokalt värdefull, ganska enhetlig bymiljö är bosättningen på Småholmens norra strand Värdefull kulturmiljö av riksintresse Svartholm Svartholms sjöfästning ligger utanför Lovisa. Befästningen av Svartholm började år 1748 utgående från överste Augustin Ehrensvärds planer. De mellersta delarna av befästningen blev färdiga redan på 1750-talet, medan vissa kompletterande byggnadsarbeten gjordes ännu på och 1780-talet. Under Krimkriget sprängde engelsmännen fästningens bastioner. Därefter förföll fästningen, när den inte längre användes. Svartholm är en symmetrisk bastionfästning. Trefaldigt försvar av fästningen var planerat. Fästningens yttersta försvarsring bestod av strandverk, som slingrande och öppet följde holmens strandlinje. Försvarsverket byggdes på i höjdriktningen tillsammans med huvudfästningen så att fästningens artilleri kunde skjuta över eller framför strandverket. Den viktigaste försvarskonstruktionen på holmen var huvudfästningen. Svartholms bastioner förenades av kurtinmurar och tillsammans bildade de huvudförsvarsverket eller donjonen, som kompletterades av raveliner på östra och västra sidan samt en tenalj (norra strandverket) vid norra stranden av holmen. Bastionerna och kurtinerna bildade en bastionfront. Fästningen hade sammanlagt fyra sådana. De här fronterna, som är placerade nästan i huvudväderstreckens riktning, bildade samtidigt fästningens huvudförsvarsriktningar. Fästningen kapitulerade under finska kriget den 18 mars Figur 6.1 Vy mot Svartholm samt de därtill hörande holmarna Begravningsholmen, Arrestantholmen och Krutkällarholmen. 25

27 Under ryska tiden användes Svartholm dels som fängelse och dels som militärbas fram till 1832, då den överfördes till civilförvaltningen. Fängelseverksamheten på holmen upphörde i början av Krimkriget. En engelsk flottavdelning sprängde den tomma fästningen Arkeologiska kommissionen började undersöka Svartholms ruiner Fram till början av 1960-talet var ruinerna täckta av ett flera meter tjockt lager av rivningsrester, tills resterna av byggnaderna öster och väster om innergården frilades Museiverket inledde en systematisk restaurering av Svartholms fästning i slutet av 1960-talet. Restaureringen av huvudfästningen och upprustningen av omgivningen på holmen slutfördes Under de senaste åren har Svartholm också snabbt utvecklats till en turistattraktion. Användningen av Svartholm som turistmål har ökat och kommer att öka. Då måste villkoren för fornlämningar beaktas. Skyddsbestämmelserna inverkar även på hur fästningens omgivning används. På ön finns platser där man inte kan röra sig på grund av rasrisken eller på grund av att marken och växtligheten är känsliga för slitage. De små holmarna mellan fastlandet och fästningen har ingått som en del av verksamheten vid fästningen. På Begravningsholmen finns gravar och minnesmärken från befästningstiden, på Arrestantholmen hölls fångar och på Krutkällarholmen fanns krutlagret, vars stenfot fortfarande kan ses på holmen Kulturmiljö av lokalt värde På norra stranden av Småholmen finns en by som är väl bevarad från sin ursprungliga miljö med fiskarstugor och lotsstugor, som numera används som sommarstugor. Mellan holmarna finns en skyddad hamn. Vid stranden växer gamla träd och i synnerhet den gamla asken, som växer intill båtbryggan, utgör en väsentlig del av den traditionella bymiljön. Småholmen är ett värdefullt område för bybilden. Förnyelse- och reparationsbyggande där måste anpassas till bybilden och byggnadstraditionen. Figur 6.2 Vy mot bymiljön på Småholmens norra strand. 26

28 6.4.3 Andra inventeringar På utredningsområdet finns Lekarbergets lotsvaktarstuga, som inventerades i samband med Sjöfartsverkets inventering. Lekarbergets lotsvaktarstuga 1885 Beskrivning: Lekarbergets lotsvaktarstuga ligger i östra delen av Lovisa intill farleden in till staden. Stugan är en enkel träbyggnad, som inte har några särdrag som tyder på lotsverksamhet. Liknande vaktstugor finns bevarade bland annat på Vallimäki i Nystad och på Yttergrund i Sideby. Byggnaden är till det yttre mycket välbevarad, men dess rumsindelning och interiör har ändrats. Den finns på en öppen plats på en klippbrant med klar förbindelse till farleden in till Lovisa stad. I närheten av byggnaden finns dock några nyare villabyggnader, vilket innebär att dess centrala ställning i landskapet har försvagats. Lekarbergets lotsvaktarstuga är ett landskapshistoriskt värdefullt byggnadsminnesmärke. Den är också ett gott exempel på en lotsstation som funnits intill farleden in till en stad. Skyddsmål: Objektet hör till klass 2. I landskapsvården och planeringen av markanvändningen ska man se till att objektet bevarar sin enhetlighet och sitt historiska värde och att dess ställning som en kulturhistorisk delfaktor i den byggda miljön och/eller naturmiljön bevaras. Byggnaden/konstruktionen ska bibehållas. Objektet ska skötas och användas så att dess kulturhistoriska värde bevaras. Figur 6.3 Lekarbergets lotsstuga. 27

29 6.5 Beskrivning av inventeringsobjekt Vid värderingen har byggnadernas helhet, gårdsmiljön och placeringen i landskapet samt om möjligt också byggnads- och personhistoria beaktats. På inventeringskorten har objektets värderingsklass angetts enbart med bokstäverna A, B eller C. Värderingsprinciperna följer anvisningarna från Kymmenedalens landskapsmuseum och Nylands miljöcentral. Vid värderingen delades byggnaderna in i följande klasser: Klass A omfattar kulturhistoriskt mycket viktiga byggnader som har bevarat sitt historiska utseende. Objekten bildar tillsammans med sin gårdsmiljö och ekonomibyggnader en harmonisk helhet. Objekten finns i strandzonen, så deras värde för landskapet är också betydande. Dessa objekt borde bevaras och i planläggningen borde objekten vid behov ges skyddsbeteckning. Ändringsåtgärder som påverkar objektens historiska utseende borde göras under ledning av museimyndigheterna. För rivning av byggnader borde rivningslov krävas. Objekten av klass A ska märkas ut på plankartan och i planbestämmelserna ska det antecknas att byggnadsbestånd som med stöd av markanvändnings- och bygglagen 41 2 momentet är värdefullt inte får rivas. Klass B omfattar kulturhistoriskt viktiga byggnader som är typiska representanter för sin tid. Byggnaderna kan ha nyare skikt. Ändringar har gjorts så att den historiska karaktären i alla fall har bevarats och så att den kan återställas. I planen borde objekten vid behov förses med /s-märkning. Genom styrning av byggnadstillsynen strävar man efter att nå skyddsmålen. Klass C omfattar de objekt där betydande ändringar har gjorts och som ändå är viktiga för bystrukturen, personhistorien eller landskapet. Byggnadens historiska karaktär kan återställas. Vid objekten borde man i första hand försöka bevara den befintliga landskapsstrukturen genom att styra den allmänna markanvändningen. Alla rivningsplaner för objekt som finns med i inventeringen ska alltid anmälas till kommunens byggnadstillsynsmyndighet. Kommunens byggnadstillsynsmyndigheter fattar beslut om rivningslov eller åtgärder för att skydda objektet samt ber vid behov om utlåtande av den regionala miljöcentralen och landskapsmuseet eller Museiverket. De värdefullaste objekten märks ut som särskilda objekt i stranddelgeneralplanen. Fastighetsägarna har möjlighet att ansöka om iståndsättningsbidrag för de objekt som finns med i inventeringen. Sammandrag av inventeringen: Det totala antalet befintliga byggplatser på planområdet är 189 st. 39 byggnadsobjekt finns med i inventeringens värdering. De inventerade byggnadsobjekten finns beskrivna i en separat kulturhistorisk utredning. Klass Antal objekt Andel av de inventerade objekten Andel av hela byggnadsbeståndet Klass A 13 objekt 33 % 7 % Klass B 14 objekt 36 % 7,5 % Klass C 12 objekt 31 % 6,5 % 28

30 6.6 Fornlämningar Fornlämningar vid planering av markanvändningen De fasta fornlämningarna är fredade enligt fornminneslagen. Det är förbjudet att gräva upp, täcka och på annat sätt röra dem. Om en tidigare okänd fast fornlämning påträffas vid grävning i jorden eller vid annat arbete, måste arbetet vid fornlämningen omedelbart avbrytas och fyndet ska ofördröjligen anmälas till Museiverket för nödvändiga åtgärder. Vid planering av markanvändningen måste man också beakta fornlämningens omgivning. I fast fornlämning ingår enligt fornminneslagen sådant markområde som är nödvändigt för att bevara lämningen samt område som behövs kring lämningen med tanke på objektets kvalitet och betydelse. Vid mera ingående planering av markanvändningen ska fornlämningens storlek utredas av Museiverket Planområdets fasta fornlämningar Museiverket gjorde en arkeologisk inventering av förhistoriska och historiska fasta fornlämningar inom området för Lovisa stranddelgeneralplan hösten På planområdet eller i dess omedelbara närhet fanns 7 fornlämningar, av vilka 1 är från förhistorisk och 6 från historisk tid. Fornlämningarna presenteras i korthet nedan. Svartholm, SM/v Svartholms sjöfästning ligger vid Lovisavikens mynning cirka 10 kilometer från stadens centrum. Byggarbetena på sjöfästningen inleddes år 1748 och huvudfästningen blev färdig år Begravningsholmen, SM/v 550 meter nordost om Svartholms fästning finns en sandig, ganska låg holme, där personal från fästningen samt fångar veterligen har begravts. På holmen finns bl.a. ett ryskt gravminnesmärke från Krutkällarholmen, sm2-1 1,2 kilometer nordnordost om Svartholms sjöfästning finns Krutkällarholmen, där ett kruttförråd för Svartholms fästning byggdes. Numera finns stenfoten av en gammal byggnad samt en omgivande stengärdsgård på holmen. Arrestantholmen, sm2-2 På Arrestantholmen (1,4 km nordost om Svartholms fästning) finns två fördjupningar med omgivande vallar. Holmen har veterligen varit arrestplats, så fördjupningarna kan vara rester av hus eller motsvarande skjul av lätt konstruktion. Palikberget, sm2-3 På toppen av berget som kommer i dagen finns gravrösen, bottenstenar av rösen och rester av förstörda rösen på sex platser. Rösena är från brons- och/eller järnåldern. Det nordligaste röset är bäst bevarat, det har en krater i mitten och är nästan runt. Yttre Täktarn, sm2-4 På holmens bergsplatå, som sluttar mot nordost, finns ett litet område med blockmark, där det finns en av människor gjord grop med en diameter på 1,5 meter och ett djup på 40 cm. Det är uppenbarligen fråga om rester av en förvaringsgrop. 29

31 Lekarbergen, sm2-5 På toppen av Lekarberget finns två steniga områden. Mitt i det mindre stenområdet finns en kraterformad förvaringsgrop Fornlämningar under vatten På planområdet är för närvarande fyra fornlämningar under vatten kända. På planområdet har dock ingen systematisk inventering gjorts för att kartlägga fornlämningar under vattnet. Därför bör man vid byggnadsprojekt som omfattar vattenområden klargöra behovet av en marinarkeologisk undersökning av Museiverket. Kända fasta fornlämningar under vatten på planområdet är: Fortuna (sm 1-1), ett trävrak från 1800-talet Vraket i Gyttjeviken (sm 1-2), ett odaterat trävrak Vraket vid Svartholms huvudbrygga (sm 1-3), ett odaterat trävrak Vraket vid Svartholms norra strand 1 (sm 1-4), ett odaterat trävrak Andra kulturhistoriska objekt Förutom ovannämnda objekt konstaterades 10 undersökta objekt höra till nya tiden eller annars vara sådana som inte har kännetecken för fasta fornlämningar. På holmarna i Lovisa finns flera sjömärken av sten, med vilkas hjälp fartygen tidigare navigerade längs farlederna. De här kumlen har ett påtagligt kulturhistoriskt värde och är därför utmärkta med s, värdefull konstruktion, i planen. 30

32 7. MÅL 7.1 Riksomfattande mål för områdesanvändningen Planeringen av markanvändningen och planläggningsarbetet styrs av de riksomfattande målen för områdesanvändningen, vilka statsrådet har beslutat om och vilka anges i markanvändnings- och bygglagen 22 (statsrådets beslut ). I de riksomfattande målen för områdesanvändningen ingår fungerande områdesstruktur, förenhetligande samhällsstruktur och livsmiljöns kvalitet, kultur- och naturarv, användning för rekreation, naturresurser samt funktionellt förbindelsenät och energiförsörjning. En viktig aspekt i en funktionell områdesstruktur är en balanserad utveckling av områdesstrukturen genom utnyttjande av befintliga strukturer och områdenas egna starka sidor. Ett centralt mål för livsmiljöns kvalitet är enhetliga grönförbindelser. Vid värnande av naturresurser är det viktigt att trygga tillgången på naturresurser för kommande generationer. Beträffande energiförsörjningen är målet att främja möjligheten att utnyttja förnybara energikällor såsom vindkraft. De riksomfattande målen för områdesanvändningen avspeglas i kommunernas planläggning, främst via landskapsplanens styrande verkan. Vid planeringen av delgeneralplanen är också målen för tryggande av landets energiförsörjning viktiga. Enligt dem ska man i områdesanvändningen bl.a. trygga energiförsörjningens nationella behov och trygga de skyddszoner som kärnkraftverken behöver. Vid planering av områdesanvändningen ska man dessutom beakta för energiförsörjningen viktiga linjedragningar för kraftledningar så att det fortsättningsvis går att förverkliga dem. Enligt de riksomfattande målen för områdesanvändningen ska man vid planeringen beakta både nödvändiga nya linjedagningar och behoven att förbättra och bygga ut de gamla näten. Vid linjedragning för kraftledningar ska man i första hand utnyttja redan befintliga ledningsområden. 7.2 Landskaps- och regionplan I generalplaneringen beaktas beteckningarna i regionplanen och landskapsplanen och de hålls också i åtanke vid planering av ny markanvändning. Viktiga mål av dem som finns i landskapsplanen är på stranddelgeneralplanens område att skyddsvärden bevaras, att områden för friluftsliv och rekreation anvisas och att energiförsörjningens behov beaktas. Mål för energiförsörjningen är bland annat att lämpliga områden för kärnkraftverkets behov och för vindkraftsproduktion märks ut. 7.3 Plan för deltagande och bedömning En plan för deltagande och bedömning finns i bilaga 2. Lovisa stad har uppställt följande mål för stranddelgeneralplanen i planen för deltagande och bedömning: Allmänna mål främja fullföljande av de riksomfattande målen för områdesanvändningen och regionplanen/landskapsplanen stärka områdets identitet stärka Lovisas attraktionskraft som boningsort och turistort främja idkande av näringar som lämpar sig för området 31

33 Kulturarv främja bevarande av landskaps-, natur- och kulturvärden i området genom att framhäva element som stöder deras särdrag och anpassa markanvändningen till en naturlig del av dessa främja bevarande av den gamla skärgårdsbosättningens särdrag och miljö samt stöda skärgårdsnäringarna Naturmiljö överföra byggrätt från värdefulla områden (fornminnen, naturvärden, Naturaområde) i mån av möjligt till andra områden stärka bevarandet av de med användningsmål profilerade holmarna och det historiska värdet i den historiskt värdefulla holmkedjan kring Svartholm (en del av Sveaborgs fästningskedja, skyddade genom fornminneslagen) ta hänsyn till Källaudden Virstholmen, Naturaprogrammet och områden i det riksomfattande åsskyddsprogrammet Byggande anvisa markägare skälig och jämlik byggrätt och direkt styra byggandet på strandområdena anvisa ett naturligt förhållande mellan bosättning, rekreation och natur med hänsyn till planeringen av målen för vattenförsörjningen utreda ändring av semesterbostäder till fasta bostäder och anvisa byggplatser som lämpar sig för åretruntboende förtydliga behandlingen av bygglov för arrendatorer på området. Alternativ för definiering av byggrätten för arrendetomterna: o o o o bilda självständiga byggplatser bilda semesterbostadskvarter definiera en tät zon för semesterbosättning byggrätt till alla byggplatser som har bygglov Användning för rekreation garantera tillräckliga friområden som täcker behoven med hänsyn till allemansrätt och allmän rekreation (garantera tillräckliga strandområden för allmän rekreation och båtliv både på fastlandet och på holmarna) anvisa gästhamn på Svartholm Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning precisera frågorna kring markanvändningen när det gäller Atomvägens sträckning och jordavstjälpningsplatsen beakta frågorna kring markanvändningen på Hästholmens kärnkraftverk beakta ett område lämpat för vindkraftsproduktion i form av reservering av ett utredningsområde Andra mål anvisa havsområde för spridning av aska efter kremering (Begravningslagen 457/2003) 32

34 7.4 Skyddsområden och -program Skyddsområden och -program beaktas i delgeneralplaneringen. För området har dessutom gjorts en särskild natur- och landskapsutredning som planlösningen bygger på. 7.5 Kvalitetsmål för stranddelgeneralplanen För planområdet utarbetas ett system för styrning av byggandet i enlighet med markanvändnings- och bygglagen. Arbetet ska baseras på tillräckliga grundläggande utredningar samt samarbete med myndigheterna och intressenterna. Planen ska vara logiskt beroende av naturförhållandena, landskapet, samhällsstrukturen och lagstiftningen. 7.6 Mål som uppkommit under processen, precisering av målen Under planläggningsarbetet uppkom ett mål att utreda möjligheterna att placera ett nytt kärnkraftverk norr om det detaljplanerade markområde som Fortum äger. På basis av de kommentarer som kommit in om planutkasten har plankommittén beslutat att ingen ny plats för ett kärnkraftverk anvisas på fastlandet. Det mål som uppkom under processens gång har man därmed frångått. Plankommittén har under planläggningsprocessens gång ytterligare betonat rekreationsområdenas betydelse och under planläggningsprocessen har också utredningen av rekreationsområden kompletterats. 33

35 8. STRANDDELGENERALPLANENS PLANERINGSSKEDEN 8.1 Behov av planering av en stranddelgeneralplan Delgeneralplanen uppgörs som en delgeneralplan med rättsverkan som direkt styr detaljplaneringen och byggandet på strandområdena. Avsikten med stranddelgeneralplanen är att i allmänna drag styra samhällsstrukturen och markanvändningen på Lovisavikens östra strand och i skärgården samt att placera och samordna olika funktioner. I delgeneralplanen anges principerna för den eftersträvade utvecklingen och anvisas nödvändiga områden till grund för den detaljerade planläggningen och annan planering samt för byggande och annan markanvändning (MBL 35 ). Avsikten med arbetet är att styra byggandet och ge idéer till en markanvändning som stöder framtida behov och att styra en markanvändning som är karakteristisk för området och stöder dess identitet. 8.2 Planeringsstart och beslut om den Beslut om att göra upp en plan fattades av Lovisa stad. Konsult valdes genom anbudsförfarande och som konsult valdes Ingenjörsbyrå Paavo Ristola Oy, vars namn sedan är Ramboll Finland Oy. Jämsides med uppgörandet av en plan har en utredningsplan för vattentjänster på planområdet uppgjorts av Ramboll Finland Oy. En översiktsplan för vattentjänster finns i bilaga 8 till beskrivningen. 8.3 Deltagande och samarbete Förfarandet för deltagande och samverkan samt planläggningens skeden beskrivs i planen för deltagande och bedömning, som finns i bilaga 2 till utredningen. 8.4 Tidsplan för planeringen Beslut om att planläggningsarbete påbörjas st.st., st.f. Kungörelse om planen och om plan för deltagande och bedömning till påseende Val av konsult genom anbudsförfarande 5/2006 Arbetsförhandlingar i inledningsskedet Myndighetsförhandlingar i inledningsskedet Möte för allmänheten i inledningsskedet Planläggningskommitténs möte Planläggningskommitténs möte Planläggningskommitténs möte Myndigheternas arbetsförhandling Planläggningskommitténs möte Planläggningskommitténs möte Tekniska nämndens möte Kungörelse om att planutkasten finns till påseende Planutkasten till påseende Möte för allmänheten i utkastskedet Planläggningskommitténs möte Tekniska nämndens möte (planförslag)

36 Planläggningskommitténs möte Tekniska nämndens möte Planutkast Utkasten till stranddelgeneralplan för Lovisa (alternativ 1 och 2) var framlagda till påseende utlåtanden och 17 åsikter inlämnades om planutkasten. Utgående från dem bereddes förslaget till stranddelgeneralplan. 8.6 Planförslag Ett förslag till delgeneralplan gjordes upp våren 2008 på basis av den feedback som gavs om utkastet. Förslaget utarbetades utgående från alternativ 1. I planförslaget togs konstruktionerna för kylvattenledningarna vid Fortums kärnkraftverk med i enlighet med planutkastalternativ 2. Planförslaget fanns till påseende

37 9. STRANDDELGENERALPLANEOMRÅDETS UTVECK- LINGSALTERNATIV Innan planutkastet gjordes upp utreddes olika idéer och alternativ för utveckling av planområdet. Det var viktigt att göra upp alternativ för placering av ny fast bosättning på planområdet. Dessutom gjordes det upp alternativ för styrning av markanvändningen på kärnkraftverkens områden för energiförsörjning. 9.1 Ny fast bosättning En viktig orsak till behovet att utveckla området var att utreda möjligheterna att placera ny fast bosättning på strandområdena vid havet. Målet var att hitta alternativa strandområden, som kunde vara intressantare än vanliga bostadsområden för dem som vill bygga egnahemshus och området kunde få ett mervärde tack vare havsutsikten vid stranden. Utgångsinformationen för uppgörande av utvecklingsalternativ var den i samband med planläggningsarbetet uppgjorda utredningen av stomlägenheter, byggnadsinventeringen, natur- och landskapsutredningen, avstånden till service och andra synpunkter som framkom i samband med planläggningsarbetet samt observationer vid besök i terrängen. Begränsande faktorer för anvisning av ny fast bosättning på planområdet var Hästholmens skyddszon, det befintliga täta byggnadsbeståndet på stränderna, det obetydliga antalet nya byggrätter på stränderna och markägoförhållandena. Utgående från alla dessa faktorer gjordes tre (3) olika utvecklingsalternativ upp för planområdet för anvisande av ny fast bosättning. Utvecklingsalternativen behandlades på planläggningskommitténs möten och presenteras på ett möte för allmänheten i utkastskedet. Alternativ för placering av fast bosättning 1. Sydost om Källviken, norr om Atomvägen kunde man få ca 40 tomter för egnahemshus. Området delas på mitten av sankmark och ett stort kalhugget område, men tomterna kunde placeras främst i den bergiga talloch granskogen. Området kunde vara ett vanligt bostadsområde som kunde utnyttja den befintliga samhällsstrukturen. Det är ganska litet sikt ut mot havet och möjligheterna att utnyttja stranden för rekreation är mycket begränsade. Strandområdet vid havet är för litet och låglänt för att användas för rekreation. Närmaste badstrand ligger på ungefär en kilometers avstånd. Figur 9.1 Källvikens bostadsområde, befintlig bosättning är utmärkt med rött, planerade vägsträckningar är utmärkta med blått och bostadskvarter med grönt. 36

38 2. 2. På det alternativa området sydost om Bergholmen i närheten av forngravarna väster om Atomvägen kunde man få cirka 20 tomter för egnahemshus och öster om Atomvägen cirka 30 tomter för egnahemshus. Vägförbindelsen till den befintliga strandbosättningen skulle då förbättras. Bergsområdet och fornminnena begränsar användningen av området. Närheten till fornminnena kan utgöra ett hinder för att genomföra det här alternativet fullt ut. Avstånden till Atomvägen från de närmaste tomterna är korta och kan orsaka åtgärder för att minska trafikbullret. Alternativet förutsätter att den tekniska lösningen för kraftledningen revideras. De låglänta, lediga stränderna Figur 9.2 Alternativt bostadsområde norr om Stennäsudden. 3. På området söder om Pärombotten, på stranden av Tallkilsudden kunde man få cirka 30 tomter för egnahemshus, av vilka 4 skulle ha egen strand på stadens nuvarande arrrendetomters plats. Dessutom skulle området få badstrand och eventuellt en hamn. En utmaning för utveckling av det här området är behovet av en ny vägförbindelse eller alternativt en förbättring av den nuvarande vägsträckningen. Byggande av en ny en kilometers väg och vattentjänstnät gör att kostnaderna för det här alternativet blir höga. Eventuell jordförbättring och muddringsarbete för hamnen höjer dessutom kostnaderna. I det här alternativet är avståndet till service långt, och bara några tomter kan marknadsföras som tomter med havsutsikt. De stora kalhyggena förbättrar inte områdets dragningskraft. 37

39 Figur 12 Alternativt bostadsområde söder om Päronbotten. Eftersom planområdets stränder är helt bebyggda ger de föreslagna alternativen möjlighet till småhusområden endast i den bakomliggande terrängen. Inga nya bostadsområden med egen strand kan anvisas på planområdet. Det innebär att man inte kan nå det tilläggsvärde som havet kunde ge. Längre avstånd till havsstranden, kalhyggena och terrängformerna skapar inte förutsättningar för ett speciellt värdefullt bostadsområde. Utgående från informationen ovan och diskussionerna om utvecklingsalternativen på plankommitténs möten har man stannat för en lösning där tre områden, som lämpar sig att detaljplaneras, på planområdet anvisas för fast bosättning. 9.2 Kärnkraftverkens område Planen ger möjlighet att placera det nya kärnkraftverkets kraftverksenhet på Hästholmen. För de semesterbostäder som finns på holmarna inom en kilometer från kraftverksområdet tillåts reparationsbyggande och en viss utbyggnad, men på de här byggplatserna ges inte byggrätt för nya byggnader. På fastlandet placeras ett basområde för kärnkraftverken. Basområdet når inte till strandområdet. Planen ger möjlighet att placera vindkraftverk på basområdet på fastlandet. I samband med hörandet, då delgeneralplanen gjordes upp, fanns ett alternativ 2 med till påseende och för utlåtanden. Enligt alternativ 2 skulle en ny kärnkraftverksenhet kunna placeras på fastlandet norr om Hästholmen. Eftersom man hade avstått från detta i landskapsplanen och det hade kritiserats i flera utlåtanden och kommentarer, valdes alternativ 1 som grund för den fortsatta planeringen. I samband med hörandet, då delgeneralplanen gjordes upp, fanns ett alternativ 2 med till påseende och för utlåtanden. Enligt alternativ 2 skulle en ny kärnkraftverksenhet kunna placeras på fastlandet norr om Hästholmen. Eftersom man hade avstått från detta i landskapsplanen och det hade kritiserats i flera utlåtanden och kommentarer, valdes alternativ 1 som grund för den fortsatta planeringen. 38

40 I planutkastalternativ 2 fanns en plats utmärkt för en ny kärnkraftverksenhet på fastlandet, norr om det nuvarande område som är detaljplanerat för energiförsörjning. I det här alternativet hade området för energiförsörjning utvidgats ända till stranden, men strandområdet hade lämnas i naturtillstånd. Eftersom det konstateras i STUK:s anvisningar att semesterbosättning tillåts endast i mycket begränsad omfattning, hade man stannat för en lösning där reparation och mindre utbyggnad av semesterhus tillåts, men inga nybyggen. Den fasta bosättningen på stranden hade lämnats bort från planen inom 1 km radie från den nya kraftverksenheten. Atomvägens sträckning hade flyttats till östra sidan om kraftledningsgatan så att det blir en tillräckligt stor områdesreservering för byggande av ett kärnkraftverk. Den nya kraftledningsgatan var utmärkt vid västra kanten av kraftledningsgatan. Rekreationsområdet i Källa på anläggningsområdet var inte utmärkt i alternativ 2, utan området hade lämnats som jord- och skogsbruksdominerat område. Skyddszonen på fem kilometer, där tät bosättning enligt STUK:s anvisningar inte tillåts, försköts längre norrut än i alternativ 1 och därför kunde det i det här utkastalternativet inte anvisas att områdesreserveringen AO-1 söder om Pärombotten ska förverkligas. På det här området hade befintliga platser för semesterbostäder märkts ut. För det nya kärnkraftverkets kylvattenslösningar har en holme i Vådholmsfjärdens södra del märkts ut för placering av nödvändiga konstruktioner för kylvattenförsörjningen. Det ungefärliga läget för en kylvattenledning under marken ut till holmen är utmärkt. 39

41 10. PLANLÖSNING OCH MOTIVERINGAR 10.1 Centralt innehåll och motiveringar Med planen har tillräckliga områden reserverats för speciellt energiförsörjning, rekreation, bevarande av naturmiljön och semesterbosättning. I mellersta delen av planområdet har ett enhetligt område för energiförsörjning reserverats för kärnkraftverkens behov. Planen ger möjlighet att placera ett nytt kärnkraftverk i södra delen av Hästholmen. För energiförsörjning har reserverats ett område lämpat för vindkraftsproduktion, en ny vägsträckning och en kraftledningsgata. Beträffande semesterbosättning har befintliga platser för semesterbosättning samt nya byggplatser enligt resultaten av stomlägenhetsutredningen märkts ut. För fast bosättning har en zon lämpad för fast bosättning i norra delen av planområdet märkts ut. De nya bostadsområdena i norra delen av planen är avsedda att fullföljas genom detaljplanering. Holmarna är reserverade för semesterbosättning, rekreation och för skydd av naturvärden. Delgeneralplanen har gjorts upp tillsammans med berörda parter utgående från de uppställda målen. Planlösningen är baserad på befintliga planer, utredningar som gjorts samt intressenternas åsikter. Arbetet har utförts i enlighet med markanvändnings- och bygglagen Markägare Rekreationsområden och småbåtsplatser har huvudsakligen märkts ut på områden som Lovisa stad äger. För att vissa särskilda rekreationsområden ska kunna förverkligas kan staden bli tvungen att anskaffa mark. Översvämningsgränsen påverkar placeringen av byggnader, om de befintliga byggnaderna rivs Dimensioneringsgrunder Med dimensioneringsgrunder avses de principer enligt vilka byggrätt för strandbyggande fördelas jämlikt mellan markägarna. I dimensioneringsgrunderna beaktas naturförhållandena och planens allmänna mål Stomlägenhetsprincipen Rätt till strandbyggande anvisas per stomlägenhet. Som stomlägenhet används den lägenhet som var i kraft Byggrätten bestäms enligt längden av stomlägenhetens omvandlade strandlinje. Till stomlägenhetens utnyttjade byggrätt räknas semesterbostäder och fasta bostäder som byggts på stomlägenheten inom en 200 meters dimensioneringszon samt bebyggda lägenheter som efter brutits ut från stomlägenheten för användning för semester- eller bostadshus. Om någon stomlägenhet har överskridit sin kalkylmässiga byggrätt, belastar det inte övriga stomlägenheters ännu outnyttjade byggrätter, ifall stomlägenheterna inte har samma ägare. Vid beräkning av byggrätt beaktas markägoförhållanden och skälighet. Vid avrundning av byggrätter ges minimibyggrätt för värdet 0, Omvandlad strandlinje För strandlinjen på kartan fastställs omvandlingsfaktorer för att byggandet inte ska ske på områden som inte lämpar sig för byggnader. Omvandlingsfaktorerna bestäms enligt en allmänt använd modell. Vid beräkning av omvandlad strandlinje beaktas att byggrätten minskas av närheten till den motsatta stranden vid smala uddar, vikar och sund. 40

42 Stranden mäts generellt på en karta i skala 1: enligt den verkliga situationen för fritidsbostäderna. På uddar, näs eller öar som är mindre än 50 m breda kan man inte bygga, så deras strand räknas inte alls. Koefficienten är 0. (Stugans avstånd från båda stränderna måste i allmänhet vara 20 m, stu- gans storlek 10 m, sammanlagt 50 m). På uddar, näs och öar som är m breda kan man bygga bara på den ena stranden, vilket innebär att bara den ena stranden räknas med. Koefficienten är ½. På uddar, näs och öar som är m breda kan fritidsbostäder på grund av terrängen inte helt fritt placeras på båda stränderna, utan det är skäl att använda en koefficient på ¾ i beräkningen. Figur 10.1 Södra Savolax landskapsförbunds modell för beräkning av strandlinjen. Byggrätt och byggduglighet Byggrätten har ett samband med de allmänna begränsningar som gäller byggande och gäller endast byggduglig mark. Då byggdugligheten undersöks beaktas hela den del av lägenheten som når in på delgeneralplaneområdet. Dimensioneringstal Dimensioneringstalet anger hur många bostadsenheter/omvandlad strandlinjekilometer som kan byggas på stomlägenheten. På fastlandet, norr om Hästholmens 5 km skyddszon har det använda dimensioneringstalet varit 6 bostadsenheter/omvandlad strandlinjekilometer. På fastlandet, inom Hästholmens 5 km skyddszon har det använda dimensioneringstalet varit 3 bostadsenheter/omvandlad strandlinjekilometer. På holmarna har dimensioneringen baserats på holmarnas areal på följande sätt: holmar mindre än 2 ha 0 st 2 3,999 ha 1 st 4 6,999 ha 2 st 7 9,999 ha 3 st 10 12,999 ha 4 st osv Resultat av beräkningen av byggrätter Vid vikar och sund som är mindre än 100 m breda kan störningar från den motsatta stranden inte elimineras enbart genom att placera tomterna turvis på vardera stranden, utan det behövs större gleshet. En koefficient på ¼ används. Vid vikar och sund som är m breda finns fortfarande en tydlig störning från den motsatta stranden, men det kan anses att den motsatta strandens intressen tryggas om högst hälften av stranden används. Koefficienten är ½. I praktiken och även i rättsfall har det kunnat konstateras att en fritidsbostad som ligger på till och med m avstånd måste beaktas som en begränsande faktor. En koefficient på ¾ används. Källa: Södra Savolax regionplan Kartstrandlinjens längd på planområdet är 18,0 km, omvandlad strandlinje 12,8 km och totalrealen på de holmar som ska dimensioneras 64 ha. I utgångssituationen är antalet befintliga byggplatser på fastlandets stränder på planområdet 10,9 strandbyggplatser/omv. strandl.km och holmarnas dimensionering 1,3 ha/byggplats. Utgående från ovannämnda stomlägenhetsprincip och beräkningen av omvandlad strandlinje har antalet strandbyggrätter på stomlägenheterna bestämts. Utgående från beräkningen av byggrätter skapas fyra (5) nya byggplatser för semesterhus på planområdet. De ligger alla på fastlandet, norr om 5 km skyddszonen för kärnkraftverket. Stomlägenheternas nya strandbyggplatser har i planen anvisats jämlikt för markägarna med beaktande av markägoförhållandena 41

43 Generalplanens dimensionering är 11,2 strandbyggplatser/omv. strandl.km. För holmarna är dimensioneringen 1,4 ha/byggplats. För holmarna beror ändringen på att tre byggplatser tagits bort från de områden som Lovisa stad äger. De här byggplatserna på holmarna är i planen utmärkta som områden anvisade för rekreation och med viktiga naturvärden. Dimensioneringsstatistiken och beräkningarna av byggrätter presenteras i bilaga Områdesreserveringar alternativ Total dimensionering En stor del av planområdet är jord- och skogsbruksområden (19,3 %) och vattendrag (70,7 %). Områdesreserveringarnas arealer framgår av tabellen nedan. Areal ha Areal % Områdesreserv. totalt ,0 A totalt 102 2,0 AP 18 AO-1 84 V totalt 50 1,0 VR 19 VR-1 31 R totalt 88 1,4 RA,RM-1 83 RM 5 L totalt 5 0,1 LV-1 5 E totalt 302 5,8 EN EN-2 0,7 EN EN/we 7 S total 21 0,4 SL 14 SM 7 M totalt ,6 M 760 M MY-1 44 W totalt ,7 W W

44 Boende Områden för semesterbostäder Enligt den beräkning av byggrätter som gjorts bildas fem (5) nya platser för semesterbostäder på planområdet. I övrigt har befintliga platser för semesterbostäder märkts ut i planen. Område för turisttjänster I norra delen av delgeneralplanen, intill Haruddens skyddsområde, finns utmärkt ett nytt område för turisttjänster (RM). Fast bosättning I planen finns de befintliga platserna för fasta bostadsbyggnader enligt byggnadsoch lägenhetsregistret utmärkta. Största delen av de skyddade byggnader som finns på fastlandet har utmärkts för fast bosättning, vilket anses stöda ett bevarande av de objekt som ursprungligen har använts för bostäder. I norra delen av planområdet finns en zon utmärkt där semesterbostäder kan ändras till fasta bostäder enligt villkoren i planbestämmelserna. I norra delen av planområdet finns anvisat tre (3) bostadsområden för främst fristående småhus. Bostadsområdet i Pärombotten utgör reservområde (AO-1/r). De här områdena kan förverkligas genom detaljplanering. Med de nya bostadsområdena försöker man svara på efterfrågan på egnahemsbyggande Energiförsörjning Det detaljplanerade området vid kärnkraftverket på Hästholmen är utmärkt som område för energiförsörjning. Som basområde för energiförsörjning har området norr om det detaljplanerade området utmärkts. Dessutom har den ungefärliga platsen för alternativa intags- och utloppsplatserna för kylvatten för kärnkraftverkens kylvattenförsörjning märkts ut Trafik Båttrafik De befintliga båt- och fartygsfarlederna samt en ny fartygsfarled till Hästholmens hamn för att betjäna kärnkraftverkens behov finns utmärkta i planen. I sydvästra delen av Hästholmen finns ett nytt kajområde utmärkt enligt Lovisa 3:s behov. De befintliga småbåtshamnarna finns utmärkta i planen. Tre nya småbåtsplatser finns utmärkta på fastlandets strandområden; norr om Hattom, vid stranden av Kristiansbottnen och vid östra stranden av fastlandsområdets södra spets. På så sätt tryggas allemansrätten att kunna ta sig ut med båt på havet. För styrning av friluftslivet finns utmärkt ungefärliga landstigningsplatser på de holmar som är utmärkta för rekreation. Vägtrafik De befintliga regionvägarna och Atomvägen som ny regionväg finns utmärkta i planen. En förlängning av Atomvägen norrut är utmärkt som en ny landsväg. Den nya Atomvägen motsvarar det ökande trafikbehovet och förbättrar trafiksäkerheten. Till den nya Atomvägen finns utmärkt en behövlig förbindelse från jordavstjälpningsplatsen. I närheten av kärnkraftverket finns nya vägförbindelser utmärkta från fastlandet till Hästholmen för att förbättra trafikförbindelserna till holmen. Atomvägens sträckning i söder har bibehållits oförändrad. En ny led för lätt trafik finns utmärkt på vägen till Hästholmen längs Skärgårdsvägen och Atomvägen. Det finns behov av en led för lätt trafik bl.a. med tanke på de anställda som färdas till arbetsplatsen på Hästholmen. 43

45 Jord- och skogsbruksdominerade områden De skogsområden som hör till strandens dimensioneringszon är utmärkta som jord- och skogsbruksdominerade områden där inget byggande tillåts (M-1). Områdets byggrätt har överförts per markägare till RA- och AP-områdena. Med beteckningen MY-1 anges jord- och skogsbruksdominerade områden som har särskilda miljövärden. Sådana områden är utmärkta speciellt på de landskapsmässigt värdefulla delarna av holmarna Områden för rekreation och friluftsliv För rekreation är de för detta ändamål bäst lämpade holmarna utmärkta samt tre (3) strandområden med badstränder på fastlandet. De är kartlagda och lämpligheten har undersökts i utredningen av möjligheterna att använda Lovisa stads rekreations- och fritidsområden. Rekreationsobjekten på fastlandet ligger på området Bergholmen-Lekarberget, på fastlandssidan nära Krutkällarholmen och i Källa. Bergholmen-Lekarbergets områdeshelhet som rekreationsområde förverkligar landskapsplanens styrningsmål och planområdets enda rekreationsområde som kan nås med buss eller cykel från stadens centrum. Rekreationsområdet i Källa är ett befintligt rekreationsområde, som är lämpat för läger, vilket begränsar annan rekreationsanvändning. Området på fastlandssidan vid Krutkällarholmen är anvisat som rekreationsområde för att garantera att det egentliga rekreationsobjektet ska vara nåbart. På det här sättet har rekreationsanvändningen av planområdet anvisats till de områden som är bäst lämpade för det, medan områden med känsligare natur inte reserverats för friluftsliv. De områden som är avsedda för friluftsliv ägs huvudsakligen av staden. Skötselanvisningar för skogarna i anslutning till rekreationsområdena har getts i en plan för tätortsskogar som ska fastställas separat Skyddsområden De existerande naturskyddsområdena är utmärkta i planen. Enligt Museiverkets avgränsningar är Svartholms sjöfästning och Begravningsholmen utmärkta som fornminnesområden Vattenområden De vattenområden som hör till planen är utmärkta med beteckningen W-1 och på det detaljplanerade området för kärnkraftverk med beteckningen W-2. För att skydda de fornminnen som finns under vattnet måste behovet av en marinarkeologisk undervattensinventering utredas tillsammans med Museiverket innan något byggprojekt som rör vattenområdet genomförs Ledningsområden De existerande kraftledningarna och avloppsledningarna är utmärkta i planen. För Lovisa 3:s behov finns en ny kraftledningsgata utmärkt väster om de nuvarande kraftledninglinjerna. I norra delen av planområdet finns en ny sträckning för vatten- och avloppsledningar utmärkt. Den utmärkta linjedragningen är i enlighet med den utredningsplan som gjorts för vattentjänsterna på planområdet Översvämningsskydd Anvisningar för översvämningsskydd har fogats till planens specialbestämmelser. Anvisningarna för översvämningsskydd gäller allt fritidsbyggande och byggande av fast bostad på planområdet. 44

46 11. PLANENS MILJÖKONSEKVENSER En plan ska basera sig på tillräckliga undersökningar och utredningar. När en plan utarbetas ska miljökonsekvenserna inklusive samhällsekonomiska, sociala, kulturella och andra konsekvenser av planen och av undersökta alternativ utredas i nödvändig omfattning. Utredningarna ska omfatta hela det område där planen kan tänkas ha väsentliga konsekvenser.) Medan delgeneralplanen har utarbetats har en miljökonsekvensbedömning blivit klar om Fortum Power and Heat Ab:s projekt att bygga ut kärnkraftverket i Lovisa med en tredje enhet. Det ger en god grund också för bedömning av konsekvenserna av delgeneralplanen. Konsekvenserna av planen presenteras nedan. För kärnkraftverksprojektet Lovisa 3 gjordes en miljökonsekvensbeskrivning år 1999 med utförlig information om det projektets konsekvenser för planområdet. Även en ny kraftledningslinje, stängning av kärnkraftverken, byggande av vindkraftverk och byggande av fjärrvärmerör från kärnkraftverket kräver ett MKB-förfarande där dessa projekts miljökonsekvenser noggrant utreds. MKB-förfarandet för en ny kraftledning slutfördes år Samhällsstruktur och byggd miljö Planlösningen ger möjlighet att placera ett kärnkraftverk på Hästholmen söder om de nuvarande kraftverken. På planområdet finns fem (5) nya semesterbyggplatser utmärkta i anslutning till det befintliga byggnadsbeståndet. De nya semesterbyggplatserna förändrar den byggda miljön endast i ringa omfattning. De nya bostadsområdena som ska detaljplaneras för främst fristående småhus kommer att förändra stadens samhällsstruktur genom att Lovisa stads tätortsområde förlängs från Märlax mot sydost. I planen har befintliga platser för semesterbostäder och bostadsbyggnader märkts ut. Till denna del medför planen inga påtagliga förändringar i situationen jämfört med nuläget. För de semesterbostäder som finns inom anläggningsområdet på 1 km runt kärnkraftverken på Hästholmen är nybyggen förbjudna. Det befintliga byggnadsbeståndet får repareras samt i viss mån byggas ut. I norra delen av planområdet finns utmärkt en zon lämpad för fast bosättning. Där kan semesterbostäder ändras till fasta bostäder enligt villkoren i planbestämmelserna. På det här området finns 43 platser för semesterbostäder som omfattas av planbestämmelsen. På de här områdena utnyttjas det befintliga byggnadsbeståndet och vägnätet för den fasta bosättningens behov. Planlösningen styr och förtydligar byggandet, förfarandet vid bygglov och områdesanvändningen på planområdet Miljökonsekvenser av en utbyggnad av kärnkraften En miljökonsekvensbedömning av placeringen av ett tredje kärnkraftverk på Hästholmen har gjorts. Fortum Power and Heat lämnade in en MKB-beskrivning till arbets- och näringsministeriet Det projekt som undersökts i MKB är en kraftverksenhet med en eleffekt på MW med en lättvattenreaktor. Tillståndsskedena för byggande av ett kärnkraftverk och förhållandet till planläggningen anges i figur

47 Figur 11.1 Tillståndsskeden för byggande av ett kärnkraftverk och förhållande till planläggningen. (Källa: Lovisa 3 MKB, Fortum) Helhetslandskapsplanen är inlämnad till miljöministeriet för att fastställas. Stranddelgeneralplanen har framskridit till förslagsskedet och detaljplanen för Hästholmen är i utkastskedet. Den nya kraftverksenheten utnyttjar den befintliga infrastrukturen på kraftverksområdet. De nuvarande kraftverken är det dominerande elementet i områdets landskap och ett nytt kraftverk kommer inte nämnvärt att förändra situationen. De radioaktiva utsläppen från den nya kraftverksenheten under driften blir obetydliga och har ingen skadlig inverkan på människornas hälsa och naturmiljön. Bullret från ett kärnkraftverk är till sin karaktär jämnt. Förändringen i bullret jämfört med nuläget blir 2 db. Då kraftverksenheten är färdig kommer dess trafik att öka trafiken till Lovisa med cirka 35 %. Det varma kylvattnet ger upphov till förändringar i havsvattnets temperatur och isförhållanden. Näringsämnen kommer också i ökad grad att följa med kylvattnet till närheten av utloppsplatsen. Konsekvenserna för vattenkvaliteten, bottenfaunan, vattenvegetationen, fiskbeståndet och fiskeriekonomin är inte stora jämfört med nuläget. Avledningen av kylvatten från kraftverket har behandlats i avsnitt

48 Ledning av kärnkraftverkens kylvatten För det kylvatten som ska tas och avledas har flera alternativ reserverats i planen. Tre alternativa områden har avgränsats för vattentäkt, närintag i Hudöfjärden och två fjärrintag i Vådholmsfjärden. För vattenavledningen finns också tre utloppsområden avgränsade, närutlopp i Hästholmsfjärden samt två fjärrutlopp i Vådholmsfjärden. De alternativa platserna för kylvattenintag och -utlopp är ungefärligen utmärkta på plankartan. Skillnaden mellan de olika utloppsplatserna för kylvatten är obetydliga. Sommartid orsakar utsläpp av kylvatten förhöjd temperatur i havsvattnet kring utloppet i de övriga alternativen förutom fjärrintag i Vådholmsfjärden och närutlopp i Hudöfjärden. I alternativet närintag-fjärrutlopp är området som är isfritt eller har svag is större än för de övriga alternativen. Byggande av en fjärrvärmeledning skulle minska de lokala miljökonsekvenserna av kylvattnet från kärnkraftverket. Med fjärrvärme kan man dessutom betydligt minska Finlands koldioxidutsläpp. Under planprocessens gång har också uppgjorts en behovsprövning av Naturabedömningen med avseende på markanvändningen på Hästholmen (Sito Oy) och Fortum Power and Heat Oy har låtit uppgöra en Natura-2000 naturtypsinventering (Pöyry Environment Oy). Som slutsatser till behovsprövningen av Naturabedömningen med avseende på markanvändningen på Hästholmen har konstaterats att markanvändningen enligt detalj- och generalplanerna kan utformas så att Natura-områdena inte påverkas negativt. I bedömningen konstateras därtill att godkännandet av planerna inte förutsätter sådan bedömning som avses i 65 naturvårdslagen Kultur- och byggnadshistoria För uppgörande av planen inventerades kulturhistoriskt värdefulla objekt och deras miljö på området. De kultur- och byggnadshistoriskt värdefulla områdena och objekten presenteras i en separat kulturhistorisk utredning. Ett mål för inventeringen har varit att uppmuntra fastighetsägarna att värdesätta och bevara sitt eget kulturarv. Bevarandet av de objekt och områden som i inventeringen värderats som klass A tryggas genom planen. Med planen stöds också bevarande av dessa objekt för åretruntboende. För iståndsättning av de kulturhistoriskt värdefulla objekten kan finansieringsbidrag sökas och råd fås av de olika myndigheter som nämns i den kulturhistoriska utredningen. De kulturhistoriska objekten är utmärkta med beteckningen SM (Svartholm och Begravningsholmen). Användningen av de här fornminnesområdena kan utvecklas under ledning av Museiverket. Planlösningen skyddar de viktigaste inventeringsobjekten och ger möjlighet att bevara Svartholms kulturhistoriska helhet Natur och landskap I planens bakgrundsutredningar kartlades natur- och landskapsvärden som man genom planen vill bevara. Värdefulla objekt med särskilda miljövärden är utmärkta i planen. Inget nytt byggande har anvisats på områden som är värdefulla för naturen och landskapet. Planen bevarar naturens nuvarande tillstånd. Landskapsbilden i planområdets mellersta del påverkas av de existerande och de planerade kärnkraftverken och deras skorstenar. De nya kärnkraftverkens inverkan på landskapet minskas av den befintliga industriella miljön som inkluderar kärnkraftverk, skorstenar, master och kraftledningsgator. Beträffande vindkraftverk har ett för hela landskapet betydelsefullt område lämpat för vindkraftsproduktion märkts ut. Vid ett MKB-förfarande och tillståndsförfarande för det området beaktas inverkan på landskapet. Inverkan av vindkraftverk är förändringar i den landskapsbild som man upplever. För vindkraftverkens område måste en detaljplan utarbetas för att styra placeringen av vindmöllorna. Landskapet påverkas främst sett från stränderna mitt emot udden. 47

49 Figur 11.2 Visualisering av en vindkraftspark sedd från Svartolm Figur 11.3 Visualisering av en vindkraftspark sedd från havet 48