Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 1(26) Plats och tid Rinmanssalen, stadshuset, klockan 08: Beslutande Tjänstgörande ersättare Mona Kanaan (S), ordförande Magnus Hansson (S) Kent Sedin (S) Anneli Klavins Nyström (M) Tony Meshko (M), Inger Olsson (M) Jenny Bergh (C) Anette Stavehaug (V) Linus Björk (L) Anita Nygren (SD) Carin Zaric (S) för Karola Bast (S) Per-Ola Andersson (S) för Inger Eriksson (S) Elisabeth Martinius Nilsson (M) för Thomas Hylvander (M) Gladys Silva Mory (MP) för Marielle Lahti (MP) Tobias Gustafsson (SD) för Mikael Strömberg (SD) Magnus Carlsson (S) för Tony Meshko (M), 64 Ersättare Magnus Carlsson (S) Utses att justera Kent Sedin (S) Justeringens plats och tid Måndagen den 24 september, förvaltningskontoret Paragrafer Underskrifter... Sekreterare Per Silvervret Boberg Ordförande Justerande... Mona Kanaan... Kent Sedin Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ och sammanträdesdatum Anslaget sätts upp Anslaget tas ner Förvaringsplats för protokollet Förvaltningskontoret Underskrift...

2 2(26) Övriga närvarande Per Silvervret Boberg, nämndsekreterare Eva Königsson, förvaltningschef Sara Nordlund, förvaltningsstrateg Annika Einarsson, tf. ekonomichef Cathrine Olsson, administrativ chef Peter Skantz, HR-konsult Mats Widelund, områdeschef, 55, 64 Stefan Axberg, handläggare, Elisabet Eklund, utredare, 59-61, 64 Mattias Albers, områdeschef, 64 Silvia Yashoe, controller, 64 Lena Sjöberg Rehnholm, områdeschef 62, 64 Birgitta Edvardsson, bibliotekschef, 62, 64

3 3(26) KFN/2018:1 55 Protokolljustering Beslut Kent Sedin (S) utses att justera sammanträdesprotokollet. Beslutet skickas till: Akten

4 4(26) KFN/2018:62 56 Ansökningar om arrangemangsbidrag Beslut 1. Eskilstuna Jazzklubb beviljas kronor i arrangemangsbidrag för föreningens arrangemang under år Scenknuten beviljas kronor i arrangemangsbidrag för produktionen Fame. Ärendebeskrivning Föreningen Eskilstuna Jazzklubb ansöker om årsbidrag för föreningens arrangemang under år Föreningen arrangerar ett flertal konserter på olika scener i Eskilstuna. Föreningen samarbetar med flera olika aktörer och har också ett samarbete med Eskilstuna Musikskola. Föreningen ansöker om kronor i årsbidrag för Föreningen Scenknuten ansöker om arrangemangsbidrag när föreningen sätter upp Fame-The Musical på Eskilstuna teater under hösten 2018 med premiär den 13 oktober. I uppsättningen av Fame är cirka 40 medlemmar i föreningen direkt involverade, både på och bakom scenen. Utgifterna för produktionen är budgeterade till kronor och föreningen ansöker om kronor för denna produktion. Föreningar som arrangerar publik verksamhet har möjlighet att få bidrag för kulturarrangemang som teaterföreställningar och konserter och för större idrottsevenemang. För produktioner och programverksamhet finns möjlighet att söka om ett samlat bidrag för arrangemang under en säsong. Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier: hur mycket arrangemangen bidrar till ett brett utbud av publika arrangemang, hur nyskapande arrangemangen är, förväntat publik- och deltagarantal. Arrangemang som sker i samverkan mellan föreningar prioriteras. För arrangemang med inträde, där budgeten för arrangemanget är osäker är det möjligt att söka förlustgaranti upp till ett beslutat belopp. För att en förening ska kunna beviljas bidrag så måste den vara godkänd som stödberättigad förening. I och med att föreningen är det så måste man arbeta med ett

5 5(26) antal frågor, till exempel jämställdhet och mångfald och utifrån ett demokratiskt synsätt. Arrangemangsbidrag fördelas av kultur- och fritidsnämnden vid cirka fyra tillfällen per år. Finansiering I kultur- och fritidsnämndens budget finns kronor avsatta för bidrag till publika arrangemang och kronor är redan fördelat för år Beslutade bidrag utbetalas i oktober 2018 Beslutet skickas till: Berörda föreningar

6 6(26) KFN/2018:63 57 Ansökningar om stimulansbidrag Beslut 1. Föreningen Brobygget beviljas kronor i stimulansbidrag för föreningens verksamhet Eskilstunaortens Ryttarförening beviljas kronor i stimulansbidrag för ökade foderkostnader under vintern Nyby Torshälla ridklubb beviljas kronor i stimulansbidrag för ökade foderkostnader under vintern Ärendebeskrivning Föreningen Brobygget ansöker om bidrag till föreningens ungdomsverksamhet under Föreningen bedriver bland annat läxhjälp och har haft verksamhet för barn och unga sedan januari 2018 och för att täcka kostnader för denna så söker nu föreningen ett inte preciserat belopp i bidrag för Föreningens första möjlighet att söka aktivitetsmedlemsbidrag för sin verksamhet är i mars Föreningarna Nyby Torshälla ridklubb och Eskilstunaortens Ryttarförening ansöker i en gemensam skrivelse bidrag för föreningarnas ökade foderkostnader. Sommaren 2018 har varit extremt varm och torr vilket innebär att kostnader på foder till hästar har blivit avsevärt dyrare än föreningarna har budgeterat för innevarande år. Föreningarna uppger att priset för foder ökar med sammanlagt kronor och föreningarna söker detta belopp i stimulansbidrag. Båda föreningarna har föreningsägda hästar och ponnys och för att inte behöva höja avgifterna för barn och ungdomsverksamheten föreslår förvaltningen att kultur och fritidsnämnden beviljar ett bidrag. Enligt kommunfullmäktiges beslut gäller följande: Stimulansbidrag kan ges särskilda satsningar i syfte att uppfylla kommunens mål för idrotts- och kulturpolitik. Satsningen kan till exempel vara ett projekt som syftar till att förbättra föreningens arbete, att inleda en ny verksamhet på försök eller uppsökande verksamhet för nya målgrupper. Ansökningarna bedöms utifrån följande kriterier: Samverkan med, skolan, fritidsgårdar och mötesplatser, Insatser för nya målgrupper ska ta del av föreningens verksamhet

7 7(26) Insatser som stödjer en hållbar utveckling, miljö, jämställdhet och mångfald eller motverkar diskriminering Ansökningar som sker i samverkan mellan föreningar prioriteras. Kultur- och fritidsnämnden kan besluta om att under ett år avsätta särskilda medel för insatser inom ett prioriterat område. För att en förening ska kunna beviljas bidrag så måste den vara godkänd som stödberättigad förening. I och med att föreningen är det så måste man arbeta med ett antal frågor, till exempel jämställdhet och mångfald och utifrån ett demokratiskt synsätt. Stimulansbidrag kan sökas löpande under året. Finansiering I kultur- och fritidsnämndens budget finns kronor avsatta för stimulansbidrag för idrott och kultur kronor föreslås fördelas nu, kronor har redan fördelats för år Resterande bidrag fördelas senare under Beslutade bidrag utbetalas under oktober månad Beslutet skickas till: Berörda föreningar

8 8(26) KFN/2018: Remiss - Plan för digital utveckling Beslut s godkänner yttrandet och översänder det till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Samtliga nämnder har fått plan för digital utveckling på remiss och yttrandet ska ha kommit in till kommunstyrelsen senast den 3 oktober Bakgrund Digitaliseringen är en del av det moderna samhällsutveckling och sker i samhällets alla sektorer. Det förändrar beteendemönster och förväntningar som privatpersoner, näringsliv och offentlig sektor har på varandra. Arbetet med digitaliseringen sker på global, nationell, regional och lokal nivå. Regeringen har ett program för digital förnyelse som genomförs under perioden Regeringen har också träffat en avsiktsförklaring med Sveriges kommuner och landsting som har lett till framtagande av en handlingsplan för I planen framgår tydligt vad Sveriges kommuner behöver göra för att delta i förflyttningen av det offentliga Sverige I Eskilstuna kommun sker redan att arbete med att digitalisera kommunens service och tjänster. Arbetet hittills har i första hand präglats av teknik och i mindre utsträckning av verksamhetsutveckling. Initiativen är goda men svagt samordnade. Med en gemensam plan ska arbetet kunna systematiseras, styras och få förändringsfokus flyttat från teknik till människa. Planen för digital utveckling delar in digitaliseringen i fem prioriterade områden. 1. Skapa förutsättningar för ett systematiskt digitaliseringsarbete 2. Modern, effektiv och enkel förvaltning 3. Individuellt anpassad och kvalitativ vård, omsorg och sociala tjänster 4. Digitalisering som förstärker lärandet 5. Smart och hållbar stad Indelningen i områden ska ge fokus på det som bedöms som mest väsentligt under planperioden. Det viktigaste området under planperioden är att skapa förutsättningar

9 9(26) för ett kommande systematiskt digitaliseringsarbete. Det lägger grunden till en effektiv fortsättning och ska väl korrespondera med det som händer på nationell nivå. Här kommer omfattande insatser att behöva göras initialt. Till varje prioriterat område finns utpekat kritiska framgångsfaktorer och utvecklingsområden. s yttrande är positiv till att en gemensam plan för digital utveckling har tagits fram som visar på intentionerna och kommunens vilja med digitaliseringsarbetet. För att planen ska implementeras redan 2018 önskar nämnden en tydligare ansvarsfördelning i de utpekade utvecklingsområdena. Det är genomgående för alla utvecklingsområden i planen. Det framgår inte vilken nämnd som ansvar för samordning, genomförande och uppföljning av respektive aktivitet/uppdrag. Till exempel under rubrik 1. Skapa förutsättningar för ett systematiskt digitaliseringsarbete, utvecklingsområde: - Utbilda och förankra förändringsledarskap med syfte att låta det genomsyra hela organisationen - Samla alla unik data på ett och samma ställe för att undvika fragmentering och säkra kvaliteten av data i system. Det är även viktigt att det är tydligt vilken funktion i kommunens organisation som fattar beslut vid olika vägval. Ett sådant vägval kan vara på vilken plats alla unik data ska samlas. Under rubriken Styrning ser nämnden en risk för mycket administration i leden mellan förvaltning och digitaliseringsledare - digitaliseringsledare och kommunledningskontoret - digitaliseringsledare och styrgruppen. Att hitta effektiva kommunikationskanaler är mycket önskvärt. Det finns fler begrepp som behöver definieras i dokumentet vars innebörd inte är kända i hela organisationen. Ett sådant är digitalt ledarskap. Nämnden anser att det är viktigt att betona att fokus för digitaliseringsarbetet bör vara att underlätta för invånare i mötet med kommunen. Finansiering Arbetet som förväntas ske inom plan för digital utveckling ska ske inom varje nämnds ram samt modern kommun. bedömer att det är svårt att få en övergripande bild kring finansiering och vilka tillkommande kostnader som ska finansieras inom nämndens ram och önskar att få det förtydligat.

10 10(26) Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Den digitala utvecklingen av kommunens tjänster och service bidrar till att följa samhällsutvecklingen i sin helhet. Invånare, brukare och kunder förväntar sig att möta kommunen genom digitala kanaler och att tjänster och service också sker digitalt. Att ställa om organisationen till at det digitala är det normala kommer på både kort och lång sikt leda till moderna arbetssätt med potential till mer effektiva arbetssätt och en mer resurseffektiv förvaltning. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

11 11(26) KFN/2018: Remiss - Utvecklingsplan för Torshälla Beslut godkänner yttrandet och översänder det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Framtagandet av en ny utvecklingsplan ingår i ett större uppdrag som omfattar varumärkesbyggandet för Torshälla år Staden ska i framtiden utvecklas till en attraktiv plats med fokusområdena industri, innovation, kultur, vatten, miljö och småstadens värden i spetsen. Utvecklingsplanen har tagits på uppdrag av Kommunstyrelsen. Planen har under våren remitterats till samtliga nämnder och bolag för yttrande till kommunstyrelsen senast den 3 oktober I detta yttrande har ärendeberedningen skett via dialog med både utvecklingsstrateg för Torshälla samt ledningsgrupp för kultur- och fritidsförvaltningen. Ärendebeskrivning Uppkomsten till utvecklingsplanen har tillkommit från en större ortsanalys som gjordes där Boverkets metod Lär känna din ort var vägledande. Metoden syftade att ta fram den upplevda bilden av en stad och ge övergripande rekommendationer baserat på en tredelad analys: 1. Analys av platsen 2. Analys av orten som livsmiljö 3. Analys av ortens roll och förhållande till omgivningen Resultatet av ortsanalysen är en förteckning rekommendationer som i sin tur bidragit till flera positiva effekter i stadskärnan; exempelvis ökad befolkning, fler företag, fler bostäder, stärkt kollektivtrafik och ett utökat evenemangsutbud. Hela utvecklingen från ortsanalys -> rekommendationer-> positiva effektmätningar har resulterat i en stor stadsförvandling i Torshälla, där de planerade utvecklingsinsatserna är centrala för att kunna konkretisera översiktsplanen, förankras med IPP och KPP 1 samt uppnå hållbarhetsmål i Eskilstunas vision Idrottspolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern samt Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommun

12 12(26) Innehåll, metod och upplägg Planen inleds med en geografisk/historisk inramning av staden Torshälla. En utgångspunkt i arbetet är Gehls metodik som handlar om att sätta människan i centrum av planeringen, vad gäller att skapa inbjudande, attraktiva och hållbara stadsmiljöer (s. 12). Torshälla beskrivs via sitt havsnära läge vid Mälaren och naturområden en blandning av både stad, landsbygd och inlandsskärgård (s. 9). Planens primära syfte är dock att lyfta fram stadsrummet med dess liv och centrala delar av Torshällas tätort, för att utveckla ett centrum som kan bidra till en levande handel, rekreation och brett utbud av kulturaktiviteter. Det första avsnittet i planen omfattar en större nulägesanalys över hur Torshällabor rör sig i olika mönster och möts upp på vissa samlingsplatser, i texten benämnda som kluster (s.20). De målgrupper som lyfts upp i analysen är barn och unga, vuxna och seniorer. Dessa samlingsplatser utnyttjas på olika sätt och innehar därför olika grader av attraktivitet såväl som utmaningar. I följande avsnitt redogörs olika stadslivsstrategier, som ska läsas som konkretiserande delmål till både Eskilstuna Vision och Målbild Den avslutade delen i planen beskriver hur det fortsatta implementeringsarbetet ska se ut; via en aktiv medborgardialog där pågående utvecklingsinsatser i stadskärnan synliggörs på olika sätt och kan skapa synergieffekter. s yttrande Från ett kulturperspektiv är det positivt att kulturen lyfts som en stor drivkraft i utvecklingsplanen- i synnerhet för konstverksamheten med Ebelingsmuseet som en viktig målpunkt. Museets identitet förstärks och det skapar också en möjlighet för offentliga konsten att utvecklas i Torshälla. Det är även viktigt att belysa museets verksamhet utifrån de resurser som finns idag och inte ringa in det otillräckliga, som i planen exemplifieras med mer utomhusverksamhet och avsaknad av fler aktiviteter för målgruppen seniorer i det offentliga rummet (s. 21). Begreppen väggkonst, konstverk och väggmålning behöver särskiljas och användas konsekvent. Skillnaden ligger i att det första begreppet innebär ett öppet konstdeltagande för allmänheten, och de två senare behöver en konstnär vara delaktig för att projektleda. Från både ett fritids- och näringslivsperspektiv ges det däremot det inte lika mycket utrymme till utveckling i planen. Handel och service nämns som viktiga utvecklingsområden, men skulle kunna konkretiseras ytterligare, exempelvis i diskussionen om att utveckla aktiva bottenvåningar i olika byggnadskomplex för att främja mer kommers. I hela stadsutvecklingsarbetet framöver är det viktigt att skifta fokus från en specifik plats (exempelvis Östra torget) till flera olika områdens framgångsfaktorer. Det finns även ett stort behov att utveckla platsinformationen då det idag krävs stor lokalkännedom för att ta sig runt i stadskärnan.

13 13(26) Utvecklingsplanen visar på en stor ambition att framför allt lyfta kulturstaden Torshälla, vilket innebär en del utmaningar framöver. En grundförutsättning är en samsyn mellan Kultur-och fritidsnämnden och Torshälla stads nämnd kring vilka kulturpolitiska prioriteringar som ska göras de närmaste åren för att implementera planen. En strategi för detta är därför att båda nämnderna tydligt visar på vilka insatser som prioriteras för vilket/vilka år, för att bryta ner det långsiktiga målet för För ett framgångsrikt arbete med implementeringen behövs de faktorer som särskilt utmärker Torshälla synliggöras; som exempelvis en värdefull kulturhistorisk bas ett starkt engagemang från det lokala föreningslivet (exempelvis med anknytning till hamn-och skepparindustrin) ett gott rykte vad gäller bra skolor (vilket påverkar en hög inflyttningsstatistik) ett stort intresse från Torshällabor att utveckla fritidsutbudet Ett mål med nämndernas samverkan är att förvaltningsgränser utvecklas. En aktiv dialog som omfattar befintliga resurser, växelverkan mellan Eskilstuna och Torshälla stad (exempelvis genom workshops som kompletterar planen) och förhållandet till övriga utvecklingsplaner är viktig i hela processen. Finansiering För att planen ska bli verklighet i den takt som följer kommunkoncernens budget-och investeringscykler där området stadsutveckling ingår, behövs en ambitiös budget avsättas. Inför arbetet med Behov och prioriteringar 2020 för både nämnderna kan posten utvecklingsplan ingå i mer konkret form. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation En ökad samverkan vad gäller stadsutveckling i både Torshälla stad och Eskilstunas tätort kan bli en viktig katalysator. De stora frågorna i det offentliga rummet, som berör kultur, fritid och näringsliv sätts på agendan från flera håll, och kan därmed ta flera steg framåt. I många avseenden handlar det om att skapa förutsättningar för att se till båda stadskärnorna i Eskilstuna och Torshälla för vad de är idag; två olika dynamiska centrum med en vardera stark utvecklingsanda. För en hållbar strategi krävs dock en balans där utvecklingsinsatser prioriteras utefter olikheterna, men där formulering av större strategier kan dra nytta av likheterna. Yrkanden Mona Kanaan (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

14 14(26) KFN/2018: Remiss - Plan för trygghet och inkludering Beslut godkänner yttrandet och översänder det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Plan för trygghet och inkludering är ett övergripande styrdokument som beslutas av Kommunfullmäktige och som under planperioden ska gälla för samtliga nämnder och bolag i Eskilstuna. Syftet är att öka trygghet genom att utveckla och samordna arbetet med de bakomliggande faktorer som skapar trygghet. Med avstamp i de strategiska målen för hållbar utveckling som kan läsas i kommunens årsplan , är en ytterligare ambition att ge förslag på metoder som kan tillämpas för att uppnå dessa mål på stadsdelsnivå. Ärendeberedningen för detta yttrande har gjorts i dialog med både kultur-och fritidsförvaltningens trygghetskoordinator samt ledningsgrupp. Ärendebeskrivning Bakgrund Demografin över Eskilstuna idag visar att kommunens befolkning präglas av en mängd olika folkgrupper där de socioekonomiska klyftorna är stora och faktorer som inkomst, hälsa och utbildning påverkar livsförutsättningar och vilka resurser som finns tillgängliga. Mot denna bakgrund har arbetet med trygghetsplanen, med stöd i närliggande forskningsområden folkhälsa och segregation vuxit fram. Resultatet är en grupp ämnesområden som ringats in med och kan ge en riktning i arbetet framgent; i) trygghet ii) integration, iii) stadsläkning och iv) stadsutveckling. Innehåll, upplägg och arbetsmetod Inledningsvis sätts trygghetsplanen i ett sammanhang där det är några särskilt socialt utsatta, (i texten kallade prioriterade) områden i Eskilstuna som står i fokus för förändring. Dessa geografiska platser är i Eskilstuna kommuns årsplan 2018 beslutade till att avse Skiftinge 2 Se avsnitt Strategiska mål för hållbar utveckling, s. 16, Årsplan 2019 beslutad av KF den 14 juni 2018.

15 15(26) Årby Nyfors Fröslunda/Brunnsbacken Lagersberg/Råbergstorp Planens mål är att verka med proaktiva och främjande perspektiv. Kunskap om outnyttjade resurser och möjliga lösningar i just dessa bostadsområden behöver spridas och bli angelägna frågor i hela kommunen för att arbetet att minska segregation och främja sysselsättning/inkludering för fler ska öka. En mindre analys av begreppet trygghet ges också i inledningen; där både olika betydelser och hur samband mellan trygghet/otrygghet och brottslighet/säkerhet granskas. Trygghet i denna plan är definierat som en individuell känsla kopplad till tillit, inkludering, kunskap, tro på sin egen förmåga och handlingsutrymme (s. 2) Metoden för att implementera planen är en utgångspunkt att medarbetare som arbetar med frågorna i de prioriterade områden ges bättre förutsättningar och mandat att både driva och utveckla de befintliga aktiviteter som finns. Planen ersätter inte kommunens strategier och styrdokument som redan finns med koppling till ämnet, utan syftar istället att skapa en plattform för organisation av fokusområdet trygghet/inkludering. Genom att också tillämpa ett så kallat tillitsbaserat arbetssätt 3 kan en mer aktiv samverkan mellan medarbetare, boende, civilsamhälle, näringsliv och bostadsbolag uppstå och bidra till både snabbare och tydligare effekter. I metoden för att konkretisera fokusområdet ingår momenten: 1. Nulägesbild för varje prioriterad stadsdel 2. Behovsanalys 3. Resurs-och verksamhetsanalys 4. Prioritera aktiviteter s yttrande Planen utgår från ett pragmatiskt förhållningssätt som lyfter faktiska möjligheter att prioritera ett redan påbörjat utvecklingsarbete. Socialt utsatta områden i Eskilstuna, har som andra svenska städer länge förknippats med en destruktiv stämpel som exempelvis kriminalitet via gängbildning, höga nivåer av både arbetslöshet segregation och låg utbildningsgrad. Att förändra denna bild innebär att sprida bred information kring det sociokulturella kapital och positiva förutsättningar som faktiskt finns för medborgare i dagsläget. I denna informationsinsats är det även viktigt att ringa in de prioriterade områdenas skillnader, för att kunna visa på de olika utmaningarna. Med ökade kunskapsnivåer kan resurser läggas på arbete som leder Eskilstuna framåt i flera avseenden. Den stigmatisering som länge präglat dessa områden, kan då ersättas med 3 Arbetssätt där chef och ledning ger tillåtelse till medarbetaren att fatta beslut i fler och större frågor och även inte ställer samma krav på en traditionell återrapporteringsform som till stor del innebär kvantitativa mätningar och indikatorer.

16 16(26) en ny framtidsoptimism där det är stadsdelsbornas aktiva medskapande som utmärker platserna i första hand. Förutsättningar för planens genomslag För ett större genomslag behövs ytterst en samsyn på ledningsnivå om hur arbetet kan organiseras mer effektivt, för att nå gällande strategiska mål för hållbar utveckling i årsplan Detta innebär i första steg att komma överens hur förutsättningarna för ett verklighetsförankrat arbete med trygghet och inkludering ser ut idag. Ett par viktiga sådana är att det finns: Tydliga mandat i de större beslutsfrågorna genom ett tillitsbaserat arbetsklimat och riktningen ledning medarbetare som arbetar strategiskt/operativt med frågorna idag. Möjlig utvecklingseffekt = snabbare beslutsprocesser och öka både yrkesstolthet och förstärka koncernens vision om att skapa goda hållbara möten. En tydlig definition vad kultur-och fritidsnämndens verksamheter avser med begreppet civilsamhälle i detta sammanhang. Möjlig utvecklingseffekt=en högre och mer likriktad kunskapsnivå om vilka de viktiga aktörerna som samverkar i frågorna är framöver samt bredden på olika kompetenser. En tydlig styrmodell som är bättre anpassad till detta utvecklingsområde då arbete med socialt hållbara mål som trygghet och inkludering kräver det framöver. Uppföljning och kvalitetsmätning kan med fördel ske genom långsiktiga effektmål och nya redovisningsformer, förslagsvis digitala. Möjlig utvecklingseffekt= trygghets -och inkluderingsfrågan kan frikopplas från uppföljningskrav som visat sig hämma istället för att främja, och mer tid kan frigöras till den proaktiva samverkan mellan de olika parterna som behöver intensifieras för att kunna växa. Finansiering Implementeringsarbetet för trygghets- och säkerhetsplan ska ske inom nämndens ordinarie budgetram. En viktig aspekt är att arbetet med trygghet och inkludering kan kopplas till den stora statliga satsningen som skett på nationell nivå under I denna satsning har 32 kommuner i Sverige varav Eskilstuna är en, beviljats medel om för att långsiktigt (tio år) arbeta för minskad segregation. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Arbetet med trygghet och inkludering handlar om att bygga ett socialt uthålligt Eskilstuna kommun, där medborgare inte definieras utefter vart de bor. Det innebär också att förändra attityder och ge nya referenser till komplexa begrepp som trygghet, inkludering och segregation. Förändringsprocessen är lång och innebär att Eskilstuna kommuns större hållbarhetsmål behöver brytas ned och delmål formuleras.

17 17(26) Kompletterat med den nya metoden tillitsbaserat arbetssätt, där utvecklingsarbetet sker nedifrån och upp istället för tvärtom- finns det goda förutsättningar för att lyfta hållbarhetsmålen till nya nivåer. Yrkanden Mona Kanaan (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

18 18(26) KFN/2018: Remiss - Kulturplan Sörmland Beslut godkänner yttrandet och översänder det till landstinget Sörmland. Sammanfattning i Eskilstuna kommun har getts möjlighet att lämna ett yttrande på remissen Förslag till Kulturplan Sörmland Ärendebeskrivning Inledningsvis presenteras en bakgrund till framväxten av Sörmlands regionala kulturplan; genom den i riksdagen beslutade Kultursamverkansmodellen i december 2010 fick landets olika landsting i ansvar att ta fram regionala kulturplaner för genomförande. Den regionala kulturplanen ska utgå från de nationella kulturpolitiska målen och komplettera med att beskriva hur de regionala förutsättningarna och målen ser ut för att nå dessa under den angivna tidsramen. Planen innehåller sedan i huvudsak en omfattande redovisning över de regionala insatser som gjorts på ett antal beslutade kulturområden. Avslutningsvis lyfts en diskussion om folkbildningens, folkhälsoperspektivets och den regionala samverkansmodellens betydelse när det gäller att skapa bra förutsättningar till ett mer tvärsektoriellt kulturliv framöver. Avseende området samverkan har Samkultur Sörmland varit forumet för att driva det regionala kulturarbete som planen omfattar. I denna konstellation har landsting och kommuner gemensamt beslutat om en plattform där politiker, tjänstepersoner, kulturskapare och civilsamhälle ska föra en dialog kring bland annat länets kulturutbud, prioriterade grupper och utvecklingsområden. s yttrande Struktur och formalia Den övergripande strukturen följer föregående års upplägg vad gäller en omfattande redovisning av de sju (fast i texten uppräknade till åtta) huvudområden i regionen som finansieras statligt av bland annat Kulturrådet. Dessa är: 1. professionell teater-, dans- och musikverksamhet, 2. museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete, 3. biblioteksverksamhet och läs- och litteraturfrämjande verksamhet,

19 19(26) 4. professionell bild- och formverksamhet 5. regional enskild arkivverksamhet 6. filmkulturell verksamhet 7. främjande av hemslöjd Avsaknaden av en tydlig innehållsförteckning i planens inledning påverkar läsvänligheten. Som mottagare är det svårt att snabbt få en överblick om vad planen innehåller och se sammanhängande länkar. De långa och detaljerade beskrivningarna för varje huvudområde skulle kunna komprimeras till att fokusera på en kortfattad nulägesbeskrivning samt vilken koppling det har till länet. Jönköpings län och Västra Götalands regions län är två aktuella exempel att inspireras av när det gäller form och presentation. Beskrivningarna avslöjar att olika medförfattare varit med i arbetet utan en tydlig samverkan, vilket bidrar till märkbara kvalitetsskillnader för vissa avsnitt. Det är positivt att FN:s konvention om barns rättigheter särskilt lyfts s i ett eget avsnitt (s. 5), vilket också är ett nytt inslag i planen för i år. Det blir svårt att som läsare förstå hur konventionen ska förankras i kulturplanen då både artiklar ur konventionen, regionala mål från föregående planperiod och en väntan på en ny handlingsplan inom området (s. 6) blandas på ett ostrukturerat sätt och sprider mer vaghet än den tyngd som frågan förtjänar i detta sammanhang. Det är också positivt att arbetsmodellen inom Samkultur Sörmland erbjuder kommunerna en möjlighet till kontinuerlig dialog och samverkan. Formerna för samverkan kan utvecklas vidare. Dialogformen har bidragit till att synliggöra det breda kulturutbud som finns i länets olika kommuner. Detta kan på längre sikt bidra till att både utveckla och stärka kommunernas roll som viktiga kulturbärare både idag och framöver. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Den regionala kulturplanen har haft och har formellt sett en viktig position bland styrande kulturpolitiska dokument på länsnivå. För att bidra till en hållbar utveckling behövs formen utvecklas. Inom Eskilstunas kulturområde sker viktiga förändringar i nuläget vad gäller hur vi ser på begrepp som kulturkonsumtion, arbetssätt och vad/vilka som tar del av det kulturutbud som erbjuds. Dessa förändringar är viktiga för kommunen att ha med i dialog och samverkan. Beslutet skickas till: Landstinget Sörmland

20 20(26) KFN/2018: s delårsrapport 2, 2018 Beslut s delårsrapport 2 januari till augusti 2018 med bilaga, godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Delårsrapport 2 för 2018 redovisar nämndens resultat för perioden 1 januari 2018 till 31 augusti I rapporten redovisas processmål och åtaganden där det finns ett utfall för perioden. s verksamheter kommer under och mandatperioden - prioritera de strategiska målen Social uthållighet och Attraktiv stad och landsbygd. De två målen står i nära relation till varandra, frågor som folkhälsa, barn och ungas livsvillkor, trygghet och jämlikhet finns i båda målen. Synergierna mellan målen innebär att t ex insatser för att öka tryggheten som sker inom ramen för ett mål ger direkt eller indirekt påverkan på de andra. Strategin är att arbeta med främjande arbete med låga trösklar så att flera invånare har möjlighet till en meningsfull och aktiv fritid. Barn och unga är en prioriterad målgrupp och nämnden ser att det är viktigt att skapa möjligheter och förutsättningar för en aktiv och stimulerande fritid för flickor och pojkar. En viktig del i arbetet är att påbörja implementeringen av de idrotts- och kulturpolitiska handlingsplanerna. Arbetet kommer att pågå under flera år. s verksamheter fortsätter sitt arbete i kommunens prioriterade stadsdelar. Genom att skapa fritidsverksamhet i nära anslutning till flickors och pojkars hemmiljö ökar deras möjligheter att delta. Det statliga lovstödet har bidragit till att nämndens verksamheter har kunnat växla upp aktiviteter och insatser samt att föreningslivet har kunnat ha verksamhet i hela kommunen och nått väldigt många flickor och pojkar. Det ger positiva effekter på barn och ungas livsvillkor och fritidsmöjligheter vilket på sikt bidrar till en god folkhälsa. Under 2018 sker flera större utredningar inom kulturområdet. Kommunstyrelsen leder ett fortsatt utredningsarbete om kongresshall/kulturhus. I det arbetet ska kultur-och fritidsnämnden ansvara för en fördjupad behovskartläggning avseende våra egna kulturverksamheters behov. En fördjupad förstudie av ett allaktivitetshus i Fröslunda pågår och ett underlag för beslut presenteras för kultur-och fritidsnämnden i oktober. Förstudien fokuserar på hur innehållet i huset ska skapas för att möta upp behov som

21 21(26) finns i området med även hela kommunen. Processen har inkluderat invånare och olika aktörer i civilsamhället, näringslivet och andra delar av den offentliga sektorn för att skapa delaktighet i utformandet av innehållet samt att lyssna in behov och önskemål från olika grupper i samhället En av de pågående utredningarna undersöker hur musikskolan ska utvecklas till en kulturskola och en annan utredning genomför en översyn av bibliotekets infrastruktur. Båda utredningarna är försenade och kommer fortsätta in i Förseningen beror på att det är svårt att hitta rätt kompetens för uppdragen, men det finns nu på plats och arbetet löper på under hösten. Under året har nya offentliga konstverk invigts, Ung Fritid och Mötesplatser har öppnat Verkstan en ny verksamhet i MunktellArenan som har blivit en central mötesplats för unga, allaktivitetsparken Långbergsparken i Skiftinge har invigts och under hösten kommer Fritidsbanken att öppna sin verksamhet i MunktellArenan. Under sommaren bytes golvet i STIGA Sports Arena Eskilstuna, syftet med bytet var att få ett mjukare golv som var bättre lämpat för idrottsverksamhet. Det innebär dock längre omställningstider för att ta ut läktaren och förvaltningen arbetar med att undersöka eventuella konsekvenser av omställningstider. Folk och kultur gick av stapel i februari och besöktes av ca 1500 personer. Upplevelsen var att eventet fick stort gensvar från hela landet samt att det var en hög grad av rapportering i media kring kulturkonventet. Förvaltningens medarbetare var mycket delaktiga i konventet, dels som lokala samordnare och dels i kontakten med arrangörerna. Arrangörens utvärderingsenkät var övervägande positiv och mycket beröm har även framförts till Eskilstuna kommun. SM i friidrott genomfördes i augusti och var en annat mycket lyckat evenemang i Eskilstuna. Under delårsperioden januari - augusti har merparten av alla åtaganden påbörjats. Tre är försenade och tre stycken inväntar förvaltningen direktiv från kommunledning på hur arbetet ska genomföras. Det är dock en utmaning att balansera mellan nya åtagande och de årliga effektiviseringarna. Resultatet för delår 2 är ett resultat i balans efter justeringar av ej inkommen hyra för STIGA Sports Arena Eskilstuna, ej inkommen hyra för Munktellbadet för juli och augusti samt ej periodiserade föreningsbidrag. Yrkanden Magnus Hansson (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen

22 22(26) KFN/2018:4 63 Delegationsbeslut Beslut Efter anmälan läggs följande delegationsärenden, vilka redovisar beslut i enlighet med kultur- och fritidsnämndens delegationsordning, till handlingarna. Ärendebeskrivning Följande delegationsbeslut har tagits: 3.7 Tillsätta personal, tills vidare eller viss tid, samt öka och minska sysselsättningsgrad på individnivå inom budgetram (LAS 4-6 ) För 2018, nummer LOKALER, UTHYRNING OCH BIDRAGSÄRENDEN 4.7 Besluta om arrangemangsbidrag vid ansökningar till och med kr Kulturföreningen Tontroll beviljades kronor i arrangemangsbidrag för arrangemanget med Melodic Melange den 15 november (KFN/2018:8 Beslut 2018:31) Årbyföreningen beviljades kronor i arrangemangsbidrag när föreningen arrangerar Årbyfestivalen (KFN/2018:8 Beslut 2018:32) Eskilstuna Allmänna Sångförening beviljades kronor i arrangemangsbidrag för föreningens aktiviteter vid Valborg (KFN/2018:8 Beslut 2018:33) Eskilstuna Jazzklubb beviljades kronor i arrangemangsbidrag för föreningens arrangemang, Jazzfest (KFN/2018:8 Beslut 2018:34) Föreningen Tabu och Kunskap i Eskilstuna beviljades kronor i arrangemangsbidrag för Modiga vuxnadagen år (KFN/2018:8 Beslut 2018:35) Föreningen KRAFT-tränings beviljades kronor i arrangemangsbidrag för gratis utomhusträning i Sundbyholm sommaren (KFN/2018:8 Beslut 2018:36) BK Sport beviljades kronor i arrangemangsbidrag för Midsommarfirandet i Vilsta (KFN/2018:8 Beslut 2018:37)

23 23(26) Föreningen Barvabygden.se beviljades kronor i arrangemangsbidrag för bygdeevent den 23 juni (KFN/2018:8 Beslut 2018:38) 4.8 Fördelning av bidrag inom finskt förvaltningsområde till och med kr Torshälla Finska Förening beviljades kr för att arrangera Tuuletar-konsert den 20 juni (KFN/2018:9 Beslut 2018:6) Konstfrämjandet i Sörmland beviljades 6000 kr för att arrangera konstkurs. (KFN/2018:9 Beslut 2018:7) Beslutet skickas till: Akten

24 24(26) KFN/2018:3 64 Rapporter och meddelanden Beslut 1. Rapporter och meddelanden läggs till handlingarna. 2. Nämnden ställer sig bakom förvaltningens svar på Liberalernas insända frågor och översänder svaret till Liberalerna. Rapporter Områdeschef Mats Widelund rapporterade om hur sommaren varit i område kulturs verksamheter. Förvaltningschef Eva Königsson rapporterade från möte om skriftlig uppsägning av uppdragsavtal med föreningen Å! Fiske, till följd av nämndens beslut , 43 om att stänga av föreningen som stödberättigad förening. Inför 2019 pågår arbetet med att rigga för skötseln av fiskevårdsområdet. Golvet är bytt på Stiga Sports Arena. Kostnaden belastar byggprojektet och inte nämnden, men det tar mer resurser i anspråk att ställa om arenan för olika evenemang jämfört med hur detta hanterades innan golvbytet. Stadsmuseet har ett projekt som heter en annan historia där medel har givits av Lagersbergsstiftelsen för att ta fram en ny historik över Eskilstunas historia. Syftet är att belysa kommunens historia från nya vinklar. Boksläpp är planerat till december. Ordförande Mona Kanaan har invigt allaktivitetspark Långbergsparken. Förvaltningsstrateg Sara Nordlund informerade nämnden om hur projektet förlöpt och resulterat i en allaktivitetspark. Eva Königsson informerade om SM i friidrott som genomförts i Eskilstuna sista helgen i augusti. Svenska friidrottsförbundet har tackat alla medverkande för ett fantastiskt fint genomfört arrangemang i samverkan med olika aktörer. Eva Königsson nämnde även Smedernas avancemang till final. Områdeschef Mattias Albers informerade om Gröndals Motorstadion och arrangemang kring trafik och säkerhet.

25 25(26) Områdeschef Mattias Albers och utredare Elisabet Eklund rapporterade om den kartläggning som gjorts av skytteverksamhet i Eskilstuna kommun. Rapporten belyste ansvarsutredning, regelverk, synliggörande av avtal och markägarfrågor avseende MunktellArenan och Hugelsta skyttecentrum. Mattias Albers rapporterade även om hur sommaren varit i Arenor och sceners verksamheter. Controller Silvia Yashoe informerade om arbetet med miljödiplomering av förvaltningens verksamheter. Arbetet planeras vara klart i oktober 2019 med genomförd revision och godkännande. Områdeschef Lena Sjöberg Rehnholm rapporterade om hur sommaren varit i Ung fritid och mötesplatsers verksamheter samt hur de statliga lovstödspengarna nyttjats för aktiviteter under sommarlovet. Förvaltningsstrateg Sara Nordlund informerade om ett möte som hölls med Eskilstuna idrottsföreningars samorganisation innan valet. Samorganisationen hade bjudit in nämnden till dialog. Förvaltningens tjänstepersoner samt flera partiföreträdare från nämnden närvarade på mötet. Många önskemål inkom från föreningarna i samband med detta möte. Sara föredrog en sammanfattning av önskemålen som förvaltningen och idrottstrategiska gruppen kommer att arbeta vidare med, i enlighet med den idrottspolitiska planen. Bibliotekschef Birgitta Edvardsson informerade, utifrån tidigare ställt önskemål av nämnden, om uppsökande biblioteksverksamhet samt bokbussens, närbibliotekens och biblioteksfilialernas verksamhet. Meddelanden Beslut av kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut , Årsplan 2019 (KFN/2018:149) Kommunfullmäktiges beslut , Koncerngemensamma internkontrollmoment 2019 (KFN/2018:150) Kommunfullmäktiges beslut , Kemikalieplan för Eskilstuna kommunkoncern (KFN/2018:70) Kommunfullmäktiges beslut , Svar på medborgarförslag Anlägg en wakeboard kabelbana i Eskilstunaån (KFN/2017:290)

26 26(26) Kommunfullmäktiges beslut , Svar på medborgarförslag Inför rökförbud på kommunala lek- och badplatser (KFN/2018:88) Beslut av kommunledningskontoret Förlängd remisstid för plan för digitalisering (KFN/2018:137/1102) Beslut av Torshälla stads nämnd Torshälla stads nämnds beslut Omfördelning av medel från TSF gemensamt (KFN/2018:5) Torshälla stads nämnds beslut Yttrande över remiss - Plan mot alkohol, narkotika, doping och tobak (KFN/2018:94) Torshälla stads nämnds beslut Yttrande över remiss av förslag - Plan för jämställdhet (KFN/2018:93) Torshälla stads nämnds beslut Yttrande över remiss - Riktlinjer för medborgardialog och delaktighet (KFN/2018:95) Torshälla stads nämnds beslut Rådhuset och Mormorstäppan (KFN/2018:157) Yrkanden Mona Kanaan (S) yrkar på tillägg av beslutssats: Nämnden ställer sig bakom förvaltningens svar på Liberalernas insända frågor och översänder svaret till Liberalerna. Beslutet skickas till: Akten