Yttrande Remiss - Plan för trygghet och inkludering

Transkript

1 Stadsbyggnadsnämnden (8) Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning SBN/2018:344 Magdalena Lindfeldt Stadsbyggnadsnämnden Yttrande Remiss - Plan för trygghet och inkludering Förslag till beslut Godkänna yttrandet och det överlämna det till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har remitterat Plan för trygghet och inkludering till stadsbyggnadsnämnden för yttrande. Yttrandet ska vara kommunstyrelsen tillhanda 3 oktober Planen för trygghet och inkludering inkluderar tre ämnesområden; trygghet, integration och stadsdelsutveckling. Det finns skillnader och ojämlika förhållanden inom och mellan olika stadsdelar i Eskilstuna och därför samlas ämnesområdena i en plan. Främjande arbete Fokus på skyddsfaktorer och socialt kapital. Stärker det som redan fungerar. Förebyggande arbete Fokus på att förebygga och eller motverka riskfaktorer. Riktar sig till grupper och individer med riskbeteenden. Åtgärder Fokus på att bemöta beteenden som ses som destruktiva. Akuta riktade insatser mot individer. I det totala trygghetsarbetet bör en majoritet av aktiviteterna bestå av främjande och förebyggande arbete och en mindre del vara åtgärder. Planen har därför mest fokus på främjande och förebyggande trygghetsarbete för att få fler att röra sig i stadsdelarna, fler ska ha en meningsfull fritid, fler ska vara anställningsbara och ha sysselsättning, fler ska klara sin försörjning och alla ska ha en meningsfull vardag. Medarbetare som möter flickor och pojkar, kvinnor och män varje dag ska ges förutsättningar och utrymme att utveckla verksamhet på lokal nivå utifrån lokala

2 Eskilstuna kommun (8) behov. Arbetet kräver hög grad av samverkan mellan kommunkoncernens verksamheter, civilsamhälle, näringsliv och polis och ska präglas av tillitsbaserad styrning. Planen har utarbetats i workshopform i samverkan mellan i första hand kulturoch fritidsförvaltningen, stadsbyggnadsförvaltningen och kommunledningskontoret. Utgångspunkter har varit lokala handlingsplaner för trygghet i prioriterade stadsdelar, lokal åtagandeplan i Trygga Eskilstuna, lokal handlingsplan för stadsdelsutveckling, plan för interkulturellt arbete, plan för tillgänglighet, policy för jämlik hälsa och social hållbarhet samt arbetet inom ramen för Eskilstunas stadsläkning. Det följer med en större kunskapsöversikt som ligger till grund för planen. Det är endast referensmaterial och inget som behöver hanteras på förvaltningar inom ramen för remissen. I och med det politiska initiativet att ta ett omtag i trygghetsarbetet och ersätta Trygga Eskilstuna kommer planens inriktning vara viktig framöver under hösten kring hur trygghetsfrågor kommer organiseras. Stadsbyggnadsförvaltningen tillstyrker planen och har inget att erinra. Ärendebeskrivning Bakgrund Demografin över Eskilstuna idag visar att kommunens befolkning präglas av en mängd olika folkgrupper där de socioekonomiska klyftorna är stora och faktorer som inkomst, hälsa och utbildning påverkar livsförutsättningar och vilka resurser som finns tillgängliga. Mot denna bakgrund har arbetet med trygghetsplanen, med stöd i närliggande forskningsområden folkhälsa och segregation vuxit fram. Resultatet är en grupp ämnesområden som ringats in med och kan ge en riktning i arbetet framgent; i) trygghet ii) integration, iii) stadsläkning och iv) stadsutveckling. Innehåll, upplägg och arbetsmetod Planen beskriver trygghetsarbetet och inkluderar tre ämnesområden; trygghet, integration och stadsdelsutveckling. Det finns skillnader och ojämlika förhållanden inom och mellan olika stadsdelar i Eskilstuna och därför samlas ämnesområdena i en plan med särskilt fokus på de i årsplanen 2018 utpekat särskilt prioriterade områdena. Skiftinge Årby Nyfors Fröslunda/Brunnsbacken Lagersberg/Råbergstorp

3 Eskilstuna kommun (8) Planens mål är att verka med proaktiva och främjande perspektiv. Kunskap om outnyttjade resurser och möjliga lösningar i just dessa bostadsområden behöver spridas och bli angelägna frågor i hela kommunen för att arbetet att minska segregation och främja sysselsättning/inkludering för fler ska öka. En mindre analys av begreppet trygghet ges också i inledningen; där både olika betydelser och hur samband mellan trygghet/otrygghet och brottslighet/säkerhet granskas. Trygghet i denna plan är definierat som en individuell känsla kopplad till tillit, inkludering, kunskap, tro på sin egen förmåga och handlingsutrymme (s. 2) Metoden för att implementera planen är en utgångspunkt att medarbetare som arbetar med frågorna i de prioriterade områden ges bättre förutsättningar och mandat att både driva och utveckla de befintliga aktiviteter som finns. Planen ersätter inte kommunens strategier och styrdokument som redan finns med koppling till ämnet, utan syftar istället att skapa en plattform för organisation av fokusområdet trygghet/inkludering. Genom att också tillämpa ett så kallat tillitsbaserat arbetssätt [2] kan en mer aktiv samverkan mellan medarbetare, boende, civilsamhälle, näringsliv och bostadsbolag uppstå och bidra till både snabbare och tydligare effekter. I metoden för att konkretisera fokusområdet ingår momenten: 1. Nulägesbild för varje prioriterad stadsdel 2. Behovsanalys 3. Resurs-och verksamhetsanalys 4. Prioritera aktiviteter Stadsbyggnadsförvaltningens yttrande Planen har utarbetats i workshopform i samverkan mellan kultur- och fritidsförvaltningen, kommunledningskontoret och stadsbyggnadsförvaltningen. Utgångspunkter har varit lokala handlingsplaner för trygghet i prioriterade stadsdelar, lokal åtagandeplan i Trygga Eskilstuna, lokal handlingsplan för stadsdelsutveckling, plan för interkulturellt arbete, plan för tillgänglighet, policy för jämlik hälsa och social hållbarhet samt arbetet inom ramen för Eskilstunas stadsläkning. Planen utgår från ett pragmatiskt förhållningssätt som lyfter faktiska möjligheter att prioritera ett redan påbörjat utvecklingsarbete. Socialt utsatta områden i Eskilstuna, har som andra svenska städer länge förknippats med en destruktiv stämpel som exempelvis kriminalitet via gängbildning, höga nivåer av både arbetslöshet segregation och låg utbildningsgrad. Att förändra denna bild innebär att sprida bred information kring det sociokulturella kapital och positiva förutsättningar som faktiskt finns för medborgare i dagsläget. I denna informationsinsats är det även viktigt att ringa in de prioriterade områdenas skillnader, för att kunna visa på de olika utmaningarna. Med ökade kunskapsnivåer kan resurser läggas på arbete som leder Eskilstuna framåt i flera avseenden. Den stigmatisering som länge präglat dessa områden, kan då ersättas med en ny framtidsoptimism där det är stadsdelsbornas aktiva medskapande som utmärker platserna i första hand. [2] Arbetssätt där chef och ledning ger tillåtelse till medarbetaren att fatta beslut i fler och större frågor och även inte ställer samma krav på en traditionell återrapporteringsform som till stor del innebär kvantitativa mätningar och indikatorer.

4 Eskilstuna kommun (8) Med en allmän ökad kunskapsnivå kan resurser läggas på arbete som leder Eskilstuna framåt i flera avseenden. Den stigmatisering som länge präglat dessa områden, kan då få konkurrens av en framtidsoptimism där det är medborgares aktiva medskapande och stolthet till sin stadsdel som utmärker platsen i första hand framöver. För ett större genomslag behövs ytterst en samsyn på ledningsnivå om hur arbetet kan organiseras mer effektivt, för att nå gällande strategiska mål för hållbar utveckling i årsplan Detta innebär i första steg att komma överens hur förutsättningarna för ett verklighetsförankrat arbete med trygghet och inkludering ser ut idag. Ett par viktiga sådana är att det finns: Tydliga mandat i de större beslutsfrågorna genom ett tillitsbaserat arbetsklimat och riktningen ledning medarbetare som arbetar strategiskt/operativt med frågorna idag. Möjlig utvecklingseffekt = snabbare beslutsprocesser och öka både yrkesstolthet och förstärka koncernens vision om att skapa goda hållbara möten. En tydlig definition vad kultur-och fritidsnämndens verksamheter avser med begreppet civilsamhälle i detta sammanhang. Möjlig utvecklingseffekt=en högre och mer likriktad kunskapsnivå om vilka de viktiga aktörerna som samverkar i frågorna är framöver samt bredden på olika kompetenser. En tydlig styrmodell som är bättre anpassad till detta utvecklingsområde då arbete med socialt hållbara mål som trygghet och inkludering kräver det framöver. Uppföljning och kvalitetsmätning kan med fördel ske genom långsiktiga effektmål och nya redovisningsformer, förslagsvis digitala. Möjlig utvecklingseffekt= trygghets -och inkluderingsfrågan kan frikopplas från uppföljningskrav som visat sig hämma istället för att främja, och mer tid kan frigöras till den proaktiva samverkan mellan de olika parterna som behöver intensifieras för att kunna växa. Planen för trygghet och inkludering ersätter inte styrdokument som redan finns utan ska bidra till att skapa förutsättningar för att samordna, utveckla, koordinera och följa upp med utgångspunkt i det som redan görs idag, både av kommunen och externa aktörer. Planen tar avstamp i framförallt samverkan inom 4 målområden med fokus på främjande och förebyggande insatser för ökad social- och ekonomisk trygghet. De fyra målområdena är: Attraktiva stadsdelar Partnerskap mellan näringsliv, föreningsliv och civilsamhälle Höjd utbildning och kompetens Fler jobb och sysselsättning Stadsbyggnadsförvaltningens ansvarsområde härrör främst till det första målet om attraktiva stadsdelar, där vi genom den fysiska miljön har direkt ansvar och påverkan. De tre efterföljande målen är delar som vi genom våra insatser bidrar till möjlighet för och kan påverka i rätt riktning. Så till exempel bidrar stadsbyggnadsförvaltningens olika verksamheter/enheter till att skapa attraktiva rum, stråk och vardags- och livsmiljöer för Eskilstunas invånare, men även besökare till vår stad. Attraktiva

5 Eskilstuna kommun (8) stadsrum skapar också bra förutsättningar för näringsliv och handel, då många företag vill finnas på platser i staden som har en puls och tilltalande stadsmiljö. Näringsliv (fler jobb) och fysisk planering med offentliga rum av hög kvalitet har därför en viktig koppling. Det finns god kunskap kring den fysiska miljöns påverkan på upplevelsen av trygghet och forskning som eviderar tidigare antaganden. Bilden nedan är tagen från planen som visar på olika delar i trygghets begreppet. Vi talar om saker som kan bidra till upplevd trygghet/otrygghet och likaledes det som förstärker upplevelsen av trygghet/otrygghet. Förvaltningens arbete hanterar i första hand den fysiska miljön i Eskilstuna som verktyg och där finns vi med och bidrar till att ex. utforma rum och platser med belysning ex. som bidrar till en ökad trygghet. Samtidigt är förvaltningen huvudansvarig för arbetet med att nå de övergripande målen kring 600 nya bostäder årligen, plats för samhällsservice med friytor därtill samt attraktiva offentliga rum där våra invånare vill vistas. Målsättningen i förvaltningens alla delar/enheter är att utföra och kanalisera våra investeringar så att uppsatta åtaganden, indikatorer och slutligen att de långsiktiga målen uppnås. Att nå uppsatta mål krävs insatser på både kort och lång sik liksom ett holistiskt synsätt. Vårt ansvarsområde är dock begränsat, men genom ökad samverkan inom kommunens olika förvaltningar som helhet så kan arbetet kanaliseras och konstrueras så att rätt åtgärd och insats kan göras tillsammans. Stadsbyggnadsförvaltningens utvecklingsenhet driver och ansvarar för stadsläkningsarbetet. Inom stadsläkningsarbetet pågår ett flertal projekt som bidrar till att sammankoppla staden genom utbyggnad samtidigt som vi samverkar inom förvaltningen och kommunen för att uppnå hållbar utveckling med fokus på det sociala. Stadsläkningsarbetets fyra strategier är ett sätt att konkretisera vad detta kan innebära. Dessa implementeras i de de prioriterade områdena, men är likväl viktiga strategier i all stadsutveckling så även ex. Torshälla. (se bild);

6 Eskilstuna kommun (8) Koppla ihop staden: Vi skapar fysiska strukturer som understödjer integration genom att överbrygga fysiska och mentala avstånd. Vi skapar förbättrad tillgänglighet genom att koppla samman och stärka förbindelserna mellan och inom stadsdelen och med övriga Eskilstuna. Då skapas förutsättningar för människor att få tillgång till stadens utbud och i större utsträckning mötas i vardagen. Förtätning: Genom att öka mängden och variationen av bostäder genom förtätning på lämpliga platser, skapas förutsättningar för hållbara transporter, ökat utbud av service och möten liksom ökad trygghet. Mångfald: Vi skapar ett brett utbud av kvalitativa platser, rum och stråk och ökad diversitet i bostadsutbudet för att bidra till levande och attraktiva stadsdelar liksom ökad mångfald i grönstrukturen vilket skapar förutsättning för robusthet ur ekosystemperspektiv. Kvalitet: Genom att sträva efter hög kvalitet i tillskott och förändringar av bebyggelse och platser kan områdets attraktivitet som helhet förbättras när vi utformar tilltalande och trygga rum så att möten naturligt sker i vardagen. Arbetet med stadsläkning och dess olika delprojekt på kort och lång sikt ska bidra till en klimatneutral och hållbar stadsutveckling. Under 2017 har stadsläkningsprojektet för Lagersdal deltagit i pilotomgången av SGBC:s (Sweden Green Building Council) City Lab. Slutresultatet av detta samverkansarbete med medverkande från kommunens förvaltningar och bolag resulterade i Metod för Hållbar Stadsutveckling. att användas i samverkansprojekt för en hållbar stadsutveckling inom hela kommunkoncernen.

7 Eskilstuna kommun (8) Stadsläkningsarbetet är en viktig del i Eskilstunas stadsutveckling till en klimatneutral och hållbar stad. Varje förvaltnings ansvarsområde är dock begränsat, men genom ökad samverkan inom och mellan kommunens olika förvaltningar som helhet så kan arbetet kanaliseras och konstrueras så att rätt åtgärd och insats kan göras tillsammans. Arbetet med tvärprofessionell samverkan bör därför uppmuntras och ges goda förutsättningar inom hela kommunkoncernen. En annan viktig del i arbetet som stadsbyggnadsförvaltningen allt mer lägger vikt på är dialog i tidigt skede samt kontinuerlig återkoppling generellt. Ett arbete som är under utveckling i alla delar av kommunkoncernen. Finansiering Implementeringsarbetet för trygghets- och säkerhetsplan ska ske inom nämndens ordinarie budgetram. Målsättningar i planen kan komma att påverka kommande behov av driftsramar och investeringsbudget. En viktig aspekt är att arbetet med trygghet och inkludering/ stadsläkning kan kopplas till den stora statliga satsningen som skett på nationell nivå under I denna satsning har 32 kommuner i Sverige varav Eskilstuna är en, beviljats medel om för att långsiktigt (tio år) arbeta för minskad segregation. Konsekvenser för hållbar utveckling och en effektiv organisation Arbetet med trygghet- och inkludering handlar om att bygga ett socialt uthålligt Eskilstuna, där medborgare inte definieras utefter vart de bor och där stereotypa uppfattningar om vad trygghet, inkludering eller segregation kan förändras. Processen är lång och komplex där de stora övergripande hållbarhetsmålen behöver brytas ned och delmål formuleras. Tillsammans med ett tillitsbaserat arbetssätt, där

8 Eskilstuna kommun (8) utvecklingsidéer kommer nedifrån från gräsrotsnivå och från medarbetare med rätt kompetens och mandat, finns det goda möjligheter att lyfta hållbarhetsmålen till nya nivåer samt ett effektivare och bättre samordnat arbete. STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Marianne Hagman Förvaltningschef Mats Hällnäs Enhetschef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Akten