Brandskyddsföreningens verksamhetsberättelse 2012
|
|
- Viktoria Arvidsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Brandskyddsföreningens verksamhetsberättelse 2012 Vinjett Foto: Lars Wallin, håkan flank, Johan Hector med flera.
2 inledning Långsiktigt, målmedvetet och systematiskt Brandskyddsföreningen Sverige är en organisation med en spännande historia och lång erfarenhet. De senaste åren arbetar vi aktivare tillsammans med de regionala brandskyddsföreningarna runt om i landet i syfte att åstadkomma ett brandsäkrare Sverige. Vår uppbyggnad med en nationell och många regionala föreningar möjliggör kombinationen av en stor lokal förankring tillsammans med en nationell samordning och stor drivkraft. Under året har det varit mycket fokus på verksamhetsutveckling i detta samverkansarbete. Vi har tillsammans tagit fram och börjat använda en gemensam process för verksamhetsplanering i syfte att kunna möjliggöra en större samverkan i våra aktiviteter. Vi har också arbetat med att förtydliga den ideella föreningens möjligheter och ramar. För att stå väl rustade inför framtiden är det viktigt att förstå vår historiska plattform. Vi har under året påbörjat arbetet med att förbereda vårt 100-års jubileum som kommer att ske Det kan tyckas vara en lång förberedelsetid, men att skriva en historia över en så aktiv 100-åring kräver en hel del efterforskning och arbete. Vi blir effektivare Verksamheten i föreningen har under året varit intensiv med många spännande aktiviteter och utvecklingsidéer. Den övergripande inriktningen vi arbetat efter är att försöka få verksamheten att bli effektivare. Detta gör vi genom att renodla våra olika verksamhetsområden med en ökad grad av specialisering inom de olika enheterna, men med en tydligare samverkan mellan enheterna. Inriktningen är att vi ska fungera som producent av exempelvis utbildningar och material som vi sedan, i samverkan med olika former av distributörer, använder för att nå ut med vårt budskap. Sedan arbetar vi också med att utnyttja och hitta nya användningsområden för verksamheter som vi redan bedriver. Vi kliver allt tydligare in i den digitala världen Anders Berggqvist, vd Vi kliver allt tydligare in i den digitala världen. Vi har därför under året fortsatt att arbeta aktivt med hur vi ska uppträda inom denna värld. Utvecklingen med sociala medier, användbara IT-system och alla andra möjligheter är fullständigt avgörande för hur Brandskyddsföreningen ska bedriva sin verksamhet i framtiden. Vi har under året klivit in i de sociala medierna med att uppträda på Facebook, utvecklat vår digitala utbildningsplattform med en ökad satsning på e-learning, utvecklat vårt e-handelssystem, en fortsatt utvecklingen av EN 2010-systemet, ett intensivt arbete med att utveckla ett nytt digitalt RVR-system för att underlätta hela RVR-verksamheten och så Foto: Stefan Bohlin har vi arbetat med att utveckla en mobil applikation för Farligt Gods-databasen. Fokusområden De tre övergripande områdena som vi har arbetat med under året är att det ska bli färre bostadsbränder, färre anlagda bränder och att det ska bli bättre brandskydd för företag och organisationer. Bostadsbränder är det område som troligen påverkar enskilda människor mest och det är här som de flesta människor omkommer på grund av brand. Vi trodde att EU-beslutet 2011 att endast tillåta försäljning av självslocknande cigaretter skulle innebära ett trendbrott med en minskning av antalet döda i bostadsbränder Tyvärr har vi ännu inte sett detta. Det vittnar om att brandsäkerhet är ett komplicerat område där vi ännu saknar en tydlig, underbyggd och solid nollvision för döda i brand. För att förbättra brandsäkerheten i bostadsmiljön samarbetar vi aktivt med bland andra Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och andra intressenter för att långsiktigt försöka lösa detta problemområde. Satsar på utbildning Vår utbildningsverksamhet har utvecklats mycket under året. Vi har genomfört många utbildningar, konferenser och seminarier, samtidigt som vi driver en ständig utveckling inom hela utbildningsområdet. Sjöfartsområdet, e- learning-området, distansutbildningar, utbildning för högstadieungdomar för att minska antalet anlagda bränder är några av utbildningarna. Pedagogisk och teknisk utveckling inom utbildningsområdet är de områden där vi intensivt drivit utvecklingsprojekt under Vi har under året också valt att 2
3 inledning inte längre delta i MSB:s upphandlingsförfarande för utbildningen Räddningsinsats (utbildning av deltidsbrandmän). Förenklar och förtydligar Brandsäkerheten är ett område som många människor och organisationer måste förhålla sig till. Detta gör att behovet av enkelhet och tydlighet är avgörande för att vi ska nå framgång med en ökad brandsäkerhet. Brandskyddsföreningen försöker förenkla och förtydliga området genom olika former av informationsinsatser, men också genom att utveckla tydliga rekommendationer och normer. Scandic hotel har under året beslutat att använda sig av normen Brandskyddat hotell. De har också valt att inleda arbetet med att certifiera sig mot denna norm. Vi hoppas att fler hotell kommer att följa Scandic och utveckla sitt brandskydd efter denna norm. Verksamheten i Elektriska Nämnden (EN) är ett tydligt exempel på hur ett aktivt och långsiktigt normarbete kompletterat med revision kan ge resultat. Restvärderäddningsverksamheten i vårt RVR-bolag har varit omfattande. Denna verksamhet är avgörande för ett bra skadebegränsande arbete och ger mycket stora samhällsvinster. Under 2012 har det genomförts ett antal utvecklingsaktiviteter för att verksamheten ska stå bättre rustad inför framtiden. Brandsäker kunskap Det omfattande forskningsprojektet inom Anlagd brand-området avslutades under Det har varit ett pionjärprojekt med stor samverkan från olika forskningsområden som samordnats för att försöka öka förståelsen kring de anlagda bränderna i samhället. Det har varit spännande att följa detta projekt och nu ska resultaten spridas i samhället. Under året har också finansieringen av Brandforsk varit i fokus och nu ser vi med tillförsikt fram emot stor verksamhet inom brandforskningsområdet. Vi har under året fortsatt att analysera räddningstjänstens verksamhet för att undersöka hur vi kan stödja denna verksamhet på det effektivaste sättet i framtiden. Under året har vi samarbetat med MSB för att undersöka möjligheterna för att skapa effektivare räddningsinsatser. Ledarskap är ett avgörande område för att utvecklingsverksamhet ska kunna fungera. Vår satsning på ledarskapsutveckling för räddningstjänsten fortsätter inom IRL (Institutet för räddningstjänstens ledarskapsutveckling) och vi kompletterar nu denna satsning med en utbyggd instruktörsverksamhet (train-the-trainer) för att kunna nå ut med ledarskapsutveckling till fler räddningstjänster. Vi ska också skapa mötesplatser för räddningstjänsten genom att satsa mycket resurser på våra konferenser BRAND och Skadeplats. God brandsäkerhet åstadkoms inte av kortvariga eller individrelaterade punktinsatser utan av långsiktigt, målmedvetet och systematiskt arbete. Brandskyddsföreningen är en idéburen och ideell organisation som arbetar med den övergripande visionen om att skapa ett brandsäkrare Sverige. Brandskyddsföreningen strävar efter att förmedla brandsäker kunskap och att skapa mötesplatser för människor. 3
4 vi fokuserar på... Våra tre fokusområden Brandskyddsföreningen fortsätter arbeta med fokusområdena Färre anlagda bränder, Färre bostadsbränder och Bättre brandskydd hos företag och organisationer. Arbetet inom fokusområdena har under 2012 lett till fruktsamma samarbeten med externa parter och samlat flera hundra deltagare i konferenser och seminarier. Bättre brandskydd hos företag och organsationer 1 De flesta bränder i Sverige inträffar i bostadshus men merparten av kostnaderna för brandskador kan härledas till företag och organisationer. Det finns en lägsta nivå av brandskydd som har fastställts genom lagstiftning. Lagstiftningens nivå är satt med ett fokus på personsäkerhet, vilket i praktiken innebär att skadekostnaderna kommer att öka om inte ägare och verksamhetsutövare väljer en egen, högre ambitionsnivå. Brandskyddsföreningen vill att det i alla företag och organisationer ska finnas kompetens för att välja ett bra brandskydd med hänsyn till både personsäkerhet och egendomsvärde. Löpande sker det genom de förlagsprodukter och utbildningar vi erbjuder. Andra aktiviteter är konferenser och seminarier som syftar till att hålla deltagarna uppdaterade om hur brandskyddet ska hållas på en hög nivå. För att nå våra målgrupper använder vi även andra kommunikationsvägar som nyhetsbrev, digitala plattformar och sociala nätverk. Aktiviteter under 2012 Utöver förlagsprodukter och utbildningar kan under 2012 särskilt nämnas följande aktiviteter: Brandskyddsföreningen var medarrangör av SKYDD 2012 i Älvsjömässan. Vi delade monter med våra systerorganisationer Stöldskyddsföreningen och Svensk Brand- och Säkerhetscertifiering. Mässan besöktes av personer. Seminarium Brandlarm & Sprinkler är den årliga stora händelsen för aktiva i branschen. Det samlade drygt 200 deltagare. Brandskyddsledardagarna genomfördes i Quality Globe Hotel. Drygt 100 personer medverkade. En tematräff för brandskydd inom vård och omsorg genomfördes på Sheraton Hotel i Stockholm. Aktiviteten samlade drygt 60 deltagare. Förlagsprodukter innefattar även våra regelverk som bidrar till kvalitetsäkring av brandskyddsinstallationer. Ett revideringsarbete pågår av SBF 110, regler för automatiskt brandlarm. Brandskyddsledarna är ett nätverk som är öppet för alla som arbetar med brandskydd i företag och organisationer. Under 2012 har en ny digital kunskapsbank skapats för nätverket. Syftet med kunskapsbanken är att medlemmarna kontinuerligt ska hållas uppdaterade med relevant fakta och händelser i omvärlden. Kommunikationen i nätverket sker även genom en diskussionsgrupp på Linkedin, en webbtjänst för professionella nätverk. Tematräffen för brandskydd inom vård och omsorg samlade drygt 60 deltagare. 4
5 vi fokuserar på... Färre bostadsbränder 2Brandskyddsföreningen har deltagit i olika arbetsgrupper som startats av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inom ramen för den nationella strategin för stärkt brandskydd. Arbetsgrupperna är förutom den nationella samverkansgruppen, kunskap och kommunikation, tekniska lösningar, utvärdering och forskning, samt lokal samverkan. Under våren 2012 anordnade Brandskyddsföreningen tillsammans med MSB, seminarier i Stockholm, Göteborg och Malmö. Seminarierna riktade sig primärt till fastighetsägare till flerbostadshus, men även räddningstjänster och konsulter var inbjudna att delta. Intresset från de inbjudna målgrupperna var väldigt stort och hörsalarna var fyllda med deltagare till sista plats. Seminarierna genomfördes med stort engagemang från både deltagare och föredragshållare och blev i vissa delar en brobyggare mellan lokala räddningstjänster och fastighetsföretag. Räddningstjänsten rycker årligen ut på cirka bostadsbränder Anlagd brand är den fjärde vanligaste brandorsaken. 3 Färre anlagda bränder Arbetet inom Brandskyddsföreningens prioriterade område Färre anlagda bränder fortsatte under Som tidigare prioriterades anlagda bränder i skolmiljö, eftersom det är ett stort problem och att det där finns många möjligheter att förebygga. Våra insatser har bland annat inneburit att vi: arrangerat konferensen Skolan Brinner med drygt 240 deltagare. Ett mycket uppskattat inslag var när vår moderator Kjell Eriksson berättade hur det var när han var tjock och mobbad och hur det kom sig att inte han blev mordbrännare eller annan ligist. Som helhet fick konferensen betyget 4,0 av deltagarna (av 5 möjliga). skickat ut regelbunden information till vårt nätverk (7 utskick) som ökat med 166 personer, så att det nu består av 783 mottagare. deltagit på Skolforum med en monter, föreställande en skoltoalett samt en skolfasad med brännmärken. Till hjälp i montern hade vi deltidsbrandmän och tillika skolpersonal från Gotland. En broschyr om utbildningssatsningen Upp i rök togs fram inför mässan och delades ut till skolpersonal. deltagit i Västerortspolisens EUfinansierade projekt om att ta fram en metodhandbok mot Social oro. tagit fram en film som visar hur kraftigt även tomma plastsoptunnor brinner. Det är vanligt att bränder anläggs i sopkärl. Om de då är placerade nära fasad kan konsekvenserna bli omfattande. föreläst vid externa evenemang som till exempel Brandskyddsföreningen Östergötlands konferens som samlade ungefär 200 deltagare, samt Finska Lokalförsäkringars svenska förbundskongress. Där deltog ungefär 80 personer. tagit fram ett särtryck från BrandSäkert med artiklar som behandlar anlagda bränder och frågor i anknytning till det, som funnits i tidningen åren Särtrycket finns att ladda ner från vår hemsida. tillhandahållit gratis informationsmaterial till lärare genom Utbudet (nästan exemplar). annonserat i Dagens Samhälle, Metros specialbilaga om skolan och på storbildskärm vid Medborgarplatsen i Stockholm samt bidragit till ett projekt om nolltolerans mot mobbing. gjort en sammanställning av omfattningen av anlagda skolbränder i Europa. deltagit tillsammans med externa personer i en referensgrupp till projektet Upp i rök. Anlagd brand-gruppen har även under arbetets gång varit uppdaterad om projektet och kommit med synpunkter. deltagit i nätverket European Network for Fire Investigation and Prevention (ENFIP. Totalt ingår 300 personer i nätverket. påbörjat ett projekt om hur räddningstjänsten kan hjälpa skolan. Projektet är föranlett av en enkät som vi skickade till över personer inom skola och förskola. Där frågade vi om förekomsten av anlagda bränder och deras önskemål om hjälp. I enkäten framkommer många förslag på åtgärder och önskemål, bland annat en stark önskan om hjälp från räddningstjänsten på olika sätt. uttalat oss i media (tidningar och radio) om problemet med anlagda bränder. 5
6 Skolbränder är ett fortsatt aktuellt ämne.
7 brandsäker kunskap Brandsäker kunskap Ett av de bästa sätten att minska risker och förebygga bränder och olyckor är att skapa kunskap. Därför är det viktigt för oss att kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar med riktigt hög kvalitet. Under 2012 satsade vi mycket på vidareutveckling av vår utbildningsverksamhet. Vi såg behov av att ta till oss ny teknik och nya idéer för att säkerställa att vi förblir en ledande utbildningsaktör inom brandskyddsområdet även i framtiden. Brandskyddsföreningen utbildade i egen regi cirka 1900 personer med lärarledda utbildningar under De populäraste utbildningarna var precis som förra året Fortbildningskurs för sjöfarten, Föreståndare för brandfarliga varor, Instruktörsutbildning Heta Arbeten och Brandskyddskoordinator. När vi sammanfattar våra deltagares synpunkter på våra utbildningar kan vi stolt konstatera att de är mycket nöjda och ger oss snittbetyget 4,2 utav 5,0. Under året har vi också sett en ökad trend i företagsanpassad utbildning, där vi nästan fördubblade antalet utbildningstillfällen jämfört med Vi har under 2012 bland annat genomfört utbildningar på uppdrag av Göteborgs hamn, Statens fastighetsverk, Frälsningsarmén och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Sammanlagt har vi utbildat drygt 750 personer i olika anpassade utbildningar. Vi hjälper andra att utbilda Heta arbeten Genom att bidra med hjälp till bland annat utformning, utbildningsmaterial och instruktörsutbildning har Brandskyddsföreningen bidragit till att närmare personer utbildats och certifierats i Heta Arbeten. Under året påbörjades arbetet med det nya utbildningsmaterialet som ska tas i bruk För att göra nästa upplaga ännu bättre har vi samlat in synpunkter och erfarenheter från många som på något sätt arbetat med konceptet och införlivat dem i materialet. Upp i rök Under 2012 var projektmedlemmar från fokusområdet Anlagd brand med och utformade utbildningen. Utbildningen riktar sig till elever på högstadiet och syftet är att förebygga anlagda bränder. Innehållet fokuserar på konsekvenser av anlagda bränder samt ungdomars eget beteende och handlande. Utbildningen genomförs av de regionala brandskyddsföreningarna i samarbete med räddningstjänsten. Utbildningen finansieras genom anslag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Under 2012 utbildades drygt elever. Lantbrukselektriker För att få en hög standard på elinstallationerna i lantbruk och hästgårdar har Lantbrukets Brandskyddskommittés utbildningssatsning för elinstallatörer fortsatt. Vid 30 utbildningstillfällen under året har 600 elektriker utbildats i de speciella krav som gäller för elinstallationer inom lantbrukets produktionsbyggnader och lokaler för hästverksamhet. Utbildningen har varit mycket uppskattad av deltagarna. Institutet för räddningstjänstens ledarskapsutbildning (IRL) För första gången har vi utbildat en industribrandkår i ledarskap, taktik och farliga ämnen. Utbildningen i fråga var tio dagar lång och tolv brandbefäl deltog. Deltagarna fick teorikunskap, arbeta med praktikfall och praktisk träning i att leda insatser. En annan nyhet är att vi för första gången utbildat räddningstjänster i västra Sverige, i Bohuslän, Dalsland och Västergötland. Det innebär att vi numera täcker hela Sverige med våra utbildningsinsatser. Under hösten hölls en öppen utbildning där även deltagare från näringslivets räddningstjänster deltog, vilket berikade utbildningen för deltagare från de kommunala räddningstjänsterna. Ett tecken på att jämställdheten börjar öka är att vi börjat få kvinnliga brandbefälsdeltagare på utbildningarna. Vi har under verksamhetsåret fortsatt att utbilda så kallade RiB-befäl, det vill säga deltidsanställda befäl, hos lokala räddningstjänster. Det finns ett stort intresse och behov av att fördjupa kunskapen om innebörden av att vara chef och ledare. Därutöver utmaningen i att vara chef och samtidigt vara kamrat på fritiden och dessutom arbeta på samma arbetsplats. 7
8 förlaget Nya filmer och böcker Varje år producerar Brandskyddsföreningens förlag litteratur och filmer. Det rör sig i huvudsak om kurslitteratur, referensböcker och handböcker samt utbildningsfilmer utkom bland annat produkter om byggnadstekniskt brandskydd, dammexplosioner och sprinkler. Sprinklerhandboken 2012 För att utforma en sprinkleranläggning korrekt behöver man förstå hur en mängd regelverk hänger samman och vad olika skrivningar har för innebörd. Den här boken är avsedd att förklara såväl grundläggande begrepp som vilka lösningar som ska tillämpas när flera regelverk behöver läsas tillsammans. BBR19, Brandskydd i Boverkets Byggregler Handboken är en viktig kunskapskälla inom vårt område, då en stor del av en byggnads totala brandskydd fastställs i samband med projekteringen och byggnationen. Brandskydd i Boverkets byggregler har Brandskyddsföreningen tagit fram som ett stöd vid utformningen av byggnaders brandskydd och som ett hjälpmedel vid kursaktiviteter och för självstudier inom området brandskydd. Brandskydd i vindkraftverk Bränder och andra driftstörningar i vindkraftverk blir normalt mycket kostsamma. Detta som följd av att de nästan alltid är placerade mycket svårtillgängligt, långt från bebyggelse och ibland även långt ut till havs. Reparationerna försvåras också av att de ska ske på mycket hög höjd. Ett stort haveri medför mycket kostsamma driftstopp. Den här rekommendationen riktar sig till alla som uppför, driver och försäkrar vindkraftverk. Brandskydd i kyrkor Bränder i kyrkor förstör stora ekonomiska och kulturella värden. Genom förebyggande åtgärder kan vi undvika tragiska kyrkbränder. Vår förhoppning är att den här rekommendationen ska användas som grund för att tillhandahålla ökad kunskap om brandrisker och ökad medvetenhet om aktivt brandskydd i kyrkobyggnader och andra byggnader med kulturhistoriskt värde. Rekommendationen är avsedd för kyrkans ledning, försäkringsbolag, räddningstjänsten och konsulter. Dammexplosioner, grundbok Det har forskats och skrivits mycket om dammexplosioner under åren, men det har saknats en bok som beskriver dammexplosioner på ett mer grundläggande plan. Tanken med den här boken är att väcka intresse hos dem som har, eller misstänker att de har, ett dammexplosionsproblem. Målet är att läsaren ska kunna göra en första grundläggande bedömning om det finns risk för dammexplosioner på sin egen anläggning. Våra filmer om brandskydd Vi producerar i snitt två filmer om brandskydd per år. De ingår i ett abonnemang som säljs till rabatterat pris. Tanken är att filmerna ska vara ett hjälpmedel vid utbildning. Det går även att köpa enstaka filmer ur vår produktion. Under 2012 producerades bland annat en film om cellplast, som tar upp riskerna med att använda cellplast som byggnadsmaterial. Brandinfo vi bevakar och håller dig uppdaterad Brandinfo är ett abonnemang som utkommer ungefär fyra gånger per år. Det ger en samlad information om nyheter inom brandskyddsområdet. Oftast bifogas en av våra egna nyutkomna förlagsprodukter till specialpris. 8
9 digitala steg Interaktiva utbildningar ger nya möjligheter. Digitala steg Under 2012 har Brandskyddsföreningen satsat stort på att utveckla digitala affärer och utbildningar. E-handeln underlättar för både kunder och personal och de interaktiva utbildningarna ger många nya möjligheter. Interaktiva utbildningar Som ett led i utvecklingen av våra utbildningar har vi tagit steget in i digitala utbildningar som tillåter utbildningsdeltagaren att genomföra utbildningen i sin egen takt, när och där det passar dem. Vi har fått ett mycket bra gensvar och levererade grundläggande brandskyddsutbildning till ett antal företag och organisationer. Dessutom skapade vi en gratisutbildning om brandsäkerhet i bostäder. Utbildningen lanserades i december månad och nådde personer före årets slut. Efter avslutad utbildning kan man genomföra ett prov för att testa sina nyvunna kunskaper. En av slutsatserna vi drar från arbetet med de interaktiva utbildningarna är att efterfrågan är stor och i kombination med övrig utbildning är det ett effektivt sätt att nå ut med brandsäker kunskap. Digitala affärer/e-handel Vi lanserade en helt ny e-handel i juni. Det var en eftertraktad lansering både internt och externt. Med den nya e-handeln kan vi på ett helt annat sätt visa upp vår förlagslitteratur, våra filmer och utbildningar. Det har blivit mycket enklare för våra besökare att hitta det de efterfrågar och samtidigt skapa sig en uppfattning om det finns fler relevanta produkter och/eller tjänster som de från början inte kände till. Brandskyddsföreningens hemsida har totalt sett cirka unika besökare per år. Att satsa på en modern e- handelslösning var en nödvändighet och ett naturligt led, eftersom vår hemsida är vårt viktigaste forum för brandsäker kunskap. Utvecklingen för digitala affärer är stor. Tillväxten för svensk e-handel landade på hela 14 procent förra året. Fler och fler känner sig bekväma med att handla via nätet oavsett om det är privat eller i sin yrkesroll, och den utvecklingen och de önskemål som det medför vill vi tillgodose. I och med att vi förnyat vår e-handel öppnas även många nya tankesätt och idéer på hur vi kan se över vårt produkt- och tjänsteutbud för att även där vara i framkant. Spännande produktutvecklingar har tagit fart som vi hoppas kunna informera om inom en snar framtid. Sociala medier Brandskyddsföreningen ökar successivt sin närvaro i de sociala medierna. Vi medverkar i grupper både på LinkedIn och Facebook. Nu har Brandskyddsföreningen Sverige också en egen sida på Facebook. Där hittar man tips om aktuella brandrelaterade händelser, information om vad som händer inom Brandskyddsföreningen och annat som kan vara av intresse både för folk i och utanför branschen. Dessutom sprids Brandskyddsföreningens budskap även på Twitter och Instagram. 9
10 Mötesplatser Mötesplatser På Skadeplats fokuserar vi på det praktiska arbetet medan BRAND-konferensen riktar in sig på strukturella och övergripande problemställningar. Skadeplats 2012 För tredje året i rad arrangerade vi en konferens för räddningstjänstens skadeplatspersonal där erfarenhetsåterföring, utveckling och lärande står i fokus. Vår nyfi kenhet och det faktum att de flesta arbetsmo ment på en skadeplats har beröringspunkter med varandra gjorde att vi i år valde att lyfta fram ett antal olika ämnesområden istället för ett enda tema. Konferensen präglades av stor öppenhet och deltagarna fick ta del av kollegors personliga erfarenheter från inträffade händelser, samt bjöds på inspirerande och tankeväckande förläsningar om arbetsmiljö, byggnadstekniskt brandskydd, rumsbrand, skogsbrand, vattenlivräddning med mera. De teoretiska föreläsningarna följdes upp med liveförevisningar på övningsfältet. På övningsfältet erbjöds också tre minseminarier som alla blev välbesökta och uppskattade. Det bjöds också in till diskussion mellan branschtillverkarna och räddningstjänsterna, och tillverkarna gavs möjlighet att demonstrera sina produkter. Allt i linje med konferensens mål om att utveckla och effektivisera arbetet på skadeplatsen. Brand års BRAND-konferens ägde rum i Uppsala och temat var När ord blir till handling. Den övergripande frågan som ställdes var: Vilka är framgångsfaktorerna för utveckling och hur kan de användas i räddningstjänsten? På BRAND2012 fokuserade vi på, och fick lära oss mer om, framgångsfaktorer såsom bra medarbe tarskap, gott chef- och ledarskap och bra dialog. Vi fick också ta del av hur olika organisationer har hittat framgångsrika vä gar även i svåra situationer. Utifrån konferensdeltagarnas önskemål utvecklas BRAND kontinuerligt. En förändring förra året var att vi startade med Förkväll, en ledigare form av program punkter och underhållning, följt av två heldagskonferenser. Det arrangerades också en ny form av politikerträff som blev väldigt uppskattad. En snabb och säker räddningsinsats kan vara livsavgörande. Foto: Lars Ågerstrand BRAND2012 När ord blir till handling. 10
11 över gränserna Förstärkt nordiskt samarbete. Internationellt samarbete Det finns mycket att lära av andra länders framgångar och misstag. Brandskyddsföreningen deltar aktivt i flera nätverk och finns med i det internationella samtalet. Brandskyddsföreningen samarbetar med ett flertal organisationer och aktörer i andra länder. Att utbyta lärdomar och erfarenheter med våra grannländer har förekommit genom åren, men under 2012 formaliserades ett samarbete mellan flera organisationer i The Nordic Fire Prevention Campaign and Information Group. Tyngdpunkten ligger på information och kommunikation. Ett resultat av samarbetet är beslutet om en gemensam nordisk brandvarnardag den 1:a december. Europas brandskyddsföreningar fortsätter samarbetet Samarbetet tillsammans med övriga brandskyddsföreningar i Europa har under året bland annat resulterat i två nya gemensamma guidelines, Fire safety in laboratories och Protection against flood. Totalt finns det nu 33 gemensamma guidelines. Nytt för 2012 är att Brandskyddsföreningens vd, Anders Bergqvist, valdes till vice ordförande för CFPA Europe. Brandskyddsföreningen finns representerad i flera av organisationens kommissioner. Forskningskommissionen leds sedan uppstarten 2010 av Brandforsks direktör Per-Erik Johansson. Under 2012 togs nästa steg för att samla information om pågående brandforskning i andra länder. Brandforsk blev under året åter medlem i International Forum of Fire Research Directors. Det internationella samarbetet startades av bland andra Brandforsks första chef, Ville Sjölin, men sedan några år tillbaka har Brandforsk inte varit representerad i gruppen. Fortsatt nätverkande för utrednings- och preventionsarbete Brandskyddsföreningens framgångsrika projekt mot anlagd brand har även i år deltagit i arbetet i det internationella nätverket European Network for Fire Investigation and Prevention. 11
12 våra kanslier Under 2012 rapporterade media 265 lantbruksbränder. Hur mycket brinner det i lantbruket? Kostnaderna för lantbruksbränder är svåra att beräkna. Under 2012 har 265 bränder rapporterats i media och de uppskattas ha kostat närmare 265 miljoner kronor. De sex största bränderna kostade drygt 30 miljoner och den enskilt dyraste branden som inträffade på Steglinge gård, kostade över 30 miljoner kronor på lantbruksförsäkringen. Till detta tillkom 70 miljoner på företagarförsäkringen. Det inträffade ungefär 50 färre bränder och kostnaderna var 30 miljoner lägre förra året jämfört med LBK-pärmens flik 7 om Heta Arbeten har uppdaterats med ett avsnitt om permanent arbetsplats utomhus intill byggnad. Flik 10 om brandlarm och släckutrustning har uppdaterats med ett avsnitt om särskilda brandlarmskrav för slaktkycklingstall. I samband med LBK:s årsmöte demonstrerades hur brandfarliga soptunnor av plast är, även om de är tomma. Demonstrationen filmades och finns nu som en DVD-film. Elbesiktningar för ett säkrare samhälle EN:s verksamhet fortsätter växa. Under 2012 ökades objektregistret med cirka objekt, vilket gör att det nu finns objekt i registret besiktningsuppdrag bekräftades och besiktningsuppdrag avslutades med utfärdat intyg. Dessutom har det aldrig funnits så många auktoriserade besiktningsingenjörer som under Vid årets utgång var de hela 223 till antalet. Den 1 oktober arrangerades en vidareutbildning som var anordnad som ett öppet seminarium. Utbildningen genomfördes på Folkets Hus i Stockholm. 358 personer deltog varav 288 personer på det tekniska seminariet och 70 personer på det administrativa seminariet. Den här typen av seminarium genomförs varje jämnt år. Udda år sker vidareutbildningen som en dagsutbildning ute på regionala orter. Under året har kansliet gjort en uppföljning av samhällets elrelaterade bränder. Uppföljningen bygger på de Under 2012 inkom bekräftade besiktningsuppdrag. tidningsartiklar som trycks i rikets samtliga tidningar och där räddningstjänsten gjort en insats. Endast en del av de bränder som sker kan fångas upp den här vägen, men procentuellt ger det ändå en fingervisning om var problemen ligger. I utredningen framgick att elbränder drabbar bostäder i 36 % av fallen, eldistribution 12 % följt av skola 6 %. Vanligaste startplatsen är elcentral 57 %, följt av kablar 13 %, ställverk 10 % samt kabelskåp och vitvaror 7 %. Historiskt sett var cirka 25 % av alla bränder i samhället elrelaterade. Mellan 1996 och2011 har den siffran sjunkit inom företag- och fastighetssektorn till 9-14 %. Det visar att återkommande kontroller av elanläggningar förebygger elbränder. Sådana kontroller sker inte inom bostadssektorn, vilket kan vara förklaringen till varför den kurvan är stigande. Vidare har Elektriska Nämnden under året representerats i Elsäkerhetsverkets insynsråd Elsäkerhetsrådet, SEK Svensk Elstandards fullmäktige, elektrotekniska råd samt i sju tekniska kommittéer. 12
13 våra kanslier Alltmer restvärde räddas RVR-tjänstens mål är att restvärdesräddning utförs vid alla tillfällen där det finns behov. Under 2012 har vi fortsatt och initierat vår informations- och utbildningssatsning främst mot räddningstjänsten. Utbildningarna har givit tydliga resultat och vi ser i statistiken att antalet inrapporterade ärenden ökar genomfördes uppdrag och under 2012 ökade antal uppdrag till 3 565, en ökning med cirka 25 procent. Styrkan i vår verksamhet är att vi har avtal med i stort sett hela försäkringsbranschen i Sverige. Det innebär att åtgärder kan sättas i ett mycket tidigt skede utan att tidskrävande efterforskning gällande ägar- och försäkringsförhållande krävs. En bedömning görs utifrån om objektet sannolikt är försäkrat och då sätts åtgärder in. Utredningen om vem som ska betala kan göras i efterhand. Ny avtalspart för i år är Trafikverket, som vi tror kan betyda mycket ur ett samhällsperspektiv då våra restvärdeledare har mandat av Trafikverket att samordna insatser efter väg och järnväg, främst vid miljöskador. Även vid händelser där insatsen syftar till att snabbt upprätta en hinderfri väg, har RVR-ledarna mandat av Trafikverket att vidta åtgärder. Under året har arbete påbörjats med att införa ett nytt administrativt system som ska underlätta och förenkla inrapportering från räddningstjänsten och våra restvärdeledare samt vidare hantering med rapportering till försäkringsbolagen. Antalet RVR-uppdrag ökade kraftigt under Brandforskningen gör nya framsteg Under 2012 har en ny programperiod inletts och under året startades 14 projekt om totalt cirka 7,7 miljoner kronor. Under året har några nya andelstecknare värvats och det arbetet fortsätter under Den stora särfinansierade forskningssatsningen Anlagd brand håller på att slutföras. Forskningsdelen är i stort sett färdig. Det som återstår är att sammanfatta resultaten och att ta fram rekommendationer. Under 2012 blev det också klart att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kommer att satsa särskilda resurser på forskning kring bostadsbränder. Brandforsk har drivit frågan ett par år vilket nu har gett resultat. Tanken är att MSB:s satsning ska göras i samarbete med Brandforsk. Hur det kommer att se ut får framtiden utvisa. BrandSäkert lyfter aktuella händelser Brandskyddsföreningens tidning BrandSäkert utkom med sju nummer Årets teman för tidningen var räddningstjänsten bostadsbränder forskning, utveckling och utbildning BRAND2012 brandskydd (sprinkler, larm, kamera) anlagd brand industri och riskhantering Tidningen fick möjlighet att skriva om många intressanta projekt och händelser och förmånen att intervjua människor med spännande erfarenheter och åsikter att dela med sig av. En av de personer tidningen porträtterade var nya försvarsministern Karin Enström som bland annat säger att hon vill stärka brandskyddet, inte minst inom ramen för offentlig verksamhet. I varje nummer lyfter BrandSäkert aktuell brandforskning i olika former. En av artiklarna berättade om FM Global som satsar runt 50 miljoner dollar per år på brandforskning. Verksamheten leds av en av branschens storheter, Franco Tamanini. FM Global driver FM Global Research Campus som är världens mest avancerade center för försäkringsforskning. Under året nominerades Brand- Säkert till Svenska Publishingpriset i kategorin medlemstidningar. 13
14 Aktiv mot brand lyckad kampanj Sov gott. Vakna fort. Det är parollen för att få Sveriges befolkning att ta eget ansvar för sin brandsäkerhet och en del i den långsiktiga kampanjen Aktiv mot brand som syftar till att minska antalet bostadsbränder och höja svenskarnas kunskap om brandskydd. Bakom satsningen står MSB i samarbete med Brandskyddsföreningen, BrandvarnareGruppen, SABO, Svensk försäkring, länsstyrelserna och räddningstjänsterna i Sverige. Kampanjen startade på Brandvarnardagen den 1 december förra året. Då skickades ett pressmeddelande om att var fjärde svensk aldrig testar sin brandvarnare. Pressmeddelandet sammanfattade en undersökning från november. Vi erbjöd även länsvisa undersökningsresultat, vilket gav ett bra genomslag i lokala medier. Vi lanserade samtidigt en film där Anders Öfvergård (även känd som Arga snickaren) tar oss med på en rundtur i hemmet och visar vad man ska tänka på för att undvika brand. Filmen visades på SF-Bio, men fick även stor spridning via sociala medier. Den har setts över gånger på YouTube. Brandskyddsföreningen annonserade på digitala stortavlor på centralstationerna i Stockholm, Göteborg och Malmö första helgen i december med uppmaning att testa sina brandvarnare. Vi skickade även kedje-sms till all personal, instruktörer på våra utbildningar samt verksamhetsledarna och ordförandena i de regionala föreningarna med en påminnelse om att testa sin brandvarnare och sedan skicka vidare meddelandet till någon som de bryr sig om. I det nationella informationsmaterialet ingick även affischer, banners, roll-ups och butiksmaterial, som många räddningstjänster, fastighetsbolag, butiker och andra aktörer som ingår i nätverket använde. Brandskyddsvecka med fokus på bostadsbränder Varje år ingriper räddningstjänsten vid drygt bostadsbränder. Kostnaderna för bränderna är enorma. De flesta dödsbränder inträffar i bostäder och i en majoritet av dem finns ingen fungerande brandvarnare. Det är både den som äger byggnaden och den som använder den som har ansvar för brandskyddet i ett flerbostadshus. För att veta hur man som fastighetsägare eller hyresgäst ska bära sig åt för att undvika bränder och minska konsekvenserna av dessa ordnade de regionala brandskyddsföreningarna informationsmöten under Brandskyddsveckan, den september. Utöver dessa möten arrangerades även utbildningar för alla som bor i flerbostadshus. Då fick deltagarna ta del av många nyttiga kunskaper som till exempel vilken som är den vanligaste brandorsaken, hur man på ett enkelt sätt kan förebygga bränder, hur man ska agera om det trots allt börjar brinna och mycket mer. Under Brandskyddsveckan arrangerade de regionala brandskyddsföreningarna informationsmöten för fastighetsägare. 14
15 årsredovisning Ekonomi 2012 Styrelse Koncernresultaträkning (kr) Rörelsen intäkter Rörelsen kostnader Avskrivning på inventarier Rörelseresultat Ränteintäkter Resultat från andelar i intresseföretag Räntekostnader Skatt Årets resultat Koncernbalansräkning Anläggningstillgångar Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa tillgångar Eget Kapital Långfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Läs den kompletta årsredovisningen för Brandskyddsföreningen Sverige och Brandskyddsföreningens Service AB i slutet av april. Brandskyddsföreningens styrelse Bertil Garpland, ordförande Anders Bergqvist, Brandskyddsföreningen Sverige Anders Karlsson, Regional brandskyddsförening Arne Berggren, Regional brandskyddsförening Assar Lindkvist, Regional brandskyddsförening Christer Midgard, Försäkringsbolagen, vice ordförande Fredric Jonsson, Kommunerna, 22/5 31/ Hans-Eric Zetterström, Försäkringsbolagen Lars-Erik Billström, Regional brandskyddsförening Marcus Cato, Kommunerna, 1/1 22/ Mats Brantsberg, Regional brandskyddsförening Mats Quist, Prevent Tommy Svensson, Svenskt Näringsliv Ulf Edling, Regional brandskyddsförening Ulf Lago, Svenska Brandbefälets Riksförbund Personalrepresentanter Christer Böös, FTF Sylvia Zacharias, suppleant Hans Andersson, Sveriges Ingenjörer Susanne Hessler, suppleant Representantskap I Brandskyddsföreningen finns ett representantskap som ska tillvarata medlemmarnas inflytande på verksamheten, samt vara rådgivande till styrelsen kring den långsiktiga planeringen. De som ingår i representantskapet väljs för tvåårsperioder och vid stämman 2011 utsågs följande medlemmar: Boverket Brandmännens Riksförbund Civilförsvarsförbundet Elsäkerhetsverket Fastighetsägarna Sverige Förbundet Sveriges Frivilliga Brandkårer Förbundet Sveriges Ungdomsbrandkårer Föreningen Svensk Företagshälsovård Föreningen Sveriges Brandbefäl Företagarna HSB:s Riksförbund KFO Kommunal Konsumentverket Luleå Tekniska Universitet Lunds Tekniska Högskola Motorbranschens Riksförbund Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Prevent Regionala brandskyddsföreningarna Rikspolisstyrelsen Räddningstjänsten ( klubben) Räddningstjänsten ( klubben) Räddningstjänsten (glesbygdsklubben) Räddningstjänsten (storstad) Skorstensfejaremästares Riksförbund Stödjande medlemmar Svensk Försäkring Svensk Handel Tjänsteföretagen Svensk Industriförening Svenskt Näringsliv Sveriges Kommuner och Landsting TCO/SKTF Visita Vidare finns en representant för gruppen stödjande medlemmar. Föreningsstämman utsåg Jan Mansfeld. 15
16 2012 i siffror personer utbildades i självskyddsutbildningar genom de regionala brandskyddsföreningarna högstadieelever gick Upp i rök-utbildningen. Förlaget omfattar ungefär 200 titlar. Vi hade unika sidvisningar på vår hemsida. Vi hade unika besökare på vår webbplats. Genomsnittslängden på besöken på hemsidan är 3 minuter och 7 sekunder. 55 % är återkommande besökare. Tidningen BrandSäkert kom ut 7 gånger i en upplaga av exemplar certifikat för Heta Arbeten utfärdades ordrar kom via webbutiken. Elektriska Nämndens register uppgick till anläggningar. Anlagd brand-nätverket består av 783 personer. 11 forskningsprojekt beviljades av Brandforsk personer får vårt nyhetsbrev som skickas ut en gång i månaden. RVR-tjänstens restvärdeledare utförde uppdrag. Räddningstjänsten genomförde akuta restvärderäddningar för RVR-tjänstens räkning. Totalt personer abonnerar på Brandskyddsguiden, Farligt Gods pärmarna, Farligt gods Webb, LBK-pärmen, Brandinfo, SBF:s regelpärmar och E-norm. Brandskyddsföreningen är en ideell medlemsorganisation som arbetar för ett brandsäkrare Sverige. Genom information och utbildning hjälper vi människor, företag och organisationer att ta eget ansvar för sitt brandskydd
Handlingsplan. AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet. Räddningstjänsterna i Skåne. För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014
AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan För stärkt brandskydd för den enskilde 2013 och 2014 AG Skåne Sakområde skydd och säkerhet Kontaktperson: Lotta Vylund,
Verksamhetsberättelse 2010. Året då brandskyddsfrågorna sattes i fokus!
Verksamhetsberättelse 2010 Året då brandskyddsfrågorna sattes i fokus! VD:s SAMMANFATTNING VÅR VERKSAMHET 2010 Verksamheten 2010 Äntligen har brandskydds frågorna fått den uppmärksamhet de förtjänar. År
innebrännas i äldrebo
serie: sprinkler Del 1: Nya regler i BBR. / DEL 2: JÄTTEMARKNAD VÄNTAR. Fem gånger högre risk innebrännas i äldrebo Dödsbränder är fem gånger vanligare bland svenska pensionärer som bor i behovsprövat
Möte VII - Nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor
samhällsskydd och beredskap Mötesanteckningar 1 (6) Antecknat av Karin Albinson Närvarande Anders Lundberg, MSB Patrik Perbeck, MSB Karin Albinson, MSB Stefan Anering, MSB Rickard Silverfur, Fastighetsägarna
Följa upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Lantbrukets Brandskyddskommitté
Lantbrukets Brandskyddskommitté Årsmöte på hotell Scandic Uplandia Uppsala 8 maj 2012 Tullgarns kungsladugård. Bild från SFV:s presentation Lantbrukets Sid 2 (7) Brandskydds- Kommitté Protokoll från LBK:s
Tillsammans får vi Gotland att växa
Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Tillsammans får vi Gotland att växa 2015 2015 2015 TILLVÄXT GOTLAND/VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 Tillväxt Gotlands roll är att skapa bättre
ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER
ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER - prioriterade åtgärder - Information i skolan Ansvarig person Brandutredningar Lokaltengagemang November 2002 I samverkan: 0 Anlagd brand - varför ett
Utva rdering Torget Du besta mmer!
2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting
Hot Risker Larma 112 Eld och brand
Kostnadsfritt utbildningsmaterial om... Hot Risker Larma 112 Eld och brand Sårbara platser Låt stå Informationssäkerhet Olyckor Farliga ämnen Stormar och elavbrott Kriser Hot mot Sverige www.msb.se/skola
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun
Kommunikationsplan för miljöarbetet i Lidköpings kommun 2014-2016 2014-05-19 1. Syftet med planen Syftet med denna kommunikationsplan är att tydliggöra hur vi ska arbeta med miljökommunikation. Planen
Verksamhetsplan 2016. Övergripande prioriteringar 2016. Antagen på RÅM, 3-6 jan 2016
Verksamhetsplan 2016 Antagen på RÅM, 3-6 jan 2016 Den här verksamhetsplanen gäller för perioden 2016-03- 01 till 2017-02- 28. Fältbiologerna har egentligen brutet verksamhetsår som går från 1 september
AG Skåne Skydd och Säkerhet Maj 2016. AG Skåne - Skydd och Säkerhet
AG Skåne Skydd och Säkerhet Maj 2016 Resultat av enkäten 25 av 33 kommuner har svarat Kampanjer under 2015 DELTAGANDE I KAMPANJERNA Julkampanjen 96 % Brandvarnardagen 96% Sommarkampanjen 86% Peppar Peppar
Fördjupad Projektbeskrivning
Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt
ÖSTGÖTA BRANDSKYDDSFÖRENING. Årsberättelse. för 2006
ÖSTGÖTA BRANDSKYDDSFÖRENING Årsberättelse för 2006 Östgöta Brandskyddsförening Box 400, 581 04 Linköping, tel. 013-29 00 00 FÖRENINGENS UPPGIFT Östgöta Brandskyddsförening är en ideell förening som är
Verksamhetsberättelse 2015
Verksamhetsberättelse 2015 Inledning De arbetsintegrerande sociala företagen har som övergripande mål att skapa arbetstillfällen för de som står utanför, eller som inte fått tillträde till, arbetsmarknaden
KOP nätverket för konst och publikfrågor
KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013. Beslutad av årsmötet 29 april 2012
UNGA HÖRSELSKADADES VERKSAMHETSPLAN 2013 Beslutad av årsmötet 29 april 2012 Reviderad 6 december 2012 1 Verksamhetsplan 2013 Det här är vår verksamhetsplan för 2013. Den är en viktig riktlinje för de aktiva
SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011
SVERIGES FIBROMYALGIFÖRBUND 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 1 JANUARI 31 DECEMBER 2011 Förbundsstyrelse 1 januari 31 december 2011 Ordförande
Dialogen om torget. 27 mars 22 maj 2013. www.karlskoga.se
Dialogen om torget 27 mars 22 maj 2013 www.karlskoga.se 2 (8) Bakgrund Under juni 2012 beslutade kommunstyrelsen att en medborgardialog om hur framtidens torg i Karlskoga ska utformas. Dialogens syfte
Verksamhetsplan. Skolmatsakademin 2016-2017. Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort :
Verksamhetsplan Skolmatsakademin 2016-2017 Beslutad av Skolmatsakademins Styrgrupp: Datum: Ort : 1. Vision & Strategi Skolmatsakademins vision är att på ett inspirerande sätt grundlägga sunda och hållbara
tf Brandskyddsföreningen
tf Brandskyddsföreningen Lantbrukets Brandskyddskommitte www.lantbruketsbrandskydd.nu Lantbrukets brandskyddskommitte Höstmöte i Halmstad 2 oktober 2014 HannelI Dressage Stable, Lynga Gård, Heberg Foto:Tommy
Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen
Utredning Arbetssökandes framtida ställning i organisationen SKTFs förbundsmöte Innehåll Förbundsstyrelsens yttrande... 1 Bakgrund... 1 Förslag... 2 Målen SKTF 2012... 5 Övrigt... 5 Förbundsstyrelsens
STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer
STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har
Analys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011. Eskilstuna kommun. Granskning av anhörigstöd
Revisionsrapport / 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2011 Eskilstuna kommun Granskning av anhörigstöd Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och
Socialdemokraterna i Mora
Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden
Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010
Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Bakgrund Kommunfullmäktige i Karlskrona och Ronneby kommun har fattat beslut om handlingsprogram för förebyggande åtgärder till
Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor
Rapport 2010:27 Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor Rapport 2010:27 Konsumentverket 2010 2 (20) 3 (20) Innehåll Förord... 4 Bakgrund...
Verksamhetsplan Konstfrämjandet Skåne 2016
1(5) Verksamhet Konstfrämjandet Skåne är en ideell förening med en omfattande verksamhet. Vi har länge arbetat med att sätta fokus på samtidskonsten i Skåne och Malmö och att ge befolkningen tillgång till
Brandskyddsföreningen
Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige genom brandsäker kunskap Brandskyddsföreningen 1. 2012-06-20 Vision för Brandskyddsföreningen Ett brandsäkrare Sverige 2. 2012-06-20 Erbjudande och kärnvärde
Humanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Lärarförbundet. Arboga U10. Verksamhetsberättelse
Lärarförbundet Arboga U10 Verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetsberättelse för år 2015 Styrelsen för 2015 och andra funktioner Ordförande Helena Kindberg 2015 V. ordförande Susanne Skyllkvist 2015-2016
INFOBLADET. Journalister fick lära mer om 112-myndigheterna
INFOBLADET östgötapolisen redaktör: Annika Manninen, informatör ansv. utgivare: Annsofie Bondesson, informationsdirektör Materialet till Infobladet skickas till mailto:annika.manninen@polisen.se senast
BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2012/2013 FÖR NOVUS
BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2012/2013 FÖR NOVUS Kvartal 4: april -- juni 2013 Nettoomsättningen uppgick till ksek 9 363 (8 588). Rörelseresultatet uppgick till ksek 1 187 (243). Resultat efter skatt uppgick till
Försäkring. Tillfälligt boende för flyktingar
Försäkring Tillfälligt boende för flyktingar Enorma mängder människor är på flykt i världen och många söker sig till Sverige i hopp om att finna en tryggare tillvaro. Detta skapar ett akut behov av boende
Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018
Handlingsplan Finskt förvaltningsområde Borlänge kommun 2016-2018 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Finansiering och rapportering 3 Arbetsformer 4 Organisation 4 Övergripande 2015 5 Samråd
Personalhandbok Utveckling & Återkoppling
1. Innehåll I det här avsnittet tar vi upp och beskriver hur vi arbetar med utbildning och utveckling för varje individ och i samspel med varandra. Utveckling (2) Utvecklingssamtal (2.1) Utbildning - vår
37-medel Länsstyrelsen Skåne. Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan
Ägare: Finansiering: Tomelilla Kommun 37-medel Länsstyrelsen Skåne Projekttid: 140101 141231 Processledare: Johan Larsson Start Skapa organisation Skapa kontaktnät för samverkan Genomförande Organisera
Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus
KOMMUNAL LÄRARFÖRBUNDET 2009-03-18 Slutrapport: Den nya förskolan - med kvalitet i fokus Bakgrund Samarbetet mellan Lärarförbundet och Kommunal inleddes 2003 med en gemensam skrivelse med anledning av
INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna
INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer
Beslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Bredbandsstrategi 2016
Bredbandsstrategi 2016 1 Inledning Tillgång till bredband, fiber för datakommunikation, är en strategisk utvecklingsfråga. Kommunens och nationens mål är att 90 procent av hushållen och företagen ska ha
Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras
Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets
Verksamhetsberättelse 2015 Verksamhetsberättelse 2015 för FUB Dalarna
1 Verksamhetsberättelse 2015 för 2 Verksamhetsberättelse Ordförande Lars Jalkevik Falun Vice ordförande Ann-Sofie Eriksson Borlänge Kassör Thord Öberg Borlänge (adjungerad) Sekreterare Lillemor Wass Ovansiljan
Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga?
Hur gör vi Luleå till en bättre stad för unga? En rapport utifrån de öppna frågorna i LUPP-enkäten (Lokal Uppföljning Av Ungdomspolitiken), som besvarades av unga i Luleå i åk 8 och år 2 på gymnasiet ht
Trygghetsbokslut 2008
Trygghetsbokslut 2008 Vad då trygghetsbokslut? Vi vill ge dig en sammanställd bild och summerande beskrivning av det trygghets- och säkerhetsarbete som bedrivits i Näslanda kommun (läs Nässjö kommun och
Kyrkomötet beslutar att motion 2015:66 är besvarad med vad utskottet anfört. Motion 2015:66 av Anna-Karin Westerlund m.fl., Eget produktionsbolag
Kyrkomötet Kyrkomötet Kyrkolivsutskottets betänkande 2015:15 Eget produktionsbolag Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2015:66 Eget produktionsbolag. Motionärerna vill ge kyrkostyrelsen
KOMMUNIKATIONSPLAN. HELENA GRANATH Innovatum
KOMMUNIKATIONSPLAN HELENA GRANATH Innovatum SYFTET MED KOMMUNIKATION- OCH INFORMATIONSINSATSER Det övergripande syftet med kommunikationen är att bidra till att projektet når uppsatta mål. STRATEGI För
SCR:s PUNKTER FÖR 2020
20 PUNKTER 2020 SCR:s PUNKTER FÖR 2020 Vårt arbete med att utveckla vår bransch tar nu verklig fart. Sedan 2011 har vi tillsammans jobbat med våra framtidsfrågor och lyft fram vad vi vill göra och hur
Strategi för digitala kanaler 2016-2017
Strategi för digitala kanaler 2016-2017 Inledning Kommuninvånare ändrar ständigt sina vanor och vill nå kommunal service och information på andra sätt och i nya format. Vi vill möta våra kommuninvånare
Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler
Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som tillfälligt hyr ut eller upplåter lokaler
VERKSAMHETSPLAN FÖR 2014
ATSUB/Göteborg, Anhöriga Till Sexuellt Utnyttjade Barn Prästgårdsängen 21 BV 412 71 GÖTEBORG Telefon: 031 20 99 49 eller 23 30 43 Kvällstid: 020 21 53 50 E-post: info@atsubgbg.nu Hemsida: www.atsubgbg.nu
Svensk Konsumentverksamhet
Kungsbacka kommun Rapport Svensk Konsumentverksamhet 5 nivåer för aktiv verksamhetsutveckling Certifierbart ledningssystem Processperspektiv Medarbetarperspektiv Kundperspektiv Målperspektiv Projekt bedrivet
Verksamhetsplan 2016. Beslutad av årsmötet 2015
Verksamhetsplan 2016 Beslutad av årsmötet 2015 Verksamhetsplan 2016 Det här är vår verksamhetsplan för 2016. Den är en viktig riktlinje för de aktiva och anställda inom vår organisation och pekar ut tydliga
Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna
Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter till regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter har arbetat med mänskliga
SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE
SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE -erfarenhetsutbyte och mentorskap kring stöd till funktionshindrade i tre mindre europeiska städer Ett samarbetsprojekt mellan Kubrat i Bulgarien, Türi i Estland och
Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014
Aktiv mot BRAND KAMPANJMANUAL 2014 KAMPANJMANUAL 2014 2 INNEHÅLL Sid 4-8 Sid 9 Sid 10-11 Sid 12 Sid 13 Sid 14 Aktiviteter Budskap Tryckt material Digitalt material Profilprodukter Kampanjhemsida KAMPANJMANUAL
KOMMUNIKATIONSINSATSER KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND
KOMMUNIKATIONSINSATSER KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Vi har påbörjat ett kommunikationsstrategiskt arbete för att tydliggöra vår verksamhet både inåt och utåt. Vi tar ett helhetsgrepp om allt det som
Motion 7 Motion 8 Motion 9 Motion 10. med utlåtanden
Motion 7 Motion 8 Motion 9 Motion 10 med utlåtanden 23 Motion 7 Motion angående: Kontaktuppgifter på Eniro.se, Hitta.se m fl. Mitt förslag är att på riksnivå (eller delegerat till någon regional Hgf) utse
Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga
Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga 2 Tillgänglig kommunikation för alla oavsett funktionsförmåga I dagens samhälle bygger mycket på kommunikation. Det gäller såväl arbete och utbildning
Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm
Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Naturvårdsverkets rapport om framtida producentansvar för förpackningar och tidningar yttrande till Miljödepartementet SABO har beretts tillfälle
Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn
Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren
Fokus Framtid. Projektrapport
Fokus Framtid Projektrapport Under projektet har vi lärt oss otroligt mycket och växt så det knakar. 2008 var året då ungradio blev stora. Men vi har busigheten kvar, och vår organisation drivs fullt ut
Årsredovisning 2012 Centrum för lättläst
Årsredovisning 2012 Centrum för lättläst 1 2 Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Ändamål enligt stadgar... 4 Ändamålsuppfyllelse... 4 Väsentliga händelser under året... 5 Väsentliga händelser efter årets
Verksamhetsberättelse 2011 IF Friskis&Svettis Helsingborg
Verksamhetsberättelse 2011 IF Friskis&Svettis Helsingborg Träning mitt i city Inledning Friskis&Svettis är en ideell idrottsförening med ett för idrottsvärlden ovanligt mål, ett leende. Tack vare engagerade
Rapport fra n projektgruppen IBL med sektion SKKT
Rapport fra n projektgruppen med sektion SKKT Deltagare Inga.Lill Sparr RKKT Kamran Nourafkan Lena Morgan Ulla-Britt Lindholm Tanja Wijkmark RKKT Under 2010 och 2011 har diskussioner om ett eventuellt
Syns du inte finns du inte
Sociala medier för företagare Syns du inte finns du inte Oscar Höglund 2013 3 Innehåll: Förord 5 Sociala medier 7 Hur använder företag sociala medier?..9 Nätverkande medarbetare?.10 Varför LinkedIn 11
Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012
Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 1 2 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 Verksamhetsplan SISU Idrottsutbildarna Norrbotten 2012 3 Verksamhetsidé SISU Idrottsutbildarna
Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län
Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG
Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE
ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik
Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion
Brandsäker i handeln Brandfarlig vara i handeln. Till dig som ska introducera webbutbildningarna
Brandsäker i handeln Brandfarlig vara i handeln Till dig som ska introducera webbutbildningarna Innehållsförteckning Introduktion av webbutbildningarna om brandsäkerhet för handeln 1 Varför utbildning?
Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele
Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den
Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015. 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015
Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2013-2015 2012-11-06 Efter remissrunda Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-03, 98 Diarienummer 382/12-015 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3
LANTBRUKARNAS. Titel/id. Projekttid. 1. Sammanfattning SLUTRAPPORT 2007-12-04. Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Titel/id Lönsamt Hästföretagande 2007 projektnr. 738 108 Projektägare LRF, Företag och samhälle Projekttid 2007-04-27 2007-12-05 1. Sammanfattning Projektet har haft
Folkbiblioteken i. Uppsala län 2013. regionala förutsättningar för kunskapssamhället
Folkbiblioteken i län 2013 regionala förutsättningar för kunskapssamhället Förord Svensk biblioteksförening har sina medlemmars uppdrag att synliggöra bibliotekens verksamhet och därigenom öka förståelsen
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013
Vattenråden inom Västerhavets vattendistrikt sammanställning av årsredovisningar för 2013 Inledning Aktiviteter inom vattenråden är en av hörnstenarna för lokal förankring av den svenska vattenförvaltningen.
VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15
1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande
Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA)
Råd och anvisningar angående Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) Enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO), har ägare och nyttjanderättshavare av byggnader eller andra anläggningar det fulla ansvaret för
DYNAMO nytt. Vad har hänt sedan sist? ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN. Januari - februari 2006
DYNAMO nytt ETT NYHETSBREV FRÅN DYNAMOPROGRAMMET ERLING RIBBING BARBRO BURÉN Januari - februari 2006 Nyss var det nyår med goda föresatser och stora förväntningar och vips har första månaden på året bara
Gysinge upplevelser i bruksmiljö (del 1)
Gysinge upplevelser i bruksmiljö (del 1) Projektet bidrog till att rädda de rivningshotade järnvägsbroarna i Gysinge. Projektägare: Vi i Gysinge, ideell förening Projektledare: Jenny Karlsson Kommun: Sandviken
Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24
Kommunikationsstrategi för landsbygdsprogrammet 2014-2020 Version 2015-09-24 1 Inledning Under hela perioden för genomförandet av landsbygdsprogrammet 2014-2020 är det viktigt med god information och kommunikation
Q1 Är du 1 / 31. Blomsterfondens Medlemsenkät 2016. Svarade: 8 036 Hoppade över: 79. Man. Kvinna. Vill inte svara
Q1 Är du ade: 8 036 Hoppade över: 79 Man Kvinna Vill inte svara sval Man Kvinna Vill inte svara 26,44% 2 125 73,11% 5 875 0,45% 36 Totalt 8 036 1 / 31 Q2 Hur gammal är du? ade: 8 030 Hoppade över: 85 under
Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263
Volontärverksamhet i skolor Dnr Bun 2012/263 Ewa Franzén November 2012 2012-11-01 1 (6) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. BAKGRUND/SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. REDOVISNING... 2 4. ANALYS... 5 5. SLUTSATSER
Verksamhetsplan för Svenska Kryssarklubben 09/10
Verksamhetsplan för Svenska Kryssarklubben 09/10 Kryssarklubben har en bred verksamhet som genomförs på nationell och kretsnivå. För verksamhetsåret 09-10 fokuseras på att behålla medlemmar och rekrytera
Målet är delvis uppnått
Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar
Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015
Finlands Scouters landsomfattande svenskspråkiga verksamhet 2015 BILAGA TILL FiSSc:S VB2015 Finlands Scouters landsomfattande svenska verksamhet grundar sig på samarbetsavtalet mellan Finlands Svenska
Beslut för gymnasieskola
Beslut 2012-10-19 Djurgymnasiet Stockholm terese.laurentkarlsson@djurgymnasiet.com Rektorn vid Djurgymnasiet mimi.englund@djurgymnasiet.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Djurgymnasiet i Stockholms
Årsberättelse 2014 www.elegnamnden.se 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se
Årsberättelse 2014 www.elegnamnden.se Postadress Besöksadress Telefon växel E-postadress 171 94 SOLNA Korta gatan 10 010-574 21 00 kansliet@elegnamnden.se 2 (6) Denna årsberättelse för E-legitimationsnämnden
Sida 1 av 5. Visst gör föräldrar skillnad. en regional heldagskonferens om föräldrastöd
Sida 1 av 5 Visst gör föräldrar skillnad en regional heldagskonferens om föräldrastöd 12 januari 2016 Föräldrautbildning sparar skattepengar Att kommunernas föräldrautbildningar är uppskattade kan många
Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb.
Om du skulle bli uppsagd på grund av arbetsbrist har du rätt att få aktiv och professionell hjälp av Omställningsfonden för att hitta ett nytt jobb. Läs mer Förmånen och tryggheten som Omställningsfonden
Spädbarnsfondens effektrapport 2014
Spädbarnsfondens effektrapport 2014 Organisationens namn: Spädbarnsfonden Organisationsnummer: 802012-1193 Juridisk form: Ideell förening Vad vill Spädbarnsfonden som organisation uppnå? Varje år i Sverige
Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan
Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Kvinnor är våra favoriter
Kvinnor är våra favoriter För oss på Bonnier Tidskrifter är skönhet ett av de viktigaste segmenten både innehållsmässigt i våra varumärken och gentemot våra annonsörer, läsare och besökare. Med våra varumärken
Barnkonventionen i praktiken
Barnkonventionen i praktiken Skribenter Meimone Johansson, Pontus Segefalk, Anna Gullberg Zilan Isik, Alexander Mogren, Kiana Favre Sida 1 Vi är sex ungdomar som under två veckor har sommarjobbat som kommunutvecklare
Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015
HÖGSKOLAN I BORÅS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 (7) Kommunikation Annie Andréasson 2016-02-18 Förvaltningschef Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015 1. Uppdrag/Ansvarsområden På Kommunikation jobbar alla
Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010
Projektplan Landsbygdsinspiratör i Vi Unga under perioden 1 februari 2010 till 31 oktober 2010 Vi Unga Vi Unga är en partipolitiskt och religiöst obunden ungdomsorganisation. Vi baserar all vår verksamhet