Entusiasm och engagemang

Transkript

1 UPPSALA SENIORUNIVERSITET R A P P O R T E R Entusiasm och engagemang Språkcirklar vid Uppsala Senioruniversitet Uppsala 2013 USU rapport nr 16

2

3 Innehåll Förord Sida v Brevis esse laboro ( Jag försöker vara kortfattad ) 1 Inledning 2 Bakgrunden till studien 2 Faktaunderlag och studiens uppläggning 3 Rapportens disposition 3 Medverkande i rapporten 4 Språkundervisningen vid Uppsala Senioruniversitet en historisk översikt 5 En gemensam nivåskala 5 Val av språkcirkel 7 En översikt av utbudet av språkcirklar 7 Förtursanmälan till vissa språkcirklar 9 Alltid på en torsdag en cirkeldeltagares reflektioner 11 Språkcirklarna ur deltagarnas perspektiv redovisning av en enkätundersökning 12 Varför studera språk? 12 Anmälnings- och antagningsförfarandet 13 Motsvarar cirkeln deltagarnas förväntningar? 14 Hemuppgifter eller ej? 14 Gruppstorlek 15 Kan man som deltagare påverka undervisningen? 15 Lokalens lämplighet 15 Personliga kommentarer från deltagare i språkcirklar 16 En röst från en cirkel i italienska 17 Språkundervisningen ur cirkelledarnas perspektiv redovisning av en intervjuundersökning 19 Vilka faktorer påverkar cirkelns studieplan? 19 Vilka moment ingår i studieplanen? 20 Ger du hemuppgifter? 23 Är gruppen homogen eller heterogen? 23 Vad anser du om stjärnsystemet? 23 Vilket är för dig det optimala antalet deltagare? 23 Är den tilldelade lokalen lämplig för ändamålet? 24 Får du tillräcklig support när det gäller teknisk utrustning? 24 Har du inom cirkelns ram ordnat något studiebesök eller någon studieresa? 24 En jämförelse mellan cirkeldeltagares och cirkelledares uppfattning i vissa frågor 25 iii

4 Synpunkter på språkundervisningen vid vårkollegierna 26 Resor och internationella utbyten med anknytning till Uppsala Senioruniversitets språkcirklar 28 Pelle Svanslös studerar spanska ett kåseri 31 Utvecklingstendenser och framtidsutsikter 33 Förändringar och utvecklingstendenser 33 Hur ska nya cirkelledare kunna rekryteras? 33 En provkarta på kommentarer från cirkelledarna 34 Språkcirklarna vid USU under den närmaste framtiden 34 Summary 37 Bilaga 1. Tabellbilaga 39 Bilaga 2. Enkätformulär för cirkeldeltagare 45 Bilaga 3. Intervjuguide för intervjuer med språkcirkelledare 47 iv

5 Förord Uppsala Senioruniversitet (USU), som startade på hösten 1979, då som Uppsala Pensionärsuniversitet, har erbjudit sina medlemmar att delta i studiecirklar i språk sedan Från en blygsam början, med två språkcirklar, har denna del av USU:s verksamhet vuxit starkt så att antalet språkcirklar läsåret 2012/13 var 35, vilket motsvarade 55 procent av samtliga studiecirklar. Redaktionskommittén för USU:s rapportserie ansåg det vara angeläget att dokumentera utvecklingen av och den aktuella situationen inom språkundervisningen och kontaktade några erfarna språkcirkelledare inom USU för att diskutera utformningen av en rapport om detta ämne. En arbetsgrupp bildades, bestående av Monika Ekman, Christina Lindqvist, Lars Sunnås och Erling Wande, samt Gunilla Öbrink från redaktionskommittén, och denna grupp har planerat och utarbetat föreliggande skrift. Rapportseriens redaktionskommitté har som vanligt deltagit i det redaktionella arbetet och också bidragit med material på vissa punkter. En närmare precisering av de medverkandes bidrag ges i inledningen av rapporten. En viktig del av arbetet har varit intervjuer med samtliga språkcirkelledare och en enkät till deltagare i ett antal språkcirklar vårterminen Ett stort tack till alla som välvilligt deltog i dessa undersökningar. Till alla som arbetat med denna rapport, ett varmt tack! Uppsala i november 2013 Britt-Louise Gunnarsson Ordförande i Uppsala Senioruniversitet v

6

7 Brevis esse laboro ( Jag försöker vara kortfattad ) En cirkel har den ett slut? Och var finns dess början? Tolv terminer och vi fortsätter! Termin efter termin under god vägledning diskuterar vi och lär mer av ett dött språk. Dött? Plågsamt och sorgligt? Min far sa en måndag i augusti 1956: Latin?! Va ska de vara bra för? Något att fundera över nu under det fem månader långa cirkelsommarlovet anno 2013! Med sina ablativ och konjunktiv lever latinet i högsta grad för oss i cirkeln, berikade av ackusativ med infinitiv och det här med förbytt particip. En orsak till glada skratt vid översättning till svenska! Man blir ju som förbytt när man läser och lär sig mer latin. Ibland cum singultu (med en snyftning). Willy Kyrklund mottog ett pris av Svenska Akademien 2001 och höll ett kort tal om Varför är det så lätt att lära sig latin? Han nämnde de latinska ändelserna, tydligheten och det syntaktiska sammanhanget. Kasus och ändelser är viktiga element som klargör språket! Precis som i finskan med dess allativ, essiv och illativ, tecken på modernt språk. Vi i cirkeln tuggar i oss läxan, Livius, Suetonius, Birgitta eller Linné. Vi uppfattar den lakoniska korthet varmed texten styres, och känner tillfredsställelsen! Med latin får cirkeln inget slut. Irma Ridbäck Entusiasm och engagemang är titeln på denna skrift här några glada deltagare i en språkcirkel i italienska. 1

8 Inledning Bakgrunden till studien Ovanstående vittnesbörd från en deltagare i en av studiecirklarna i språk vid Uppsala Senioruniversitet får slå an tonen för denna publikation. Den speciella studieverksamheten för pensionärer inom ramen för studieförbundet Folkuniversitetets verksamhet inleddes i Uppsala hösten 1979 under benämningen Pensionärsuniversitetet. Då startades fyra studiecirklar med inriktning på ekologi, konstvetenskap, litteratur och religionskunskap. De första språkcirklarna kom in i bilden fyra år senare, höstterminen 1983, då cirklar anordnades i svenska för invandrare och i latin den första svarade mot ett nyuppkommet, praktiskt inriktat behov i det svenska samhället, den andra mot ett fortsatt intresse för klassisk, humanistisk bildning. Klassisk grekiska kom rätt snart med på programmet, liksom de stora skolspråken, engelska, tyska och franska, men även italienska, där verksamheten kontinuerligt ökat, så att italienska idag är ett av de verkligt stora språkämnena i senioruniversitetets repertoar, i sällskap med två andra romanska språk, franska och spanska. Intresset för engelska har minskat, medan tyska hållit ställningarna på en mellannivå under 2000-talet. De klassiska språken, latin och grekiska, har varit borta ett tag, men kommit tillbaka, och intresset för latin har åter ökat något. På senare tid har försök gjorts med bl.a. kinesiska och minoritetsspråket meänkieli. Nivån på cirklarna har ofta angetts som gymnasienivå, vissa cirklar har varit inriktade på konversation, men den pedagogiska utgångsmodellen har varit studiecirkeln med dess speciella, fria arbetsform och möjligheter till variation utifrån deltagarnas behov och önskemål. Totalt sett har intresset för språk vuxit starkt och språkcirklarnas andel av samtliga studiecirklar har ökat markant under senare år, även om olika omständigheter gjort att andelen växlat mellan åren. Under läsåret 1983/84 var som nämnts ovan antalet språkcirklar två. De utgjorde 22 procent av det då rätt blygsamma utbudet av studiecirklar. Läsåret 2012/13 var antalet språkcirklar 35, vilket motsvarade 55 procent av det totala antalet cirklar. Den stigande efterfrågan, det omfattande utbudet av språkcirklar och det stora antalet deltagare under de senaste åren gjorde att tanken väcktes inom redaktionskommittén för Uppsala Senioruniversitets (USU) rapportserie att göra ett försök till en helhetsanalys av språkcirkelverksamheten i form av en rapport, som tar upp utvecklingen av språkundervisningen och den aktuella situationen både ur ett deltagarperspektiv och ett ledar- och arrangörsperspektiv. Kontakter togs med några erfarna ledare av språkcirklar vid USU och successivt etablerades vad som fick arbetsnamnet språkgruppen för att planera en sådan rapport. I gruppen har ingått Monika Ekman, Christina Lindqvist, Lars Sunnås samt Erling Wande, och från arbetsgruppen för rapportserien anslöt Gunilla Öbrink. Språkgruppen utarbetade en synopsis för rapporten som i stora drag avspeglas i föreliggande publikation. 2

9 Faktaunderlag och studiens uppläggning Det material som utgör grunden för rapporten är i huvudsak av två slag. Det ena är den dokumentation som under årens lopp har samlats i terminsprogram, minnesanteckningar och protokoll från möten med anknytning framför allt till pedagogiska frågor, särskilda utredningar om språkundervisningen och annat arkivmaterial. Med utgångspunkt i detta material redovisas inledningsvis det faktiska utbudet av språkcirklar från och med höstterminen 1983 till och med vårterminen Längre fram i rapporten redovisas de diskussioner som förts om hur nivån på cirklarna ska definieras, om undervisningsmetoder och olika praktiska omständigheter i anslutning till undervisningens organisation, liksom uppgifter om de resor som företagits med anknytning till språkundervisningen. Den andra typen av data som utnyttjats är information som samlats in genom två undersökningar som genomförts under vårterminen 2013, den ena riktad till ledare för språkcirklar, den andra riktad till deltagare i ett urval av språkcirklar. Med cirkelledarna genomfördes en intervjuundersökning. Den förbereddes genom att ett formulär med ett antal frågeställningar (en intervjuguide) delades ut i förväg för att kunna fungera som stomme för den följande intervjun (se Bilaga 3). Intervjuerna genomfördes av medlemmarna i språkgruppen. Av terminens cirkelledare deltog samtliga i undersökningen. Med deltagare i språkcirklar vårterminen 2013 genomfördes en enkätundersökning (se Bilaga 2). Av praktiska skäl utvaldes ett antal språkcirklar på så sätt att samtliga språk och samtliga nivåer för varje språk var representerade. Det var alltså inte fråga om en totalundersökning, utan ett styrt urval som omfattade 220 personer. Även om representativiteten inte är formellt säkerställd i strikt statistisk mening så var bortfallet försumbart och enligt vår mening ger undersökningen i stort en god bild av cirkeldeltagarnas uppfattning i olika avseenden. Rapportens disposition I ett första avsnitt redovisas utvecklingen av språkundervisningen vid USU fram t.o.m. vårterminen 2013 vad gäller antalet språkcirklar, deras andel av samtliga cirklar, tillkomsten av nya språk, utvecklingen av en nivåskala för att ange olika kunskapsnivåer på språkcirklar samt bestämmelser angående förtur till vissa språkcirklar. I följande två avsnitt redovisas resultaten från enkätundersökningen riktad till deltagare i språkcirklar samt intervjuundersökningen med cirkelledare. Synpunkter på språkundervisningen som framkommit vid de vårkollegier som anordnas för att diskutera bl.a. pedagogiska frågor redovisas i ett kort avsnitt. Därefter ges en redovisning av de resor och internationella utbyten som genomförts med anknytning till Uppsala Senioruniversitets språkcirklar. I ett avslutande avsnitt diskuteras, med ledning av synpunkter som framkommit i enkät- och intervjuundersökningarna, utvecklingen inom språkundervisningen vid USU under senare år och vad den närmaste framtiden kan komma att erbjuda av förändringar. På några ställen i rapporten har infogats korta kåserier som cirkeldeltagare spontant lämnat in. 3

10 Medverkande i rapporten För den historiska översikten av språkcirklar inom USU svarar Christina Lindqvist, för avsnitten om språkcirklarna ur deltagarnas och ledarens perspektiv Gunilla Öbrink respektive Monika Ekman, och för avsnittet om resor Maj Aldskogius. Övriga textavsnitt har utarbetats i samverkan mellan språkgruppen och redaktionskommittén. Birgitta Hedman har sammanställt tabellmaterialet (Bilaga 1). Lars Sunnås och Erling Wande har bland annat svarat för urvalet av bilder i rapporten. Kerstin Edlund har bidragit med färdigställandet av ett tryckfärdigt manus. Anne Walder, initiativtagare till bildandet av Uppsala Pensionärsuniversitet, här som ledare av en studiecirkel om fransk litteratur. 4

11 Språkundervisningen inom Uppsala Senioruniversitet en historisk översikt Uppsala Senioruniversitet dåvarande Uppsala Pensionärsuniversitet (UPU) började anordna studiecirklar i språk hösten De första språkcirklarna, två av de nio studiecirklar som gavs läsåret 1983/1984, var latin och svenska för invandrare. Klassisk grekiska tillkom följande läsår följd av franska, engelska, tyska och italienska. Svenska för invandrare och klassisk grekiska genomfördes under två respektive fyra läsår. Läsåret 1988/1989 hade det totala antalet studiecirklar ökat till tolv, varav fem gällde språk med ämnesområdena latin, engelsk konversation, franska på gymnasienivå, fransk konversation och italienska. Vid starten av följande femårsperiod försvann latinämnet från språkutbudet. De sju språkcirklar som fanns vid periodens slut, 1993/1994, omfattade språken engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska. Både det totala antalet studiecirklar och antalet språkcirklar ökade kraftigt under de kommande femårsperioderna. Antalet språkcirklar är idag fem gånger större än för tjugo år sedan och utgör drygt hälften av alla studiecirklar. Varje termin tillkom nya cirkeldeltagare och det blev alltmer aktuellt att erbjuda språkcirklar på olika nivåer, alltifrån nybörjarstadiet till mer avancerad nivå. Cirkelledarna var ofta själva pensionärer, men det blev allt vanligare att också anlita yngre personer, såsom infödda språklärare engagerade av Folkuniversitetet. En översikt över utvecklingen ges i nedanstående tabell. Studiecirklar vid USU Antal cirklar totalt samt antal och andel språkcirklar per läsår Läsår Studiecirklar Språkcirklar Språkcirklar Antal* Antal* Andel av alla cirklar (%) 1979/ / / / / / / / *Antal cirklar som gavs under en eller båda av läsårets terminer En gemensam nivåskala? På 2000-talet, då UPU bytte namn till Uppsala Senioruniversitet, USU, började man finna det alltmer angeläget att införa en modell för att ange olika kunskapsnivåer för de språkcirklar som skulle ingå i USU:s utbud. Fram till våren 2006 beskrevs språkcirklarnas färdighetsnivå genom det antal terminer som studierna bedrivits. År 2005 tog Folkuniversitetet (FU) kontakt med USU och krävde att Europarådets språkskala med sex nivåer som tillämpas av FU också skulle användas för USU:s språkcirklar. Krav ställdes också på att de metodstudieplaner, som är kopplade till de olika 5

12 nivåerna skulle användas av språkcirkelledarna vid USU. Dessutom skulle en detaljerad studieplan presenteras för och diskuteras med deltagarna i respektive cirkel vid terminsstarten, något som USU redan tillämpade. Nu startade en diskussion inom USU om hur indelningen i språknivåer skulle kunna gå till. Denna diskussion leddes av Per Malmberg, ansvarig för språkcirklarna och före detta metodiklektor vid Lärarhögskolan i Uppsala. Europarådet hade år 2001 utarbetat ett förslag, A Common European Framework (CEF), med syftet att underlätta kommunikationen mellan EU:s medlemsländer. I CEF presenteras sex olika steg, eller nivåer, i en stigande skala från nivå 1, som är rena nybörjarstadiet, till nivå 6, som ligger nära den språkliga kompetens som en bildad infödd person har. Ett första förslag med sju olika språknivåer (som uttrycktes som ett antal stjärnor, eller asterisker) diskuterades i mars 2006 med språkcirkelledarna, som betonade att en av fördelarna med ett sådant förslag vore att det skulle kunna användas när presumtiva deltagare står inför valet av språkcirklar på olika nivåer. En tydlig beskrivning av innehållet skulle ha det goda med sig att man kunde välja en cirkel på en nivå som någorlunda motsvarade ens förkunskaper. Sedan ett andra förslag med fyra nivåer diskuterats, fattade USU:s styrelse beslut om fem nivåer. Beslutet diskuterades vid USU:s vårkollegium 2006 och började tillämpas för alla cirkelnivåer fr.o.m. ht En skriftlig överenskommelse om hur USU:s nivåer ska jämföras med FU:s undertecknades av FU och USU den 5 februari 2007 och har följande utformning: USU använder för sina språkcirklar en nivåskala i fem steg, markerade med en till fem stjärnor. En viktig källa vid utarbetandet av nivåskalan har varit Europarådets s.k. Framework. En skillnad jämfört med Europarådets och Folkuniversitetets (FU:s) skalor är att USU har beskrivit en enstjärnig, ren nybörjarnivå. En annan skillnad är att USU anger vilka förkunskaper som krävs när deltagarna går från en lägre till en högre nivå. Detta gör det lättare att se hur man kan avancera inom systemet. Bortsett från dessa skillnader finns det tydliga likheter mellan USU:s skala och FU:s. Därför kan skalorna i stora drag jämföras på följande sätt: * en stjärna hos USU saknar motsvarighet hos FU ** två stjärnor hos USU motsvarar A1 hos FU *** tre stjärnor hos USU motsvarar A 2 hos FU **** fyra stjärnor hos USU motsvarar B1/B2 hos FU ***** fem stjärnor hos USU motsvarar C1/C2 hos FU Till Folkuniversitetets nivåskala har det utarbetats metodstudieplaner som kan användas som vägledande material också för Senioruniversitetets språkcirklar. Inför varje termin ombeds cirkelledarna att för varje cirkel överväga om cirkeln skall flyttas upp till nästa nivå eller ligga kvar på samma nivå. Här ges några exempel på vad som utmärker de olika nivåerna i systemet, gemenligen kallat stjärnsystemet : 6

13 Nivå 1 (*) Denna nivå utgår ifrån inga eller mycket ringa förkunskaper. Under cirkelarbetet tränas förståelse av tydligt uttalade enkla ord och fraser, som hämtats från konkreta vardagssituationer. Genom att ställa och besvara enkla frågor om välbekanta ämnen sker samtalsträning. Nivå 2 (**) Ordförrådet ökar successivt och kan nu användas i okomplicerade situationer för att beskriva vardagen och för att presentera sig själv och andra människor. Nivå 3 (***) Deltagarna kan nu förstå innehållet i stoff som de kan möta i sitt yrkesliv och under resor i och utanför det egna landet. De kan återberätta något de läst eller hört, samtalar relativt flytande och kan delta aktivt i en diskussion. De kan skriva personliga brev och sammanhängande texter från egna intresseområden. Nivå 4 (****) Deltagarna kan förstå innehållet i längre föreläsningar i välbekanta ämnen samt relativt väl nyheter i radio och TV samt sakprosetexter och skönlitteratur på ej alltför avancerad nivå. De kan skriva sammanhängande texter från egna intresseområden. Nivå 5 (*****) Deltagarna kan förstå snabbt talat språk, delvis även med dialektal färgning, de talar språket flytande, uttrycker sig klart och nyanserat, läser och förstår långa och komplicerade texter och kan skriva recensioner av olika slags texter. Det bör här framhållas att för de klassiska språken latin och grekiska kan nivåskalorna endast delvis tillämpas man talar ju inte längre latin eller klassisk grekiska. Val av språkcirkel Alltsedan 1983 har antalet cirklar liksom utbudet varierat, men populariteten har på det hela taget varit stabil. Varför har då våra medlemmar valt att delta just i språkcirklarna? Av den enkätundersökning som gjordes vårterminen 2013, och som presenteras utförligare i senare avsnitt, framgår att den sociala faktorn haft stor betydelse, men det gäller förstås de flesta av USU:s cirklar, inte bara språkcirklarna. Det är roligt att träffas, helt enkelt! Att man kan öka möjligheterna att kommunicera utanför landets gränser genom att lära sig andra språk är också en viktig anledning att välja just språkcirklar. Sedan 1983 finns statistik över studiecirklar i språk som getts vid USU och tidigare UPU (Bilaga 1). Intressant nog kanske överraskande? visar det sig att de första cirklarna, som gavs under åren , gällde de klassiska språken, latin och grekiska introducerades franska, följt av engelska, tyska och italienska. En översikt över utbudet av språkcirklar Engelska Engelsk konversation startade ht 1986 och pågick t.o.m. vt 2004, under vissa terminer kompletterad med Engelska på gymnasienivå. Vt 1995 vt 2004 gavs också cirkeln Engelsk litteratur. 7

14 Ht 2004 startade Engelska för pensionärer följt av Engelska på gymnasienivå ht 2005 vt Ht 2004 vt 2007 gavs också Brush up your English. En engelsk cirkelledare introducerade ht 2004 Classic English Poetry följt av English Literary Classics vt 2005 och English Poetry ht Engelska deckare diskuterades ht 2005 vt 2006, följt av mera orubricerade engelska (2*) under ht 2006 ht Ht 2006 introducerades British news and mass media (4*). Intresset för engelska har avtagit något på senare år i och med att andra språk börjat förekomma i högre grad, men under vt 2008 vt 2012 erbjöds engelska (3*), ht 2008 vt 2009 engelska (4*) och ht 2009 vt 2013 engelska (5*). English Language and Literature (3*) gavs ht 2007 följt av (4*) vt 2008 vt 2009 och (5*) ht 2009 vt Finska Finska, språk och kultur gavs vt Franska Franska på gymnasienivå erbjöds ht 1985 vt 1990, vt 1992 vt 1993 och ht 1998 vt Under perioden vt 1995 vt 2004 gavs också cirklar enbart benämnda Franska. Fräscha upp dina glömda kunskaper i franska och Franska fortsättning gavs ht 2004 vt Cirklar benämnda Konversation gavs ht 1985 vt 1990 och ht 2004 vt Vt 1994 gavs cirkeln Histoire de rire följd av Fransk litteratur vt 1995 vt Sedan ht 2006 förekommer så kallade stjärnmärkta cirklar, i flera fall med två eller tre cirklar på varje nivå. Cirklar med fem stjärnor började ges ht Grekiska, klassisk Klassisk grekiska förekom första gången ht 1984 och därefter t.o.m. vt 1988 i en första omgång. Intresset väcktes på nytt ht 1998 vt 1999 och ht 2005 och språket har nu åter funnits från ht Deltagarna i denna grupp har nu nått tvåstjärnig nivå. Italienska Dantes Divina Commedia behandlades ht 1985 vt Italienska för nybörjare och fortsättare introducerades vt 1988 och gavs sedan till och med vt Cirkeln Italiensk litteratur pågick under perioden vt 1995 vt 2004 och följdes av Italiensk poesi ht Från ht 2006 då stjärnsystemet införts och fram till och med vt 2013 har cirklar på nivåerna 1 3 förekommit, och dessutom gavs ht 2009 vt 2013 cirklar på nivå 4. Då hade de mest avancerade grupperna nått den högsta, femte nivån. Kinesiska Kinesiska förekom för första gången vt 2012 och benämndes Känn på Kina språk och kultur. Latin Latin fanns i en första omgång ht 1983 vt 1989, för såväl nybörjare som fortsättare, och lockar återigen sedan vt 1995 både nybörjare och fortsättare, även med inslag av lyrik vt Vt 2008 vt 2009 fanns latin upp till och med fyrstjärnig nivå. Alltsedan dess har intresset varit fortsatt stort och kunskapsnivån allt högre. Sedan ht 2012 finns latincirklar på femstjärnig nivå. 8

15 Meänkieli På senare tid har undervisning i Sveriges officiella minoritetsspråk börjat diskuteras och USU har gått i bräschen i och med att meänkieli finns på programmet sedan ht 2011, för såväl nybörjare som fortsättare. Ryska Ryska introducerades ht 1990 och gavs för såväl nybörjare som fortsättare t.o.m. vt 2006 med enbart ett avbrott ht 2004 för en cirkel benämnd Ryska, konversation och litteratur. Vt 2008-vt 2010 gavs cirklar på enstjärnig och ht 2006 ht 2007 på tvåstjärnig nivå. Efter en tids uppehåll återkom ryska ht 2013 med en enstjärnig cirkel. Spanska Spansk konversation med olika svårighetsgrad förekom för första gången vt 1991 och erbjöds fram till vt Nybörjarcirklar startade ht 1996 och fortsättningscirklar ht Sedan stjärnsystemet infördes ht 2006 har cirklar på de tre lägsta nivåerna givits varje termin och på fyr- och femstjärnig nivå kontinuerligt sedan vt Svenska cirkelledare har under åren alternerat med spanskspråkiga. Svenska för invandrare Svenska för invandrare gavs i Pensionärsuniversitetets regi under fyra terminer, ht 1983 vt 1985, med två grupper per termin. USU har därefter inte haft cirkeln i sitt program. Tyska Tyska startade ht 1987 med cirklar i konversation följt av cirklar på gymnasienivå ht 1991 och för nybörjare vt Den sistnämnda gavs sedan endast ht Cirklar på gymnasienivå gavs ht 1991 ht 1995 med uppehåll under ht 1994 samt vt 1999 vt 2002 och ht Tysk konversation, som först gavs ht 1987 vt 1988 och ht 1989 återkom sedan ht 1995 vt Vt 2002 erbjöds Tyska med Berlinresa. Sedan stjärnsystemet infördes ht 2006 har cirklar givits under rubrikerna Deutsch im Alltag med (2*) ht 2006 vt 2013 och (3*) vt 2009 vt 2013, Tysk kultur (4*) ht 2006 ht 2007, Deutsch Gestern und Heute (4*) vt 2008 vt Från och med vt 2011 fick några cirklar på fyrstjärnig nivå en mer specifik inriktning: Frauengestalten in deutscher Literatur (vt 2011), Fünf deutsche Novellen (ht 2011), Tysk litteraturhistoria och tysk historia i litteraturens spegel (vt 2012) samt Tysk litteratur och samhälle (ht 2012). Förtursanmälan till vissa språkcirklar USU tillämpade under åren fram till 2009 principen först till kvarn för anmälan till alla serier och cirklar. Förnyad anmälan krävdes varje termin. Deltagare i aktiviteter som var fortsättningar från föregående termin hade inte förtur framför nya deltagare. Ingen kunde anmäla sig före en för varje termin utsatt tid. Anmälan till en termins föreläsningsserier och studiecirklar kunde endast göras genom att avgiften betalades in till USU. 9

16 Den 31 mars 2009 beslöt USU:s styrelse att deltagare i USU:s en- och tvåstjärniga språkcirklar som en försöksverksamhet under två år skulle ges möjlighet till förtur till påföljande termins cirkel. En rapport om utvärdering av försöksverksamheten lämnades till styrelsen i februari Efter diskussion utifrån uttömmande underlag beslutades i enlighet med utredarnas förslag att försöksverksamheten permanentas, dvs. förturen gäller för deltagare som följer en- och tvåstjärniga språkcirklar vilka fortsätter på högst tvåstjärnig nivå. Förturen gäller för den cirkel man deltar i. Senaste inbetalningsdag bestäms varje termin av sekretariatet och sätts till drygt en vecka före första allmänna anmälningsdag till nästa termin (USU:s styrelseprotokoll ). Såväl i den enkätundersökning som riktades till cirkeldeltagare vårterminen 2013 som i intervjuundersökningen med cirkelledare togs frågan om förtur upp, och i följande avsnitt redovisas hur systemet uppfattas av deltagare och ledare. Per Malmberg, vars insatser varit av central betydelse för såväl den pedagogiska utvecklingen av studiecirklar i språk inom Uppsala Senioruniversitet som för organisationen av dem. 10

17 Alltid på en torsdag Vad tänker folk på när de hör torsdag? Ärter och fläsk och pannkaka, kanske. Det gör inte jag och mina kamrater. Vi, en skara på tolv damer och en herre i vår bästa ålder, associerar samfällt torsdagar till något helt annat studier i latin. Det betyder inte, att våra bondska svenska tankar omedelbart börjar klä sig i latinsk språkdräkt så fort torsdagar kommer på tal. Nej, det betyder för vår lilla grupp, att torsdagar blivit synonymt med latinundervisning under Monika Ekmans ledning. I tolv terminer har vi träffats och bråkat kärleksfullt med det gamla språkets grammatik och glosor och lektionerna har alltid legat på en torsdag. Tyvärr har terminerna varit alldeles för korta och innehållit för få torsdagar, något som vi konstaterat vid varje kursslut. För har man som vi under sex år vant sig vid att torsdagar är latindagar, känns det konstigt att inte få ägna årets samtliga torsdagar åt latin. Vi brukar därför sinsemellan tala om behovet av sommarskola. Men tills vidare får vi nöja oss med de tillfällen som ingår i kursen. Dock kan vi redan nu försäkra, att vi planerar för en lång framtid med latin på torsdagar. Vi har ju tiden för oss, som en av kamraterna uttryckte det. Hennes positiva uttalande, så tvärt emot vad vi ofta tänker under de andra av veckans dagar, är typiskt för den gammaldags glädje vi upplever under våra latinlektioner. Vi har faktiskt blivit beroende av dem, trots vår ålder. Vi älskar att leta oss fram i det latinska språkets labyrinter under ledning av Monika, denna utomordentligt kunniga och skickliga guide. Vi väjer inte ens för passiva perifrastiska konstruktioner eller latinets utbredda bruk av konjunktiv och deponens och vi jublar när vi lyckas konstruera en tjusig abl abs i en översättningsmening. Vi behöver inte bekymra oss om någon måluppfyllelse som i skolan, vilket är skönt eftersom vi har lätt att glömma numera. Men med tiden har vi lärt oss att utnyttja gruppens kollektiva minne. Det är suveränt och kan rekommenderas! All prestige har vi för länge sedan kastat bort, så att vi nu kan skratta fritt och hjärtligt inte åt men med varandra och vi kan ställa dumma frågor. Det vågade vi aldrig i skolan där det ofta rådde terror på latinlektionerna. Och vi slipper arbeta med texter om gamla krig och truppförflyttningar och militära strategier som vi inte begriper ens på svenska. Vi vandrar i stället genom litteratur som insiktsfullt valts i samråd med oss och som har beröring med våra vanliga liv och med den kultur som vårt samhälle vilar på. Språkets gränser är vår världs gränser, tyckte Wittgenstein. Det är om detta gränsöverskridande som våra latinlektioner egentligen handlar. Det är därför de blir så roliga och meningsfulla och det är därför vi upplever en vanlig torsdag under terminstid som alldeles, alldeles underbar. Christina Monthan 11

18 Språkcirklarna ur deltagarnas perspektiv resultat från en enkätundersökning Varför studera språk? Intresset för att som pensionär delta i senioruniversitetets språkcirklar är stort. Vårterminen 2013 kunde man välja mellan 38 olika cirklar i engelska, franska, klassisk grekiska, italienska, latin, meänkieli, spanska och tyska på olika nivåer. Skälen till att läsa språk är naturligtvis skiftande. Många av deltagarna anger ett stort allmänt språkintresse. Man har ofta läst språket på gymnasiet och vill underhålla kunskaperna eller fördjupa dem. Ibland har man länge närt en önskan att lära sig språket, men inte haft tid tidigare i livet. Nu är det alltså dags. Friheten från det inrutade arbetslivet gör också att man som pensionär reser mer och kanske vistas längre tid i olika länder. Man har då behov av att kunna uttrycka sig på landets språk i allt från enkla vardagssituationer till att umgås med vänner och bekanta i landet. En del seniorer har familjemedlemmar som gift sig över språk/landgränserna och för att kunna kommunicera med de nya släktingarna behöver de språkkunskaperna. Att språkstudier dessutom är nyttig träning för hjärnan har många förstått. Anledningen till att man ur utbudet väljer ett visst språk varierar. Deltagarna i cirklarna i italienska och franska nämner påfallande ofta att de tycker att språket och landet är vackert. Italienarna säger också att intresset för mat och vin, konst och opera, böcker och filmer från Italien spelar stor roll. En deltagare anger som motiv för att läsa just italienska, att det är ett energiskt språk med tydliga konsonanter, vilket underlättar förståelsen om man har nedsatt hörsel. Tydligt är också att man önskar nybörjarkurser mycket oftare. Italienska fanns ju inte som tillval i den gamla gymnasieskolan och man måste alltså börja från noll om man vill lära sig språket. För dagens seniorer ingick dock franska i skolans språkutbud. Nästan alla deltagare i franskcirklarna har läst språket tidigare, någon t.o.m. på universitetsnivå. De vill nu återuppliva de gamla kunskaperna, hålla dem levande och vidareutveckla dem. De vill träna upp talspråket för att bättre kunna göra sig förstådda i landet. Många av dem gör uppenbarligen återkommande resor till Frankrike. En deltagare skriver: Nu har det (franska språket) blivit en passion i sig oerhört avkopplande att studera grammatik t.ex. En annan deltagare har alltid haft en klockarkärlek till franska, någon använder ordet älsklingsspråk. De allra flesta deltagarna i de spanska cirklarna nämner som motiv för sitt språkval att de ofta reser till eller vistas i spansktalande länder. En del har hus i Spanien. Några har anhöriga i landet och behöver kunna tala med släktingar som ej kan engelska eller tyska. En deltagare har släkt och barnbarn från Uruguay. Någon har arbetat 15 år i sydamerikanska länder och vill slutligen lära mig språket. Att spanskan är ett världsspråk spelar också stor roll, liksom det faktum att det tidigare inte fanns i skolan. Hela livet har jag sagt: när jag blir pensionär ska jag läsa latin. Många i latincirklarna berättar att de gått på reallinjen i gymnasiet och nu vill få lite klassisk bildning. De vill t.ex. kunna förstå kända latinska citat. Andra har läst latin i gymnasiet och vill ge språket en ny chans; någon nämner ordet hatkärlek. Man är påtagligt road av ord, etymologi och grammatik. Latinets grundläggande betydelse för de andra romanska 12

19 språken nämns också liksom ett intresse för antikens kultur och historia. Några har blivit medlockade av vänner, som berättat att det är så trevligt att läsa latin. Intresset för den antika kulturen är naturligtvis också ett motiv för de deltagare som läser grekiska. Några har studerat språket tidigare, medan andra inte hade den möjligheten på gymnasiet. Jag fick inte läsa grekiska för pappa i gymnasiet, för det skulle jag inte orka med. Nu tar jag skadan igen!, skriver en deltagare. Cirklarna i engelska ligger på hög nivå, fyra respektive fem stjärnor. Motiven för att läsa engelska skiljer sig inte från de andra språken: man har engelskspråkig släkt, det är ett gångbart språk på resor, nyttigt i hela världen, och man behöver underhålla sina kunskaper. Den femstjärniga cirkeln sysslar med Shakespeare och engelsk lyrik, och intresset för just det kursinnehållet ligger naturligtvis till grund för valet av den cirkeln. Även i de tyska cirklarna vill man aktivera och fräscha upp sina gamla skolkunskaper. Jag var en gång i tiden duktig i tyska skriver en deltagare. Någon har behov av språket vid guidning, en annan har utbyte med grupper från Tyskland. Man nämner att det är ett stort och intressant land att resa till samt att tyska är på väg att återkomma som ett kulturspråk. Av de sex deltagarna i meänkieli har tre, möjligen fyra, rötter i Tornedalen och anger det som motiv för sitt val. Två är intresserade av finska. En deltagare vill kunna skriva på meänkieli och behöver därför lära sig grammatiken. Den personen önskar sig en skrivarkurs, där man kan få sina texter rättade. Anmälnings- och antagningsförfarandet I enkäten ställde vi en fråga om vad deltagarna tycker om anmälnings- och antagningsförfarandet. Ett nytt system för anmälan till språkcirklarna infördes som beskrivits ovan på försök under eftersom det gamla systemet som byggde på principen först till kvarn fått mycket kritik. Det nya systemet, som permanentades 2011, innebär att deltagare i språkcirklar på en- och tvåstjärnig nivå får förtur om de vill fortsätta sina studier påföljande termin. De ska då föranmäla sig genom att betala in avgiften tidigare än övriga. Anmälan är bindande. Sekretariatet skickar ut inbetalningskort med angivet sista datum. Betalar man inte i tid förfaller förturen. Av enkätsvaren framgår att de allra flesta tycker att detta system är bra. Det är enkelt och smidigt och man vet att man kommer med i samma grupp som tidigare. Någon tycker det är lite märkligt att avgiften ska betalas så tidigt, andra tycker att systemet är oklart, men de allra flesta är positiva. När man lärt sig hur det fungerar är det OK. Många deltagare på tre-, fyr- och femstjärnig nivå tycker emellertid att förtur borde gälla även för deras cirklar. De anger att det kan kännas stressigt eller att de inte kände till att man måste vara snabb med sin anmälan, hänga på låset, när medlemsbladet med cirkelutbudet kommer ut. Är man bortrest i augusti blir det ett problem, liksom att det kan vara svårt att betala in anmälningsavgiften samma dag som medlemsbladet kommer ut. Man vill anmäla sig direkt till läraren eller vid slutet av varje termin i stället. Rätt många uttrycker också en önskan om att få bekräftelse på att man kommit med i den valda cirkeln, gärna via e-post. Ett problem som senioruniversitetet förutsåg när det nya systemet infördes, är att det kan vara svårt för nya deltagare att ansluta sig till språkcirklarna, om alla gamla ska ha förtur. Därför begränsades förturen till de två första nivåerna. En viss förståelse för 13

20 detta framkommer i svaren, men flera skriver att det är svårt att komma med i etablerade grupper. Speciellt för italienskan är att man önskar en nybörjarkurs varje år. Motsvarar cirkeln deltagarnas förväntningar? I enkäten fick deltagarna även svara på frågan hur väl cirkeln motsvarar deras förväntningar vad gäller innehåll, nivå, arbetstakt och arbetssätt. De fick skatta sina svar på en skala från 4 (helt och hållet) till 1 (inte alls). Denna fråga hänger troligen samman med en annan, nämligen om det så kallade stjärnsystemet har hjälpt deltagarna att hitta rätt cirkelnivå. Enstjärnig nivå Deltagarna på enstjärnig nivå i meänkieli, franska, latin och italienska är så gott som samstämmiga i sina omdömen; deras cirklar motsvarar förväntningarna helt och hållet på alla dessa delfrågor. Några få sätter treor i stället för fyror, framför allt vad gäller arbetstakten. Om den är för hög eller för låg framgår inte. Tio av 27 deltagare anser sig dock inte ha fått någon hjälp av stjärnsystemet. Tvåstjärnig nivå Svaren från den tvåstjärniga nivån är även de till övervägande delen positiva vad gäller deltagarnas förväntningar, men där skiljer en spanskgrupp ut sig. Där är bara en av sex svarande helt nöjd med innehållet. Två är helt nöjda med nivån, tre med arbetstakten och två med arbetssättet. Övriga anger en 3:a eller en 2:a i sina svar, men säger sig ändå haft hjälp av stjärnsystemet att välja rätt nivå. Man får hoppas att cirkelledaren kan lotsa sina elever rätt i fortsättningen. Den tvåstjärniga tyskcirkeln motsvarar till största delen deltagarnas förväntningar med några få undantag vad gäller arbetstakt och arbetssätt. Alla har haft hjälp av stjärnsystemet. Samma förhållande råder i tvåstjärnig grupp i italienska, dvs. man är överlag mycket nöjd. Där anger nio av tolv svarande att de haft hjälp av stjärnsystemet. Tre-, fyr- och femstjärnig nivå Av enkätsvaren kan man tydligt utläsa att cirklarna på tre-, fyr- och femstjärnig nivå i högre grad än på de lägre nivåerna motsvarar deltagarnas förväntningar. Det verkar som att man där hittat rätt i sitt cirkelval. Man har förmodligen läst flera terminer, ofta med samma cirkelledare, och funnit sig tillrätta med cirkelns nivå och arbetssätt. Endast 17 av 119 svarande på dessa nivåer svarar nej på frågan om stjärnsystemet varit till hjälp. Hemuppgifter eller ej? Alla cirkelledare, utom en på femstjärnig nivå i engelska, ger hemuppgifter och deltagarna verkar tycka att detta är önskvärt. Endast tolv (av 220) deltagare säger sig inte vilja ha läxor. 14

21 Gruppstorlek Gruppens storlek har naturligtvis stor betydelse för språkundervisningen. Det är svårt att kunna komma till tals under varje lektion om gruppen är för stor. Har man då förberett sig och läst sin läxa kan det kännas frustrerande, både för deltagare och cirkelledare, att inte få redovisa sina kunskaper. Om gruppen är för liten kan det å andra sidan bli för lite dynamik. Udda eller jämnt antal deltagare spelar också en viss roll. Det är enklare att arbeta i par med dialoger och andra arbetsuppgifter än i en grupp om tre. Gruppen på tvåstjärnig nivå i italienska är kritisk till att den har för många deltagare. Övriga grupper verkar tycka att den aktuella gruppstorleken är acceptabel. Man har förmodligen vant sig vid förhållandena. Flest önskemål om mindre gruppstorlek finns där antalet deltagare överstiger tolv stycken. En annan situation föreligger i latin på enstjärnig nivå, där mer än hälften av deltagarna önskar att gruppen vore större! Kan man som deltagare påverka undervisningen? I all undervisning är relationen mellan lärare och elev av avgörande betydelse för kunskapsinhämtningen. Speciellt viktig är den kanske för äldre deltagare, vilket ju ett senioruniversitet har. Hörseln är eventuellt inte längre så god och inlärningen tar kanske lite längre tid. Samtidigt har man ett långt liv bakom sig med många erfarenheter och kunskaper, och möjligen också synpunkter på hur bra undervisning ska gå till. Detta ställer krav på ledarna, att de är lyhörda för deltagarnas olika önskemål och att deltagarna känner sig så trygga i sin relation till ledarna att de vågar framföra sina önskemål. Att förhållandet mellan ledare och deltagare är gott visar sig i svaren på denna fråga. De allra flesta deltagarna säger sig nämligen kunna påverka undervisningen. Undantagen finns framför allt på nybörjarnivån, vilket är rätt självklart. Ska man kunna påverka måste man besitta ett visst mått av kunskap i ämnet och som nybörjare har man som regel inte nått därhän än. Lokalens lämplighet En fråga i enkäten till deltagarna gällde undervisningslokalens lämplighet i fråga om hörbarhet/akustik, storlek, tillgänglighet och teknisk utrustning. Tillgängligheten till alla lokaler som USU använder sig av verkar vara god. Några (4) deltagare sätter en 2:a för St. Olofsgatan 11, men för övrigt är det endast enstaka deltagare som verkar ha svårigheter med att ta sig till de aktuella lokalerna. Akustiken i lektionssalen kan utgöra ett problem för seniora elever. Hörseln är kanske nedsatt och det kan vara svårt att höra både vad ledaren och de andra deltagarna säger. Här spelar naturligtvis gruppstorleken in också. Det blir stimmigare om gruppen är stor. Kanske är det orsaken till att några deltagare i två av grupperna har problem med hörbarheten i Insikten på Missionskyrkan. Där ligger antalet deltagare på 12 respektive 13. I övriga lokaler verkar hörbarheten vara god eller i varje fall fullt acceptabel. Hur man uppfattar lokalens storlek är naturligtvis också avhängigt av hur många deltagare som finns i gruppen. Även här förstår man att flera personer i gruppen med 12 deltagare i Insikten tycker att lokalen är för liten. För övrigt tycks man vara nöjd med lokalstorleken. 15

22 Större variation finner man i svaren på frågan om lokalen har tillräckligt god teknisk utrustning. Missionskyrkans tre lokaler, Insikten, Utsikten och Vinkeln, får underbetyg av många. Arken verkar vara något bättre, men inte heller den får toppbetyg. Man är inte helt nöjd med Storgatan 11, rum 11, och definitivt inte med St. Olofsgatan 11. Personliga kommentarer från deltagare i språkcirklar Många deltagare har valt att skriva några personliga kommentarer sist i enkäten. Där framkommer tydligt att USU lyckats engagera mycket duktiga ledare till alla sina språkcirklar. Särskilt mycket uppskattas om ledarna har språket som sitt modersmål. Ledarna beskrivs med ord som: inspirerande, stimulerande, engagerade, kompetenta, ytterst kvalificerade, väl förberedda, humoristiska, lyhörda för deltagarnas önskemål, ja superlativerna flödar! Uppenbarligen lyckas också ledarna skapa en trivsam, öppen stämning i sina grupper, en nog så viktig förutsättning för god inlärning. Man trivs i sin grupp och vill inte lämna den, Den sociala samvaron spelar stor roll för medlemmarna i ett senioruniversitet. Även senioruniversitetet som organisation får del av många positiva kommentarer: Trivs mycket bra med att få chansen till fortbildning trots att jag bor 70 km från Uppsala. Det är en stor förmån att få delta i språkkurserna. Stort tack till sekretariatet. Rent allmänt har USU oerhört intressanta kurser och föreläsningsserier. Jag känner det som en stor förmån att få ha tillgång till Senioruniversitetet. Att vara med piggar upp, inspirerar och jag lär mig nytt. 16

23 En röst från en cirkel i italienska Hade jag vetat, att det var så här roligt att vara pensionär, hade jag aldrig börjat jobba", läste jag någonstans. Så roligt kan man ha om man läser italienska på senioruniversitetet eller går på någon annan inspirerande kurs av det rika utbud som finns för oss, som lämnat yrkeslivet bakom oss. Något ska man göra för att inte de grå hjärncellerna ska läggas i träda, och för min del föll självklart valet på vår planets vackraste språk. Jag och de andra kursdeltagarna har inte tänkt oss att bli översättare i Bryssel, men väl vid festliga tillfällen och vid vistelser i Italien kunna leverera några fraser och kommunicera på lagom svår nivå. Sånt sätter guldkant på tillvaron. Inlärningen går inte svindlande fort. Vi platsar inte i Jeopardy. Vi behöver nämligen längre betänketid, och det får vi, för vår lärare är ytterst lyhörd inför vår förmåga och våra behov. Huvudsaken är att vi har roligt, och därom är vi alla överens. Fördelen med att glömma är att allt blir så nytt och fräscht för oss, eftersom minnet är något kortare i den här åldern. "Gumman är gammal och minnet är kort. Det dör som en stormvind i öknen bort." Det är roligt att träffa människor med annan yrkesbakgrund. Vi skrattar, pratar sjukdomar, kommenterar dagshändelser, berättar om filmer vi sett, utställningar vi varit på etc. Det blir ju så vackert på italienska. Trots en och annan värkande led, begynnande artros, samlas vi troget varje måndag förmiddag för att i anden förflytta oss till Italien, lyssna till vår lärare Katarina som sjunger en smäktande italiensk ballad för oss eller med oss, tragglar lite lagom grammatik i en snårskog av krångliga verbformer, för att i nästa stund glömma det mesta. Ibland fastnar något och då känns segervittring. Livet blir hur som helst meningsfullt av att lära sig något nytt, även om inte hjärncellerna är lika välsmorda som för 40 år sedan. Om jag sedan går i graven utan att kunna alla konjunktiver spelar inte så stor roll. Det jag lärt mig och upplevt under så trivsamma former som på senioruniversitetets kurser är guld värt, och den känslan delar jag säkert med många av Uppsalas pensionärer. Margareta Herbertsson 17

24 Trabajo mucho mycket arbete i en spanskcirkel med ledaren Roberto Alonso de la Torres. Kulinarisk avslutning på en studiecirkel i italienska. 18

25 Språkundervisningen ur cirkelledarnas perspektiv redovisning av en intervjuundersökning I detta avsnitt redovisas resultaten av den intervjuundersökning som genomfördes med ledare för språkcirklar. Avsikten med denna undersökning har varit att få en överblick av situationen för språkcirklar i olika språk och på de fem olika nivåerna i det stjärnsystem för nivågruppering som presenterats tidigare i rapporten. Samtliga tillfrågade cirkelledare har till största del beskrivit de aktuella förhållandena under vårterminen Svaren får därför relateras till den då aktuella studieplanen. Syftet har varit, att samtliga cirkelledare skulle ges möjlighet att uttala sig om den aktuella situationen samt att samtliga språk skulle presenteras på samtliga nivåer. Efter varje enskild fråga följer nedan en sammanställning av och, så långt det är möjligt, ett försök till analys av de inkomna svaren. Ledare för följande språk och nivåer har intervjuats: 1 stjärna: franska, italienska, grekiska, latin, meänkieli 2 stjärnor: franska, italienska, spanska (två grupper), tyska, latin, meänkieli 3 stjärnor: franska, italienska, spanska, tyska 4 stjärnor: engelska, franska, italienska, tyska, latin 5 stjärnor: franska (2 grupper), italienska, latin Den intervjuguide som använts, och som skickades ut till cirkelledarna i god tid före intervjun återfinns i Bilaga 3. Den försågs med en ingress från arbetsgruppen för USU:s rapportserie. Till ledare av studiecirklar i språk vid Uppsala Senioruniversitet Studiecirklar i språk har sedan länge varit en viktig del av verksamheten inom Uppsala Senioruniversitet. Ett förslag har väckts att dokumentera språkstudiernas utveckling och nuvarande situation vid USU genom att sammanställa en rapport som kan ges ut i USU:s rapportserie. Några av de nu aktiva språklärarna har efter förfrågan från Arbetsgruppen för rapportserien utarbetat en synopsis för en sådan rapport. Som ett led i insamlandet av information planeras en intervjuundersökning riktad till cirkelledare. Den skall genomföras under innevarande termin och här nedan pekas i ett antal punkter ut vad som är tänkt att vara stommen i den intervjun med reservation för att inte alla punkter kanske är lika relevanta för alla cirklar. Vi hoppas att du vill hjälpa till genom att medverka i undersökningen som vi tror kan bli en värdefull dokumentation av språkstudierna vid USU. Du kommer att bli kontaktad av någon i den grupp som planerat intervjuundersökningen (Monika Ekman, Lasse Sunnås, Erling Wande, Gunilla Öbrink) för att komma överens om lämplig tid och plats. Vi hoppas att de frågeställningar som listas här nedan skall ge dig en möjlighet att i förväg fundera igenom vad du anser är viktigt att förmedla. Vilka faktorer påverkar cirkelns studieplan? Vid varje termins början presenterar cirkelledaren en detaljerad studieplan för diskussion med deltagarna. 19

26 På enstjärnig nivå italienska, grekiska och meänkieli tycks innehållet i studieplanen påverkas av nivå enligt stjärnsystemet, medan det inte tycks styra innehållet i cirklarna i latin och franska. På tvåstjärnig nivå är förhållandet lite annorlunda. Latin, meänkieli och franska tycks inte påverkas av stjärnnivåerna. De tre-, fyr- och femstjärniga nivåerna är alla styrda av stjärnsystemet. Ett undantag är latin. Det kan förklaras av att det är svårare att tillämpa stjärnnivåerna för språk som inte längre talas. Inte heller franska på enstjärnig nivå påverkas av stjärnsystemet. Det senare kan möjligen förklaras av att vissa deltagare redan har förkunskaper medan andra är verkliga nybörjare. Cirkelledarna försöker tillgodose alla deltagares intressen. Hur påverkas innehållet av läromedel? På enstjärnig nivå påverkar läromedel innehållet i samtliga språk. Samma sak gäller tvåstjärnig och trestjärnig nivå med undantag för tyska, där innehållet inte på någon nivå påverkas av läromedel. Läromedel styr i mindre utsträckning innehållet på den högsta stjärnnivån. En förklaring kan vara, att det där inte finns tillgängliga, färdigproducerade läromedel och att cirkelledarna i samråd med grupperna sammanställer material som passar nivå och deltagare. När det gäller deltagarnas inflytande på innehållet, kan en sammanfattning lätt göras för samtliga språk och nivåer. Deltagarna har möjligheter att påverka innehållet i tyska på samtliga nivåer, i franska på en- och tvåstjärnig, i italienska på enstjärnig samt i spanska på tvåstjärnig nivå. Undantag är spanska på samtliga nivåer utom för den tvåstjärniga kursen, och i italienska på fyrstjärnig nivå. Där har inte deltagarna samma möjligheter till inflytande. Troligen kan detta förhållande kopplas till föregående fråga, nämligen att läromedel i stor utsträckning styr innehållet. Det kan vara svårt att finna bra studiematerial och det är i praktiken bara cirkelledaren som kan bestämma läromedel. På frågan hur undervisningslokalens utrustning påverkar kursinnehållet är svaren mera varierande. Det går inte att finna något mönster i utfallet vare sig beträffande språk, nivå eller den lokal cirkeln äger rum i. För följande cirklar uppgavs lokalen påverka innehållet: franska tre stjärnor i Insikten, Missionskyrkan, franska fyra och fem stjärnor på Storgatan 11, latin en, fyra och fem stjärnor i Insikten samt spanska två stjärnor i Utsikten, Missionskyrkan. Kanske är detta resultat mera beroende av varje enskild cirkelledares pedagogiska metoder. Om någon till exempel är beroende av uppkoppling till nätet, blir ju lokalen mycket mera väsentlig för innehållet. I vissa lokaler i Missionskyrkan finns i princip sådana möjligheter, men det är inte alltid systemet fungerar. Kanske kan resultatet också kopplas till nästa fråga om tillgång till eller egen kompetens att utnyttja tekniska hjälpmedel. Inom många cirklar och på olika nivåer styrs inte innehållet på något sätt av undervisningslokalens utrustning, (t.ex. franska, grekiska enstjärnig nivå, spanska, latin tvåstjärnig nivå, spanska trestjärnig nivå, engelska, franska och spanska på fyrstjärnig nivå samt franska femstjärnig nivå). Vilka moment ingår i cirkelns studieplan? Läsa Svaren på denna fråga visar en ganska stor samstämmighet när det gäller nivåer, men mindre beträffande de olika språken. Läsning av lärobokstext förekommer inom samt- 20