HYGIENRIKTLINJER FÖR TANDVÅRDSHÖGSKOLAN MALMÖ

Transkript

1 HYGIENRIKTLINJER FÖR TANDVÅRDSHÖGSKOLAN MALMÖ Reviderad 2014 av Ingegärd Lundgren Svensson

2 ALLMÄNT Goda hygienriktlinjer syftar till att: förebygga infektioner hos patienter hindra smittspridning mellan patienter hindra smittspridning från patient till personal och omvänt Det gäller att med hygieniska åtgärder på ett enkelt och ändamålsenligt sätt eliminera smittspridning. Alla patienter kan vara bärare av sjukdomsframkallande mikroorganismer. Alla kroppsvätskor från alla patienter måste behandlas som potentiellt smittsamma. Det gäller för att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar, i synnerhet blodburen smitta. Vissa infektionssjukdomar är som mest smittsamma innan de första symptomen visar sig eller innan de kan verifieras i någon provtagning. All tandvårdspersonal skall vara beredd att behandla alla patienter oavsett känd eller misstänkt smitta. Att avvisa någon p.g.a. att de har en blodburen eller annan smitta är inte i överensstämmelse med god yrkesetik. En patient med blodburen eller annan smitta kräver inga extra smittskyddsrutiner under eller efter tandbehandling, under förutsättning att gällande hygienriktlinjer följs. Omhändertagandet efteråt av rum, instrument och avfall kräver inte heller extra rutiner utan tas omhand enligt basala hygienrutiner. Tandvården genomför täta patientbyten och utför olika ingrepp av skiftande karaktär. Det är därför viktigt att ha väl fungerande hygienrutiner för att kunna upprätthålla en optimal hygien. 2

3 INNEHÅLL SID ALLMÄNT 2 INNEHÅLL 3-4 Arbetsrutiner på kliniksal 5 - personlig hygien, arbetskläder 5 - handhygien 5 - handtvätt, handdesinfektion 6 - preoperativ handdesinfektion, personlig skyddsutrustning, handskar 7 - skyddsglasögon/visir, munskydd, arbetskläder, skyddsförkläde 8 - hörselskydd, renrutiner kräver noggrannhet 9 - rutiner vid patientbehandling, punktdesinfektion journal, röntgen, avdukning 11 - avtryck och tandtekniska arbeten 12 - ytdesinfektion av behandlingsplats 13 När olyckan är framme 14 - vad göra? 14 - förebyggande åtgärder 14 Om smittspridning 15 - smittvägar 15 -blodsmitta 15 - MRSA 16 Tandsköterska/assisterande personals uppgifter på kliniksal 17 - vid arbetsdagens början 17 - under klinikpass 17 - vid patientbyten 17 - vid arbetsdagens slut 17 Skötsel av utrustningen på kliniksal 18 - rengöring/desinfektion av uniten 18 - rengöring/desinfektion av sugar/slangar 18 - vattenreningsanläggning 19 - unitens vattenledningssystem 19 Desinfektion och rengöringsmedel 20 Renrutiner 21 - sterila produkter 21 - höggradigt rena produkter 22 - rena produkter 22 3

4 Diskrum 23 - hantering av orent gods 24 - skötsel och kontroll av diskdesinfektor 24 - skötsel av rengöringsapp. för vinkelstycken 24 - kemisk desinfektion 24 - skötsel och användning ultraljudsapparatur 25 Principer för arbetsgång i steriliseringsrum 26 - skötsel och kontroll av autoklav 27 - hantering av sterilt gods 28 Städrutiner 29 - arbetsplatser 29 - lokaler 29 Avfall 30 Symboler för tand/sjukvård 31 Referenslitteratur 32 PM 33 4

5 ARBETSRUTINER PÅ KLINIKSAL - BASALA HYGIENRUTINER Basala hygienrutiner är smittförebyggande åtgärder som vidtas vid kontakt med patienter. Basala hygienrutiner ska användas i alla situationer där känd eller okänd smitta ska förebyggas. Basala hygienrutiner omfattar handhygien, skyddshandskar, munskydd, skyddsglasögon/visir, skyddsförkläde och punktdesinfektion. PERSONLIG HYGIEN Var noga med Din personliga hygien. Vilket innebär att Naglar skall vara kortklippta och rena. Långa vassa naglar riskerar att åstadkomma hål i handskar. Använd inte nagellack eller påbyggnadsnaglar. Både nagellack och limskarvar blir säte för rikliga mängder av bakterier. Ringar, armband och armbandsur får inte användas vid patientnära arbete. Smycken och klockor samlar bakterier och är i vägen vid handtvätt och desinfektion av händer och underarmar. Använd handkräm för att förebygga nariga och torra händer. Noggrann handhygien är en av de viktigaste åtgärderna för att förebygga smittspridning. Arbetskläder tillhandahålls av arbetsgivaren och skall bytas dagligen, samt vid synliga fläckar av t.ex. blod. Klinikkläder tvättas av Tandvårdshögskolans tvätteri. Använd vit skyddsrock över klinikklädsel när Du lämnar kliniksalen Långt hår skall vara uppsatt (innan Du kommer till kliniken) så det inte besvärar patienten. Huvudduk tillhandahålls i linneförrådet och byts varje dag. Piercing är inte lämpligt i ansiktet. Ett oläkt eller piercat hål är en smittrisk både för patient och vårdgivare. Rapportera alltid infekterat sår, nagelbandsinfektion eller liknande till arbetsledaren. Kläder, smycken, tatueringar, med mera som uttrycker eller som signalerar en kränkning av andra människor på grund av kön, etniskt ursprung, sexuell läggning eller handikapp får inte förekomma på arbetstid. Arbetskläder: Arbetskläder ska endast användas inom arbetsplatsen. Kläderna ska vara kortärmade (max till armbågen, för att möjliggöra korrekt handdesinfektion men även för att minska risken för smittspridning via kläder) vid patientnära arbete. Patientnära arbete innebär all undersökning och behandling av patient. Blus, byxor och inneskor ska bäras vid allt kliniskt arbete. Tänk på att det är besvärande för arbetskamrater och patienter om det luktar rök, svett, parfym, rakvatten eller liknande. 5

6 HANDHYGIEN Noggrann handhygien är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Skilj på handrengöring och handdesinfektion. Begrepp: Handrengöring = tvätta bort synlig smuts Handdesinfektion = avlägsnande av den transienta bakteriefloran (den som inte tillhör normalfloran) I början av arbetsdagen och vid förekomst av synlig smuts på händerna rekommenderas handtvätt med tvål och vatten. Tvätta inte händerna i onödan med tvål, den torkar ut handhuden. I övrigt använd handdesinfektion med alkoholbaserade handdesinfektionsmedel med tillsats av återfettningsmedel, vanligtvis glycerol, vilket är effektivast och mest skonsamt mot handhuden. HANDTVÄTT Skölj händer och underarmar under rinnande, ljummet vatten Massera händer och underarmar med flytande tvål Skölj av tvållösningen noggrant Torka med ren pappershandduk tills händerna är riktigt torra Stäng kranen med pappershandduken eller med underarmen Gör därefter handdesinfektion HANDDESINFEKTION Händerna ska vara torra. Massera in riklig mängd handdesinfektionsmedel, minst 3-4 ml, som fördelas över händerna. Börja med fingertopparna, mellan fingrarna och i tumgreppet. Avsluta med underarmarna. Låt handdesinfektionsmedlet torka genom att massera händerna. Verkningstiden = torktiden. Handdesinfektion skall alltid ske före rent och efter orent arbete, även om man har använt handskar. 6

7 PREOPERATIV HANDDESINFEKTION Händer och underarmar tvättas med flytande tvål under minst en minut Skölj händer och underarmar noga i rinnande vatten. Tvätta sedan händerna upp till där handsken skall sluta. Rengör naglar vid behov. Skölj noga bort tvålrester under rinnande vatten. Torka torrt. Desinfektera händer och underarmar med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Använd minst 3-4 ml handdesinfektionsmedel, det vill säga så mycket att huden är fuktig i 2 minuter. Gnid in händer och underarmar under minst 2 minuter. Om huden hinner bli torr dessförinnan, vilket är vanligt, tas mer handdesinfektionsmedel Mellan behandlingarna endast handdesinfektion dvs ingen tvätt med tvållösning PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING SKYDDSHANDSKAR Handskar kan tänkas skydda mot smittspridning genom att minska graden av nedsmutsning på händerna, men ersätter aldrig handdesinfektion. Skyddseffekten mot virus är god. Använd handskar vid risk för direktkontakt med blod, blodtillblandade kroppsvätskor eller annat smittat material. Orena handskar kan jämföras med orena händer som för smittan vidare. Handskar kan sprida smitta för att man förlorat känslan av att känna sig ren. Använd därför inte handskar rutinmässigt! När du använder handskar blir det fuktigt och varmt inne i handsken. Huden luckras upp och blir känsligare för angrepp av ämnen som kan ge överkänslighetsreaktioner, vare sig de kommer från handsken eller redan finns på handen, t.ex. rengöringsmedel/tvål. Allergena ämnen, t.ex. härdplatser, passerar också genom handsken. Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Desinfektera händerna innan handskar tas på och efter handsken tagits av. Tänk på att handskar blir förorenade utanpå och då sprider smitta på samma sätt som den obehandskade handen. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, även om handskar används. Byt handskar efter arbete med kemtekniska produkter och spill från tandfyllnadsmaterial (exempelvis bonding). Handskarnas barriäreffekt minskar med användningstid och kemisk påverkan (det tar 1-2 minuter innan bonding penetrerar handsken om du fått bonding på den). 7

8 Handskar byts mellan varje patient och handskarna ska inte tvättas eller desinfekteras. Tänk på att handskar kan gå sönder under arbetets gång! Ta i så fall av handskarna, desinfektera händerna med desinfektionsmedel och tag nya handskar. Sätt på munskydd och skyddsglasögon, alternativt visir innan händerna desinfekteras och handskar tas på. En använd skyddshandske = en oren hand Latexhandskar har störst risk att ge allergireaktioner. SKYDDSGLASÖGON/VISIR Ska alltid användas vid patientarbete, skyddar mot stänk av blod/saliv. Skyddsglasögon/visir desinfekteras mellan varje patient. Kan köras i diskdesinfektor. Skyddsglasögon även på patienten vid risk för stänk. MUNSKYDD Ska användas tillsammans med skyddsglasögon/visir när risk för stänk föreligger. Munskydd (bör uppfylla kraven i SS-EN Typ II eller IIR) som förekommer vid kliniskt arbete skyddar mot stänk av blod/saliv samt fångar upp droppar som slungas ut vid hostning eller nysning. Munskydd och visir har emellertid liten eller ingen effekt på aerosolsmitta. Byt munskydd om det blivit genomfuktat. Munskyddet skall bytas mellan varje patient. Sätt aldrig munskyddet på eller under hakan. Sätt på munskydd först, sprita sedan händerna och tag därefter på handskarna. ARBETSKLÄDER Arbetskläder är skyddskläder och ska endast bäras inom arbetsplatsen. Arbetskläder ska bytas varje dag, samt vid synliga fläckar av t.ex. blod. Arbetskläder blir förorenade av mikroorganismer redan efter ett par timmar. Om de blir genomfuktade, måste de bytas omgående. Klinikkläder tvättas vid minst 60 C under 10 min av Tandvårdshögskolans tvätteri. SKYDDSFÖRKLÄDE Ska alltid användas vid patientnära arbete där det är risk för stänk. Skyddsförklädet är patientbundet och kastas direkt efter användandet. Genomskinligt plastförkläde eller Skvätty, ett skyddsförkläde av papper/plast, finns på kliniksal. 8

9 HÖRSELSKYDD Använd gärna hörselskydd. Skolan tillhandahåller engångs hörselskydd. Egna hörselskydd ska rengöras regelbundet. Tvätta med rengöringsmedel och vatten eller desinfektera med ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. GYLLENE REGLER 3 gyllene regler för god hygien i tandvården Använd sunt förnuft Följ alltid samma rutiner Arbeta lugnt och metodiskt RENRUTINER KRÄVER NOGGRANNHET Vid allt arbete med höggradigt rena instrument gäller följande regler Handdesinfektion Använd alltid plockpincett Höggradigt rent gods skall användas inom en (1) vecka, annars ny desinfektion, se avsnitt Höggradigt rent Förvaras fukt och dammfritt På bänkarna förvaras instrument och borr i kassett, kärl med lock eller i foliepåse 9

10 RUTINER VID PATIENTBEHANDLING Planera och plocka fram de instrument, material, aktuell journal och röntgenbilder som behövs för patientbehandlingen för att undvika plock i skåp, lådor under behandlingen. Detta effektiviserar arbetet. Använd plockpincett vid behov. Vid patientbehandling skall skyddsglasögon eller visir alltid användas,(även på patient) eftersom det föreligger risk för stänk i ögonen av saliv och blod samt av vassa partiklar från fyllningar m.m. Om Du behöver ta fram ytterligare något under behandlingen, tänk då på att nu är handskarna kontaminerade. Behöver Du något som finns utanför behandlingsplatsen måste Du be om hjälp att hämta detta. Annars måste handskarna tas av, ny handdesinfektion och därefter hämtas det som behövs samt nya handskar. För att förhindra kontaminering, tänk på att arbeta med klart avgränsade arbetsytor för rent och orent, t.ex. lägg inte kontaminerade instrument på bänken där du tillrör material. Försök att alltid lägga tillbaka instrumenten på samma plats i brickgallret så minskar risken för stick- och skärskador. Torka rent icke vassa/spetsiga instrument från fyllningsmaterial, cement m.m. direkt efter genomförd åtgärd. Dessa två moment är metodiskt viktigt och underlättar även sterilarbetet. Vid patientarbete skall stor försiktighet iakttas vid direkt överräckning av dubbeländade, stickande/skärande instrument. Dessa instrument bör enbart hanteras av användaren. Punktdesinfektion Vid stänk och spill ska ytor torkas omgående med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel innehållande tensider (rengöringsmedel). Använd alltid handskar vid punktdesinfektion för att skydda händerna dels mot grov nedsmutsning och dels mot kemiska medel. Torka upp spill med torkpapper som läggs i plastpåse. Ta nytt torkpapper och lägg det på den förorenade ytan. Fukta papperet med alkoholbaserat desinfektionsmedel med rengörande effekt. Den förorenade ytan bearbetas mekaniskt. Lägg torkpapper och handskar i plastpåsen. Tillslut påsen och lägg den i hushållsavfall/brännbart. Gör därefter noggrann handdesinfektion. Den som är närvarande då spill inträffar är också ansvarig för att spill tas om hand på rätt sätt. 10

11 JOURNALEN Om Du vill anteckna något under arbetets gång: Ha en särskild penna som bara används till detta och ett kladdpapper Placera pappret så att det inte kommer i kontakt med höggradigt rent (pappret betraktas som kontaminerat och ska inte hamna på rena ytor) Renskriv efter handskavtagning och handdesinfektion Släng kladdpapper och ta handdesinfektion på händerna Kom ihåg att desinfektera pennan! Tänk på att ytdesinfektera datorns tangentbord och mus efter användandet. RÖNTGEN Ta av handskar och handdesinfektera händerna innan Du går med patienten till röntgenrummet. Ta fram datajournal och vad Du behöver för röntgenundersökningen Ta på handskar Placera sensorn, med skyddspåse, och ställ in röntgenapparatens riktmärke Ta av skyddspåsen, desinfektera sensorn, genom noggrann avtorkning med torkduk väl indränkt i ytdesinfektionsmedel, mellan varje patient När bilderna är godkända, torka av alla kontaminerade ytor i röntgenrummet (nackstöd, armstöd, röntgenapparat, halskrage, exponeringsur och tangentbord) AVDUKNING Använd alltid handskar när Du hanterar orent gods! Spola igenom turbin, hand- och vinkelstycken, tandsaneringsspets och trefunktionsspruta med vatten innan de tas bort från utrustningen. På detta sätt sker en inre grovrengöring av instrumenten och unitens vattensystem frigörs från en del av de mikroorganismer som har sugits in i instrumenten. Allt engångsavfall kastas, även det oanvända. Kompositrester läggs i plastpåse på brickgallret. Vid eventuell kontaminering av amalgam på instrument och borr skall amalgamrester avlägsnas med sugen. Dessutom blästras instrumenten med vattenspray över salivfontänen. Efter spolningen läggs instrumenten tillbaks på brickan för dekontaminering i diskdesinfektorn. Stickande och skärande engångsmaterial läggs omedelbart efter användning i därför avsett uppsamlingskärl. Lägg alla instrument, borr, turbin, hand- och vinkelsystem, blästerspets m.m. på brickan. 11

12 Sug igenom sugslangarna med vatten använd patientmuggen. Vid behov och efter blodiga ingrepp, avlägsna och desinfektera även sughållarna. Brickan ställs på vagn för orent gods (På plan 3 i genomräckningsskåp utanför sterilrum). Kasta de smutsiga handskarna, tag handdesinfektion och ta på nya handskar. Torka av alla kontaminerade ytor. AVTRYCK OCH TANDTEKNISKA ARBETEN Rengörs noggrant från blod och saliv i rinnande kallt vatten Därefter ytdesinfekteras avtrycket/arbetet i 1% Virkonlösning under 10 min Alginatavtryck bör vila några minuter före desinfektion Slutligen sköljs avtrycket/arbetet i kallt vatten Vid tillblandningen av Virkon skall skyddshandskar, skyddsglasögon och munskydd användas Sprayflaska får Inte användas OBS! Dospåsarna med Virkon är självupplösliga och skall inte avlägsnas vid tillblandning Efter mottagande av tandtekniska arbeten från laboratoriet: Desinfektera arbetet och skölj rent med vatten innan det provas på patienten 12

13 YTDESINFEKTION AV BEHANDLINGSPLATS: Använd pappershanddukar väl indränkta med ytdesinfektionsmedel. Torka: Brickbordet (glöm inte undertill), operationslampans handtag, strömbrytare, avfallsmuggshållaren och manöverpanelen Borrenheten och handtaget till blästern samt hållarna inuti Operationsstolens nack och armstöd Ansatser till sugarna samt hållarna inuti Salivfontänens kant Alla handtag på skåp och lådor samt bänkytorna Visir/skyddsglasögon Operatörsstol Tagentbord och datormus Kontrollera att Du inte missat någonting (ev. blodstänk vid salivfontänen) OBS! Vid och efter behandling av patient med känd blodsmitta används samma hygienrutiner som för övriga patienter. 13

14 NÄR OLYCKAN ÄR FRAMME VAD GÖRA: Om Du stuckit, skurit Dig eller på annat sätt fått blod eller kroppsvätska i öppet sår eller på slemhinna, rengör genast det skadade området och desinfektera med 70% sprit eller motsvarande. Om du fått blod i mun, näsa, ögon eller på hud skölj rikligt med vatten eller fysiologisk koksaltlösning. Använd ögondusch. Om patienten behandlas på studentklinik rapportera snarast till din närmaste handledare, som ansvarar för att adekvata åtgärder vidtas. - Ta reda på om patienten har eller har haft sjukdom med risk för blodsmitta. - Dokumentera tid och plats, händelseförloppet och persondata om patienten. Vid exposition för misstänkt eller bekräftad blodsmitta tag omedelbart kontakt med infektionskliniken. Infektionsläkare avgör om indikation för profylax föreligger och planerar den fortsatta handläggningen. OBS! Alla stickskador ska anmälas! Tag kontakt med infektionsklinikens mottagning för att göra en stickskadeanmälan. Mån Tor 8:00-16:00 Fredag 8:00-12:00 Ring (telefonsvarare), uppge följande: stickskada, namn och telefonnummer så ringer de upp. Övrig tid hänvisas till jourhavande infektionsläkare, tfn sökare Det inträffade skall alltid anmälas till skyddsombudet som arbetsskada. Anslag om aktuellt skyddsombud finns på respektive avdelning. FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER VID ANVÄNDANDE AV: Ultra Safety Plus- och In Safe sprutan: operatören kastar själv kanyl o ampull i riskavfallsburken. Engångspruta: Tag bort kanylen genom att sätta den mot riskavfallsburkens kant Ordning och reda på brickan minskar risken för stick och skärskador. 14

15 OM SMITTSPRIDNING Det är viktigt att komma ihåg att vissa infektionssjukdomar är som mest smittsamma innan de första symptomen visar sig eller innan de kan verifieras i någon provtagning. DIREKT KONTAKTSMITTA Innebär att smittkällan har fysisk beröring med den mottagliga individen/mottagliga vävnaden via blod, saliv eller andra sekret. T.ex. tandvårdspersonal som har sår på händerna, från såren förs smittämnet över till patientens mun. INDIREKT KONTAKTSMITTA Vid indirekt överföring sker spridningen genom olika former av mellanled t.ex. personalens naglar, kläder, föremål, instrument, dörrhandtag som är förorenade med smittämnen. DROPP- OCH AEROSOLSMITTA Smittämnen överförs från en invid till en annan via luften i form av droppar eller aerosol, som bildas t.ex. vid tal, nysning och hosta men även från vattnet i unitens (tandläkarutrustningens) vattenledningssystem. Vid droppsmitta förekommer mikroorganismer i större eller mindre vätskedroppar, som t.ex. kontaminerar behandlande personals hud och kläder. Aerosol består av mycket små droppar eller partiklar som kan hålla sig svävande under lång tid och på det sättet möjliggör transport med luftströmmar. Ingångsporten för aerosolsmitta är näsa, mun eller öga. RUTINER VID RISK FÖR BLODSMITTA En patient med blodburen smitta kräver inga extra smittskyddsrutiner under tandbehandling, under förutsättning att gällande hygienrutiner och rekommendationer följs. Se internt meddelande

16 Smittsamma sjukdomar MRSA MRSA är stafylokocker resistenta mot penicillin, cefalosporin och karbapenem. Ibland är dessa stafylokocker även resistenta mot ett antal andra antibiotika, vilket medför att infektioner med dessa bakterier kan vara svårbehandlade. MRSA ger inte upphov till svårare infektioner än andra stafylokocker. De ger inte heller lättare upphov till infektion utan det vanliga är istället att man är bärare av bakterierna utan att ha några symptom. En oroväckande spridning av MRSA har skett över världen. Spridningen har skett framförallt inom sjukvården och det är viktigt att hindra motsvarande utveckling i Sverige. Rapportera till arbetsledaren om du det senaste halvåret har arbetat eller sökt vård utanför Sverige, eller i annan sjukvård där multiresistenta bakterier förekommer. Du kan då ha blivit smittbärare med till exempel MRSA. Våra rutiner ska vara säkra, då behövs som regel inte patienter med känd smitta särbehandlas. Patient smittad av MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus) Finns speciella skäl: Boka in som sista patient på dagen skall inte vistas i väntrummet. Planera ingreppet så att ni inte behöver plocka i lådor, skåp, journal m.m. Minimera antalet personer i behandlingsrummet t.ex. en tandläkare och två tandsköterskor. (varav en assisterande och en tsk. är back up och hjälper till att hämta och ta fram saker). Personer med eksem eller fjällande hudsjukdom, sår, infekterade nagelband eller liknande skall ej medverka i behandlingen. Använd skyddsrock, handskar, munskydd och skyddsglasögon alternativt visir. Instrument, hand- o vinkelstycke m.m. hanteras på samma sätt som vid vanlig patientbehandling. Tvätt skickas som vanlig tvätt. Avfall skickas som vanligt avfall. Torka alla horisontella ytor med alkoholbaserat desinfektionsmedel. 16

17 DAGLIGA RUTINER TANDSKÖTERSKA/ASSISTERANDE PERSONALS UPPGIFTER PÅ KLINIKSAL Vid arbetsdagens början: Sätt på el till kliniksal. Torka alla ytor använd pappershandduk fuktad med vatten. På de ytor där höggradigt rena instrument skall hanteras (brickbord, unit och arbetsyta för tandsköterskan) användes ytdesinfektion. Spola igenom varje instrumentslang till 3-vägspruta, hand- och vinkelstycke i minst 30 sekunder, spola igenom vattnet vid patientmuggen några gånger. (UMEÅ-modellen) Ta fram servett och avfallskopp. Kontrollera att det finns pappershanddukar, muggar, tvål, hand- och ytdesinfektionsmedel, handskar, munskydd och skyddsförkläde, fyll på vid behov. Ställ fram rostfria muggar med plockpincetter på bänkarna och i röntgenrummen. Handdesinfektionsmedel skall användas före rent och efter orent arbete Vid patientbyte se AVDUKNING Studenterna skall få den hjälp de behöver Vid arbetsdagens slut: Sug igenom suganläggningen med rengöringsmedel, häll även rengöringsmedel i salivfontänen och torka rent. Följ tillverkarens anvisningar. Byt till rena silar, guldfångare och sugansatser. Hissa upp behandlingsstolen och ställ fotkontrollen intill stolen. Kontrollera att datorerna är avstängda innan Du stänger av el. 17

18 SKÖTSEL AV UTRUSTNINGEN PÅ KLINIKSAL UNIT Rengöring/desinfektion av uniten, följ KaVo s (och Plandents) anvisningar. SUGSLANG OCH FONTÄNSKÅL Rengöring/desinfektion av sugar/slangar följ tillverkares anvisningar. Desinfektion med DEKASEPTOL GEL Instruktion: Sugslangar 1. Sug kallt vatten stötvis ur en plastmugg. 2. Tryck ned doseringsanordningen en gång, med sugadaptern eller för hand. 3. Sug upp Dekaseptol Gel ur doseringsanordningen. Fontänskål 1. Tryck ned doseringsanordningen en gång. 2. Häll Dekaseptol gel i fontänskålen. 3. Sprid Dekaseptol gel med en borste och låt verka. 4. Borsta och skölj. Plocka av ansatserna (som delas i 3 delar), guldfångaren samt silarna och diskdesinfektera dessa dagligen. 18

19 UNITENS VATTENLEDNINGSSYSTEM Unitens vattenledningar är oftast belagda med mikrobiell film som innehåller miljö -mikroorganismer (heterotrofa mikroorganismer), men som också kan härbärgera sjukdomsframkallande (patogena) mikroorganismer. För att få en effektiv minskning av antalet mikroorganismer i vattenledningssystemet måste biofilmen minskas eller helst elimineras. Varje morgon genomspolas alla instrumentslangar på uniten minst 30 sekunder och ett impulstryck till påfyllningen av patientglaset görs. Unitens vattenkvalitet ska kontrolleras regelbundet, dock minst en gång om året. Om antalet heterotrofa mikroorganismer överstiger normen för dricksvatten (100cfu/ml) måste åtgärder vidtas. Detta måste dokumenteras tillsammans med provsvar samt de eventuella vidtagna åtgärderna. VATTENRENINGSANLÄGGNING Desinfektion av vattensystemet i dentala unitar sker enligt UMEÅ-MODELLEN med Aquatabs. 1 tablett som innehåller 3,5 mg natriumdiklorisocyanurat löses i 1 liter vatten. (Tabletterna finns att få i centralförrådet). Tillrett Aquatabs-vatten för kliniskt bruk bör användas inom 3 dygn. Dentala uniten förses med en flaska, som används både vid grundrengöring av unitens slangsystem och vid normal drift med desinfekterat vatten. Vätskan leds in i unitens slangsystem med hjälp av tryckluft. Inledningsvis avlägsnas biofilmen genom en grundrengöring av unitens slangsystem med natriumhydroxidlösning (0,8%). Detta görs av servicepersonalen. Unitens vattensystem desinfekteras därefter kontinuerligt genom att en klorininnehållande vattenrengöringstablett tillsätts varje gång flaskan fylls med vatten. Därmed förhindras uppkomst av ny biofilm. Funktionskontroll görs med återkommande bakteriologiska analyser. Kontinuerlig desinfektion av unitvattnet med Aquatabs 1. Tillsätt Aquatabs vid varje tillfälle som flaskan fylls. 2. Varje morgon: Byt vatten i unitens slangsystem genom att spola igenom varje slang/tappställe minst ½ min. Genomspolningens effektivitet är beroende av flödeshastigheten. Rekommendationen "½ minut" förutsätter att ca 50 ml vatten flödar ur aktuellt tappställe inom denna tid. Desinfektion under veckoslut Fredag eller dag före helg: 1. Fyll ca ½ liter vatten i flaskan och tillsätt 3 gula Aquatabs. 2. Spola in lösningen i uniten och lämna den så under veckoslutet. 3. Vid arbetsveckans början: Töm flaskan, fyll den med nytt vatten enligt gällande doseringsanvisningar. Spola ur systemet som vid vanlig morgonrutin och arbeta därefter som vanligt. 19

20 DESINFEKTION OCH RENGÖRINGSMEDEL Desinfektion av ytor Ytor DAX Ytdesinfektion EXTRA Desinfektion av föremål (där värmedesinfektion saknas) Föremål Tandtekniska arbeten: Gigasept instru AF Virkon Desinfektion- och tvättlösningar Vid behandling: Handtvätt: Handdesinfektion Tork premium extra mild oparfymerad tvål Tork premium Alcogel DAX Alcogel 85 med pump Desinfektion/rengöring av sugslangar/salivfontän Decaseptol Gel KaVo Unitvatten Klortabletter Umeå modellen 20

21 RENRUTINER Hygienrutinerna skall vara skriftligt dokumenterade. Hygienrutiner är en viktig del av klinikens kvalitetsarbete. Allt kvalitetsarbete är en ständigt pågående process, som egentligen aldrig blir avslutad. Ny kunskap, utveckling av nya rutiner och arbetsmetoder medför att klinikens arbetssätt löpande behöver utvärderas och vid behov revideras. Väl genomtänkta rutiner är en förutsättning för att arbeta med hög kvalité. Vid allt hygienarbete är det viktigt att all personal: Har goda och aktuella kunskaper Planerar ingreppet noga Har bestämda rutiner Arbetar lugnt och metodiskt Försöker motverka stress Utifrån krav på mikrobiologisk renhet indelas instrument i tre grupper: Sterila produkter Höggradigt rena produkter Rena produkter Grupperingen är gjord med hänsyn till instrumentens användningsområden och möjliggör arbete på ett rationellt sätt med hög kvalité. 21

22 STERILA PRODUKTER Definition Instrument och artiklar som vid normal användning penetrerar huden, slemhinnan och in i tandens pulpa. En produkt anses som steril när man uppnått den teoretiska sannolikheten att det förekommer högst en livsduglig mikroorganism på en miljon steriliserade produkter. För att nå den renhetsgraden och kunna beteckna det behandlade godset som sterilt måste steriliseringsprocessen ske i en utrustning vars program dels är noggrant utvärderat innan den tas i bruk första gången, och därefter regelbundet valideras, dels genom fortlöpande kontroll och upprepad prestandakvalificering. Behandlingen av godset sker vanligen i autoklav ångesterilisering 134 C under 3 minuter. De steriliserade produkterna skall förvaras fritt från fukt och damm. HÖGGRADIGT RENA PRODUKTER Definition Instrument och artiklar som vid normal användning kommer i beröring med, men inte avsiktligt går igenom huden, slemhinnan och in i tandens pulpa. Produkterna skall vara fria från mikroorganismer, som kan orsaka infektion. Beroende på användningsområde kan den mikrobiella renheten variera från att det på tusen föremål finns en livsduglig mikroorganism till att det förekommer enstaka mikroorganismer på varje föremål. Produkterna desinfekteras med värme eller med kemiska preparat. Förvaring: Damm- fukt- och dragfritt. (genomräckningsskåpen, lådor eller på brickor under lock). Omdesinfekteras en gång i veckan. RENA PRODUKTER Definition Instrument som vid normal användning endast kommer i kontakt med intakt hud och förs in i patientens mun. Produkterna behöver som regel endast göras rena före återanvändning och skall då vara för ögat rent. Om instrumenten kommit i kontakt med blod, saliv etc. ska de desinfekteras i diskdesinfektor. Förvaring: Damm- och fuktfritt. 22

23 DISKRUM Kom ihåg: Använd handskar och plastförkläde vid sortering av orent gods Instrumenten: De instrument som används under dagen läggs i lämpliga diskkorgar, perforerade brickor eller får ligga kvar på kassetternas inläggsbrickor beroende på vilken slags utrustning man har. Ställ aldrig fler än tre brickor på varandra. Ledade instrument öppnas. För att undvika stick- och skärskador sortera inte orent gods som ligger på brickgallret. Stora instrument, som ej får plats på inläggsbrickan läggs i diskkorgar. Vänd koppar och muggar upp-och-ned. Skalpeller desinfekteras innan de demonteras och bladen kastas. Skallpellskaft måste desinfekteras på nytt efter avlägsnande av skalpellblad. Kassetterna: Brickorna och locken sorteras in i diskdesinfektorn separerade. Hand- och vinkelstycken, tandsaneringsinstrument EMS, LM och Sonicflex: Rengörs och desinfekteras i DAC Universal (KaVo Lifetime,OD), skötselapparat för hand- och vinkelstycken, se bruksanvisning. Borr: Rostfria borr och diamanter rengörs först i ultraljudsbad innan de körs i diskdesinfektor. Kolstålborr bör betraktas som engångsartiklar. Kontaminerade borrställ diskdesinfekteras. OBS! Tänk på: - att inte packa korgarna för fulla, fördela instrumenten jämnt så att vattnet kan nå alla instrument. - att det varma vattnet måste komma åt att desinfektera godset. 23

24 DISKDESINFEKTORERNA Dagligt underhåll: Kontrollera att diskarmarna snurrar. Dessa bör rengöras 1 ggr/vecka eller vid behov. Kontrollera silarna och dyserna ofta, det är viktigt att det ej blir stopp. Kontrollera att det finns disk- och sköljmedel och att rimlig mängd diskmedel gått åt (sätt streck på dunken, kontrollera nivån). Kammaren rengörs vid behov. Silen tas ut och rensas. Loggbokspärm Diskdesinfektorerna skall ha en loggbokspärm märkt Kvalitetssäkring av diskdesinfektor. Samla i pärmen: Alla apparathandlingar t.ex. bruksanvisning, skötselanvisningar och dylikt Information om vilket disk- och sköljmedel samt dosering Dokument om service och reparationer Resultat från de processkontroller som utförs av servicetekniker en gång per år Signerade loggboksblad för dagliga kontroller Loggboksblad för Simicon test Blad för avvikelserapportering Funktionskontroll av diskdesinfektionsprogrammen sker i enlighet med gällande normer. Dessutom skall utrustningen besiktigas av fackman en gång per år. Ombesörjes av serviceenheten. SS-EN ISO DAC UNIVERSALOCH KAVO LIFETIME SKÖTSELAPPARAT FÖR HAND- OCH VINKELSTYCKEN Skötsel: följ tillverkarens anvisningar KEMISK DESINFEKTION Kemisk desinfektion används enbart till gods som ej tål värme eller vid enstaka instrument. I dessa fall används ytdesinfektionsmedel. 24

25 ULTRALJUDSAPPARAT Ultraljudsbadet används för rengöring av instrument, borr, rotkanalsfilar, rörformade instrument t.ex. spetsar till trevägssprutan(bläster), tandsaneringsspetsar. Skötsel: Använd alltid rengöringsvätska i ultraljudsbadet (enbart vatten innehåller inga rengörande eller rostskyddande ämnen). Låt locket vara på under rengöring. Detta för att motverka aerosoler och avdunstning samt för att reducera ljudnivån. Använd instrumentkorgar eller glasbägare vid rengöring. Låt aldrig instrument, glasbägare eller andra tillbehör stå direkt på botten av tanken, då detta blockerar ultraljudsvågorna samt ökar slitaget av tanken. Det är rekommenderat att byta vätska dagligen eller vid behov. Tvätta och torka ur tanken vid vätskebyte. Testa ultraljudsbadet var tredje månad genom att göra aluminiumtestet. Håll aluminiumfolie ner i badet under sek med maskinen påslagen. Det uppstår då hål i folien, desto fler hål ju bättre effekt i ultraljudsbadet. 25

26 STERILRUM RENT HÖGGRADIGT RENT GODS Alla arbetsbänkar torkas av med ytdesinfektionsmedel. Kontrollera skrivremsan, eller i datorn, signera innan godset frisläpps ur diskdesinfektorn. Noggrann handtvätt och handdesinfektion. Tänk på att aseptiken beror på hanteringsförfarandet. Aseptik = Bevara det rena rent Kontroll och instrumentvård efter rengöring i diskdesinfektor Desinfektera händerna efter öppnandet av diskdesinfektorn och signering. Inspektera visuellt efter varje process att godset är rent och ej skadat (speciellt instrument med tunn arbetsdel t.ex. rak sond, tandstensinstrumen ) Orent gods återförs till diskrummet för manuell rengöring och körs på nytt för att kunna betraktas som höggradigt rent. (Vid enstaka instrument kan kemisk desinfektion utföras) Mässingsborste får inte användas på instrumentens släta ytor (repar godset) Lägg brickorna och placera ut på respektive platser Extra instrument och övrigt gods sätts ut på respektive platser Borr och diamanter granskas och sätts på borrställ eller sorteras ner i borrläggen 26

27 STERILISERING STERILISERING I AUTOKLAV Rengör autoklaven enligt tillverkarens anvisningar. Funktionskontroll av autoklavprogram sker i enlighet med gällande normer. Dessutom skall utrustningen besiktigas av fackman en gång per år. (EN ISO ). Enligt europeisk och svensk standard för stora autoklaver, dvs de som rymmer mer än 54 liter, skall rutinkontroller med kemiskt integrerade indikator utföras dagligen. Alla processer registreras på skrivare, så att processen i efterhand kan kontrolleras. Före dagens steriliseringar görs en Bowie-Dick-Simulation test. Packa instrumenten i autoklavpåse försedd med processindikator, så att den visar att den värmebehandlats, av papper/plast och förslut. Förpackar man i annat material skall autoklavtejp med indikator eller TST remsa användas. Alla sterilförpackningar skall batchmärkas för full spårbarhet. Märk förpackningen med steriliseringsdatum, vilken autoklav som använts, vilken körning, sista användnings dag och signatur. När märketikett används, sätts den på plastsidan. Skrivs något på påsen, använd för autoklavering, godkänd märkpenna och skriv utanför svetskanten! Tungt gods placeras nederst i autoklaven eftersom gods med mer massa samlar på sig mer vatten än lättare gods. Papper/plastförpackningar placeras med plasten uppåt eller läggs plast mot plast. Vid varje steriliseringsprogram skall en batch-test (Batch Monitoring Indicator System) placeras nederst i kammaren. Kontrollera skrivarkurvan (tid, temperatur och tryck) och signera dokumentationen. Kontrollera att förpackningarna är intakta och torra efter autoklaveringen. Icke intakta och synligt våta förpackningar packas om i ny förpackning och omsteriliseras. Förpackat steriliserat gods ska hanteras med varsamhet. All dokumentation sparas i 3 år. 27

28 FÖRVARING Höggradigt rent och sterilt gods skall förvaras: Fritt från fukt och damm I turordning efter datum Hanteras med desinfekterade torra händer alternativt plockpincett Höggradigt rent gods skall omdesinfekteras en gång per vecka. Sterilt gods där datummärkningen gått ut, packas i ny påse och steriliseras åter. Är datummärkningen ofta överskriden se över rotation och antal instrument. HÅLLBARHETSTIDER I autoklavpåse av papper/plast som förslutits med svets I autoklavpåse av papper/plast som förslutits med tejp I packskynke I papperspåse 6 mån 1 mån 1 mån 1 mån Fabrikssteriliserade engångsartiklar ska ej omsteriliseras Engångsprodukter får ej återanvändas Årlig kontroll: Upprepad processkontroll (UPQ) skall utföras årligen. Kontrollera att det planerade service och underhållsprogrammet genomförs och dokumenteras. 28

29 STÄDRUTINER Veckorutiner Sterilrummen: Bänkar, hyllor och skåp rengörs med vatten och handdiskmedel, därefter ytdesinfektion Instrumentvagnar rengörs som ovan Förvaringskärl, extra instrument och kassetter m m omdesinfekteras Ultraljudsapparaten rengörs (torkas ur vid varje vätskebyte) Kontrollera utgångsdatum på sterilförpackade instrument. Kliniksal: Bänkar, hyllor, skåp och lådor rengörs med vatten och handdiskmedel, därefter ytdesinfektion Extra instrument, plastkorgar, burkar och kassetter tas ut för omdesinfektion Kontrollera utgångsdatum på dentala material (obs! ohärdad plast kastas i speciell behållare) och apoteksvaror (utgångna apoteksvaror returneras till apoteket) Genomräckningsskåpen torkas av med ytdesinfektionsmedel Påfyllning av instrument och material Kontrollera oljefiltret på uniten Följ och fyll i checklista! Vid lov eller längre uppehåll Rengöres: Behandlingsstolar, operatörsstolar, slangar och lådinredningar Rengör vagnar och smörj hjulen Löstagbara brickbord och salivfontäner diskdesinfekteras Vassa instrument inspekteras, kasseras alternativt skickas för slipning Depurationsinstrument skärps (Glöm inte omdesinfektera brickor, hand- o vinkelstycken och alla extra instrument) 29

30 AVFALL HÄRDPLAST Allt överblivet och kontaminerat material såsom composit- och bondingrester, quickstick, bomullsrullar, matrisband etc. läggs i avsedd plastpåse. Denna läggs i det tättslutande kärl, med utsug, märkt Miljöbehållare för härdplaster, som finns i orena rummet i sterilen. Meddela Serviceenheten när kärlet är fullt. AMALGAMAVFALL Låghaltigt amalgamavfall - handskar, salivsug, kasserade sugslangar etc. samlas i 5 l plasthink med lock märkt låghaltigt amalgamavfall. Höghaltigt amalgamavfall - behandlingsstolens amalgamavskiljningskärl samlas i 5 l plasthink med lock märkt höghaltigt amalgamavfall Amalgamavfallshinkarna lämnas i Centralförrådet. STICKANDE ELLER SKÄRANDE; SMITTFÖRANDE - skärande eller stickande avfall ska samlas i punktionssäkra typgodkända behållare. Behållaren ska märkas med en gul etikett med svart text Riskavfall skärande stickande smittförande. När behållaren är fylld till ca ¾ sätts locket på. Behållaren läggs i en separat typgodkänd kartong med innersäck av plast. Märk kartongen med vårdinrättningens och avdelningens namn. Ställ kartongen vid varuhissen, personal frånserviceenheten hämtar. ÖVRIG KÄLLSORTERI NG - Följ Malmö högskolas och Ragn-Sells sorteringsguide. 30

31 31

32 REFERENSER Arbetsmiljöverkets föreskrifter om mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet AFS 2012:7 Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag SoS rapport Basal hygien inom hälso- och sjukvård Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2007:19(M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården SOSFS 2005:12 Lex Maria Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet SOSFS 2005:28 Medicintekniska produkter Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälsooch sjukvården SOSFS 2008:1 SIS /TR46 - processer för rengöring, desinfektion och sterilisation Validering och rutinkontroll inom svensk vård och omsorg SFVH svensk förening för vårdhygien Skydd mot blodsmitta Arbetarskyddsstyrelsen författningssamling AFS 1986:23 Smittfarligt avfall Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittfarligt avfall från hälso- och sjukvården SOSFS 2005:26 Smittskyddslagen SFS 2004:168 Smittrisker och hygien i tandvården (SFVH Tandvårdssektionen) Stig Edwardsson och Nils Bäckman 32

33 33