Får man filma personer utan att fråga dem?

Transkript

1 Får man filma personer utan att fråga dem? Får man filma personer utan att man sätter upp en skylt som upplyser om att man filmar? Om det är så att man filmar privatpersoner, ska man då hålla den filmen för sig själv eller får man dela med sig av innehållet till andra? Dennis Det är faktiskt ganska juridiskt okomplicerat att filma människor. Du får i princip filma vad som helst, oavsett vad någon annan tycker eller säger. Det finns egentligen bara två saker som är viktiga att skilja mellan: Det är dels vad du spelar in och dels hur du sedan visar den. Du får filma i princip allt utom skyddsobjekt och skyddsområden. Du kan också gå in i butiker och filma, till och med in genom fönsterrutan i andra människors hus. Men är det en privat lokal är det butiksinnehavaren eller ägaren som bestämmer reglerna, liksom husägaren, så de kan säga till dig att du inte får filma om du ska vara i lokalen (på samma sätt kan en nattklubb kräva kavaj eller liknande klädsel för att släppa in dig). Det är egentligen inte konstigare än att du kan kräva att den som går in i ditt hus ska ta av sig skorna, trots att det inte finns någon lag för det. Det är dina regler som gäller eftersom du har rätt att godtyckligt avgöra vem som får och inte får gå in i ditt hus. I fallet med affärsbutiken kan du plocka fram kameran igen när du väl är utanför och filma in i butiken. Då befinner du dig nämligen inte i deras privata lokal längre. Polisen får inte heller konfiskera det du har filmat, utan det krävs beslut av åklagare. En polis kan alltså inte ta ditt band eller minneskort, eller tvinga dig att radera bild- eller videofilerna från minneskortet. Du får även filma personer som klart och tydligt säger att de inte vill bli filmade. Den som upplever att du tar kränkande bilder har ingenting att säga till om rent juridiskt. Det spelar heller ingen roll om du är anställd videofotograf på SVT eller om du gör det för din egen skull. Samma regler gäller både för yrkesverksamma som amatörer. Även om ditt filmande i princip är obegränsat är det en god idé att alltid fråga om lov om det rör sig om mer känsliga bilder. Man bör respektera andra människors privatliv och inte inkräkta på deras privata sfär om de känner sig obekväma med situationen. Att det inte finns någon lag som hindrar dig att filma vad som helst behöver inte alltid betyda att det är en god idé. Jag kan också passa på att nämna dolda inspelningar. De är helt tillåtet att spela in i smyg, både ljud och bild, så länge som minst en av personerna är medveten om att det sker. Det räcker ju faktiskt med att det är du som vet om att du spelar in i smyg för att det kravet ska vara uppfyllt. Så kallad hemlig rums- och telefonavlyssning är däremot inte tillåtet mer än för polisen, så att bugga ett rum med motiveringen att du känner till det är däremot inte giltigt. Då kommer vi till vad man får visa eller rättare sagt publicera. Här blir det genast knepigare och vi måste ta en mängd lagar i beaktning. Dels får du inte kränka eller förtala någon människa, du får inte begå ett upphovsrättsbrott liksom att du inte får använda någons bild eller namn i marknadsföring utan deras tillåtelse. Det finns mycket att tänka på, men den enklaste frågan att ställa sig är: Om detta var jag på bilden, skulle jag vilja att det här hände mig? Läs också Vad får man fotografera? på fotosidan.nu för en genomgång (se nedan). Sammanfattningsvis kan vi förenkla det jag sagt på följande vis: Du får filma vad du vill, men på privat mark bestämmer markägaren. Men han eller hon får inte ta videomaterialet ifrån dig. Men när

2 du ska publicera materialet får du inte använda bilder eller namn utan tillåtelse i marknadsföring. Kopior av upphovsrättsskyddade verk kräver tillstånd om du inte gör kopiorna för privat bruk. Uppdaterat: Under början av 2011 kom förslag om lagändring för smygfilmning. Det innebär att det ska bli förbjudet att fotografera och filma människor i smyg på platser som inte är offentliga. Vad får man fotografera? Viktigaste frågan först, vad får man fotografera? Enkelt svar, du får ta bilder på allt och alla utom vissa skyddsobjekt som kan vara både militära och civila anläggningar. När man inte får fotografera är det tydligt skyltat. Får jag ta bilder av folk på gatan? Ja, du får fotografera vem du vill, var du vill (jag tar upp det där med var du vill längre fram i texten). Det spelar ingen roll om du fotograferar flera personer i en folksamling eller en enskild person på nära håll. Måste jag inte fråga först? Nej. Men det är naturligtvis trevligast att fråga, såvida du inte är ute efter ögonblicksbilder förstås. Men om jag börjar fotografera och personen ber mig, vänligt eller hotfullt, att sluta fotografera, får jag fortsätta ta bilder? Ja. Men det måste väl finnas någon gräns för hur nära jag får stå när jag tar bilder? Icke, du får i princip hålla ett makroobjektiv framför ögat på personen om du vill, men, du får inte hindra personen att röra sig och absolut inte hålla fast någon i jackan eller uppträda störande. Då kan det handla om ofredande vilket inte har med att du fotograferar att göra! Men kränkande bilder, det får jag väl ändå inte ta? Det finns ingenting sådant som kränkande bilder. Återigen, du får fotografera vem du vill och när du vill. Vi tänker oss att du står utanför en nattklubb och en hyfsat berusad tjej kommer fram och lyfter upp klänningen framför ögonen på dig, hon vinglar till och mumlar oredigt någonting om att här skall du få någonting att ta bilder på. Där måste väl ändå gränsen gå? Nej, det är helt okej att ta bilder, även om många tycker du är ett äckel som inte bryr dig om att flickebarnet inte vet vad hon gör. Som sagt, du får fotografera vem du vill och ingen kan hindra dig. Hur du sedan får använda bilderna kommer vi snart in på. Klassikern då, grannen mitt emot din lägenhet bryr sig inte om att dra ned persiennerna när han byter om för kvällen, du får en släng av fönstertittning och tar fram ditt 300/2,8 och börjar fotografera. Gissa om du gör rätt eller fel?

3 Just det, du får fotografera. Det spelar ingen roll att han befinner sig i sitt eget hem eller att du använder teleobjektiv. Inte heller att han inte har en tråd på kroppen eller att du gör det i smyg mot hans vilja. I Augusti 2004 ansåg tingsrätten i Malmö att det inte är ett brott att fotografera/filma någon mot dennes vilja. Det rörde sig om en ung man som smygfilmat under sexakt med sin flickvän. Det finns två tidigare fall i högsta domstolen där avgörandet gjort att det inte är förbjudet att filma/fotografera någon mot dennes vilja. Däremot kan det bli förtal om bilderna sprids, men det är en annan sak. Fotograferingen är tillåten. Vad mer än människor får man fotografera? Återigen, det finns ingenting som du inte får fotografera, förutom de där skyddsobjekten. Men jag var i Paris i somras och tog en bild på ett fint hus och det blev världens bråk med gendarmer som kom störtande och upprörda husägare? I många länder kan det finnas andra regler om vad som är tillåtet, i Frankrike kan husägaren faktiskt inte förbjuda dig att avbilda en byggnad men var beredd på att du ändå får polisen mot dig. Men, jag får väl inte ta en bild på en Ola Billgrentavla utan tillstånd? Jodå, och jag citerar (lou) 2: a kapitlet 12, Var och en får framställa enstaka exemplar av offentliggjorda verk för enskilt bruk Du får ta en bild, men du får inte publicera den eller dra vinning av den på något sätt. Mer om detta senare. Enskilt bruk kan vara att du vill trycka upp en T-shirt till dig själv som du har när det är fest eller du vill ha en bild på väggen bredvid din dator för inspiration. Var får jag fotografera? På allmän plats är det bara att låta motorkameran rassla film, inga hinder för att fotografera i skog och mark, på badstranden, på gator och torg och liknande. Däremot kan du förbjudas fotografera på privat område. Exempel på detta kan vara i någons hem, på en restaurang, i en butik, i ett köpcenter, på Scandinavium, på en nattklubb, på ett museum, på en skola, i en fabrik och så vidare. Den som har nyttjanderätten till en fastighet har rätt att ställa krav på dig för att du skall få vara där. Ett av de kraven kan vara att du inte får fotografera. Andra krav kan vara att du måste ha slips, vara nykter, vara man eller väga minst 120 kilogram. Arrangören av exempelvis en fest kan ställa, nästan, vilka krav som helst på dig som ett villkor för att du får vara i lokalen. Det kallas med ett fint ord för kontraheringsfrihet och ger exempelvis en affärsinnehavare rätt att vägra sälja till en kund bara för att kunden har fula skor på sig. Oj, nu började jag sväva ut, tillbaka till fotograferandet. Alltså kan du förbjudas fotografera på en konsert, men, och detta är viktigt, du måste ha fått reda på att det är fotograferingsförbud via skyltar eller text på biljetten. Det kan också hända att vakten säger till dig ledsen men du får inte ta några bilder här. Då är det bara att lyda eller lämna lokalen. Fram tills det tydligt framgått att det är fotograferingsförbud så är det inget fotograferingsförbud! Och då kommer vi tillbaka till fallet med den strippande(?) grannen. Anledningen till att du inte kan förbjudas fotografera är att du antingen befinner dig i ditt eget hem eller på allmän plats. Du är ju inte i grannens hem! Precis på samma sätt kan du fotografera in på ett företags område, trots att det är fotoförbud, så länge du bara står utanför stängslet. Om inte företaget är skyddsklassat förstås.

4 Okej, jag fattar att man får fotografera vem och vad man vill. Men, får någon ta film eller kamera ifrån mig om jag fotograferar där jag inte har tillstånd? Nej, det krävs beslut av åklagare för att du skall behöva lämna ifrån dig filmen. Och det är mycket ovanligt, sannolikheten för att du som vanlig människa skall få ett sådant beslut emot dig är nog mindre än att du åker hem från Jägersro som miljonär. Polis får alltså inte ta film eller kamera ifrån dig och inte heller upprörd skattebetalare på stadens gator. Men, är det inte olika regler för yrkesfotografer och oss vanliga amatörer? Nej. En pressfotograf till exempel har inga särskilda lagparagrafer om vad denne får fotografera. Däremot är det ofta så att en fotograf med giltig presslegitimation kan få tillstånd att fotografera på vissa ställen som konserter och releasepartyn. Men den som arrangerar en händelse har också rätt att förbjuda alla med presslegitimation att fotografera! Så har också skett på en del konserter med vissa stora band som vill ha maximal kontroll över vilka bilder av dem som sprids i media. Nu är det dags att komma in på hur bilder får användas.det finns två lagar man kan använda sig av för att få kunskap om vad som är tillåtet att göra. Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk 1960:729 (lou) Lagen om namn och bild i reklam 1978:800 (lonb). Upphovsrätten har två delar, en ideell och en ekonomisk. Den ekonomiska handlar om att den som skapat ett verk har rätt att bestämma om ett verk skall göras tillgängligt för allmänheten och om det skall mångfaldigas/kopieras. Du har kontroll över var en bild visas och hur ofta. 2:a (lou). En reklambyrå köper till exempel rätten av dig att få använda en bild till en årsredovisning. De betalar dig kanske 4000 kronor för att få använda bilden i en upplaga om exemplar. Vill de använda bilden till någonting annat eller för att trycka nya exemplar måste de fråga dig om lov. Den ideella gör att du har rätt att stå som skapare av ett verk, ingen annan kan ta äran av att ha skapat den vackra tavlan du målade förra hösten. Du kan kräva (eller vägra) att få ditt namn utsatt vid publicering och du har också rätt att hindra att bilden ändras eller används på ett sätt som kan upplevas kränkande för dig. Detta kallas lite fint för droit moral. 3: e (lou). Observera att om någon köper ett fotografi (själva fotografiet alltså) av dig så har den personen rätt att sälja bilden vidare utan att fråga dig om lov. 19: e (lou). Däremot får den som köpt den fysiska bilden inte använda bilden till en reklambroschyr eller liknande, det är fortfarande du som bestämmer över om bilden skall mångfaldigas. Det du sålt i detta fall är en fysisk vara att hålla i handen, inte rätten att göra nya exemplar eller ändra bilden. Att trycka den i en broschyr är att göra nya exemplar. Samma gäller för din rätt att fotografera till exempel konstverk, du får inte ta en bild av en tavla och trycka vykort som du säljer på marknader. Däremot får du fotografera av byggnader och använda bilden till vykort som du tjänar pengar på. Samma gäller för konstverk om de stadigvarande är placerade på eller vid allmän plats utomhus. Så att fotografera en skulptur i parken och trycka vykort av är helt i sin ordning. 24: e (lou).

5 Innan vi går över till bilder på människor måste vi bestämma vad ett verk är. Några exempel på sådant som kan vara verk är böcker, tal, tavlor, fotografier, balett, opera, film, datorprogram, dikter, byggnadskonst, kartor och liknande. För att det skall skyddas av upphovsrätten måste det ha verkshöjd vilket betyder att två eller flera personer inte skall kunna skriva en bok som är exakt eller väldigt lik den som du skrivit eller måla en tavla som ser ut precis som din. Ett streck på ett papper kan inte skyddas av upphovsrätt. Det spelar ingen roll om det är snyggt eller konstnärligt eller om det tog lång tid att göra för att det skall räknas som verk. Det som räknas som verk är skyddat enligt upphovsrätten i sjuttio år efter det att skaparen har dött. Picasso dog 1973 så år 2044 är det fritt att kopiera hans konst. 43: e (lou). Fotografier har en egen liten skyddsvariant. Ett fotografi som inte räknas som verk är skyddat i femtio år efter det att verket skapats. 49: e (lou). Det är inte alla fotografier som uppnår full skyddstid. Man kan ibland anse att det är möjligt att två fotografer oberoende av varandra kan skapa likadana bilder. Här har olika personer/organisationer olika åsikt om vad som skall räknas som verk. Du kan nog utgå från att dina fotografier är verk men egentligen spelar det kanske inte så stor roll, skyddet är detsamma förutom att det bara gäller i 50 år. Måste jag använda? Nej, inte i de 147 länder som undertecknat Bernkonventionen om upphovsrätt. Det krävs inte heller någon registrering för att upphovsrätt skall gälla men det är smart att använda i kombination med ditt namn och årtal för att visa de som är okunniga att denna bild har ett värde. Hur får jag använda bilder på människor? Skall bilden användas för marknadsföring (reklam) är det enkelt, du måste fråga om tillstånd för att få använda bilden. Eller rättare sagt, du som fotograf måste inte fråga men den som använder bilden (reklambyrån) måste fråga. 1: a (lonb). Och man måste fråga för varje gång bilden skall användas. Tänk på det om du är bildköpare, du måste fråga både fotografen och personen på bilden om lov varje gång du vill använda en bild för marknadsföring! Utställningar då, måste jag fråga personen på bilden om lov? Nej, häng du upp bilderna bara. Men tidningar då, hur fungerar det med dem? Så fort det inte handlar om marknadsföring/reklam är det OK att publicera och visa fotografier på personer. (PUL och Internet hoppar jag över här, det finns mängder med information om sådant.) Det betyder att du får visa bilderna på en utställning, de får publiceras i artiklar i tidningar, de får tryckas i böcker både skönlitteratur och faktaböcker som till exempel skolböcker och så vidare. Det är bara tillstånd av fotografen som behövs. Måste jag ha ett skrivet kontrakt med en modell? Nej, muntliga avtal gäller men, ursäkta mig, du är korkad om du inte försöker ordna avtal på papper eftersom det kan bli svårt att bevisa vad som är överenskommet.

6 Att skriva avtal med en modell om att denne tillåter dig som fotograf att använda bilderna till vad du vill i all framtid och sälja vidare till vem du vill kan ge problem. Det är bäst att vara tydlig om vad som gäller och spalta upp de användningar som du förväntar dig att du kommer använda bilden till, modellen kan hävda att den inte förstod förutsättningarna. Jag förstod aldrig att bilderna skulle komma att användas för att sälja en porrsajt på nätet... Om jag får krångel med bilder som jag sålt? Det finns olika förbund man kan rådfråga, en del kräver medlemskap: Svenska Fotografernas Förbund ( Bildleverantörernas förbund ( Vänd dig till en jurist. Det var mycket information, är det så krångligt? Nej, kom ihåg detta: Du får fotografera vem och vad du vill, är du inne på privat område kan du förbjudas fotografera. Ingen får ta filmen ifrån dig. Om det inte gäller reklam får du använda bilder på människor utan tillstånd. Bilder på konstverk kräver tillstånd om det inte är för eget bruk. Jag hoppas detta är till lite hjälp för dig som undrar över vad som gäller när du fotograferar. Det kan hända att det jag skrivit är oklart eller att något fel smugit sig in i texten, tveka då inte att göra ett inlägg på denna sida. Etiska regler för press, radio och TV Press, TV och radio skall ha största frihet inom ramen för tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen för att kunna tjäna som nyhetsförmedlare och som granskare av samhällslivet. Härvid gäller dock att skydda enskilda mot oförskyllt lidande genom publicitet. Etiken tar sig inte i första hand uttryck i en formell regeltillämpning utan i en ansvarig hållning inför den publicistiska uppgiften. De etiska reglerna för press, radio och tv skall vara ett stöd för den hållningen.

7 Publicitetsregler Ge korrekta nyheter 1. Massmediernas roll i samhället och allmänhetens förtroende för dessa medier kräver korrekt och allsidig nyhetsförmedling. 2. Var kritisk mot nyhetskällorna. Kontrollera sakuppgifter så noggrant som omständigheterna medger, även om de tidigare har publicerats. Ge läsaren/mottagaren möjlighet att skilja mellan faktaredovisning och kommentarer. 3. Löpsedel, rubrik och ingress skall ha täckning i texten. 4. Slå vakt om den dokumentära bilden. Var noga med att bilder och grafiska illustrationer är korrekta och inte utnyttjas på ett missvisande sätt. Var generös med bemötanden 5. Felaktig sakuppgift skall rättas, när det är påkallat. Den som gör an-språk på att bemöta ett påstående skall, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. Rättelse och genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna. Observera att ett genmäle inte alltid kräver en redaktionell kommentar. 6. Publicera utan dröjsmål Pressens Opinionsnämnds klandrande uttalanden i fall som rör den egna tidningen. Respektera den personliga integriteten Respektera den personliga integriteten 7. Överväg noga publicitet som kan kränka privatlivets helgd. Avstå från sådan publicitet om inte ett uppenbart allmänintresse kräver offentlig belysning. 8. Iaktta stor försiktighet vid publicering av självmord och självmordsförsök särskilt av hänsyn till anhöriga och vad ovan sagts om privatlivets helgd. 9. Visa alltid offren för brott och olyckor största möjliga hänsyn. Pröva noga publicering av namn och bild med hänsyn tagen till offren och deras anhöriga. 10. Framhäv inte berörda personers etniska ursprung, kön, nationalitet, yrke, politisk tillhörighet, religiös åskådning eller sexuell läggning om det saknar betydelse i sammanhanget och är missaktande. Var varsam med bilder 11. Vad som i dessa regler sägs gäller i tillämpliga delar även om bildmaterial. 12. Bildmontage, retuschering på elektronisk väg eller bildtext får ej utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Ange alltid i direkt anslutning till bilden om den är förändrad genom montage eller retusch. Detta gäller även vid arkivering.

8 Hör båda sidor 13. Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter. Var uppmärksam på att anmälningar av olika slag kan ha till enda syfte att skada den som blivit anmäld. 14. Tänk på att en person, misstänkt för brott, i lagens mening alltid betraktas som oskyldig om fällande dom inte föreligger. Den slutliga utgången av en skildrad rättssak bör redovisas. Var försiktig med namn 15. Överväg noga konsekvenserna av en namnpublicering som kan skada människor. Avstå från sådan publicering om inte ett uppenbart allmänintresse kräver att namn anges. 16. Om inte namn anges undvik att publicera bild eller uppgift om yrke, titel, ålder, nationalitet, kön eller annat, som gör en identifiering möjlig. 17. Observera att hela ansvaret för namn- och bildpublicering faller på den som återger materialet. Yrkesregler Journalistens integritet 1. Ta inte i tjänsten emot journalistiska uppdrag av personer utanför den redaktionella ledningen. 2. Acceptera inte uppdrag från utomstående, ej heller inbjudan, gåva, gratisresa eller annan förmån i och utanför tjänsten som kan misstänkliggöra ställningen som fri och självständig journalist. 3. Använd inte ställningen som journalist till att utöva påtryckning för egen eller andras vinning eller till att skaffa privata förmåner. 4. Utnyttja inte för egen eller andras vinning opublicerade nyheter beträffande ekonomiska förhållanden eller åtgärder hos stat, kommuner, organisationer, företag eller enskilda. 5. Beakta journalistavtalets bestämmelse om att medarbetare icke får åläggas att skriva mot sin övertygelse eller utföra förödmjukande uppdrag. Anskaffning av material 6. Tillmötesgå rimliga önskemål från intervjuade personer om att i förväg få veta hur och var deras uttalanden återges. 7. Visa särskild hänsyn mot ovana intervjuobjekt. Upplys den intervjuade om huruvida samtalet är avsett för publicering eller enbart för information. 8. Förfalska inte intervjuer eller bilder. 9. Visa hänsyn vid fotograferingsuppdrag samt vid anskaffning av bilder, särskilt i samband med olyckor och brott. 10. Ge inte efter för påtryckningar från utomstående i avsikt att hindra eller inskränka berättigad publicitet.

9 11. Beakta upphovsrätten med dess citatregler och fotorätten. 12. Visa generositet med källangivelse när en framställning huvudsakligen bygger på annans sakuppgifter. Publiceringstider 13. Respektera överenskomna publiceringstider. Redaktionell reklam Grundregel Slå vakt om förtroendet för press, radio och TV och värna om mediernas integritet. Låt inga misstankar uppstå hos allmänheten att utomstående otillbörligt kan påverka innehåll i program. Publicera eller presentera därför inte material på redaktionell plats om det inte är journalistiskt motiverat. Det innebär att materialet inte ska kunna uppfattas som reklambudskap, utan ha nyhetseller informationsvärde eller är motiverat ur underhållande eller konstnärlig synpunkt. Allmänna tillämpningsregler 1. Utforma materialet enbart enligt journalistiska och/eller programmässiga bedömningar, aldrig i avsikt att ge varor och tjänster reklam. Publicera inte materialet i form som kan förväxlas med reklam. 2. Avvisa idéer, uppgifter och förslag till artiklar och program, om de är sammankopplade med krav på motprestationer som innebär reklam i någon form. Avvisa också som princip erbjudanden till redaktionen om resor som är gratis eller kraftigt subventionerade. Avvisa gåvor och andra förmåner. Avge aldrig ett förhandslöfte om publicitet. 3. Konsumentupplysande artiklar/program ställer särskilt stora krav på journalistisk integritet. Redovisa därför hur urvalet av produkter/tjänster i artikeln/programmet har skett. Ange klart hur produkterna/tjänsterna blivit jämförda eller testade. Var särskilt noggrann och kritisk i samband med varurecensioner. Informera inte ensidigt om begränsade sortiment eller enstaka producenter av varor eller tjänster, varuhus, butiker, restauranger etc. 4. Underkasta förhandsuppgifter om teaterföreställning, konserter, filmer, konstutställningar, idrottsevenemang och liknande normal nyhetsbedömning. Granska materialet kritiskt och tillse att det ges en från journalistisk synpunkt motiverad utformning. Pröva noga om uppgifter och bilder från nya företag och affärslokaler eller liknande har journalistiskt nyhetsvärde. 5. Namnge inte företag och organisationer som skänker eller levererar priser eller på annat sätt medverkar? t ex som sponsor eller arrangör? i tävlingar, fester, välgörenhetstillställningar eller liknande, om inte journalistiska motiv finns för detta. Beträffande sådan sponsring som avses i 6 Radiolagen samt i programföretagets avtal med staten gäller vad som där stadgas. 6. Publicera/presentera inte på redaktionellt utrymme av statlig eller kommunal myndighet begärd eller önskad information om enskildas rättigheter och skyldigheter och andra, offentliga meddelanden. För programföretag gäller de bestämmelser om myndighets meddelanden som kan förekomma i avtal mellan programföretaget och staten och i anslutning därtill utfärdade, interna

10 instruktioner. Avvisa från redaktionellt utrymme uppgifter om företags verksamhet som öppethållande, demonstration av produkter, pristävlingar eller andra arrangemang, om det inte är journalistiskt motiverat. 7. Tidning/programföretags reklam för egen försäljning av varor och tjänster samt egna arrangemang ska utformas som annons. 8. Vid användning av material (bilar, båtar, kläder, möbler, köksutrustning etc) som underlag för fotografering får namn på tillverkare, återförsäljare eller detaljist bara anges när det finns journalistiska motiv. 9. Redaktionella specialsidor och bilagor i tidningar ska vara journalistiskt motiverade. Översikter av typ "platsbörs", "båtbörs", "bilbörs" och liknande, som kan uppfattas som reklam eller som innebär att varor och tjänster saluförs, ska utformas som annons. 10. Förteckningar i tidningar över entreprenörer och leverantörer vid byggföretag ska utformas som annons. Upphovsrätt för film Upphovsrätt innebär att den som har gjort något verk, som till exempel en film, har rätt att bestämma över verket själv. Ingen annan kan alltså ta din film och visa, kopiera eller distribuera den utan ditt tillstånd. Den eller de personerna som gjort filmen kallas för upphovsmän. Upphovsrätten gäller så fort en film blir till (och vilket annan verk också för den delen), så den behöver inte registreras eller anmälas någonstans. Det enda kravet är att verket uppnår så kallad verkshöjd. Verkshöjd är i princip ett annat ord för originalitet och säregenhet, det vill säga att verket ska vara så unikt att någon annan inte kan göra något likadant. Det finns två olika typer av verk, nämligen litterära och konstnärliga. Film räknas som ett konstnärligt verk. Upphovsrätten gäller 70 år efter upphovsmannens död i alla EU-länder (i filmer med flera upphovsmän gäller det den siste levande). Det finns två viktiga begrepp att skilja på när det gäller upphovsrätt. Det är ideell och ekonomisk upphovsrätt. Ideell upphovsrätt Den ideella upphovsrätten innebär att exempelvis en kompositör har rätt att bli namngiven när hans eller hennes verk visas offentligt. Upphovsmannen har också en rätt att inte bli kränkt genom sitt eget verk. Det innebär att någon annan inte får ändra på musiken på ett sådant sätt att det konstnärliga anseendet kränks.

11 Ekonomisk upphovsrätt Med ekonomisk upphovsrätt menas att man har rätt till en ersättning om verket framförs offentligt, till exempel genom filmvisning eller försäljning och kopiering. Om exempelvis en filmmakare vill använda kompositörens musik har kompositören rätt att få betalt. Vad skyddas? Vad är det egentligen som skyddas när man har skapat en film? Det är tre saker som skyddas, nämligen grundidéen, handlingen och utformningen. Grundidéen är inte direkt skyddad men däremot i samverkan med handlingen och utformningen, det vill säga hur bilderna och klippningen är gjorda och liknande. Om två filmer är för lika på dessa tre punkter kan det vara risk för att en "kopiering" har gjorts. Men å andra sidan måste grunidéen och handlingen vara tillräckligt unika för att skyddas. Två liknande verk som kan framställas oberoende av varandra kan alltså inte få ett upphovsrättsskydd. Titlen är dessutom upphovsskyddad och gäller utan tidsbegränsning. Skådespelare När det gäller skådespelare så får inte filmen visas eller framföras i något annat sammanhang utan skådespelarens samtycke. Upphovsmännen Upphovsmännen för en film är huvudregissören, dialogförfattaren, manusförfattaren och musikkompositören. Fotografen räknas av någon outgrundlig anledning inte som någon upphovsman längre, sedan lagen ändrades Vad gäller TV-produktioner är det bland annat bildproducenten som har upphovsrätten för materialet. De enskilda TV-fotograferna har ingen rätt till det material de har filmat. Foto Foton har utöver skyddet i upphovsrätten även även ett extra fotoskydd, och det gäller både för stillbildsfoto och filmfoto. Varje foto är dessutom skyddat i 50 år efter att bilden tagits. Det innebär att om du tar ett stillbildsfoto på ett träd, så är det enskilda fotot skyddat i 50 år. Det hindrar dock inte att någon annan tar ett likadant foto med sin egen kamera. I Sverige är det tillåtet att fotografera på offentlig plats, även de människor som rör sig där, så länge bilderna inte används på ett kränkande sätt. Ska man fotografera från högre höjder krävs ett flygfototillstånd från Försvarsmakten. Fotografin och TV-program Om man har med ett stillbildsfotografi eller TV-program i bakgrunden av en film så behöver man inget tillstånd, så länge som de förekommer som en del av miljön. Detta faller nämligen under citaträtten, och då behöver upphovsmännen till fotografiet/tv-programmet inte kontaktas. Musik

12 Specialskriven musik ger oftast det bästa resultatet, men det finns andra bra sätt att få tag på bra musik, nämligen andras musik. Om du använder dig av andras musik i filmen måste du förmodligen betala en liten summa för att få använda den. Ring till Nordic Copyright Bureau (NCB), tel De kan ge dig upplysningar om rätten för den musik du vill använda. Det finns även så kallad librarymusik som man får använda efter avtal med förlaget, vilket brukar vara relativt billigt. SVT liksom andra större TV-kanaler har ett speciellt avtal med STIM (Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå) som bevakar att upphovsrätten sköts. I detta avtal betalar SVT årligen ca miljoner till STIM och får därmed använda vilken musik som helst till sina program och filmer. Musiken de använder måste å andra sidan vara ansluten till STIM eller NCB så att deras vinster kan fördelas. Överlåta upphovsrätten Det går inte att överlåta den ideella upphovsrätten till någon annan person, det vill säga att man "säljer" rätten att namnges när filmen visas. Däremot kan man överlåta den ekonomiska upphovsrätten och på så vis få provision genom en delad upphovsrätt. Detta är det vanligaste sättet för TV- och filmfolk att hantera juridiken. Mer information För mer information angående musikalisk upphovsrätt, se följande hemsidor på: stim.se ncb.dk ifpi.se sami.se