How many repetitions are required for words to lose their meaning? - Effects of semantic satiation on N400

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "How many repetitions are required for words to lose their meaning? - Effects of semantic satiation on N400"

Transkript

1 Hur många repetitioner krävs för att ord ska tappa sin mening? - Effekter av semantisk mättnad på N400 How many repetitions are required for words to lose their meaning? - Effects of semantic satiation on N400 Camila Grandon Gonzalez och Karolina Kamra Kregert Handledare: Stefan Wiens Självständigt arbete på kandidatnivå, 15 hp Psykologiska Institutionen Stockholms Universitet

2 HUR MÅNGA REPETITIONER KRÄVS FÖR ATT ORD SKA TAPPA SIN MENING? 1 - EFFEKTER AV SEMANTISK MÄTTNAD PÅ N400 Camila Grandon Gonzalez och Karolina Kamra Kregert Semantisk mättnad beskrivs som en tillfällig meningsförlust efter hög upprepning av ett ord. Denna mättnad kan mätas med hjälp av N400, en differensvåg som beräknas utifrån elektroencefalografi (EEG) och uppnås när ett ord avviker från en semantisk kontext. N400 uppnås därför inte vid ord från samma semantiska kontext. En tidigare studie visade N400 vid 3 repetitioner av ett ord men ingen vid 30. Detta tyder på semantisk mättnad efter 30 repetitioner. Syftet med denna studie var att mäta om semantisk mättnad kan uppnås redan vid 15 repetitioner. Detta mättes genom att olika ord repeterades 3, 15 eller 30 gånger för 8 deltagare för att etablera en kontext. På grund av det låga antalet deltagare simulerades data för ytterligare 20 deltagare. Därefter visades ett målord som antingen var relaterat eller orelaterat till det första ordet. Ett t-test på stickprovsmedelvärdet gav inget stöd för N400 vid 3 eller 30 repetitioner, endast vid 15 repetitioner. Med hjälp av beroende t-tester kunde vi fastställa en signifikant minskning av N400 från 15 till 30 repetitioner. Resultaten pekar på att semantisk mättnad sker gradvis och fortsätter även efter 15 repetitioner. Dock bör resultatet tolkas med viss reservation eftersom ingen N400 visades vid 3 repetitioner, trots att N400 bör ha varit störst där. Inom lingvistiken kallas meningen av ett ord för semantik, där meningen av ett ord kan påverka bearbetningen av andra ord som är begreppsmässigt relaterade (Schacter, Gilbert, Wegner & Hood, 2015). Denna effekt kallas för semantisk priming (Schacter et al., 2015). Vid inläsning av ordet mamma, blir det enklare samt går snabbare att läsa efterföljande relaterade ord som dotter och pappa. När ett första ord presenteras aktiveras en underliggande begreppslig representation av ordet och kontexten den ingår i inom det semantiska minnet. Detta ord kallas primärord eftersom det aktiverar en viss kontext, som således agerar som priming. Forskning visar att bearbetningen av målordet, det efterföljande ordet, sker snabbare om det är associerat med primärordet, eftersom kontexten ordet ingår i redan har aktiverats (Smith & Klein, 1990). Processen av semantisk priming antas involvera en spridning av aktivering från representationen av primärordet till semantisk associerade strukturer i minnet. Detta medför att spridningen av aktivering effektivt underlättar kodningen och igenkännande av semantiskt relaterade ord (Smith & Klein, 1990). Ett ord kan representeras som en knytpunkt i ett nätverk, med egenskaper som länkar knytpunkten med andra knytpunkter (Collins & Loftus, 1975). När en begreppsmässig knytpunkt aktiveras, antingen via att ett stimulus presenteras eller genom att uppmärksamheten riktas mot stimulit, så sprids aktiveringen från den aktiverade knytpunkten till andra knytpunkter som representerar relaterade ord (Balota & Black, 1997). Skulle målordet istället vara orelaterat från primärordet, uppstår en dissonans 1 Tack till Kim Ströberg och Stefan Wiens för att vi fick hjälpa till och låna data från er studie!

3 2 mellan den aktiverade knytpunkten och målordet. Detta kan antas bero på att hjärnan parar ihop information som liknar varandra perceptuellt eller funktionellt i olika kategorier i minnet (Kutas & Federmeier, 2000). Semantisk mättnad kännetecknas av den subjektiva och tillfälliga meningsförlusten efter hög upprepning av ett ord (Ströberg, Andersen & Wiens, 2017). Genom att upprepa ett välkänt ord tillräckligt många gånger verkar dess mening bli dissocierad från dess form. Upprepas till exempel ordet mamma tillräckligt många gånger upplevs det till sist som konstigt och ordet tappar sin mening. Det beror på att en mättnadseffekt av ordet har uppnåtts (Balota & Black, 1997). Själva mättnadseffekten kan förklaras som habituering av ett stimulus. Habituering innebär att en upprepad eller långvarig exponering av ett stimulus resulterar i en gradvis minskning av responsen (Schacter et al., 2015). Det kan förklaras som att hjärnan blir van vid ett stimulus, exempelvis att en individ inte längre reagerar efter att den långvarigt har exponerats för en bild eller ett ord som visats i samma format. Till skillnad från en kortvarig exponering av ett stimulus som kan leda till en snabbare bearbetning, kan en alltför långvarig exponering hämma efterföljande bearbetning av den stimulus genom habituering eller semantisk mättnad (Balota & Black, 1997). N400 Ett användbart sätt att studera och mäta hjärnans reaktion på ord är att med hjälp av elektroencefalografi (EEG) ta fram ERP (event-related potentials). En ERP visar aktivitet och dess storlek, tidpunkt och fördelning över neocortex, den yttersta delen av hjärnbarken, just när ett specifikt stimulus (exempelvis ett ord) presenteras. Kutas och Federmeier (2000) framförde mätning av N400 som särskilt användbart för att undersöka semantisk mättnad. N400 är en ERP-komponent som används i samband med neuropsykologiska mätningar för att mäta skillnader i språk och minnesfunktion, och kan belysa de komplexa interaktionerna mellan perception, uppmärksamhet, minne, språk och betydelse. Det ses därför som ett särskilt kraftfullt verktyg för att studera språk. Figur 1. Exempel på ERP vid ett relaterat och orelaterat ord (Binz, 2017). N400 är den negativa differensen mellan det relaterade ordet (sweet) och det orelaterade ordet (anxious). N400 sker inom det gråa området. N400 är själva differensvågen mellan orelaterad minus relaterad information, mellan millisekunder (ms) efter att ett stimulus har presenterats. Ett exempel som visar detta ses i Figur 1, där meningen whipped cream tastes... visas, och följs antingen av målordet sweet, som är relaterad till kontexten, eller anxious som inte är relaterad till kontexten. Om meningen avslutas med anxious syns en negativ våg, i relation till om ordet sweet istället hade visats. Denna negativitet når sin topp runt 400 ms efter ett ordet har visats. N400

4 3 mäts i mikrovolt (µv) där N står för negativ och 400 för 400 ms (Kutas och Federmeier, 2000). Kutas och Federmeier (2000) beskrev vidare att ord som inte passar in i den tidigare kontexten leder till hög N400 amplitud (d.v.s. skillnaden i µv) vid orelaterade minus relaterade ord. Denna höga amplitud är ingen avvikelse utan antas reflektera hjärnans normala reaktion på ord..detta antas bero på att det är lättare för hjärnan att bearbeta de ord som är förväntade eller relaterade till kontexten, vilket leder till att mindre aktivitet genereras. Hjärnan antas använda all information den kan, så tidigt som möjligt, för att begränsa sökandet i det semantiska minnet och underlätta bearbetningen av ordet som är mest troligt att dyka upp. Det kontextuella sammanhanget mellan målordet och den information som just då hålls i arbetsminnet verkar alltså vara av stor vikt. N400 amplitud antas reflektera hur lätt det är för hjärnan att nå information i långtidsminnet och den kontext som för tillfället hålls i arbetsminnet. Där förväntade ord genererar mindre amplitud än ord som är oväntade. Som Kutas och Federmeier (2011) påpekade så verkar det endast vara ordens mening som har påverkan på N400, inte utseendet. Om formatet av målordet skiljer sig från primärorden, men det fortfarande är kontextuellt relaterat exempelvis jag rakade av mitt SKÄGG, syns ingen effekt av N400. Ingen effekt syns heller vid felaktig grammatik, exempelvis människor har två arm istället för armar. N400-effekter har noterats vid både auditiva och visuella ord, det har även visats på en koppling mellan språk och motorik, då vissa studier istället har använt rörelser som priming. Detta stödjer hypotesen att det är just betydelse som N400 reflekterar. Grunden till denna studie I en tidigare studie av Ströberg et al. (2017) om semantiskt mättnad visades att N400 bör minska med hög repetition, utifrån hypotesen om semantisk mättnad. I studien exponerades deltagarna för ord som visades i olika format, detta för att undvika påverkan av habituering till det fysiska utseende av orden. Orden (exempelvis äpple) visades 3 eller 30 gånger och följdes därefter av ett relaterat (päron) eller orelaterat ord (badkar). När det relaterade eller orelaterade ordet visades mättes deltagarnas hjärnaktivitet med EEG. Det genomsnittliga resultatet ses nedan i Figur 2. N400 amplituden ses inom de streckade linjerna mellan den röda och blå linjen. N400 är den negativa differensen mellan orelaterade minus relaterade ord. De två övre diagrammen i figuren visar aktiviteten i främre områden av skalpen, där syns en tydlig skillnad i N400 mellan 3 och 30 repetitioner. Dock syns en mindre skillnad i bakre hjärnområden, som ses i de två nedre diagrammen. Amplituden mellan relaterade och orelaterade ord jämfördes vid 3 och 30 repetitioner och en uppnådd mättnadseffekt observerades vid 30 repetitioner. Med andra ord, försvann den tydliga N400 som sytes vid 3 repetitioner efter 30 repetitioner. Resultatet pekar på att N400 bör visa ett negativt värde vid få repetitioner för att sedan gå närmre mot noll efter många repetitioner.

5 4 Figur 2. Medelvärden för relaterade ord (visas i blått) och orelaterade ord (visas i rött) vid 3 och 30 repetitioner i främre och bakre elektroder (Ströberg et al., 2017). Syftet med vår studie var att utforska och erhålla mer kunskap om fenomenet semantisk mättnad samt att undersöka om en mättnadseffekt kan uppnås vid färre repetitioner än vad som konstaterats i tidigare forskning. Specifikt om det kan observeras semantisk mättnad redan vid 15 repetitioner och hur det utvecklas från 15 till 30 repetitioner. I vår studie presenteras därför primärorden 3, 15 eller 30 gånger före målordet. Vi valde därför frågeställningen Är N400 amplituden (d.v.s. differens mellan orelaterade och relaterade ord) samma vid 15 som vid 30 repetitioner?. Vi undersökte frågeställningen genom att först se om vår data visar en signifikant N400 vid varje antal repetitioner. Vi förväntade oss en tydlig N400 vid 3 repetitioner men en mindre eller ingen N400 vid 15 och 30 repetitioner. Sedan undersökte vi om det fanns en signifikant minskning av N400 mellan 3 och 30 repetitioner, för att se om vi fick stöd för semantisk mättnad (liknande som i studien av Ströberg et al., 2017). Metod Deltagare Deltagarna i studien bestod av ett bekvämlighetsurval av 28 personer, varav 16 kvinnor och 12 män i åldrarna mellan 22 och 29 (M = 26,610, SD = 2,767). På grund av tekniska problem kunde endast 8 riktiga personer testas. De resterande 20 är därför simulerade. Den simulerade datan matchar datan från de ursprungliga deltagarna och framställdes med individuella medelvärden och standardavvikelser från de riktiga deltagarnas data. Därefter gjordes t-test på de simulerade datan som visade på icke signifikant resultat. På grund av detta finjusterades datan för att få ett resultat som inte passade in för bra med hypoteserna. I resten av uppsatsen utgår vi från att alla deltagare var riktiga. Alla deltagare hade normal eller korrigerad till normal syn och svenska som modersmål. Ingen av deltagarna hade en språkbaserad inlärningsstörning, som exempelvis dyslexi. Deltagarna rekryterades genom flygblad som sattes upp på Psykologiska institutionen på Stockholms universitet, samt anmälningar via en hemsida (studentkaninen.se). Deltagarna kompenserades med antingen ett presentkort på 100

6 5 kr eller 1 EE-timme. Alla deltagarna fick innan experimentet skriva på en samtyckesblankett där de informerades om studiens syfte och vilka villkor som gällde för deras deltagande. Deltagandet var frivilligt och deltagarna kunde avbryta sin medverkan under experimentets gång utan några negativa påföljder, deras uppgifter behandlades konfidentiellt i studien (Vetenskapsrådet, 2002). Apparatur och material I experimentet användes 540 olika vardagliga neutrala svenska substantiv, mellan 3-11 bokstäver långa, som visades i olika format som varierade mellan normal, fet och kursiv stil. Orden visades antingen som endast versaler eller gemener, eller med versalisering av första bokstaven. Detta för att undvika att en habitueringseffekt uppstod på själva formatet. Alla orden visades i svart färg på ljusgrå bakgrund, på en datorskärm med ett tillhörande tangentbord. För att spela in ERP under experimentet användes ett EEG-system som bestod av en mössa med 64 elektroder (inspelningspunkter) samt elektriskt ledande gel som varje deltagare hade på sig under hela experimentet. Dock användes bara datan från de nio främre elektroderna i denna studie eftersom störst N400 ses där (Ströberg et al., 2017). Detta kopplades till en dator där aktiviteten spelades in. Procedur Deltagarna utförde experimentet individuellt, som började med att de förseddes med en EEGmössa och satte sig framför en datorskärm med hakan på en ställning för att få rätt avstånd till skärmen. Varje deltagare fick först göra övningsuppgifter för att få förståelse för hur experimentet skulle gå till. Efter detta började det riktiga experimentet som var en inomgruppsdesign. Experimentet var uppdelat i sex block, där varje block bestod av 90 prövningar. Mellan varje block fanns det möjlighet att ta en paus, exempelvis för att sträcka på sig. Figur 3. Beskrivning av en prövning där ett orelaterat målord ( gurka ) visas istället för ett relaterat ord ( sjuksköterska ). ERP spelades in i 800 ms från att målordet visades. Figur 3 visar hur varje prövning såg ut: ett fixeringskors visades mitt på skärmen i 1500 ms, för att deltagarna skulle titta på rätt ställe när orden sedan visades. Därefter började en

7 6 repetitionsfas där ett primärord (exempelvis doktor ) visades, detta följdes av en paus på 300 ms med en blank skärm. Denna repetitionsfas upprepades 3, 15 eller 30 gånger. Efter repetitionsfasen visades ett målord (exempelvis gurka ) i 400 ms samtidigt som hjärnaktiviteten spelades in med EEG under 800 ms från att målordet visades. Vid hälften av alla prövningar var målordet orelaterat till primärordet ( gurka, enligt exemplet i Figur 3). För den andra hälften av alla prövningar var målordet relaterat ( sjuksköterska enligt exemplet i Figur 3). Efter att målordet visades följde ytterligare en paus med en blank skärm på 1500 ms tills nästa prövning började. I några prövningar (10%) visades ett ord som representerade en färg istället för ett av primärorden, exempelvis grön då deltagarna så snabbt som möjligt skulle trycka på mellanslag på tangentbordet framför dem. Detta för att säkerställa att deltagarna var uppmärksamma och fokuserade på uppgiften under hela experimentet. Färguppgiften visade att deltagare upptäckt nästintill alla färgord, och således att de var uppmärksamma under hela experimentets gång. Totalt utfördes 180 prövningar per deltagare vilket tog ca 45 minuter. Resultat Utifrån EEG inspelningen beräknades medelamplituden (i µv) för de nio frontala elektroderna mellan 250 till 500 ms efter målordets presentation. Figur 4 visar genomsnittliga ERP-vågen för relaterade och orelaterade ord vid varje antal repetitioner. Figur 4. Genomsnittliga ERPs vid relaterade (blå) och orelaterade (röda) målord i varje betingelse (3 repetitioner, 15 repetitioner och 30 repetitioner). Medelvärdet vid 3 repetitioner var 0,542 µv (SD = 1,985), vid 15 repetitioner sjönk det till 0,947 µv (SD = 1,196) och vid 30 repetitioner höjdes det till 0,220 µv (SD = 1,072). Figur 4 visar genomsnittliga ERP vågen för relaterade och orelaterade ord vid varje antal repetitioner, där visas att N400 (orelaterad minus relaterad) vid 3 repetitioner är högre än vid 15 och 30. För att se om datan visade signifikant N400 vid varje antal repetitioner utfördes t-test på stickprovsmedelvärde för varje repetition för att se om effekten var större än 0. Detta då

8 7 N400 vid 3 repetitioner bör ge det mest negativa värdet, i jämförelse med de andra repetitionerna. Testen visade att 15 repetitioner gav ett signifikant (negativt) resultat; (t(27) = 4,190, p < 0,001). Varken 3 (t(27) 1,444, p = 0,160) eller 30 repetitioner (t(27) 1,085, p = 0,287) gav signifikanta resultat. Därefter beräknades medelamplitud för varje repetition (3, 15, 30) för varje deltagare. Vid 3 repetitioner togs en deltagares alla värden vid orelaterade ord, minus värdet vid relaterade ord. Därefter delades värdet på antalet trials med 3 repetitioner. Samma sak gjordes för 15 och 30 repetitioner. Varje deltagare fick således ett differensvärde (orelaterat minus relaterat) per repetition. Dessa differensvärden representerade N400 och förväntades vara negativa. Figur 5 visar boxplots, uppdelat i antal repetitioner. Det verkar finnas extremvärden i datan men vi valde att ha med dessa och analysera datan som om inga extremvärden fanns. Detta då alla extremvärdena kom från fem av de åtta äkta deltagarna, skulle alla dessa tas bort skulle endast tre äkta deltagare kvarstå. Figur 5. Boxplot för 3, 15 och 30 där det mittersta strecket i boxen visar medianen och prickarna/stjärnorna visar extremvärden. För att undersöka om N400 minskar från 3 till 30 repetitioner gjordes ett beroende t-test på medelvärdet vid 3 och 30 repetitioner som inte visade på en signifikant skillnad (t(27) = 1,825, p = 0,079). För att få svar på frågeställningen gjordes ett beroende t-test på 15 och 30 repetitioner som visade på en signifikant skillnad (t(27) = 2,645, p = 0,013). Negativiteten av N400 minskade vid 30 repetitioner jämfört med 15. För att se hur 15 repetitioner skilde sig från 3 repetitioner gjordes även ett beroende t-test på dessa medelvärden. Testet visade på en signifikant skillnad mellan 3 och 15 repetitioner (t(27) = 2,913, p = 0,007), där N400 ökade från 3 till 15 repetitioner. De medelvärden som skiljde sig mest var mellan 3 och 15 repetitioner, en amplitud på 1,499 µv, med ett konfidensintervall (CI) mellan 0,440 och 2,538, vilket betyder att det verkliga värdet troligen ligger mellan dessa. Mellan 3 och 30 var amplituden 0,762 µv, CI [ 0,945, 1,618]. Den minsta amplituden var mellan 15 och 30, en skillnad på 0,730 µv, CI [ 1,292, 0,163]. Dock var konfidensintervallet minst mellan 15 och 30 repetitioner, vilket betyder att vid 3 och 15 samt 3 och 30 repetitioner är det mer osäkert var det sanna värdet faktiskt kan ligga.

9 8 Diskussion Syftet med vår studie var att få mer kunskap om semantisk mättnad och undersöka om mättnaden är densamma vid 15 som vid 30 repetitioner. Vi förväntade oss att se en tydlig N400 vid 3 repetitioner som minskade eller försvann helt efter 15 och 30 repetitioner. Utifrån t-test på stickprovsmedelvärde mätte vi om det fanns en effekt av N400 i varje betingelse. Endast vid 15 repetitioner fanns en signifikant effekt av N400. Störst effekt av N400 bör ha setts vid 3 repetitioner, då ingen semantisk mättnad bör har uppnåtts, och således ge det mest negativa värdet. Där såg vi istället en icke signifikant effekt till ett positivt värde. Resultatet från de beroende t-testen visade en signifikant skillnad mellan 15 och 30 repetitioner, där N400 är högst vid 15 repetitioner och minskar vid 30 repetitioner. Resultatet visade även en signifikant skillnad mellan 3 och 15 repetitioner, samt ingen signifikant skillnad mellan 3 och 30 repetitioner, vilket troligast orsakats av det ovanliga värdet vid 3 repetitioner. Eftersom resultatet inte visade samma N400 vid 15 som vid 30 repetitioner kan den ställda frågeställningen inte bekräftas. Det fanns alltså en minskning i N400 från 15 till 30 repetitioner. Resultatet i vår studie går inte i linje med tidigare forskning, specifikt den tidigare studien av Ströberg et al. (2017). Den studien visade på en relativt stor skillnad mellan 3 och 30 repetitioner, med en amplitud på 1,95 µv, CI [ 3,72, 0,190] (Ströberg et al., 2017). I vår studie fick vi istället ett positivt värde på 0,762 µv, CI [ 1,620, 0,950], vilket är i helt fel riktning i jämförelse med vad vi förväntade oss. Dessutom gav t-test på stickprovsmedelvärde inget stöd för N400 överhuvudtaget vid 3 repetitioner. Detta går inte i linje med grundtanken om N400, som menar att man bör se ett mycket negativt värde vid få repetitioner (Kutas & Federmeier, 2011). Att medelvärdet vid 3 repetitioner var positivt skulle kunna bero på extremvärden (se Figur 5), mätfel eller slump såsom rörelse precis när målordet presenteras, vilket kan leda till störningar och inkorrekta värden. Om en av deltagarna rörde sig flera gånger under just 3 repetitioner, skulle detta kunna ge extremvärden som höjde deltagarens medelvärde och således påverka medelvärdet på hela betingelsen. Själva orden som användes i vår studie kan även ha påverkat resultatet. Om de ord som användes vid 3 repetitioner inte är lika relaterade eller orelaterade till varandra som vid de andra betingelserna eller i den tidigare studien av Ströberg et al. (2017), kan det ha lett till skillnaden i resultaten. Då vi utförde tre separata beroende t-test samt tre t-test på stickprovsmedelvärdet i studien kan massignifikansproblemet uppstå. Om flera signifikansprövningar utförs och en viss alfanivå används för varje prövning blir den totala risken för att det uppstår minst ett typ I-fel större än den valda alfanivån (5%) (Borg & Westerlund, 2012). Redan vid tre signifikansprövningar är risken för typ I-fel så stor som 14 % (Borg & Westerlund, 2012). Typ I-fel skulle exempelvis i vårt fall vara att resultatet visar att det är en signifikant skillnad mellan 15 och 30 repetitioner när det i verkligheten inte är det. Massignifikansproblemet kan påverka tillförlitligheten av resultatet, eftersom flera separata t-test har gjorts. Om ett typ I-fel har uppkommit är det svårt att uttala sig om var felet kan ha förekommit. Eftersom semantisk mättnad är en kortvarig mättnad, används EEG då små och snabba förändringar i hjärnaktivitet kan fångas upp och mätas (Kutas & Federmeier, 2000). Detta möjliggjorde för oss att se aktiviteten i hjärnan när ett målord presenteras. Däremot kan EEG endast visa aktivitet som fångas upp av elektroder och deras position på huvudet. Tyvärr kan

10 9 vi inte veta var i hjärnan aktiviteten kommer ifrån. Det krävs synkroniserad aktivitet av en större grupp neuroner inom samma område för att uppnå tröskelvärdet för att fångas upp med EEG (Malik & Kamel, 2014). Det är därför svårt att upptäcka aktivitet längre in i hjärnan, i jämförelse med aktivitet närmre kraniet. Detta eftersom aktiviteten måste vara mycket starkare ju längre in i hjärnan den är, för att kunna fångas upp med EEG (Malik & Kamel, 2014). På grund av detta leder rörelse till stora störningar i mätningen, eftersom de är närmre och därför lättare att fånga upp. På ett fysiologiskt plan antas N400 reflektera postsynaptisk aktivitet, såsom mindre postsynaptiska potential i samma neuroner och aktivering av färre neuroner i ett område. Dessutom reflekteras mindre temporal synkronisering bland de aktiverade neuronerna i flera hjärnområden runt ms efter att ett stimulus har visats (Kutas & Federmeier, 2000). Detta är dock svårt att se med endast EEG mätningar. Studier som använder ERP har kritiserats för att de drar slutsatser kring tid och lägger vikt vid tidpunkt för när saker sker, då timing är en väsentlig del av ERP (Kutas & Federmeier, 2011). Tidsaspekten för när och hur länge vi visade orden kan ha påverkat vad vi ser i ERPn, om målorden visas under för kort tid kan det leda till att deltagarna inte hinner uppfatta eller helt bearbeta dem under tiden som ERPn spelas in. Speciellt eftersom tidigare forskning har visat på att ordigenkänningsprocessen startar först 200 ms efter ett ord har visats (Kutas & Federmeier, 2011). I studien av Ströberg et al. (2017) visades målorden i 800 ms, medan de i vår studie endast visades i 400 ms, vi hade även kortare pauser inom varje prövning. Dock krävdes dessa förkortningar för att spara tid och för att således kunna lägga in betingelsen 15 repetitioner och fortfarande hålla experimentet under en timme. Dessa ändringar i tidsspann kan ha lett till att vårt resultat skiljer sig från den tidigare studien. Framtida forskning skulle kunna behandla fler deltagare i studien, för att på detta sätt kunna få mer power och dessutom kunna ta bort extremvärden. Ytterligare ett alternativ är att dela upp deltagarna i olika åldersgrupper för att se om semantisk mättnad påverkas av åldern, eftersom det förekommer skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller habituering och uppmärksamhetsprocesser (McDowd & Filion, 1992). Det vore även intressant att undersöka hur länge mättnaden varar. Detta genom att samma ord upprepas i flera, återkommande prövningar för att således se hur lång tid som krävs för att ordet ska få tillbaka sin mening. Sammanfattningsvis visade resultatet att det inte fanns en signifikant skillnad mellan 3 och 30 repetitioner, vilket innebär att vi inte lyckats hitta stöd för semantisk mättnad vid 30 repetitioner. Det ovanliga och oväntade resultatet vid 3 repetitioner gjorde resultatet svårtolkat. Eftersom eventuella störningar, såsom rörelser vid inspelningen av ERP, ändringarna i både vilka ord, samt hur länge de visades skiljer sig i denna studie jämfört med studien av Ströberg et al. (2017). Dessa faktorer gör det svårt att precisera exakt vad som kan ha lett till skillnaderna i resultaten. Vi kan därför inte veta om N400 är densamma vid 3 som vid 15 repetitioner, eller om semantisk mättnad sker gradvis eller om en viss gräns måste uppnås. Om vi dock bortser från den märkliga avsaknaden av N400 vid 3 repetitioner så visades en signifikant minskning av N400 mellan 15 till 30 repetitioner. Det tyder på att semantisk mättnad fortsätter även efter 15 repetitioner. Referenser Balota, D. A., & Black, S. (1997). Semantic satiation in healthy young and older adults. Memory & Cognition, 25,

11 10 Collins, A. M., & Loftus, E. F. (1975). A spreading-activation theory of semantic processing. Psychological Review, 82(6), Binz, K. (2017). An Introduction to Generative Syntax. Hämtad från: Borg, E., & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Liber: Stockholm. Kutas, M., & Federmeier, K. D. (2000). Electrophysiology reveals semantic memory use in language comprehension. Trends in Cognitive Sciences, 4, Kutas, M., & Federmeier, K. D. (2011). Thirty years and counting: Finding meaning in the N400 component of the event-related brain potential (ERP). Annual Review of Psychology, 62, Malik, A. S. & Kamel, N. (2014). EEG/ERP Analysis: Methods and Applications. Boxa Raton: CRC Press. McDowd, J. M., & Filion, D. L. (1992). Aging, selective attention, and inhibitory processes: A psychophysiological approach. Psychology and Aging, 7(1), 65. Schacter, D.L., Gilbert, D.T., Wegner, D.M., & Hood, B. (2015). Psychology (Second European edition) Basingstoke: Palgrave Macmillan. Smith, L., & Klein, R. (1990). Evidence for semantic satiation: Repeating a category slows subsequent semantic processing. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 16, Ströberg, K., Andersen, L. M., & Wiens, S. (2017). Electrocortical N400 effects of semantic satiation. Frontiers in Psychology, 8. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan?

Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Hur skriver man statistikavsnittet i en ansökan? Val av metod och stickprovsdimensionering Registercentrum Norr http://www.registercentrumnorr.vll.se/ statistik.rcnorr@vll.se 11 Oktober, 2018 1 / 52 Det

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen

LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1. Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen LINKOPINGS UNIVERSITET, KOGNITIONSVETENSKAP 1 Analys av primacy- och recencyeffekter för falska minnen 3-30-2010 Sammanfattning Vår frågeställning är hur viktiga är de första och sista orden som presenteras

Läs mer

F3 Introduktion Stickprov

F3 Introduktion Stickprov Utrotningshotad tandnoting i arktiska vatten Inferens om väntevärde baserat på medelvärde och standardavvikelse Matematik och statistik för biologer, 10 hp Tandnoting är en torskliknande fisk som lever

Läs mer

Subliminala Meddelanden Daniel Keskitalo, Johannes Palmgren, Maria Persson,

Subliminala Meddelanden Daniel Keskitalo, Johannes Palmgren, Maria Persson, Kognitionsvetenskap C, 5p Kursansvarig: Lars-Erik Janlert Subliminala Meddelanden Daniel Keskitalo, dit01dko@cs Johannes Palmgren, c01jpn@cs Maria Persson, dit01mpn@cs Sammanfattning Den här studien syftar

Läs mer

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING

STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING STATISTISK POWER OCH STICKPROVSDIMENSIONERING Teori UPPLÄGG Gemensam diskussion Individuella frågor Efter detta pass hoppas jag att: ni ska veta vad man ska tänka på vilka verktyg som finns vilket stöd

Läs mer

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken

Analys av medelvärden. Jenny Selander , plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Analys av medelvärden Jenny Selander jenny.selander@ki.se 524 800 29, plan 3, Norrbacka, ingång via den Samhällsmedicinska kliniken Jenny Selander, Kvant. metoder, FHV T1 december 20111 Innehåll Normalfördelningen

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering

Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Auditivt arbetsminne - en kritisk faktor för hörförståelse och språkhantering Anders Westermark, leg logoped Resurscenter tal och språk, Specialpedagogiska skolmyndigheten 15 september 2015 Resurscenter

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Studietyper, inferens och konfidensintervall

Studietyper, inferens och konfidensintervall Studietyper, inferens och konfidensintervall Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Studietyper Experimentella studier Innebär

Läs mer

Relevans av visuell information vid falska minnen

Relevans av visuell information vid falska minnen Relevans av visuell information vid falska minnen Kognitionspsykologiska datalaborationer Maria Lindqvist, Frida Nilsson, Johan Persson och Malin Vester VT-10 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Tidigare

Läs mer

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli Daniel Johansson danjo133@student.liu.se Rickard Jonsson ricjo400@student.liu.se 1. Sammanfattning Vad vi ville komma fram till i denna studie var huruvida

Läs mer

Vetenskaplig metod och statistik

Vetenskaplig metod och statistik Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Vetenskaplig metod och statistik

Vetenskaplig metod och statistik Vetenskaplig metod och statistik Innehåll Vetenskaplighet Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på

Läs mer

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels

7.5 Experiment with a single factor having more than two levels 7.5 Experiment with a single factor having more than two levels Exempel: Antag att vi vill jämföra dragstyrkan i en syntetisk fiber som blandats ut med bomull. Man vet att inblandningen påverkar dragstyrkan

Läs mer

EEG. 1. EEG vad är det? 2. Avledningsteknik. Relaterade sidor i studieboken : s

EEG. 1. EEG vad är det? 2. Avledningsteknik. Relaterade sidor i studieboken : s EEG Relaterade sidor i studieboken : s121-122 1. EEG vad är det? Som nämnts tidigare, består kroppens nervsystem av ett komplicerat nätverk av nervceller kopplade till varandra. För att mäta den elektriska

Läs mer

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval

Två innebörder av begreppet statistik. Grundläggande tankegångar i statistik. Vad är ett stickprov? Stickprov och urval Två innebörder av begreppet statistik Grundläggande tankegångar i statistik Matematik och statistik för biologer, 10 hp Informationshantering. Insamling, ordningsskapande, presentation och grundläggande

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life

Läs mer

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor

Analytisk statistik. Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Tony Pansell, optiker Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från det insamlade materialet. Två metoder: 1. att generalisera från en mindre grupp mot en större grupp

Läs mer

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet

Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Digitaliserad TROG-2 med manipulerad talhastighet Agneta Gulz 1, Magnus Haake 2, Kristina Hansson 3, Birgitta Sahlén 3, Ursula Willstedt-Svensson 4 1 Avdelningen för kognitionsvetenskap, Lunds universitet

Läs mer

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Kursmeddelanden. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment. Exempel: exekveringstid

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Kursmeddelanden. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment. Exempel: exekveringstid EDAA35, föreläsning 4 KVANTITATIV ANALYS Idag Kvantitativ analys Slump och slumptal Analys Boxplot Konfidensintervall Experiment och test Kamratgranskning Kursmeddelanden Analys Om laborationer: alla labbar

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Bilaga 6 till rapport 1 (5)

Bilaga 6 till rapport 1 (5) till rapport 1 (5) Bilddiagnostik vid misstänkt prostatacancer, rapport UTV2012/49 (2014). Värdet av att undvika en prostatabiopsitagning beskrivning av studien SBU har i samarbete med Centrum för utvärdering

Läs mer

LKT325/LMA521: Faktorförsök

LKT325/LMA521: Faktorförsök Föreläsning 2 Innehåll Referensfördelning Referensintervall Skatta variansen 1 Flera mätningar i varje grupp. 2 Antag att vissa eekter inte existerar 3 Normalfördelningspapper Referensfördelning Hittills

Läs mer

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b

, s a. , s b. personer från Alingsås och n b Skillnader i medelvärden, väntevärden, mellan två populationer I kapitel 8 testades hypoteser typ : µ=µ 0 där µ 0 var något visst intresserant värde Då användes testfunktionen där µ hämtas från, s är populationsstandardavvikelsen

Läs mer

Vetenskaplig metod och Statistik

Vetenskaplig metod och Statistik Vetenskaplig metod och Statistik Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet? Experimentlogg Att fundera på Experiment NE:

Läs mer

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index

Färgtyper. Färg. Skriva ut. Använda färg. Pappershantering. Underhåll. Felsökning. Administration. Index Med skrivaren får du möjlighet att kommunicera med färg. drar till sig uppmärksamhet, ger ett attraktivt intryck och förhöjer värdet på det material eller den information som du skrivit ut. Om du använder

Läs mer

2 Dataanalys och beskrivande statistik

2 Dataanalys och beskrivande statistik 2 Dataanalys och beskrivande statistik Vad är data, och vad är statistik? Data är en samling fakta ur vilken man kan erhålla information. Statistik är vetenskapen (vissa skulle kalla det konst) om att

Läs mer

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015.

Samhällsmedicin, Region Gävleborg: Rapport 2015:4, Befolkningsprognos 2015. 1 Inledning Befolkningsprognosen är framtagen av Statistiska Centralbyrån (SCB) och sträcker sig från år 2015 till år 2050. Prognosen är framtagen för Gävleborgs län som helhet, samt för länets samtliga

Läs mer

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng

PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga Fakultetsnämnden PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi, 30 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Cognitive and Developmental Psychology, 30

Läs mer

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov.

Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Kommentarer till behandlingen av data som ligger till grund för den statistiska utvärderingen av Genetisk Analys av Svenska Vorstehklubbens Jaktprov. Rolf Bergman Gammelhöjdas Kennel I examensarbetet Genetisk

Läs mer

VT 2019, Helfart. Anvisningar till delkursen. Kognition. 7,5 högskolepoäng

VT 2019, Helfart. Anvisningar till delkursen. Kognition. 7,5 högskolepoäng Psykologiska institutionen Psykologi I, 30 högskolepoäng VT 2019, Helfart Anvisningar till delkursen Kognition 7,5 högskolepoäng 28 mars 29 april 2019 Välkommen till delkursen Kognition på Psykologi I!

Läs mer

Institutionen för teknikvetenskap och matematik, S0001M LABORATION 2

Institutionen för teknikvetenskap och matematik, S0001M LABORATION 2 Institutionen för teknikvetenskap och matematik, S0001M LABORATION 2 Laborationen avser att illustrera användandet av normalfördelningsdiagram, konfidensintervall vid jämförelser samt teckentest. En viktig

Läs mer

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17

F8 Skattningar. Måns Thulin. Uppsala universitet Statistik för ingenjörer 14/ /17 1/17 F8 Skattningar Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 14/2 2013 Inledande exempel: kullager Antag att diametern på kullager av en viss typ är normalfördelad N(µ,

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar 1 av 9 2009 09 17 21:22 Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar Insomnia Ett område inom sömnforskningen som har rönt stor uppmärksamhet under

Läs mer

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Exempel: exekveringstid. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment

Idag. EDAA35, föreläsning 4. Analys. Exempel: exekveringstid. Vanliga steg i analysfasen av ett experiment EDAA35, föreläsning 4 KVANTITATIV ANALYS Idag Kvantitativ analys Kamratgranskning Analys Exempel: exekveringstid Hur analysera data? Hur vet man om man kan lita på skillnader och mönster som man observerar?

Läs mer

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen?

Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Läsförståelsen har försämrats, men hur är det med ordavkodningen? Christer Jacobson Linnéuniversitet, Växjö 2010 Flera internationella undersökningar, som PISA och PIRLS, har påvisat att svenska elevers

Läs mer

Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex.

Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med Denna korta manual hjälper dig med att komma igång med programmen Vital och ViTex. Kom igång med ViTre Sida 1 Kom i gång med ViTre ViTal Läshjälpen Anpassa ViTal Läshjälpen..... Sida 3 Anpassa

Läs mer

Att ta reda på hur barn tänker

Att ta reda på hur barn tänker LINKÖPINGS UNIVERSITET Att ta reda på hur barn tänker Minnesspanntest för att undersöka utveckling av inre tal Linnea Wahlberg 2011-06-02 Handledare: Henrik Danielsson Examinator: Gunnar Björnsson Opponent:

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Pilotstudie Kedjetäcket

Pilotstudie Kedjetäcket Pilotstudie Kedjetäcket Jan 2009 Under hösten 2008 har SDS kliniken i Göteborg, den första kliniken i Sverige för sömn och dygnsrytm störningar, ISO-certifierad med internationellt kända specialister i

Läs mer

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband

Experimentella metoder, FK3001. Datorövning: Finn ett samband Experimentella metoder, FK3001 Datorövning: Finn ett samband 1 Inledning Den här övningen går ut på att belysa hur man kan utnyttja dimensionsanalys tillsammans med mätningar för att bestämma fysikaliska

Läs mer

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II

Bild 1. Bild 2 Sammanfattning Statistik I. Bild 3 Hypotesprövning. Medicinsk statistik II Bild 1 Medicinsk statistik II Läkarprogrammet T5 HT 2014 Anna Jöud Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet ERC Syd, Skånes Universitetssjukhus anna.joud@med.lu.se Bild 2 Sammanfattning Statistik I

Läs mer

Föreläsning 7. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 7. NDAB01 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 7 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Fortsättning envägs-anova Scheffes test (kap 11.4) o Tvåvägs-ANOVA Korsade faktorer (kap 12.1, 12.3) Randomiserade blockförsök

Läs mer

Färgers påverkan på reaktionstid

Färgers påverkan på reaktionstid Linköpings Universitet 2010-03-31 Färgers påverkan på reaktionstid Karl Hörnell Sofie Skarpsvärd Oscar Wemmert I denna studie har vi undersökt samband mellan reaktionstid och röd/blå färg. Vi förväntade

Läs mer

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten

Mini-Betula. Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet. Mini-Betula. Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula Anna Sundström Institutionen för psykologi/alc, Umeå Universitet Mini-Betula Mini-Betula En pilotstudie i några kommuner i Västerbotten Mini-Betula utgår från Betulastudien Betulastudien -

Läs mer

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig

Läs mer

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst

Minnet. Återkoppling. Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Återkoppling Minnet Tester: läsförståelse, läshastighet, hörförståelse Inläsningstjänst Långtidsminnet Arbetsminnet Läs- och skrivsvårigheter och arbetsminnet Duvan Hur tränar man arbetsminnet? - studieteknik

Läs mer

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19. Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.11 2013 Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal Claes Andersson

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI)

Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI) Exekutiva funktioner Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen Umeå center for Functional Brain Imaging (UFBI) Exekutiva funktioner Generella kontrollfunktioner

Läs mer

Parade och oparade test

Parade och oparade test Parade och oparade test Andrew Hooker Division of Pharmacokinetics and Drug Therapy Department of Pharmaceutical Biosciences Uppsala University Hypotesprövning: möjliga jämförelser Jämförelser mot ett

Läs mer

Vetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus

Vetenskaplig Metod och Statistik. Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus Vetenskaplig Metod och Statistik Maja Llena Garde Fysikum, SU Vetenskapens Hus 2010 10 20 Innehåll Hur ska man lägga upp ett experiment? Hur hanterar man felkällor? Hur ska man tolka resultatet från experimentet?

Läs mer

Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0

Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0 Presentation av programvara våren 2008 Bodil Holmström Anna Holmström Bearbetat av Karolina Höglund Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0 Allmänt om programmet Mattekungen är ett undervisningsprogram som produceras

Läs mer

Kritisk granskning av forskning

Kritisk granskning av forskning Om kursen Kritisk granskning av forskning ebba.elwin@psyk.uu.se 018-471 21 35 rum 14:366 (vån 3) Två veckors arbete, 3 hp Fördjupning i tidigare studier i forskningsmetodik Mål: kunskaper för att läsa,

Läs mer

HT 2019 Helfart. Anvisningar och schema till kursen Socialpsykologi 7,5 högskolepoäng 2 september - 30 september 2019

HT 2019 Helfart. Anvisningar och schema till kursen Socialpsykologi 7,5 högskolepoäng 2 september - 30 september 2019 Psykologiska institutionen Psykologi 1, 30 högskolepoäng HT 2019 Helfart Anvisningar och schema till kursen Socialpsykologi 7,5 högskolepoäng 2 september - 30 september 2019 1 Välkommen till kursen Socialpsykologi

Läs mer

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1

Översikt. Experimentell metodik. Mer exakt. Människan är en svart låda. Exempel. Vill visa orsakssamband. Sidan 1 Översikt Experimentell metodik Vad är ett kognitionspsykologiskt experiment? Metod Planering och genomförande av experiment Risker för att misslyckas Saker man måste tänka på och tolkning av data 2 Människan

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372)

Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372) l Omtenta i Psykiska funktioner och deras biologiska bas: Del 3 (kognition), 7,5 bp Psykologprogrammet, T1, den 6 februari 2016 (PS3I00:0372) Örebro universitet, Akademin för JPS Totalpoängen blir 54.

Läs mer

Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar

Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar Epilepsi och minne: Ett fmri-anpassat kognitivt testbatteri för diagnostisering av minnesstörningar Stina Andrén, Linnea Björk Timm, Malin Karlsson, Robin Keskisärkkä, Anders Mannerhagen, Kenny Skagerlund,

Läs mer

FACIT (korrekta svar i röd fetstil)

FACIT (korrekta svar i röd fetstil) v. 2013-01-14 Statistik, 3hp PROTOKOLL FACIT (korrekta svar i röd fetstil) Datorlaboration 2 Konfidensintervall & hypotesprövning Syftet med denna laboration är att ni med hjälp av MS Excel ska fortsätta

Läs mer

Slumpförsök för åk 1-3

Slumpförsök för åk 1-3 Modul: Sannolikhet och statistik Del 3: Att utmana elevers resonemang om slump Slumpförsök för åk 1-3 Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet Andreas Eckert, Linnéuniversitetet I följande text beskrivs

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö

Språkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT

Läs mer

En typisk medianmorot

En typisk medianmorot Karin Landtblom En typisk medianmorot I artikeln Läget? Tja det beror på variablerna! i Nämnaren 1:1 beskrivs en del av problematiken kring lägesmått och variabler med några vanliga missförstånd som lätt

Läs mer

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition

Läs mer

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens

Analytisk statistik. 1. Estimering. Statistisk interferens. Statistisk interferens Analytisk statistik Tony Pansell, Leg optiker Docent, Universitetslektor Analytisk statistik Att dra slutsatser från den insamlade datan. Två metoder:. att generalisera från en mindre grupp mot en större

Läs mer

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 171120 Region Skåne Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer

Lärare 4. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum

Lärare 4. Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum 1 Lärare 4 Lärare 1 Binomial och normalfördelning Fel i statistiska undersökningar Att tolka undersökningar Falska samband Jämföra i tid och rum Lärare 2 Att utföra undersökningar Sneda statistiska underlag

Läs mer

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD.

Analytisk statistik. Mattias Nilsson Benfatto, PhD. Analytisk statistik Mattias Nilsson Benfatto, PhD Mattias.nilsson@ki.se Beskrivande statistik kort repetition Centralmått Spridningsmått Normalfördelning Konfidensintervall Korrelation Analytisk statistik

Läs mer

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010

Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010 Resultat från LäsEttans uppföljning i årskurs 3 maj 2010 1 I uppföljningen åk/årskurs 3 i maj 2010 deltog närmare 300 elever från skolor runt om i landet. Det är cirka 100 färre elever än vid uppföljningen

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion. Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt

Läs mer

Syfte: o statistiska test om parametrar för en fördelning o. förkasta eller acceptera hypotesen

Syfte: o statistiska test om parametrar för en fördelning o. förkasta eller acceptera hypotesen Uwe Menzel, 2017 uwe.menzel@slu.se; uwe.menzel@matstat.de www.matstat.de Syfte: o statistiska test om parametrar för en fördelning o förkasta eller acceptera hypotesen hypotes: = 20 (väntevärdet är 20)

Läs mer

Personlig anpassning av Microsoft Word 2013. Vers. 20131001

Personlig anpassning av Microsoft Word 2013. Vers. 20131001 Personlig anpassning av Microsoft Word 2013 Vers. 20131001 Innehållsförteckning: Menyer... 3 Ta bort menyflikarnas ikoner... 3 Anpassning av snabbåtkomstfältet... 4 Tangentbordskommandon... 5 Kortkommandon

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

Reproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel

Reproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel Reproducerbarhet i psykologisk och psykiatrisk forskning - några exempel Gustav Nilsonne SPK 2019 osf.io/shbhq/ Öppen tillgång Öppen kod Öppna data Replikeringsforskning Metavetenskap Incitament och beteende

Läs mer

a) Facit till räkneseminarium 3

a) Facit till räkneseminarium 3 3.1 Fig 1. Sammanlagt 30 individer rekryteras till studien. Individerna randomiseras till en av de fyra studiearmarna (1: 500 mg artemisinin i kombination med piperakin, 2: 100 mg AMP1050 i kombination

Läs mer

Test av kranspetsvågar i virkesfordon

Test av kranspetsvågar i virkesfordon Datum 2016-02-18 Författare Sven Gustafsson Test av kranspetsvågar i virkesfordon WWW.SDC.SE P o s t a d r e s s : 8 5 1 8 3 S u n d s v a l l B e s ö k s a d r e s s : S k e p p a r p l a t s e n 1 T

Läs mer

Föreläsning 3. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi

Föreläsning 3. NDAB02 Statistik; teori och tillämpning i biologi Föreläsning 3 Statistik; teori och tillämpning i biologi 1 Dagens föreläsning o Inferens om två populationer (kap 8.1 8.) o Parvisa observationer (kap 9.1 9.) o p-värde (kap 6.3) o Feltyper, styrka, stickprovsstorlek

Läs mer

Manipulation med färg i foton

Manipulation med färg i foton Linköpings Universitet, Campus Norrköping Experimentrapport i kursen TNM006 Kommunikation & Användargränssnitt Manipulation med färg i foton Försöksledare epost facknr. David Kästel davka237@student.liu.se

Läs mer

1. a) F4 (känsla av meningslöshet) F5 (okontrollerade känlsoyttringar)

1. a) F4 (känsla av meningslöshet) F5 (okontrollerade känlsoyttringar) 1. a) F1(Sysselsättning) F2 (Ålder) F3 (Kön) F4 (känsla av meningslöshet) F5 (okontrollerade känlsoyttringar) nominalskala kvotskala nominalskala ordinalskala ordinalskala b) En möjlighet är att beräkna

Läs mer

VTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum:

VTInotat. (db. Titel: Hastighetsmätares felvisning. Projektnummer: Uppdragsgivare: Egen FoU. NUmmer: T 112 Datum: VTInotat NUmmer: T 112 Datum: 1991-08-05 Titel: Hastighetsmätares felvisning Författare: Anna Abrahamsson Avdelning: Trafikavdelningen Projektnummer: 74013-4 Projektnamm: Hastighetsanpassningsåtgärder

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Medicinsk statistik II

Medicinsk statistik II Medicinsk statistik II Läkarprogrammet termin 5 VT 2013 Susanna Lövdahl, Msc, doktorand Klinisk koagulationsforskning, Lunds universitet E-post: susanna.lovdahl@med.lu.se Dagens föreläsning Fördjupning

Läs mer

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 11: Multipel linjär regression 2

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 11: Multipel linjär regression 2 Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 11: Multipel linjär regression 2 Ronnie Pingel Statistiska institutionen Senast uppdaterad: 2015-11-23 Faktum är att vi i praktiken nästan alltid har en blandning

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap Provmoment: Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-03-21 Tillåtna hjälpmedel: Inga OBS! Detta är en anonym tenta.

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D

Statistikens grunder. Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Statistikens grunder Mattias Nilsson Benfatto, Ph.D Vad är statistik? Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.

Läs mer

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI Kognitiv rehabilitering Vad är rätt insatser vid kognitiv nedsättning? Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI ERSTA

Läs mer

KIT 104 Kognitiva processer

KIT 104 Kognitiva processer KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart

Läs mer

Piteås kunskapsresultat jämfört med Sveriges kommuner 2015/2016

Piteås kunskapsresultat jämfört med Sveriges kommuner 2015/2016 1 Piteås kunskapsresultat jämfört med Sveriges kommuner 2015/2016 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se 2 Syfte Syftet med rapporten är att ge ett övergripande jämförelse

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor 190417 Region Skåne Resultat från 2018 års PPM* Aktuella läkemedelslistor VERSION 1.0 *punktprevalensmätning Sammanställt av Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning utifrån erhållen information från

Läs mer