Familiedage. Onsdag 8 maj Presentationsbild Ågrenska. Non profit since 1914
|
|
- Anita Lundström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sjaeldne Familiedage Presentationsbild Ågrenska Onsdag 8 maj 2013 Non profit since 1914
2 Presentationsbild Ågrenska Non profit since 1914 A unique place to meet and a national centre of competence for Rare diagnoses Children, adolescents and adults who have a dysfunction siblings, parents and professionals
3 Disposition Vad är Ågrenska, lite om vår historia och vad vi gör Familjeprogram, bakgrund och innehåll Resultat Finansiering Framtid, utmaningar. Nätverk, Estonia, Europa, Globalt FN
4 Historik Donationer från Axel och Louise Ågren Konvalescenthem startade 1914
5 Historik Konvalescenthem Ågrenska hotades läggas ner 1978 Sommarverksamhet
6
7 Sjukhusdirektören Socialdirektören Skoldirektören Omsorgsdirektören HSOs ordförande Ågrenska Stiftelsens ordförande
8 För att förstå hur det är att vara förälder till ett barn med funktionsnedsättning krävs att du är förälder till ett barn med funktionsnedsättning själv! Åke Martinsson, Sverige
9 Dagens Ågrenska invigdes 1989 Anders Olauson initiativtagare till Ågrenska H.M. Drottning Silvia beskyddare av Ågrenska
10 Social ministrar
11 Vad är Ågrenska? Verksamheter: Nationellt kompetenscenter Familjeverksamhet Vuxenverksamhet Vägledning på hemsidan Regionala verksamheter Korttid- och sommarverksamhet Utbildning Ågrenska Assistans ADHD konsulent Familjestödsenhet Arbetsprövning träning Personal med funktionsnedsättning, Daglig verksamhet Eesti Agrenska Vänskapsföreningen The Agrenska Academy
12
13 En familjs verklighet > 40 samhällskontakter Vänner Anhöriga Grannar Socialt nätverk BB BVC Sjukvård? gymnast Vårdcentral Sjuk- Nämnd Tjänsteman LSS Andra myndigheter Arbete Grundskola Bostadanpassning Hjälpmedel Försäkringskasseläkare Arbetsterapeut Arbetskamrater Ledning Arbetsmiljö Företagshälsovård Skola Särskola Försäkringskassa Skolsköterska Förskola
14 Arbetsterapin Immunologin Psykiatrin Habiliteringen Neurologin Medicin Kardiologin Lekterapin Kirurgin Ortopedin Urologin Logopedin Ögon, Näs och Hals Syn Hörselvården Skola, barnomsorg Geriatriken Psykologin Genetiken Onkologin Sjukgymnastiken Lungmottagning Reumatologin Odontologin Endokrinologi BB BVC
15 En familjs verklighet > 40 samhällskontakter Vänner Anhöriga Grannar Socialt nätverk BB BVC Sjukvård! gymnast Vårdcentral Sjuk- Nämnd Tjänsteman LSS Andra myndigheter Arbete Grundskola Bostadanpassning Hjälpmedel Försäkringskasseläkare Arbetsterapeut Arbetskamrater Ledning Arbetsmiljö Företagshälsovård Skola Särskola Försäkringskassa Skolsköterska Förskola
16 Målgrupper olika perspektiv - olika behov Mamma Professionella/yrkesverksamma Vuxen med diagnos Pappa Syskon Andra anhöriga och vårdnadshavare Barn med diagnos
17 Vården måste fungera! Sjukhusanläggningar ca 1900 kliniker fördelade på ca 120 sjukhus Handikappomsorg (ex boenden) ca 3000 enheter Äldreomsorgsenheter ca 3500 st Primärvårdsanläggningar ca 8000 st Företagshälsovårdscentraler ca 800 st Totalt drygt enheter Källa: Hälso och sjukvårdsinformation
18 Många aktörer/yrkesverksamma i samhället berörs inom: Olika statliga myndigheter (totalt finns ca 490 st. i landet) oklart exakt hur många som berörs Kommuner 290 st. (49 st. i VGR) Skolor ca Län 21 st. Företag (privata arbetsplatser) drygt Källa: kommundirekt.se, scb.se
19 Vision Vi skall vara bland de främsta att bidra till att skapa förutsättningar för ett optimalt liv och utveckling för personer med funktionsnedsättningar i hela livsperspektivet
20 Ågrenska = kompetenscentrum Definition Kompetens Lånat från engelska & franska bygger på latin competentia betyder överensstämmelse (mellan situations krav och individs förmåga att hantera situation genom handlande) Består av: Färdigheter (övas in) Kunskaper (studeras in) Erfarenheter (prova på) Kontakter (nätverk, hur använda) Förhållningssätt/Värderingar (ex vilja att anstränga sig)
21
22 Familjeprogrammet Sällsynta diagnoser (färre än 1/10 000) Familjen och deras professionella nätverk 4 parallella program: Föräldrar Barn med sällsynta diagnoser Syskon Professionella Familjer från hela Sverige Samarbete med nationella och internationella specialister inom olika områden Viktigt komplement till regional och lokal habilitering och sjukvård
23 Familjevistelse översiktigt program Program Måndag introduktion Packa upp ryggsäcken Tisdag medicinsk information Onsdag konsekvenser i vardagen Torsdag psykosociala gruppdiskussioner Fredag samhällets stöd Packa om ryggsäcken Kommentarer Känner mig normal Ger energi och styrka Känner mig mer förstådd Vet vart jag ska vända mig Utbyte av erfarenheter är lika viktigt som experternas kunskap
24 Föräldrarnas program Mål Metod Coping Kunskap Nätverkande Specifikt utformade program för varje sällsynt diagnos 5 dagars vistelse Föreläsningar, reflektioner, konsekvensbeskrivningar, utbyte av erfarenheter
25 Barnens program Målskilda behov Intensiv intervention som en del I habiliteringsprocessen Träffa andra Metod Speciellt utformade program utifrån varje diagnos specifika behov : Konsekvenser av diagnosen Sammansättningen av grupper Individuella behov Kommentarer Positivt att träffa andra - man är inte ensam Positivt att utbyta erfarenheter med andra barn I en liknande situation
26 Syskonens program Mål Metod Ny kunskap Coping Nätverkande Speciellt utformade program utifrån varje diagnos specifika behov : Gruppens behov Individuella behov Kommentarer Känner mig inte ensam Positivt att möta andra I samma situation Bra att få medicinsk information NYTT SYSKONPROJEKT
27 Program för professionella Mål Ökad kunskap Skapa en gemensam utgångspunkt med föräldrarna Nätverkande Metod Föreläsningar Dialog med föräldrarna och andra deltagare Reflektion Kommentarer Ökat samarbete med föräldrarna Ökad effekt av habiliteringsinsatser Återkoppling till skola och andra professionella
28 Vuxenverksamhet, vägledning Vuxenvistelser Kunskapsinhämtning/kun skapsspridning Dokumentation (nyhetsbrev) Vägledningsfunktion via internet och telefon Startades med stöd från: 2008, 2009, 2010, 2011 med stöd av:
29 Dokumentationer från familje- och vuxenvistelser Nyhetsbrev Mål Metod Att sprida kunskap kring varje diagnos Att sprida kunskap om konsekvenserna diagnosen medför I familjernas/ vuxnas vardag Fallbeskrivning, en familj / vuxen Uppdatering kring forskning och utveckling Kan beställas gratis via Produceras och uppdateras kontinuerligt NYTT! Utvecklat till livsperspektivet
30 Effects scientific proof: Reduced costs for healthcare Attended family program - consumed medical care for SEK/ year Attended ordinary program consumed for SEK/year
31 Forskningsstudie av Familjeverksamheten Undersökningsgrupp A 136 mammor och 107 pappor (140 familjer) B 90 mammor Instrument med jämförelsedata Ågrenska Familjeverksamheten KUNSKAP REFLEKTION EGENKRAFT Före Utvärdering Efter 6 mån Efter 12 mån Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, Vol Sid , Artikelns titel: Stress and well-being among parents of children with rare diseases: a prospective intervention study, Författare: Lotta Dellve tillsammans med Lena Samuelsson, Andreas Tallborn, Anders Fasth och Lillemor Hallberg
32 Behov hos personer med sällsynta diagnoser, studie Familjeverksamheten Såväl mammor som pappor blev mer aktiva och mer välförberedda. Active and w ell prepared 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% at Ågrenska at 6 months- at 12 months later Mothers Fathers Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, Vol Sid , Artikelns titel: Stress and well-being among parents of children with rare diseases: a prospective intervention study, Författare: Lotta Dellve tillsammans med Lena Samuelsson, Andreas Tallborn, Anders Fasth och Lillemor Hallberg
33 Behov hos personer med sällsynta diagnoser, studie Familjeverksamheten Det passiva förhållningssättet minskade för både mammor och pappor. Passive reliance 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% at Ågrenska at 6 months- at 12 months later Mothers Fathers Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, Vol Sid , Artikelns titel: Stress and well-being among parents of children with rare diseases: a prospective intervention study, Författare: Lotta Dellve tillsammans med Lena Samuelsson, Andreas Tallborn, Anders Fasth och Lillemor Hallberg
34 Behov hos personer med sällsynta diagnoser, studie Familjeverksamheten Uppgivenheten minskade hos papporna. Uppgivenheten minskade för de mammorna när papporna varit med på familjevistelsen. Men uppgivenheten ökade för de som var ensamma på familjevistelsen. Resignation 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% at Ågrenska at 6 months- at 12 months later Mothers Fathers Tidskrift: Journal of Advanced Nursing, Vol Sid , Artikelns titel: Stress and well-being among parents of children with rare diseases: a prospective intervention study, Författare: Lotta Dellve tillsammans med Lena Samuelsson, Andreas Tallborn, Anders Fasth och Lillemor Hallberg
35 Några erfarenheter från drygt 20 års verksamhet För få professionella har kunskap om sällsynta diagnoser och dessas konsekvenser för individ och anhöriga Insatser bristfälliga eller felaktiga Lång tid innan diagnos ställd onödigt lidande Belastar fel delar av systemet Samhällets insatser samordnas inte systemkompetens saknas hos många i samhället måste själv vara bärare av kunskap Behöver diskutera möjligheter i stället för hinder Måste alltid förklara och försvara sina svårigheter/sitt funktionshinder pga sällsyntheten och omgivningens okunskap Behöver i livets olika skeden få kunskap och möta andra i samma situation
36 Vad kommer pengarna från? Verksamheter: Nationellt kompetenscenter Familjeverksamhet Vuxenverksamhet Vägledning på hemsidan Regionala verksamheter Korttid- och sommarverksamhet Utbildning Ågrenska Assistans ADHD konsulent Familjestödsenhet Arbetsprövning träning Personal med funktionsnedsättning, Daglig verksamhet Eesti Agrenska Vänskapsföreningen The Agrenska Academy
37 Nu och framgent
38
39 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Uppdrag NFSD Bidra till o kad samordning och koordinering av ha lso- och sjukva rdens resurser fo r personer med sa llsynta sjukdomar liksom o kad samordning med bl.a. fo rsa kringskassan, arbetsfo rmedlingen, socialtja nst, frivilligorganisationer m.m. Bidra till spridning av kunskap och information till alla delar av ha lso- och sjukva rden och till andra bero rda samha llsinstanser samt till personer med en sa llsynt sjukdom och deras anho riga. Bidra till utbyte av kunskap, information och erfarenheter mellan de akto rer som bedriver verksamhet på omra det. Inventera tillga ngliga resurser fo r personer med sa llsynta diagnoser/sjukdomar. Identifiera och tillskapa mo jligheter till utbyte av kunskap, erfarenheter och information med andra la nder och internationella organisationer.
40 Prioriterade aktiviteter Medverka i strategiarbete 2. Kartläggning av aktörer 3. Kartlägga aktörer som arbetare med informationshantering 4. Kartläggning av kunskapsmaterial som beskriver vårdkedjan 5. Kartläggning av informationsbehov 6. Identifiera områden särskilt angelägna att utveckla 7. Initiera arbete med att skapa regionala och nationella nätverk. 8. Upprätta nätverk för kunskapsutbyte 9. Utveckla och driftsätta hemsida 10. Tjänstetillsättning 11. Återrapportering delrapport
41 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Referensgruppen har företrädare för: Socialstyrelsen Riksförbundet Sällsynta diagnoser två representanter Representanter för alla sex universitetssjukhusen SKL Ågrenska
42 Pågående arbete Nationell strategi Kartläggningsarbete Aktörer Information Behov Vidareutveckling av hemsidan Etablera samverkan Organisation utveckling
43
44 Framtida utmaningar Fler äldre i samhället Dyrare behandling, ex. mediciner o. teknik E-hälsa Prioriteringar Olikheter i medlemstaternas lagar, vilja samt strategier Teknikdriven utveckling i stället för patientdriven Ökad segregering
45 EURORDIS skriver på sin hemsida att; -i dag härstammar mer än hälften av alla nya medlemsländers egna lagar från EU policies, direktiv och råd.
46 EU legislative process European Commission EURORDIS/EPF European Parliament Council Public consultation Draft Directive National patients organisations Draft Directive changed Health Ministers approve / reject / amend Final Directive Transposition into national law in all MS
47
48 Strategiska utmaningar 2011 yttre effektivitet - våra samarbetspartners - nätverk
49 Nätverk inom EU och Globalt Ågrenska Eesti Agrenska Frambu Burgos Romania
50 Föräldrars och vuxnas uttryckta behov Det bör vara självklart att man skall ha samma rättighet och möjlighet som alla andra att få en korrekt diagnos, ett bra bemötande, tillförlitlig information, rätt behandling, adekvat vägledning och konkreta insatser från olika samhällsinstanser, även om man har en sällsynt diagnos och funktionsnedsättning
Hur skall vi ta hand om kvinnor med sällsynta sjukdomar inför och under graviditet? Jönköping den 27 augusti 2015
Hur skall vi ta hand om kvinnor med sällsynta sjukdomar inför och under graviditet? Jönköping den 27 augusti 2015 Samordnad satsning inom området sällsynta diagnoser. Anders Olauson Agrenska a Swedish
Sällsynta diagnoser. - erfarenheter från Ågrenska
Sällsynta diagnoser - erfarenheter från Ågrenska Johanna Skoglund, socionom, koordinator, Familjeverksamheten Maria Björkqvist, utbildningskoordinator, Utbildningsverksamheten Vad är Ågrenska? Nationellt
Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser. Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand
Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Veronica Wingstedt de Flon Verksamhetschef, jur kand veronica.wingstedtdeflon@nfsd.se NFSD, bakgrund, uppdrag och arbete Något om resultatet så här långt.. Bakgrund
Delårsrapport. 1/1-31/7 2012 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Delårsrapport 1/1-31/7 2012 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Delårsrapport till Socialstyrelsen Hovås 31 juli 2012 2 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige.
Arbetet med att förbättra livsvillkoren för personer med sällsynta diagnoser och deras närstående i Sverige. VILKA ÄR VI? Veronica Wingstedt de Flon, Verksamhetschef NFSD Nationella Funktionen Sällsynta
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården. Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum:
Riksförbundet Sällsynta diagnoser - Fokus på vården Kontakt Novus: Anna Ragnarsson Datum: 2017-01-18 1 Kort om genomförandet Webbenkät Medlemmar med en sällsynt diagnos eller som har barn/anhörig med en
SällSynta.
www.sallsyntadiagnoser.se Ett förbund SoM förenar DE SällSynta Vad är en sällsynt diagnos? Med en sällsynt diagnos avses, enligt de svenska kriterierna, ett tillstånd som leder till funktionsnedsättning
IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan
SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Roger, Min lärare! It takes one to know one! Dagens Ågrenska startade med kombination av följande enheter;
Diagram källa: SCB Roger, Min lärare! En sannolik framtid Sällsynta diagnoser Värdet av patientinvlovering samt framtida utmaningar Anders Olauson It takes one to know one! För att förstå hur det är vara
Andreas Tallborn Dellve Sjuksköterska
Andreas Tallborn Dellve Sjuksköterska Studierna är gjorda tillsammans med: L Dellve, L Samuelsson, A Fasth, L R-M Hallberg Föräldrar Föräldrar - funktionshinder Samma stressorer som andra föräldrar + funktionshindret!
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor
Hur kan vi möta barn som närstående vad säger forskningen? Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Professor Ulrika.kreicbergs@esh.se Barn som närstående Hälso- och sjukvårdslag: 2 g Hälso- och sjukvården
anhörigstöd Höst 2015
anhörigstöd Höst 2015 Stöd från vård- och omsorgsförvaltningen För dig som tar hand om en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har en funktionsnedsättning. Vad är anhörigstöd? Vårdar du en partner
4 Kunskapsstyrning sällsynta sjukdomar VKN
4 Kunskapsstyrning sällsynta sjukdomar VKN 2019-0098 Vårdens kunskapsstyrningsnämnd Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Projekt- och utredningskontor Björn Wettermark 1 (7) Vårdens kunskapsstyrningsnämnd
Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning
2012-03-19 Förbundsårsmöte lördag 21 april 2012 Regionala strukturer för brukarmedverkan inom området sällsynta diagnoser, sammanfattning av projektbeskrivning Den 22 februari 2012 beviljade Arvsfonden
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?
➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos
Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos Information om Habilitering & Hälsas stöd till dig som har en autismspektrumdiagnos (ASD) utan intellektuell funktionsnedsättning. Det kan vara autism, Aspergers
Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse. Bo Olsson, IKEM
Svensk sjukvård i en europeisk jämförelse Bo Olsson, IKEM Svensk sjukvård - sämst i Norden ur ett patientperspektiv Sveriges tillbakagång som ledande sjukvårdsnation borde väcka frågor om radikalare åtgärder
Årsrapport 2012. 1/1-31/12 2012 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser
Årsrapport 2012 1/1-31/12 2012 Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Nationella Funktionen Sällsynta Diagnoser Årsrapport 2012 till Socialstyrelsen Hovås 21 februari 2013 2 Nationella Funktionen Sällsynta
Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet
Märtha Lundkvist Regionens arbete BUSA Barnrättsanalys Vardagsarbetet Varför? Uppfylla lagen Samhällsekonomiskt : nästan 1 miljard om året för Region Örebro län För BARNENS skull! Hälso- och sjukvårdslagen
HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET
HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-
Stöd till dig som är anhörig
Stöd till dig som är anhörig Den här broschyren är för dig som är anhörig till en person med funktionsnedsättning och som behöver eget stöd. I broschyren finns information om vilket stöd som finns och
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Habiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN
Mottagningsenheten. Uppsala kommun.
Mottagningsenheten Uppsala kommun 2019 03 12 Sandra Melander Lydia Springer www.regionuppsala.se/suf SUF-KC Metodutvecklare Sandra Melander sandra.melander@regionuppsala.se Forskare och arbetsterapeut
Förbundsstyrelsens förslag till mål och verksamhetsinriktning för åren 2013-2014 för Riksförbundet Sällsynta diagnoser
Årsmöte lördag 20 april 2013 (Bilaga nr 9) Förbundsstyrelsens förslag till mål och verksamhetsinriktning för åren 2013-2014 för Riksförbundet Sällsynta diagnoser Övergripande mål Att personer med sällsynta
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention
Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap
Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap Charlotte Luptovics Larsson Barnsamordnare, Handledare Leg. Sjuksköterska Lagstiftning
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom
Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg
Uppdaterad 2015-11-01. Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER
Uppdaterad 2015-11-01 Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 4 5 6 6 8 Inledning Allmänt om barncancer Till personal Till elever Sena komplikationer Till personal Bra
LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.
Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och
Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin
Sällsynta sjukdomar 21 oktober Ulrika Vestin Sjukvårdshuvudmännen växlar upp arbetet inom området sällsynta I december 2017 Överenskommelse mellan staten och SKL Tillsammans med Landsting och regioner
1(8) Anhörigstöd. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5
Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten
H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva-Charlotte Bernthson, verksamhetschef Habiliteringsverksamheten i Sörmland 2011-11-17 HH-HOH10-064 PVN-HSF12-048 Överenskommelse angående ansvarsfördelning
S2011/6353/FST (delvis) Socialstyrelsen Stockholm. Regeringens beslut
Regeringsbeslut II:1 2011-06-30 S2011/6353/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att leda, samordna och stimulera till ett nationellt utvecklingsarbete av stöd till
Projektdesign. Utvärdering/ kartläggning. Består av 3 delar: Utveckling och implementering. Uppföljning och utvärdering.
Projektdesign Består av 3 delar: Utvärdering/ kartläggning Utveckling och implementering Uppföljning och utvärdering 1 Kartläggning Enkät till professionella Telefonintervju med föräldrar Webenkät till
Samhällets stöd. Till föräldrar som har barn med NPF
Samhällets stöd Till föräldrar som har barn med NPF Det här ska vi prata om idag Många upplever att samhället brister - Alla myndighetskontakter - En pressad tillvaro Familjehjälpen - Hur kan Familjehjälpen
GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2018 HABILITERINGSCENTER LINDE. Veterinärgränd 2, plan Johanneshov, Tel
GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2018 HABILITERINGSCENTER LINDE Veterinärgränd 2, plan 3 121 63 Johanneshov, Tel 08-123 356 50 www.habilitering.se 1(16) 2(16) Grupper för person som har funktionsnedsättning
Rehabilitering för personer med hjärntumör
Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering
Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg
Anhöriga en viktig samverkanspart i vård och omsorg Socialchefsdagarna i Östersund Torsdagen den 28 september 2017 Lennart Magnusson, Elizabeth Hanson Länssamordnarna anhörigstöd i Norrland Parterna samt
Adhd och Autism i vardagen
Adhd och Autism i vardagen Del 2 Andreas Svensson NPF/Adhd konsulent Ågrenska 2019-09-26 Kvällens plan 18.00 Skolan och NPF 19.15 Paus Grunder för att underlätta Hur kan vi spåra svåra situationer? 19.30
Habiliteringen i Blekinge. Kurskatalog
Habiliteringen i Blekinge Kurskatalog Hösten 2019 Innehållsförteckning Föreläsningar 1. Information om Intellektuell funktionsnedsättning 2. Information om Autism 3. Toa-mat-sömn 4. Kommunikation, lek
Rutin för samordnad individuell plan (SIP)
Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL 16 kap 4 ) och Socialtjänstlagen (SoL 2 kap 7 ) ska region och kommun tillsammans ska upprätta en
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk!
Välkommen! En angelägen konferens om stöd till anhöriga och närstående till person med missbruk! Arrangörer: Kommunal utveckling, Region Jönköpings län Länsstyrelsen Jönköpings län Sofia Rosén, Länsstyrelsen
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig
Habilitering: Anpassa, Göra duglig, Göra skicklig Rehabilitering: Återanpassa Habilitering: Namn på organisationen Namn på innehåll /metod Namn på individens egen process/att skickliggöra sig Verksamhetsidé
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga
Förskolans och skolans roll och möjligheter för Barn som anhöriga Charlotte Uggla 2016-11-03 www.anhoriga.se/nkaplay/barn-somanhorig/filmer-om-psykisk-ohalsa-i-familjer Barn som anhöriga, Regeringsuppdrag
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting
Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger
Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering
Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering 2015-02-05 Bakgrund Komplement till Avtal mellan Landsting och kommunerna i Jönköpings län om överlåtelse av skyldighet att
GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2018 HABILITERINGSCENTER LINDE. Veterinärgränd 2, plan Johanneshov, Tel
GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2018 HABILITERINGSCENTER LINDE Veterinärgränd 2, plan 3 121 63 Johanneshov, Tel 08-123 356 50 www.habilitering.se 1(12) 2(12) Grupper för person som har funktionsnedsättning
Dokumentation i barn- och skolhälsovården
Dokumentation i barn- och skolhälsovården kartläggning av hälsoinformation från ett biopsykosocialt perspektiv med hjälp av ICF-CY Ylva Ståhl sjuksköterska, filosofie doktor, Omvårdnad styl@hhj.hj.se Bakgrund
Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
GRUPPER. och. informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA. Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60
GRUPPER och informationstillfällen VÅREN 2015 HABILITERINGSCENTER NACKA Nacka Närsjukhus Lasarettsvägen 4, 6 tr 131 83 Nacka, Tel 08-123 356 60 www.habilitering.se 1(16) Grupper för person som har en funktionsnedsättning
Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde
Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision
Konferens om Down syndrom - Dr Brian Skotko till Sverige
Konferens om Down syndrom - till Sverige Varmt välkommen att ta del av inspirerande och uppdaterad information om Down syndrom 15-17 oktober 2013. I samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset och Habilitering
Jonas Thörnqvist, regiondirektör Region Norrbotten
DIREKTIV 1 (5) Uppdrag: Kartläggning av vårdkedjan för personer med förvärvad hjärnskada, med fokus på de med traumatisk hjärnskada i vuxen ålder, ge förslag på åtgärder som förbättrar vård och rehabilitering
Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Habiliteringen i Dalarna
Habiliteringen i Dalarna Länsgemensamma Gruppverksamheter och Informationstillfällen för personer med funktionsnedsättning samt för närstående, personal och nätverk 2019 Se även Habiliteringens hemsida
FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR
1 FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR KARIN FORSLUND FRYKEDAL HÖGSKOLAN VÄST LINKÖPINGS UNIVERSITET 2 FÖRÄLDRAGRUPPER 2009 Föräldrastöd - en vinst för alla - Nationell
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp
Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp HVB-/Familjehemsdagen Jönköping 2 oktober 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Ovanliga diagnoser. Organisationen av resurser för personer med ovanliga diagnoser
Ovanliga diagnoser Organisationen av resurser för personer med ovanliga diagnoser Dokumenttypsruta. Text för resp. dokumenttyp finns på intranätet (under Om Socialstyrelsen/Interna föreskrifter och där
Vägledning vid samtal
Eva Rosén-Sverdén Leg psykolog Vuxenhabiliteringen Vägledning vid samtal Detta material vänder sig till professionella som möter blivande föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar, och där det kan
Habiliteringen Halland
Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt med Habiliteringen samt till deras familjer. Gruppverksamheterna
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel
Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård - ungdomar med medfödda hjärtfel Ewa-Lena Bratt, Docent, Specialistsjuksköterska Barnhjärtcentrum, Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, Göteborg Institutionen
Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer
Välkomna till extramöte för nätverket för regionala samverkans- och stödstrukturer Blandade informationspunkter inom områden som är aktuella för er skarpa frågor - Nomineringar till nationellt programområde
Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten. Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019
Bryggan mellan den kompetenta personalen och den delaktiga patienten Referensgrupp KomHIT Flykting 11 december 2019 2 Välkomna och saker att diskutera 3 Idag Nuläge och plan för permanentning Tillbakablick
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2016 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården.
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1 Bakgrund Nationell strategi prevention och behandling av kroniska sjukdomar Socialstyrelsen Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Bättre
Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR
Regional utvecklingsplan för barnhälsosjukvården i VGR HS 2017-00220 Bilder brukarkväll 180117 Peter Almgren peter.almgren@vgregion.se KVÄLLENS PROGRAM 18.00 Välkomna syfte & presentation 18.10 Dragning
Forskning om sjukfrånvaro
Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Na tverksdag fo r ledningsansvariga inom Elevha lsans medicinska insats
Na tverksdag fo r ledningsansvariga inom Elevha lsans medicinska insats Framtidens va rdinformationsmiljo ; IT sto det Millenium Ann-Charlotte Klarén eha lsosamordnare Skaraborgs kommunalfo rbund Målbild
Spelschema för årets fotbollsmästerskap! island tyskland Söndag 14/7 Växjö Arena, Växjö. Söndag 14/7 Kalmar Arena, Kalmar
! Onsdagen 10/7 Onsdagen 10/7 Torsdag 11/7 Torsdag 11/7, Fredag 12/7 Fredag 12/7 Lördag 13/7 Lördag 13/7 Söndag 14/7 Söndag 14/7 Måndag 15/7 Måndag 15/7 Tisdag 16/7 Tisdag 16/7 Onsdag 17/7 Onsdag 17/7
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING SBU nationellt kunskapscentrum för hälso- och sjukvård och socialtjänst Gunilla Fahlström & Pernilla Östlund FoU Välfärds konferens 2016 FoU så in
Anhörigstöd. Program hösten ulricehamn.se. Foto: Helena Lundberg
Anhörigstöd Program hösten 2018 Foto: Helena Lundberg ulricehamn.se Tar du hand om någon som behöver din hjälp? Kommunen erbjuder anhörigstöd till dig som ger stöd, hjälp eller omsorg till en person i
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
SOCIALTJÄNSTEN Verksamhet & organisation
SOCIALTJÄNSTEN Verksamhet & organisation Socialtjänsten i Uddevalla kommun Socialtjänsten i Uddevalla har 2000 anställda och en budget på en miljard. Dagligen kommer tusentals människor i kontakt med de
Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom
Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar
Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service
Nationellt kompetenscentrum anhöriga och anhörigas delaktighet i omsorg och service Ritva Gough, ordf i styrgruppen, forskare/medarbetare Lennart Magnusson, verksamhetschef och Elizabeth Hanson, FoU-ledare
Sammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2017 Vad handlar utbildningen om? Grundutbildning i neuropsykiatrisk funktionsvariation hos barn och vuxna Diagnostik Styrkor och svårigheter Bemötande, kommunikation
Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon
Syskonkärlek eller i skuggan av ett syskon Hur kan vi stärka och stödja syskon som har en bror eller syster med kronisk sjukdom/funktionsnedsättning? Treårigt projekt med medel från Allmänna Arvsfonden
Gruppkatalog. Vuxenhabiliteringen Våren 2019
Gruppkatalog Våren 2019 Innehållsförteckning Behandlingsgrupper AST, vad är det? 3 Att bli fysiskt aktiv (AST), 4 Koll på vardagen (AST), 5 Stresshantering (AST), 6 Vardagssamtal (AST), 7 Öppna grupper
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI
BASUTBILDNING NEUROPSYKIATRI Nacka hösten 2016 Utredning och diagnostik Föreläsning 1 21 oktober 8.30 12 Nacka konferenscenter. Föreläsare är Hannah Jakobsson, psykolog med lång erfarenhet inom detta område.
Barn som far illa & våld i nära relationer
Barn som far illa & våld i nära relationer Vad måste sjukvården leva upp till? Välkomna att konsultera Barnskyddsteamet Gå gärna igenom dessa bilder och tänk på att ni är välkomna att konsultera oss på
LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och
Habilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga
Neurorapporten 2019 Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga I AVSNITT 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga? 8 62 Jämlikhet innebär att det inte ska finnas omotiverade skillnader mellan sjukdoms-
Syskons upplevelser och egna strategier
1/9 2007 Syskons upplevelser och egna strategier Sammanfattning av en intervjustudie med syskon till barn med beteendeavvikelser Lotta Dellve I mitt arbete med syskonstöd har jag sökt litteratur om hur
Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället.
Innovativ teknik kan förbättra diabetesvården. För en stor del av befolkningen. Och för hela samhället. Över 450.000 svenskar lever med diabetes. Minst 450.000 har diabetes, av dessa har 85-90% typ2-diabetes
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)
Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa) Högskolan Dalarna Sida 1 Uppdrag Kunskapscentrum startade 2010 för att stödja den kommunala
Allvarlig sjukdom eller skada innebär att förälderns sjukdom eller skada är av den art att den kan påverka barnets vardag och utveckling.
Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2017 00866) giltigt till juni 2020 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Syfte Hälso- och sjukvården
LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade
Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses
Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar
Stigma vid schizofreni och andra psykossjukdomar SOPHIAHEMMETS HÖGSKOLA, STOCKHOLM 14 OKTOBER 2015 Stigma Att vara annorlunda Kroppsligt funktionsnedsättning Missbruk Att tillhöra en annan grupp är majoriteten
Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se
Implementering rekommendation 3 Utredning nationellasjalvskadeprojektet.se Utredning och kartläggning Syftet med utredning och kartläggning är inte primärt att sätta diagnos, utan att förstå självskadebeteendet,