Guide till införandet av: Professionssteget. för sjuksköterskor

Transkript

1 Guide till införandet av: Professionssteget för sjuksköterskor

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING 3 2 BAKGRUND 3 Syfte Avgränsning 5 3 IMPLEMENTERING PÅ AVDELNINGSNIVÅ Hur kan detta anpassas till den egna verksamheten? Rekrytering av handledare Utbildningar 7 4 PROGRAMMETS OLIKA DELAR Hand Klinisk handledare Hjärta reflektionshandledare Huvud teoretiska handledare Mentor - handledare i karriärutveckling 10 5 FÖRVALTNING AV PROJEKTET 11 REFERENSER 12 6 BILAGA BILAGA BILAGA BILAGA (16)

3 1 Sammanfattning Akademiska sjukhuset har startat projektet Professionssteget för sjuksköterskor med syfte att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor. Programmet innehåller fyra nya roller som handledare. Tanken och förhoppningen är att erfarna, kliniskt verksamma sjuksköterskor ska kunna vara med och bidra till de nyutexaminerade sjuksköterskornas yrkesutveckling på ett organiserat sätt. Det skulle kunna ge nya stimulerande arbetsuppgifter, förståelse för varandras situation och en trygg introduktion i yrket. Den 15 februari 2018 beslutade sjukhusets ledningsgrupp (SLG) att programmet ska införas på hela sjukhuset. Varje VO bestämmer vilka delar som är aktuella. Projektet finansieras med externa medel från professionsmiljarden via beslut taget av regionstyrelsen. Det här projektet vänder sig till grundutbildade sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor. I texten benämns hela den här gruppen som sjuksköterskor. Definitionen på nyexaminerad är i det här projektet sjuksköterskor med en legitimation utfärdad under de senaste fyra åren, alternativt specialistutbildning eller barnmorskeexamen de senaste fyra åren. Det finns i dagsläget ca 350 sjuksköterskor i den målgruppen. Det här dokumentet beskriver de olika delarna i projektet och hur de ska implementeras på avdelningarna samt en kort bakgrund. Det innehåller också en tidsplan och datum för olika utbildningar. För fylligare bakgrund, referenser med mer läs projektplanen. 2 Bakgrund Akademiska sjukhusets målkort innehåller fem delmål och två av dem är Bästa vården för våra patienter med delmålen vård med hög medicinsk kvalitet och patienten i centrum samt En välmående organisation som investerar för framtiden med delmålen hållbart arbetsliv och säkrad kompetens. För att kunna uppnå detta behövs en kompetent och stabil sjuksköterskekår som arbetar patientnära. Professionsutveckling och lärande är en långsiktig åtgärd för kompetensförsörjning som kan underlätta rekrytering och behålla erfarna medarbetare. Sjuksköterskan ansvarar för och leder omvårdnadsarbetet. Det innebär att sjuksköterskan självständigt, i teamsamverkan med andra yrkesgrupper och i partnerskap med patienten och dennes närstående ansvarar för bedömning, diagnostik, planering, genomförande och utvärdering av omvårdnaden. Alla delar i detta program tar avstamp i sjuksköterskans kärnkompetenser. Det är framförallt den oberoende omvårdnaden där sjuksköterskan självständigt bedömer omvårdnadsbehov, 3 (16)

4 planerar, genomför och utvärderar omvårdnaden som ska belysas av alla de fyra handledarrollerna. Svensk sjuksköterskeförenings kompetensbeskrivning för sjuksköterskor utgår från sjuksköterskans kärnkompetenser (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Personcentrerad vård Samverkan i team Evidensbaserad vård Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling Säker vård Informatik Personcentrerad vård kännetecknas av att patient och de närstående blir sedda och förstådda som unika personer med individuella behov, resurser, värderingar och förväntningar. Samverkan i team syftar till att komplettera varandras kompetenser och erfarenheter. Teamet har gemensamt ansvar för besluten och kvaliteten i vården som ges. Omvårdnaden ska baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Att kontinuerligt och systematiskt analysera omvårdnaden som ges och genomföra förändringar när det krävs. Att arbeta med att förebygga vårdskador. Att kunna använda journalsystem och andra kommunikationshjälpmedel. De tre patientnära handledarrollerna är baserade på huvud, hand och hjärtmodellen (egen bearbetning efter Forsberg, Omvårdnad på akademisk grund, 2016). Handledarrollerna beskrivs mer i detalj längre fram i det här dokumentet. Huvud Att ge omvårdnadsarbetet evidens genom vetenskaplig litteratur I samarbete med patienten och alla andra vårdprofessioner i teamet Hand Klinisk, praktisk situationsanpassad handledning Hjärta Reflektion i grupp om patientsituationer 4 (16)

5 Syfte Syftet är att säkra kompetensförsörjning avseende kliniskt aktiva sjuksköterskor på Akademiska sjukhuset för att säkra medborgarnas behov av sjukvård. Genom att erbjuda utvecklingsmöjligheter och stöd i yrkesrollen ökar kompetensen men också arbetsglädjen. Detta bidrar till att öka och behålla andelen erfarna medarbetare, minska omsättningen av sjuksköterskor och underlätta nyrekrytering. 2.1 Avgränsning Projektet ska inte ersätta den introduktion som den nyanställda medarbetaren normalt sett får på sin nya arbetsplats. Projektet ersätter inte avdelningschefens uppdrag vad gäller ledarskap. Projektet ersätter inte avdelningslärarens uppdrag. Projektet riktar sig till grundutbildade sjuksköterskor som är nyutexaminerade och fyra år framåt samt sjuksköterskor med specialist- eller barnmorskeexamen de fyra första åren efter den nya examen. KUÅ ligger utanför detta projekt. I projektet ingår inte att rekrytera personer till de olika handledaruppgifterna. I projektet ingår inte att finansiera utökning av befintlig verksamhet vid avdelningarna. 3 Implementering på avdelningsnivå Införandet av de olika handledarrollerna ska ske med hänsyn till avdelningens behov. På avdelningar med stor andel nyutexaminerade sjuksköterskor och stor personalomsättning behöver troligen kliniska handledare och reflektionshandledare prioriteras före införandet av teoretiska handledare. På avdelningar med en stabil, erfaren sjuksköterskegrupp kan införandet av teoretiska handledare ge fördjupad kvalité på omvårdnaden samt vara stimulerande. 3.1 Hur kan detta anpassas till den egna verksamheten? Strukturen i det här projektet är framarbetad efter evidens och beprövad erfarenhet. Det vill säga strukturen bygger på vetenskapliga artiklar och avhandlingar samt erfarenheter från klinisk vardag på Akademiska sjukhuset och andra sjukhus. När det 5 (16)

6 här projektet ska implementeras på de olika avdelningarna kommer vissa justeringar behöva göras men det är viktigt att grundstrukturen är kvar. Det innebär att ingen kan arbeta som handledare utan att först ha gått utbildningen samt att handledarna måste få mandat att leda detta arbete i samarbete med avdelningschefer och avdelningslärare. Det innebär också att tid behöver avsättas till de som tilldelas uppdrag som handledare så att de kan fullfölja sina uppdrag. Tabellen visar en rekommendation på hur mycket tid som respektive handledare ska få avsatt. Om handledare eller de som ska handledas kommer in på ledig tid ska det ersättas timme för timme men inte med övertidsersättning. I möjligaste mån ska detta göras inom planerad arbetstid. Klinisk handledare 2 timmar/nyexaminerad och vecka Reflektionshandledare 3 timmar i veckan för att handleda en grupp och för att delta i egen handledning samt tid till att boka lokaler, kalla deltagare mm. Teoretisk handledare 4 timmar i veckan för att leda omvårdnadsronderna samt en vecka i uppstarten för att läsa in adekvat litteratur. Sedan behövs fortlöpande några dagar per termin för inläsning av litteratur. Mentor Fri het att träffa sin adept ca 2 timmar 3-5 gånger under ett halvår. 3.2 Rekrytering av handledare Enligt publicerade studier och erfarenhet från andra sjukhus som infört liknande program så är det en fördel att chefer utser handledare jämfört med att annonsera efter handledare. Anledningen är att det krävs många specifika personliga egenskaper för den här typen av uppdrag. Förfarandet att utse handledare kan leda till att den tillfrågade känner sig utvald och blir stärkt av det. För att minska risken att sjuksköterskor kan uppleva detta orättvist rekommenderas att alla får lämna in en intresseanmälan och att chefen sedan utser den bäst lämpade. Ett av projektets syften är att erbjuda utvecklingsmöjligheter till erfarna kliniskt aktiva sjuksköterskor. Samma person kan axla flera av dessa roller samtidigt även om det inte är optimalt vad gäller att fördela utvecklingsmöjligheterna på många olika sjuksköterskor. Grundidén i projektet är att dessa handledare ska vara sjuksköterskor som arbetar kliniskt, alltså inte har administrativa uppgifter, är huvudhandledare, gruppledare eller liknande. Om det inte är praktiskt möjligt så ska handledaren åtminstone inte ha chefsbefattning eftersom det kan upplevas svårt att reflektera och diskutera öppet med en lönesättande chef. 6 (16)

7 3.3 Utbildningar Projektet betalar lönen för deltagarna under utbildningsdagar samt kurslitteratur och mat. Det krävs obligatorisk närvaro på alla utbildningsdagar för att kunna bli godkänd handledare. 4 Programmets olika delar 4.1 Hand Klinisk handledare Bakgrund På många vårdavdelningar finns en stor andel nyutexaminerade sjuksköterskor som behöver mer eller mindre stöd i det dagliga praktiska omvårdnadsarbetet. Det kan handla om att säkerställa att avdelningens rutiner följs, stöd och handledning när något nytt arbetsmoment ska göras, handledning i att prioritera arbetsuppgifter och i arbetsledning. För att uppnå detta ska reflektion användas för att befästa kunskaper och handledningen ska vara situationsanpassad. Målet med handledningen ska vara att dessa nyutexaminerade sjuksköterskor ska utvecklas och bli kompetenta, självständiga och trygga. Sjuksköterskor som ska arbeta som kliniska handledare behöver ha gedigen klinisk kunskap och erfarenhet, vara intresserade av handledning samt kunna bemöta både kollegor och patienter på ett bra sätt. Syfte Att ge klinisk, praktisk och situationsanpassad handledning i det dagliga omvårdnadsarbetet. Genomförande Omfattningen måste anpassas efter avdelningens behov men en rekommendation för att ge möjlighet att uppnå syftet är 2 timmar/nyexaminerad och vecka. Den kliniska handledaren kan vara helt eller delvis fri från patienter, viktigt är dock att det finns tid för handledningen och att sjuksköterskor som söker stöd får det. Vilka tider på dygnet och under veckan som behovet är störst varierar mellan olika avdelningar och tillgången till klinisk handledare måste planeras efter behovet. Den kliniska handledaren kan arbeta med handledningen på hel eller deltid. Det kan vara klokt att tillsätta flera personer på deltid, dels för att det blir mindre sårbart men också för att det ökar chanserna att personkemin stämmer för fler och för att fler erfarna sjuksköterskor kan beredas nya arbetsuppgifter. Om ingen kan avvaras för att bli klinisk handledare kan tex platssamordnare, huvudhandledare, gruppchef eller annan liknande befattning användas om inte annat i en övergångsperiod och beroende på hur många andra arbetsuppgifter hen har. 7 (16)

8 Ansvarsfördelning Avdelningschefen ansvarar för att rekrytera en eller flera kliniska handledare samt för att anpassa schemat för dessa personer så att behovet av stöd tillgodoses på bästa sätt. Kliniska handledare bör vara prioriterade och dessa personer ska till exempel inte täcka vid sjukluckor. Utbildning till kliniska handledare och sedan kontinuerlig handledning av handledarna arrangeras av projektet. Utbildningar Utbildningen sker en dag på sjukhuset (10/4-18 samt 25/9-18 med samma innehåll). De kliniska handledarna kommer att få möjlighet till egen handledning 1,5 timme en gång i början av juni samt 1,5 timme en gång/månad under hösten. Program till utbildningen finns i bilaga Hjärta reflektionshandledare Bakgrund Tidigt i yrkeslivet finns ofta ett stort behov av att dela upplevelser och erfarenheter med andra i liknande situation men också att få vägledning i sina frågor. Reflektionssamtal underlättar detta vilket leder till handlingsberedskap samt till att klyftan mellan teori och praktik minskar. För att hela tiden förmå att fatta etiskt riktiga beslut krävs en ständig diskussion, reflektion och handledning. För att nå bästa effekt ska detta göras i grupper om åtta deltagare och en reflektionshandledare. Genom att dela upplevelser minskar den etiska stressen samtidigt som gruppen hjälper varandra att hitta nya bättre lösningar på problemen. Sjuksköterskor som ska arbeta som reflektionshandledare behöver ha klinisk kunskap, vara intresserade av reflektion samt ha intresse för egen och andras utveckling. Andra viktiga egenskaper är lyhördhet, god förmåga att lyssna samt vara trygg i sin person och yrkesroll. Syfte Att ge möjlighet till reflektion i grupp med omvårdnadsfrågor och etik i fokus där samtalet handlar om patientsituationer i det dagliga arbetet. Genomförande Efter avslutad utbildning kan reflektionshandledarna börja handleda egna grupper om åtta sjuksköterskor i varje grupp. Dessa grupper ska träffas 1,5 timme varannan vecka under två terminer. Om antalet reflektionstillfällen måste reduceras är det bättre att 8 (16)

9 träffas varannan vecka under kortare tid jämfört med mer sällan under längre tid. Det är viktigt så långt det är möjligt att dessa reflektionstillfällen äger rum i en lokal där ingen/inget stör så att alla deltagare kan få lugn och ro. Det kan vara en fördel om personer från olika avdelningar blandas i dessa grupper. Dels för att öka förståelsen för varandra och för att upptäcka att många sjuksköterskor delar samma typer av problem men också för att det blir schematekniskt lättare. Reflektionshandledaren kan med fördel handleda sjuksköterskor från andra avdelningar då risken för olika typer av beroendeförhållanden minskas. Överenskommelse angående tystnadslöfte och ramar för samtalen bestäms mellan reflektionshandledaren och de deltagande sjuksköterskorna i gruppen. Ansvarsfördelning Avdelningschefen ansvarar för att rekrytera en eller flera reflektionshandledare samt för att anpassa schemat för dessa personer så att de kan utföra sin arbetsuppgift på bästa sätt. Reflektionshandledaren i samarbete med berörda avdelningschefer skapar grupper som behöver handledning samt ordnar det praktiska med deltagarnas schema, bokar lokaler och så vidare. Utbildning till reflektionshandledare och sedan kontinuerlig handledning av handledarna arrangeras av projektet. Utbildningar Utbildningen sker under fyra dagar på Wiks slott. Reflektionshandledarna kommer att få möjlighet till egen handledning 1,5 timme en gång varannan vecka i grupper om 8 under hösten. Denna handledning utförs av lärarna som ansvarat för utbildningen. Program till utbildningen finns i bilaga Huvud teoretiska handledare Bakgrund Omvårdnadsarbetet ska bedrivas efter evidens och beprövad erfarenhet. För att stödja den teoretiska och vetenskapliga utvecklingen kan omvårdnadsronder användas i verksamheten. Med hjälp av omvårdnadsronder får patienterna sina omvårdnadsbehov systematiskt diskuterade och evidensbaserade åtgärder kan sättas in. Det fungerar som ett teoretiskt stöd till hur, när och varför omvårdnadsåtgärder ska göras. Dessa handledare ska ha en magisterexamen eller högre akademisk utbildningsnivå. 9 (16)

10 Syfte Att utveckla omvårdnadsarbetet så att det baseras på tillgänglig evidens genom vetenskaplig litteratur. Genomförande Den eller de som är teoretiska handledare samlas för att diskutera vilka omvårdnadsproblem som är vanligast förekommande och till störst problem för patienterna på avdelningen och vilka patienter som har störst risk att drabbas. När ett eller flera problem och/eller patientgrupper är identifierade inhämtas och läses relevant vetenskaplig litteratur. Sedan identifieras de patienter som är i störst behov av omvårdnadsrond. Beroende på avdelningens och patienternas behov så kan omvårdnadsronden genomföras 1-3 gånger per vecka. Det är viktigt att omvårdnadsronden inte tar upp medicinska problem, detta ska vara ett komplement utan överlappning till den ordinarie medicinska ronden. Ansvarsfördelning Avdelningschefen ansvarar för att rekrytera en eller flera teoretiska handledare samt för att anpassa schemat för dessa personer så att arbetet kan utföras på bästa sätt. Avdelningschefen måste också ansvara för att tid avsätts på avdelningen för att genomföra omvårdnadsronder samt ge stöd under införandet. Utbildning till teoretiska handledare och sedan kontinuerlig handledning av handledarna arrangeras av projektet. Utbildningar Utbildningen sker under fyra eftermiddagar på sjukhuset. Utbildningen kan ses som en kom-igång kurs för att införa omvårdnadsronder. De teoretiska handledarna kommer att få möjlighet till fortsatt stöd och handledning under hösten. Program till utbildningen finns i bilaga Mentor - handledare i karriärutveckling Bakgrund Många sjuksköterskor saknar vägar för karriärutveckling. Ett mentorsprogram där mentor och adept matchas samman är värdefullt när adepten kommit en bit in i sitt yrkesliv och söker vidareutveckling. Möjliga utvecklingsmöjligheter för sjuksköterskor är ledarskap, fördjupade kliniska uppgifter, specialistutbildningar, pedagogik och forskning. Idag kan det vara svårt att hitta information om olika karriärvägar. Det kan också vara svårt att komma i kontakt med kollegor som kommit 10 (16)

11 längre i karriären. En mentor kan bidra till sin adepts professionella och personliga utveckling. Reflektion och kunskapsöverföring ingår, liksom att vara en förebild och bollplank i olika frågor. Syfte Att vägleda i karriärutveckling Genomförande Avdelningschefer och vårdkvalitetsavdelningen identifierar lämpliga mentorer samtidigt som skriftligt informationsmaterial går ut på sjukhuset för att uppmana sjuksköterskor som kommit en bit i karriären att anmäla sig till mentorer. Dessa personer går sedan en utbildning under en eftermiddag. Efter avslutad utbildning till mentor skapar Vårdkvalitetsavdelningen ett kartotek över utbildade mentorer med olika bakgrund. Sjuksköterskor som söker en mentor med en viss bakgrund kontaktar samordnare på vårdkvalitetsavdelningen och matchas sedan samman med lämplig mentor. Mentorn och adepten planerar och utför träffar utefter adeptens behov och situation. Hur många, hur långa och hur ofta träffarna blir beror på adeptens behov men också på hur mycket tid mentorn kan avvara. Ett riktvärde kan vara att träffas 1 2 timmar vid 3-5 tillfällen under en termin för att sedan avsluta relationen som mentor och adept. Ansvarsfördelning Vårdkvalitetsavdelningen utser en samordnare som skapar ett kartotek över utbildade mentorer. Sjuksköterskor som söker en mentor kontaktar samordnaren på Vårdkvalitetsavdelningen och matchas sedan samman med lämplig mentor. Avdelningschefer ansvarar för att anpassa mentorers scheman för att möjliggöra utbildning samt för att i möjligaste mån förenkla träffar mellan mentorer och adapter. Utbildningar Två timmars mentorsutbildning 16/ Efter utbildningen arrangerar samordnaren på Vårdkvalitetsavdelningen träffar för alla mentorer en gång per år för uppföljning av hur uppdraget går. Preliminärt program till utbildningen finns i bilaga 4. 5 Förvaltning av projektet Projektet ska förvaltas av Vårdkvalitetsavdelingen. Det behövs ca 20% arbetstid för att: Planera och genomföra utbildningar för att få in nya handledare Marknadsföra projektet 11 (16)

12 Se till att de handledare som är igång får uppföljning och stöd Se till att AC får det stöd som behövs Koppla ihop mentorer och adapter för karriärsvägledning. Svara på frågor Med mera Referenser Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtat från Svensk sjuksköterskeförening: 12 (16)

13 6 Bilaga 1 Utbildning kliniska handledare Tid: 10/4 och samma program 25/9 kl Kort presentation av hela projektet Lena Nyholm Kort presentation av alla deltagare Vad är en klinisk handledare och vilket är syftet med den här rollen Hur skiljer sig den här handledningen från handledning av studenter och inskolning av nya kollegor? Lena Nyholm Sara Marklund Lena Nyholm FIKA och diskussion Professionellt lärande och situationsbaserad handledning Diskussion; I vad och hur tror ni de nya sjuksköterskorna vill bli handledda? Sara Marklund Observation med återkoppling Berit Thoudal LUNCH Hur 95F jobbar med kliniska handledare som ambassadörer för familjecentrerad vård Diskussion; Vilket omvårdnadsfokus finns hos er? Ylva Thernström Blomqvist Hur ska man ge återkoppling? Både positiv och negativ Sara Marklund FIKA Vad är sjuksköterskespecifikt arbete? Sjuksköterskans kärnkompetenser Diskussion Diskussion om vilka mål som var och en har med sitt uppdrag som huvudhandledare. Utvärdera dagen och fundera på vad vi lärt oss Erbjudande om fortsatt handledning i grupp Lena Nyholm Sara Marklund 13 (16)

14 7 Bilaga 2 Utbildning reflektionshandledare Lärare: Lena Normark och Eva Thörnqvist Datum: 8/5, 15/5, 17/5 och 28/8 alternativt 16/5, 22/5, 28/5 och 28/8 Tid: Lokal: Wiks slott Kursdag 1 Kort bakgrund till professionen och omvårdnadsämnet Grupper och grupputveckling Kursbok delas ut Kursdag 2 Etik i vården Samtalet Reflektion Kursdag 3 Att leda en grupp Reflektion Förberedelse inför egen reflektionsgrupp Kursdag 4 Uppföljning av kursboken Att leda en grupp Genomgång av individuella planer inför start av reflektionsgrupp Kursintyg delas ut Arbetsformer kursdag 1-4 Föreläsningar, diskussioner, grupparbete, skriftlig individuell uppgift, och praktiska övningar Handledning på handledning Kursens deltagare erbjuds handledning i reflektionshandledarrollen under hösten Mer information ges under kursen. 14 (16)

15 8 Bilaga 3 Utbildning teoretiska handledare Lärare: Lena Nyholm Datum: 5/9, 17/9, 3/10 och 24/10 Tid: Lokal: Akademiska sjukhuset Tillfälle 1 Kammaren Presentation av omvårdnadsronder Identifiera omvårdnadsproblem Identifiera riskpatienter Tillfälle 2 Kammaren Söka och läsa vetenskaplig litteratur Tillfälle 3 Förmaket Skriva ett rondverktyg Dokumentation Tillfälle 4 Förmaket Komma igång! 15 (16)

16 9 Bilaga 4 Utbildning mentorer Lärare: Beteendeanalysgruppen Datum: 16/ Tid: Lokal: Lundquistsalen, ing 13, 2tr 16 (16)