Sammanfattning Debattdagen Vatten är politik vatten är pengar den 6 november 2008.
|
|
- Christian Lundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sammanfattning Debattdagen Vatten är politik vatten är pengar den 6 november Sven-Inge Nylund, Regionplanedirektör, Regionplane- och trafikkontoret Välkomna En ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen är ute på remiss t.o.m. 28 november. Visionen är att Stockholm ska vara en attraktiv region för människor att bo och leva i och att besöka med vackra och viktiga miljöer skärgården och Mälaren. Vi ska arbeta för hushållning med resurser och säkerställa t ex dricksvattentäkter och sjöfartsleder. Samarbetet med övriga län och regioner runt inte minst Mälaren är viktigt och i dessa samarbeten kommer ofta vattenmiljöerna i centrum. För Stockholm är det också viktigt då vi i hög grad påverkas av vad som sker uppströms i tillrinningsområdet. Förslaget till RUFS innebär ett bra instrument för att hantera den snabba befolkningsökningen i regionen på mer hållbar sätt. Sven-Inge betonade hur viktiga vattenfrågorna är samtidigt som han önskade sig ett brett deltagande i vattenförvaltningens samrådsprocess. Dagens moderator, Anders Ekegren, fortsatte sedan att presentera dagens talare: Bette Lundh-Malmros, Regionplane- och trafikkontoret (RTK) Vattenvärdena som attraktionskraft i Stockholms län Bette inledde sitt anförande med några påståenden angående vattenvärdena i regionen: Vatten är en av Stockholms viktigaste attraktionskrafter. Detta tas ofta för givet. Det är viktigt att arbeta sektorövergripande och det är också viktigt att säkra och utveckla dessa värden. I nästan 75 % av alla Stockholmsbilder är det vatten med. Vad skulle hända med attraktionskraften om det t ex regelbundet var stora blomningar i Riddarfjärden? Vatten är grädden på moset, det som vi uppskattar mest när vi är ute i naturen, och det har ett ekonomiskt värde liksom ett värde för folkhälsan. Inom friluftsforskningen har man börjat ta fram siffror på naturens samhällsekonomiska värde. Bebyggelse och infrastruktur i ABC-stråket (kommunövergripande samverkan i stråket mellan Uppsala och Stockholm) har man arbetat med under många år, men inte förrän nu med gröna värden och vattenvärden. ABC-stråket är ett av de mest expansiva områdena i Sverige, men närheten till natur och vatten har man tagit för givet. Planerare från andra
2 storstadsregioner blir gröna av avund över dessa tillgångar. Vattenstråken i regionen är ofta betydelsefulla historiskt, t ex vikingars farleder, vilket fortfarande syns i landskapet och i kulturmiljöerna. Samarbete pågår mellan RTK, Kommunförbundet Stockholms län (KSL) och Länsstyrelsen för att visa olika vattenvärden och aspekter på vatten på kartor. Aspekterna lyfts fram ur från socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Detta för att göra kunskapen mer tillgänglig. I Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) har man försökt lyfta fram vattnets attraktionskraft och tillgängligheten till denna genom att t ex visa tillgång på regionala strandstråk (3 km eller längre, som är relevant i ett regionalt perspektiv) samt tillgänglighet till vattenområden och skärgård via bryggor och kollektivtrafik. Dessa aspekter eller värden har inte lyfts fram tidigare på detta sätt och har en stor potential att utvecklas. Kommentarer under frågestunden - Besöksnäringen; tex Vikingarännet, är ett stort arrangemang som lockar stora skaror. Besöksnäringen är en komponent som ofta är bortglömd? - Vattenfrågor ligger ofta t ex på miljökontor. Dåligt samarbete mellan plan- och miljösidan och turistnäringen. - Det finns idag ingen modell för hur man ska värdesätta vatten. Men det finns mycket forskning kring att sätta prislapp på mjuka värden. - Finns undersökningar från Sthlm Fritid av stockholmarnas syn på värden. Bör kunna gå att sätta värden. Kanske något för nästa seminarium? Vore trevligt med ett sådant seminarium. - När man ska sätta vattenvärdena på kartan dras saker till sin spets. Vad är det som är värdet: badplatsen, vattnet utanför, strandområdet..? - Inneboende konflikt: mest populärt att bygga nära vatten, men vill inte heller hindra tillgängligheten till vatten. Stränderna byggs bort när man ger strandskyddsdispenser. I Stockholms innerstad innebär nya bostadsområden invid stränderna tvärtom att tillgängligheten ökar, då man oftast bygger på gammal industrimark. Lennart Sorby, vattenvårdsdirektör i Norra Östersjöns vattendistrikt: Åtgärdsprogram för bättre vattenmiljöer Vattendirektivets mål är att nå god vattenstatus överallt utom där vi bestämmer att vi inte ska göra det. Vi ska nå god ekologisk status, god kemisk status eller god kvantitativ status. Vi kan sätta undantag i form av tidsfrist (till 2021 eller som längst 2027). Vi får sätta lägre kvalitetskrav. I landet är det knappt hälften av förekomsterna som inte når god status. Endast de större förekomsterna får miljökvalitetsnormer. I detta distrikt har vi ca sjöar och vattendrag, 130 kustvatten och 500 grundvattenmagasin. All information samlas i databasen i VISS (Vatteninformationssystem Sverige) Via kan man se presentationer av kartor samt analyser. Åtgärdsprogrammet ska adressera problemen och innehåller antingen åtgärder för att uppnå god status eller de som är bra och behöver åtgärder för att behålla sin kvalitet. Åtgärder kan vara både fysiska åtgärder såsom restaurering, inrättande av vattenskyddsområden eller styrmedel via t.ex. föreskrifter eller bidraggsystem.under våren 2009 går åtgärdsprogrammen
3 på samråd och beslutas sedan den 22 december Utförare blir kommuner och myndigheter. Principen att förorenaren betalar gäller. Frågan är då vem som är förorenaren och vad vi gör med våra gamla synder. Direktivet ställer krav på att det finns en prispolitik på vattenområdet, i Sverige löser vi detta än så länge med befintlig lagstiftning. Slutsats: Vi har stora fördelar, vi har stora värden och mindre tryck på vårt vatten än andra medlemsländer. Vi ska fixa detta, om inte till 2015 till 2021 eller 2027! Peggy Lerman Lennart Sorby Peggy Lerman, Lagtolken AB: Vatten är Vatten är politik och pengar, och makt Begränsar vattendirektivet planmonopolet? Svar: Ja! Det är ett problem att vattendirektivets mål i Sverige har införts som miljökvalitetsnormer i form av gränsvärden. Det innebar att normerna delades i två kategorier: mål respektive bindande gränsvärden. Miljökvalitetsnormerna som de formuleras just nu t ex god ekologisk status kan endast användas som målnormer (=bör eftersträvas). Miljökvalitetsnormerna för vatten kommer (oavsett om de är mål eller gränsvärden) att - minska planeringsutrymmet - ge osäkerhet i planeringen på grund av oklar innebörd och status. Miljökvalitetsnormerna gör att kommuernas utrymme för avvägningar minskar, eftersom beslut inte får åsidosätta en norm oavsett om den är gränsvärde eller mål. Det finns överlappande normområden: luft, buller, vatten; alla ska redovisas och beaktas i kommunernas planering. Det finns inga regler om avvägning hur ska oförenliga normer hanteras? Redan beslutade detaljplaner kan behöva upphävas eller ändras om de medverkar till att MKN överskrids. Kommunerna kan bli ersättningsskyldiga för indragna byggrätter och skadeståndsskyldiga för slarvig planering!
4 Det är viktigt att byråkratin inte tar bort lusten ur det angelägna vattenvårdsarbetet. Vi behöver nå vattendirektivets mål! Frågestund med Peggy och Lennart Lennart kompletterar: för kemisk status kommer vi att få gränsvärden Fråga: Vilket ansvar får kommunerna? Lennart: Vi kommer att få rättspraxis på detta. Ett alternativ är att gå den frivilliga vägen, målet är ändå god vattenkvalitet. Fråga: Är det rimligt att lägga så mycket på juridiken? Kan ta år innan man vet vad som gäller. Kommunerna har inte råd att driva mål. Peggy: Gäller alla lagstiftningsområden där rättspraxis utvecklas. Kommissionen kommer att reagera om vi inte gör det vi ska. Fråga: Verksamhetsutövaren är ansvarig men i åtgärdsprogrammen finns bara myndigheter med. Varför skjuta pianisten? Lennart: Vi får bara skjuta pianisten eftersom ÅP inte är överklagningsbara får vi inte vända oss mot enskilda. Fråga: Åtgärdsprogrammen kommer för sent för att kommunerna ska kunna sätta sig in i dem. Lennart: Processen i Sverige är försenad flera år. Måste hålla rapporteringsdatum, men MKN kommer att kunna ändras fram till 2015 om ny information tillkommer. Fråga: Hur hanterar man att vattnets status varierar under året? Lennart: Det finns riktlinjer för hur ofta och när man ska provta problemet är snarare att det inte finns resurser för all miljöövervakning som borde utföras. Mikael Medelberg, VD Roslagsvatten AB: Vattnets värde Hur mycket är ett strandnära läge värt? För att vatten ska kunna hävda sig mot andra sektorer som bygger på tillgång och efterfrågan, t ex strandnära boende, måste man kunna sätta ett värde på vatten i olika sammanhang. Pengar, årsbudgetar, kvartalsbudget är avgörande. Värden av annan karaktär än monetära väger lättare. Vattenkvalitet är den absolut största miljöfrågan idag. Värderingar/prissättningar fordras för att värden för vatten ska beaktas. Idag finns inget pris eftersom det det inte finns en efterfrågan. Mikael Medelberg Exempel på när vattnet fått ett värde: Barcelona blev tvunget att köpa vatten från Frankrike och 15 kommuner utanför Köpenhamn talar med Sydvatten om att bygga en vattenledning från Småland via Öresund. Vi använder 200 kg vatten per dag vilket kostar 2 kronor per hushåll för leverans i kranen via distributionsnät (inte inkluderat avloppsvatten). Är det rätt pris? Priset varierar mellan olika länder. De stora prisskillnaderna förklaras politiskt.
5 Dricksvatten till 2 miljoner människor i Mälaren kostar 1,4 miljarder per år i intäkt. Industri, jordbruk, fiske, rekreation, farled har inget pris. De enda prissatta verksamheterna är vissa industrier och VA-användningen. Jämför med råvaran malmens värde i Kiruna. En måttlig kostnadsökning skulle ge stora medel för åtgärder. Utmaningen för Mälaren är att samordna 6 län och 40 kommuner. Chalmers arbetar med en prismodell på uppdrag av VASkommittén (KSL:s arbetsgrupp för VA-frågor) vilken utgår från ekosystemet och sociotekniska system. Paneldiskussion (anteckningar med reservation för ev. missuppfattningar eller utelämnade kommentarer) I panelen från vänster: Peggy Lerman, Lennart Sorby, Mikael Medelberg, Bette Lundh- Malmros, Elisabeth Björk (s), Norrtälje kommun och Vattendelagationen i N Östersjön, Roland Dehlin (m), Nynäshamns kommun och Vattendelegationen i N Östersjön samt moderator Anders Ekegren. Fråga från moderatorn till Elisabeth och Roland: Hur kan man få kommunerna intresserade? Elisabeth: Det är viktigt vad man har för ingångsläge i detta och hur arbetet läggs upp. Personligen tror jag att det är viktigt att man gör det med en positiv tanke. Gör vi inte något nu har vi ett ökat problem framöver. Nu står vi inför att vi ska ta itu med det och det känns positivt, alla ska ha tillgång till bra vatten att dricka, bada i, titta på Som kommunpolitiker ska jag trycka på att vi ska klara detta! Roland: Svar på frågan hur kan man få kommunerna intresserade och denna inriktning på dagen gör det hela intressant. Vatten har ett pris men vi har inte förstått det ännu. Det är viktigt att ta till sig. Kommuner, vattenmyndigheter och vattendelegationer måste samarbeta och det börjar närma sig en form av sanning när man säger att vatten är politik. Fråga från moderatorn till Bette: Om man ska se utifrån det du vill uppnå, vad ska kommunerna göra tycker du? Bette: Det Peggy lyfte fram; att man lagrar värden på värden i den fysiska planeringen är en sprängande fråga, att försöka ta fram underlag som går att jämföra med andra underlag. Att
6 försöka tydliggöra vad saker och ting kostar. Att ge en bild av vackra ord, att beskriva det med prislappar, på kartor så att det går att jämföra med andra faktorer så att kommuner kan titta på det i den fysiska planeringen och använda sig av underlaget. Markanvändningsplanering är viktig, där avgörs lokalisering oavsett om det gäller industrianläggningar eller annat. Det gäller att få in de olika värdena i den sammanvägning som ska göras. Fråga: När gäller prövning så är det inte så enkelt att säga att det går att göra en mark- och vattenanvändningskarta. När det gäller tillstånd kommer miljöbalken och miljödomstolen in i bilden och det finns en invägd kvarleva sedan gamla vattenlagen att en exploateringsvärdekärna är större än miljövärdekärna För att det går att mäta i pengar. Peggy: Vi måste börja sätta pengar på miljövärden för att kunna jämföra med andra faktorer. Mikael: Det finns verksamheter som tar betalt för liknande nytta så det vore spännande att prova detta! Bette: fiskekort och dykning är exempel på verksamheter där man betalar för att använda ett vattenvärde. Fråga: Det är ett intressant resonemang att få in pengar från rörliga friluftslivet men skulle man genom att kommersialisera allemansrätten ge tillträde till nyttan eller inte skulle det bli ganska komplext. Elisabeth: Man måste göra en balansgång mellan allmän tillgänglighet och Roland: Det krävs sunt förnuft och vi har klarat oss ganska långt med sunt förnuft Vattnet har sådan beskaffenhet att vrak är bevarade till exempel. Fråga: Vad händer inom VM när gäller involvering av medborgare och företagare? Lennart: Vi arbetar kontinuerligt med att involvera berörda! Det som ligger i Ramdirektivet för vatten är skrivet med ett europeiskt perspektiv och i Sverige har vi privat vattenägande vilket är problematiskt för vad som är enskilt och vad som är det allmänna. Mikael: Vem äger problemet, vem som bor geografiskt, äger vattentäkten och vem som använder vattentäkten. Har man betalt via utsläppsrätter går förhoppningsvis att komma på en bra modell. En modell är att ha ett gemensamt vattenvårdsförbund som gemensamt står för kostnaderna. Elisabeth: Det är en kärnfråga att människor vill gärna vara i miljöer där vi har svårt att klara vattentillgången. Det går inte att installera alla faciliteter (tvättmaskin, diskmaskin etc.) som man i vanliga fall gör för det finns inte utrymme Man måste lära sig att leva resurssnålt Anders: miljölagstiftningen kommer in i PBL. Ibland förhindrar miljölagstiftning planläggning. Peggy: Det finns massor med exempel, nästan inom varje sektor, då planeringen inte kan genomföras på grund av beslut under miljöbalken. Mikael: Man kan utnyttja brackvatten till vissa delar av hushållsvattnet. Det finns ett inbyggt motstånd mot att jobba med ny teknik när gäller vattenhantering. Tillsynsvägledningsmyndighet ska ge råd, och det saknas! I hälsovårdssammanhang ger man råd om hur t ex livsmedelsbutiker ska göra och dessa ska man följa objekt i Stockholm, folk tackar för hjälp och vill göra rätt. Inte på samma sätt när gäller miljövård. Fråga: Hur långt har vi kommit att involvera, kraftindustri, skogsbruk, jordbruk, samt en prissättningspolitik inför 2010? Lennart: Det finns en referensgrupp på distriktsnivå. LRF är mycket aktiva. De är med som diskussionsparter. Det är inte vattenmyndighetsfråga, att införa prispolitik. Vi måste vara mer tydliga när gäller jord- och skogsbruk. Skyddszoner måste respekteras och utnyttjas.
7 Vad tycker publiken? Moderatorn ställde frågor och publiken fick säga sitt med hjälp av hålla upp röda och gröna lappar: Använder din kommun vattenvärdet som attraktionskraft? Grönt (ja) Har ni diskuterat vattenförvaltningen på politisk nivå i er kommun? Svag övervikt mot grönt (ja) Kommer ni att klara åtgärderna som krävs av kommunerna enligt de kommande åtgärdsprogrammen? Övervägande rött (nej) Kommer ni att aktualisera översiktsplanerna efter förvaltningsplanen eller tvärtom? Grönt (vilket alternativ var det?) Är det VA-kollektivet eller skattekollektivet som ska bekosta åtgärderna? Blandat vissa tyckte att för diffusa källor kan man inte använda VA-taxan medan i urbana områden i stort sett allt kan adresseras till det kommunala nätet. - Verksamhetsutövare var inte med som alternativ. Hur är det då med principen att förorenaren ska betala? - Det finns en hel del gamla synder som nog måste adresseras till skattekollektivet. Delar av publiken Kaffebuffén var uppskattad under pausen
Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till
Läs merOla Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten
Ola Gustafsson Chef Vattenstrategiska enheten Tfn: 040-25 22 95 Mobil: 070-28 06 905 E-post. Ola.Gustafsson@lansstyrelsen.se VATTENSTRATEGISKA ENHETEN Arbetar med: Vatten och marina direktivet Miljömål
Läs merFörslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Läs merKartläggning och analys: Skyddade områden
Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden
Läs merFörslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret
PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merVattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping
Vattenförvaltningens underlag i den fysiska planeringen - exempel från Jönköping Samverkan med vatten och VA i fokus - Mölndal 22 mars 2011 Svensk vattenförvaltningarbetet med Ramdirektivet för vatten
Läs merSamrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt
1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merÄrendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter
Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell
Läs merYttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
Läs merKAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING
Kap.5: Sammanfattning och program för planering av en framtida markanvändning KAP. 5: SAMMANFATTNING OCH PROGRAM FÖR PLANERING AV EN FRAMTIDA MARKANVÄNDNING 51 Vägval Myttinge - förslag till framtida användning
Läs merRör inte vår åkerjord
Rör inte vår åkerjord Om Skåne läns nollvision för bebyggelse på jordbruksmark 12 mars 2013 Elisabet Weber länsarkitekt Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv en del av Öresundsregionen
Läs merVattenmyndigheten samråd enligt nya vattendirektivet kallat; Ett steg mot bättre vatten
Vattenmyndigheten samråd enligt nya vattendirektivet kallat; Ett steg mot bättre vatten Minnesanteckningar från 090401 Sammankallande; Gullspångsälvens vattenvårdsförbund Närvarande var 40 personer från
Läs merSamverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning
1 Bakgrund till samverkan Exempel på vad vi har genomfört Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 2 Före samverkan RUFS 2001 (rev 2010) Samverkan mellan kommuner och andra aktörer ligger
Läs merVAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT?
GRUNDVATTENRÅDET FÖR KRISTIANSTADSSLÄTTEN MÖTESPROTOKOLL VAD ÄR VÅRT VATTEN VÄRT? Tid: Den 8 februari 2012 Lokal: Naturum, Kristianstad Först serverades morronfika 1. Välkommen - Mötet öppnas Gunnar Ch
Läs merVattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar
Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merKommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015
FRÅGEFORMULÄR 1 (12) Kommunernas återrapportering 2011 Genomförandet av vattenmyndigheterna åtgärdsprogram 2009-2015 Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merx Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Läs merLänsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet
FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas
Läs merYttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås
Läs merÖversikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
REMISSAMMANSTÄLLNING -11-13 537-1-7 Enligt sändlista Vår referens: Johanna Egerup - 9 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i Södra Östersjöns vattendistrikt sammanställning av inkomna remissvar
Läs merMinnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt 2015-06-16
1 (6) Minnesanteckningar möte med referensgruppen för Bottenvikens vattendistrikt Plats: Savoy Hotell, Luleå Tid: 10.00-15.30 Deltagare: Referensgruppen: BillerudKorsnäs AB; Eva Ekholm Stenberg, Boliden
Läs merRiktlinjer för enskilda avlopp
Riktlinjer för enskilda avlopp 2016-03-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Enskilda avlopp 2016-02-23, 18 Miljö- och byggnämnden Tills vidare Dokumentansvarig
Läs merMinnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00
Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merÅterrapportering från Kristinehamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
1 Återrapportering från Kristinehamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter
Läs mer-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt
emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt
Läs merEkonomisk analys. Miljöekonomisk profil för vattendistriktet
Detta är ett utdrag ur Förvaltningsplan 2009-2015 för Södra Östersjöns vattendistrikt. Utdraget omfattar avsnittet Ekonomisk analys motsvarande sidorna 114-119 Ekonomisk analys Ekonomisk analys inom vattenförvaltningsarbetet
Läs merDärför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS
Synpunkter på förslag till ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010) Nacka 2008 11 27 Därför bör kollektiv sjötrafik på allvar tas upp som ett av alla alternativ inom RUFS I den nya
Läs merOm ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?
Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,
Läs merRecipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län
Recipientkontroll i vatten Gemensam strategi i Kalmar län Maria Hauxwell, Länsstyrelsen Kalmar - Bakgrund - Situationen i Kalmar län Vad är problemet? - Arbetsplan Syfte med recipientkontrollen Åtgärder
Läs merEn önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän
En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE
Läs merVad händer i Stockholmsregionens gröna kilar?
Vad händer i Stockholmsregionens gröna kilar? Göteborg 2016-06-09 Bette Lundh Malmros och Elisabeth Mårell Stockholms läns landsting Innehåll 1 - Historik viktiga vägval och ställningstaganden 2 - Vad
Läs merSamråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Tjänsteutlåtande 0 Östen Samhällsbyggnadsförvaltningen Kristina Eriksson Datum 2015-03-09 Dnr KS 2015/0077-422 Till Kommunstyrelsen Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt
Läs mer10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.
10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merSynpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021
Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt
Läs merVatten- och avloppspolicy. Den andra delen av vatten- och avloppsplanen
Vatten- och avloppspolicy Den andra delen av vatten- och avloppsplanen 2 (6) 1. Inledning Hultsfreds kommun arbetar med sin VA-planering i enlighet med den vägledning för kommunal VA-planering som tagits
Läs merÖverklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken.
1 Lund den 11 januari 2016 Till Länsstyrelsen i Skåne län. Överklagande angående Detaljplan för del av Stångby 5:28 m fl i Stångby, Lunds kommun, 2015, angående utbyggnad på den bästa åkermarken. Undertecknade
Läs merHa nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013
2013-05-21 Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 Allmänt, organisation och ekonomi Från och med den 1 maj är Lisa Lundstedt är ny vattenvårdsdirektör efter Bo Sundström. Lisas gamla
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merVattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?
www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se
Läs merAppendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och
Läs merHandlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp
Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2013 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Östergötland av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merVerksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30
Verksamhetsbeskrivning för Övre Motala ströms Vattenråd 2012-07-30 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...2 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga
Läs merYttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
Kommunstyrelsen 2015-05-05 1 (7) Kommunledningskontoret Miljö och samhällsbyggnad KSKF/2014:466 Lars-Erik Dahlin 016-710 12 47 Kommunstyrelsen Yttrande över Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan,
Läs merOm mig. Manual för genomförande. Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2
Om mig Ungdomsenkät för elever i Östergötland - grundskolan år 8 och gymnasieskolan åk 2 Manual för genomförande Länets kommuner i samverkan med Landstinget i Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland.
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD. För perioden 2 april 2013 till 1 april 2014 2013-09-13
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD För perioden 2 april 2013 till 1 april 2014 2013-09-13 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...3 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4
Läs merÖppen data och vad vi kan vinna på att offentliggöra uppgifter! Formatdag i västerås 2015-11-17 Björn Hagström bjorn.
Öppen data och vad vi kan vinna på att offentliggöra uppgifter! Formatdag i västerås 2015-11-17 Björn Hagström bjorn.hagstrom@orebrolse Den information vi har är ofta kopplad till personer. Grundregeln
Läs merMinnesanteckningar Avloppsgruppen 2008-12-09
Minnesanteckningar Avloppsgruppen 2008-12-09 Närvarande: Eva-Lena Oscarsson Agneta Lenngren Sara Skur Jan Ohlander Ulrica Palmblad Erika Kurberg Linda Eriksson Cia Holmberg Barbro Almlöf-Ekholm David Lundqvist
Läs merImplementation Strategy of the European Water Framework Directive
Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to
Läs merAntal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.
Resultat för särskilt boende 203, per kön, åldersgrupp, hälsotillstånd, 863 Hällefors F Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? F2 Har du besvär av ängslan, oro eller ångest? gott gott Någorlunda
Läs merEtt samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012.
PROGRAMSAMRÅDSREDOGÖRELSE Dnr KS/2012:80 Hur programsamrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden 2012-09 03 2012-09-30 Ett samrådsmöte hölls i kommunhuset den 3 september 2012. Förutsättningar
Läs merKREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin
KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det
Läs merBOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter
BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 borlänge/gagnef/säter BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2014 Hyresgästföreningen Borlänge / Gagnef / Säter Stora utmaningar för bostadsmarknaden Merparten av Sveriges hyresrätter byggdes
Läs merTankesmedjan för friluftsliv 2016
1(7) Tankesmedjan för friluftsliv 2016 Anteckningar från seminarium 11. Friluftsliv och grön infrastruktur hur värderar och planerar vi bäst för friluftsliv i landskapet? Arrangör: Naturvårdsverket Organisatörer:Erik
Läs merEtt brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas
Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln
Läs merSTs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012
STs Temperaturmätare Arbetsmiljön 2012 Fackförbundet ST 2012-05-15. Referens: Torbjörn Carlsson, Utredare 070/658 49 29 torbjorn.carlsson@st.org Förord Fackförbundet ST har tidigare år genomfört större
Läs merMål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara
Läs merLänssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan Kalmar Län
Handläggare Kerstin Ahlberg 0480-45 03 27 Datum Ärendebeteckning 2013-1967 SamhäUsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Länssstyrelsen Kalmar Län Regional Vattenförsörjningsplan
Läs merVERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02
VERKSAMHETSBESKRIVNING FÖR NEDRE MOTALA STRÖMS OCH BRÅVIKENS VATTENRÅD 2010-07-02 INNEHÅLL 1. Inledning...2 1.1 Geografisk avgränsning...3 1.2 Syfte...4 2. Deltagare...4 2.1 Övriga aktörer...5 3. Organisation...5
Läs merMalung-Sälens Kommuns VA-huvudman
Malung-Sälens Kommuns VA-huvudman Finansieras av VA-kollektivet = alla som är kopplade till allmänt vatten och avlopp Inte att förväxla med skattekollektivet Vamas: äger och driver den allmänna VA anläggningen.
Läs merVÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.
Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merNamn på förslaget: Utvecklingsprojekt Röstånga 2013
Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Utvecklingsprojekt Röstånga 2013 Journalnummer: 2009-5492 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och e-postadress) i det nominerade förslaget:
Läs merÅtgärdsarbete för renare vatten
Åtgärdsarbete för renare vatten Tyresåns vattenvårdsförbunds åtgärdsprogram och annan åtgärdsplanering Iréne Lundberg Tyresåns vattenvårdsförbund Miljö- och samhällsbyggnadsutskottet Tyresö kommun 17 december
Läs merHur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1.
Hur näringslivsvänliga är riksdagspartierna? Appendix 1. Här är de samlade svaren från riksdagspartierna med motiveringarna till svaren på frågorna. Moderaterna Ja, Alliansen vill inom ramarna för vår
Läs merVAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN
VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOCIALDEMOKRATERNAS LANDSBYGDSPOLITIK...5 Jobben ska komma i hela Sverige...6 Utbildning och boende...9 Vägar, järnvägar,
Läs merBilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Oreälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås för
Läs merÖvergripande synpunkter och ställningstaganden
YTTRANDE 1 (6) MILJÖENHETEN Ann-Charlotte Duvkär Telefon 010-224 94 41 ann-charlotte.duvkar@lansstyrelsen.se m.registrator@regeringskansliet.se kopia till niclas.damm@regeringskansliet.se Yttrande över
Läs merOmslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.
Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,
Läs merSamrådsmöte Östersund 17 februari 2015
Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I
Läs merRemiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186
TJÄNSTESKRIVELSE 2015-08-24 Kommunstyrelsen Oscar Olsson Samhällsplanerare Telefon 08-555 014 80 oscar.olsson@nykvarn.se Remiss Funktionellt prioriterat vägnät (TRV 2014/72378) KS/2015:186 Förvaltningens
Läs merSamrådsmöte Östersund 17 februari 2015
Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs merInför föreställningen
LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka
Läs merNaturskyddsföreningens miljöenkät till Tjörnpartierna inför valet. Samtliga frågor och fritextsvar
Naturskyddsföreningens miljöenkät till Tjörnpartierna inför valet Samtliga frågor och fritextsvar Bilaga med samtliga svar. Endast mindre språkliga korrigeringar har gjorts. Sammanställningen är gjord
Läs merMiljöenkät inför kommunvalet 2014
1 Ängelholm Miljöenkät inför kommunvalet 2014 Tillståndet i miljön påverkas i stor grad av beslut i politiska församlingar. Det gäller även lokalt i Ängelholms kommun, där beslut i kommunfullmäktige kommunstyrelsen
Läs merÄrende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö
Ärende 9 Yttrande över underlag för samråd om utredningskorridor 400 kv-ledning Nybro- Hemsjö Yttrande 1(5) Kommunledningsförvaltningen 2015-04-17 Utvecklingsavdelningen Jörgen Larsson 0477-44116 jorgen.larsson@tingsryd.se
Läs merFackliga utbildningar 2016. För medlemmar i Kommunal Vänerväst
Fackliga utbildningar 2016 För medlemmar i Kommunal Vänerväst Varför gå en kurs? Du är den som bäst kan driva de frågor som är viktiga för dig och dina kollegor på jobbet. Men för att kunna göra det behövs
Läs merFår vi det bättre om mått på livskvalitet SOU 2015:56 Sammanfattning
Vårt dnr: 2015-12-11 Fi2015/03275/BaS Avdelningen för vård och omsorg Sektionen för hälsa och jämställdhet Elisabeth Skoog Garås Finansdepartementet 103 33 Stockholm Får vi det bättre om mått på livskvalitet
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merVästlänken - Haga C. Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer.
Västlänken - Haga C Ideskrift om Västlänkens uppgångar vid Haga Central En stadsmässig förtätning ger bättre parker och boendemiljöer Cykel Västlänkens station vid Haga... Västlänken kommer att ha tre
Läs merStockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling
Motion till Moderata Samlingspartiets i Stockholms Stad Förbundsstämma 2009 angående Stockholm, en världsledande miljöstad med långsiktigt hållbar samhällsutveckling Hotet om klimatförändringarna är en
Läs merFörslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015
Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.
Läs merSociala perspektiv i Översiktsplanen
Vad är sociala frågor? Hur kan de tas om hand i en ÖP? Hur kan man uttrycka det i ÖP? Vad saknas i ÖP? MKB Hjälp! Sociala perspektiv i Översiktsplanen Hur kan man närma sig sociala frågor i översiktsplaneringen?
Läs merVåga Visa kultur- och musikskolor
Våga Visa kultur- och musikskolor Kundundersökning 04 Värmdö kommun Genomförd av CMA Research AB April 04 Kön Är du 37 6 34 65 39 60 3 69 0% 0% 40% 60% 0% 0% Kille Tjej Ej svar Våga Visa kultur- och musikskolor,
Läs merKoncernkontoret Avdelning för samhällsplanering
Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund
Läs merSamhällsbyggnadsförvaltningen, Vallentuna 2009-06-16. Sekreterare Margareta Stensaeus Linder Paragrafer 101, 102 omedelbar justering
Samhällsbyggnadsnämnden 2009-06-16 Plats och tid för sammanträdet Beslutande Ersättare Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats och tid Angarnsrummet, Tunahuset Tuna torg 2, Vallentuna tisdagen
Läs merBehovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby
Behovsbedömning av detaljplan vid Rågången, Alby Tumba, maj 2013 Behovsbedömningen av detaljplan vid Rågången är framtagen som ett underlag inför plansamrådet. Ett syfte med behovsbedömningen är att avgöra
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs merPresentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24
Presentation av vattenmyndighetens samrådsmaterial Grundvattenrådet för Kristianstadslätten 2009-04-24 Sjöar Vattendrag Grundvatten Kustvatten Hillevi Hägnesten Vattenstrategiska enheten 040-25 26 20,
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merVAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013
SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.
Läs merDatum. Ert datum. Yttrande över förslag til Miljökvalitetsnormer, Atgärdsprogram och Förvaltningsplan samt
IZatrineholms kommun" MILJÖFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Miljöinspektör Birgitta HelIgren Direkttelefon 0150-57665 Kommunstyrelsens handling nr 43/2009 YTTRANDE KS/2009: 133-435 2009-632-435 Ert datum
Läs merUnder mitt nästa pass. Dagvatten MKN. Plan- och Bygglagen 2012-03-26 KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL?
KAN VI SÄKRA GOD DAGVATTENHANTERING OCH MILJÖKVALITETSNORMER MED PBL? Juris dr. Jonas Christensen Juristen@ekolagen.se www.ekolagen.se 0730 59 09 29 1 2 Dagvatten Under mitt nästa pass Dagvatten: Nederbördsvatten,
Läs merGruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
Läs mer