Minnesanteckningar från LRC-rådets möte den 2 februari 2011

Transkript

1 Minnesanteckningar från LRC-rådets möte den 2 februari 2011 Närvarande: Erik Höglund, Kerstin Öhrling, Parisa Larsson, Terje Höiseth Adjungerade: Angela Lundberg, Ylva Sköld Anmält förhinder: Eva Alerby, Tobias Larsson, Henric Matsson, Märta Andersson 1. Mötesformalia: Erik Höglund öppnade mötet. Dagordningen godkändes. Ylva Sköld skriver minnesanteckningar. Kerstin Öhrling utsågs till justerare. 2. Förra mötets minnesanteckningar: Erik Höglund: Viktigt att gå ut till institutionerna med information om publikationsdatabasen Pure i ny skepnad. 3. Handlingsplanen för 2011 Angela Lundberg, pedagogisk samordnare på LTU, en nyinrättad tjänst på 50%, med fokus på teknikutbildningarna: LTU har varit föregångare på det pedagogiska området, men är det inte längre. Idag har LTU fler studenter som kräver mer resurser, men färre undervisningstimmar. Lärargärningen har heller inte mycket formell uppskattning i organisationen. Angela ser sina uppgifter som att undervisa i högskolepedagogik, delta nationellt i olika nätverk, och vara kontaktperson för mattementorerna. Vad är det som saknas på LTU: - Brist på forum för utbyte av erfarenheter och idéer kring undervisning - Uppmuntran och stöd - Synliggörande Se vidare Handlingsplan för universitetsbiblioteket/lrc, avsnittet om Högskolepedagogisk verksamhet, bilagt sist i detta dokument. Det kommer att inrättas ett pedagogiskt team vid UB/LRC, som ska bestå av tre pedagogiska samordnare och fyra IT-pedagoger. En ledare för teamet ska utses. - Erik Höglund påpekade vikten av att handlingsplanen sätts i relation till den strategiska planen för UB/LRC. Den strategiska plan som finns är skriven Mycket i den stämmer fortfarande, men det kan vara en god idé att se över den och uppdatera med tanke på den nya satsningen på högskolepedagogik. - Terje: Verksamheten förändras med verkligheten där ute. Kanske biblioteken inte har någon roll alls i framtiden? Varför behövs intermediärer mellan boken/tidskriften och läsaren? Det som behövs är undervisning kring kritisk granskning, värdering av det lästa, vetenskapligt förhållningssätt. - EH: Om LTUs bibliotek ska vara i framkanten om 10 år, vad behöver utvecklas? Efterlyser ett visionspapper. -TH: UBs lokaler har en vision om att samla allt studentstöd inom loklaerna. - EH: Universitetet ska ta fram en strategisk plan fram till UB/LRCs strategiska plan bör kunna bli ett värdefullt bidrag till den processen.

2 KÖ: Bra, den tidigare planen har varit värdefull och tydlig. Det beslutas att UB/LRC, under Terjes ledning, tar fram en strategisk plan innan den 1 juni. EH: Efter det revideras handlingsplanen. Handlingsplanen ska då vara konkret: Vad ska göras, när, i vilken takt? Vilka resurser krävs? Den som har goda idéer har möjlighet att förverkliga dem nu, det finns medel. KÖ: Tillägg om pdagogisk verksamhet, bl.a. om kvaliteten på studenternas examinationer. TH: Arbete pågår på LTU kring hur klassrummen ska vara utrustade. ITpedagogerna måste finnas med i det arbetet! Parisa: Smartboard? Studenterna efterlyser också ett discovery layer svårt idag veta var man ska söka i alla databaser. EH: Plagiat och plagiatkontroll är frågan omhändertagen? TH: LRC har hand om verktyget och utbildar i användning av det. Viktigt också med undervisning om att citera rätt. 4. Budgetläget: Då den strategiska planen skrevs var budgetläget kärvt. Nu är det tvärtom gott. OH-ramen har skrivits upp. De extra medel som UB/LRC fick 2009 får vi behålla. Det finns också extra medel för den högskolepedagogiska satsningen. Ska ett s.k. discovery layer inköpas så är det läge nu. 5. Pure: Sedan uppgraderingen till Pure 4, som är helt nytt, har det varit en del barnsjukdomar. Epubl, det gamla systemet för publicering av studentuppsatser och examensarbeten, har skrotats och integrerats i Pure. En CV-modul för forskarna har köpts in, och en Pure-portal finns nu, för visning av publikationer, projekt, aktiviteter och studentuppsatser. Så snart de största bristerna är åtgärdade kommer alla institutioner få erbjudande om visning av Pures möjligheter och information om Open access. 6. Information: Terje informerar om forskning.se, svensk forskningsinformation på Internet en webbplats för populärvetenskaplig presentation av svensk forskning - 7. Övriga frågor: - Rekrytering av ny ledare/strateg till UB/LRC pågår. Arbetets leds av Karin Larsson, personal. - Erik Höglund väcker den existentiella frågan om LRC-rådet finns. Verksamhetsstödet har ju en ny organisation. Rådet inrättades 12/ Det beslutades att LRC-rådet ska fortsätta sitt arbete. - Det måste rekryteras nya medlemmar till LRC-rådet. Eva Alerby, Tobias Larsson och Mauritz Danielsson avgår. 8. Nästa möte: Onsdag den 6 april kl i B1310 Justerat av Kerstin Öhrling,per telefon, /

3 Utkast till handlingsplan för universitetsbiblioteket/lrc Verksamheten kan grovt delas i fyra områden: 1. Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter. 2. Stöd för studenterna i lärandeprocessen. 3. Högskolepedagogisk verksamhet. 4. Publiceringsverksamhet i olika former. I april 2008 diskuterade LRC-rådet en strategisk plan för universitetsbiblioteket/lrc. En ny handlingsplan kan med fördel ha den strategiska planen som utgångspunkt, det kan vara av intresse att se hur mycket som ändrat sig på nästan 3 år. Huvudstrukturen är den samma, men i detaljerna kan det självklart ha skett förändringar. Informationsförsörjning och tillhörande aktiviteter. Universitetsbiblioteket vid LTU köper in informationsresurser i olika former för ca 12 miljoner per år. Det mesta av detta är i elektronisk form så som databaser, tidskrifter och böcker. En allt mindre del kommer i form av fysiska dokument. I den strategiska planen tog vi upp frågan om outsourcing av delar av denna process, men detta har blivit mindre aktuellt under de senaste åren. Som ett led i verksamhetsstödets arbete med att införa ett processorienterat arbetssätt kommer vi i stället att processkarlägga informationsförsörjningsprocessen. Första steg i detta blir att ta sig an själva urvalsprocessen där grunden läggs och man säkerställer hela LTUs tillgång till information av tillräcklig hög kvalitet. Arbetet med processutvecklingen startar i februari, och vi räknar med att det ska vara klart innan sommaren. Den tekniska utvecklingen spelar en mycket stor roll för bibliotekets framtid. Detta tas upp i den strategiska planen, och självklart har det kommit fram saker under dessa tre år som inte var förutsedd där. Ett exempel på detta är nya former för sökning i bibliotekets informationsresurser. Alla använder sökning i Google, och har vana med att man fyller i en sökruta för att få svar på sina frågor. Så har inte varit fallet med bibliotekets resusrser. Här måste man söka i olika söksystem beroende på vad man är ute efter. En katalog för böcker, olika databaser för tidskriftsartiklar etc. Speciellt för studenter som är vana med att fylla i en sökruta och få svar på allt verkar det båda förvirrande och omodernt att måtte gåt till en rad olika söksytem för att hitta. I likhet med de flesta andra universitets- och högskolebibliotek kommer vi att under detta år utreda och eventuellt besluta om vi ska köpa ett discoverysystem. I samma process ingår även att se över driftsmiljön för vårt bibliotekssystem. Vår webb måste utvecklas i takt med att det ständig kommer nya möjligheter och tjänster för våra kunder. En webbredaktör med IT-kompetens kommer att rekryteras för att möta upp detta behov.

4 Studentstödet. Processen hantera kurslitteratur ska färdigutvecklas och implementeras under perioden. Det fattas fortfarande några program där undervisningen i informationskompetens inte är integrerad. En särskild satsning göras för att uppnå 100%. Övergången till Office 10 ställer krav på utbildning av våra supportpersoner i Office. Internutbildning ska genomföras. Vi vill fortsätta och utöka samarbetet med övriga delar av verksamhetsstödet när det gäller studentstödet. Högskolepedagogisk verksamhet. LTU gör nu en satsning när det gäller utvecklingen av det högskolepedagogiska arbetet. Det innebär bland annat att det ska rekryteras tre nya tjänster till det högskolepedagogiska teamet vid LRC, en pedagogisk samordnare på heltid och två nya IT-pedagoger. En rekryteringsgrupp är bildad med representanter från fakultetsmämnder och LRC. Överbibliotekarien är sammankallande. Handlingsplanen för högskolepedagogisk verksamhet är delat i två delar, dels en mer generell högskolepedagogisk inriktning, sedan en mer specifik inriktning på ITpedagogik. LTU har en lång tradition som föregångare på det högskolepedagogiska området men har idag tappat mark och en rejäl satsning på fungerande stöd för lärarnas högskolepedagogiska utbildning och utveckling behövs för att vi skall återta tätpositionen. Det finns många saker man skulle kunna göra men en prioritering behövs.. Nedan listas några tänkbara aktiviteter med möjlighet att markera hur viktig man tycker att de olika aktiviteterna är. Därefter följer en något mer detaljerad beskrivning av de olika alternativen. Förslag som saknas på listan kan också läggas till. LTU har många duktiga lärare men har för få forum för spridning av dessa lärares erfarenheter så ganska stort fokus är på aktiviteter som breddar detta forum. Vi behöver också synliggöra det som faktiskt görs på ett tydligare sätt. Detta är ett utkast till en enkät som ska presenteras för nyckelpersoner vid LTU med tanke på det den högskolepedagogiska utvecklingen.

5 5=mycket viktigt Möjliga aktiviteter Ordna forum för kunskapsutbyte A. Ordna någon form av regelbundet återkommande högskolepedagogiska workshops vid lunchtid (tex en gång per månad) på LTU. B. Anordna workshops på uppdrag av institutionerna på T-sidan och där speciellt efterfråga behov av stöd för lärarna i matematik. C. Återupprätta någon form av Kunskapsbyggardagar under annat namn. D. Ordna någon form av pedagogisk verkstad där lärare kan boka tid för konsultation beträffande olika undervisningsfrågor. E. Arbeta vidare med att motivera lärare att integrera generella färdigheter i sina kurser (vilken form?). F. Erbjuda studentrepresentanter i LTUs nämnder/styrelser en kort högskolepedagogisk utbildning. Stötta de som satsar på en undervisningskarriär G. Undersök möjligheterna för en alternativ pedagogisk karriärväg (karriärstege) för LTUlärare och upprätta en sådan H. Verka för att en sakkunnig med speciellt uppdrag att granska pedagogiska meriter utses vid tillsättning av LTU tjänster som lektor och professor. I. Utarbeta diskussionsunderlag för LTU-chefer för bedömning och planering av lärares högskolepedagogiska utveckling. J. Verka för inrättande av en LTU-fond där lärare kan söka medel för högskolepedagogiska projekt (Tex nydanande kursutveckling) Synliggör det som faktiskt görs K. Göra information om högskolepedagogik och högskolepedagogiska aktiviteter lätt tillgängliga på en LTU-hemsida och marknadsföra denna hemsida (jfr karriärcentrum) L. I samverkan formulera en kort slogan som sammanfattar hela LTUs pedagogiska policy. M. Arbeta vidare med att vidareutveckla och synliggöra det pedagogiska signumet för teknikutbildningarna. N. Försöka få högskolepedagogiskt intresserade lärare/ professorer att blogga på en LTU-hemsida

6 Forum för utbyte av idéer och erfarenheter av undervisning A. Eftersom lärare har ont om tid, men ändå måste äta lunch, skulle man skulle kunna testa med soppluncher med olika högskolepedagogiska teman. Dessa teman bör företrädesvis vara synkroniserade med arbete som i alla fall skall genomföras (tex hur kopplar man mål och examinationsformer i kursplaner mm). I denna verksamhet kan lärare från hela universitetet involveras. B. Olika institutioner har olika pedagogiska utmaningar därför vore det bra om institutionerna fick komma med önskemål om vilken typ av högskolepedagogiskt stöd de behöver. Speciellt viktigt är att försöka få till stånd en diskussion med matematiklärarna eftersom det är fundamentalt för LTUs teknikprogram att matematikundervisningen fungerar tillfredställande. Ev kan inspiration för förbättrad matematikundervisning fås från Japan som verkar vara ett föregångsland i detta avseende. Lärarna där har fokus på diskussioner kring alternativa sätt att lösa samma tal istället för på at nöta in typtal genom att lösa flera liknande tal. C. Fler forum för LTU lärare att mötas och diskutera undervisningsfrågor behövs. D. Lärare har ofta akuta arbetsuppgifter: kursmålen skall formuleras eller examinationen skall bestämmas just nu, och de är många gånger inte motiverade att arbeta med dessa frågor en månad tidigare eller senare. Det vore därför bra om vi hade någon form av verkstad (öppen tex en halvdag per vecka) dit man som lärare kunde gå för att diskutera dessa frågor med en person med stor pedagogisk erfarenhet. E. Trots flera års arbete med de s.k. matriserna finns det på många program stora brister när det gäller studenternas möjligheter att öva så kallade generella färdigheter (muntlig och skriftlig framställning, teamwork och ledarskap, kritiskt tänkande, etc). Kanske dags att överge matriserna och försök istället belöna de lärare att inkludera generella färdigheter i sina kurser. F. Studentrepresentanter har inflytande i många nämnder och styrelser så det är viktigt att de har en modern syn på lärande och undervisning. Stötta de som satsar på en undervisningskarriär G. Idag finns några svenska universitet (tex Mälardalen) som upprättat pedagogiska karriärvägar och ytterligare några som ligger i startgroparna. LTU skulle kunna samarbeta med något universitet för att upprätta en sådan. H. Enligt HF 4 kap 5 och 6 skall lika stor omsorg ägnas prövning av den pedagogiska skickligheten som av den vetenskapliga/konstnärliga skickligheten. För att uppnå detta mål tillsätts vid Uppsala universitet alltid en sakkunniga med specifikt uppdrag att granska sökandes högskolepedagogiska meriter vid professors- och lektorstillsättningar. I. Många pedagogiskt intresserade lärare vid LTU upplever att goda undervisningsprestationer varderas lägre än goda forskningsprestationer och om det

7 vore självklart att vid lönesamtal även diskutera undervisningsambitioner och - prestationer skulle detta förhållande kanske förändras. J. Jag vet inte om det är möjligt att få någon pedagogiskt intresserad professor att göra detta, men jag är övertygad om att det skulle vara bra för undervisningen på LTU om någon gjorde det. Synliggör det som faktiskt görs K. Många intresserade och duktiga lärare vid LTU skulle kunna fungera som inspiratörer och föredömen för andra lärare om de gavs möjlighet att vidareutveckla och presentera sina idéer, så det vore bra om det fanns centrala medel att söka för detta. L. Tanken att LTU-studenterna skall arbeta i industrinära projekt är bra men för att andelen sådana projekt skall öka och för att projekten skall bli bra, bör de existerande projekten som fungerar bra lyftas fram genom diskussioner om lärandemålen så att andra lärare kan översätta dessa till andra ämnesområden. M. Det saknas en aktuell och samlad presentation av LTUs universitetspedagogiska verksamhet. Idag kan man under universitetsbibliotekets hemsida hitta länken lärare/forskare med en mishmash av rubriker som rör generell universitetspedagogisk, IT, publicering, open access mm. Under rubriken högskolepedagogik står att sidan är under utveckling och under länken Aktuellt i vår omvärld hittar man länkar till aktiviteter 2006 så behovet av strukturering och uppdatering är akut. N. Man har nu tagit fram pedagogiskt signum för de tekniska utbildningarna (T) på LTU och för flexibelt lärande på LTU och det vore väl lämpligt att försöka hitta en kort slogan som sammanfatta har hela LTUs pedagogiska policy. Denna kan sedan exemplifieras med policyn för T, för flexibelt lärande och för andra undergrupper. Utifrån den respons vi får från verksamheten kommer vi att sammanställa en prioriterad handlingsplan för detta område. De IT-pedagogiska satsningarna blir även en del verksamhetsstödets verksamhetsuppdrag, och kan sammanfattas på detta sätt: - Det finns ett uttryckt behov båda bland lärare och studenter att höja kvalitén på undervisningen som genomförs med IT-stöd. Många lärare känner fortfarande stor osäkerhet i att genomföra lektioner som sänds eller spelas in, och studenternas kursvärderingar understryker behoven för förbättringar. Nyckeln till framgång på detta område ligger i att nå den enskilda läraren på olika sätt: IT-pedagogernas arbete måste integreras med institutionens verksamhet, det måste bedrivas IT-pedagogisk coaching. Ett försök har under hösten gjorts vid institutionen för hälsovetenskap med mycket god erfarenhet. Det finns stort behov för ett mer aktivt pedagogisk stöd vid själva sändningstillfället. Med IT-pedagoger på plats i IMeet vill

8 man vara ett stöd båda före, under och inte minst efter sändning med syftet att åstadkomma pedagogiska förbättringar. För att genomföra detta behövs en kraftig förstärkning av IT-pedagoger från dagens två till fyra. Genomförandet av IT-pedagogiskt coaching och närvaro i IMeet vill ske så fort de nya IT-pedagogerna är på plats. -LRC ger idag olika kurser i allt från Fronter, IMeet, plagieringskontroll, kursvärderingar, multimedieproduktion, Office-paketet etc. Vi deltar även i den högskolepedagogiska utbildningen. Utifrån bland annat enkäter uttrycker lärarkåren ett behov för att gå kurser, men har ofta svårt för att genomföra detta när tillfället ges. LTU bör även fundera på hur kurser av den här typen kan vara meriterande. Hela LTU ska gå över till Office LRC ansvarar för utbildning och kommer att lägga en plan för detta. Vi kommer att under våren utarbeta en fullständig kurskatalog över alla kurser som LRC kan erbjuda och som kan ges on demand når institutionen eller avdelningen eller den enskilda läraren har tid och möjlighet att genomföra detta. IT-pedagogerna ansvarar för denna punkt. -Utrustningen i IMeet är nu 5 år gammal. En översyn båda ut från en teknisk och pedagogisk synvinkel bör göras under våren med syftet att göra en plan för utskiftning av kritiska delar av utrustningen. Ansvarig är IT-pedagogerna i samarbete med Anders Nordin och ITS. -Under 2011 måste en översyn av det framtida valet av lärplattform göras. I praktiken finns det ett val mellan nuvarande system Fronter och att utnyttja det portalverktyg som den nya studentportalen drivs med. Här måste skapas en arbetsgrupp med representanter båda från lärare, studenter och ITS. IT-pedagogerna ansvarar för detta. -Idag saknas en egen ingång på webben för högskolepedagogiska frågor, inkluderat flexibelt lärande. Vi vill samla allt som har med högskolepedagogik, flexibelt lärande, stöd och support på en webbplats, så det blir lätt att hitta och framför allt man får en översikt över hela området. Detta ska genomföras under våren, och ansvarig blir det högskolepedagogiska teamet samt LRCs webbansvariga. -En aktiv omvärldsbevakning är viktig inom ett område som är under så snabb utveckling som IT-pedagogiken. Våra IT-pedagoger ska bedriva en systematisk omvärldsbevakning genom bland annat att delta i olika nätverk, båda nationella och internationella, och genom kurser och konferenser ha förstahands kunskap om utvecklingen inom området. Under 2011 ska vi gå genom vilka kanaler vi vill rekommendera att arbeta med som exempelvis Itunes University eller YouTube. Hur ska vi förhålla oss till sociala medier i utbildningen? Hur ska vi hantera digitala lärobjekt på ett enhetligt sätt inom LTU? Det finns ett antal problemställningar inom detta område som nu börjar bli mogna för att

9 bearbetas. Ansvar för att initiera detta ligger hos IT-pedagogerna, men helt klart måste båda lärare och studenter engageras i själva arbetet. Publiceringsverksamheten. I och med att PURE4 nu är installerat och driftssatt, betyder det också att Epubl har gått i graven, och att även studentuppsatser och examensarbeten numera återfinns i PURE. Det ska snarast genomföras en utbildningsinsats för utbildningsadministratörer i det nya sättet att registrera studentuppsatser. I och med PUREportalen kommer även projekt och registrerade aktiviteter att synas för allmänheten, något som är nytt i förhållande till visningen i Polopoly. Detta betyder också att det kommer att finnas behov ute i verksamheten för utbildning och information om de ny möjligheter och nya moduler som finns i samband med uppgraderingen. Biblioteket har för avsikt att genomföra besök på institutioner/avdelningar för att informera om detta under våren. Ett bra sätt att marknadsföra den enskilda forskaren och LTU är att göra publicerade artiklar synliga i fulltext. Detta är båda möjligt och lagligt så länge man publicerar parallellt i universitetets eget repository. Några universitet har beslutat om obligatorisk fulltextpublicering (ex Chalmers) och de flesta arbetar för att öka graden av fulltext i det egna repositoriet. Vi kommer även att ta upp denna fråga under våra besök i verksamheten. Biblioteket/LRC behöver stärka sin kompetens för bibliometriska frågor. Flera av dem som har arbetat med bibliometri har eller skall om kort pensioneras. Målsättningen är att minst två personer under året ska utbildas så att vi kan upprätthålla den bibliometriska kompetensen vid LTU. /Terje Höiseth