Ekosystembaserad strategi vid planering av vattenmiljön i havet Versioner:
|
|
- Vilhelm Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ekosystembaserad strategi vid planering av vattenmiljön i havet Versioner: Projektägare: Projektpartners: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten Åbo Akademi Länsstyrelsen Västerbotten??
2 Innehåll Innehåll Bakgrund EU- direktiv och nationella direktiv som påverkar kustzonen och havsområdena Planeringsprocesser vid områdesanvändning Projektets syfte Projektets innehåll Projektets tidtabell och budget Finansiering Deltagare Miljö Jämställdhet och antidiskriminering Bilaga Bilaga
3 1. Bakgrund Den försämrade miljösituationen i de europeiska kustvattnen och havsområdena har lett till att ett flertal initiativ har tagits från den europeiska kommissionen för att uninonen gemensamt skall ta itu med problemen. Tre av dessa iniativ är Ramdirektivet för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (s.k. vattenramdirektivet 2000/60/EG), Rekommendationen för genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområdena i Europa (2002/413/EG) och Ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG). Det gemensamma för alla dessa är att de betonar att kust- och havsområdena bör nyttjas på ett hållbart sätt och att förvaltningen bör grunda sig på ekosystemens bärförmåga. För att uppnå detta rekommenderar man en ekosystembaserad förvaltningsstrategi. I den är utgångspunkten att växt-, djur- och människosamhällena är inbördes beroende av varandra och i samverkan med den fysiska miljön bildar ekologiska enheter som kan kallas ekosystem. En brist i nuläget är att riktlinjer som är lättillgängliga för planering av havsområden (inklusive vattendelen, bottnen och i dem levande organismer) på olika förvaltningsnivåer (region, kommunal) saknas samtidigt som exploateringstrycket på dem ökar. Även den nya ekosystembaserade metoden för förvaltning som nämns i direktiven och dess betydelse vid planering är svårtolkad. Kust- och havsområdena utanför Västerbotten och Österbotten har speciellt påverkats av utbyggnaden av älvar, stora torrläggningar och anläggningar för sjöfarten. Under senare tid har även en ökad eutrofiering blivit märkbar. Projekteringen och tillståndsprövningen av vindkraft på grundområden ute till havs har ytterligare lyft fram behovet en ökad kunskap om förvaltningen av havsområdena. 1.1 EU- direktiv och nationella direktiv som påverkar kustzonen och havsområdena Vattenramdirektivet Enligt ramdirektivet skall de europeiska vattnen kartläggas och deras karakteristika fastställas och uppdelas i vattenförekomster efter avrinningsområde och avrinningsdistrikt framtill år I Finland ansvarar Miljöministeriet för att utredningarna blir gjorda och i Sverige är det Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökningar. Samtidigt har en bedömning av vattenförekomsternas status utretts och vilken påverkan och vilka risker som de är utsatta för. Före utgången av år 2009 utarbetades en förvaltningsplan och ett eller flera åtgärdsprogram för varje avrinningsdistrikt. I dessa presenteras resultaten från den första tillståndsbeskrivningen och ges förslag på åtgärder för hur god ekologisk status kan uppnås eller upprätthållas i vattenförekomsterna. Detta arbete har i Finland utförts av de regionala miljöcentralerna vid vattenförvaltningsområdena och i Sverige av vattenmyndigheten vid vattendistrikten. Vattendirektivet inbegriper kustvatten som finns innanför territorialvattengränsen plus en sjömil. Ramdirektivet om en marin strategi Målet med EU:s ramdirektiv om en marin strategi är att nå en god havsmiljöstatus i Europa fram till Direktivet ålägger medlemsstaterna att utarbeta en nationell marin strategi för sina marina regioner. Strategin fyller ett dubbelt syfte: att skydda Europas hav och återställa dem i fullgott
4 skick, samt att se till att de ekonomiska verksamheter som är knutna till havsmiljön blir hållbara ur miljösynpunkt före Den marina strategin innehåller en bedömning av den marina miljöns tillstånd, mål, indikatorer och uppföljning av havens tillstånd. Efter att havsområdet indelats i zoner skall ett åtgärdsprogram tas fram till 2015 av de myndigheter som ansvarar för respektive område. Länderna kommer inom år 2010 utse de myndigheter som är ansvariga för dessa utredningar. Den marina miljön kan inte inordnas efter befintliga geopolitiska gränser. Den är till sitt väsen gränsöverskridande och kräver därför samarbete och gemensamma principer. Medlemsländer i samma havsområde uppmanas därför att samordna sina insatser. Marina direktivet tillämpas på alla marina vatten, havsbotten och underliggande jordlager. Direktivet innefattar såväl kustvattnen som öppna havsområden ut till den yttersta gränsen av det område där en medlemsstat har/eller utövar jurisdiktion i enlighet med FN:s havsrättskonvention. Den yttre gränsen fastställande innehåller en del undantag men de är inte aktuella i Bottniska viken. Rekommendationen för integrerad kustzonsförvaltning Integrerad kustzonsförvaltning handlar om att främja samarbete inom kustområdenas planering och förvaltning. Alla sektorer och verksamheter som verkar eller påverkar kustzonen behöver engageras. Det handlar om fysisk planering, fiske, sjöfart men även landbaserade sektorer som jordoch skogsbruk, infrastruktur och trafik och andra verksamheter som påverkar havsmiljön. I rekommendationen för Integrerad kustzonsförvaltning uppmanas länderna att ta ett samlat grepp för planering och resursutnyttjande i kustområdet. Enligt direktiven i rekommendationen har på nationell framtagits kuststrategier år 2006 (Hanhijärvi 2006, Boverket 2006 ). Respektive land har i dessa publikationer presenterat hur olika verksamheter i kustzonen regleras, utrett möjliga risker, identifierat aktörer och intressenter samt sammanfattat miljötillståndet och resurser i kustzonen. De nordiska miljöministrarna beslöt 2008 etablera en ad hoc-grupp för havsmiljöförvaltning och planering, vars uppgift är att sammanfatta nuläget och utreda möjliga synergier av samnordiska initiativ. Gruppen rapporterade till miljöministrarna i maj 2009 (TemaNord 2010). I rapporten presenteras olika initiativ och åtgärder för att förbättra samordningen av planering, skydd och förvaltning av de nordiska havsområdena. På regional nivå är de koordinerande instanserna för tillämpandet av rekommendationen inom projektets område Österbottens Förbund, i Finland och i Sverige? Övriga nationella riktlinjer Därtill har länderna kring Östersjön beslutat om ett gemensamt åtgärdsprogram, Baltic Sea Action Plan (HELCOM 2007), där utveckling av marina landskapskartor, kartläggning av habitatbildande arter och fiskrekryteringsmiljöer är några av de föreslagna åtgärderna. 1.2 Planeringsprocesser vid områdesanvändning Vid planering av områdena finns direktiv för planeringsprocessen på olika nivåer från de riksomfattande målen till detaljplaner (fig.1). Tillämpning av dessa direktiv på stora vattenområden är inte lika klara. Vid områdesreserveringar i vattendelen är uppdelning och kriterierna för vilken typ av data som skall ingå i en landskapsöversikt, generalplan och detaljplan oklar.
5 Finland Sverige Figur 1. Planeringen av områdesanvändningen i Finland (Miljöministeriet 2009) och Sverige ( ) I vattenmiljön består landskapet av två element: vatten och botten. I projekt där man beskrivit och avgränsat undervattenlanskapet har i en del fall både egenskaper från vattendelen (t.ex. salthalt) och av bottentopografin och beskaffenheten medtagits vid avgränsningen av olika landskap. Inom ramen för INTERREG-projektet BALANCE framställdes förslag på en landskapsklassificering och utgående från den en grov översikt av deras förekomst i Östersjön (Zyad&Reker 2007) (fig. 2). I Storbritannien har också en indelning av undervattensområdena i landskap utförts (Connor et.al. 2006). I en delrappport ingår även olika typer av områdesreserveringar (Lumb et. al 2004). I en dylik grov översikt kommer små landskapsenheter inte att synas utan de ingår i det landskap som blir dominerande när man modellerar områden utgående från bristfälligt eller för generellt data. Som exempel kan nämnas små grunda områdena som förekommer där bristfälligt djupdata antyder att hela området är relativt djupt. Dessa grunda undervattenslandskap är kanske är de mest värdefulla ur ekologisk synpunkt och beaktas därmed inte i tillräcklig grad.
6 Figur 2. Undervattenslandskap i projektområdet enligt klassificering i Zyad & Reker 2007 Nästa nivå är att man kartlägger vilka olika biotoper/naturtyper som ingår i lanskapet (fig. 3). Enligt habitatdirektivet som godkändes 1992 (92/43/EEG) gav medlemsländerna i EU förslag på områden som skall ingå i naturskyddsnätverket NATURA Naturen i dessa områden indelas i olika naturtyper. Denna första indelning har sedan kompletterats ett flertal gånger för att passa in i våra nordliga förhållanden (Airaksinen&Karttunen 1998, Helcom 1998, i Sverige använts?. Då behöver man tillgång till noggrannare data för att kunna göra avgränsningar där enskilda biotoper inom landskapet träder fram. Nästa nivå är när man mera i detalj beskriver de olika element som ingår i en bioptop, till exempel beroende på djup, bottenbeskaffenhet och salthalt kan inom ett begränsat område finnas grönalgbälten, brunalgbälten och kransalgsängar. Alla dessa har sin egen flora och fauna. I figur 3 är några biotopelement illustrerade. Figur 3. Biotop: grönalgbälte på moränstrand
7 2. Projektets syfte Det övergripande syftet med projektet är att samordna den ekosystembaserade regionala helhetsplaneringen av havsområdena mellan länderna och skapa en plattform för kunskapslagring och framtida beslutsfattande. Målsättningen är utveckla planeringen och förvaltningen av vattendelen i regionens kust- och havsområden. Detta görs genom att söka gemensamma metoder och system för att synkronisera planeringen mellan länderna enligt de direktiv och lagar som finns. Resultatet blir en regional tillämpning av de rumsliga planerings- och förvaltningskriterier som rekommenderas i ovan nämnda EU-direktiv och i de nationella/regionala strategierna. Projektet kommer också att följa med de nationella direktiv som är under beredning för tillämpningen av marina direktivet och rekommendationen för integrerad kustzonsförvaltning. De olika direktivens och rekommendationernas tidtabeller i förhållande till arbetsskeden inom projektet framgår av tabell 1. Tabell 1. EU-direktivens och rekommendationernas tidtabeller i förhållande till projektets arbetsskeden. Aktiviteternas nyckelhändelser noterade i tabellen Vattendirektivet Marina direktivet Integrerad kustzonsförvaltning Baltic Sea Action Plan Projektets tidtabell: Rapportering av första förvaltningsplane n Åtgärdprogramm en förverkligas Nationell myndighet utses. Eventuella ansvariga regional myndigheter Kriterier och metodstandard för att fastställa god miljöstatus Preliminär havsområdes indelning kommande insatser av vem och när ÖF, Boverket? Rapporterig av nationella planer Åtgärderna senast igång Preliminär tillstånds bedömning Miljömål och indikatorer Kriterier för god miljöstatus fastställs Identifiering av betydande belastning Revidering av planenrevision Klassificering Utkast till förvaltningspl an II Monitoringpr ogram startas Åtgärdsprogr am framtagna Första åtgärdsprogra mmet genomfört God miljöstatus uppnått? Åtgärdprogra m färdiga Aktivitet 1 Aktivitet 2 Aktivitet 3 Intervjuer med kommande användare och dataleverantörer? Kartläggning av nuvarande kunskap Uppbyggnad av arbetsplattform Utformning av beslutstödssystem Juridisk jämförelse av planeringsprocesser Inmatning och testing av olika dataskikt Testning av beslutstödssystemet Aktivitet 4 Aktiviteten inleds Skolning av användare Gemensamt regionalt kustplaneringsorgan GIS-plattformen i funktion Testning av planeringssituationer Beslutstödssystemet klart Slutseminarium Slutrapportering
8 Projektet förbättrar möjligheterna att tillsammans reagera på nutida och framtida utmaningar samt skapar förutsättningar för en förbättrad kommunikation mellan vetenskap, administration på olika nivåer och näringsidkare samt allmänheten. För att ett hållbart utnyttjande av resursrena skall vara möjligt behövs en gemensam plattform mellan olika myndigheter och länder. Efter att projektet är utfört kommer kust- och havszonen interregionalt att ha ett gemensamt hjälpmedel för planering, kunskapsutbyte och nätverk där många aktörer som påverkar vattenmiljöns tillstånd kommer att ingå. Områdets speciella karaktär med kraftig landhöjning, grunda vatten och salthaltsgradient ställer stora krav på planeringen av vattenområdena. Målet med en mera nyanserad planering är kunna minska möjliga kommande konflikter som beror på ökad exploateringsgrad och behov av skydd samt effekten av klimatförändringen. Eftersom även de yttersta havsområdena, där länderna har jurisdiktion EEZ-områdena (Exklusiv Ekonomisk Zon), kommer att ingå betyder det att de administrativa gränserna kommer att vara fysiskt kopplade till varandra. Detta betyder att en samordning regionerna emellan är av yttersta vikt. Projektet etablerar således nya samarbetsstrukturer regionerna emellan och de gemensamma resultaten kan vidare användas som en modell i det nationella arbetet. Konkreta mål: att utföra en grundlig analys av förvaltningsprocedurerna vid planeringen av havsmiljön (ÅA: fyll gärna på här..) föreslå struktur och funktion för ett gemensamt regionalt organ för koordinering av gränsöverskridande planering (ÅA ) gränsregional GIS-kunskapsplattform för lagring och analys av olika havsbaserade planeringssituationer beslutsstödssystem för havsbaserade planeringssituationer utförlig pilottestning av havsbaserade planeringssituationer i olika skala (lokal, regional, interregional)
9 3. Projektets innehåll Projektet genomförs i form av tre aktiviteter vars gemensamma syfte är att bidra till en enhetlig beskrivning och uttömmande kunskap över ekosystembaserad interregional planering. Projektet avgränsas till Österbottens förbunds och Västerbottens läns förvaltningsområde (figur 4). Det huvudsakliga innehållet i aktiviteterna beskrivs i figur 5. En mer detaljerad beskrivning finns som bilaga 1. Figur 4. Området som ingår i projektet. Området är avgränsat genom att sammanbinda Österbottens förbunds yttre gräns med Västerbotten motsvarande gräns med en rak linje. Områdena med olika färger längs finska kusten är vattenförekomster som används som enhet i vattendirektivet. Det blåa området är ekonomiska zonen. De röda strecken är kommungränser (på finska sidan).
10 Aktivitet 1: Förvaltningsproceduren vid planering av havsmiljö Aktiviteten utför en juridisk jämförelse regionerna emellan samt kartlägger den nuvarande kunskapen vad gäller ekosystembaserad planering Ansvarig för aktiviteten:?? Aktivitet 2: GIS-baserad kunskapsplattform Aktiviteten planerar och förverkligar en GIS-baserad kunskapsplattform på webben som fungerar som bas för lagring och analys av olika havsbaserade planeringssituationer. Utför tester av planeringsupplägg i olika skala Ansvarig för aktiviteten:?? Aktivitet 3: Beslutsstödssystem Aktiviteten ansvarar för utformandet av ett beslutsstödssystem för havsbaserade planeringssituationer. Vidare ansvarar aktiviteten för testning av planeringsupplägg i olika skala Ansvarig för aktiviteten:?? Aktivitet 4: Projektförvaltning och information Aktiviteten ansvarar för projektets administration och ekonomi och sköter intern och extern kommunikation. Aktiviteten basar även för projektets styrgrupp samt koordinerar projektets olika arbetsgrupper. Ansvarig för aktiviteten: Södra Österbottens ELY
11 AKTIVITET 1 Förvaltningsprocedurenvid planering i vattenmiljön i havet 1A Juridisk jämförelse: lagstiftning, sektormyndigheters ansvar, regionala myndigheter, kommuner, sammanslutningar. Hur koordineras dessa i Sverige och Finland? Planeringsprocesser på land och till havs, vilka skillnader? MÅL: Jämförelse och tolkning av de nationella förslagen till regional nivå 1B Kartläggning av nuvarande kunskap beträffande ekosystembaserad havsförvaltning och det material som krävs. Definition av begreppet ekosystem baserad strategi och vad det innebär vid planering av vattenområden. Genomgång av de förslag till nationella förbättringar i koordinering av exploaterandet av vattenmiljön som kommer fram under projektets gang MÅL: Utredning över kraven för och tillgängligheten av material för att fylla förutsättningarna för gemensam ekosystembaserad planering. Utredningen fungerar som bas för materialet till Aktivitet 2 1C Gemensamt regionalt organ där verksamheter i kustvattnen diskuteras och koordineras. Arbetsplattformen (från Aktivitet 2) används som datakälla för detta organ. MÅL: Förslag på arbetsordning och struktur för dylikt organ: vem? hur ofta? vilka typer av ärenden? AKTIVITET 2 GIS-baserad kunskapsplattform 2A Webb-baserad kunskapsplattform (GIS). Omfattande gemensam plattform för planeringsdata i Kvarken. MÅL: Offentlig webbaserad kartapplikation vars detaljerade innehåll definieras i Aktivitet1B. Innehåller åtminstone data om naturvärden och planeringsläge för olika verksamheter. Dataskikt kan lätt både sparas och hämtas för användning vid uppgörande av planer. AKTIVITET 3 Beslutsstödsystem AKTIVITET 4 Förvaltning och information 4A Arbetsgrupp som bidrar med data och expertkunskap MÅL: All tillgänglig data sätts tillgängligt för delprojekt 2 4B Extern information MÅL: Kommunikation utåt till övriga projekt och utomstående samarbetskontakter. Utformar texter för extern publicering i kunskapsplattformen 2A 4C Förvaltning och intern information. MÅL: Förvaltar projektets administration och ekonomi. Ansvarar för intern information och projektets slututvärdering. Fungerar som samordnare för Styrgrupp och Projektgrupp 3A Guide och skolning. Manual för hur olika användningsområden kan planeras i vattenmiljön, vad bör beakttas och vilka undersökningsmetoder finns tillgängliga. MÅL: Interaktivt beslutsstödssystemet integrerat med kunskapsplattformen producerat i Aktivitet 2. Skolning av målgrupper och testanvändare (till exempel några kommuner i Kvarken) 3B Test av planeringssituationer i olika skala. Planeringsproceduren i de bägge ländernas ekonomiska zon, områdesreserveringar för energiutvinning vindkraftparker, upprätthållande av småbåtsfarleder, planering av övrig infrastruktur. MÅL: Konkreta planeringssituationer testas och bedöms av några kommuner i området samt några berörda myndigheter. Systemet utvecklas på basen av utvärderingen. Figur 5. Aktiviteternas struktur
12 4. Projektets tidtabell och budget Projektet genomförs och projektets totalbudget är XXX. Detaljerad tidtabell och budget i bilaga Finansiering Projektet finansieras av EU (Botnia-Atlantica), Österbottens förbund, Länsstyrelsen i Västerbotten samt Kvarkenrådet 6. Deltagare Följande instanser är projektpartners: Finland: Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten (projektägare) Åbo Akademi? Sverige: Länsstyrelsen Västerbotten Umeå Universitet? IGIS? Region Västerbotten? I projektet deltar även: Forststyrelsen (Västra Finlands naturtjänster) Malax kommun Österbottens förbund?? 7. Miljö Projektet har en positiv inverkan på miljön. Genom att öka kunskapen om ekosystembaserad planering till havs skapas förutsättningar för en helhetsplanering som tar miljövärden i beaktande med gemensamma kriterier i kvarkenregionen. 8. Jämställdhet och antidiskriminering Innehållsmässigt förhåller sig projektet neutralt till frågor som berör jämställdhet och antidiskriminering. Projektpersonalen anställs utgående från kompetens och erfarenhet.
13 Bilaga 1. Beskrivning av aktiviteterna Aktivitet 1: Förvaltningsproceduren vid planering i vattenmiljön i havet (HÄR FÅR ÅA/UMEÅ UNI FYLLA I ELLER ÄNDRA..) I många av direktiven och nationella strategierna för förvaltningen av kust- och havsområdena rekommenderas att de skall förvaltas med en ekosystembaserad förvaltningsstrategi och i det ingår också att ta i beaktande principer för hållbar utveckling. I paketet ingår: 1. En genomgång av dessa begrepp och hur de beaktas i de instrument som styr nuvarande planering av havsområdena. Tonvikten i utredningen sätts på att reda hur de tas i beaktande i planering på regional och lokal nivå och vilka skillnaderna är mellan länderna. 2. En intervju undersökning med de aktörer som utnyttjar havsområdena och hur de ser på nuvarande förvaltning. Intervjun görs efter att alla fått ta del av utredningen i skede Definiera rollerna hos olika myndigheter och aktörer som verkar i området Resultaten sammanställs i en kort rapport av nuläget och förslag till åtgärder för att få en mera koordinerad förvaltning. Aktivitet 2: GIS-baserad kunskapsplattform En kartläggning av kunskapsläget om naturresurserna och kulturvärden som är knutna till vattenmiljön i området presenteras. Enligt vilka kriterier utförs nuvarande områdesreserveringar i t.ex. landskapsplaner, generalplan, detaljplaner, NATURA2000. Här utarbetas också förslag till hur vattenmiljön kunde planeras och på vilken nivå i de olika planeringsinstrumenten. I nuläget görs sällan tydliga avgränsningar i vattenområdena trots att man i landreserveringarna utgår från att vattenområdet utnyttjas t.ex. strandplaner, hamnar, farleder. Tydliga avgränsningar av områden för utnyttjande av rörliga resurser såsom fisk (lekområde, områden viktiga för fisket) saknas också ofta. En utvärdering görs av om det i området förekommer speciellt värdefulla och känsliga biotoper i vattenmiljön som kräver ett speciellt gemensamt hänsynstagande. I paketet ingår också förslag till hur planeringen på regional nivå kan göras i EEZ-zonen. Denna del av projektet görs som en pilotstudie när riktlinjerna nationellt har fastställts. En sammanställning av vattendirektivets vård och skötselplaner och hur de påverkar planeringen och förvaltningen ingår också i detta paket. Genom att utnyttja data i dessa får man en god bakgrund till hur belastningen från land påverkar olika vattenområden. Sammanställning av data från andra projekt som bedrivits i området och hur de kan utnyttjas. (t.ex. Kvarkenmiljö, harrprojekten, Kvarken under ytan, ULTRA, Intersik, VELMU Alla underlag framställs på en gemensam kartbotten eller en kartbotten där bägge ländernas information kan lätt jämföras med varandra. Slutprodukten av denna aktivitet blir en interaktiv kunskapsplattform för hela regionen där data från ett stort antal källor används. Plattformen byggs så att den är lätt att uppdatera både vad gäller innehåll och teknik (gärna med open source).
14 1. Datakartläggning (typ av data och tillgänglighet). Utförs till största delen i Aktivitet Uppbyggandet av en kunskapsplattform (lämplig teknisk tillämpning och påbyggnad med olika tillämpningar) som innehåller regionerna kartmaterial 3. Inmatningsmodul för att olika aktörer lätt skall kunna mata in positionsrelaterat planeringsmaterial kompletterat med textdokument och annan information (bilder, provtagningsdata etc.) utan krävande kunskaper eller omfattande skolning Funktioner i GIS-iaaa databehandling områdesavgränsning inom avgränsade området belägna områdesreserveringar infofunktion under vilken det finns kort info om vilken typ av reservering det är kommenteringsfunktion. Genom att öppna denna funktion kan användaren skriva in egna anmärkningar införande av områdesreserveringar I GIS-systemet. Tillgängligt endast för aktörer som utför planering Databehandling En GIS-tillämpning med ett koordinatsystem som kan användas i båda länderna för att föra in områdesavgränsningar Dataskikt (nuvarande områdesreserveringar,utbred ningskartor, lekområden för fisk (polygoner) gränser av olika slag (linjer) Beslutsstödssystem (Aktivitet 3) En tillämpning som är öppen för alla. Den är kopplad till GIS-tillämpningen så att när område som skall planeras blir alla dataskikten tillgängliga. Slutprodukten vid användandet av systemet är en textfil som användaren kan spara där han önskar. Pilotområden Administration Beskrivning av beslutsgången vid planeringen Textfiler länkar till dokumenten som producerats
15 Aktivitet 3: Beslutsstödsystem Ett gränsöverskridande beslutsstödssystem för planering och förvaltning av vattenmiljöer längs kusten och i havet tas fram. Systemet ska vara tillämpbart för regionala statliga instanser, kommunplanerare och privata aktörer. Problemställningar som behandlas är följande: - Hur påverkas planeringen av direktiven ovan? - Hur ska fysikaliska parametrar beaktas? (vattendjup, bottensubstrat, exponering) - Hur ska biologiska parametrar beaktas (vegetation, fisk och bottendjur)? - Hur beakta olika näringars behov? - hur beakta olika skyddsprograms innehåll - världnaturområdet - Natura2000 Slutprodukten av arbetspaketet är en åtgärdsstyrd guide som hjälp för exploatörer och förvaltande myndigheter. Guiden byggs upp med data från paket ett och två. Vilken typ av beslutsstödssystem som byggs upp besluts i samarbete med aktörer i området. I detta arbetspaket testas beslutsstödsystemet på tre oilka secenarier: 1. Test av hur det fungerar vid grovplanering av stora områden, t.ex. zonindelning av EEZ området mellan Väster- och Österbotten. I detta ingår också en utvärdering för hela området om den zonindelning som förslås i marina direktivet täcks av nuvarande zonindelningar som uppgjorts i samband med vattenramdirtektivet och för fisket. 2. Test av hur det styr planeringen av områdesreserveringar för vindkraftsparker ute till havs och en utvärdering av vilken typ av data som behövs i olika skeden av processen 3. Test av hur det kan användas vid en uppgörandet av en plan för upprätthållandet av nuvarande småbåtsfarleder till bya- och fiskehamnar. Vilka åtgärder kommer att behövas i framtiden och vilka är tidsperspektiven i en landhöjningsskärgård. En pilotplan görs upp på ett skärgårdsområde i Sverige och Finland. Genom att nyttja beslutsstödssystemet så upprättas ett förslag till fysisk planering av havsområdet och två mindre testområden eller över hela området.för hela området görs en utvärdering om den zonindelning som förslås i marina direktivet täcks av nuvarande zonindelningar som uppgjorts i samband med vattenramdirtektivet och för fisket. Därtill testas om de områdesreserveringar som gjorts för byggande av vindkraft till havs kunde förbättras och vilka de största bristerna i pågående miljökonsekvensbedömningar är. En annan test är hur guiden skulle fungera vid uppgörandet av plan för upprätthållandet av småbåtsfarleder till nuvarande mindre bya- och fiskehamnar. Vilka åtgärder kommer att behövas i framtiden och vilka är tidsperspektiven i vår landhöjningsskärgård. Detta arbete skulle göras i samarbete med de som nu uppehåller dessa farleder. I fig. 2 är de paketens struktur och inbördes förhållanden illustrerade.
16 Aktivitet 4: Projektförvaltning och information (Södra Österbottens ELY) Under arbete Litteraturförteckning Hanhijärvi, J Hållbart på kusten, Finlands kuststrategi. Miljön i Finland 15sv/2006 Miljöministeriet Boverket Vad händer med kusten? Erfarenheter från kommunal och regional planering samt EU-projekt i Sveriges kustområden TemaNord Nordiskt samarbete om planering och förvaltning av nordiska havsområden. TemaNord 2010:504 HELCOM 2007: Helcom Baltic Sea Action Plan. Helsinki Commission Baltic Marine Environment Protection Commission. Zyad Al-Hamdani & Reker Johnny (eds) Towards marine landsscapes in the Baltic Sea. Balance Interim report No. 10. Publication of the Geological Survey of Denmark and Greenland Miljöministeriet Nu fattas besluten om framtidens områdesanvändning. Reviderade riksomfattande mål för områdesanvändningen. Broschyr utgiven av Miljöministeriet i Finland Airaksinen,O & Karttunen,K Natura 2000 luontotyyppiopas. Ympäristöopas 46. Suomen ympäristökeskus HELCOM Red list of marine and coastal biotopes and biotope complexes of the Baltic Sea, Belt Sea and Kattegatt. Baltic Sea Environment Proceedings No. 75. Helsinki Commission. Connor,D.W.,Gilliand,P.M.,Golding, N.,Robinson,D., & Verlig,E UKSeaMap:the mapping of seabed and water column features of UK seas. Joint Nature Conservation Committee, Peterborough. Lumb,C.M.,Webster,M.,Golding,N.,Atkins,S. & Vincent,M.A The Irish Sea Pilot. Report on collation and mapping of data. Report of DEFRA by the joint Nature conservation committee.
17 Bilaga 2 Budget, under arbete
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS. Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS http://seagis.org Projekttid: juni 2011-maj 2014 Budget: 1 M Deltagande parter Samordnande stödmottagare: Närings-, trafik- och miljöcentralen
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merYttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt
Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns
Läs merMål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten
Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara
Läs merKartläggning och analys: Skyddade områden
Kartläggning och analys: Skyddade områden 1. Vad avses med skyddade områden? Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (VFF) (2004:660): 1 kap 3. Med skyddade områden avses sådana områden
Läs merNaturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten 2004-12-20 Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram
Åtgärdsprogram Med detta kapitel avser vi att, utifrån gällande lagstiftning, ge främst vattenmyndigheterna vägledning i utarbetandet av åtgärdsprogram för vatten Syftet är också att ge information till
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den
Läs merÅtgärder mot miljöproblem. 2.2. Övergödning
2.2. Övergödning Övergödning av sjöar, vattendrag och kustvatten bedöms inte vara ett omfattande miljöproblem i Bottenhavets vattendistrikt (Figur 2). De viktigaste mänskliga källorna är tillförsel av
Läs merForum Östersjön HELCOM 130629
Forum Östersjön HELCOM 130629 Stefan Berggren - enhetschef M-deps Naturmiljöenhet stefan.berggren@regeringskansliet.se Ministermöte i Köpenhamn Ministermöte 3 oktober 2013 (var 3:e år) Baltic sea action
Läs merL A N D S K A P S L A G om ändring av vattenlagen för landskapet Åland
PARALLELLTEXTER 2010-XX-XX Parallelltexter till landskapsregeringens framställning Skydd av havsmiljön och motverkan av översvämningar!"# $%%&'( )%*+) *),!--"."(" L A N D S K A P S L A G om ändring av
Läs merGöteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar. Nyhetsklipp
Göteborgs Universitet/ BIBSAM Uttag 2016-01-12 4 webb artiklar Nyhetsklipp Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster MyNewsdesk 2015-10-28 14:07 2 Så mår havet - ny rapport om ekosystemtjänster Båtliv
Läs merÄrendebeskrivning. Sammanfattande synpunkter
Tjänsteutlåtande Miljöprojektledare 2013-04-08 Anna Åhr Evertson /08-590 97 354/ / Dnr: KS/2012:454 anna.ahr.evertson@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Yttrande över remiss samråd Arbetsprogram med tidtabell
Läs merx Stockholms läns landsting i (s)
x Stockholms läns landsting i (s) Tillväxt- och regionplanenämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Tillväxt- och regionplaneförvaltningen 2015-03-19 TR 2015-0016 Handläggare: Maja Berggren Tillväxt- och regionplanenämnden
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4
PROTOKOLL Nummer 7 26.1.2016 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S4 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi. 14.12.2004 PE 350.212v02-00
EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 14.12.2004 PE 350.212v02-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 7-31 Förslag till yttrande Reino Paasilinna Skydd för grundvatten
Läs merÄven kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Läs merYttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
registrator@naturvardsverket.se ulrika.hagbarth@naturvardsverket.se Stockholm 30 november 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets förslag till nationell förvaltningsplan för storskarv (Diarienummer NV-00342-13)
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald
Läs merVattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar
Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...
Läs merSKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB)
SKÄRGÅRDSHAVETS BIOSFÄROMRÅDE Inom Unescos program för Man and Biosphere (MaB) VERKSAMHETSPLAN 2008 Region Åboland/Utskärsdelegationen & Sydvästra Finlands miljöcentral 1. Biosfärverksamhetens organisation
Läs merKommissionens meddelande (2003/C 118/03)
20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora
Läs merANALYS AV DAGSLÄGET BAKGRUND
1 ANALYS AV DAGSLÄGET Sport- och turistfisket har en stor betydelse för den åländska turistnäringen. Fisket är en av de viktigaste säsongsförlängarna då fisket är som bäst andra tider på året än sommarmånaderna.
Läs merNationell samordning av omgivningsbuller
Nationell samordning av omgivningsbuller Verksamhetsbeskrivning Fastställd av styrgruppen: 2014-12-03 Reviderad: åååå-mm-dd NATURVÅRDSVERKET 2 (9) Förord Naturvårdsverket ska enligt instruktionen särskilt
Läs merImplementation Strategy of the European Water Framework Directive
Implementation Strategy of the European Water Framework Directive For the first time in history, twenty-nine Countries are committed to jointly manage all their freshwater resources on a basin scale to
Läs merYttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50
Miljödepartementet Naturmiljöenheten 103 33 STOCKHOLM Datum: 2014-11-27 Vår referens: 2014/1626/10.1 Er referens: M2014/1595/Nm m.registrator@regeringskansliet.se charlotta.sorqvist@regeringskansliet.se
Läs merUppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan
Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s Strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan Rapport från Läkemedelsverket 2013-01-31 Dnr 1.2-2013-4123 Postadress/Postal address: P.O. Box 26, SE-751
Läs mersektorprogram Nordens miljö i en ny tid
sektorprogram Nordens miljö i en ny tid Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 Nordens miljö i en ny tid Program för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2013 ISBN 978-92-893-2422-9
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merplattformens innehåll och funktioner Johnny Berglund Länsstyrelsen Västerbotten
plattformens innehåll och funktioner Johnny Berglund Länsstyrelsen Västerbotten Projektets syfte enligt planen Det övergripande syftet med projektet är att ta fram kunskapsunderlag och göra det mer tillgängligt
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN
ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp
Läs mer15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C
Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125
Läs merfrån sparande i form av räntebetalningar)
Statsrådets skrivelse till riksdagen med anledning av ett förslag till rådets direktiv om upphävande av rådets direktiv 2003/48/EG (upphävande av direktiv om beskattning av inkomster från sparande i form
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007
Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors
Läs merFörslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet
Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.
Läs merÅtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten
Åtgärdsförslag för Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten Sammanfattning Norra Kalmarsunds skärgårds kustvatten är en gruppering av de sjutton kustvattenförekomsterna Hossmoviken, Västra sjön, S n Kalmarsund,
Läs mer-Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten Västerhavets för. vattendistrikt Västerhavets vattendistrikt
emissvaren attenmyndighetens eslut tanför Sverige tgärdsplaner tgärder riktade till ommunerna mvärden -Hans Oscarsson- Vattenmyndigheten -Hans Oscarsson- för Vattenmyndigheten Västerhavets för vattendistrikt
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2015-2016
VERKSAMHETSPLAN 2015-2016 Utsikt över Edsviken från Falkberget Foto: Linnéa Johansson 2015-02-16 och mål med Edsviken vattensamverkan Edsviken vattensamverkan syftar till att initiera, koordinera och systematisera
Läs merHELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten
HELCOM-åtgärder för att minska sjöfartens miljöpåverkan och öka säkerheten Gabriella Lindholm Ordförande HELCOM Photo: by the Maritime Office in Gdynia Helsinki Commission - HELCOM Styrande organ för Konventionen
Läs merBeslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet
Läs mer5.2.1999/132. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren.
Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1999» 5.2.1999/132 5.2.1999/132 Beaktats t.o.m. FörfS 236/2008. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Markanvändnings- och bygglag 5.2.1999/132
Läs merFör delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM141. Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk. Dokumentbeteckning
Regeringskansliet Faktapromemoria Anpassning av direktiv om tryckbärande anordningar till nya lagstiftningsramverk Arbetsmarknadsdepartementet 2013-08-14 Dokumentbeteckning KOM (2013) 471 Förslag till
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs merHa nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013
2013-05-21 Ha nt och pa ga ng inom vattenfo rvaltningsarbetet under 2013 Allmänt, organisation och ekonomi Från och med den 1 maj är Lisa Lundstedt är ny vattenvårdsdirektör efter Bo Sundström. Lisas gamla
Läs merMEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning nr 1772/2009, ingiven av Helena Maijala, finsk medborgare, för Pro Hanhikivi, om Fennovoimas
Läs merHAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014
HAV 2014 Örnsköldsvik 22-23 september 2014 BLÅ EKONOMI OCH BLÅ TILLVÄXT Johan Magnusson Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske Bakgrund Finansiell och ekonomisk kris Utmaningar
Läs merKonsekvensutredning 1 (13)
Konsekvensutredning 1 (13) Datum Dnr/Beteckning Handläggare Anneli Eriksson och Ellinor Öjefelt Väg- och järnvägsavdelningen Enhet trafik och teknik Sektion infrastruktur Konsekvensutredning Transportstyrelsens
Läs merGEMENSAMT REGERINGSMÖTE
GEMENSAMT REGERINGSMÖTE MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES OCH REPUBLIKEN FINLANDS REGERINGAR i Tavastehus den 14 maj, 2009 1 Gemensamt regeringsmöte mellan Konungariket Sveriges och Republiken Finlands regeringar
Läs merÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen
ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA Kalmar sunds kommissionen VISBY 2 JULI 2012 AVSIKTSFÖRKL ARING ÖSTERSJÖINITIATIVET GEMENSAM AVSIKTSFÖRKLARING OM ÖSTERSJÖSAMVERKAN MELLAN
Läs merSamrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt
1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kalmar län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs mer1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet
PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras
Läs merArbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan
Till Vattenmyndigheten i 2013-05-30 Södra Östersjön Norra Östersjön Västerhavet Bottenhavet Bottenviken Synpunkter på Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.8.2005 KOM(2005) 361 slutlig 2005/0147 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om upphävande av rådets direktiv 90/544/EEG om frekvensband
Läs merRemissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004
Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till
Läs merDet Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson 2013-09-16
Bioekonomi/Biobaserad ekonomi/biobiobaserat samhälle Samhällsutmaningar: Hållbarhet, Klimatförändringar, Tillgängliga naturresurser, Övergång från en fossilbränslebaserad ekonomi till en resurseffektivare
Läs merHur motsvarar planerna lagens mål?
4 Slutsatser Utarbetandet av en plan för stadsregionen enligt ramlagen har huvudsakligen främjat det kommunala samarbetet i regionerna. Även samordningen av markanvändning, boende och trafik på regional
Läs merInternationell strategi
Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en
Läs merKommissionens arbetsdokument
Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes
Läs merBilaga 7 Övervakning av gränsvatten
Bilaga 7 Övervakning av gränsvatten Övervakning av gränsvatten Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild: Karttillstånd: Upplaga: Vattenmyndigheterna Övervakningsgruppen Emanuel Nandorf
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen
Läs merGod havsmiljö 2020. Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30
God havsmiljö 2020 Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 4: Åtgärdsprogram för havsmiljön Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:30 Havs- och vattenmyndigheten Datum: 2015-12-14 Ansvarig utgivare:
Läs merEU:s nya regleringsprocess (Lamfalussyprocessen)
EU:s nya regleringsprocess (Lamfalussyprocessen) Reglerna på värdepappersmarknaden kommer till genom ett samarbete mellan olika institutioner och kommittéer inom EU och aktörerna på marknaden. Både bransch-
Läs merNaturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
1(7) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-06-17 Ärendenr: NV-02737-15 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets yttrande över rapporten Underlag till kontrollstation 2015 för
Läs merInom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen
Inom VELMU inventeras biodiversiteten i den marina undervattensnaturen Målsättningen är hållbart nyttjande och skydd av havet Målsättningen inom VELMU-programmet är att inventera livsmiljöerna under vattnet
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merEUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga
Läs merFrågor och svar om de nya EU-förordningarna som rör skogsodlingsmaterial
Information 1(5) Datum 2013-06-12 Diarienr 2013/1615 Enheten för lag och områdesskydd Sanna Black-Samuelsson sanna.black-samuelsson@skogsstyrelsen.se Tfn 018-27 88 23 Frågor och svar om de nya EU-förordningarna
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 31.5.2012 2011/0380(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet till fiskeriutskottet
Läs merTill stora utskottet MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE. U 72/2006 rd. statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets
MILJÖUTSKOTTETS UTLÅTANDE 57/2006 rd Statsrådets skrivelse om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv (ramdirektiv om markskydd) Till stora utskottet INLEDNING Remiss Riksdagens talman
Läs merLagrådet Box 2066 103 12 Stockholm
1 Lagrådet Box 2066 103 12 Stockholm Stockholm 090925 Besvärsskrivelse avseende regeringens proposition 2008/09:210 (SRF) har tagit del av Regeringens proposition 2008/09:210 En ny rovdjursförvaltning
Läs merFåglar, fladdermöss och vindkraft
Foto: Espen Lie Dahl Fåglar, fladdermöss och vindkraft Martin Green & Jens Rydell Biologiska institutionen, Lunds Universitet Foto: fåglar Åke Lindström, fladdermöss Jens Rydell Fåglar, fladdermöss & vindkraft
Läs merKommittédirektiv. Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning. Dir. 2011:49. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011
Kommittédirektiv Miljöbestämmelser för jordbruksföretag och djurhållning Dir. 2011:49 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2011 Sammanfattning En särskild utredare tillkallas för att utreda miljöbalkens
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
2010-11-25 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520058 Måseskär.lst.s EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000. Livsmiljöerna för vilda djur och
Läs merOm miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag
Sötvatten 2013 Om miljötillståndet i Sveriges sjöar och vattendrag Trendstationer i vattendrag visar hur miljön förändras Sveriges trendvattendrag är vattendrag där bottenfauna, kiselalger, fisk och vattenkemi
Läs mer9 Ikraftträdande och genomförande
9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering
Läs merLotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat
Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat Vad är det vi måste förbereda oss för? Naturolyckornas snabba
Läs mer9206/15 vf/ph/cs 1 DG D 2A
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9206/15 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat EJUSTICE 60 JUSTCIV 128 COPEN 139 JAI 352 Ständiga representanternas kommitté (Coreper
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM93. Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Näringsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om arbete ombord på fiskefartyg Näringsdepartementet 2016-06-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 235 Förslag till rådets direktiv om genomförande av avtalet mellan
Läs mer1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om
Läs mer0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ
63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU
Läs merProject leader: Jens Perus
Samarbete för ekosystembaserad planering av havsmiljön med hjälp av GIS Cooperation for ecosystem based planning of the marine environment using GIS http://seagis.org Project leader: Jens Perus Projektperiod
Läs merEnkät för det offentliga samrådet
SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 7.7.2006 KOM(2006) 371 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen av bestämmelserna i direktiv 2003/88/EG (arbetstidens förläggning för arbetstagare
Läs merMetoder och kriterier för att välja ut projekt
1 (8) Metoder och kriterier för att välja ut projekt Interreg Nord 2014-2020 2 (8) 1. Inledning Enligt förordning (EU) nr 1303/2013, art 110(2)(a) är det är Övervakningskommitténs uppgift att anta urvalskriterier
Läs merBevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:
Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merLANTBRUKARNAS REMISSYTTRANDE. Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, får härmed avge följande yttrande över innehållet i rubricerat betänkande.
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref HaV 783-2012 Ert datum 2012-03-19 Havs- och vattenmyndigheten Göteborg havochvatten@havochvatten.se God Havsmiljö 2020; del 1 Inledande bedömning, del 2
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning
Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande
Läs mer30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
30.12.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 347/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med
Läs merBevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Bevarande och utveckling i samspel Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vad är en nationalpark? ett större sammanhängande område
Läs merNyheter från regionala tillväxtnämndens sammanträde 2014-04-25
Nyheter från regionala tillväxtnämndens sammanträde 2014-04-25 Denna information redogör kortfattat för regionala tillväxtnämndens beslut i de ärenden som behandlades vid sammanträdet den 25 april 2014.
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om översvämningsrisker; SFS 2009:956 Utkom från trycket den 20 oktober 2009 utfärdad den 8 oktober 2009. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser
Läs merHandlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017
Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om vattenvårds- och havsvårdsförvaltningen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Det föreslås att det till lagen om vattenvårds-
Läs mer