Studiehandledning Att hantera konflikter i arbetslivet - utmaningar och strategier, 7,5 hp

Transkript

1 1 (11) 12 Augusti 2019 Studiehandledning Att hantera konflikter i arbetslivet - utmaningar och strategier, 7,5 hp HT 2019 Kurssidan pa Athena o ppnas vid kursstart (sammankomst dag). Va nligen va nta med dina fra gor om Studiehandledningen och kursinneha llet till den fo rsta kurstra ffen, men skaffa ga rna kurslitteraturen och bo rja bekanta dig med den redan nu! Inledning Kursen ges som en frista ende kurs och som del i masterprogrammet i pedagogik, den omfattar 7,5 hp (YPA100). Utbildningsanordnare a r Stockholms universitet, Institutionen fo r pedagogik och didaktik. Kursen genomfo rs som distansstudier med en icke-obligatorisk sammankomst. Distansstudier inneba r att antalet la rarledda aktiviteter a r fa rre a n vid regulja ra studier. Den pedagogiska arbetsmodell som anva nds i kursen a r en na tverksbaserad kommunikation i konferenssystemet Athena, da r kommunikation sker mellan la rare och studenter och studenter emellan. Athena fungerar som ett virtuellt klassrum och a r ett slutet klassrum fo r studenter som har tillho righet till denna kurs. I studiehandledningen beskrivs kursens ma l (fo rva ntade studieresultat), syfte, inneha ll, uppla ggning, examination, betygskriterier, schema, examinationsuppgifter, tidplan och litteratur. Studiehandledningen a r ta nkt som ett sto d. Fo r ytterligare sto d ha nvisas till kurslitteraturen och kursansvarig. Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: (vxl) Institutionen för pedagogik Frescativägen 54 Telefax: och didaktik Stockholm E-post: ruhi.tyson@edu.su.se

2 Kursens inneha ll Genom kursen ges de studerande mo jlighet att fo rdjupa kunskapen om hur konflikter uppsta r och kan hanteras pa olika niva er. Stor vikt la ggs vid de utmaningar som finns i arbetet med att fo rebygga och fra mja konflikter och speciellt betonas olika strategier fo r konflikthantering med utga ngspunkt i skilda teoribildningar och aktuell forskning. Kursens la randema l Efter kursen fo rva ntas studenterna kunna: - analysera och problematisera olika dimensioner av konflikthantering pa individ-, grupp-, organisations- och samha llsniva, - analysera och problematisera olika perspektiv och metoder fo r konflikthantering, - kritiskt granska och va rdera forskning inom omra det konflikthantering. Kunskapskontroll och examination Kursen examineras genom en skriftlig individuell inla mningsuppgift. Ett betyg fo r hela kursen. Din portfo lj a r den huvudsakliga examinationsuppgiften (se vidare information nedan). Fo r att fa slutbetyg pa kursen kra vs ocksa att du deltagit i diskussionen i Athena och kritisk granskat en gruppmedlems portfo lj. Kursens huvudsakliga uppla gg och pedagogiska arbetsmodell Kursens inneha ll behandlas genom fo rela sningar, individuell uppgift och gruppdiskussion. Kursspra ket a r svenska. Distansformen pa kursen betyder att undervisningen a r koncentrerad och fo rlagd till en ickeobligatorisk sammankomst. Den gemensamma undervisningen utgo rs av en kombination av fo rela sningar och diskussioner i sma grupper och i storgrupp. Ett viktigt inslag a r aktivitet i den virtuella la rmiljo n Athena. Det a r da rfo r viktigt att samtliga deltagare avsa tter tid fo r att delta i aktiviteter och uppgifter som genomfo rs i den virtuella la rmiljo n. Det finns i huvudsak tre olika sa tt att organisera webbaserade distansutbildningar: som synkronisk kommunikation, icke-synkronisk kommunikation eller en kombination av ba gge former. Kort inneba r den fo rsta att man exempelvis anva nder sig av live-fo rela sningar och virtuella klassrum, da r kursdeltagare interagerar med varandra pa distans enligt schemalagda tider. Det andra alternativet infattar bland annat skrivna dokument och instruktioner som erbjuder kursdeltagarna mo jligheter att arbeta mer sja lvsta ndigt, pa tider som passar dem sja lva. Det andra alternativet icke-synkronisk kommunikation a r det som i huvudsak anva nds i denna kurs. Det har den fo rdelen att du inte i sa ho g grad beho ver anpassa dina egna studier till andra gruppmedlemmar, eller till la rarens arbetstider. Att delta aktivt i diskussioner i Athena a r a nda fullt mo jligt pa de tider det passar dig sja lv ba st. Men, glo m inte de tidsramar och deadlines som a r angivna i den ha r studiehandledningen! Da kursen ga r pa halvfart beho ver du avsa tta ca 20 timmar i veckan fo r studierna. Na rvaro pa campusmo tet a r inte obligatorisk men rekommenderas starkt. Kursen a r organiserad i form av olika diskussionsmoment (se nedan fo r detaljer) och vi anva nder oss av Portfolio som ett sa tt att organisera la randet och som en ka lla till la rande i sig. Inneha llet i de olika diskussionsmomenten, samt i de olika avsnitten av Portfolion, tar utga ngspunkt i kursens la randema l och kurslitteratur. Att skriva en la slogg kommer att utgo ra ett viktigt inslag na r du bygger upp din Portfolio. I korthet kan vi sa ga att en la slogg a r en 2

3 skriftlig presentation av en kritisk granskning utifra n kurslitteraturen. Du kan i texten ocksa inkludera fra gesta llningar som du tycker a r intressanta att diskutera. Om du inte a r sa van vid att skriva med ha nvisningar i litteraturen sa kan det vara klokt att skaffa boken Studentens skrivhandbok av Kristina Scho tt (2007). Boken tar upp vad som utma rker akademiskt skrivande och ger konkreta ra d och tips. Se ocksa dokumentet Referenshantering i Athena. Mer om din portfolio Portfolio a r ett redskap som anva nds i flera olika sammanhang fo r att samla skilda typer av skriftlig dokumentation pa ett enhetligt sa tt. De olika avsnitten i en portfolio la nkar samman delarna till en helhet pa ett eller annat sa tt. I en portfo lj a r det inte enbart ett enskilt avsnitts kvalite och relevans som har betydelse dokumentet som helhet utgo r en dokumentation av la randet. Detta a r de o vergripande principer vi fo ljer na r vi anva nder oss av portfolio i den ha r kursen. Poa ngen a r att det samlade dokumentet senare ska utgo ra en meningsfull dokumentation av la randet under hela kursen (se vidare information nedan). Sammantaget ska det la rande som dokumenteras vara tydligt relaterat till de la randema l som uttrycks i kursplanen. I praktiken betyder det att du fo rva ntas skapa ett dokument i Word som du namnger: Min portfolio om Konflikthantering. Va nligen skriv denna titel, kursens namn och ditt eget namn pa fo rsa ttsbladet och i dokumentets namn. Glo m inte att infoga sidnummer! Detta go r det enklare att identifiera enskilda sidor vid utskrift och hantering av olika dokument! Texten i din Portfolio skrivs med typsnitt Times New Roman, 12 punkter och enkelt radavsta nd. Anva nd 2,5 cm marginaler pa alla sidor (o ver- och underkant samt ho ger och va nster marginal). Varje avsnitt fo rva ntas omfatta ca 1-2 A4-sidor. Referenslista placeras som sista delen av din portfo lj. Du beho ver inte ha en referenslista i varje avsnitt! Den o vergripande strukturen/inneha llet i portfolion ska vara fo ljande: - Fo rsa ttsblad (enligt information ovan) - Avsnitt 1. Egna erfarenheter - Avsnitt 2. Praktisk klokhet och narrativa uttrycks- och medlingsformer - Avsnitt 3. Strategier fo r konflikthantering i arbetslivet - en kritisk diskussion - Avsnitt 4. Konflikt- och samtalshantering - Avsnitt 5. Samverkande dimensioner/komponenter av konflikthantering i arbetslivet - Avsnitt 6. Sammanfattande diskussion - Referenser Du fo rva ntas utveckla och skriva dina texter till de olika avsnitten i portfolion enligt de tidsramar som anges nedan. Detta betyder ocksa att du enbart kommer att arbeta i ett dokument under kursen ett dokument som va xer i ba de omfattning och va rde allteftersom kursen pa ga r. Det erbjuder dig goda mo jligheter till eget ansvar, kontroll och god o verblick o ver den fortlo pande arbetsprocessen och ditt la rande under kursen. Du kan fo rba ttra och go ra fo ra ndringar i de olika delarna av din portfo lj na r du vill fram till sista inla mningsdatum. Du fo rva ntas ladda upp din uppdaterade portfo lj efter varje diskussionsmoment i din drop-box i Athena. Deadlines fo rva ntas hja lpa dig att organisera dina studier. Fo lj deadlines sa mycket som mo jligt fo r att avsluta kursen i tid! 3

4 Gruppindelning I grupparbeten sker utbyte av erfarenheter och samarbete. Basgruppen a r en viktig resurs och fungerar som ett arbetslag under kursen. Tillsammans arbetar basgrupperna i Athena fo r att i studiearbetet kunna fo ra diskussioner, reflektioner och resonemang kring egna erfarenheter, fo rela sningar och kurslitteratur. En gruppmedlem skall ga in i Anthen och skapa ett nytt tema inom forumet fo r din grupp fo r varje diskussionsmoment. Presentera ga rna dig sja lv i forumet fo r dina gruppmedlemmar. Dela fra gor och kommentarer med din grupp i forumet men ladda inte upp din portfo lj da r! Ga in i Forum i Athena. Va lj fritt na gon av de befintliga grupperna. Grupperna fo rva ntas ha fem eller sex medlemmar. Om det redan finns fem eller sex medlemmar a r det bara att sja lv va lja en annan grupp. Om du ma rker att det inte finns aktivitet i en grupp kan du helt enkelt flytta dig till en annan grupp. Informera din nuvarande grupp att du flyttar till en annan grupp. Presentera dig sja lv fo r den nya gruppen. Obs! I extremfallet att det inte finns na gon aktivitet i din grupp och alla grupper redan har 5 eller 6 medlemmar finns det inga begra nsningar fo r dig att fritt va lja en grupp. La rare Kursansvarig och la rare a r Ruhi Tyson som enklast na s via e-post: ruhi.tyson@edu.su.se Kursadministrato r Marcus Bigert, e-post: avancerad@edu.su.se Schema Dag Datum Tid Sal Uppgifter Måndag 4/ Hörsal 9 i korridoren mellan D och E huset nära biblioteket Introduktion av kursen, föreläsning Övriga datum: 11/11 Inlämning av diskussionsmoment 1 20/11 Inlämning av diskussionsmoment 2 2/12 Inlämning av diskussionsmoment 3 19/12 Inlämning av diskussionsmoment 4 7/1 Inlämning av diskussionsmoment 5 13/1 Inlämning av sammanfattande diskussion och färdigskriven portfolio 19/1 Inla mning av critical friend granskning 4

5 Diskussionsmoment 1. Egna erfarenheter Syftet med uppgiften a r dels att komma iga ng med diskussionen i Athena, dels att fundera kring vad era tidigare erfarenheter kring konflikter i arbetslivet har fo r betydelse fo r la randet i denna kurs. Observera att det i denna uppgift endast a r era egna erfarenheter som ni diskuterar, dvs. ni behöver inte utga fra n litteraturen. Kommunicera med varandra i gruppen. En gruppmedlem skall ga in i Athena och skapa ett tema fo r detta diskussionsmoment. Det a r viktigt att alla i gruppen tar del av allas diskussionsinla gg och kontinuerligt ha ller er uppdaterade pa vilka diskussioner som pa ga r. Ni fo rva ntas med andra ord o ver tid fo lja de diskussionstra dar som uppsta r och a ven ga i dialog med varandras inla gg. Ni kan ocksa sta lla egna fra gor om det a r na got ni finner oklart och da rmed a ven svara pa varandras fra gor. Reflektera ga rna o ver vad som kan ka nneteckna konflikter pa arbetsplats samt konfliktanledningar. Skriv en text motsvarande en A4-sida om din bild av vad konflikthantering a r och ka nnetecknas av liksom vilka egna erfarenheter du har av konflikthanteringsstrategier (Avsnitt 1 i din portfo lj). Ni besta mmer sja lva tidsplanen fo r denna process, men rekommenderad deadline fo r detta diskussionsmoment och fo r att ladda upp portfo ljen a r 11/11. Diskussionsmoment 2. Praktisk klokhet och narrativa uttrycks- och medlingsformer Praktisk klokhet är ett begrepp som kompletterar och fördjupar många av de konfliktlösningsmodeller som finns idag, särskilt i förbindelse med narrativa uttrycks- och medlingsformer. Detta diskussionsmoment bygger vidare på det inledande genom att mer systematiskt och reflekterat gå till den egna erfarenheten och hur den kan artikuleras så att den blir kunskapsbärande. Här finns två alternativ, oavsett vilket du väljer, läs all litteratur till momentet och hänvisa till samtliga texter. Alternativ 1: Med utgångspunkt i Tyson (2019), återberätta ett exempel på en ovanligt lyckad/berikande konfliktlösningssituation som du varit med om eller observerat så pass detaljerat att en läsare kan använda sig av berättelsen för att själv bli klokare. Diskutera därefter vad i berättelsen som är tecken på praktisk klokhet och varför. Diskutera även berättelsen utifrån ett narrative mediation perspektiv, dvs. vad a r det fo r sorts bera ttelse, fo rekommer det na gon typ av reframing eller omtolkning i processen som skildras och liknande. Alternativ 2: Med utgångspunkt i Winslade & Monk (2000), återberätta ett exempel på en konflikt du observerat (den behöver inte vara löst men ge akt på att du inte väljer en konflikt som är personligt utlämnande och att den är möjlig att anonymisera, dvs. de inblandade får inte vara igenkännbara, om det behövs kan detaljer i berättelsen ändras i förhållande till verkligheten). Diskutera och analysera da refter bera ttelsen ur ett narrative mediation perspektiv som ovan. Reflektera även kring om begreppet praktisk klokhet tillför en förståelse till vad som sker och hur. Börja med att formulera era berättelser och presentera dem för varandra i forumets diskussion. En gruppmedlem skall ga in i Athena och skapa ett tema fo r detta diskussionsmoment. 5

6 Diskutera varandras berättelser utifrån de frågor som ställts ovan. Skriv sedan klart diskussion och analys. Rekommenderad deadline fo r detta diskussionsmoment och fo r att ladda upp den uppdaterade portfo ljen a r 20/11. Litteratur: Tyson, Ruhi (2019) Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur, s. 9-35, & Winslade, John & Monk, Gerald (2000a). Narrative Mediation: A New Approach to Conflict Resolution. Artikel. PDF-fil, 24s. Winslade, John & Monk, Gerald (2000b). Narrative Mediation: A New Approach to Conflict Resolution. Kopia. PDF-fil, 15s. Diskussionsmoment 3. Strategier fo r konflikthantering i arbetslivet - en kritisk diskussion Utifra n en la ng yrkeserfarenhet presenterar fo rfattarna Cloke & Goldsmith (2011) a tta strategier fo r konflikthantering pa arbetsplatsen. Vad a r din a sikt? Vilka mo jligheter finns fo r att anva nda dessa strategier? Vilka fo rdelar och potentiella nackdelar finns? Fra gorna ska ses som sto d na r du la ser litteraturen, och ska diskuteras i forum och na r du skriver avsnitten i din portfo lj. En gruppmedlem skall ga in i Athena och skapa ett tema fo r detta diskussionsmoment. Rekommenderad deadline fo r detta diskussionsmoment och fo r att ladda upp den uppdaterade portfo ljen a r 2/12. Litteratur: Cloke, Kenneth & Goldsmith, Joan (2011) Resolving Conflicts At Work. San Francisco: John Wiley & Sonssey-Bass, 283 sidor Diskussionsmoment 4. Konflikt- och samtalshantering Hilmarsson (2011) presenterar forskning och strategier för konflikt- och samtalshantering med hjälp av en omfattande narrativ form. Diskutera både Hilmarssons sätt att presentera innehållet samt de tankar och praktiska förslag han ger uttryck för och ta hjälp av den föregående litteraturen för att göra en jämförande analys. Hur kan man förstå hans sätt att arbeta utifra n begreppet praktisk klokhet, perspektivet narrative mediation eller Cloke & Goldsmiths strategier. Du behöver inte referera till all litteratur, det viktiga är att din diskussion och jämförande analys är genomtänkt och även innehåller kritiska perspektiv (exempelvis sa dant som skiljer sig a t mellan de olika perspektiven, ta nk pa att kritisk inte betyder negativ utan framfo r allt handlar om en mer saklig och distanserad reflektion). OBS! Boken är relativt lättläst och eftersom tiden ni har fram till att diskussionsmoment 2 ska vara avslutat är relativt lång rekommenderas en läsning eller åtminstone genomskumning av boken redan då. På så sätt kan du också ha den i åtanke när du sedan läser Cloke & Goldsmith. En gruppmedlem skall ga in i Athena och skapa ett tema fo r detta diskussionsmoment. Rekommenderad deadline fo r detta diskussionsmoment och fo r att ladda upp den uppdaterade portfo ljen a r 19/12. Diskussionsmoment 5. Samverkande dimensioner/komponenter av konflikthantering i arbetslivet 6

7 Litteraturen i det ha r momentet behandlar olika samverkande dimensioner/komponenter av konflikthantering i arbetslivet. I uppgiften inga r att utifra n Barsky (2017) fo ra en kritisk diskussion kring olika samverkande dimensioner/komponenter av konflikthantering i arbetslivet. Boken är cirka 500 sidor lång och du väljer själv avsnitt motsvarande cirka 300 sidor att läsa. Frågor som kan diskuteras är exempelvis: - Vad karakteriserar en reflekterande konfliktlösningspraktiker? - Vad är förhandling och vilka typer av förhandling finns det? - Vilken roll spelar kulturell mångfald i konflikter? - Vilka a r de centrala elementen i mediering, grupp facilitering och advocacy? - Vad är relevansen i tredjeparts interventioner? Fra gorna ska ses som sto d na r du la ser litteraturen, och ska diskuteras i forum och na r du skriver avsnitten i din portfo lj. En gruppmedlem skall ga in i Athena och skapa ett tema fo r detta diskussionsmoment. Rekommenderad deadline fo r detta diskussionsmoment och fo r att ladda upp den uppdaterade portfo ljen a r 7/1. Litteratur: Barsky, Allan Edward (2017) Conflict Resolution for the Helping Professions, 3rd edition. Oxford: Oxford University Press, 300 valda sidor. Diskussionsmoment 6. Sammanfattande diskussion Detta a r den avslutande diskussionen i din portfo lj. Diskussionen fokuserar pa la randet i kursen med fokus pa likheter och de unika aspekterna i inneha llet i litteraturen som studeras i kursen. Du fo rva ntas kritiskt granska de olika delarna av din portfo lj fo r att besvara fra gor som: - Vilka aspekter verkar vara liknande/sammanfallande i bidrag fra n olika fo rfattare? - Vad a r unikt i de olika bidragen? - Vad tycker du a r särskilt relevant fo r din yrkesverksamhet? Avslutningsvis ska du också reflektera kring ditt eget lärande med stöd i frågorna: - Vad har varit särskilt berikande med kursens innehåll och upplägg och varför. - Har jag fa tt na gon aha-upplevelse och i sa fall i relation till vad och varfo r. - Är det något perspektiv, begrepp eller sätt att diskutera konflikthantering i litteraturen som jag funnit särskilt givande eller irriterande, varför. Diskutera i gruppen. En gruppmedlem skall ga in i Athena och skapa ett tema fo r detta diskussionsmoment. Rekommenderad deadline fo r detta diskussionsmoment och fo r att ladda upp den uppdaterade portfo ljen a r 13/1. Kritisk granskning av en portfo lj Efter det sista diskussionsmomentet kommer ni att arbeta individuellt med portfo ljerna som Critical friend. Du ska la sa en av dina basgruppskamraters portfo lj och ge konstruktiv kritik. Ni la ser kamraternas arbeten med en kritisk blick. Det inneba r att ni granskar varandras arbeten utifra n er kunskap och insikt i fo rha llande till kursens la randema l. I granskningen a r det bra att ta fasta pa vilka fo rtja nster portfo ljen har, men det a r ocksa viktigt att bidra med synpunkter pa eventuella brister och oklarheter. 7

8 Ni fo rva ntas organisera Critical friend-la sningen inom er basgrupp. Granskningen av era portfo ljer ska rotera mellan basgruppsmedlemmarna. Detta inneba r att den person vars portfo lj du granskar inte kan vara din Critical friend utan ska i sin tur granska en annan gruppmedlems portfo lj. Skriv dina critical comments i en A4-sida; la mna din text i din personliga inla mningsmapp (Drop box) pa Athena och skicka dina kritiska kommentarer till fo rfattaren (din gruppmedlem) senast 19/1. Viktigt! Efter denna sista deadline bo r du ha tva viktiga dokument i din Drop Box: din fa rdiga portfo lj och den text du skrev som critical friend! Komplettering Om du av na gon anledning inte kan na rvara vid det schemalagda campusmo tet kra vs ingen komplettering eftersom detta a r en distansutbildningskurs. Det a r mycket viktigt att du noggrant la ser studiehandledningen och fo lj instruktionerna! Feedback La raren fo ljer regelbundet diskussionen i de olika grupperna utan att delta sja lv i diskussionen och beso ker regelbundet din Drop Box, sa rskilt efter deadlines. Allma nna kommentarer ges vanligen i olika moment under kursen. Du kan sja lvklart ta kontakt med la raren na r som helst om du har fra gor om ditt pa ga ende arbete. Om din uppgift fa r betyg Fx eller F kommer du att fa detaljerade kommentarer om ditt examinationsarbetes begra nsningar. Kursutva rderingen Kursutva rderingen a r mycket viktig fo r att fo rba ttra kursen. Kursutva rderingen a r helt anonym. Du kommer att fa en inbjudan att fylla i kursutva rderingen via meddelande. Det tar bara na gra minuter och a r mycket relevant fo r kursutvecklingen. Tack pa fo rhand fo r din medverkan! Ordinarie examinationstillfa lle Kursen ges under perioden 4/ till 19/ Kursuppgifterna ska la mnas in under denna period enligt det inla mningsschema som anges i studiehandledningen. Om du pa grund av sa rskilda ska l inte kan avsluta uppgifterna enligt schemat kan du fa en veckas dispens av kursansvarig la rare efter det att kursen a r avslutad. Na sta examinationstillfa lle a r sedan na sta ga ng kursen ges. Tekniska problem Vid tekniska problem med Athena, va nd dig i fo rsta hand till Helpdesk: Studera med funktionsnedsa ttning Vid Stockholms universitet har du med funktionsnedsa ttning mo jlighet att fa olika sorters sto d i dina studier. Du hittar information pa denna webbsida: ttning/va gen-till-sto d-och-anpassningar Kontaktperson vid institutionen: Studieva gledare Eva Ahlzén, Tfn: E-post: eva.ahlzen@edu.su.se Plagiat Det a r givetvis tilla tet att citera andra ka llor, men sa va l direkta citat som indirekta referat ma ste alltid vara fo rsedda med korrekta och fullsta ndiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller la ngre avsnitt och ange sig sja lv som fo rfattare till texten a r fo rbjudet. Det betraktas som plagiat. Man fa r inte heller kopiera sina egna texter som man fa tt godka nda i andra kurser, s.k. sja lvplagiat. 8

9 Ett exempel pa plagiat a r att ordagrant eller na stan ordagrant skriva av en text (detta innefattar a ven delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifra n detta kommer. Plagiat kan a ven anses vara fallet om Du anva nder andras text sa att Du fa r den att framsta som din egen. Andras text kan exempelvis utgo ras av kurslitteratur och/eller texter Du funnit pa na tet eller en studiekamrats hemtentamen. Plagiat betraktas som ett grundla ggande brott, inte enbart mot en etablerad forskningsetisk kod, utan a ven mot ett allma nt fo rha llningssa tt vad ga ller egna och andras texter. Plagiat a r otilla tet fusk och blir alltid fo rema l fo r ett disciplina rende som kan leda till avsta ngning. Vid SU kontrolleras texterna mot en databas. Fusk Som student vid Stockholms universitet ansvarar du fo r din egen utbildning. Som en del i ditt ansvar inga r att ka nna till de regler som finns fo r studier, examination och fo r att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Enligt de regler som ga ller fo r universitetet fa r disciplina ra a tga rder bland annat vidtas mot student som: med otilla tna hja lpmedel eller pa annat sa tt fo rso ker vilseleda vid prov eller na r en studieprestation annars ska bedo mas, sto r eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen fo r utbildningen. Disciplina renden behandlas i Stockholms universitets disciplinna mnd. Pa fo ljden kan bli varning eller avsta ngning fo r en tid av 1-6 ma nader. Information om Stockholms universitets regler fo r examination och disciplina renden finns pa Stockholms universitets webbsida La rare a r skyldig att anma la grundad misstanke om fusk till rektor och disciplinna mnden. Avbrott Om du anma ler ditt avbrott senast tre veckor efter kursstarten sa rapporteras detta in i Ladok som ett s.k. tidigt avbrott. Det inneba r att du inte anses ha pa bo rjat dina studier och du kan da rfo r so ka till kursen pa nytt vid ett senare tillfa lle. Om du meddelar avbrottet senare a n tre veckor sa betecknas det som ett studieavbrott. Eftersom du inte kan bli antagen till samma utbildning mer a n en ga ng fa r du efter ett studieavbrott endast a terga till utbildningen och delta i undervisningen i ma n av plats. Rapportering av betyg Slutbetyg rapporteras av la rare inom 15 arbetsdagar efter det att kursen formellt avslutats. Betygskriterier Betygsa ttning sker enligt sjugradig ma lrelaterad betygsskala: A = Utma rkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredssta llande E = Tillra ckligt Fx = Otillra ckligt F = Helt otillra ckligt Fo r godka nt kra vs la gst betygsgraden E. A La randema len uppfylls utma rkt i alla delar. Studenten visar mycket va l utvecklad kunskap om kursens inneha ll. Studenten visar kvalificerad fo rma ga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika inneha ll pa ett mycket sja lvsta ndigt och reflekterande sa tt. Skriftliga uppgifter har en utma rkt disposition med genomta nkt och logisk uppbyggnad, ro d tra d och tydliga rubriker, har god stil, utma rkt referenshantering och skriven med korrekt spra k. 9

10 B La randema len uppfylls mycket va l i alla delar. Studenten visar mycket goda kunskaper samt mycket god fo rma ga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika inneha ll pa ett sja lvsta ndigt och reflekterande sa tt. Skriftliga uppgifter har en mycket god disposition med genomta nkt och logisk uppbyggnad, ro d tra d och tydliga rubriker, har god stil, mycket god referenshantering och a r skriven med korrekt spra k. C La randema len uppfylls va l. Studenten visar god kunskap och fo rsta else genom ett gediget arbete med god fo rma ga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika inneha ll utan betydande tillkortakommanden. Skriftliga uppgifter har en god disposition med genomta nkt och logisk uppbyggnad, ro d tra d och tydliga rubriker, har god stil, god referenshantering och a r skriven med gott spra k. D La randema len uppfylls tillfredssta llande. Studenten visar tillfredssta llande kunskap och fo rsta else pa en grundla ggande niva med viss grad av sja lvsta ndighet och inte utan fo rtja nster i fo rma gan att i beskrivningar och resonemang behandla kursens inneha ll. Skriftliga uppgifter har en tillfredssta llande disposition med o verlag genomta nkt och logisk uppbyggnad, ro d tra d och tydliga rubriker, har o verlag god stil, tillfredssta llande referenshantering, a r utan betydande korrekturfel och a r skriven med ett spra k utan betydande tillkortakommanden. E La randema len uppfylls basalt. Studenten visar kunskaper och fo rsta else pa en acceptabel niva men med begra nsad grad av sja lvsta ndighet och fo rma ga att i beskrivningar, analyser och resonemang behandla kursens olika inneha ll. Skriftliga uppgifter har en disposition med ansats till genomta nkt och logisk uppbyggnad, ro d tra d och tydliga rubriker utan betydande brister, delvis inkorrekt referenshantering och a r skrivna med tillfredssta llande spra k utan betydande tillkortakommanden. Fra n kursplan s. 2: d). Studenter som fa tt betyget Fx eller F pa ett prov har ra tt att genomga ho gst fyra ytterligare prov sa la nge kursen ges fo r att uppna la gst betyget E. e). Studenter som fa tt la gst betyget E pa prov fa r inte genomga fo rnyat prov fo r ho gre betyg. f). Vid betyget Fx ges mo jlighet till komplettering upp till betyget E. Examinator beslutar om vilka kompletteringsuppgifter som ska utfo ras. Kurslitteratur Barsky, Allan Edward (2017) Conflict Resolution for the Helping Professions 3rd edition. Oxford: Oxford University Press, urval på cirka 300 sidor Cloke, Kenneth & Goldsmith, Joan (2011) Resolving Conflicts At Work. Ten strategies for everyone on the job. San Francisco: Jossey-Bass, 390 sidor Hilmar, Tho r Hilmarsson (2011) Konfliktens magi : hantera konflikter och sva ra samtal i privata och professionella relationer. Lund: Studentlitteratur, 199 sidor Tyson, Ruhi (2019) Bildning och praktisk klokhet i skola och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur, s. 9-35, &

11 Winslade, John & Monk, Gerald (2000a). Narrative Mediation: A New Approach to Conflict Resolution. Artikel. PDF-fil, 24s. Winslade, John & Monk, Gerald (2000b). Narrative Mediation: A New Approach to Conflict Resolution. Kopia. PDF-fil, 15s. Eventuellt tillkommer cirka 100 sidor artikel-text, detta meddelas senast i anslutning till kursstart. 11