DAGVATTEN-, SAMT VA-UTREDNING

Transkript

1 SÖLVESBORGS KOMMUN DAGVATTEN-, SAMT VA-UTREDNING GRÖNSLÄTT, STIBY 28:1 M.FL

2 DAGVATTEN-, SAMT VA- UTREDNING Grönslätt, Stiby 28:1 m.fl Sölvesborgs kommun KONSULT WSP Samhällsbyggnad Box Karlskrona Besök: Södra Malmgatan 10 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm KONTAKTPERSONER Sölvesborgs kommun Magnus Runesson WSP Samhällsbyggnad Tobias Wieforss Johanna Persson UPPDRAGSNAMN Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Tobias Wieforss, Johanna Persson DATUM ÄNDRINGSDATUM Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

3 INNEHÅLL 1 BAKGRUND 5 2 SYFTE 5 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN / BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING TOPOGRAFI 6 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN MARKFÖRHÅLLANDEN GENOMSLÄPPLIGHET OCH INFILTRATIONSMÖJLIGHETER GRUNDVATTEN 8 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING SAMT VA-UTREDNING BEFINTLIGA VA-LEDNINGSNÄT Verksamhetsområde Avrinningsområde MKN MILJÖKVALITETSNORMER NATURVÄRDEN 11 6 FÖRSLAG TILL DAGVATTEN-HANTERING I PLANOMRÅDET PLANOMRÅDE 1 HÄLLEVIK Förslag på utformning PLANOMRÅDE PLANOMRÅDE Förslag på utformning PLANOMRÅDE Förslag på utformning PLANOMRÅDE 1 och BERÄKNINGAR - DAGVATTEN PLANOMRÅDE Markanvändning och avrinningskoefficienter Beräknat dagvattenflöde Dimensionering av svackdike Magasinberäkningar utjämningsdamm PLANOMRÅDE Markanvändning och avrinningskoefficienter Beräknat dagvattenflöde Magasinberäkningar utjämningsdamm FÖRORENINGSBERÄKNINGAR FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INOM PLANOMRÅDE FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INOM PLANOMRÅDE Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 3

4 8 FÖRSLAG TILL VATTEN OCH SPILLVATTENFÖRSÖRJNING PLANOMRÅDE 1 HÄLLEVIK Förslag till utformning av VA-system för planområde PLANOMRÅDE 2 GRÖNSLÄTT Förslag till utformning av VA-system för planområde VATTENLEDNINGSNÄTSBERÄKNINGAR SPILLVATTENLEDNINGSNÄTSBERÄKNINGAR 27 9 HÖJDSÄTTNING SLUTSATS 28 Bilaga 1 Höjdsättning av planområde 1 Bilaga 2 Profil lokalgata 01 och 02 Bilaga 3 Principlösning Grönslätt/Hällevik Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

5 1 BAKGRUND WSP har på uppdrag av Sölvesborgs kommun gjort en översiktlig dagvattenutredning i samband med två detaljplanearbeten i Stiby. Detaljplanernas nära geografiska avstånd medför att endast en gemensam dagvattenutredning för hela området har gjorts. Detaljplanen Stiby 30:10, 4:17, 28:1 m.fl. kommer i rapporten att benämnas som planområde 1 och detaljplanen Stiby 28:1 m.fl. kommer att benämnas som planområde 2. Detaljplanernas huvudsakliga syfta är att bereda plats för nybyggnation av villor, parhus och i planområde 1 även ett skolområde. Planarbetet har återupptagits efter att ha legat vilande sedan 2013 varför den geotekniskundersökningen utförd 2012 och 2015 har återanvändas som underlag för den nu aktuella dagvattenutredningen. Planområde 1 - Stiby 30:10, 4:17, 28:1 m.fl. Planområde 2 - Stiby 30:10 Figur 1 - Planområde 1 och 2 2 SYFTE Syftet med utredningen är att få en helhetssyn av områdets kommande hantering av VA med huvudsakligt fokus på dagvattenhanteringen. I uppdraget ingår att presentera lämpliga dagvattenlösningar med beräknade flöden samt utredning kring möjligheten att fördröja och rena dagvattnet inom planområdena. Uppdraget syftar också till att utföra höjdsättning för Skolplanen. Uppdraget omfattar även en grov principlösning för hur vattenrespektive spillvatten ska ordnas i de båda planområdena. Underlaget ligger till grund för en långsiktigt hållbar VA-hantering i området Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 5

6 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN / BESKRIVNING AV PLANOMRÅDET 3.1 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING Planområde 1 är beläget väster om Hällevik i direkt anslutning till den redan befintliga bostadsbebyggelsen i området. Planområde 1 kommer i huvudsak att möjliggöra för bostäder och en skola belägen i planområdets nordöstra del. Planområde 2 är beläget i området mellan Grönslätt och Hällevik i nära anslutning till planområde 1 och med närhet till Östersjökusten. Planområde 2 kommer i huvudsak att bestå av bostadsbebyggelse och lokalgator. Terrängen i planområdena består till störst del av lövskog och skogsmark. Den befintliga bebyggelsen i Grönslätt och Hällevik består mestadels av villor och fritidshus, som i vissa fall är ombyggda till åretruntboende. 3.2 TOPOGRAFI Planområdena sluttar från ca +30 i norr till ca +13 i sydost. Den relativt kraftiga lutningen sker ned mot Östersjön som därmed fungerar som en naturlig avrinningsväg för vatten. Figur 2 Områdets topografi (WSPs PM för Geotekniskt planeringsunderlag ). 4 GEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN WSP utförde 2012 en geoteknisk fältundersökning, med anledning av att planområdets gränser ändrats kompletterades utredningen 2015 med syn i fält. Resultatet av undersökningarna redovisas i ett PM och utgör geotekniskt planeringsunderlag daterat Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

7 4.1 MARKFÖRHÅLLANDEN Jordartskartan från SGU (Sveriges geologiska undersökning) ger en grov bild av de olika jordarternas utbredning i ett område. Jordartskartan för det nu aktuella området visar att det består av sandig morän och svallsedimentation grus, se figur 3. Detta bekräftas även av den geotekniska utredning som gjorts i området. Teckenförklaring Ungefärligt läge på planområde Figur 3 Jordartskarta 1: : (SGU, 2017). 4.2 GENOMSLÄPPLIGHET OCH INFILTRATIONSMÖJLIGHETER För att utreda dagvattnets infiltrationsmöjligheter i ett visst område är det markens genomsläpplighet som är av yttersta vikt. Olika jordarter har olika genomsläpplighet varför infiltrationsmöjligheterna varierar beroende av detta. Morän har normalt medelhög genomsläpplighet vilket innebär att området har medelhög till höga förutsättningar för infiltration. Genomsläpplighet Ungefärligt läge på planområde Figur 4 - Genomsläpplighet (SGU, 2017) Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 7

8 Observera! Jordartskartan och den hydrauliska konduktiviteten för respektive jordart är generella och ger enbart en antydan om möjligheterna till infiltration. Innan det beslutas att införa infiltration av dagvatten behöver en fältundersökning genomföras. Detta för att få mer exakt information om infiltrationsmöjligheterna i området. Jordarter med god genomsläpplighet ger en bra möjlighet till infiltration, men ger också en ökad risk att föroreningar sprids till grundvattnet. 4.3 GRUNDVATTEN I samband med den geotekniska fältundersökningen 2012 installerades tre grundvattenrör i området. Grundvattenrören har av WSP endast avlästs vid två tillfällen varför informationen om grundvattnets nivå och variation över tid i området bör betraktas som obefintlig. Grundvattennivån bedöms variera inom området på grund av den varierande topografin. Nivåerna påverkas även av nederbörd och årstid. Grundvattennivåerna i rören bör följas upp kontinuerligt inför framtida exploatering. 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DAGVATTENHANTERING SAMT VA-UTREDNING Planområde 1 omfattar ca 8,15 ha och kommer i huvudsak att bestå av ett 40-tal bostadsfastigheter (i huvudsak villabebyggelse), skola och lokalgator m.m. Hårdgjorda ytor kommer främst att bestå av tak och asfalterade lokalgator. Planen har också lämnat yta för områdets dagvattenhantering, dels genom ett långdraget grönområde som sträcker sig längst planens östra del samt en grönyta som avvarats i planens sydliga del som möjliggör plats för magasinerande och/eller fördröjande anordningar. Planområde 2 omfattar ca 17,1 ha byggrätt och kommer i huvudsak att bestå av ca 180 bostäder, cykelvägar och lokalgator m.m. Bostäderna består av blandad bebyggelse i form av radhus, villor och marklägenheter. För att normera lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) i området så har planbestämmelser införts om att fastigheter över 360 m 2 inte får anlägga hårdgjorda ytor som överstiger 45% av fastighetens totala area. Nedströms om planområdena finns en våtmark och damm som fungerar som tillhåll för salamandrar. Tillrinningsområdet till våtmarken kommer att påverkas negativt av den tänkta exploateringen i planområde 2 varför en teknisk lösning för att återinfiltrera området behöver ordnas. Den delen beskrivs närmare i PM Hydro Groddjur (WSP, ) Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

9 5.1 BEFINTLIGA VA-LEDNINGSNÄT Det allmänna VA-ledningssystemet i Hällevik är utbyggt med samtliga vattentjänster (dagvatten, spillvatten och vatten). I Grönslätt, vilket huvudsakligen består av fritidsbebyggelse, finns inget kommunalt VA utbyggt. Dagvattenledningssystem i den del av Hällevik som gränsar mot planområde 1 är överbelastat och saknar därmed kapacitet för ytterligare belastning av dagvatten från det nya planområdet. Däremot så finns möjlighet att ansluta både vatten och spillvatten till det befintliga VA-ledningssystemet. Dagvattenhanteringen från planområde 1 behöver därför avledas i riktning mot planområde 2 för en gemensam vidare avledning till recipient Verksamhetsområde Verksamhetsområde måste inrättas för de vattentjänster som behöver ordnas inom planområdena Avrinningsområde Haveliden fungerar som delare av avrinningsområdet. Från Haveliden faller marken mot planområdet vidare till recipienten (Östersjön). 5.2 MKN MILJÖKVALITETSNORMER År 2000 trädde EU:s gemensamma regelverk om vatten, det så kallade Vattendirektivet, i kraft. Syftet med direktivet är att säkra en god vattenkvalitet i Europas yt- och grundvatten. Sjöar, vattendrag, kust- och grundvatten som är tillräckligt stora omfattas av Vattendirektivet och kallas då formellt för vattenförekomster. Ramdirektivet för vatten spelar en stor roll för helhetssynen för föroreningsbelastningen inom avrinningsområdet. I denna helhetssyn ingår naturligtvis dagvattenhanteringen. Det övergripande målet med vattendirektivet är att vattenkvaliteten ska bevaras där den är god och förbättras där den inte är god. Miljökvalitetsnormerna (MKN) omfattar ekologisk och kemisk ytvattenstatus samt kemisk och kvantitativ grundvattenstatus. Den ekologiska statusen bedöms på en femgradig skala: hög, god, måttlig, otillfredsställande och dålig medan kemisk ytvattenstatus har två klasser: god eller uppnår ej god. Grundvattens kemiska och kvantitativa status klassas som god eller otillfredsställande Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 9

10 Figur 5 - V Hanöbuktens kustvatten (SE ) statusklassning viss.lansstyrelsen.se Recipient för dagvatten från planområdena är V Hanöbuktens kustvatten (vattenförekomst SE ). Den ekologiska statusen fastställdes 2013 som otillfredsställande. Vattenförekomsten bedöms ej uppnå god kemisk status med avseende på kvicksilver, PBDE och dioxiner (Länsstyrelsen VISS). Tabell 1 Statusklassningar för V Hanöbuktens kustvatten (SE ), källa viss.lansstyrelsen.se Status Klassificering Ekologisk status Otillfredsställande Tillkomst/härkomst Naturlig Kemisk status Uppnår ej god Tabell 2 MKN, kvalitetskrav för ekologisk och kemisk status, för V Hanöbuktens kustvatten (SE ), källa viss.lansstyrelsen.se Kvalitetskrav Status/potential Ekologisk status God ekologisk status 2027 Kemisk status God kemisk ytvattenstatus Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

11 5.3 NATURVÄRDEN Figur 6 - Naturvärden i planområdet. En fördjupad naturinventering har visat att det finns nyckelbiotoper nedströms de aktuella planområdena. Det orangestreckade området har värdeklass 1 och de grönstreckade värdeklass 2. 6 FÖRSLAG TILL DAGVATTEN- HANTERING I PLANOMRÅDET Hanteringen av dagvatten i planområdena behöver ta hänsyn till områdets naturliga topografi och markförhållande i kombination med de bägge planområdenas utformning och höjdsättning. Samtidigt ska inget dagvatten belasta det redan befintliga dagvattenledningssystemet i Hällevik. Dagvattenledningssystemet dimensioneras för att klara belastningen av ett regn med en statistisk återkomsttid på 20 år med en varaktighet på 10 minuter. Följande riktlinjer för dagvatten har tagits fram: 6.1 PLANOMRÅDE 1 HÄLLEVIK o Utbyggnad av ett konventionellt VA-ledningssystem (dagvatten, spillvatten och vatten) i lokalgatorna som också dimensioneras för att avvattna gatorna. Dagvattenledningssystemet ansluts till en dagvattendamm i planområdets sydöstra del för rening och utjämning innan vidare bortledning sker. o o Undantaget dräneringsvattnet föreslås fastigheterna inom planområdet omhänderta dagvatten lokalt inom den egna fastigheten (LOD-anläggning). Dagvattendammen har sitt utlopp till ett öppet dagvattensystem vidare till recipient Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 11

12 o Ett svackdike om ca 315 m med lutning från öst (vid skolområdet) till väst anläggs längst befintlig bebyggelse med syfte att bl.a. minimera risken för att dagvatten från det nyexploaterade området belastar det befintliga dagvattenledningssystemet i Hällevik. Till diket avleds även skolområdets dagvatten. Vid normalflöde infiltreras dagvattnet i svackdiket naturligt ned i marken. Vid dikets lågpunkt i sydväst finns en upphöjd och nivåsatt dagvattenbrunn som reglerar nivån i svackdiket vid högre flöden. Den upphöjda dagvattenbrunnen är i sin tur ansluten till ovan nämnt dagvattenmagasin. o Skolområdets anslutningspunkt för dagvatten avleds direkt till svackdiket för vidare bortledning Förslag på utformning PLANOMRÅDE Figur 7 - Principförslag dagvatten planområde Konventionellt VAledningssystem Utbyggnad av ett konventionellt VAledningssystem (dagvatten, spillvatten och vatten) i lokalgatorna. 2. Dagvattendamm Uppsamling av dagvatten från planområdet för rening, flödesutjämning och vidare avledning Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

13 3. Upphöjd dagvattenbrunn Reglerar nivån i svackdiket vid höga flöden. Avleds vid behov till dagvattendamm. 4. Svackdike Grunda, breda kanaler med svagt sluttande sidor som är täckta med en tät gräsvegetation. Dräneringsrör i botten för snabbare avvattning vid önskemål. En renande, fördröjande och delvis magasinerande funktion. 6.2 PLANOMRÅDE 2 o Utbyggnad av ett konventionellt VA-ledningssystem (dagvatten, spillvatten och vatten) i lokalgatorna som också dimensioneras för att avvattna gatorna och kringliggande ytvattenavledning. o o o o Undantaget dräneringsvattnet föreslås fastigheterna inom planområdet omhänderta dagvatten lokalt inom den egna fastigheten (LOD-anläggning). Höjdsättning av tomter och VA-ledningssystemet behöver beaktas för att ordna ett självfallssystem för såväl dag- som spillvattenförande ledningar. Om VA-ledningar behöver ordnas på kvartersmark bör ett U-område eller likvärdigt ordnas för att skydda ledningarna och dess dragning. En höjdrygg som sträcker sig längst hela planområdets södra del anläggs för att avskärma och samla upp dagvatten från planområdet utan att det belastar det befintliga bostadsområdet i Grönslätt. Vid mer extrema flöden ska gatan kunna fungera som en naturlig avledare av dagvatten. Gatan behöver höjdsättas och utformas med utgångspunkt för även detta ändamål. Dagvattnet som leds via gatan avleds vidare ut i det öppna dagvattensystemet som vidare rinner ned i ett utlopp till den naturliga bäcken nedströms Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 13

14 6.2.1 Förslag på utformning PLANOMRÅDE Figur 8 - Utformningsförslag dagvatten planområde Konventionellt VAledningssystem Utbyggnad av ett konventionellt VAledningssystem (dagvatten, spillvatten och vatten) i lokalgatorna. 2. Avledning av dagvatten via gatan vi höga flöden Försänkt gata med hög gatsten för avledning av dagvatten vid extremt höga flöden. 3. Öppet dagvattenstråk Uppsamling och vidare avledning till recipient. 4. Dagvattendamm Uppsamling av dagvatten från planområdet för rening, flödesutjämning och vidare avledning Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

15 6.2.2 Förslag på utformning PLANOMRÅDE 1 och 2 Teckenförklaring Dagvattendamm Dagvattenledning Dike Natursten i dike Skogsstyrelsens nyckelbiotoper Våtmarksområde Figur 9 - Vidare avledning från planområde 1 och 2 Då stora delar av tillrinningsområdet och grundvattenbildningen påverkas negativt av den tänkta exploateringen i planområde 2 behöver våtmarken öster om planområdet återinfiltreras. Detta behöver ske med försiktighet varför hela dagvattenflödet från planområde 2 inte kan avledas till våtmarken då översvämningsrisken vid kraftigare skyfall ökar avsevärt. För att återinfiltrera våtmarken föreslås istället en reglerad tillförsel från dagvattendammen som föreslagits i planområde 2. Dagvattnet från området renas i dammen och portioneras därefter ut i ett reglerat flöde som fyller på våtmarken. Vid högre flöden bör avledningen i huvudsak ske till det närliggande diket för vidare avledning till recipienten varför risken för att oproportionerliga flöden till våtmarken undviks. För att bygga på grundvattenbildningen ytterligare och samtidigt begränsa flödeshastigheten i diket föreslås att en makadambädd anläggs i botten på diket som passerar längst våtmarken. På så vis kan delar av dagvattnet som kommer från dammen infiltreras till grundvattnet. Dagvattnet från planområde 2 innehåller inga anmärkningsvärda mängder föroreningar enligt utförda föroreningsberäkningar. Föroreningsinnehållet kommer således att reduceras kraftigt efter rening i dagvattendammen. Vattnet som avleds från dammen bör därför anses vara av förhållandevis god kvalitet Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 15

16 Våtmark och befintlig bebyggelse i Grönslätt Figur 10 - Höjdmodell GIS 50 grid + (Lantmäteriet) Höjdskillnaderna mellan våtmarken och den befintliga bebyggelsen i Grönslätt behöver beaktas i detaljprojekteringen av utformningen för att säkerställa att området inte tillförs så mycket flöde att det kan orsaka åverkan på närliggande bebyggelse. Området kring våtmarken har en naturlig och huvudsaklig lutning mot öster och recipienten där, men den befintliga bebyggelsen i söder ligger även den lägre varför avledningen och det reglerade flödet behöver ta särskild hänsyn till höjdsättningen vid utformningen Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

17 7 BERÄKNINGAR - DAGVATTEN För att beräkna dagvattenflödet från utredningsområdet före och efter förändringen enligt exploateringsförslaget har dagvattenflödet beräknats enligt Dahlström (2010) 1 rationella metoden: Q dim = i(t r) * A * ȹ * kf där: Q dim = Dimensionerande dagvattenflöde (l/s) i(tr) = Dimensionerande nederbördsintensitet (l/s, ha) tr = Regnets varaktighet (min) A = Area (m 2, ha) ȹ = Avrinningskoefficient (-) kf = Klimatfaktor (1,05-1,30) För nederbörd med en återkomsttid av 20 år och med en varaktighet på 10 minuter är den dimensionerande nederbördsintensiteten i(tr) enligt Dahlström (2010) 286,7 l/s, ha exklusive klimatfaktor som i utredningen beräknats utifrån 1,2. Avrinningskoefficienterna är beräknade enligt riktlinjer i Publikation P110, Svenskt Vatten 2016 samt värden från beräkningsprogrammet Stormtac. Vid en sammanvägning av avrinningskoefficienterna beräknas värdet enligt principen: ȹ = (A1 * ȹ1 + A2 * ȹ An * ȹn) / (A1 + A2 + An) 1 Dahlström (2010) enligt Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem, Publikation P104, Svenskt Vatten Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 17

18 7.1 PLANOMRÅDE 1 Markanvändning och dagvattenflöden är beräknade före och efter exploatering enligt föreslagna detaljplaner. Ytorna som ligger till grund för beräkningarna är framtagna utifrån uppskattningar i tillgängligt kartmaterial samt genom annat underlag från Sölvesborgs kommun Markanvändning och avrinningskoefficienter Markanvändning Villaområde Radhusområde Skolområde Grönområde Gata/väg Figur 11 - Markanvändning planområde 1 EFTER exploatering enligt föreslagen detaljplan Yta Avrinningskoefficient Area (ha) Andel av yta % Villaområde 0,25 1,25 15,3% Radhusområde 0,32 1,40 17,2% Skolområde 0,45 1,40 17,2% Grönområde 0,10 3,70 45,4% Gata/väg 0,85 0,40 4,9% TOTALT 0,26 8,15 100% Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

19 7.1.2 Beräknat dagvattenflöde Innan exploatering Efter exploatering 20-års regn, 10 min varaktighet med klimatfaktor 1,2 20-års regn, 10 min varaktighet med klimatfaktor 1,2 l/s, ha l/s l/s, ha l/s 286, , Dimensionering av svackdike Ett svackdike föreslås längst planområdets östra sida mot den befintliga bebyggelsen. Huvudsakligt syfte är att diket ska fungera som en avdelare mot den befintliga bebyggelsen men även för att omhänderta dagvatten från det planerade skolområdet och kringliggande kvarters- och grönytor. För att omhänderta dagvattenflödet från skolområdet föreslås en volym om ca 90 m 3 som motsvarar volymen av ett regn med återkomsttid om 10 år. För att uppnå den volymen kan ett svackdike utformas enligt följande: Längd 315 m med en släntlutning på 1:5 Bottenbredd 0,4 m, bredd vid släntkrön 7,5 m 0,7 m djupt (volymen vatten är beräknat till 0,28 m 3 /m) Magasinberäkningar utjämningsdamm Magasinberäkningarna för den föreslagna dagvattendammen i planområde 1 är gjorda utifrån att avledningen från planområdet efter föreslagen exploatering inte ska överstiga det befintliga dagvattenflödet som genereras inom området idag, innan exploatering. Det vill säga att beräkningarna efter exploatering är gjorda utifrån ett tillåtet utflöde om max 280 l/s vilket motsvarar det beräknade dagvattenflödet från området innan exploatering. Magasinvolymen 2 är beräknad utifrån ett 20-års blockregn enligt Svenskt Vattens P110 med en klimatfaktor om 1,2. Tillåtet utflöde l/s ha red Erforderlig magasinvolym vid 20-års regn, med klimatfaktor 1,2 133,3 l/s*ha 177 m 3 2 Beräkningarna är gjorda med hjälp av Svenskt Vattens Magasinberäkning med hänsyn till rinntid enligt Dahlström 2010 för varaktigheter upp till 1 dygn. (P110 Kap 10.6) Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 19

20 7.2 PLANOMRÅDE 2 Markanvändning och dagvattenflöden är beräknade före och efter exploatering enligt föreslagna detaljplaner. Ytorna som ligger till grund för beräkningarna är framtagna utifrån uppskattningar i tillgängligt kartmaterial samt genom annat underlag från Sölvesborgs kommun Markanvändning och avrinningskoefficienter Markanvändning Villaområde Radhusområde Grönområde Gata/väg Figur 12 - Markanvändning planområde 2 EFTER exploatering enligt föreslagen detaljplan Yta Avrinningskoefficient Area (ha) Andel av yta % Villaområde 0,25 7,8 45,6% Radhusområde 0,32 3,2 18,7% Grönområde 0,10 4,1 24,0% Gata/väg 0,85 2,0 11,7% TOTALT 0,30 17,1 100% Beräknat dagvattenflöde Innan exploatering Efter exploatering 20-års regn, 10 min varaktighet med klimatfaktor 1,2 20-års regn, 10 min varaktighet med klimatfaktor 1,2 l/s, ha l/s l/s, ha l/s 286, , Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

21 7.2.3 Magasinberäkningar utjämningsdamm Magasinberäkningarna för den föreslagna dagvattendammen i planområde 2 är gjorda utifrån att avledningen från planområdet efter föreslagen exploatering inte ska överstiga det befintliga dagvattenflödet som genereras inom området idag, innan exploatering. Det vill säga att beräkningarna efter exploatering är gjorda utifrån ett tillåtet utflöde om max 590 l/s vilket motsvarar det beräknade dagvattenflödet från området innan exploatering. Avledningen från dammen fördelas via två utlopp där det ena utloppet tillåter en konstant avledning om 150 l/s till närliggande våtmark och det andra utloppet avleds vid högre flöden direkt till diket vidare mot recipienten. Magasinvolymen 3 är beräknad utifrån ett 20-års blockregn enligt Svenskt Vattens P110 med en klimatfaktor om 1,2. Tillåtet utflöde l/s ha red mot våtmark Erforderlig magasinvolym vid 20-års regn, med klimatfaktor 1,2 29,5 l/s*ha m FÖRORENINGSBERÄKNINGAR Föroreningsberäkningarna har utförts med dagvatten- och recipientmodellen StormTac. För att uppskatta föroreningsbelastningarna som genereras inom utrednings- och avrinningsområdet används schablonvärden som är baserade på den karterade markanvändningen. Med hjälp av dessa schablonvärden beräknas föroreningshalten. Vad som är viktigt att notera är att värdena är teoretiska värden som är baserade på uppmätta värden från ett varierande antal utredningar och forskningsstudier. Kvaliteten och mängden underlag varierar mellan olika mätningar och olika ämnen, men det är dock den bästa informationen som finns tillgänglig utan att utföra extensiva mätningar på varje plats för varje utredning. Figur 13 - Struktur på föreslagna riktvärden (källa Riktvärdesgruppen, 2009) Då riktvärden för dagvattenutsläpp saknas nationellt används de förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp som Riktvärdesgruppen i det regionala dagvattennätverket i Stockholms län tog fram år Även Stormtac använder dessa riktvärden som jämförelsevärden. Dagvattenföroreningarna jämförs med riktvärdena för nivå 1M. M:et betyder att dagvattnets slutliga recipient är mindre sjöar, vattendrag eller havsvikar. 3 Beräkningarna är gjorda med hjälp av Svenskt Vattens Magasinberäkning med hänsyn till rinntid enligt Dahlström 2010 för varaktigheter upp till 1 dygn. (P110 Kap 10.6) Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 21

22 7.4 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INOM PLANOMRÅDE 1 Föroreningsberäkningarna är gjorda översiktligt och i jämförelse med ovan nämnda riktvärden där värden som överstiger riktvärdet är rödmarkerade i tabellerna nedan. Tabell 3 - PLANOMRÅDE 1 - Föroreningsinnehåll i dagvattnet före och efter exploatering samt med och utan rening enligt förslag Planområde 1 Ämne Enhet Riktvärde 1M Före exploatering Utan rening Efter exploatering Utan rening Med rening Fosfor (P) µg/l Kväve (N) µg/l Bly (Pb) µg/l 8 2,6 9 2,9 Koppar (Cu) µg/l 18 4,9 20 8,7 Zink (Zn) µg/l Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,09 0,39 0,19 Krom (Cr) µg/l 10 1,6 5 1,5 Nickel (Ni) µg/l 15 2,6 4,7 2,2 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,03 0,0061 0,023 0,014 Suspenderad substans µg/l (SS) Oljeindex (olja) µg/l Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,03 0,0042 0,028 0,0059 Tabell 4 - PLANOMRÅDE 1 - Avskilda föroreningsmängder Planområde 1 - Efter exploatering Ämne Föroreningsmängder UTAN rening Föroreningsmängder MED rening Avskiljd mängd kg/år kg/år % kg/år Fosfor (P) 3,1 1,4-55% 1,7 Kväve (N) 21 16,0-24% 5,0 Bly (Pb) 0,14 0,046-67% 0,09 Koppar (Cu) 0,33 0,14-58% 0,19 Zink (Zn) 1 0,34-66% 0,66 Kadmium (Cd) 0,0062 0, % 0,003 Krom (Cr) 0,081 0,024-70% 0,06 Nickel (Ni) 0,076 0,035-54% 0,04 Kvicksilver (Hg) 0, , % 0,0001 Suspenderad substans % 510,0 (SS) Oljeindex (olja) 5,9 4,8-19% 1,10 Benso(a)pyren (BaP) 0, , % 0, Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

23 7.5 FÖRORENINGSBERÄKNINGAR INOM PLANOMRÅDE 2 Tabell 5 PLANOMRÅDE 2 - Föroreningsinnehåll i dagvattnet före och efter exploatering samt med och utan rening enligt förslag Planområdet 2 Ämne Enhet Riktvärde 1M Före exploatering Utan rening Efter exploatering Utan rening Med rening Fosfor (P) µg/l Kväve (N) µg/l Bly (Pb) µg/l 8 3,5 8,7 2,9 Koppar (Cu) µg/l 18 5,3 20 8,9 Zink (Zn) µg/l Kadmium (Cd) µg/l 0,4 0,12 0,32 0,16 Krom (Cr) µg/l 10 2,2 3,3 1,1 Nickel (Ni) µg/l 15 3,6 3,8 1,9 Kvicksilver (Hg) µg/l 0,03 0,0072 0,026 0,016 Suspenderad substans µg/l (SS) Oljeindex (olja) µg/l Benso(a)pyren (BaP) µg/l 0,03 0,0057 0,027 0,005 Tabell 6 - PLANOMRÅDE 2 - Avskilda föroreningsmängder Planområde 2 - Avskild mängd Ämne Föroreningsmängder UTAN rening Föroreningsmängder MED rening Avskild mängd kg/år kg/år % kg/år Fosfor (P) 6,1 2,8-54% 3,3 Kväve (N) 49 36,0-27% 13,0 Bly (Pb) 0,32 0,11-66% 0,21 Koppar (Cu) 0,75 0,34-55% 0,41 Zink (Zn) 2,3 0,84-63% 1,46 Kadmium (Cd) 0,012 0, % 0,006 Krom (Cr) 0,12 0,042-65% 0,08 Nickel (Ni) 0,14 0,07-50% 0,07 Kvicksilver (Hg) 0, , % 0,0004 Suspenderad substans % 1 120,0 (SS) Oljeindex (olja) % 0,00 Benso(a)pyren (BaP) 0,001 0, % 0, Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 23

24 8 FÖRSLAG TILL VATTEN OCH SPILLVATTENFÖRSÖRJNING En översiktlig utredning angående vatten och spillvattenanslutningar för de två planområdena har utförts. 8.1 PLANOMRÅDE 1 HÄLLEVIK Planerad skola markerad med rött i figur 14 önskas av Sölvesborgs kommun anslutas till en närliggande vattenledning och spillvattenledning öster om skolområdet Övriga delar av planområdet önskas ansluta till befintligt nät i det villaområde som är beläget öster om planområdet. Förutsättningarna för anslutning av vatten från planområdet har utretts med hjälp av befintlig vattenledningsmodell över Hällevik Förslag till utformning av VA-system för planområde Figur 14 - Anslutningspunkter för vatten och spillvatten i planområde 1 Skolan ansluts till befintlig V160 och S225 i Björkåsavägen, markerat med 1 i figur 14. Övriga delar av planområdet ansluts till befintlig V110 och S200 i Vildapelvägen, markerat med 2 i figur 14. Spillvattnet avses avledas med självfall Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

25 Ledningsdragningen för spill-, och vattenledningsnätet följer den föreslagna sträckningen för dagvattenledningsnätet. Dock måste ett U-område bildas för ledningarna mellan föreslagen lokalgata till Vildappelvägen. 8.2 PLANOMRÅDE 2 GRÖNSLÄTT En ny överföringsledning mellan Torsö-Hällvik/Grönslätt-Nogersund håller i nuläget på att projekteras av WSP i Karlskrona. Även en ny pumpstation planeras i Grönslätt. Detta medför att spillvattnet från planområdet kan anslutas till lämplig punkt i söder, då detta kan planeras i samband med utbyggnaden av överföringsledningen. Lämplig anslutningspunkt för vatten till planområdet har utretts med hjälp av befintlig vattenledningsmodell över Hällevik Förslag till utformning av VA-system för planområde Figur 15 - Anslutningspunkter för vatten och spillvatten i planområde 2. Planområdets nordöstra del föreslås anslutas till befintlig V110 och S200 i Valnötsvägen, markerat med 1 i figur 15. Angående anslutningen av vatten i övriga delar av planområdet föreslås anslutas till befintlig V110 i Vildapelvägen, markerat med 2 i figur 15. Detta är samma anslutningspunkt som föreslås för vattnet i planområde 1. Angående anslutningen av spillvatten i övriga delar av planområdet föreslås anslutas till kommande framtida spillvattenledning i Grönslätts fritidshusområde, markerat med 3 i figur 15. Spillvattnet avses avledas med självfall. Ledningsdragningen för spill-, och vattenledningsnätet följer i stort sätt den föreslagna sträckningen för dagvattenledningsnätet. Dock måste ett U-område bildas för vattenledningen mellan föreslagen lokalgata till Vildappelvägen samt mellan föreslagna lokalgator och Baldersvägen för ny spillvattenledning Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 25

26 8.3 VATTENLEDNINGSNÄTSBERÄKNINGAR För att kontrollera att de föreslagna punkterna för anslutning av vatten är lämpliga har beräkningar gjorts i datorprogrammet AQUIS där en vattenledningsmodell över området Hällevik har varit tillgänglig. Det dimensionerande vattenflödet för de båda planområdena har beräknats och utförts enligt Svenskt Vattens publikation VAV P83- Allmänna ledningsnät, Enligt denna motsvarar varje fastighet av 2.8 PE samt att förbrukningen dimensionerats efter momentanflödet. För planområde 1 har det antagits att skolan kommer att ha 150 elever med 20 anställda samt att 40 villatomter kommer att byggas. För planområde 2 har det antagits att 180 bostäder kommer att byggas. Resultatet av beräkningarna för vattentrycket för planområde 1 visar att föreslagen anslutningspunkt för skolan kommer att ha 40 mvp och den högsta punkten i planområdet ca 35 MVP MVP 40 MVP 40 MVP Figur 16 - Anslutningspunkter för vatten med beräknat tryck i planområde Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

27 Figur 17 - Anslutningspunkter för vatten med beräknat tryck i planområde 2. Resultatet från vattenledningsnätsberäkningarna visar att planområdena kommer att ha ett lägsta tryck på MVP, vilket innebär att de klaras av att försörjas med vatten från de föreslagna anslutningspunkterna. Lägsta rekommenderade tryck för förbindelsepunkt bör vara minst 15 mvp medan 20 är önskvärt. 8.4 SPILLVATTENLEDNINGSNÄTSBERÄKNINGAR Inga beräkningar har gjorts på spillvattenflödet, utan utredningen omfattar endast förslag på lämpliga anslutningspunkter. 9 HÖJDSÄTTNING I uppdraget ingick även att utföra en höjdsättning av planområde 1. Höjdsättningen av planområdet redovisas i bilagorna Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 27

28 10 SLUTSATS Syftet med dagvattenutredningen är att utifrån områdets och de föreslagna detaljplanernas förutsättningar föreslå lämpliga och långsiktigt hållbara åtgärder för dagvattnets omhändertagande i området. Dagvattenhanteringen inom planområdena syftar också till att ordnas så att livsmiljön för områdets vattensalamandrar inte påverkas negativt. Dagvattenhanteringen föreslås därför ordnas så att renat dagvatten från planområde 2 återinfiltrerar våtmarken genom ett reglerat flöde med syfte att säkra vattentillförseln till salamanderns lekvatten. PM Hydro Groddjur (WSP, ) redogör att en sådan åtgärd sannolikt inte medför någon påverkan på salamanderns nuvarande livsmiljö. Planområdets topografiska markförhållande med utsträckta och tydligt märkbara sluttningar i riktning mot recipienten är i mångt och mycket en naturlig tillgång för avledning av dagvatten. De gynnsamma höjdskillnaderna bör dock förvaltas betänksamt. Lutningen och flödeshastigheten i dagvattensystemet behöver regleras för att säkerställa en funktionell och kontrollerad avledning även vid kraftigare belastningar av systemet. föroreningsinnehållet i dagvattnet. Genomsläppligheten i området lämpar sig till viss del för naturlig infiltration, men en vidare avledning direkt mot recipient är ändå att föredra. Kombinationen av öppna dagvattenlösningar bidrar såväl till naturlig infiltration, rening, flödesreglering och ökad översvämningskontroll vid höga flöden. Föroreningsberäkningarna som utförts visar att även utan rening så överskrids riktvärdena endast marginellt. Genom att anlägga dagvattendammar ökar reningseffekten påtagligt vilket innebär en betydande minskning av Höjdsättningen av byggnader, gator och lågpunkter bör utföras med hänsyn till områdets dagvattenhantering. Som också föreslås i denna utredning kan gatan, framförallt i planområde 2, fungera som en naturlig avledare av dagvatten vid högre flöden om höjdsättningen tillåter detta. För att säkerställa avledningen från planområdena bör även den befintliga bäcken dit dagvattnet föreslås avledas till, ses över och åtgärdas för att optimera avledningsfunktionen Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl

29 VI ÄR WSP WSP är ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag. Vi verkar på våra lokala marknader med stöd av global expertis. Som tekniska experter och strategiska rådgivare har vi tillgång till ingenjörer, tekniker, naturvetare, planerare, utredare och miljöspecialister liksom professionella projektörer, konstruktörer och projektledare. Vi erbjuder hållbara lösningar inom Hus & Industri, Transport & Infrastruktur och Miljö & Energi. Med drygt medarbetare på 500 kontor i 40 länder medverkar vi till en hållbar samhällsutveckling. I Sverige har vi omkring medarbetare. WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 T: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm wsp.com Dagvatten-, samt VA-utredning för Grönslätt Stiby 28:1 mfl 29