Årsredovisning Avesta kommun

Transkript

1 Årsredovisning 2018 Avesta kommun

2 Innehållsförteckning Fem år i siffror...4 Vart gick skattepengarna?...5 Kommunens organisation...6 Kommunstyrelsens ordförande har ordet...7 Vision Avesta Förvaltningsberättelse Samhällsekonomisk utveckling Regional utveckling och samverkan Befolkning Boende, näringsliv och arbetsmarknad God ekonomisk hushållning Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret Finansiell analys Räkenskaper Redovisningsprinciper Sammanställd redovisning Koncernen Personalredovisning Vi jämför oss med andra kommuner Försommaren 2018 invigdes den nya rondellen vid Skvallertorget. Rondellen pryds av den mytiska varelsen Mörksuggan. Verksamhetsberättelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen Västmanland-Dalarna miljö- & byggnadsnämnd Västmanland-Dalarna lönenämnd Gamla Byn AB Avesta Industristad AB Avesta Vatten och Avfall AB Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Kommunens revisorer Avslutande kapitel Presentation av kommunstyrelsen Redovisningsmodellens delar Begreppsförklaringar Revisionsberättelse

3 Fem år i siffror Vart gick skattepengarna? Kommunen % 0,4% 23 % Folkmängd 31 december Primärkommunal skattesats, kr 22,44 22,44 22,44 22,44 21,97 Total kommunal skattesats, kr 33,60 33,60 33,60 33,60 33,60 Så här fick kommunen sina pengar 2018 Personal Antal årsarbetare Löner och ersättningar, mkr % kommer från skatter och generella statsbidrag 23 % kommer från avgifter 0,4 % kommer från realisationsvinster 2 % kommer från finansiella intäkter 75 % Resultatutveckling (mkr) Årets resultat Årets resultat enligt balanskravet Eget kapital Verksamhetens nettokostnader Pensionskostnader inkl räntor Finansiering (mkr) Skatteintäkter och utjämning Investeringar Nettoinvesteringar Självfinansieringsgrad av investeringar, % 124% 122% 173% 110% 37% Så här fördelades 100 kronor inkommen skatt under 2018 För- och grundskoleverksamhet: 29,20 kr Nyckeltal Totala tillgångar per invånare, kr Låneskuld per invånare, kr (inkl bolagens del av upplåning) Verksamhetens nettokostnader som andel av skatteintäkter och utjämning, % 97,1 95,8 94,3 96,2 98,3 Pensionskostnader som andel av skatteintäkter och utjämning, % 6,4 6,1 5,5 6,2 7,3 Resultat som andel av skatteintäkter och utjämning, % 2,9 4,2 5,7 3,8 1,7 Soliditet, % Soliditet, %, inkl bolagens del av upplåning Kommunkoncernen Årets resultat, mkr Eget kapital, mkr Låneskulder, mkr Soliditet exklusive ansvarsförbindelse för pensioner, % Soliditet inklusive ansvarsförbindelse för pensioner, % ,2 Kultur, fritid och turism: Teknisk service, gator och vägar: Arbetsmarknad och integration: Årets resultat: Samhällsbetalda resor: Plan och bygg: Kulturskolan: Miljö- och hälsoskydd: Vård och omsorg: 22,67 kr Kommunövergripande: 11,25 kr Individ- och familjeomsorg, psykiatri: 8,69 kr Gymnasieskolan och vuxenlärande: 8,54kr LSS: 6,36 kr 3,88 kr 3,23 kr 1,91 kr 1,66 kr 1,03 kr 0,91 kr 0,42kr 0,25 kr 4 5

4 Kommunens organisation Kommunstyrelsens ordförande har ordet VALBEREDNINGEN VALNÄMNDEN REVISIONEN 2018 visar Avesta kommun återigen upp ett starkt ekonomiskt resultat med ett överskott på över 22 miljoner kronor. Det är bra och viktigt att vi har god ordning på vår ekonomi i Avesta kommun och det bygger på gott arbete i förvaltningar och styrelser. Men det kommer krävas än mer av prioriteringar och effektiviseringar inte minst hos Omsorgsstyrelsen och Bildningsstyrelsen för att få en budget i balans. Vi vet att vi har ett mycket stort investeringsbehov de kommande åren och för det är ekonomiska överskott nödvändiga. KOMMUNFULLMÄKTIGE Ordförande: Blerta Krenzi ANSVARSOMRÅDEN Kommunfullmäktige: fastställer kommunens budget och beslutar hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala. beslutar vilka nämnder/ styrelser som ska finnas. väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna/styrelserna. väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet. utser ledamöter i kommunala bolag. Kommunstyrelsen: leder och samordnar allt arbete inom kommunen. ansvarar för kommunens ekonomi. har uppsiktsplikt över övriga styrelsers/nämnders arbete. Nämnderna/styrelserna: ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen. förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige. genomför beslut som fattas i fullmäktige. SAMVERKAN MED ANDRA KOMMUNER HELÄGDA BOLAG KOMMUNSTYRELSEN Ordförande: Lars Isacsson BILDNINGSSTYRELSEN Ordförande: Mikael Westberg OMSORGSSTYRELSEN Ordförande: Susanne Berger VÄSTMANLAND-DALARNAS MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMND Ordförande: Blerta Krenzi Gemensam nämnd VÄSTMANLAND-DALARNAS LÖNENÄMND Ordförande: Lars Isacsson Gemensam nämnd SÖDRA DALARNAS RÄDDNINGS- TJÄNSTFÖRBUND Ordförande: Teemu Sulin Kommunalförbund GAMLA BYN AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund AVESTA VATTEN OCH AVFALL AB Ordförande: Patrik Sundin VD: Erik Nordén KOMMUNKANSLIET Chef: Anders Friberg BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningschef: Björn Hansson OMSORGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningschef: Carina Johansson VÄSTMANLAND-DALARNAS MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNING TF förvaltningschef: Ulf Lademyr AVESTA INDUSTRISTAD AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund 2018 var Avesta 2020, arbetssättet och ambitionen, inte längre ett projekt utan det sätt vi för Avesta kommun framåt på. Vi har lyckats med målsättningarna att det i Avesta skapas fler arbetstillfällen att det startas fler nya företag och för sjätte året i rad har vi en positiv befolkningstillväxt. Arbetslösheten som varit vår största utmaning går fortsatt starkt nedåt, trenden är tydlig och positiv föddes i Avesta 300 barn, så många barn har inte fötts under samma år på mycket länge och är ett av de tydligaste tecknen på framtidstro. Avesta är nu attraktivt för etableringar av nya företag och under året har det skett flera stora fastighetsaffärer med nya mer kapitalstarka ägare till bland annat Bolundens och Krylbostäders bestånd. Ett flertal kända kedjor har de senaste åren etablerat sig eller beslutat att etablera sig i vår kommun. Burger King, Subway, Waynes Coffe, Rusta, Wist med flera följs nu av Biltema och inte minst Google. Om eller när Google beslutar sig för att bygga sina datacenter i Avesta kommun-horndal kommer det att vara en milstolpe i kommunens historia och förändra kommunen och bilden av kommunen. Denna positiva utvecklingstrend leder till nya utmaningar, vi behöver fler förskolor, mer platser inom äldreomsorgen, fler bostäder och ännu mer arbetstillfällen. Men detta är utmaningar vi kämpat hårt för att få, vi vet vad alternativet varit, att stänga skolor och riva bostäder fortsatte vi med att ge civilsamhället så bra förutsättningar som möjligt för att öppna upp sina verksamheter och ta mot nya medlemmar, vi vet att när Avesta växer med nya medborgare så är föreningsliv ofta nyckeln till att bli en del av samhället. Vi är Avesta bygger på att våra bästa marknadsförare och ambassadörer är vi själva, vi som är kommunmedborgare i Avesta kommun. Hög kvalitet i våra kommunala verksamheter är vårt bästa sätt att marknadsföra oss. Varje dag i Avesta kommun jobbar våra medarbetare i förvaltningar och styrelser med att göra vardagen lite bättre för Avesta kommuns medborgare, vi är på rätt väg, men mycket jobb återstår. Lars Isacsson Kommunstyrelsens ordförande, Avesta kommun 6 7

5 Avesta 2030 Avesta är 2030 en inflyttningsort i en dynamisk tillväxtregion, människor väljer att leva sina liv i och flytta till Avesta för att här finns bra skolor och äldreomsorg, en levande landsbygd, bra infrastruktur, handel, stort kulturutbud och en bra regional arbetsmarknad. Satsningar på entreprenörskap för kvinnor och män har lett till att nya företag skapats och befintliga företag getts möjlighet att växa. Avesta är en möjligheternas kommun som kan erbjuda många alternativ till boende, arbete, studier, fritid och rekreation. Med de kraftkällor som ett rikt näringsliv, en levande landsbygd, spännande evenemang, intressanta utbildningar, ett kulturliv som lyfter, naturens närhet och tjusning och många människors initiativrikedom utgör, är förutsättningarna inför framtiden goda. Våra ungdomar har möjlighet att och vill, leva, arbeta och bilda familj i Avesta. För detta behövs en ungdomssatsning med fortsatt hög kvalitet i våra skolor, möjligheter till högre studier, rika fritidsmöjligheter och förebyggande vålds- och drogarbete. Avesta kommuns invånare upplever bygden som säker och trygg. Satsningar har gjorts på utemiljön, för att göra den tillgänglig och inbjudande. I skapandet av attraktiva utemiljöer har kultur och konst varit en viktig del. Hållbar utveckling både globalt och lokalt är en ödesfråga för alla människor. I Avesta har vi bidragit genom att lokalt investera oss ur det fossila energibehovet med hjälp av bland annat ny teknik, att vara sparsamma med de resurser som vi har att tillgå och genom att bättre ta tillvara på och återvinna olika material. Globalt har vi fortsatt vara en föregångskommun som Fairtrade City. Bostaden är en social rättighet för var och en och kommunen har via sitt bostadsbolag tagit sitt ansvar för att bostadsförsörjningen är tryggad, men även privata intressenter ser Avesta som en attraktiv bostadskommun och vill vara med i bostadsbyggandet. I Avesta och dess landsbygd finns en variation av bra boendeformer. I bostadsområdena blandas hyresrätter med eget ägande i form av bostadsrätter eller egna hem. Ett väl fungerande utbildningssystem är grundläggande för barn och ungdomars start i livet. Perspektivet har varit att satsa på det livslånga lärandet. Från förskolan via grundskolan och vidare till gymnasiet och högre studier är utbildningskedjan stark. Ett brett utbud med hög kvalitet på utbildningen erbjuds. I Avesta finns en framtidstro, en stark känsla av delaktighet och VI-känsla, tillsammans gjorde vi det möjligt. 8 Avesta kommun Årsredovisning

6 Samhällsekonomisk utveckling Regional utveckling och samverkan Den svenska högkonjunkturen har passerat toppen. Riskerna för konjunkturnedgång och svagare BNP ökning under kommande år är flera som exempel handelskonflikten mellan USA och Kina, osäkerheten i den europeiska konjunkturen, oklarheten i Storbritanniens utträde ur EU. Även inbromsning i några betydelsefulla ekonomier som USA, Kina och Tyskland är högst trolig Utöver detta prognostiseras avtagande bostadsbyggande i Sverige, högre bostadspriser, högt belånade hushåll och den senaste tidens växelkursförsvagning. Kommunsektorns resultat de senaste åren har dessutom varit dopad av annat än överskott i verksamheterna bedömer Sveriges kommuner och landsting (SKL) att arbetsmarknadskonjunkturen blir svagare. Arbetslösheten stiger långsamt Konjunkturläget i Sverige är ännu starkt och avståndet till lågkonjunktur är dock ganska långt. Under 2020 uppnår samhällsekonomin ett balanserat resursutnyttjande och inte förrän efter 2022 bedöms Sverige gå in i nästa lågkonjunktur ser ut att bli det åttonde året i rad som den reala skatteunderlagstillväxten är högre än genomsnittet för förra konjunkturcykeln ( ) prognostiseras en betydligt mindre ökning av skatteunderlaget. Prognosen för ränteläget ser ut att bli högre än väntat för både korta och långa marknadsräntor. Framtidens välfärdsutmaningar är stora. Både demografin i form av ökat antal äldre, stort tryck på grundskolan och svårigheten att rekrytera till offentlig sektor. Lösningarna som lyfts i SKL:s senaste prognos är samsyn och samverkan mellan stat- och kommunsektor med mindre detaljstyrning, ökad användning av ny teknik och ett längre arbetsliv. Gapet mellan intäkter och kostnader inom offentlig sektor bedöms enligt SKL öka till 43 miljarder, varav 31 miljarder för kommunsektorn, fram till 2022 om inga åtgärder vidtas. I lagd övergångsbudget för 2019 tilldelades kommunsektorn 3,5 miljarder fattades ett centralt beslut om extra statsbidrag till offentlig sektor på totalt 10 miljarder, de så kallade välfärdsmiljarderna att utbetalas under Statsbidraget är baserat på befolkningsfördelning och antal mottagna flyktingar, varav det sistnämnda kommer att fasas ut till Avesta kommuns andel av statsbidraget uppgår för 2018 till 48,5 mkr, för 2019 till 38,8 mkr, för 2020 till 29,7 mkr och för 2021 till 16 mkr. Utbetalningen 2021 är helt baserat på befolkningsfördelningen och kommer att vara bestående i det generella statsbidraget. Regional infrastruktur Riksväg 68 och riksväg 70 möts i Avesta och ger Avesta en bra kommunikation i alla väderstreck. Vid Källhagens industriområde längs riksväg 68 finns nu ett pågående samarbete med Trafikverket avseende ny cirkulationsplats för att möjliggöra utveckling av såväl norra som södra delen av industriområdet. Trafikverkets planer på stora investeringar på Avesta Krylbo station/dalslund är fortsatt kraftigt försenade på grund av att nya studier ska genomföras. När det gäller Dalabanan har länge behov funnits av stora investeringar för att förhindra behov av nedsatt hastighet. Avesta samarbetar med övriga kommuner utefter Dalabanan genom föreningen Dalabanans intressenter. Bergslagsregionen, som Avestas arbetsmarknad även är en del av, utvecklas ständigt, och för att ytterligare förbättra och utveckla pendlingsmöjligheterna vore en sammankoppling av persontrafiken mellan Västerås/Örebro och Sandviken/ Gävle, via Sala-Avesta av stor vikt. Samverkansdiskussioner har pågått under flera år för att möjliggöra detta. På så sätt skulle även pendlingsmöjligheter mellan Avesta och Mälardalsregionen påskyndas. Tur(ist)busslinjen: Centrum - Visentparken - Verket (Koppardalen), har rullat även denna sommar. Säsongens besökarantal har varit i paritet med fjolårets. Visit Dalarna Samarbetet i turismfrågor mellan Dalarnas kommuner genom Visit Dalarna fortsatte under 2018 med full kraft, och redan nu kan konstateras att både vinter- och sommarsäsongen 2017/2018 har varit mycket lyckosam. Antalet besökare ökar; både nationella och internationella. Syftet med det nya bolaget är att bli starkare tillsammans både nationellt och internationellt. Som besökare eller entreprenör inom besöksnäringen möter du Visit Dalarna redan vid disken i Turistbyrån. Tillsammans med kommunens besöksnäringsentreprenörer har workshoppar hållits under ledning av affärsutvecklare från Visit Dalarna för att ta fram vad näringen i Avesta kommun vill fokusera på under uppstart samt kommande år. Som entreprenör erbjuds man bl.a. också möjlighet att delta i omfattande marknadskommunikation genom hemsida och internationella och nationella kampanjer på webb och i tryckt form. Ungdomar vid Lillsjön en dag i maj. Bergslagssatsningen Kultur och Turism nu avslutad Regionalt samarbete Utgångspunkten i den elvaåriga Bergslagssatsningen ( ) har varit Riksantikvarieämbetets intention med satsningen; att informera om, tillgängliggöra och utveckla det unika industriella kulturarvet i Bergslagen, där Koppardalen och Verket ingår. Projektet som under de sista två åren hade ett tydligt fokus på entreprenörskap; produkt-, affärs- och tjänsteutveckling har haft en avslutningskonferens i februari Arbete pågår nu med att se på förutsättningar för ett fortsatt nätverkande mellan besöksmålen och kommunerna. Avesta kommun har valt att söka regional samverkan med närliggande kommuner för att möjliggöra effektivisering av den kommunala verksamheten. Dessutom samverkar kommunerna för att säkerställa tillgången till kompetens. Samverkan sker via kommunalförbund, gemensamma nämnder, civilrättsliga avtal eller via kommunfullmäktigebeslut. Mer omfattande samverkansaktiviteter sker mellan Avesta, Hedemora, Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg. Samverkan sker till exempel inom områden som turism, upphandling, socialjour, alkoholtillstånd, överförmyndarverksamhet och stöd för unga brottsoffer. Avesta Visentpark Avesta Visentpark fortsätter att utvecklas vilket också gäller det internationella avelsarbete som ger parken sin unika särklass internationellt. Visentparken är ett av Avestas starkaste besöksmål. Avelsarbete är ett viktigt bidrag till bevarandet av Europas fauna. Avesta Visentpark har starka individer med bra genetiska egenskaper. Genom det bidrar Visentparken till bevarandet av visenterna som är en starkt hotad djurart. Förutom kommunal/offentlig samverkan med närliggande kommuner samverkar Avesta kommun också på olika nivåer och med olika aktörer för ökad utveckling vad gäller näringsliv och arbetsmarknad. Exempel på det är Industriellt utvecklingscentrum i Dalarna AB (IUC) samt Intresseföreningen Bergslaget. Avesta kommun deltar även som medlem i Mellansvenska Logistiknavet och är medlem i Industrikommuner i samverkan

7 Avesta kommun deltog för tredje året i Region Dalarnas treårsprojekt AlmeDalarna, vars syfte är att lyfta fram och marknadsföra Dalarna. Avesta kommun arrangerade företagsmöten med platsmarknadsföring i syfte att visa upp Avesta som en attraktiv kommun att bo och vara verksam i. Avestas representanter var också inbjudna till seminarier och rundabordssamtal utöver Region Dalarnas arrangemang. Under de omfattande bränderna i norra Dalarna bidrog Avesta kommun med olika resurser som ett led i det regionala samarbetet. Vid olika tillfällen var 14 personer ur Frivilliga Resursgruppen (FRG) involverade i hjälparbetet. Hjälpen bestod bland annat av transporter av brandmän från Södra Dalarnas Räddningstjänst och förnödenheter, materialvård, områdestillsyn samt registrering av fordon och frivilligpersonal. Totalt 423 timmar har FRG-Avesta producerat under bränderna i Torgås och Särna. Två av Avesta kommuns kriskommunikatörer kommenderades också till insatsen i syfte att stötta i kommunikationsarbetet, främst inom sociala medier men även i kontakter med journalister. Alla dessa insatser har utförts på ett exemplariskt sätt med stort engagemang och hjälpsamhet i fokus. Regionalt Serviceprogram Dalarnas Regionala Serviceprogram för pågår och Avesta kommun deltar i Södra Dalarnas arbetsgrupp. Programmet omfattar landsbygdsutveckling och näringslivsfrågor på landsbygden kopplade till service med betoning på handel och drivmedelsmackar. Detta gör att en nära koppling till kommunernas service vad gäller omsorg på landsbygden också finns. Nätverkets träffar har efter programmets halvtidsutvärdering kommit att handla mer om metodutveckling och gemensam benchmarking, genom att tillsammans ta del av lyckade projekt och studier. Naturligtvis fortfarande med fokus att behålla service på landsbygden. Räddningstjänst Löneadministration Miljö och bygg Löneadministration Inköp/Upphandling Räddningstjänst Löneadministration Rehabilitering Överförmyndare Räddningstjänst Löneadministration Inköp/Upphandling Miljö och bygg Överförmyndare Räddningstjänst Löneadministration Inköp/Upphandling Rehabilitering Miljö och bygg Överförmyndare Större fyrkant markerar att aktuell kommun är säte för denna samverkan. Befolkning Avesta fortsätter att växa Den sista december 2018 bodde personer i Avesta kommun. Under 2018 växte Avestas befolkning med 67 personer, vilket är en mindre ökning än 2017 då befolkningen växte med 95 personer. Av de 15 dalakommunerna hade 10 kommuner en växande befolkning och befolkningen i länet ökade med 1026 personer under Flyttnettot för Avesta var positivt med 46 personer. Under 2018 flyttade 1268 personer till Avesta (jämfört med 1417 Tabell: Avesta kommuns befolkningsutveckling År Invånare Förändring Födelsnetto personer 2017) och 1222 flyttade ut (1310). Av de 1268 personer som flyttade till Avesta kom 871 (69 procent) från andra kommuner i Sverige och 397 (31 procent) från utlandet. Födelsenettot var för första gången på 2000-talet positivt. Under perioden föddes 300 barn i Avesta vilket innebar ett netto med plus 19. Befolkningen ökade i tre av fyra distrikt i Avesta kommun. Ökningen i centrala Avesta var 54 personer, i Folkärna 71 personer och i Grytnäs 10 personer. I By minskade befolkningen med 66 personer. Flyttnetto totalt Flyttnetto Dalarna Sverige Utlandet

8 Boende, näringsliv och arbetsmarknad Boende I mars 2015 antog Kommunfullmäktige ett bostadsförsörjningsprogram för Avesta kommun Programmet innehåller riktlinjer för Avesta kommuns bostadsförsörjning samt strategier för att möta den ökande efterfrågan på bostäder. Programmet visar på ett behov av att utöka det befintliga bostadsbeståndet under femårsperioden, både genom upprustning av existerande bostäder samt om- och nybyggnationer. Både hyres- bostads- och äganderätter efterfrågas. Bostadsförsörjningsprogrammet håller just nu på att revideras och en uppdaterad version planeras vara klar under En rad lägenheter byggs av privata entreprenörer. Byggnation av ett flerfamiljshus på Örnen 6 färdigställdes under sommaren 2018 och lägenheterna är nu uthyrda. Ytterligare byggnationer av privata aktörer projekteras vid flera centrala fastigheter i Avesta. Resultatet av kommunens olika markanvisningsförfrågningar under avseende vissa specifika fastigheter, har rönt relativt svalt intresse. Istället har vi sett ett alltmer ökande intresse från lokala investerare att bebygga mindre fastigheter centralt. Mot slutet av 2018 aviserades förändringar i det statliga bidragssystemet vilket kan komma att innebära konsekvenser som är svåra att överblicka i dagsläget. Landsbygdsutvecklingsprogram för Avesta kommun Avesta kommuns program för landsbygdsutveckling har reviderats och antogs av kommunfullmäktige den 19 mars. Arbetet var ett samarbete mellan Avesta kommun, Folkare Landsbygdsforum, By Utvecklingsgrupp, Forsgruppen, Horndalsgruppen och LRF:s kommungrupp. Även kommunens Ungdomsråd har gjort inspel. Viktiga delar är givetvis service, näringsliv och boende. Nyheter är bland annat skrivningar om bredband och fiber, kommunikationer, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, hur man får skylta och ansvar för belysning. Näringsliv Från Avestas breda näringsliv rapporteras positiva signaler vilket innebär att nya arbetstillfällen skapas i stora och små företag. Detta har glädjande nog bidragit till att arbetslöshetssiffrorna sjunkit kraftigt under året. Det finns ett fortsatt stort intresse för etableringar i Avesta. Etablering av Dalarnas största Biltemabutik pågår och markberedelserna i Dalahästområdet är i full gång för invigning under sommaren Senast redovisade siffror för handeln visar att Avesta står fortsatt stark, särskilt vad gäller sällanköpshandel. I Avesta Galleria pågår ombyggnationer för att möjliggöra fortsatt utveckling. Även längs gågatan sker förändringar. En del företag har lagt ner, medan andra har etablerat sig. Avesta Gallerias Företagarförening har ombildats till Avesta Centrumförening för att kunna vara verksamt i hela centrum och även kunna organisera fastighetsägare och butiker utanför Avesta Galleria. Målsättningen är att Avesta Centrumförening ska vara den sammanhållande utvecklingsorganisationen i centrum mellan butiker, fastighetsägare och Avesta kommun. Av de 109 hektar mark som det världsledande företaget Google förvärvat av Avesta kommun i Horndal, har nu 47 hektar skog avverkats. Som ett ytterligare steg i ledet att utveckla området har en upphandling avseende infartsvägar till området genomförts och tilldelning har skett. Detta betyder inte att det har tagits ett beslut om etablering på siten, men aktiviteterna är nästa steg i utvecklingen att möjliggöra att ett sådant beslut fattas. Under december månad hölls också ett samrådsmöte med Horndalsborna, inför inlämning av tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen. Utöver detta pågår inom kommunkoncernen ett omfattande arbete för att förbereda Avesta och Horndal för denna stora etablering. Arbetsmarknad Tabell: Antal arbetslösa i Avesta kommun år år Tabell: Arbetslöshet andel av registerbaserade arbetskraft totalt % Område år år Avesta 12,3 19,2 Dalarna 7,1 10,7 Sverige 7,5 10,2 Avesta 9,9 14,1 Dalarna 6,1 8,1 Sverige 7,0 8,7 I december 2018 var den totala arbetslösheten i Avesta 9,9 procent och arbetslösheten för ungdomar mellan 18 och 24 år var 14,1 procent. Det innebär att arbetslösheten minskat för båda grupperna jämfört med Per 31 december 2018 ligger den totala arbetslösheten, öppet arbetslösa och personer i åtgärder, i Avesta högre än både riket och Dalarna. Detta gäller även för ungdomar mellan år. Skillnaden mellan Avesta och riket och Dalarna har under 2018 minskat för båda åldersgrupperna vilket är positivt. Utvecklingen av arbetslösheten i Avesta kommun under året framgår i diagram nedan. Diagram: Öppet arbetslösa och arbetssökande med aktivitetsstöd antal Samtliga år år Samtliga år jan feb mars apr maj jun jul aug sept okt nov dec Arbetsmarknadsenheten (AME) Under 2018 har ungdomsarbetslösheten fortsatt sjunkit från 19,2 procent 2017 till 14,1 procent Arbetet med att utveckla och bredda en målmedveten, tydlig och långsiktig samverkan kring arbetsmarknadsinsatser för målgruppen ungdomar och nyanlända har under 2018 intensifierats framförallt tillsammans med Arbetsförmedlingen. Regeringen gav i februari 2017 Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA) i uppdrag att främja samverkan mellan olika aktörer som har betydelse för nyanländas, företrädesvis nyanlända ungdomars, möjligheter att etablera sig i arbetslivet. Avesta kommun och Arbetsförmedlingen har arbetat fram en lokal överenskommelse med mål att skapa förutsättningarna för att hjälpa och stötta nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden med syfte att effektivisera och korta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. I samverkan arbetar vi gemensamt med att skapa olika lokala jobbspår riktat mot branscher med rekryteringsbehov idag och i framtiden. En gemensam arbetsmarknadspolitisk insats som lyckats mycket väl under 2018 har varit alla extratjänster som rekryterats till kommunens olika verksamheter. Ungdomscenter Avesta (UCA) är en samverkan mellan arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten och Arbetsförmedlingen. Inriktning för samverkan är att organisera insatser för ungdomar mellan år där berörda myndigheter verkar tillsammans i ett gemensamt ansvar och inte varje myndighet för sig. Syftet med samverkan är att säkerställa att rätt insatser genomförs för att hitta långsiktiga individanpassade lösningar för ungdomens väg till egen försörjning. Under 2017 var det 13 nya ungdomar som togs emot på UCA. Ett omtag för att bredda och utveckla samverkan togs inför 2018 för möjligheten att få träffa och hjälpa fler ungdomar och för att säkerställa att respektive part i samverkan skulle fördela personella resurser till UCA. Under 2018 tog man emot 41 ungdomar. Kommunalt aktivitetsansvar (KAA) är för ungdomar som har fullgjort sin skolplikt men som inte har fyllt 20 år och inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Under 2018 har KAA arbetat intensivt med att motivera och inspirera 70 ungdomar till att påbörja eller återuppta studier. 28 ungdomar gick vidare till studier, vilket motsvarar 40 procent. Från den januari 2019 ligger ansvaret för KAA på gymnasiet. Samverkansteamet Avesta finansieras med stöd av Södra Dalarnas Samordningsförbund. Teamet drivs i samverkan mellan Avesta kommun, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Landstinget och riktar sig till individer i behov av samordnad rehabilitering. Målgruppen är år. Under 2018 har 44 personer skrivits in i verksamheten varav 31 kvinnor och 13 män. Totalt har 79 personer deltagit i verksamheten under deltagare har avslutats, varav tre tidiga dropouts, fem fick arbete, tre påbörjade studier och tre gick till annan arbetslivsinriktad rehabilitering. Sju personer avslutades av andra anledningar. Detta innebär att 61 procent av de avslutade deltagarna under perioden gick i mål. Bland dessa var genomsnittiden i bidragsberoende innan insatsen 4,6 år under perioden

9 Under 2018 erbjöds 213 ungdomar feriejobb i Avesta kommun. En minskning med tre platser i jämförelse med Rookie Startups (RS) som drivs av företaget Indivator hade uppdrag att rekrytera 30 ungdomar som var intresserade av att utveckla och driva eget företag under 4 veckor på sommaren. Syftet är att öka ungas intresse och förståelse för företagande. Nio av 30 ungdomar fullföljde veckorna enligt kontrakten. En bidragande orsak kan vara att nytt för 2018 var att förlägga introduktionsveckan i Borlänge tillsammans med andra kommuner. Tidigare år har RS haft introduktionsveckan förlagd i Avesta kommun. Framtidsjobb Avesta är sedan 2016 ett ESF-projekt för individer med försörjningsstöd och det avslutas i februari Här arbetar vi tillsammans med deltagarna, inrikes- och utrikesfödda, utifrån individuella behov och förutsättningar och målet är att de i framtiden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Ett annat mål med projektet har varit under projekttiden att det ska implementeras i ordinarie verksamhet efter projektets avslut januari I december 2018 beslutade fullmäktige att fördela 1,5 miljon 2019 och lika mycket 2020, som ska användas till Åtgärder för att sänka arbetslösheten. Det innebär att vi kan fortsätta utveckla denna verksamhet som har 156 deltagare. 49 har fått arbete och 12 har gått till studier. av dem totalt som fick en åtgärdsanställning på AME-service under året. Avesta Servicecenter Den kommungemensamma kundtjänsten finns tillgänglig på Kungsgatan 32 i samma lokal som biblioteket och Visit Dalarna. Samhällsvägledarna ger god service och hanterar telefoni, informationsdisk, kommunens e-postlåda, hemsidan, Facebook, infartsskyltarna och supportar vid användande av kommunens e-tjänster. Medborgare ges information och vägledning samt får svar på enklare frågor gällande kommunens verksamheter inklusive Avesta Vatten och Avfall AB. Det ska vara enkelt att komma i kontakt med Avesta kommun och alla ska få ett gott bemötande samt professionell hantering av inkomna frågor. Med hjälp av en välfungerande webborganisation hålls hemsidan www. avesta.se uppdaterad och informativ. Servicecenter har tre utlåningsdatorer för de som behöver tillgång till dator. Vid en eventuell kris kommer Avesta Servicecenter fungera som upplysningscentral och/eller som trygghetspunkt. AME-service har under 2018 haft 46 inskrivna och 33 har avslutats under året. AME-service erbjuder meningsfull sysselsättning i arbetsförberedande verksamheter som praktik, arbetsträning eller olika typer av anställning med stöd i till exempel verksamheten + 67 tjänster. Deltagarna kommer från arbetsförmedlingen och socialtjänsten och målgruppen är i ålder år. Utav sammanlagt 46 personer var det 31 som fick praktik, arbetsträning eller arbetsförmågebedömningar. Det var 15 Avesta Servicecenter 16 17

10 God ekonomisk hushållning Från och med år 2000 ställer kommunallagen krav på balans i kommunens ekonomi. Förvaltningsberättelsen innehåller en utvärdering och en samlad bild över hur fullmäktiges mål och riktlinjer för ekonomi, personal och verksamhet har uppnåtts i enlighet med kommunallagens krav. Verksamhetsperspektivet enligt god ekonomisk hushållning tar sikte på förmågan att bedriva verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt i enlighet med fullmäktiges intentioner. Sammanfattning och bedömning för Avesta kommun För Avesta kommun innebär god ekonomisk hushållning att den kommunala servicen ska infria kommuninvånarnas behov och förväntningar på ett kostnadseffektivt sätt och att varje generation ska bära sina kostnader för välfärdstjänsterna. Resultatet uppgår till 22,6 mkr att jämföra med föregående års resultat på 50,6 mkr Verksamheterna redovisar en sämre budgetföljsamhet än föregående år. De negativa budgetavvikelserna är fördubblade inom samtliga verksamheter i jämförelse med föregående år trots en gemensam utvecklings- och integrationspott på 28 mkr är denna pott 11 mkr. Balanskravet har alltsedan 2009 uppnåtts i kommunen. En tumregel för god ekonomisk hushållning när det gäller årets resultat, enligt SKL, är att årsresultatet ska uppgå till mellan en och två procent, vilket för Avesta innebär ett resultat på mkr. Målet är uppnått i Avesta med årsresultatet 16,1 mkr exklusive realisationsvinster. Balanskravsresultatet uppgick till 16,1 mkr, att jämföras med samma period föregående år då resultatet var 16,2 mkr. Driftavvikelserna i förhållande till budget uppgår till +18,6 mkr. Resultatet förklaras av bland annat bättre finansnetto, lägre avskrivningar och realisationsvinster vid mark- och virkesförsäljning. Resultatutjämningsreserven tillkom 2013 och den har gett kommunerna möjlighet att fondera i goda tider för att använda i sämre tider. Detta innebär för Avestas del att resultat överstigande två procent från och med år 2010 har kunnat avsättas i en resultatutjämningsreserv för att användas i kommande lågkonjunktur. Kommunfullmäktige har fattat beslut om både avsättning och ianspråktagande och resultatutjämningsreserven uppgår till maximalt beslutat belopp på 40 mkr. I anspråkstagande av fonden får ske enligt propositionens förslag om skatteutveckling. Enligt senaste prognos är detta möjligt Vid ett negativt resultat kan upplösning av fonden ske upp till ett nollresultat. Standardkostnaden för verksamheterna är den kostnaden som kommunen skulle ha haft om verksamheterna bedrivits på en genomsnittlig avgifts-, ambitions- och effektivitetsnivå. Avvikelser som ligger inom +/-10 procent är rimligt med hänsyn tagen till slumpmässiga variationer. Ett positivt värde innebär att kommunen har högre kostnader än den strukturårsjusterade standardkostnaden för Sveriges kommuner och ett negativt värde betyder lägre kostnader. För Avesta kommun har standardkostnaderna för verksamheterna under 2012 till 2017 uppgått till följande i procent; Barnomsorg -0,1 2,5-5,0-2,5 5,5 8,6 Grundskola 0,3-2,0 4,2 3,8 7,7 12,4 Gymnsieskola 10,0 8,5 14,5 15,0 17,9 9,1 Äldreomsorg -2,0-5,7-8, ,5 Individ- och familjeomsorg 7,5-8,5-18,0 3,2-4,1 6,8 Samtliga verksamheter ligger även 2017 inom normalvariationen +/-10 procents. Största förändringen i avvikelsen ligger på gymnasieskolan och individ-och familjeomsorgen där kostnaderna ökat

11 Mål och måluppfyllelse för verksamhetsåret 2018 Från och med 2005 finns ett lagligt krav på kommunerna att kommunfullmäktige, förutom finansiella mål, även ska fastställa verksamhetsmål med betydelse för god ekonomisk hushållning. Respektive styrelse ansvarar för att i sin verksamhet bryta ned fullmäktiges mål till konkreta, mätbara och uppföljningsbara mål. Både fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål ska under året löpande följas upp i delårsrapport och årsredovisning. Hållbar utveckling / Klimatneutralt Transport och energilösningarna inom kommunen ska vara hållbara och energieffektiva. Vi ska skapa förutsättningar till en långsiktig och hållbar utveckling, vilket innebär att kommunen tar ytterligare steg i sitt miljöarbete och för ett socialt hållbart Avesta som utgår från människors lika värde och mänskliga rättigheter. Mål Diagram: Sammanställning av måluppfyllelse för alla målområden (redovisas i andel uppfyllda indikatorer) Målet uppnått Målet ej uppnått Målet ej avstämt Hållbar utveckling/klimatneutralt 40% 40 % 50% Kulturstaden 50% Transport och energilösningarna inom kommunen skall vara hållbara och energieffektiva Avesta ska vara fortsatt Fairtrade City diplomerad Avesta ska fortsätta vara medlem i Sveriges Ekokommuner Andelen ekologiska livsmedel i kommunens verksamheter ska öka Andelen närproducerade livsmedel i kommunens verksamheter ska öka Indikatorer Kollektivtrafikresande, antal resor Källa och mätperiod: Dalatrafik, mätning av antal resor Målet uppnått: Ej uppnått, målnivå % Andel Fairtrade-produkter ska öka, andel av livsmedel (%) Källa och mätperiod: Egen mätning 31/12, Upphandling 6,5 7,3 5,6 5,8 6,3 Målet uppnått: Ja Medborgarinflytande 40% 60 % 33% Avesta % Ungdomsstaden Återvinning av hushållsavfall, genom materialåtervinning (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, U Målet uppnått: Ej klart för 2018, målnivå satt till 36%. Analys av resultatet och aktiviteter: Som det ser ut nu kommer vi öka från 2017 års resultat och troligen hamna kring 36%. Under året antogs en ny avfallsplan med fokus på att minska mängden avfall som uppstår och förbättra positionen i avfallstrappan för det avfall som ändå uppstår. Regeringen beslutade under året att höja kraven på insamling av förpackningar och tidningar bl.a. genom att ställa krav på fastighetsnära insamling vid alla bostadsfastigheter. Vi kommer följa utvecklingen av detta under % 100% Ekologiska livsmedel, andel i kommunens verksamhet (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12 U07409 Upphandling Målet uppnått: Nej, målnivån 30% Ekonomi 100% Folkhälsa / Trygghet 13 % 44 % Totalt 35 % Andel närproducerade livsmedel skall öka, dvs livsmedel producerade inom en 15-milsradie från Avesta kommun. (%) Källa och mätperiod: Egen mätning, årsvis Målet uppnått: Ja, andelen ska öka jämfört med Analys av resultatet och aktiviteter: Skördefestvecka med inköp av varor från närområdet. För att öka andelen närproducerade livsmedel har vi på våra avtal prioriterat att handlat produkter som kommer från närområdet. 50% 38 % 3% 21 % 20 21

12 Medborgarinflytande Medborgarna är i grunden för Avesta kommuns utveckling. Att finnas i ett sammanhang och känna sig behövd och bekräftad ger delaktiga medborgare. Avesta kommun präglas av en Vi-känsla där alla människors synpunkter är viktiga. Mål Medborgarna i Avesta ska ges möjlighet till aktivt inflytande genom medborgardialog Årligen förbättra nöjd-inflytande - index Bättre tillgänglighet, vägledning och svar på frågor för en bättre service till Avesta kommuns invånare Indikatorer Delaktighetsindex, Kommunens kvalitet i korthet Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U00416 Nöjd-inflytande-index, mäts årligen via SCB:s medborgarundersökning Källa och mätperiod: SCB, våren, Kolada U00408, ran Kommunens kvalitet i korthet, mått E-post, svar på en enkel fråga inom två dagar, andel % 2. Andel av medborgarna som via telefon får direkt svar på en enkel fråga % 3. Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande via telefon % Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U00412, U00413, U Målet uppnått: Ej mätt, målnivå 50 Måttet har tagits bort från KKiK och utreds och analyseras för att eventuellt komma tillbaka i annan form. Ingen mätning Plats 113 Plats 128 Plats 120 Målet uppnått: Ej mätt, målnivå 75 Analys av resultatet och aktiviteter: SCB:s medborgarundersökning ej gjord i Avesta kommun under Målet uppnått: Ja, målnivåerna satta till 86, 60, 85 Analys av resultatet och aktiviteter: Samhällsvägledarna bevakar myndighetsbrevlådan vardagar 07:30-16:30 vilket har lett till att medborgarna snabbt får svar på sina frågor. Under året infördes en riktlinje för hantering av e-post där samtlig personal uppmanas att besvara e-post skyndsamt. Det är även fler som idag direkt får svar på sin fråga då de ringer in till kommunen. Servicecenter har under året byggt upp en gedigen kunskapsbank och hemsidan har utökats vilket genererar att fler svar kan ges direkt av samhällsvägledarna. Gott bemötande upplever 85 % av de som ringer in och det är fler än förra året. Samhällsvägledarna kommer kontinuerligt att fortbildas i bemötande och att ge god service till våra besökare I juli 2018 var statsminister Stefan Löfven på besök i Avesta. Kommunen och föreningarna arrangerade en stor sportfest i Sportparken för att heja på det svenska landslaget som skulle spela kvartsfinal i fotbolls-vm

13 Ungdomsstaden Ungdomarna ska se Avesta som en kommun där de har möjligheter att utvecklas och där de kan bidra med sin kreativitet och sina lösningar. Vi behöver möta ungdomarna där de är för att skapa möjlighet för dem att vara delaktiga i samhällsbyggandet. Mål Ungdomar i Avesta ska ha verklig tillgång till inflytande Andel som påbörjar och slutför gymnasiet ska öka. Avesta ska bli en av Sveriges 20 bästa skolkommuner Indikatorer Vilka möjligheter har du att föra fram dina åsikter till dem som bestämmer? (%) Källa och mätperiod: Egen mätning, årligen Nationella prov åk3, sv, ma, andel som klarat alla delprov (%) Källa och mätperiod: KiK 31/12, Kolada N15474 Målet uppnått: Nej Ganska/mycket stor 26 Ganska/mycket små 34 Vet inte 39 Ganska/mycket stor möjlighet 21,6 Analys av resultatet och aktiviteter: Målnivån om att andel ganska stora/mycket stora möjligheter ska öka uppfylls inte. 21,6 % av eleverna anser att möjligheterna att framföra sina åsikter till dem som bestämmer är ganska stora/mycket stora vid 2018-års mätning. Det är en minskning med 3,9 procentenheter från 2017 då 25,5 % av eleverna ansåg att de hade ganska stora eller mycket stora möjligheter. 52 % av eleverna svara att de inte vet vilka möjligheter de har att framföra sina åsikter till dem som bestämmer SV 62 Ma 60 Målet uppnått: Nej Analys av resultatet och aktiviteter: Det är för tidigt att se effekterna av den långsiktiga satsningen på matematikundervisning från åk.1-9, men arbetet fortsätter för att öka måluppfyllelsen. Fortbildning för några lärare som läser via Lärarlyftet. Läs, skriv- och språkutvecklande arbetssätt är ett prioriterat område under läsåret 18/19 för att öka måluppfyllelsen i svenska. Det är ett långsiktigt arbete som är integrerat med Avesta Kommuns projekt tillsammans med Skolverket med riktade insatser för nyanländas lärande. Meritvärde åk 9, kommunala skolor, 17 ämnen Källa och mätperiod: Skolverket, 31/12 Kolada N15505 Gymnasieelever med examen eller studiebevis inom 4 år, hemkommun, andel % Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada N17457 Sammanvägt resultat i grundskolan, lägeskommun, ranking Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada U15428 Målet uppnått: Nej 215,1 216, ,9 Analys av resultatet och aktiviteter: Meritvärdet för samtliga elever är 200,9 och 219,3 exklusive nyinvandrade och okänd bakgrund. Avesta kommun gör en satsning i samverkan med Skolverket (Riktade insatser för nyanländas lärande) utifrån att Avesta kommun tagit emot många nyanlända i relation till invånarantalet. Det är en satsning som innefattar ett antal fortbild-ningar anpassade för olika professioner i skolverksamheten, utifrån behov i verksamheten. Det finns en separat åtgärdsplan som beskriver projektet. 77,1 81,3 73,6 76,1 73,1 Målet uppnått: Nej Analys av resultatet och aktiviteter: Nej, målen uppnås inte. Resultaten går upp och ner, svajiga resultat gör att det är svårt att uttala sig om någon trend. Vi ligger i paritet med närliggande kommuner, Hedemora 72,6% och NVU 73,4%. En något nedåtgående trend kan skönjas. Viktigt att påpeka att dessa siffror gäller elever från Avesta kommun. En del av dessa studerar i annan kommun vilkas studieresultat vi inte kan påverka. Insatser: ökad satsning på stöd till elever med behov via anpassningar i klassrummet, internutbildning inom specialpedagogik till alla lärare samt ökad satsning på vårt Studiero (speciallärare och specialpedagoger som komplement till ordinarie undervisning). Aktiv studie- och yrkesvägledning via motiverande samtal. Nära samarbete med Kommunala Aktivitetsansvaret KAA. Aktiva insatser från kuratorer, skolsköterskor och skolledning Målet uppnått: Nej Analys av resultatet och aktiviteter: Avesta kommun har en liten uppgång när det gäller både meritvärde och upp-nådda kunskapskrav, jämfört med år 2017, men då det är ranking så har andra kommuner också gjort förbättringar som medför att Avesta Kommun hamnar något lägre än år De satsningar inom grundskolan som beskrivs under rubrikerna Meritvärde och Nationella prov, förväntas börja ge resultat inför nästa år. Andel elever som är behöriga till yrkesprogram (%) Källa och mätperiod: Skolverket, Kolada N15428, årsvis 79,6 81,3 80,9 74,9 65,6 Målet uppnått: Nej Analys av resultatet och aktiviteter: Då samtliga elever är medräknade hamnar resultatet på 65,6% och 75,5% exklusive nyinvandrade och okänd bakgrund. De satsningar inom grundskolan som beskrivs under rubrikerna Meritvärde och Nationella prov, förväntas börja ge resultat inför kommande målredovisningar

14 Folkhälsa/trygghet Grunden för friska och trygga invånare är en levande demokrati. En väl fungerande kommunal service som omsluter alla från barn till äldre är kännetecken för en välmående kommun. Idag är den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället och folkhälsoarbetet i Avesta handlar därför om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Mål Trygghet - Alla invånare ska uppleva att det känns tryggt att bo, leva och verka i Avesta Folkhälsa - Avestas invånare ska ha en god folkhälsa. 1. Ekonomisk och social trygghet a. Öka möjligheter till egen försörjning b. Minska barnfattigdom 2. Trygga och goda uppväxtvillkor Sjukfrånvaron inom kommunen (organisationen) ska minska Avesta kommun som arbetsgivare ska ha en attraktiv, hälsofrämjande och utvecklande arbetsmiljö Indikatorer Trygghet, Nöjd-Region-index, delfråga A7 Hur trygg och säker du känner dig utomhus kvällar/ nätter, mot rån och misshandel samt mot inbrott i hemmet Källa och mätperiod: SCB, årligen, våren Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter inom 14 dagar Källa och mätperiod: KKiK 31/12 Kolada U21401 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada N31807, årsvis i efterskott Mäts ej Målet uppnått: Ej mätt Analys av resultatet och aktiviteter: SCB:s medborgarundersökning ej gjord i Avesta kommun under Genomfört trygghetsundersökning genom interaktiv karta för framtagande av nya medborgarlöften med åtgärder som efterfrågas av medborgarna. Åtgärdar löpande de behov som trygghetsundersökningen visade som faller under kommunens ansvar, t.ex. buskage, belysning, hastighetsgränser. Deltar i polisens volontärprojekt. Samverkar med lokala näringslivet i brottsförebyggande frågor genom bl.a. BRÅ Målet uppnått: Nej Analys av resultatet och aktiviteter: Omställning av personalresurser bland tillsvidareanställd personal i förhål-lande till behov i olika hemtjänstgrupper behöver ske ännu snabbare. Grupp i gruppen och kontaktmannaskap behöver fortsätta att utvecklats. Så även arbetet med att förbättra brukarfokus vid planering och schemaläggning. 4,9 (2013) 4,7 (2014) 4,7 (2015) 5,4 (2016) - Målet uppnått: Ej utlagt i Kolada. Målnivå 4,3. Registeruppgifterna är försenade från Socialstyrelsen. Analys av resultatet och aktiviteter: Samverkan Socialtjänst, AME, Integrationsenheten, SFI, AF, FK, landsting. Arbetar med elever, praktikanter samt olika åtgärdsanställningar. Stor satsning på extratjänster. Arbetar för att 0-klassade ska erhålla egen försörjning. Arbetar med arbetsmarknadskunskap och entreprenöriellt lärande i skolan. Arbetar med UC (ungdomscenter Avesta). Arbetar med projekt Framtids jobb Avesta. Arbetar med Samverkansteamet. Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U23401 Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) Källa och mätperiod: Kolada, U31803, årsvis i efterskott Barn i årskurs 5 och årskurs 8 känner sig trygga i skolan, andel (%) Källa och mätperiod: Egen mätning, 31/12 Sjukfrånvaro för 12-månaders-period, % (medarbetare) Källa och mätperiod: Egen mätning, 31/12 Medarbetarenkät Totalindex för områdena: - samspel mellan medarbetare och ledare - engagemang och meningsfullhet - förtroende och öppenhet - gemenskap och samarbete - ansvarstagande och initiativförmåga Svarsfrekvens (%) Källa och mätperiod: Egen mätning, 31/ Målet uppnått: Nej. Analys av resultatet och aktiviteter: Avsevärt förbättrat resultat genom ny handläggningsrutin samt att det under våren 2018 varit mindre kö till säbo. 9,3 (2013) 8,1 (2014) 7,5 (2015) 9,2 (2016) 11,5 (2017) Målet uppnått: Nej. Analys av resultatet och aktiviteter: Julklappspengar ges till barnfamiljer med ek. bistånd samt att sommararbetande ungdomars lön i familj med ek. bistånd inte räknas in i inkomsten. Samverkan Socialtjänst, AME, Integrationsenheten, SFI, AF, FK, landsting. Arbetar med elever, praktikanter samt olika åtgärdsanställningar. Stor satsning på extratjänster. Arbetar för att 0-klassade ska erhålla egen försörjning. Arbetar med arbetsmarknadskunskap och entreprenöriellt lärande i skolan. Arbetar med UCA (ungdomscenter Avesta). Arbetar med projekt Framtids jobb Avesta. Arbetar med Samverkansteamet. Åk 5: 94,7 Åk 8: 98,3 Målet uppnått: Ja Åk 5: 97,8 Åk 8: 97,3 Åk 5: 95,7 Åk 8: 92,8 Åk 5: 95,1 Åk 8: 91,2 Åk 5:95,2 Åk 8:92,5 Analys av resultatet och aktiviteter: Skolorna har bra rutiner och handlingsplaner för trygghetsarbetet, där eleverna är delaktiga genom bl.a. klassråd och elevråd. 6,60 6,93 6,68 6,87 7,40 Målet uppnått: Nej Analys av resultatet och aktiviteter:: De senaste årens kartläggning om övrigt arbete har gett oss mer kunskap och sjuk- och friskfaktorer vilket har bidragit till grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet mot en mer hållbar arbetssituation och organisation. Utredning har genomförts där uppdraget var att få en bild över var det är en låg sjukfrånvaro och vilka lärdomar som kan dras av detta. Dessa lärdomar bearbetas vidare inom organisationen och det är ett långsiktigt arbete med målet att sjukfrånvaron ska minska. Den gemensamma grunden för flera aktiviteter är kommunens arbetsmiljöpolicy med tillhörande handlingsplan. Avesta kommun fortsätter med projektet kallat Min hälsa som syftar att medarbetare ska må bättre och att sjukfrånvaron minskar. Ingen mätning sker 2018 då intervallet är 18 månader. Totalindex 70 Svarsfrekvens 80 Mäts ej

15 Kulturstaden En attraktiv kulturpolitik är basen för ett öppet, nyfiket, jämlikt och demokratiskt samhälle. Genom kulturen skapas kreativitet, god hälsa och social gemenskap. Vi ser kulturen som en tillväxtfaktor och vårt starka föreningsliv bidrar till medborgarnas engagemang. Mål Öka antalet besökare vid våra kulturella besöksmål En bred musik- och kulturskola med många deltagare Indikatorer Avesta 2020 Avesta ska vara en dynamisk tillväxtregion, med ett breddat näringsliv som är förankrat både lokalt och regionalt. I Avesta har alla människor möjlighet att delta i samhällslivet och graden av social samhörighet ökar. Mål Befolkningsökning Fler arbetstillfällen Bättre näringslivsklimat Avesta ska fram till 2018 halvera ungdomsarbetslösheten Verket, antalet besökare Visentparken, antal besökare Källa och mätperiod: Egen mätning Kulturskolan, antal deltagare Vårtermin Hösttermin Källa och mätperiod: Egen mätning Målet uppnått: Nej Analys av resultatet och aktiviteter: En liten ökning av antalet besökare i Verket har skett jämfört med Sett i relation till många andra besöksmål, särskilt museer, är detta bra då många tappade besökare under den varma sommaren. Fortsatt samarbete med Visit Dalarna är viktigt för att marknadsföra Verket effektivare. Ny affärsplan färdigställs. Årets besökarantal i Visentparken är i nivå med de två senaste åren. Vi bedömer att årets mycket varma sommar inneburit att antalet besökare blivit något lägre än förväntat. Marknadsföring av parken har skett både lokalt och på riksnivå Målet uppnått: Ja. Antal deltagare vårterminen 2018, 538 st. och höstterminen 2018, 558 st. Till detta kommer körundervisning för F-åk 3 i fyra skolor med 356 elever. Analys av resultatet och aktiviteter: Särskilda bidrag för kulturrådet har gjort att omfattande körprojekt i skolorna genomförts samt flera nya kurser. Dessa projekt har varit gruppaktiviteter och gett många nya deltagare. I regeringens nya budget för 2019 är kulturskolebidraget borttaget och läget inför höstterminen 2019 därför mycket osäkert. Indikatorer Befolkningsstatistik Källa och mätperiod: Skatteverket, 31/12 Antal arbetstillfällen, dagbefolkning Källa och mätperiod: SCB, registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, dagbefolkning, årsvis i efterskott, (dec) Antal nyregistrerade företag/1 000 inv, mäts 1:a halvåret Källa och mätperiod: KKiK, 31/12 Kolada U00901, halvårsmätning Öppna Jämförelser, Företagsklimat (Insikten, SKL:s företagsenkät) Källa och mätperiod: KKiK 31/12, Kolada U07451, mäts vartannat år Målet uppnått: Ja (2013) (2014) (2015) (2016) (2017) Målet uppnått: Ja Analys av resultatet och aktiviteter: Fortsatt arbete för att få nyetableringar av företag har gett resultat. Fortsatt god kontakt med befintligt näringsliv, arbetsförmedling och arbetsgivarnätverk samt flertalet kommun- och länsöverskridande nätverk. Plan att öka med 50 personer, resultat 112 personer. 4,1 4,9 4,0 4,0 4,8 Målet uppnått: Ja Analys av resultatet och aktiviteter: Fortsatt arbete för att få nyetableringar av företag har gett resultat. Fortsatt god kontakt med befintligt näringsliv, arbetsförmedling och arbetsgivarnätverk samt flertalet kommun- och länsöverskridande nätverk. Plan att öka med 50 personer, resultat 112 personer. Mäts ej NKI 75 Mäts ej NKI 68 Mäts ej Målet uppnått: Ej mätt Svenskt näringslivs rankning, platser = plats 73 Startvärde, 173 (2013) Källa och mätperiod: KKiK, 31/12, Kolada U Målet uppnått: Nej Analys av resultatet och aktiviteter: Intensivt arbete för att förbättra det egna resultatet från föregående års ranking. Fokus på insatser inom de åtgärder där vi tappat i rankingen. Förstärkning vad gäller företagsbesök samt arbete med bemötandefrågor

16 Finansiell analys Arbetslöshetsstatistik, gruppen ungdomar år, jämförelsetal år 2013, 22,8 %, andel (%) Källa och mätperiod: Arbetsförmedlingen 31/12, Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd Ekonomi Mål 22,1 27,9 23,2 19,2 14,1 Målet uppnått: Nej Analys av resultatet och aktiviteter: Samverkan mellan bland annat Arbetsförmedlingen, socialtjänsten, arbetsmarknadsenheten, vuxenutbildningen och integration trappades upp under 2018 i syfte att hitta fler studie- och arbetsförberedande insatser. I den samverkan har det även varit ett fokus på uppdraget, som påbörjades 2017, att gemensamt planerna och genomföra extratjänsterna inom kommunens verksamheter. Målet har utvecklats under 2018 mot att skapa hållbara, strategiska och långsiktiga anställningskedjor för att målgruppen ska bli självförsörjande och får en social och ekonomisk trygghet i framtiden. Det var många ungdomar inom etableringen och ett antal från försörjningsstöd som fick extratjänster under Ett stort antal ungdomar blev motiverade och inspirerade mot att påbörjade studier under anställningsperioden för att i framtiden bli anställningsbara inom de yrken de provade på. Arbetsmarknadsenheten, socialtjänsten och arbetsförmedlingen har fortsatt träffat ungdomar i Ungdomscenter Avesta för att kartlägga ungdomars behov, förutsättningar och intresse för att kunna erbjuda rätt kompetenshöjande insatser. Många ungdomar med gymnasieexamen har fått jobb på en het arbetsmarknad med hög efterfrågan av arbetskraft och kompetens. Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för uppgå till 99,7 procent. Utrymmet upp till 100 procent är det utrymme som exempelvis kan användas till att stärka det egna kapitalet, göra investeringar eller för att öka handlingsberedskapen för oförutsedda händelser. Avesta kommun använder den så kallade RK-modellen för sin finansiella analys. Modellen syftar till att analysera fyra viktiga perspektiv som ska leda till en finansiell bedömning av Avesta kommun och genom analysen klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Var och en av de fyra delarna analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal. Analysen avslutas med en känslighetsanalys. De fyra delarna är resultat, kapacitet, risk och kontroll. Fyra perspektiv vid finansiell bedömning; Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal vid bedömning av de fyra perspektiven; Resultat 1. Nettokostnadsandel 2. Självfinansieringsgrad 3. Nettoinvestering 4. Finansnetto 5. Årets resultat 6. Förändring av kostnader och intäkter 7. Avstämning av balanskrav Risk 11. Likviditetsmått 12. Räntor 13. Borgensåtaganden 14. Totala pensionsskulden Kapacitet 8. Soliditet 9. Skuldsättningsgrad 10. Kommunalskatt Kontroll 15. Budgetföljsamhet 16. Känslighetsanalys Resultat Som ett första perspektiv i den finansiella analysen kartläggs kommunens ekonomiska resultat. Vilken balans finns mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? En obalans, det vill säga att kostnaderna överstiger intäkterna, är en varningssignal. I detta perspektiv bedöms även investeringarna och deras utveckling. Kapacitet Det andra perspektivet är kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Underskott under en rad år urholkar den finansiella motståndskraften eller den långsiktiga betalningsberedskapen. Risk Föreligger risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen både i ett kort men även i ett lite längre perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här diskuteras också borgensåtaganden och kommunens pensionsskuld. Kontroll Det fjärde perspektivet har till syfte att kontrollera hur beslutade finansiella målsättningar och planer följs upp. En god följsamhet mot budget är en förutsättning för god ekonomisk hushållning. Det är viktigt att ha god kontroll över sin ekonomi och att de ekonomiska prognoser som upprättas är bra. Indikatorer Oförändrad skattesats Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag ska kortsiktigt för uppgå till 99,7 procent. Målet är nått. Skattesatsen är oförändrad för En skatteväxling är dock gjord med landstinget Dalarna avseende kollektivtrafik. Målet är nått. Nettokostnadernas andel vid årsbokslutet uppgår till 98,3 %

17 Resultat och kapacitet 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att analysera hur stor del kostnaderna tar i anspråk av skatteintäkter och generella statsbidrag. % Verksamheten 95,2 94,0 92,5 94,2 96,5 Avskrivningar ,3 Finansnetto ,5 Totalt 97,1 95,8 94,3 96,1 98,3 Ett av kommunens finansiella mål är att 99 % av skatteintäkterna och generella statsbidrag ska användas för kommunens verksamheter. Resterande 1 % ska användas för att finansiera investeringar. För 2018 har målet nåtts då 98,3 % av skatteintäkterna har använts för den dagliga verksamheten. Resultatet för perioden uppgår till + 23 mkr, vilket är 19 mkr bättre än budget. Resultatet beror på att styrelserna tillsammans har hållit budgeten, reavinster för försäljningar, att finansiella kostnader och intäkter utvecklats positivt, bland annat genom utdelning från Gamla Byn AB. Skatteintäkterna har försämrats i förhållande till budget. 2. Skattefinansieringsgrad av investeringar mkr Nettoinvesteringar Finansiering Kvar av skatteintäkter efter löpande drift Självfinansieringsgrad 124% 122% 173% 110% 37% Ett viktigt nyckeltal för anläggningsinvesteringar är skattefinansieringsgraden. Den beskriver hur stor del av kommunens nettoinvesteringar som kan finansieras med skatteintäkter när den löpande driften är finansierad. 100 procent innebär att samtliga investeringar kan investeras med skatteintäkter. Under perioden har skattefinansieringsgraden uppgått till mer än 100%. Det innebär att investeringarna har finansierats genom kvarvarande skatteintäkter. Läget för 2018 är sämre och finansieringsgraden uppgår till 37 %. Det innebär att kommunen har utökat sina lån under året för att betala investeringarna. 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Investeringsvolym/ nettokostnader Nettoinvesteringar, tkr Avskrivningar, tkr Nettoinvesteringar/ avskrivningar, För en genomsnittlig kommun i Sverige uppgår investeringsvolymen till 5-7 procent av nettokostnaderna. Enligt tabellen framgår att Avesta från 2018 ligger högre än genomsnittet. Diagram: Nettoinvesteringar och avskrivningar kommunen mkr Nettoinvesteringar Avskrivningar Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar visar om kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör investeringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. De senaste årens investeringar har varit höga. För 2018 fördubblas investeringarna jämfört med Det försämrar kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den enskilt största investeringen är Balders hage som inrymmer förskola och äldreboende Finansnetto I kommunens finansnetto ingår räntenetto för lån, ränta för pensioner samt riskpremie och aktieutdelning från de kommunala bolagen. Tabell: Räntenetto lån Kommun -1,4-1,2-1,2-1,7-1,9 Koncern -27,7-26,3-23,4-21,8-20,5 Tabell: Räntekostnader 2018 Internbanken Räntekostnad derivat: Räntekostnad lån: Totalt: 5. Årets resultat mkr ,1 Mkr 0,6 Mkr -20,5 Mkr Kommunen redovisar ett positivt resultat vid årets slut med 23 mkr. I jämförelse med budget är det drygt 19 mkr bättre än planerat. Resultatet enligt balanskravet uppgår till 16 mkr då kommunen har sålt tillgångar som gett realisationsvinster. Skatter och generella statsbidrag är 2,5 mkr lägre än förväntat, bland annat på grund av att förra årets befolkningsökning var lägre än beräknat

18 6. Förändring av kostnader och intäkter Diagram: Förändring av kostnader och intäkter % Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter En viktig förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns balans mellan löpande intäkter och kostnader. Att skatteintäkternas utveckling är starkare än kostnadernas utveckling är en förutsättning för en långsiktigt hållbar ekonomi. Årets skatteutveckling är negativ, delvis beroende på att befolkningsutvecklingen var lägre än beräknat. Det är oroande att kostnaderna ökar betydligt mer än skatteintäkterna för både 2017 och Balanskravsutredning tkr Årets resultat enl resultaträkningen Reducering av samtliga realisationsvinster Årets resultat efter balansjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsfond Användning av medel från resultatutjämningsfond Balanskravsresultat Enligt kommunallagen har kommunen ett balanskrav, vilket innebär att kommunen är skyldig att återställa eventuella underskott i årets resultat under de tre närmaste åren. Det justerade resultatet för året är + 16 mkr och därmed är balanskravet uppfyllt. Enligt nya regler för balanskravet finns numera möjlighet att Gamla byn. sätta av medel de år som resultatet enligt balanskravet överstiger 2 % av skatter och generella statsbidrag. För Avesta innebär det att resultatet ska överstiga mkr. Medlen som överstiger 2 % ingår som en del i det egna kapitalet och kallas resultatutjämningsreserv. Den uppgår i år till 40 mkr, vilket är den maximala nivå som Kommunfullmäktige beslutat. 8. Soliditet Soliditet enligt balansräkning Soliditet, % Soliditet exkl upplåning som sker för bolagens behov Soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser Soliditet, % Soliditet, exkl. upplåning som sker för bolagens behov Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av kommunens tillgångar som är finansierade med egna medel. Resterande del upp till 100 procent utgör kommunens skulder. Ju högre soliditet, desto starkare blir kommunens långsiktiga finansiella förmåga. Förändringarna i soliditetsmåttet är beroende av investeringstakten, skuldförändringarna och det ekonomiska resultatet. Om soliditeten är oförändrad innebär det att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma takt. Soliditeten uppgår till 43 procent om man undantar internbanken (det vill säga den upplåning som görs för bolagens behov). Soliditeten är 23 procent inklusive bolagens behov av upplåning. Soliditeten har försämrats sen föregående år beroende på att det skulderna ökat genom nyupplåning för kommunens del, investeringstakten har varit hög och att det egna kapitalet i och med det inte utvecklats positivt i samma takt. Enligt den blandade modellen för pensionsredovisning ingår inte ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelsen i balansräkningen. I soliditetsberäkningen ingår de förpliktelserna, då kommunen är skyldig att betala ut pensionerna. Enligt tabellen framgår att soliditeten är negativ om ansvarsförbindelsen inkluderas, - 3. Den är -5 procent, då upplåning som sker för bolagens behov exkluderas. Om vi tar hänsyn till hur samlade pensionsåtagandet skulle påverka det egna kapitalet blir det i faktiska siffor: Eget kapital: - Redovisning enligt blandad modell Mkr - Inkl. total pensionsförpliktelse - 64 Mkr 9. Långfristiga skulder Samtliga koncernens lån förmedlas via internbanken. Skulder totalt Varav: Kommuninvest Certifikatprogram Obligationer mkr 790 mkr 350 mkr 100 mkr Marknadsvärde skulder mkr Kommunens del i låneskulden har ökat med 150 mkr under perioden och uppgår till 219 mkr I diagrammet redovisas koncernens och kommunens låneskuld inklusive koncernkontokredit. Diagram: Låneskuld inklusive koncernkontokredit mkr Avesta kommun Bolagen Kapitalbindningstid ,97 år Diagram: Kapitalbindning per årsintervall mkr Kapitalbindning år 10. Kommunalskatt Avesta Dalarna Riket Primärkommunal skatt 21,97 22,21 20,74 Landstingsskatt 11,63 11,63 11,29 Total kommunalskatt 33,60 33,84 32,

19 Den totala kommunala skatten uppgår till 33,60 kr för Avesta kommun. Det är 24 öre lägre i jämförelse med länet och 1,23 högre än riket. Den primärkommunala skatten för Avesta kommun är 1,57 kr högre i jämförelse med riket. Risk och kontroll 11. Likviditet Likvida medel, mkr Kassalikviditet * 45% 62% 100% 93% 112% Rörelsekapital, mkr ** Likviditetsdagar *Kassalikviditet är kortfristiga fordringar + kassa/bank / kortfristiga skulder. **Omsättningstillgångar kortfristiga skulder. Likviditet är ett viktigt nyckeltal och ett riskområde för kommunens finansiella styrka då likviditeten mäter den kortsiktiga betalningsförmågan. Hög likviditet innebär god finansiell styrka och i och med det liten finansiell risk. En kassalikviditet som överstiger 100 procent innebär att samtliga kortfristiga skulder kan betalas om de faller till omgående betalning. Kassalikviditeten uppgår till 100 % för andra gången under den senast 5-årsperioden. Räknar vi bort semesterlöneskulden, som utgör drygt en femtedel av de kortfristiga skulderna uppgår kassalikviditeteten till 146 %. Semesterlöneskulden förväntas inte omsättas de närmaste åren. Kommunen har genom checkräkningskrediten på 75 Mkr möjlighet att möta temporära svackor i likviditeten. Krediten disponerar man tillsammans med koncernbolagen och räddningstjänstförbundet. Diagrammet nedan visar saldot i miljoner kronor på koncernkontot för koncernen samt fördelat på kommun och övriga ingående bolag och förbund. Diagram: Koncernkontosaldo mkr Avesta kommun Bolagen Räntor och valutor Ur ett riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Enligt kommunens finanspolicy har man möjlighet att låna i utländsk valuta. För närvarande sker inte någon sådan upplåning. Upplåningen sker idag enbart i svensk valuta vilket innebär att det inte finns några valutarisker. Ränterisker kan definieras som risken att oväntade förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisker beror främst på löptids- och räntebindningsstrukturen. Andelen lån med kort räntebindning medför en risk för ökade räntekostnader men kan också innebära sänkta kostnader. Internbanken nyttjar på penningmarknaden förekommande derivat i form av ränteswappar för att hantera ränteriskerna på bästa möjliga sätt. Räntebindningstid 4,18 år -exklusive derivat 0,14 år Räntebindning fördelat per år Diagram: Räntebindning per årsintervall mkr Räntebindning år Snittränta per inklusive derivat 1,66 % och exklusive derivat minus 0,09 %. Diagram: Snittränta per % Inklusive derivat Exklusive derivat 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00-1,00 2,75 0,00 2,15-0,20-0,17 2,04 1,66 0, Räntekänslighet: I diagrammet redovisas påverkan på kommande 3-årsperiod med oförändrad lånevolym samt att samtliga ränteförfall under åren omsätts till rörlig ränta. Beloppen i Mkr. 3,0 2,0 1,0 0 Räntehöjning 1 % effekt i mkr 1,9 Derivat Ränteswappar: Varav: 2, , mkr Med framtida start 0 Mkr Vanliga swappar 850 Mkr Marknadsvärde swappar: Motparter swappar: Nordea 938 Mkr 300 Mkr Danske Bank 300 Mkr Swedbank 200 Mkr Handelsbanken Säkringsredovisning 50 Mkr Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet Kommunen bedömer säkringsförhållandets effektivitet per balansdag genom att jämföra de huvudsakliga villkoren för säkringsinstrumentet med de huvudsakliga villkoren för den säkrade posten. De kritiska villkoren utgörs av nominella belopp, löptid, samt räntebas. Per den 31 december 2018 är förhållandet följande: Lån - rörlig ränta stibor Mkr - rörlig ränta med golv 0 % 100 Mkr Säkringsinstrument/swappar - erhåller rörligt ben stibor 850 Mkr - betalar fast ben bunden ränta 850 Mkr 36 37

20 Eftersom swappar enligt ovan kan matchas mot lån med rörlig stiborränta utan golv anses säkringsförhållandet vara effektivt på balansdagen. 13. Borgensåtagande Tabell: Kommunal borgen mkr Kommunalt borgensoch förlustansvar egnahem och småhus 0,6 0,4 0,4 0,1 0,0 Kommunala bolag 0,6 0,5 0,4 0,4 0,4 Övriga ansvarsförbindelser 14,7 17,6 13,6 16,5 1,0 Totalt 15,9 18,5 14,4 17,0 1,4 Det kommunala borgensåtagandet omfattar 38 tkr. Tidigare utställd underborgen med regressavtal, mellan Landstinget Dalarna och Avesta kommun avseende Transitio, upphör De övriga ansvarsförbindelserna avser borgen till Dalatrafik AB och ett antal idrottsföreningar. Förlustrisker finns men bedöms inte uppgå till några större belopp. 14. Pensionsskulden mkr Pensioner, kortfristig del Avsättningar till pension "Pensionsförpliktelse äldre än 1998" Total pensionsskuld "Förpliktelse i % av total skuld" 84% 83% 83% 82% 80% Aktualiseringsgrad % 92% 90% 91% 96% 96% Diagram: Likviditetsbelastning i fasta priser Gamla utbetalningar Nya utbetalningar mkr Avgiftsbestämd ålderspension Särskild löneskatt I diagrammet redovisas hur den totala pensionsförpliktelsen beräknas belasta likviditeteten under perioden , räknat i fasta priser. Den nedersta delen av diagrammet utgörs av ansvarsförbindelsen, som räknas vara fullgjord efter prognosintervallet år Avesta kommun har inga finansiella placeringar avseende pensionsförpliktelser. Avsättningar till pensioner i balansräkningen återlånas i sin helhet i verksamheten. Kommunen har pensionsförpliktelse till två förtroendevalda enligt äldre regelverk där beräkningen grundar sig på en antagen pension eftersom någon begäran om utbetalning inte har skett. För övriga förtroendevalda som omfattas av PBF och OPF-KL görs beräkning via kommunens pensionsförvaltare. Aktualiseringsgraden uppgår till 96 procent, vilket är en mycket bra nivå. Aktualiseringsgraden är den andel, av personakterna för anställd personal, som är uppdaterad med avseende på tidigare pensionsgrundande anställningar. En viktig förutsättning för att uppnå god ekonomisk hushållning är att kommunens styrelser klarar av att bedriva verksamheten inom tilldelade budgetanslag, det vill säga att det finns budgetföljsamhet i kommunen. Av ovanstående redovisning framgår att budgetföljsamheten varierat över tiden och mellan styrelserna. För 2018 redovisar verksamheten ett mindre överskott i förhållande till budget. 16. Känslighetsanalys Tabell: Känslighetsanalys "Löneförändring med 1% inkl PO samtlig personal i kommunen" mkr Bruttokostnadsförändring med 1% 16 Generella statsbidrag med 1% 3 Förändrad utdebitering med 1 kr 49 Förändrad äldreomsorgstaxa med 10% 3 Förändrad barnomsorgstaxa med 10% 1 Förändring av befolkningen med 50 pers 3 Förändring av skatteunderlag 1% 14 I känslighetsanalysen framgår hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. En förändring av bruttokostnaderna innebär en kostnadsökning med cirka 16 mkr. En löneförändring med en procent inklusive personalomkostnader innebär en förändring av kostnaderna med 10 mkr. Det visar att en liten procentuell förändring får en relativt stor förändring på kommunens ekonomi. Analysen visar också att kommunen inte har så stora möjligheter att radikalt förbättra sin ekonomi genom att höja olika taxor. 10 Avesta hade bsök av statsminister Stefan Löfven i juli Pensionerna är en växande kostnad för kommunerna. Kommunen har utöver den skuld som finns i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Kommunens totala pensionsskuld uppgår till 716 mkr varav 572 mkr som ansvarsförbindelse. Det innebär att 80 procent av den totala skulden redovisas utanför balansräkningen i enlighet med den blandade redovisningsmodellen. 15. Budgetföljsamhet Kommunfullmäktige -0,3 0,3-0,2 0,1 0,3 Kommunstyrelsen 14,5 21,2 46,7 22,9 15,9 Omsorgsstyrelsen 1,4 0,3 21,3-3,2-10,1 Bildningsstyrelsen -0,5 0,1-5,6-4,2-8,6 Miljö- och byggnadsnämnd 0,7 0,5 1,3-0,2 2,8 S:a budgetavvikelse 15,8 22,4 63,5 15,4 0,

21 Räkenskaper Driftredovisning tkr Budget Utfall 2018 Avvikelse Utfall 2017 Avvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen V-D miljö och bygg Summa styrelser Interna poster Kalkylerad kapitalkostnad Personalförsäkring pension Bokslutsjusteringar Finansiella poster Verksamhetens netto Investeringsredovisning tkr Budget Utfall 2018 Avvikelse Utfall 2017 Avvikelse Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Omsorgsstyrelsen Bildningsstyrelsen V-D miljö och bygg Summa styrelser Redovisning av större investeringar tkr Utfall 2018 Utfall Projekt totalt Beräknas färdigställd Kommentar Stamfiber till landsbygden Arbetet fortlöper enligt reviderad plan. Det kommer att avslutas vid årsslutet Medfinansiering har sökts hos Europeiska regionala utvecklingsfonden tillsammans med länsstyrelsen om totalt tkr. Kf beslutade att kommande medfinansiering får användas till fiberutbyggnad. Avestavallen renovering omklädningsrum Klart Inre och yttre skolmiljöer Pågår 2019 Förbättrning av skolmiljön för elever och personal Konstgräs omläggn Avestavallen/Krylbo IP Största delen är klar men vissa justeringar ska göras. Konst i Sportparken Arbete på den sista avslutande delen kommer att göras under våren. Väghållning Löpande Under 2018 har bl a ny cykelväg på Mästerbovägen iordningställts, renovering av GC-bro i Krylbo (s k Hästbron) genomförts, cirkulation i korsningen Bergslagsvägen-Kyrkogatan färdigställts samt arbetet med ombyggnad av området runt Avesta busstation påbörjats. Grönytor Löpande Ombyggnad av Stadshusparken påbörjades under året, syftet är att skapa en ny mötesplats med bl a nya ytor med sittplatser och lekutrustning inkl vattenlek. I samband med ombyggnationen har de gamla torghandelsplatserna flyttats till Kopparstråket, dvs platsen nedanför Lilla Torget. Exploatering Löpande Projektering av ny infart till Avesta på riksväg 68 från Norbergshållet har påbörjats. Avsikten är att en cirkulationsplats ska byggas. Trafikverket är huvudman för projektet. Fastigheter Uppförande av nytt kombinerat äldreboende och förskola i området "Balders Hage" påbörjades under 2018, beräknas vara inflyttningsklart runt årsskiftet Inventarier/maskiner Löpande Utrustning i första hand till teknisk service produktions- och städenhet men även inköp av reservkraftverk till en av våra fastigheter. Yttre miljöer Löpande Åtgärder för yttre miljön inom ramen för Krylbo- och Forsprojekten. Bl a färdigställande av odlingslotter i Krylbo och arbete med gamla banvallen i Fors. Summa

22 Resultaträkning Kommunen Koncernen Resultaträkning i tkr Not Budget 2018 Avvikelse Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Aktuell skatt ÅRETS RESULTAT Balansräkning Kommunen Koncernen tkr Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar - Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Pågående investeringar Finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Årets resultat Summa eget kapital AVSÄTTNINGAR Pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Obeskattad reserv SKULDER Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ansvars- och borgensförbindelser Ansvarsförbindelse pensioner

23 Kassaflödesanalys tkr Not Kommunen Koncernen DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för realisationsvinst Justering för gjorda avsättningar - pensioner övriga avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel från verkamheten före förändring av rörelsekapital Ökning(-)/minskning(+) kortfr. fordringar Ökning(-)/minskning(+) förråd Ökning(+)/minskning(-) kortfr. skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGAR Inköp av materiella tillgångar Inköp finansiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet FINANSIERING Utlåning Utlåning/ökning långfr. fordringar Återbetald utlåning Upplåning Långfristig upplåning Utdelning Gamla Byn AB Kassaflöde från finansieringsverksamhet Årets kassaflöde Ingående värde likvida medel Utgående värde likvida medel Nothänvisningar Nothänvisningar Kommunen Koncernen NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER OCH KOSTNADER Verksamhetens intäkter Avgår interna intäkter Summa externa intäkter Varav: Försäljningsintäkter Taxor och avgifter Hyror och arrenden Bidrag Försäljning av verksamhet och konsulttjänster Relisationsvinster Övriga intäkter Eget arbete investeringar Summa externa intäkter Verksamhetens kostnader Avgår interna kostnader Summa externa kostnader Varav: Löner och sociala avgifter Pensionskostnader inkl löneskatt Inköp av anläggnings- och underhållsmaterial Lämnade bidrag Köp av huvudverksamhet Övriga tjänster Lokal- och markhyror Bränsle, energi och vatten Hyra/leasing av anläggningstillgångar Materialkostnader Övriga kostnader Realisationsförluster och periodiseringar Summa externa kostnader Avskrivningar Fastigheter och övr anläggningstillgångar Inventarier och maskiner Direktavskrivningar Nedskrivningar Leasingavtal Summa avskrivningar

24 Nothänvisningar Kommunen Koncernen Nothänvisningar Kommunen Koncernen NOT 2 SKATTEINTÄKTER Egna skatteintäkter Prel. slutskatteavräkning 2016 enl RKR:s rekommendation Prel. slutskatteavräkning 2017 enl RKR:s rekommendation Prel. slutskatteavräkning 2018 enl RKR:s rekommendation Totalt not NOT 3 GENERELLA STATSBIDRAG Inkomstutjämningsbidrag Regleringsbidrag Kommunal fastighetsavg Generella bidrag från staten Regleringsavgift Kostnadsutjämningavgift Avgift LSS-utjämning Totalt not NOT 4 FINANSIELLA INTÄKTER Räntor utlämnade lån Övriga finansiella intäkter Totalt not NOT 5 FINANSIELLA KOSTNADER Räntor upptagna lån Räntor pensionsskuld Övriga finansiella kostnader Totalt not NOT 6 REALISATIONSVINST Realisationsvinst materiella tillgångar Total not NOT 7 EJ LIKVIDITETSPÅVERKANDE POSTER Årets upplösning av bidrag till statlig infrastruktur Årets upplösning av investeringsbidrag Investeringsbidrag utbetalt 2016, aktiverat Realisationsförlust Omklassificering från investering till drift 0 33 Totalt not NOT 8 INKÖP AV MATERIELLA TILLGÅNGAR Park och gatumark, verksamhetsfastigheter Årets investering Totalt not NOT 9 INKÖP AV FINANSIELLA TILLGÅNGAR Aktier i Utveckling Dalarna Holding AB Aktier Inera (SKL) 0 42 Totalt not NOT 10 AVYTTRADE MATERIELLA TILLGÅNGAR Mark detaljplanelagd Lantegendomar Park och gatumark 63 0 Bilar/maskiner/inventarier 0 95 Totalt not NOT 11 UTLÅNING/ÖKNING LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR Minskning/Ökning långfristiga fordringar Totalt not NOT 12 LÅNGFRISTIG UPPLÅNING Förändring amortering Investeringsbidrag, anslutningsavgift Totalt not NOT 13 MARK, BYGGNADER OCH TEKNISKA ANLÄGGNINGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående anskaffningsvärde Investeringar Inköp av mark, byggnader Avyttringar Nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut

25 Nothänvisningar Kommunen Koncernen Pågående investeringar Ingående balans Aktiverade pågående investeringar Pågående investeringar Omklassificering från investering till drift Redovisat värde vid årets slut Totalt not NOT 14 MASKINER OCH INVENTARIER Maskiner och inventarier Ingående anskaffningsvärde Investeringar Avyttringar Nedskrivningar Avskrivningar Redovisat värde vid årets slut Totalt not NOT 15 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Aktier Kommunaktiebolaget Gamla Byn AB TIPPS/IUC Avesta Vatten och Avfall AB Utveckling i Dalarna Holding AB Inera (SKL) Andelar Mellanskog ekonomisk förening Kommuninvest ekonomisk förening Förlagsbevis Förlagsbevis Kommuninvest Långfristiga fordringar (utlåning) Övriga utlämnade lån Region Dalarna (Dalatrafik) Internbankens utlåning Avesta Industristad AB Nothänvisningar Kommunen Koncernen Gamla Byn AB Avesta Vatten och Avfall AB Bidrag statlig infrastruktur Ing beslutat bidrag statlig infrastruktur Ack upplösningar statlig infrastruktur Totalt not NOT 16 FÖRRÅD Förråd Totalt not NOT 17 FORDRINGAR Kundfordringar Övriga kortfristiga fordringar Statsbidragsfordring Moms Interimsfordringar Totalt not NOT 18 KASSA OCH BANK Kassa Bank Totalt not NOT 19 INGÅENDE EGET KAPITAL Ingående eget kapital enligt fastställd balansräkning Justering eget kapital för tidigare år Gamla Byn AB utdelning Södra Dalarnas räddningstjänstförbund, återbetalning medlemskommuner Totalt not NOT 20 EGET KAPITAL Årets resultat Övrigt eget kapital varav resultatutjämningsreserv Totalt not

26 Nothänvisningar Kommunen Koncernen NOT 21 AVSÄTTNING PENSIONER MM Avsättning pensioner Löneskatt pensioner Avsättning pension förtroendevalda Löneskatt avsättning pension förtrodendevalda Totalt not TILLÄGGSUPPLYSNING: Avsättning pensioner och liknande förpliktelser Specifikation per förmån - Avsatt pension Förmånbestämd ålderspension Särskild avtalspension Pension till efterlevande PA-KL pension och äldre avtal Särskilda beslut Summa pensioner Löneskatt Summa avsatt till pensioner Avsatt till pensioner, uppdelning per förmån Ingående avsättning, inklusive löneskatt Nya förpliktelser under året Nyintjänad pension Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrig post Årets utbetalningar Summa avsatt till pensioner Avsatt till pensioner förtroendevalda Ingående avsättning PBF-PRF-KL Ingående avsättning OPF-KL Ränte- och basbeloppsuppräkning Nyintjänade PBF/PRF Nyintjänade OPF-KL 95 0 Löneskatt Avsatt till pensioner förtroendevalda Summa total avsättning pensioner Nothänvisningar Kommunen Koncernen NOT 22 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR Övriga avsättningar Avsättning deponi Avsättning asfaltering Avsättning Horndalsbyn 12: Avsättning del av Åsbo 9: Totalt not Totalt avsättningar NOT 23 LÅNGFRISTIGA SKULDER Internbankens upplåning Avesta kommun Gamla Byn AB Avesta Industristad AB Avesta Vatten och Avfall AB Summa internbankens upplåning Anläggnings-/Anslutningsavgifter Ack upplösning anläggningavgift/anslutningsavgift Investeringsbidrag Ack upplösning investeringsbidrag Summa investeringsbidrag Totalt not NOT 24 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskuld Mervärdeskatt Personalens källskatt och diverse avdrag Övriga kortfristiga skulder Semester- och övertidsskuld Upplupna löner timanställda Upplupen kostnad timbank Interimsskulder Totalt not NOT 25 ANSVARS- OCH BORGENSFÖRBINDELSER Kommunalt borgens- och förlustansvar egnahem o småhus Kommunala bolag Övriga ansvarsförbindelser Totalt not

27 Riskanalys: Vi bedömer att risken för infriande av Avesta kommuns borgensåtaganden totalt sett är låg. Avesta kommun har i januari 2006 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 288 kommuner och landsting/regioner som per var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemmarna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlem lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemmarnas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Avesta kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till mkr totala tillgångar till mkr. Avesta kommuns andel av de totala förpliktelserna uppgick till 936 mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 937 mkr. Nothänvisningar Kommunen Koncernen TILLÄGGSUPPLYSNING: ANSVARSFÖRBINDELSE PENSIONER Specifikation av ansvarsförbindelse pensioner Intjänad pensionsrätt Särskild avtalspension Livränta Utgende pension till efterlevande PA-KL pension Löneskatt Totalt Ingående värde ansvarsförbindelse Nya förpliktelser under året Ränte- och basbeloppsuppräkning Övrig post Årets utbetalningar Förändring av löneskatt Summa ansvarsförbindelse intjänad pensionsrätt Ansvarsförbindelse förtroendevalda Totalsumma ansvarsförbindelse intjänad pensionsrätt BALANSKRAV - ÅRETS RESULTAT EFTER BALANSJUSTERINGAR Årets resultat enligt resultaträkningen Reducering av samtliga realisationsvinster Justering för realisationsvinster enligt undantagsmöjlighet 0 0 -Justering för realisationsförluster enligt undantagsmöjlighet 0 0 -Orealiserade förluster i värdepapper 0 0 -Justering för återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Reservering av medel till resultatutjämningsfond 0 0 -Användning av medel från resultatutjämningsfond 0 0 Balanskravsresultat Balanskrav för 2018 är uppfyllt

28 Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad i enlighet med Lagen om kommunal redovisning (1997:614). Kommunen följer god redovisningssed och tillämpar de rekommendationer som ges ut av Rådet för kommunal redovisning (RKR). Kompletterande upplysningar lämnas nedan. De övergripande redovisningsprinciper som beaktats i redovisningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är; Principen om pågående verksamhet som innebär att verksamheten inte förutsätts upphöra inom överskådlig framtid. Principen om öppenhet som innebär att så stor öppenhet och tillgänglighet som möjligt alltid ska eftersträvas. Försiktighetsprincipen som innebär att alla värderingar ska göras med rimlig försiktighet. Vid osäkerhet ska man välja en lägre värdering av tillgångar och en högre värdering av skulder. Endast under räkenskapsåret konstaterade intäkter får tas med i resultaträkningen. Matchningsprincipen som innebär att alla utgifter som är hänförliga till en specifik tidsperiod matchas mot samma periods intäkter, så kallad tidsmatchning. Kongruensprincipen som innebär att samtliga förändringar i tillgångarnas och skuldernas värde redovisas över resultaträkningen. Objektivitetsprincipen som innebär att samtliga ekonomiska transaktioner ska kunna stödjas och i största möjliga utsträckning bygga på affärshändelser som kan verifieras med fakturor eller dylikt. Aktualitets-, relevans- och väsentlighetsprinciperna som innebär att beslut ska vara grundade på aktuell situation. Redovisningsinformationen ska vara begriplig och endast väsentliga belopp behöver periodiseras och aktiveras. Konsekvens och jämförbarhet innebär att samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna i årsredovisningen konsekvent ska tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat. Principen om historiska anskaffningsvärden. Anläggningstillgångar, RKR 11.4 Anläggningstillgångar har upptagits till anskaffningskostnaden. Exploateringsmark för stadigvarande bruk eller innehav har redovisats som anläggningstillgång i enlighet med RKRs Redovisning av kommunal markexploatering. Tomtmark för småhus som iordningsställts i avsikt att försäljas har redovisats som anläggningstillgång mot bakgrund av de senaste årens väldigt låga omsättningstakt. Investeringsbidrag och anslutningsavgifter som erhållits från och med 2013 har tagits upp som förutbetalda intäkter, redovisats bland långfristiga skulder och periodiserats över de berörda anläggningarnas nyttjandeperiod. Avskrivningar Avskrivningar har beräknats planenligt på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärde utifrån kommunens bedömning om tillgångens ekonomiska livslängd. Följande avskrivningstider tillämpas normalt i kommunen; 3, 5, 10, 15, 20, 25, 33, 50 och 100 år. Avskrivning påbörjas när tillgången tas i bruk. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. En samlad bedömning av nyttjandeperioden för respektive tillgångstyp görs. Individuella bedömningar av nyttjandeperioden sker om det finns nödvändiga omständigheter. Om en ny bedömning av nyttjandeperioden avviker från tidigare fastställd avskrivningstid ändras avskrivningstiden alltid om den blir kortare. Komponentavskrivningar Övergång till komponenter har skett från Det som lagts om är gator och vägar samt kommunens verksamhetsfastigheter. Nyttjandeperioden för komponenterna varierar. Kommunen har valt att ha följande komponenter; bärlager/markanläggning: evig stomme 100 år fasad, fönster, dörrar 50 år tak 40 år slitlager mark, park, gata 20 år fastighetsinventarier 15 år byggnadsinventarier VA, värmeelledningar, ventilation, hissar, köksinredningar mm 30 år 54 55

29 Pensionsförpliktelser, RKR 2.2, 7.1 och 17.2 Pensionsförpliktelser har redovisats enligt den blandade modellen. Det innebär att pensionsskulden intjänad efter samt all garanti- och visstidspension har bokförts som en avsättning för pensioner i balansräkningen. Förmånsbestämd ålderspension har redovisats som kortfristig skuld eftersom den regleras under kommande år. Förändringen av skulden har bokförts bland verksamhetens kostnader i resultaträkningen. Pensionsskulden som intjänats till och med ingår som ansvarsförbindelse. Utbetalningar av förmåner intjänade före 1998 har redovisats som verksamhetens kostnader. Aktualiseringsgraden uppgår till 96 %. Särskild löneskatt Särskild löneskatt på pensionskostnader har periodiserats och redovisats enligt samma principer som gäller för redovisning av pensionsförpliktelser enligt den kommunala redovisningslagen, blandade modellen. Detta innebär att såväl de pensionsförpliktelser som redovisats som avsättning som de som redovisats som ansvarsförbindelse inkluderar den särskilda löneskatten. Fordringar Fordringar har tagits upp till det belopp som bedömts bli inbetalt. Fordringarna har prövats i enlighet med kommunens krav- och inkassopolicy. Investeringsredovisning Som investering har redovisats inventarier med belopp som överstiger ett basbelopp och med en ekonomisk livslängd över 3 år. Leasingavtal, RKR 13.2 I kommunen finns enbart leasingavtal som per definition är operationella eftersom hyresavtalen understiger 3 år. Dessa har redovisats som hyresavtal i resultaträkningen och omfattar framförallt leasingbilar. Lånekostnader, RKR 15.1 Lånekostnader har belastat resultatet då de uppkommit. Kostnadsräntor Kostnadsräntor hänförda till redovisningsperioden har skuldbokförts och belastat perioden. Löner, semesterersättningar och övriga löneförmåner Löner och övriga ersättningar har redovisats enligt kontantmetoden. Intjänade timlöner har bokförts löpande månadsvis med en månads förskjutning och kostnaden för verksamhetsåret har justerats i samband med årsskiftet. Sammanställd redovisning, RKR 8.2 Kommunens sammanställda redovisning har upprättats med proportionell konsolidering. Med proportionell konsolidering menas att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tas in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att förvärvat eget kapital i ett företag elimineras. I den sammanställda redovisningens egna kapital ingår härmed förutom kommunens eget kapital endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Eftersom den sammanställda redovisningen endast ska redovisa koncernens relationer med omvärlden har interna mellanhavanden inom koncernen eliminerats. I den sammanställda redovisningen ingår juridiska personer där kommunen har ett betydande inflytande, det vill säga bolag där kommunen har 20 procent eller fler röstandelar. Den uppskjutna skatten i bolagets reserver har redovisats som avsättning och resterande del har hänförts till eget kapital. Semesterlöneskuld och okompenserad övertid Semesterlöneskuld och okompenserad övertid har bokförts som kortfristig skuld. Detta gäller även okompenserade timmar i timbanken. Skulden har justerats i samband med årsskiftet. Avsättningar, RKR 10.2 Avsättning för omstruktureringsutgifter görs enbart när kriterierna för avsättningar är uppfyllda. Skatteintäkter, RKR 4.2 Skatteintäkter har periodiserats och redovisats det år den beskattningsbara inkomsten intjänats av den skattskyldige. Det innebär att kommunen i bokslutet för år 2018 har bokfört den definitiva slutavräkningen för 2017 och en preliminär slutavräkning för

30 Sammanställd redovisning Koncernen Personalredovisning I den sammanställda redovisningen ingår bolag där kommunens ägarandel överstiger 20 procent, Gamla Byn AB (100 %) med dess helägda dotterbolag Avesta Industristad AB, Avesta Vatten och Avfall AB (100 %) och Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund (48,8 %). Den sammanställda redovisningen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkningar. Redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering, vilket innebär att endast ägda andelar av dotterföretagens resultat- och balansräkningar tagits in i den sammanställda redovisningen. Förvärvsmetoden innebär att anskaffningsvärdet för dotterföretagens andelar har räknats av mot förvärvat eget kapital. I eget kapital ingår, förutom kommunens eget kapital, endast den del av dotterföretagens eget kapital som intjänats efter förvärvet. Den sammanställda redovisningen uppvisar ett positivt resultat på 37 mkr (63 mkr) vilket är en försämring från samma period föregående år med 26 mkr. Årsresultat för Avesta kommun uppgår till 22,6 mkr, Gamla Byn AB uppgår till 10,8 mkr, för Avesta Industristad AB till 3,3 mkr, Avesta VA och Avfall AB till -0,3 mkr och för Räddningstjänstförbundet till 0,6 mkr, vilket totalt innebär ett koncernmässigt resultat på 37 mkr. Kommunen har ägarandel i fler bolag men där Avesta kommuns andel är mindre än 20 procent; Södra Dalarnas Samordningsförbund, i vilket Avesta, Säter och Hedemora kommuner, Landstinget Dalarna, Försäkringskassan samt Länsarbetsnämnden ingår som samarbetspartners. Förbundet bedriver verksamhet inom ramen för Lag om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet Renhållningen som bedrivs av privat entreprenör En enhet inom barnomsorgen som bedrivs i annan regi En grundskola (år 1-6) som bedrivs som friskola sedan höstterminen Tabell: De ingående enheternas redovisade resultat mkr Avesta kommun 22,6 50,6 73,8 48,6 32,2 Gamla Byn AB (100%) 10,8 8,4 12,3 0,7 10,1 Avesta Indutristad AB 3,3 4,0 3,5 1,5 6,3 Södra Dalarnas räddningstjänstförbund (48,8%) Avesta Vatten och Avfall AB Tabell: Personal 0,6 0,3 0,2 0,2 0,1-0,3 0,1 0,1 0,7 0,2 Personalrörligheten är fortsatt hög inom kommunen. Det genomförds nyrekryteringar löpande på grund av pensionsavgångar och rörlighet men även till nya tjänster och uppdrag som exempelvis sjuksköterskor, undersköterskor, utredare, socialsekreterare och lärare. Rekrytering Generationsväxlingen inom Avesta kommun fortgår med ett ökat rekryteringsbehov. Förutom pensionsavgångar finns även en normal personalomsättning. Under 2018 har över 600 tjänster inklusive sommarvikarier annonserats ut. Rekrytering av nya medarbetare pågår på alla nivåer och inom de flesta yrken. Avesta kommun har förstärkt resurserna avseende rekrytering och kompetensförsörjning för att klara av att hantera ökningen av rekryteringar. Avesta kommun arbetar aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare både enskilt men också tillsammans med arbetsgivarnätverket inom Avesta för att locka nya medarbetare till våra arbetsplatser och vår kommun. Tabell: Antal pensionsavgångar Förvaltning Bildningsstyrelse Kommunstyrelse Antal medarbetare Avesta kommun är inne i en pågående generationsväxling med många pensionsavgångar och även de närmaste åren kommer innehålla pensionsavgångar. Ovanstående tabell avseende pensionsavgångar är baserad på antal medarbetare som uppnår 65 år. Antalet anställda inom Avesta kommun har under 2018 uppgått till tillsvidareanställda medarbetare. Omräknat till heltider uppgår det till 1852, vilket innebär att kommunen har en hög andel medarbetare som innehar heltidstjänst. Tabellerna visar antal anställda och antal heltider per förvaltning, uppdelade på män och kvinnor. Kommunen är en kvinnodominerande arbetsplats, där andelen kvinnor uppgår till c:a 80 %. Tabell: Antal anställda, tillsvidareanställda Förvaltning Kvinnor Män Totalt Bildningsstyrelse Omsorgsstyrelse Kommunstyrelse Miljö- och bygg Totalt Tabell: Antal tillsvidareanställda omräknat till heltider Förvaltning Kvinnor Män Totalt Bildningsstyrelse Personer Kommun GBAB SDR* VAAB Antal årsarbetare * 36 - varav kvinnor Miljö och bygg Omsorgsstyrelse Totalt Omsorgsstyrelse Kommunstyrelse Miljö- och bygg Totalt Tabell: Löner och ersättningar (tkr) tkr Kommun GBAB SDR* VAAB Styrelsen och VD Övriga anställda Summa *Avser endast anställda med månadslön Diagram: Pensionsavgångar 65 år Bildning Kommunkansliet Miljö och bygg Omsorg Totalt

31 Diagram: Årsarbetare (tillsvidareanställda) mkr Miljö och bygg Kommunstyrelse Omsorgsstyrelse Bildningsstyrelse Diagrammet visar hur antalet tillsvidareanställda årsarbetare har förändrats under den senaste 5-årsperioden. När det gäller den generella utvecklingen av antalet anställda under åren är det ökningen inom Bildningsförvaltningen som är mest signifikant. Denna ökning har främst demografiska orsaker. Avesta kommun har haft en stor nettoinflyttning av personer i relativt ung ålder, vilket påverkar behoven främst inom barnomsorg och skola. Demografin har också fått konsekvenser för övriga förvaltningar, men inte i lika stor omfattning. En mindre del av ökningen kan förklaras med ambitionshöjning och statliga påbud som påverkat kommunens utbud av tjänster. Under 2018 har nettoinflyttningen stagnerat men ökningen inom barnomsorgen kvarstår. Förändringen av antal årsarbetare inom Omsorgsstyrelsen härrör av att viss verksamhet har påverkats utifrån ändrade bestämmelser från statlig myndighet. Arbetad tid Den arbetade tiden för respektive förvaltning och hur den förändras presenteras i tabellen. I tabellen ingår såväl tillsvidareanställda, vikarier och timanställda. Personer anställda via arbetsmarknadsåtgärder är undantagna Här har all arbetad tid omvandlats till årsarbetare.. Årsarbetstid i tabellen är beräknad till 165 timmar/månad, dvs 1980 timmar för att få ett gemensamt mått oavsett vilken personalgrupp den anställde tillhör. Tabell: Arbetad tid Arbetad tid Bildning Kommunkansli Miljö o Bygg Omsorg Totalt Den totala bemanningen inom kommunens förvaltningar har ökat något under Sjukfrånvaro Under 2018 kan man se att den totala sjukfrånvaron har ökat i jämförelse med Sjukfrånvaron ökar inom hela området dock sker en större ökning i gruppen 29 år och yngre, i gruppen år samt i gruppen män. Tabell: Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i % Alla anställda 6,61 6,93 6,72 6,87 7,41 Kvinnor 7,24 7,63 7,27 7,83 8,33 Män 3,76 3,86 3,76 3,49 4,31 29 år och yngre 5,54 5,09 5,51 6,05 7, år 6,53 6,74 6,28 6,23 7,23 50 år och äldre 6,86 7,52 7,45 7,69 7,73 Långtidsfrånvaro 60 dagar och mer 46,20 49,94 48,77 44,73 44,16 De senaste årens kartläggning om övrigt arbete har gett oss mer kunskap och sjuk- och friskfaktorer vilket har bidragit till grunden för det fortsatta utvecklingsarbetet mot en mer hållbar arbetssituation och organisation. Anställda har möjlighet till olika aktiviteter och det ska synas att aktiviteterna hör ihop samt att det finns en röd tråd i arbetet. Den gemensamma grunden för flera aktiviteter är kommunens arbetsmiljöpolicy med tillhörande handlingsplan. En del är projektet kallat Min hälsa som syftar till att medarbetare ska må bättre och att sjukfrånvaron ska minska. Trenden är, trots aktiviteter och möjligheter för anställda att bedriva friskvård, att sjukfrånvaron ökar. Riktade insatser har inletts och fortsätter under 2019 för att trenden ska vända och att sjukfrånvaron sjunker. Medarbetarskap och ledarskap Tidigare kunskaper har också lett fram till ett nytt tankesätt kring medarbetarundersökning med tillhörande efterprocess där medarbetarskap och ledarskap är lika viktigt för en lyckad verksamhet. Ledarplattform har etablerats där chefer kan anmäla sig till lämpliga utbildningar på olika nivåer vilket ska stärka chefer och ledare inom Avesta kommun. Det har påbörjats ett arbete med att skapa en medarbetarplattform som ska utveckla, stärka och motivera. Detsamma gäller tillit och ansvar samt delaktighet och engagemang med det gemensamma uppdraget i centrum. Avesta kommun har erbjudit samtliga att delta i en halvdag med temat medarbetarskap. Årligen genomförs Arbetsmiljödagar för chefer och skyddsombud där temat 2018 var att verka i förändring. I samband med dessa dagar inleddes för första gången separat information och dialog med samtliga chefer inom Avesta kommun. LeDa, vilket står för ledarskap i Dalarna, är ett samarbete mellan samtliga kommuner och Högskolan i Dalarna. Samarbetet har mynnat ut i att Högskolan har format utbildningar med högskolepoäng och där målgrupperna är nya samt etablerade chefer. Inom ramen för LeDa genomförs varje höst en konferensdag för kommunala chefer inom Dalarna. Under 2018 har det genomförts en pilotomgång där två chefer deltog från Avesta kommun. Aspirantprogram genomförs i samarbete med kommuner i Västmanland. Detta program syftar till att låta framtida chefsämnen få personlig utveckling samt insikt i vad som förväntas med att gå in i en chefsroll. Inriktningen på utbildningen har förändrats något till att ha mer fokus på ständiga förändringar, på mångfald samt hur digitalisering skapar möjligheter och påverkar arbetet. Under 2018 har tre personer från Avesta kommun deltagit. Under 2018 har det genomförts ett stort antal övergripande interna utbildningar inom områdena personal, ekonomi, kommunalförvaltning, säkerhet, ledarskap, arbetsmiljö. Kurserna är målgruppsanpassade och anmäla sker digitalt via intranätet. Det har också genomförs utbildningsinsatser inom projektet Vilka är vi för chefer och samtalsledare under två heldagar. Digitalisering Digitalisering möjliggör verksamhetsutveckling. En del i arbetet med digitalisering är att se över vilka rutiner som sker, vilken teknisk utrustning som är möjlig samt vilka IT program som finns. En annan del är att utveckla och höja kompetenserna inom organisationen för att en effektivisering ska kunna ske. Inom personalområdet har förändringar skett inom arbetet med löneöversynen där hanteringen till stor del sker digitalt, inom rekryteringsområdet sker mycket digitalt och det har investerats i nya dataprogram, sammantaget skapar detta möjligheter för personalenheten och chefer att effektivisera sina verksamheter. Möjligheter till information är viktigt för att verksamheterna ska kunna bedriva en effektiv och trovärdig verksamhet. Därför har personalhandbok och chefsguide lagts upp på intranätet. Där finns det också tillgång till de styrdokument som gäller inom personalområdet. Årlig lönekartläggning Det ställs krav att arbetsgivaren årligen genomför lönekartläggning utifrån ett jämställdhetsperspektiv. I denna kartläggning skapas även en allmän bild över löneläget. Inför kartläggningsarbetet är det viktigt att utdata har rätt statistikunderlag så att rätta analyser kan ske. Resultaten från lönekartläggningen och analysen presenterades för de fackliga organisationer och därefter skedde löneöversynsarbetet vilket i princip blev klart till utsatta avtalsdatum. Undantaget var de fackliga organisationer där de centrala avtalen inte blev klara förrän under sen hösten

32 Vi jämför oss med andra kommuner En metod att bedöma kvaliteten i verksamheterna är att jämföra sig med andra kommuner. Kommunens kvalitet i korthet är ett verktyg att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett invånarperspektiv. Där jämförs kommuner med varandra inom områdena Barn och unga, Stöd och omsorg, Samhälle och miljö. För närvarande deltar 260 kommuner. Här redovisas hur Avesta ligger till jämfört med andra kommuner samt hur utvecklingen ser ut jämfört med föregående år. För att ge en snabb och enkel överblick presenteras Avestas resultat i fyra jämförelsegrupper, från grönt till rött. I resultatet visas Avestas värde för måttet. Barn och unga Resultat Jämfört med oss själva Jämfört med andra Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn, januari juni (%) 60 Inskrivna barn per årsarbetare, förskolan, antal, (2017) 4,4 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i Svenska och svenska som andra språk, kommunala skolor, genomsnittlig andel (%) 62 Elever i åk 6 med lägst betyg E i matematik, kommunala skolor, andel (%) 86,7 Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) 65,6 Elever i åk 9: Jag känner mig trygg i skolan, positiva svar, andel % 79,6 ny Elever i åk 9: Jag är nöjd med min skola som helhet, positiva svar, andel % 71,6 ny Kostnad grundskola F-9 hemkommun, kr/elev (2017) Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%) 71,7 Kostnad gymnasieskola hemkommun, kr/elev (2017) Stöd och omsorg Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) 72 Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 22 Kostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv, (2017) Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 64 Kostnad funktionsnedsättning totalt (SoL, LSS, SFB), minus ersättning från FK, kr/inv. (2017) Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde 61 Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 18 Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 72 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 76 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 86 Kostnad särskilt boende äldreomsorg, kr/inv. 80+, (2017) Samhälle och miljö Andel som får svar på e-post inom EN dag, (%) 96 Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) 74 Gott bemötande vid kontakt med kommun, andel av maxpoäng (%) 85 Valdeltagande i senaste kommunvalet, (%) 83,6 Öppethållande huvudbiblioteket, timmar/vecka (2017) 49 Lämnat etableringsuppdraget och börjat arbeta eller studera (status efter 90 dagar), andel (%) (2017) 42 Hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning, inkl. biologisk behandling, andel (%) (2017) 33 Miljöbilar av personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % (2017) 29 Utvecklingen från förra året är positiv Ingen eller svårbedömd utveckling Utvecklingen från förra året är negativ Avesta tillhör den bästa gruppen Avesta tillhör den näst bästa gruppen Avesta tillhör den näst sämsta gruppen Avesta tillhör den sämsta gruppen 62 63

33 Invigning av Avesta Art tema Identitet VERKSAMHETSBERÄTTELSE 64 Avesta kommun Årsredovisning

34 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Ordförande: Blerta Krenzi Ordförande: Lars Isacsson Förvaltningschef: Anders Friberg tkr Budget Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Driftnetto Budgetavvikelse Resultat verksamhet och ekonomi Fullmäktiges verksamhet omfattar; Kommunfullmäktige Utmärkelsegåvor Revision Valadministration Partistöd Budgeten för fullmäktige inkluderar även fullmäktigeberedning med 100 tkr. Ingen beredning har dock varit verksam under Det totala resultatet för fullmäktiges verksamhet är en positiv budgetavvikelse som uppgår till 306,2 tkr. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Kommunfullmäktige har genomfört tio sammanträden under perioden. Nio av dem i Fors Folkets Hus och ett i Bygdegården Jubel på Sjöviks folkhögskola. Bland många viktiga ärenden som fullmäktige tagit beslut om kan nämnas: VA-policy och VA-plan för åren Inrättande av krishanteringsråd Samverkansavtal om dataskyddsombud med Hedemora kommun Program för landsbygdsutveckling Program för äldre Kommunikationspolicy Nya reglementen för pensionärsråd, funktionshindersråd och ungdomsråd Plan för avfallshantering Riktlinjer för trygghetsboende Mål och budget för Avesta kommun. Kommunfullmäktiges presidium har bland annat uppvaktat de som fyllt 100 år under året samt medverkat i planeringen av nationaldagsfirandet. Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Driftnetto Budgetavvikelse Följande verksamheter är organiserade under kommunstyrelsen; Nämndernas sekretariat Tillväxt Avesta Administrativa enheten Ekonomienheten Upphandlingsenheten IT enheten Personalenheten Teknisk service Servicecenter Under kommunstyrelsen redovisas även kommunövergripande verksamhet som centrala utvecklingsprojekt, större investeringsprojekt, samarbetsavtal samt gemensamma personalkostnader som personalutvecklingspott, pensionsutbetalningar och en central lönepott för årets löneökningar. Årets totala budgetavvikelse för kommunstyrelsen uppgår till +15,9 mkr och avvikelse gentemot budget fördelar sig enligt följande; Överskottet under kommunkansliet förklaras främst av personalvakanser. Tekniska utskottets verksamhet redovisar totalt ett ekonomiskt budgetunderskott på -8,9 mkr. Orsaken till underskottet är i första hand det för vinterväghållningen ogynnsamma vädret under första kvartalet, vilket medförde de högsta kostnader någonsin för ett enskilt år. Totalt underskott för vinterväghållningen blev - 6,3 mkr. Även samhällsbetalda resor redovisar en negativ budgetavvikelse med - 2,1 mkr. Under året har kostnader för rivning av tre byggnader tillkommit i Horndal, Jämtsveden och Månsbo på totalt 0,6 mkr. Totala investeringsvolymen för teknisk service uppgick till 119 mkr för Inom infrastruktur har gång och cykelväg byggts på Mästerbovägen och renovering skett av Hästbroarna. Ny cirkulationsplats i korsningen Bergslagsvägen Kyrkogatan och ombyggnation av Myrgatan från Corneliusgatan till Axel Johnsons väg har färdigställts. Ombyggnad av området vid Avesta busstation pågår och beräknas blir färdigt under första halvåret 2019 och arbetet med bullervall i Nordanö har påbörjats. I Krylboprojektet är dels anläggningen av odlingslotter vid Ponsbachsvägen slutförd och i Mossparken har delar röjts, städats upp samt renoverats. Flytten av torghandelsplatserna från Markustorget till Kopparstråket samt upprustning av planteringsytor vid Kopparstråket har färdigställts. Vid valet den 9 september utsågs det nya fullmäktige som sammanträdde första gången den 22 oktober. Blerta Krenzi valdes då till ordförande efter Laila Borger. Det nyvalda fullmäktige har sedan fattat beslut om ledamöter och ersättare för kommande mandatperiod. Från november 2018 webbsänds alla fullmäktiges möten förutom att det även sänds i närradion. Webbsändningarna kan ses direkt eller i efterhand på kommunens webbsida. Drygt 25 motioner och medborgarförslag har slutbehandlats av fullmäktige och ett fyrtiotal har remitterats vidare för yttrande eller för beslut i annan beslutsinstans. Kommunövergripande verksamhet +23,3 mkr Kommunkansliet +1,5 mkr Tekniskt utskott -8,9 mkr Budgetöverskott under kommunövergripande verksamhet förklaras av realisationsvinst i samband med trädavverkning i Horndal och markförsäljning i Åsbo samt kvarvarande medel från integrations- och utvecklingspotten. Underskott redovisas framförallt på gemensamma pensionskostnader beroende på fler anställda som överstiger brytpunkten för avgiftsbestämd pension. Ombyggnad av Stadshusparken, etapp tre Markustorget, pågår och beräknas färdigt under första halvåret Bland annat består byggnationen av en installation av vattenlek, nytt lekområde och nya utsmyckningar i parken. I juni beslutade Kommunfullmäktige att nybyggnation av fastighet innehållande både äldreboende och förskola skulle genomföras i kommunens regi. Investeringen pågår och ingår i teknisk services verksamhet och finansieras med Grön upplåning

35 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE Projektet Ordningsvakter i Krylbo är en åtgärd som diskuterats tillsammans med polisledningen. Projektet startades i december och ska pågå sex månader, som en etapp i det trygghetsskapande arbetet. Syftet är att öka uniformerad närvaro i området under varierande tider samt att arbeta kontakt- och relationsskapande inom området. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Under 2017 blev det känt att ett av världens största företag med ett av världens starkaste varumärken, Google, köpt 109 hektar mark i Horndal. Avsikten är att ett datacenter ska etableras i Horndal och ett intensivt arbete har sedan dess pågått inom kommunkoncernen för att förbereda Avesta och Horndal för denna stora etablering. Upphandling av infartsvägar till området har genomförts och vägen beräknas vara färdigställd maj Detta betyder inte att det har tagits ett beslut om etablering på siten men aktiviteterna som genomförts är ett steg i utvecklingen mot att möjliggöra att ett sådant beslut fattas. Under december månad hölls också ett samrådsmöte med Horndalsborna inför inlämning av tillståndsansökan till mark- och miljödomstolen. När Google köpte mark av kommunen så köpte man inte skogen. När den avverkades lät kommunen en miljon från förtjänsten gå tillbaka till Horndalsborna i form av ett sökbart aktivitets- eller projektstöd. Pengarna var sökbara för Horndals föreningar och kravet var att det skulle vara till nytta och glädje för Horndalsborna och bidra till Horndals attraktivitet. Näringsliv Avestas näringsliv växer och står starkt. Många befintliga företag expanderar samtidigt som det är fortsatt stort intresse för att etablera sig i Avesta från externa aktörer. Etablering av Dalarnas största Biltemabutik pågår och markberedelserna i Dalahästområdet är i full gång för invigning under sommaren Senast redovisade siffror för handeln visar att Avesta står fortsatt stark särskilt vad gäller sällanköpshandel. Även i centrum sker förändringar. I Avesta Galleria pågår ombyggnationer för att möjliggöra fortsatt utveckling och längs gågatan sker förändringar. En del företag har lagt ner, medan andra har etablerat sig. Bostäder En rad lägenheter byggs av privata entreprenörer. Byggnation av ett flerfamiljshus på Örnen 6 färdigställdes sommaren 2018 och lägenheterna är nu uthyrda. Ytterligare byggnationer av privata aktörer projekteras vid flera centrala fastigheter i Avesta. Resultatet av kommunens markanvisningsförfrågningar under avseende vissa specifika fastigheter har dock rönt relativt svalt intresse. I stället har vi sett ett alltmer ökande intresse från lokala investerare att bebygga mindre fastigheter centralt. Mot slutet av 2018 aviserades förändringar i det statliga bidragssystemet vilket kan komma att innebära konsekvenser som är svåra att överblicka i dagsläget. Två stora bostadsbestånd har bytt ägare under året. Före detta Krylbostäders 711 lägenheter har sålts till fastighetsbolaget Landsort Care och Bolundens sammanlagt 900 lägenheter i Avesta och Horndal har köpts av Samhällsbyggnadsbolaget. Stadsutveckling Avesta kommun fick under 2016 ett erbjudande från Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Erbjudandet innebar att Johnsonstiftelsen skänkte en visionär stadsplan till Avesta kommun. Tillsammans med stiftelsens representanter och konsulter har kommunens tjänstemän och politiker genom processledda workshoppar arbetat fram en utvecklad, visionär stadsplan för Avesta. Förslag från allmänheten har också beaktats. Arbetet har pågått sedan dess och i augusti 2018 presenterades förslaget för kommunen och det lokala näringslivet. Avestasamtalen Avesta kommun arrangerade i december Avestasamtalen, en årlig nationell konferens med riksrenommé. Det var stort intresse, fokus detta år var kompetensförsörjningen och dess betydelse för svensk basindustri. Teman tidigare år: stål (2013), trä & skog (2014), energi (2015), infrastruktur (2016), digitalisering (2017) - samtliga med utgångspunkt i basindustrin. AlmeDalarna Avesta deltog för tredje året i Region Dalarnas treårsprojekt AlmeDalarna vars syfte är att lyfta fram och marknadsföra Dalarna. Avesta kommun arrangerade företagsmöten för platsmarknadsföring i syfte att visa upp Avesta som en attraktiv kommun att bo och vara verksam i. Avestas representanter var också inbjudna till seminarier och rundabordssamtal utöver Region Dalarnas arrangemang. Visit Dalarna Samarbetet i turismfrågor mellan Dalarnas kommuner genom Visit Dalarna fortsatte under första halvåret 2018 med full kraft, och redan nu kan konstateras att både vinter- och sommarsäsongen 2017/2018 har varit mycket lyckosam. Antalet besökare ökar i Dalarna; både nationella och internationella. Syftet med det nya bolaget är att bli starkare tillsammans både nationellt och internationellt. Som besökare eller entreprenör inom besöksnäringen möter du Visit Dalarna redan vid disken i Turistbyrån. Avesta kommun har arbetat med att ta fram en strategi för att maximera möjligheterna som medlemskapet ger, tillsammans med en handlingsplan som arbetats fram tillsammans med kommunens besöksnäringsentreprenörer i workshoppar. Visit Dalarnas affärsutvecklare har varit processledare under workshopparna. Genom samarbetet med Visit Dalarna erbjuds besöksnäringsföretagen bland annat möjlighet att delta i omfattande marknadskommunikation genom hemsida och internationella och nationella kampanjer på webb och i tryckt form. Landsbygdsutvecklingsprogram Avesta kommuns program för landsbygdsutveckling har reviderats och antogs av kommunfullmäktige den 19 mars. Arbetet var ett samarbete mellan Avesta kommun, Folkare Landsbygdsforum, By Utvecklingsgrupp, Forsgruppen, Horndalsgruppen och LRF:s kommungrupp. Även kommunens Ungdomsråd har gjort inspel. Viktiga delar är givetvis service, näringsliv och boende. Nyheter är bland annat skrivningar om bredband och fiber, kommunikationer, landsbygdsutveckling i strandnära lägen, hur man får skylta och ansvar för belysning. Marknadsföringsprojekt 2018 inledde Avesta kommuns näringslivsenhet Tillväxt Avesta ett nytt marknadsföringsprojekt i syfte att lyfta det lokala näringslivet. Avsikten är också att synas mer nationellt och internationellt och framförallt bland potentiella etablerare och byggare. Kommunikationsbyrån Gulllers Grupp startade sitt arbete tidigt våren 2018 tillsammans med en projektgrupp inom Tillväxt Avesta. Arbetet ska under tre år inrikta sig på Public Relations, Public Affairs samt kommunikationstjänster. Syftet är att sprida information och berättelser om Avesta i olika kanaler som annonser, tidningsartiklar och eventuellt TV-framträdanden, allt för att underlätta arbete och samarbeten med näringsliv, opinionsbildare och beslutsfattare. Arbetet inleddes våren 2018 med ett koncept som beskriver hur Avesta ska uppfattas, och med det öka kännedomen om Avesta i omvärlden. Det innebar att en ny webbsida baraiavesta.se lanserades sista november och marknadsfördes genom annonser i såväl Dagens Industri, DI Weekend som Byggvärlden och Byggindustrin. Webbsidan innehåller nyheter och intervjuer om och kring näringslivet i Avesta, men också information om Avestas läge, möjligheter vad gäller logistik och etableringar samt visioner rörande stadskärnan. Skatteväxling har skett från och med årsskiftet med landstinget för kollektivtrafik och färdtjänst, dock är kommunen fortfarande ansvarig för bland annat resor enligt Lag om särskilt stöd (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) samt särskoleresor. Vidare står kommunen för kostnaden för den här i Avesta för resenärerna avgiftsfria trafiken samt för skolkortskostnader för skolelever

36 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE Omsorgsstyrelsen Ordförande: Susanne Berger Förvaltningschef: Carina Johansson Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Driftnetto Budgetavvikelse Omsorgsstyrelsens budgetavvikelse är tkr. Vård och omsorg Vård och omsorg redovisar ett budgetunderskott med tkr. Sjuksköterskeenheten resultat är +668 tkr, inkluderat budgetförstärkning med tkr 2018 för inhyrd sjuksköterskebemanning. Bemanningsenheten har ett underskott på 627 tkr och hemtjänsten ett underskott med tkr. I syfte att öka personalkontinuiteten i hemtjänsten arbetar förvaltningen med att fortsätta att utveckla arbetsmodellen; planering och bemanning efter brukarnas biståndsbedömda behov. Del av poolen har knutits till enheterna med så kallade enhetspooler. Tre projekt har bedrivits under året; projekt förtroendemodell i Horndal hemtjänst, utökat hemtagningsteam och arbetsmiljöprojekt för hemtjänst och sjuksköterskor. Inte verkställda beslut till äldreboende var per sista december 14 personer. För 2018 har 105 betaldagar till landstinget för medicinskt färdigbehandlade registrerats jämfört 374 betaldagar Under året rapporteras 19 inte verkställda beslut till inspektionen för vård och omsorg (IVO). Samlad brukarbedömning för helheten i hemtjänst är 86 procent jämfört riket 91 procent. Personalkontinuiteten, det vill säga antalet personal en brukare möter under 14 dagar är 18 och förbättrad sedan 2017 (20). Den samlade brukarbedömningen för vård och omsorgsboende är 76 procent jämfört riket på 82 procent. Väntetid i antal dagar från ansökan till inflyttning i vård- och omsorgsboendet har minskat från 99 dagar till 61 dagar. Samlade kvalitetsaspekter i äldreboende är 67 procent, ett medelgott resultat. I enlighet med omsorgens handlingsplan för att minska fallolyckor för äldre har 10 personer erbjudits balansträning. Resultatet är positivt med upplevd bättre stadighet och minskad rädsla för att ramla. Byggnation av nytt äldreboende Balders Hage med 36 platser fortskrider och beräknas vara klart i januari Planering för nytt trygghetsboende på badhustomten pågår och kan vara klart första kvartalet Ombyggnad av Balders inne till vård och omsorgsboende (2020) har senarelagts med anledning av regeringens utredning om nygammal vårdform för äldre så kallat biståndsbedömt trygghetsboende. Om riskdagen beslutar om denna vårdform är Balders inne lämplig att omvandla. Vidare planerar förvaltningen långsiktigt för trygghetsboende i Skogsbo 2025 och i Krylbo/ Karlbo 2030 i enlighet med kartlagt behov av äldreboende (Äldreutredningen fullmäktigebeslut 2015, Program för äldre reviderat fullmäktigebeslut 2018). Två hemtjänstlokaler har omvandlats till trygghetsboende i Rågen och Kornknarren. Samverkan sker med landstinget och Hedemora kommun i projekt Ny nära vård under 2018/2019. I samma konstellation pågår samverkan för trygg och säker utskrivning från slutenvård (SuS). Socialtjänsten Socialtjänstens budgetavvikelse är tkr. Försörjningsstödsenheten har ett budgetöverskott med tkr med anledning av utökad budget. Antalet hushåll fortsätter att öka, i genomsnitt 41 hushåll per månad 2016 och med ytterligare 42 hushåll per månad Ökning 2018 är 26 hushåll i genomsnitt. 50 procent av hushållen med försörjningsstöd har utrikesbakgrund. Av dessa är 50 procent i behov av tolk yngre än 30 år och 80 procent av personer äldre än 30 år. Samverkan sker i hög grad med Arbetsförmedlingen (AF), arbetsmarknadsenheten (AME), försäkringskassan (FK), vårdcentraler, integrationsenheten, svenska för invandrare (SFI) och socialtjänsten för olika målgrupper när det gäller försörjningsstöd för ungdomar, för 0-klassade och för Samverkansteamets deltagare. ESF projekt Framtidsjobb Avesta pågår till februari 2019 och är riktat till personer med försörjningsstöd. I projektet ges arbetsförberedande insatser för 40 individer per halvår. Förvaltningen har haft 52 personer på extratjänster, tre nystartsjobbare samt nio trygghetsanställningar (före detta lönebidragsanställda). Arbetsförmedlingen har beviljat 131 personer extratjänst i Avesta kommun. Av dessa uppbar 73 personer tidigare försörjningsstöd. Utvecklingsnyckeltalet socioekonomisk status visar att Avesta har den relativt högsta risken för ekonomiskt bistånd jämfört med landets kommuner i stort baserat på invånarnas arbetsmarknadsanknytning och inkomstnivå. Extern vård för barn och vuxna enligt socialtjänstlagen (SoL), Lagen om stöd och service (LSS), Lagen om vård av unga (LVU) och Lagen om vård av missbrukare (LVM) redovisar ett budgetunderskott med tkr. Barnavården har inte fler vårddygn utan ökade kostnader är för mer kvalificerad vård. Inom vuxenområdet beror ökningen på fler klienter i behov av missbruksvård. Särskilt oroande är ökningen av missbruk i gruppen unga vuxna år. LSS området redovisar ökning för vård som inte kan tillgodoses på hemmaplan av specialiserad art samt indragning av personlig assistans. Tidigare år har förvaltningen balanserat ökade placeringskostnader med bufferten men när också kostnaderna för ekonomiskt bistånd och hemtjänst ökat saknas det utrymmet. Intäkter för placerande ensamkommande barn har även under åren balanserat kostnader för övriga placerade barn. Socialtjänsten bedriver ett aktivt förebyggande arbete med budget och skuldrådgivning samt konsumentrådgivning. I socialtjänstens öppenvård redovisar Höjden fortsatt ökade behov av ungdomsbehandling. LSS och socialpsykiatri; boenden, boendestöd, daglig verksamhet/sysselsättning visar alla positiva resultat med undantag för personlig assistans. Fyra nya ansökningar om personlig assistans har inkommit under året. HVB Hedegården har lagts ned och ungdomarna har flyttat till familjehem eller till eget boende med stöd. Antalet ensamkommande barn (EKB) är i december 20 personer. Det samlade kvalitetsmåttet i Kommunens kvalitet i korthet (KKIK) för LSS boende är 64 procent jämfört riket 83 procent. 100 procent positivt resultat för LSS boende är möjligheter att äta gemensamma måltider, ta emot gäster efter klockan 21:00 och möjligheter att bestämma över vilken mat (huvudmålet) som serveras. Kvalitetsmått för individ och familjeomsorgen (IFO) är bland annat, att inte barn och ungdomar återaktualiserade ett år efter avslutad utredning/insats, har ett medelgott resultat. Även utredningstidens längd har medelgott resultat. Mindre goda resultat har försörjningsstödet avseende väntetid från ansökan till utbetalt bistånd. Resultatet för, återaktualiserade i försörjningsstöd ett år efter avslutat stöd, har ett mindre gott resultat men bättre än Inte återaktualiserade vuxna med missbruksproblem ett år efter avslutad insats har ett mindre gott resultat. Avesta kommun har en fortsatt framträdande roll vad gäller anhörigstöd som grundar sig i den lägerverksamhet som bedrivs på Sjöviks folkhögskola sommartid. Dit inbjuds barn och ungdomar som har dementa föräldrar för att lära känna andra i samma situation. Lägerverksamheten har erhållit 30 tkr i gåva från Svenskt demenscentrum och en anonym givare. Personal Antal övertidstimmarna har minskat med per 12 månaders period medan sjukfrånvaron har ökat från 8,64 procent till 9,20 procent under samma period. Antalet sjukdagar per 12 månaders period har ökat med 1,9 dagar. Trenden är att korttidssjukfrånvaron är relativt konstant medan långtidssjukskrivningarna ökar. Totalt antal timmar för timanställda per 12 månaders period har minskat med timmar. Antalet tillsvidareanställda årsarbetare har minskat med 16 medarbetare. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Omsorgsstyrelsens handlingsplan för digitalisering har reviderats 2018 och satsningar har gjorts under året med stöd av statliga bidrag till välfärdsteknik till exempel nya 70 71

37 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE Bildningsstyrelsen Ordförande: Mikael Westberg Förvaltningschef: Björn Hansson användarvänliga programvaror, digitala läkemedelsskåp och ny digital utrustning. Försörjningsstödsenheten har infört digitalansökan (e-tjänst) hösten Verksamheten arbetar med att införa IBIC, individens behov i centrum, i handläggning och verkställighet. Placeringskostnader har ökat de senaste åren inom barn, funktionshinder och missbruksområdet. Statens institutionsstyrelse (SiS) bygger fler slutna platser inom såväl missbruks som unga området vilket visar att behovet är av nationell karaktär. Avesta kommun deltar tillsammans med 27 andra kommuner i ett 3 årigt utvecklingsprojekt (SKL) för ekonomiskt bistånd i syfte att minska det långvariga biståndsbehovet. Bostadsbristen i Avesta är stor. En av kommunens stora utmaningar är att bygga bostäder i en sådan takt att nuvarande behov täcks samt att befolkningstillväxten kan fortsätta. Nya bostäder kan erbjuda kommunens invånare alternativ till sin nuvarande bostad och kan få de som har försörjning/arbete att välja att flytta hit för de värden kommunen kan erbjuda. Behovet ökar av så kallade försökslägenheter, för personer som av olika sociala och ekonomiska skäl har svårighet att erhålla ett eget hyreskontrakt. Efterfrågan på arbetskraft med högskoleutbildning ökar. Inom omsorgen är det mest märkbart inom sjuksköterskeoch socionom yrket. Under hösten rapporterade medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) att patientsäkerheten var i fara då ett stort antal sjukskötersketjänster var/är vakanta. Sammanlagt konstaterades vid möte med landstinget att det saknas cirka 50 sjuksköterskor i kommun, primärvård och på lasarettet i Avesta. Eftersom tjänsteköp av sjuksköterska från landstinget inte är möjlig har förhandlingar inletts med Landstinget om tjänsteköp av farmaceut för hjälp med läkemedelsgenomgångar i hemsjukvården. Försörjningsstödet fortsätter att öka, främst bland nyanlända. Behovet av arbetsförberedande insatser som exempelvis språkpraktik, yrkesutbildningar och åtgärdsanställningar är stor. Den öppna arbetslösheten i Avesta december 2018, relaterat till den registrerade arbetskraften är 5,1 procent jämfört riket 3,8 procent. Bland utrikesfödda är arbetslösheten 18,6 procent jämfört med rikets 9,8 procent. Bland unga år är 5,2 procent arbetslösa och i motsvarande grupp utrikesfödda 16,9 procent. Ett lika stort antal personer som är öppet arbetslösa är i program med aktivitetsstöd. Det är viktigt att vi arbetar långsiktigt och ser möjligheterna med att ny arbetskraft tillförs kommunen, att vi breddar vår kultur och skapar förutsättningar för ett öppet och tolerant samhälle som attraherar yngre personer att flytta till Avesta. LSS boende och daglig verksamhet har kartlagts och visar på utökade behov. Med anledning av att inte verkställda beslut till gruppbostad har omsorgsstyrelsen beslutat om konvertering av SoL boende till gruppbostad samt förprojektering av utbyggnad av en ny gruppbostad. Försäkringskassans bedömningar och avslagsbeslut i assistansärenden avseende grundläggande behov som t.ex. sondmatning för barn har stora konsekvenser för den enskilde och förvaltningen. Även bildningsförvaltningen påverkas av dessa avslagsbeslut rörande barn i skolåldern. Avesta har fler äldre över 80 år än medelkommunen i Sverige och förvaltningen arbetar därför för att uppfylla mål och aktiviteter i beslutat Program för äldre (Äldrestrategi). Tryghetsboende och vård och omsorgsboende för äldre planeras med en utbyggnad av cirka 150 lägenheter fram till Förvaltningen har stora behov inom kompetensförsörjningsområdet i dag och i framtiden. Satsningen på instegsjobb och extratjänster har fått positiv effekt för förvaltningen där 33 instegsjobbare utbildat sig till undersköterskor och 10 extratjänster har påbörjat utbildningen. Bland timvikarier finns idag 49 utbildade undersköterskor som väntar på att få en tillsvidareanställning i kommunen. Omsorgsförvaltningen fortsätter att satsa mer än tkr för att ge möjlighet till grund- och vidareutbildning inom äldreomsorg och hälsooch sjukvård. Fortsatt sker också stora utbildningssatsningar inom området för psykisk hälsa. Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Driftnetto Budgetavvikelse Bildningsstyrelsen redovisar ett totalt budgetunderskott på -8,6 mkr. Resultatenhet Grundskolas budgetunderskott uppgår till -18 mkr. Underskottet beror framförallt på att vi har på flera skolor många elever med särskilda resursbehov och att medel saknats för att täcka skolornas behov. Vi kan också se att antal elever fortsätter att öka i grundskolan och grundskolan har inte fått täckning för alla elever som tillkommit. Under 2018 har beslut om budgetanpassningar tagits och där det har blivit en förstärkning av grundskolans ram med 14,8 mkr. Ramen är nu i nivå med vad som kan ses som realistisk för att grundskolan ska ha möjlighet att hantera stödet och komplexiteten inom grundskolan. Resultatenhet Kost budgetunderskott uppgår till -0,9 mkr. Underskottet består uteslutande av högre kostnader i samband med oförutsedda högre råvarupriser inom livsmedelsbranschen. Övriga verksamheter har lämnat överskott. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Förskolan Resultatenheten förskola har under läsåret 2018 utökat verksamheten med sex avdelningar, varav fem är småbarnsavdelningar. Fokus har legat på att verkställa målet om minskade barngrupper, vilket ska ses som ett förebyggande arbetsmiljöarbete som bidragit till goda effekter för både barn och personal. I huvudsak uppfyller förskolan kommunens inriktning överallt. Barnantalet har ökat i kommunen och trycket på barnomsorgsplatser och Allmän förskola har varit tydligt de senaste fyra åren. Verksamheten tar emot barn under hela året eftersom kommunen är skyldig att erbjuda barnomsorg inom fyra månader från aktuellt ansökningstillfälle. Antalet inskrivna barn i augusti var 1042 stycken. Pedagogisk omsorg i form av dagbarnvårdare har minskat i antal under årens lopp. Inför 2019 kommer antalet att vara 16. Efterfrågan och utbud av platser ligger i huvudsak i balans. Alla barn som har ansökt om barn- och skolbarnomsorg på obekväm tid har blivit beviljade en plats. Avesta kan erbjuda 120 platser inom den specifika verksamheten som har öppet året runt. Resultatenheten förskola har klarat sin budget genom att anpassa verksamheten utifrån sin budgetram och riktat statsbidrag. Fokus ligger på att öka andelen pedagogisk personal men också på att satsa vidare på en god arbetsmiljö för att motverka att pedagoger lämnar verksamheten till förmån för annat arbete. Grundskolan Elevantalet i grundskolan ökade under året med 91 elever. Nästan all elevökning är fördelad på Johan-Olovskolan, Åvestadalskolan och Bergsnässkolan. Grundskolan har ett mycket stort antal elever med annat modersmål än svenska, 29,4 procent med sammanlagt 47 olika språk under vårterminen. Arabiska är det enskilt största språket. Resultatenheten har fyra personer som studerar till lärare genom en arbetsintegrerad utbildning som innebär att studenten får en studielön och en vikarielön i samarbete mellan högskolan Dalarna. Utbildningen omfattar grundskollärarutbildning årskurs 4-6 Matematik/Teknik och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Lärarbehörigheten på grundskolan ökade under Idag har grundskolan 76 procent behöriga lärare, 11,2 procent obehöriga lärare under utbildning och 12,8 procent obehöriga lärare som inte studerar. Grundskolan genomförde en mycket lyckad Lärstämma där många goda exempel från undervisning på olika skolor visades upp. Det var ett stort intresse bland deltagarna, där 72 73

38 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE ett antal kollegiala möten skapats under höstterminen utifrån förevisningar på Lärstämman. Utbildning & Arbetsmarknad Vuxenutbildningen Avesta är bland de främsta i Sverige att tillse att det förmånliga rekryterande studiestödet kommer till användning och når till målgruppen har nästan hela det från Centrala studiestödsnämnden (CSN) på 5 mkr kommit studerande till godo. Andra kommuner och Arbetsförmedlingar hör av sig till vuxenutbildningen i Avesta kommun och undrar hur vuxenutbildningen har arbetat för det positiva utfallet av studiestartstödets användning. Ansökan till vuxenutbildningen har digitaliserats. I linje med digitalisering har även E-tjänst införts för ärenden till vuxenutbildningen liksom för anmälan om att göra högskoletentamen i Avesta. Integrationsenheten Integrationsenheten arbetar för att nyanlända personer och familjer ska få bra och användbar information och stöd som underlättar integrering i Sverige. För att identifiera behovet har vi bett 250 personer att svara på en enkät om hur de upplever sin integrationsprocess. Resultatet ligger till grund för integrationsenhetens fortsatta arbete Inflödet av nyanlända har stabiliserats och stor andelen ny ankomna är anhöriga till de som tidigare kommit, såväl vuxna som barn. Under året har 180 nya personer tagits emot vid integrationsenheten. Antal asylsökande, inskrivna vid Migrationsverkets, har under året legat på nivå mellan 480 till 561 personer. Projektmedel har till Länsstyrelsens sökts och bifallits för utveckling och utökning av det framgångsrika arbetet med Kvinnor i fokus och Män i fokus. Arbetsmarknadsenheten Framtidsjobb Avesta är ett ESF-projekt och verksamhet erbjuder kompetenshöjande insatser och meningsfull sysselsättning. Här arbetar vi individuellt med deltagarna, inrikes- och utrikesfödda, som står särskilt långt från arbetsmarknaden, utifrån individuella behov och förutsättningar och målet är att de i framtiden ska komma i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. I samverkan Delegationen för unga och nyanlända till arbete (DUA) mellan kommun och arbetsförmedlingen kring resurser och insatser för ungdomar och nyanlända arbetar vi med att gemensamt hitta vägar för nyanländas etablering på arbetsmarknaden. En gemensam insats som lyckats mycket väl under 2018 har varit alla extratjänster som rekryterats till kommunens olika verksamheter. Karlfeldtgymnasiet Avgångseleverna 2018 gick ut med mycket goda resultat. Bortsett från elever som fått förlängd studietid så hade 92 procent gått ut med gymnasieexamen. Alla elever inkluderade gav resultatet 84 procent. Yrkesintroduktionsutbildningar för 42 elever, som inte förväntas hinna bli behöriga till nationellt program, genomför en kortare yrkesinriktad utbildning på nationellt program inom vård och omsorg, handels, industri och restaurang och livsmedel. Fem elever har fått anställning inom svets och restaurang och fler elever är på väg till arbete. Internationaliseringsarbetet pågick 2018 med hög aktivitet med goda kontakter med det regionala och lokala näringslivet. Kostverksamheten Naturvårdsverket har beviljat klimatinvesteringsstöd med kronor för åtgärden Dalarna minskar avfallet - projekt matsvinn. Samtliga måltidsverksamheter inom kommunerna i Dalarna kommer gemensamt att arbeta för att minska matsvinnet. Under våren och sommaren har vi succesivt infört ett nytt kostplaneringsprogram, Matilda. Samtliga enheter på äldreboenden, övriga boenden och lasarett kommer att beställa mat och livsmedel direkt i kostplaneringsystemet. Syftet med beställningssystemet är bland annat att våra äldre på boendena ska få mer valmöjligheter och att produktionsplaneringen ska bli effektivare. Siljans Chark och Ingelsbo gård levererar färskt kött. Grönsakhuset levererar grönsaker och rotfrukter. På grund av det extrema vädret under sommaren, både i Sverige och i Europa, har livsmedelspriserna rusat i höjden under hösten. I januari 2019 höjer våra grossister ytterligare priserna med i genomsnitt 6,51 procent vilket för vår verksamhet innebär en prisökning med cirka 1,1 mkr. Dessutom kommer fler prisökningar att ske under Samtliga anställda inom kostenheten har genomfört utbildning i den obligatoriska livsmedelshygienen. Kökschefen på Nordanö skola vann en nationell recepttävling. Första priset var en dag med kocklandslagets Fredrik Andersson. Kultur & Fritid Omfattande digitaliseringsarbete har genomförts. All schemaläggning på Verket och inom Kultur är digitaliserad samt ett nytt bibliotekssystem är upphandlat och installerat. För barn och unga har skrivarkurser hållits och utbudet av familjeaktiviteter på filialerna har utökats. Det har även erbjudits läsecirklar, bokcirklar och filmkvällar, i alla åldrar, med efterföljande diskussioner. Beslut att gå med i länets nya bibliotekssamarbete togs i december. Detta innebär att en gemensam katalog och ett gemensamt bibliotekssystem för hela länet kommer att börja arbetas fram. Det kommer att genomföras under 2020/2021 och innebära både effektiviseringar för kommunbiblioteken och en kraftigt förbättrad service för låntagarna i hela Dalarna. Kulturskolans särskilda satsning på körsång för alla lågstadieelever har skett för förskoleklass och lågstadium i Åvestadal, Skogsbo, Bergsnäs och Horndal var mycket lyckad. Sportlovs och höstlovsaktiviteter samt omfattande sommarlovsaktiviteter har genomförts inom alla verksamhetsområden tack vare särskilda bidrag. Verkets besökarantal har ökat och framför allt på Avesta Art. Statsministern var under sommaren på besök i Verket och Avesta Art och höll även sitt jultal där under den välbesökta Tomtemarknaden. Avesta Art har uppmärksammats i SVTs kulturnyheter, i Dagens Nyheter med flera dagstidningar. Fritid Metropoolen, har slagit besöksrekord med personer under året. Det tidigare rekordet från 2015 låg på Sportoteket har haft en stor utlåning av utrustning för både vinter- och sommaridrott. Flera investeringar har genomförts under året i syfte att stödja anläggningar och föreningar

39 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE Västmanland-Dalarna miljö- & byggnadsnämnd Ordförande: Blerta Krenzi Förvaltningschef: Ulf Lademyr Resultat verksamhet och ekonomi tkr Budget Bokslut Bokslut Intäkt Kostnad Driftnetto Budgetavvikelse Verksamhetsåret 2018 har huvudsakligen bedrivits utifrån fastställda mål och verksamhetsplaner. Verksamheten anpassas löpande till ny lagstiftning och ny teknik för att på ett bra sätt fullgöra förvaltningens uppdrag samt att kunna ge god service. Förändringar i konjunkturen påverkar verksamheten inom framför allt plan-, bygg- och mätområdet. Vakanser har inverkat på förvaltningens möjlighet att genomföra verksamhetsplanerna. Vid årets slut redovisar nämnden ett budgetöverskott på tkr. Överskottet fördelas mellan kommunerna enligt kommunbidrag och nedlagd tid, Avesta tkr, Fagersta tkr och Norberg 661 tkr. Från Avestas budgetöverskott räknas nettot från skogsavverkningarna i Horndal bort. Kvarvarande överskott för Avesta blir då 93 tkr. Överskotten i övrigt beror i första hand på ovan nämnda vakanser framför allt under det första halvåret. En särskild utredning har gjorts som belyser Fagerstas överskott. Förvaltningen har 53 anställda. Mycket arbete har lagts ned på rekryteringar under året. Vid årets början hade förvaltningen ett tiotal vakanser fördelade på samtliga enheter. Den rådande högkonjunkturen har försvårat rekryteringarna. Vid årets slut var dock endast en tjänst på Miljöenheten vakant. Under året har bland annat förvaltningschef, plan- och byggchef samt en klimat- och energirådgivare rekryterats. Förvaltningen har under året haft få övertidstimmar och relativt låga sjuktal. Viktiga händelser och omvärldspåverkan Även under 2018 har efterfrågan på förvaltningens tjänster i Avesta varit stor. I Fagersta har vi dock inom vissa verksamheter sett en minskning av antalet efterfrågade uppdrag. Översyn av befintliga översiktsplaner har gjorts under året i samtliga våra tre kommuner. I Avesta har arbetet påbörjats med att ta fram en ny översiktsplan. Norbergs översiktsplan kommer sannolikt att aktualitetsförklaras under I Fagersta ska arbetet med en ny översiktsplan påbörjas under Trycket är fortsatt stort på detaljplanesidan framför allt i Avesta. För att möta efterfrågan har konsulter anlitats för ett antal planärenden. Även i Fagersta har en ökning av efterfrågan på detaljplaner märkts. Sammantaget finns det i alla tre kommuner ett stort behov av planering för nybyggnation av bostäder och verksamheter. I Avesta har detaljplan tagits fram för ny rondell och verksamhetsområde vid Källhagen. Vidare pågår planarbete för bostäder vid Lönngränd i Krylbo, Väster Klosterskolan samt Månsbogärde. I Fagersta bör detaljplanen för äldreboende i Uggelbo nämnas. I Norberg har en utvecklingsplan för Prostudden och västra centrum arbetats fram och godkänts. Arbete har påbörjats med ett program för centrum där en inledande parkeringsutredning har tagits fram under året. En detaljplan har även upprättats för flerbostadshus i Norbergs centrum. Volymen för inkommande bygglovsansökningar har varit på en normalnivå jämfört tidigare år. Bland de större ärendena i Avesta kan nämnas byggloven för Biltema, och Postnord, bostäder i Jämtbo samt äldreboende och förskola vid Baldersgården. I Fagersta har bygglov lämnats för bland annat Jem & Fix, förskola i Meling samt för till- och ombyggnad av kontorsbyggnader vid Secotools. Bygglov för utvändig ändring av centralskolan i Norberg bör också nämnas. Ett fortsatt intresse för bostadsbyggande har märkts under året. I Avesta pågår diskussioner med ett antal intressenter för byggande av bostäder på planlagda tomter i de centrala delarna av staden. På kart- och mätområdet har arbete påbörjats med att utveckla användandet av drönare. Vidare har arbetet fortsatt med att utveckla kommunens webbkartor för hemsidorna samt digitalisering av adressarbetet mot lantmäteriet. Inom miljö- och livsmedelskontrollen har verksamheterna i allt väsentligt legat inom de obligatoriska lagstadgade områdena samt händelsestyrda ärenden. Resursbrist förhindrar dock större tillsynsprojekt utanför den obligatoriska verksamheten. Tillsyn av lägenheter i flerfamiljshus har fortsatt under året där Krylbostäder i Avesta har haft ett antal ärenden hos miljöenheten. Vidare bör nämnas projektet enskilda avlopp som pågick under hela året. Tankbilsolyckan på väg 70 i Avesta inom inre vattenskyddsområde hanterades snabbt och säkert av miljöenheten i samarbete med räddningstjänst och Avesta Vatten. En större arbetsinsats gjordes mot Nordic Ferro Alloys i Fagersta vilken ledde till polisanmälan och strafföreläggande för otillåten miljöverksamhet samt för försvårande av miljökontroll. Den första årliga hållbarhetskonferensen hölls i Avesta under maj månad. Projektet Kemikaliesmart förskola genomfördes under året. Energi- och klimatrådgivningen har dominerats av ärenden kring uppvärmning, solel och elfordon. Deltagande i mässor och företagsnätverk har genomförts. Naturvårdshuggning för att gynna lövträd och vitryggig hackspett har genomförts i Horndal. Utredningar har påbörjats för att anlägga våtmarker i Norberg och Avesta. Nämnden påverkas i sin dagliga verksamhet av kontinuerliga förändringar inom lagstiftningen. De senaste åren har de största förändringarna gällt plan- och bygglagstiftningen men även livsmedelskontrollen och miljötillsynen genomgår löpande stora förändringar. Dessa återkommande förändringar innebär extra noggrann handläggning av ärendena och ett förstärkt behov av information för att handläggningen ska kunna utföras korrekt. Service mot och dialog med kommuninvånare och företag i det alltmer digitaliserade samhället kräver utvecklade lösningar för e-tjänster, kartstöd och medborgardialog. Förvaltningen arbetar tillsammans med kommunernas övriga verksamheter för att göra servicen lättillgänglig via hemsidor och andra digitala media. Under året har förvaltningen infört en e-tjänst som gör det möjligt att ansöka om bygglov digitalt. Härigenom har handläggningstiden för ärendena kunnat förkortas ytterligare

40 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE Västmanland-Dalarna lönenämnd Gamla Byn AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund Ordförande: Lars Isacsson Förvaltningschef: Hannu Högberg Årets resultat 2018 redovisar nämnden ett överskott på 536,7 tkr. Viktiga händelser Den gemensamma lönenämnden för kommunerna Fagersta, Avesta, Hedemora, Norberg och Skinnskatteberg har i uppdrag att utföra löneadministrationen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter till de medverkande kommunernas personal och förtroendevalda. Här ingår också kommunernas samverkansorgan och kommunala bolag. Nämnden är införlivad i Norbergs kommuns nämndsorganisation med ledamöter och ersättare från respektive medverkande kommun. Kostnaderna för löneadministrationen fördelas mellan medlemskommunerna genom fördelning motsvarande förhållandet i ett årsgenomsnitt av utbetalade löner i enlighet med upprättad överenskommelse. Respektive kommunalt bolag har upprättat avtal om den service som ska ingå direkt mot löneorganisationen. Debitering görs månadsvis och avräknas årligen. Två medarbetare har gått i pension och två har slutat. Under året har tre nya medarbetare anställts, varav ny lönechef från och med 1 april. Under år 2018 har projektet med att införa Anställningsguiden pågått. Samtliga samarbetskommuner är nu inne i schemaplaneringen och bokningssystemet via Time Care dock inte alla personalgrupper. Arbetet med att få in schema via Personec för grupperna som inte använder Time Care pågår liksom att få in timvikarierna via vikariepoolen i Time Care. Målet att minst 99 procent rätt lön i rätt tid i förhållande till löneunderlag är delvis uppnått men har förbättrats sedan föregående år. Stickprov visar att 98,6% (98,2) av de kontrollerade lönerna var korrekta. Även målsättningen att andelen extra utbetalningar ska vara högst en procent är delvis uppnått. Andelen extra utbetalningar uppgick till 2 procent (2,44). Utbildningsinsatserna i självservice vid 17 utbildningstillfällen har omfattat 295 anställda. Under år 2018 har andelen extra utbetalningar minskat med 18 procent och antal förfrågningar till enheten har minskat på grund av e-learning. Omvärldsanalys Personalcheferna har träffats tre gånger under året och har bland annat diskuterat införande av Tidflex och Anställningsguiden. Uppdrag har givits att se över den långsiktiga strategin för samverkan i FAHNS tillsammans med lönechefen. Det innebär bland annat att ta fram en kommunövergripande lönekartläggning. Årets resultat Årets resultat uppgår till 10,8 (8,4) mkr. Moderbolagets totala intäkter uppgår för perioden till 210 (205) mkr, vilket är en ökning med 5 mkr jämfört med föregående år och som främst beror på ökad uthyrning av lokaler. För att bibehålla fastighetsbeståndets värde har moderbolaget ett långsiktigt mål att driftnettot ska överstiga 300 kr/ m². Utfallet för 2018 blev 316 (299) kr/m². Avkastningen på totalt kapital uppgår till 5,3 (5,2) procent. Koncernens nettoomsättning uppgår till 248 (243) mkr. Koncernens redovisade resultat uppgår till 14,0 (12,4) mkr. Koncernens investeringsvolym uppgick under 2018 till 89 (97) mkr varav i moderbolaget 74 (67) mkr. Styrelsen har beslutat att, under förutsättning att Avesta kommunfullmäktige godkänner investeringen, bygga 72 lägenheter på gamla badhustomten. Det blir förvaltningslokaler på bottenvåningen och bostäder på våningarna ovanför. Viktiga händelser Bolaget ska inom Avesta kommun köpa, sälja, äga, bebygga, utveckla, hyra ut och förvalta fastigheter med bostäder, lokaler och därtill hörande kollektiva anläggningar inom ramen för kommunens ägarpolicy. Bolagets ska vara kommunkoncernens gemensamma fastighetsförvaltare, exklusive Avesta Vatten och Avfall AB:s bestånd. Verksamheten ska bedrivas enligt självkostnadsprincipen och med optimalt resursutnyttjande främja bostadsförsörjningen i Avesta kommun och erbjuda hyresgästerna möjlighet till inflytande. Bolagets största utmaning är att producera nya bostäder åt Avesta kommuns växande befolkning. färdigställd andra kvartalet Planeringen att bygga bostäder på Boken 4 (Badhustomten) fortsätter, projektet är upphandlat och beslut i kommunfullmäktige återstår innan 72 nya bostäder kan påbörjas. 32 av dessa bostäder kommer att bli trygghetsboende. Bolaget har beställt en ny detaljplan på Lönngränd i Krylbo för att kunna planera in nya bostäder samt deltagit i programmet för att ta fram en ny detaljplan för Månsbo gärde. Omvärldsanalys Den positiva befolkningsutvecklingen för Avesta kommun är något lägre än under de senaste åren. Efter kvartal tre var vi invånare. Bolagets lägenhetsbestånd uppgår vid årets slut till 1027 (1027). Vid årets början uppgick antalet outhyrda lägenheter till 5 (2). Bolagets vakanser har varit mycket låga under hela året och vid årets slut uppgick de vakanta lägenheterna till 5 (5). Två fastigheter ligger för närvarande ute till försäljning, Hedegården och Bruksklubben. Dotterbolaget Avesta Industristad AB äger kommersiella fastigheter med ett lokalbestånd på cirka m², i huvudsak industrilokaler med varierande status. Uthyrningsgraden på industrilokaler, lagerlokaler och kontorslokaler har varit god och vakansgraden för lokalerna den 1 januari 2018 var 6,7 % (8,5 %). Hyreshöjningen för år 2019 blev efter förhandlingar med Hyresgästföreningen under hösten 1,85 procent. Både moderbolaget och dotterbolaget bedöms uppvisa ett positivt resultat för Bolaget har låga lokalvakanser som gör att det troligtvis behöver kompletteras med nybyggnationer i framtiden. Projektledningen av det kombinerade äldreboendet/förskola vid Balders Hage som leds av Gamla Byns personal har påbörjats och kommer att vara färdigställd under första kvartalet En ny idrottshall till Markusskolan och beräknas vara 78 79

41 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE Avesta Industristad AB Ordförande: Laila Borger VD: Jan Näslund Avesta Vatten och Avfall AB Ordförande: Patrik Sundin VD: Erik Nordén Årets resultat Årets resultat uppgick till 3,3 (4,1) mkr. Bolagets totala omsättning uppgår för perioden till 41,5 (41,7) mkr och bolagets investeringsvolym har uppgått till 15,0 (30,2) mkr. Investeringarna har under året huvudsakligen bestått i om- och tillbyggnader av lokaler. Viktiga händelser Avesta Industristad AB, helägt dotterbolag till Gamla Byn AB, äger och förvaltar kommersiella fastigheter i Avesta kommun inom ramen för kommunens ägarpolicy. Bolagets ändamål ska vara att enligt god teknisk praxis och gällande hyreslagstiftning samt med optimalt resursutnyttjande verka för att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för uthyrning inom Avesta kommun. Verksamheten ska bedrivas enligt affärsmässiga principer. Avesta Industristad AB bedriver fastighetsförvaltning av egna lokaler i Avesta, främst industrilokaler med varierande status. Lokalbeståndet uppgår per 2018 till cirka (97 800) m². Uthyrningsgraden på industrilokaler, lagerlokaler och enklare kontorslokaler har varit god. Vakansgraden för lokalerna per den 1 januari 2019 är 6,7 % (8,5 %). Flera nya företag har startat och kommit till Avesta vilket resulterat i ett antal uthyrningar och vakansgraden slutade på 6,7 procent. Om intresset fortsätter i denna takt kommer bolaget behöva planera in nybyggnationer av industrilokaler inom de närmsta åren. Omvärldsanalys Efterfrågan på lokaler under 2019 bedöms vara god. Det pågår diskussioner med ett antal presumtiva hyresgäster. Det kan bli en spännande utmaning med Googleprojektet i Horndal med tillhandahållande av lokaler för underentreprenörer. Årets resultat Företagets resultat efter finansiella poster uppgår till -1,4 mkr (2,0) och fördelas med 0,5 mkr (0,8) på VA-verksamheten och -1,9 mkr (1,2) på avfallsverksamheten. Avfallsverksamheten har belastats med engångskostnader i samband med flytt av ÅVC samt lägre intäkter och högre kostnader för insamling av slam på grund av att bolagets slamfordon varit under reparation efter en trafikolycka. Årets investeringar uppgår till 10,8 (11,6) mkr varav 9,9 i maskiner och andra tekniska anläggningar och 0,9 i inventarier, verktyg och installationer. Vid årets slut uppgick investeringar i pågående nyanläggningar till 24,3 mkr varav 23 mkr avser projekt som kommer att vara färdigställda Viktiga händelser Verksamheten omfattar VA-och avfallsverksamheten i Avesta kommun, 2018 är bolagets åttonde verksamhetsår. Bolaget svarar för dricksvattenproduktion, rening av avloppsvatten samt insamling och återvinning av avfall i Avesta kommun. Anläggningarna omfattar fem vattenverk, tre avloppsreningsverk, 50 pumpstationer, 22 mil vatten- och avloppsledning samt en återvinningscentral. Bolaget levererar även vatten till Norbergs kommun. Allt vatten som produceras kommer från grundvattentäkter och håller en hög kvalitet. miljö- och personalfrågor. Exempel på områden där det finns mål i verksamhetsplanen är energiförbrukning ökad återvinning av avfall och sjukfrånvaro hos personalen. Ett antal projekt som ska leda till att det övergripande målet uppnås pågår eller är planerade exempel på några av de viktigaste är: Vatten och avlopp Överföringsledning för att trygga vattenförsörjningen i Horndal Kartläggning och digitatlisering av processer i VA-verk Förnyelse av ledningsnät enligt fastställd förnyelseplan Avfall Ny permanent återvinningscentral i Avesta Förbättrad källsortering vid insamling av grovavfall från hushållen, mobil ÅVC. Bolaget bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Tillståndet avser rening av avloppsvatten och avfallshantering vid återvinningscentral. Den tillståndspliktiga verksamheten motsvarar 68 procent av bolagets nettoomsättning Sluttäckning Karlslunds avfallsanläggning. Omvärldsanalys Avesta Vatten och Avfall AB har en gemensam verksamhetsplan som omfattar bolagets hela verksamhet. Den del som omfattar avfallsdelen bygger på den avfallsplan för hela Avesta kommun som antogs av kommunfullmäktige under Bolaget har sedan länge arbetat med en verksamhetsplan kallad VA2050 för den del av verksamheten som omfattar produktion och distribution av dricksvatten och rening av avloppsvatten. I verksamhetsplanen finns verksamhetsmål inarbetade men även mål som omfattar 80 81

42 VERKSAMHETSBERÄTTELSE VERKSAMHETSBERÄTTELSE Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund Ordförande: Teemu Sulin Förbundschef: Mats Jansson Kommunens revisorer Ordförande: Mats Myrén Kommunens revisorer är Mats Myrén ordförande, Sören Bertilsson, Erik Bohlin, Sören Aspgren och Lennart Hammargren. Årets resultat Det ekonomiska resultatet för 2018 visar ett överskott på 597 tkr. Stora avvikelser kan till stor del hänföras till högre kostnader för personal och material i samband med skogsbränderna under sommaren Kostnader som ersätts av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Bland större budgetavvikelser kan nämnas pensionskostnaderna som varit betydligt högre än budgeterat. Investeringar uppgår till 2,5 mkr och består av bland annat servicefordon och lastväxlarfordon. Vid brandstationen i Avesta pågår byggnation av friliggande garage. Viktiga händelser Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund består idag av räddningstjänsterna i Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner. Tillsynsverksamheten enligt Lag om skydd mot olyckor och Lag om brandfarliga och explosiva varor har under året i stort bedrivits enligt fastställd tillsynsplan. Under sommaren 2018 drabbades Sverige av flera större skogsbränder. Förbundets medarbetare ställde upp och var delaktiga i olika roller för att hjälpa till med bekämpning av bränderna i Västmanland och norra Dalarna. Regeringen har under sommaren lämnat sitt betänkande en effektivare kommunal räddningstjänst där alla ska ha tillgång till systemledning vilket ställer krav på fördjupad samverkan. För närvarande pågår diskussioner med räddningstjänsterna i Dalarna, Örebro och Värmland med flera om fördjupad ledningssamverkan och uppbyggnad av gemensam bakre ledningsstöd. Arbetet har påbörjats 2018 och kommer att fortsätta genomförde Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund totalt utryckningar, vilket är 10 procent fler än genomsnittet under en femårsperiod. Antalet trafikolyckor 2018 ligger på samma nivå som Antalet bränder i skog och mark har varit betydligt fler än normalt med en ökning på 50 procent jämfört Största ökningen beror på sommarens torra väderlek. Antalet bränder i byggnader var något fler än normalt. Automatiska brandlarm och servicelarm var betydligt fler än normalt. Antalet sjukvårdslarm ligger på samma nivå som 2017, vilket är färre än normalt. Vision Att kommunrevisionen genom såväl förebyggande som granskande och kontrollerande verksamhet aktivt bidrar till att Avestaborna upplever kommunen väl värd att leva och verka i. Revisorernas uppdrag Kommunrevisionen har till uppgift att granska, utvärdera och kontrollera den kommunala verksamheten. Pröva om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och utifrån ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt samt om den kontroll som görs inom styrelserna är tillräcklig. Revisorerna har under året biträtts i sitt arbete av revisionsbyrån KPMG AB. Revisionsarbetet 2018 har påverkats av att KPMG under året bytt sakgranskningsbiträde, revisor för redovisningsrevisionen samt revisor för de kommunala bolagen. Detta har inneburit att granskningar inte genomförts inom planerad tidsram. Kommunrevisionens granskningsrapporter finns att följa på kommunens hemsida. modell för hur kommunrevisionens iakttagelser ska hanteras i fullmäktige. Dataskyddsförordningen (GDPR) blev lag 25 maj. I april deltog revisorerna i Sveriges kommuner och landstings seminarium om lagen. Kommunrevisionens personuppgiftsansvarige är Mats Myrén. En länsgemensam granskning har genomförts av de Mest sjuka äldre. Internkontrollplaner har upprättats i samtliga styrelser, nämnd och bolag. Granskningsdialog har genomförts med ledningarna för kommunstyrelse, omsorgsstyrelse och bildningsstyrelse. De sistnämnda styrelserna redovisar relativt stora resultatavvikelser jämfört med budget och vi har fortlöpande följt de åtgärder styrelserna vidtagit för att hantera detta. Vi har uppmanat kommunstyrelsen att förbättra målstyrningen och vår granskning av styrningen visar att förbättring skett. Den viktigaste uppgiften för räddningstjänsten är att på olika sätt förebygga att bränder och olyckor inte inträffar. Extern utbildning riktat till kommunala förvaltningar, skolor, föreningar, företag och övriga kommuninnevånare har ökat för tredje året i rad. Under 2018 utbildades drygt personer i brandskydd och säkerhet. Många utbildningar genomförs idag i samarbete med Brandskyddsföreningen utifrån ett avtal som tecknades Direktionen och organisationen har fortsatt fokus på jämställdhetsarbetet och under året har vi haft viss framgång i rekryteringen av nya medarbetare. Vi har ett uttalat mål att vid utgången av 2018 ska minst 10 procent av personalen i utryckande tjänst vara kvinnor vilket inte uppnåtts års revisionsarbete har inletts via en genomlysande riskoch väsentlighetsanalys av de verksamheter och områden revisorerna på kommunfullmäktiges uppdrag och med stöd av kommunallagen ska utföra. Riskanalysen innebär bland annat identifiering av områden där oegentligheter och/eller överträdelser av befogenheter kan tänkas uppstå eller förekomma. Revisionen strävar efter att bedriva förebyggande verksamhet och att verka proaktivt. En stor del av revisionsarbetet har avsett förvaltningsrevision. Kommunstyrelsen och samtliga styrelser har granskats med inriktning på intern kontroll. Revisorerna har löpande följt styrelsernas arbete genom protokoll, besök på sammanträden, möten med företrädare för styrelser/ förvaltningar och kommunfullmäktiges presidium. Vid kommunfullmäktiges sammanträden har kommunrevisionen informerat om sin verksamhet och vad granskningarna omfattat. Revisorerna har föreslagit fullmäktiges presidium att från och med 2019 införa en gemensam värdegrund och en ny Sjukfrånvaron är den högsta på 10 år och det är ett av flera skäl till att personalavdelningen är i vårt fokus. Det personalstrategiska programmet uppdaterades senast 2002 och ett nytt program kommer att antas under Vår granskning av om kommunstyrelsen har ett ändamålsenligt arbetssätt för kompetensförsörjning och kompetensutveckling av befintlig personal visar att styrelsens arbetssätt inte fullt ut är ändamålsenligt. Detta har lett till att uppdrag givits till kommunens personalchef att ta fram en personalförsörjningsstrategi fram till Uppföljning av cybersäkerhet och digitalisering visar att cybersäkerhet och informationssäkerhet är tillfredsställande men att det inom samtliga förvaltningar finns utrymme för ökad verksamhetsutveckling med hjälp av IT i allmänhet och digitalisering i synnerhet. Vi följer utvecklingen med intresse. Trygghet är ett av fullmäktiges mål. Revisionen har gjort studiebesök i Norrtälje, Årets Trygghetskommun. De erfarenheter som besöket gav och den kompetens vi fångade 82 83

43 VERKSAMHETSBERÄTTELSE upp i samband med deltagande på konferensen Trygg och Säker har lagt grunden för kommunrevisionens förebyggande insatser i det fortsatta revisionsarbetet om trygghet. Vår granskning av Den samordnade lokalförsörjningen inom kommunen medförde bland annat att vi rekommenderade kommunstyrelsen att skapa incitament för kostnadseffektivitet och effektivt lokalresursutnyttjande samt att revidera lokalförsörjningsplanen och riktlinjerna för inventering av lokalförsörjningsbehov inom förvaltningarna. Uppföljning av tidigare granskningar genomförda åren visar att berörda styrelser och förvaltningar i allt väsentligt hörsammat våra rekommendationer. I rapporten Grundläggande granskning påpekar vi att rekryteringen av medicinskt ansvarig sköterska (MAS) borde påbörjats tidigare och att bristen på sjuksköterskor är starkt oroande. Vi rekommenderar bildningsstyrelsen att genomföra en fördjupad orsaksanalys för att identifiera varför deras satsningar inte leder till förbättrade elevprestationer. I ovan nämnda rapport framför vi även att det finns anledning för omsorgsstyrelsen att i ökad utsträckning använda digitala hjälpmedel för att såväl effektivisera verksamheten som att underlätta för personal och brukare att genomföra och av att ta del av omsorgsinsatserna. Gamla Byn AB bedöms ha en positiv utveckling vad gäller styrning och ledning av verksamheten. Viktigt är att de noga följer vad som sker med Skatteverkets underkännande av bolagets avdrag för räntekostnader som för närvarande är ett ärende hos Förvaltningsrätten. En granskning pågår avseende investeringsprojekt Boken 4, Badhustomten som redovisas under Även granskningen Avesta Vatten och Avfall AB:s upphandling och kostnader för Gruvgärdets återvinningscentral som påbörjades under slutet av året kommer att redovisas under Lekmannarevisorer Som lekmannarevisorer i kommunens helägda bolag Avesta Vatten och Avfall AB har de förtroendevalda revisorerna Lennart Hammargren och Sören Aspegren verkat. Lekmannarevisorer i Gamla Byn AB och dess dotterbolag Avesta Industristad AB har varit Erik Bohlin och Mats Myrén. Lekmannarevisorerna har tillsammans med biträden granskat bolagen och lämnat granskningsrapporter. Revisionsrapporter om Gamla Byn AB, Avesta Vatten och Avfall AB och Avesta Industristad AB är avlämnade. Sören Bertilsson har varit Lekmannarevisor i Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund och Sören Aspgren har motsvarande uppdrag i Södra Dalarnas Samordningsförbund. Lyhördhet Kommunrevisorerna vill avslutningsvis uttrycka sin tillfredsställelse med den lyhördhet som såväl förtroendevalda i fullmäktige, styrelser och nämnd, som berörda tjänstemän, oftast uppvisar för kommunrevisionens påpekanden. AVSLUTANDE KAPITEL 84 85

44 Presentation av kommunstyrelsen Redovisningsmodellens delar Kommunstyrelseledamöterna i Avesta kommun 2018 Resultaträkning DRIFTREDOVISNING INVESTERINGSREDOVISNING Resultaträkningen redovisar intäkter och kostnader, samt återger hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit. Denna förändring kan också utläsas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Balansräkning Verksamheter SUMMA INTÄKTER Verksamheter SUMMA KOSTNADER Verksamhetsområde Projekt X Projekt Y./. investeringsbidrag Projekt Z NETTOINVESTERING Rad 1: Susanne Berger (S) 1:e vice ordförande, Lars Isacsson (S) ordförande tillika kommunalråd och Johan Thomasson (M) 2:e vice ordförande tillika oppositionsråd. Rad 2: Maarit Hessling (M) ersättare, Gunilla Berglund (C) ledamot, Anneli Karlsson (KL) ledamot, Laila Borger (S) ledamot, Maria Andersson (S) ledamot Rad 3: Jan-Olof Källström (C) ersättare, Henrik Väyrynen (S) ersättare, Stefan Palm (S) ersättare, Fredrik Mattsson (M) ersättare, Curt-Åke Larsson (KD) ledamot, Patrik Sundin (S) ledamot, Mikael Westberg (S) ledamot, Leif Eriksson (V) ersättare, Henrik Öhrn (M) ledamot. Balansräkningen visar vilka tillgångar och skulder kommunen har på bokslutsdagen den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har skaffats (lång- och kortfristiga skulder samt eget kapital). Mellan två tidpunkter inträffar ett antal händelser, vilket innebär att den finansiella ställningen förändras. Dessa händelser redovisas i resultaträkningen och/eller kassaflödesanalysen. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen visar hur kommunen fått in pengar och hur de använts under året. Här behandlas ut- och inbetalningar till skillnad från resultaträkningen som innehåller kostnader och intäkter. Kassaflödesanalysens uppställning bygger på tre sektorer, löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet. Den sektorindelade rapporten visar verksamhetens tre grundläggande aktiviteter och relationerna mellan dem. Summan av förändringen av de tre sektorerna, löpande verksamhet, investerings- och finansieringsverksamheterna visas i förändringen av likvida medel. Denna förändring kan också utläsas i balansräkningen om man jämför likvida medel innevarande år med föregående år. RESULTATRÄKNING Intäkter* Kostnader* Avskrivningar VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter och intäkter av bidrag Finansiella kostnader/intäkter RESULTAT EFTER FINANSNETTO Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader ÅREST RESULTAT/ FÖRÄNDRING EGET KAPITAL BALANSRÄKNING Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder KASSAFLÖDESANALYS Årets resultat Justering för avskrivningar Justering för övriga ej likvidpåverkande poster Justering av rörelsekapital exkl. likvida medel Kassaflöde från löpande verksamhet Inköp materiella/finansiella tillgångar Avyttrade materiella/finansiella tillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Nyupptagna lån Amortering av skuld SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ökning/minskning av långfristiga fordringar FÖRÄNDRING LIKVIDA MEDEL * Efter justering för interna poster 86 87

45 Begreppsförklaringar Aktualiseringsgrad visar hur stor andel av de anställdas pensionsgrundande anställningsuppgifter som är uppdaterade. Anläggningskapital visar eget kapital bundet i anläggningar. Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar och långfristiga skulder. Anläggningstillgångar är tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas och innehas i verksamheten, till exempel byggnader, fordon, maskiner, värdepapper etc. Ansvarsförbindelse är en upplysning till balansräkningen över ekonomiska åtaganden som inte redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen. Avskrivningar är planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar för att fördela anskaffningskostnaden över tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avsättning är de betalningsförpliktelser som är säkra eller sannolika till sin existens, men där det finns osäkerhet om beloppets storlek eller tidpunkten för betalning, till exempel avsättning för pensioner. Driftredovisning visar de olika verksamheternas kostnader och intäkter för den löpande verksamheten under året fördelat per nämnd/styrelse. Eget kapital är totala tillgångar minus avsättningar och skulder (nettoförmögenhet). Det egna kapitalet kan delas upp i anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar m m) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida drift- och investeringsändamål). Externa intäkter och kostnader är kommunens bruttokostnader och bruttointäkter under året. Finansiella intäkter/kostnader avser intäkter och kostnader för räntor på in- och utlåning, utdelningar m m. Likviditet visar förmågan att infria betalningsförpliktelser, det vill säga vilken betalningsberedskap som finns, på kort sikt. Nyckeltalet kassalikviditet är omsättningstillgångar dividerat med kortfristiga skulder. Långfristiga skulder avser skulder som förfaller senare än ett år från balansdagen. Löneskatt är skatt på pensionsförmåner till anställda. Nettokostnad är den kostnad som ska finansieras genom skatteintäkter och generella statsbidrag. Den beräknas som bruttokostnad (alla kostnader för en verksamhet) minus interna och externa intäkter. Nettoinvesteringar är investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag m.m. Omsättningstillgångar är tillgångar som förväntas innehas under kort tid, exempelvis kundfordringar och förråd. Tillgångarna kan snabbt omsättas till likvida medel. Periodisering innebär en fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder till vilka de hör. Rörelsekapital är skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Soliditet visar i vilken utsträckning tillgångarna är finansierade med eget kapital och därmed hur stabil kommunen är. Nyckeltalet beskriver kapitalstyrkan, vilket ger en vägledning vid investeringsbeslut och dess konsekvenser på lång sikt. tkr - Belopp i tusentals kronor. mkr - Belopp i miljontals kronor. Investeringsredovisning visar kommunens inveteringsvolym av anläggningstillgångar under året. Jämförelsestörande poster är poster i resultaträkningen som redovisar resultatet från sådana händelser i kommunens verksamhet som stör jämförelser med andra perioders resultat. Kortfristiga skulder är kortfristiga lån och skulder hänförliga till den löpande verksamheten som förfaller inom ett år från bokslutsdagen